Ny 145 kv-ledning mellan vindkraftpark Östavall och stamnätsstation Tovåsen, Ånge och Ljusdals kommuner i Västernorrlands och Gävleborgs län

Transkript

1 Ny 145 kv-ledning mellan vindkraftpark Östavall och stamnätsstation Tovåsen, Ånge och Ljusdals kommuner i Västernorrlands och Gävleborgs län MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ansökan om nätkoncession för linje december 2017 Ellevio AB (publ) Stockholm Säte Stockholm. Org-nr Telefon ellevio.se

2 Projektorganisation Ellevio AB Stockholm Telefonväxel: Org.nr: Projektledare: Samordnare tillståndsfrågor: MKB NEKTAB Flöjelbergsgatan 20 C Mölndal Uppdragsledare: MKB-handläggare: För kartor i rapporten innehas rättighet: Lantmäteriet CA2008/1231 Information i kartor: Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet 2 (50)

3 Förord Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se Ellevios miljöarbete Ellevio har en hållbarhetspolicy som redogör för hur vi ska beakta hållbarhetsperspektivet i våra beslut. Den ska återspeglas i vår affärsstrategi, miljöledningssystem, arbetsmiljöarbete, vår samverkan med intressenter och det dagliga arbetet. När vi bygger och utvecklar våra elnät ska vi sträva efter att hitta en balans mellan ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar för att motverka negativ inverkan på miljön, människor och samhälle. Självklart ska vi säkerställa att gällande lagstiftning, föreskrifter och tillstånd efterlevs i alla lägen. Ellevio ska bidra till att samhället kan uppnå såväl nationella som internationella målsättningar för hållbar utveckling, samt möjliggöra ett energisystem med betydligt mindre klimatpåverkan. När det gäller den miljömässiga hållbarheten ska vi minska vår påverkan på miljöer och biologisk mångfald genom att: Ställa miljökrav vid inköp, beakta miljöaspekter i affärs- och verksamhetsutveckling samt premiera lösningar som bidrar till minskad miljöpåverkan. Verka för att tillämpa ett livscykelperspektiv i alla våra aktiviteter. I största möjliga utsträckning undvika material och ämnen som kan vara skadliga för människor, djur och miljö. Tillämpa avfallshierarkins principer för att minimera avfall. Tillhandahålla information om och öka medvetenheten om hur vår verksamhet kan påverka miljön. Utgå från hållbarhetsperspektiv vid val av mötesalternativ och transportmedel för resor. 3 (50)

4 Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör bilaga till ansökan om linjekoncession för ny 145 kv-ledning mellan vindkraftspark Östavall och ny stamnätsstation benämnd Tovåsen. En MKB används för att få en helhetssyn av den påverkan som ledningen kan orsaka för människors hälsa och miljön. I detta fall avses påverkan till följd av anläggning och drift av en elledning. Alternativa sträckningar I syfte att identifiera bästa alternativa sträckning för den nya ledningen har fem sträckningsförslag studerats, två på norra delsträckan och tre på södra delsträckan. Ett alternativ på norra delen och två på södra delen har utretts vidare och naturvärdesinventeringar har gjorts för dessa sträckningar. Utbyggnadsförslaget Med hänsyn taget till naturvärdesinventeringarna, övriga hänsynsområden och teknisk framkomlighet har ett utbyggnadsförslag valts. Ledningssträckan omfattar ca 15,3 km ny luftledning och går till största delen genom produktionsskog i obebyggda marker. I samband med byggnation av ledningen kommer en cirka 36 meter bred skogsgata att tas i anspråk. Den slutliga utformningen avgörs i samband med detaljprojekteringen. Samråd Ellevio har genomfört ett skriftligt samråd för aktuellt projekt. I samrådsunderlaget redovisades de fem alternativen för sträckan mellan Östavall och Tovåsen. Gävleborgs länsstyrelse beslutade efter genomfört samråd att ledningen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken 6 kap 5. Västernorrlands länsstyrelse har ännu inte yttrat sig i ärendet. Konsekvensbedömning Sammantaget bedöms konsekvenserna av att bygga den nya ledningen enligt utbyggnadsförslaget bli små med undantag för konsekvenserna för naturmiljö som bedöms bli måttliga och markanvändning bedöms som små-måttliga. Nedan beskrivs respektive aspekt översiktligt. Landskapsbild Sökt alternativ går huvudsakligen genom produktionsskog i ett kuperat skogslandskap utan bebyggelse, varför konsekvenserna för landskapsbilden bedöms som små. Naturmiljö Relativt stora delar av sträckan går över avverkat område eller avverkningsanmält område. Ledningen korsar Juån som är ett Natura 2000-område samt berör ett fåtal sedan tidigare kända naturvärden och ett antal naturvärden som identifierats i naturvärdesinventeringen. Natura områdets värden bedöms inte påverkas på ett betydande sätt av åtgärden. Sträckningen har valts och justerats så att minsta möjliga intrång görs på de övriga naturvärden som finns. Enstaka fynd av rödlistade och/eller naturvårdsarter kan komma att påverkas. Ingen av dessa bedöms dock som hotad. Sammantaget bedöms ledningssträckningen medföra måttliga konsekvenser för naturmiljön. Vattenmiljö Sträckningen passerar vattendrag med beslutade miljökvalitetsnormer. Vid passage kommer tillfälliga eller permanenta broar användas för att minimera påverkan på vattendrag och mindre bäckar. Arbetet bedöms därför medföra små konsekvenser för vattenmiljön. 4 (50)

5 Kulturmiljö Inget riksintresse för kulturmiljö, kulturreservat eller kända fornlämningar berör av ledningen enligt utbyggnadsförslaget. Däremot berörs ett område där Länsstyrelsen bedömer att det finns potential för fornlämningar. Vid behov kommer en arkeologisk utredning etapp 1 göras i samband med detaljprojekteringen. Under detaljprojekteringen kommer stolparnas placering anpassas efter eventuella fornlämningar. Sammantaget bedöms arbetet medföra små konsekvenser för kulturmiljön. Bebyggelse och boendemiljö Utbyggnadsförslaget går främst genom skogsområden. Närmaste bostadshus ligger på ca 500 meters avstånd. Ledningen är därmed inte synlig från boendemiljöerna och medför ingen magnetfältspåverkan. Buller orsakas i huvudsak under byggnadsfasen och är därmed övergående. Konsekvenserna för boendemiljön bedöms som små under anläggningsskedet och som obetydliga under driftskedet. Friluftsliv Utbyggnadsförslaget berör inget område utpekat som riksintresse för friluftsliv. Området kan användas för jakt och svamp- och bärplockning och där ledningen då kan uppfattas som ett visuellt störande inslag, men utgör inget fysiskt hinder för det rörliga friluftslivet. Ledningen bedöms därmed ha obetydliga konsekvenser för friluftslivet. Rennäring Ledningssträckningen berör utkanten av Sameby Jiingevaerie som kan nyttjas som betesmarker under förvintern (november) fram till våren. Området nyttas dock mycket sällan då området istället utgör reservbete för samebyn. Konsekvenserna för rennäringen bedöms därför bli obetydliga. Markanvändning Skogsgatan går endast i storbolagsägd mark och inga små privata skiften påverkas. Åtgärden berör ingen jordbruksmark eller andra kända naturresurser. Längs ledningssträckningen måste en skogsgata avverkas och hållas fri från högre vegetation. Sammantaget bedöms konsekvenserna för markanvändningen bli små-måttliga. Infrastruktur Utbyggnadsförslaget korsar riksintresse för kommunikationer men bedöms inte utgöra något hinder för infrastrukturen i området, varför konsekvenserna bedöms som obetydliga. 5 (50)

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar 9 2 Tillståndsprocessen Nätkoncession för linje Samrådsprocessen Markupplåtelse och ledningsrätt 10 3 Alternativutredning Nollalternativ Alternativa utformningar Studerade alternativ Tidigt bortvalda alternativ Fortsatt utredda alternativ 14 4 Beskrivning av sökt alternativ Ledningssträckning Teknisk utformning Elektromagnetiska fält och säkerhet Anläggning av ledningen Drift och underhåll 27 5 Planförhållanden Planförhållanden 27 6 Konsekvensbedömning Landskapsbild Naturmiljö Vattenmiljö Kulturmiljö Bebyggelse och boendemiljö Friluftsliv Rennäring Markanvändning Infrastruktur 46 7 Samlad bedömning Uppfyllelse av miljöbalkens allmänna hänsynsregler 48 8 Fortsatt tillståndsarbete Referenser (50)

7 Bilagor: 1. Samrådsredogörelse 2. Gävleborgs länsstyrelses beslut om betydande miljöpåverkan 3. Västernorrlands länsstyrelses beslut om betydande miljöpåverkan (ej bifogad) 4. Naturvärdesinventering 5. PM Ha nsyn ro dlistade arter och naturva rdsarter Tova sen - Östavall. 6. Kartor natur- och kulturobjekt 7 (50)

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund Ellevio AB (tidigare Fortum Distribution) planerar att uppföra en ny 145 kv-ledning mellan vindkraftspark Östavall och en ny stamnätsstation benämnd Tovåsen, i Ånge och Ljusdals kommuner, Västernorrlands och Gävleborgs län. Figur 1 visar en översikt över projektområdets lokalisering. Den nya ledningen krävs för att ansluta den planerade vindkraftparken till elnätet så att producerad el kan levereras till överliggande elnät. Nordex Sverige AB har tillstånd enligt miljöbalken att uppföra och driva vindkraftpark Östavall i Ånge kommun. Figur 1. Översikt över projektområdet (röd rektangel). Flera vindkraftparker planeras i Ånge och Ljusdals kommuner. För att kunna ansluta dessa planerar Svenska kraftnät att uppföra en ny stamnätsstation, station Tovåsen. Stationen kommer att etableras om tillståndsgivna ledningar kan ansluta minst 300 MW elproduktion. Stationsläget har placerats i direkt anslutning till Svenska kraftnäts två parallella stamnätsledningar (400 kv och 220 kv), så att inga nya stamnätsledningar behöver dras. Placeringen har även valts med beaktande av markförhållanden, avstånd till närmaste väg samt avstånd till planerade vindkraftparker. Stationsläget ligger dessutom intill Ellevios befintliga 145 kv-ledning L (50)

9 Ellevio ansökte under februari 2017 om koncession för två andra nätanslutningar till station Tovåsen. En 145 kv-ledning till vindpark Björnberget i Ånge kommun och en 36 kv-ledning till vindpark Gubbaberget i Ljusdal kommun. 1.2 Syfte I denna miljökonsekvensbeskrivning identifieras och beskrivs de direkta och indirekta effekter som uppförandet av en ny 145 kv-ledning kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten, den fysiska miljön i övrigt, material, råvaror och energi. Beskrivningen ska göra det möjligt att ge en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. MKB:n utgör del av ansökan om tillstånd, nätkoncession för linje, för ledningen. 1.3 Avgränsningar Påverkan på luftkvalitet tas inte upp i föreliggande MKB då utsläppen vid anläggning av samt framtida underhåll av ledningen kommer vara så små att påverkan är försumbar. Utsläppen är i storleksordningen av vanlig fordonstrafik och pågår under en begränsad tid. Utsläppen antas därmed inte medföra att någon miljökvalitetsnorm för luftkvalitet överskrids. 2 Tillståndsprocessen 2.1 Nätkoncession för linje För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Ansökan om nätkoncession sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. En nätkoncession för linje gäller som huvudregel tills vidare, en beviljad koncession kan omprövas efter tidigast 40 år. 2.2 Samrådsprocessen Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Utifrån en samrådsredogörelse, där inkomna synpunkter redovisas och bemöts, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, om dessa inte redan varit med i samrådsprocessen. Verksamhetsutövaren kan även välja att samråda med en bred samrådskrets direkt, vilket gjorts i detta fall. 9 (50)

10 2.2.1 Genomfört samråd föreliggande projekt En komplett redovisning av samrådets genomförande och en utförlig sammanfattning av inkomna synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen som återfinns i bilaga Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelse i Gävleborgs län har beslutat att projektet för den delen som berör Gävleborgs län inte kan medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 5 miljöbalken, se bilaga 2. Västernorrlands länsstyrelse har ännu inte yttrat sig i ärendet. 2.3 Markupplåtelse och ledningsrätt Förutom koncession för linje behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken då berörda fastigheter kan byta ägare eller om fastighetsfördelningen förändras. För den nya ledningen kommer Ellevio att teckna markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare gällande rätten att bygga och bibehålla ledningen. Markupplåtelseavtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter samt ligger till grund för innehållet i den ledningsrätt som nätägaren därefter kan ansöka om hos Lantmäterimyndigheten. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för det intrång som ledningen utgör. 3 Alternativutredning 3.1 Nollalternativ En MKB ska innehålla en redovisning av konsekvenserna av ett så kallat nollalternativ, d v s om den planerade verksamheten inte kommer till stånd. Syftet med redovisningen av nollalternativet är att få underlag för att värdera den planerade förändringen ur miljösynpunkt. Nollalternativet innebär i det aktuella fallet att den planerade 145 kv-ledningen inte byggs och att planerad vindkraftspark inte kan överföra den producerade elen till elnätet. Den el som vindkraftsparken skulle ha producerat måste produceras på annat sätt, t.ex. genom utbyggnad av andra typer av produktionsanläggningar eller import från andra länder. Även till dessa anläggningar måste elledningar byggas för överföring av den producerade elen. Om ledningen inte byggs kommer sannolikt områdets markanvändning fortgå som idag. 3.2 Alternativa utformningar När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga/bibehålla befintliga regionnätsledningar (30 kv 170 kv) som luftledning, då det är en mycket driftsäker och kostnadseffektiv utformning för regionnätet. Ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs vid ett eventuellt driftavbrott. Regionnätsledningar anläggs med så kallade trädsäkra skogsgator och drabbas därför inte av stormfällda träd som faller på ledningen, såsom låg- och mellanspänningsledningar inom lokalnätet kan göra. Lokalnätet markförläggs ofta numera för att undvika problematiken med stormfällda träd. Det är dessutom mindre komplext och mindre kostsamt att markförlägga låg- 10 (50)

11 och mellanspänningsledningar. Förutom att högspänningskablar är mycket dyrare än låg- och mellanspänningskablar så krävs även kostsam utrustning för att kompensera för den ökade strömförlust som uppstår vid långa markkabelförläggningar inom regionnätet. Ur ett driftsäkerhetsperspektiv är det inte heller lämpligt att ha flera övergångar mellan markkabel och luftledning på en och samma ledning, då varje övergång innebär en potentiell felkälla. För att få liknande driftsäkerhet för en markkabel som befintlig luftledning behöver två oberoende kabelförband anläggas i ett gemensamt kabelschakt, så att ledningen kan vara i fortsatt drift även om det blir driftavbrott på ett kabelförband. Fördelarna med en markförlagd ledning är att den inte ger någon visuell påverkan, den genererar ett lägre magnetfält, samt ger ett mindre markintrång då ledningsgatan blir smalare. Nackdelen är att påverkan på natur- och vattenmiljön liksom kulturmiljön kan bli stor då schaktning av ett 1,1 meter djupt och ca 2,5 meter brett kabelschakt krävs längs hela sträckan. Vid ytnära eller ytligt berg krävs sprängning. Det är främst inom tätbebyggda områden där det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl som ledningar markförläggs inom regionnätet. Det kan även bli aktuellt på andra ställen där det finns uppenbara intressekonflikter som medför att nyttan med en kabelförläggning väger upp merkostnaden. För att en kabelförläggning ska vara ekonomiskt möjlig förutsätts att markförhållandena är gynnsamma för schaktning, dvs. det får inte kräva mycket sprängning. 3.3 Studerade alternativ Den aktuella ledningen ska gå mellan en mindre transformatorstation vid vindpark Östavall och den planerade stamnätstationen Tovåsen. Stationen vid Östavall har placerats med hänsyn till var vindkraftverken planeras byggas samt till var det interna elnätet inom vindkraftområdet kommer att dras. Från verken ska ett säkerhetsavstånd på 300 meter hållas. De alternativa luftledningssträckningarna har tagits fram med beaktande av teknisk och geografisk framkomlighet och intrång i hänsynsytor. För att inte försvåra skogsbruk på små privata skiften har hänsyn även tagits till privata markägare. De valda sträckningsalternativen berör endast bolagsskog (SCA och Sveaskog). Ledningen kommer framförallt att beröra marker med aktivt produktionsskogsbruk. Inga bostäder finns inom 100 m från sträckningsalternativen. En teknisk utredning och platsbesök har gjorts för fem sträckningsalternativ, se figur 2. Utifrån ställverket inne på vindparksområdet vid Östavall finns två alternativa sträckningar, ett som går väster om och ett som går öster om vindkraftparken. Därefter fortsätter sträckningsförslagen enligt alternativ A, B eller C. 11 (50)

12 Figur 2. Utredda sträckningsalternativ. 12 (50)

13 3.3.1 Alternativ Västra, cirka 9 km Ledningssträckningen utgår från transformatorstationen Östavall i vindkraftsparken och går västerut, passerar norra kanten på ett våtmarksområde och viker sedan söderut och följer den västra sidan av vindkraftparksområdet cirka 4 km. Nedanför parken svänger sträckningen av mot sydväst, passerar korta sträckor en sumpskog och en SCA (Svenska Cellulosa Aktiebolaget) -hänsynsbiotop och fortsätter ner till punkten där sträckningen delar sig i alternativ A-C, se figur 2 och karta bilaga Alternativ Östra, cirka 8,1 km. Det östra alternativet går ut från transformatorstationen Östavall och följer den östra sidan av vindkraftparksområdet. Alternativet passerar kant i kant med naturreservat Floberget samt väster om ett större område med hänsynsobjekt (naturvårdsobjekt, SCA hänsynsbiotop och sumpskogar). En sträckning ännu längre österut är olämplig eftersom det skulle göra intrång på dessa hänsynsobjekt, se karta bilaga Alternativ A, cirka 7,2 km. Alternativ A utgår från punkten där västra och östra alternativen möts och går först sydväst och korsar riksintresse för järnväg (Norra stambanan), riksintresse för väg (83) och Juån som är klassat som naturvårdsobjekt samt Natura 2000-område. Området runt Juån är även kulturmiljöanalyserat, vilket innebär att Länsstyrelsen bedömer att det finns potential för fornminnesobjekt. Sydväst om Juån vinklar ledningen av mot sydöst och fortsätter i cirka 2,8 km för att då komma in i Gävleborgs län. Från länsgränsen fortsätter sträckningen i sydöstlig riktning i ytterligare cirka 2,5 km för att slutligen nå fram till stamnätsstation Tovåsen, se figur 2 och karta bilaga Alternativ B, cirka 7,2 km. Alternativ B utgår från punkten där västra och östra alternativen möts och går sydöst i cirka 3,8 km för att därefter vika av mot sydväst och därifrån gå parallellt med befintliga stamnätsledningar (en 400 kv och en 220 kv) över Juvatsjön och vidare ner mot stamnätsstation Tovåsen. Passagen över Juvatsjön är relativt lång, vilket försvårar byggnation av luftledning och innebär troligtvis stolplacering nära strandkant. Alternativet innebär också ytterligare påverkan på Länsstyrelsens naturvårdsobjekt Juån som är klassat som högsta naturvärde, och Ramsjöåsen som är klassat som mycket högt naturvärde. Alternativet korsar även genom kärnområde för länsstyrelsens kulturmiljöanalyserade område, karta bilaga Alternativ C, cirka 9,1 km. Alternativ C utgår från punkten där västra och östra alternativen möts och går först samma sträckning som alternativ B men vinklar efter ca 3,4 km av mot sydväst igenom en dal och passerar där under de två korsande stamnätsledningarna. Terrängen är fördelaktig ur konstruktionssynpunkt då stort avstånd kan hållas mellan aktuell ledning och stamnätsledningarna. Sträckningen fortsätter därefter mot sydöst och passerar ytterkanten av ett våtmarksområde. Efter cirka 1 km vinklar sträckningen av mot sydväst för att då följa Ellevios befintlig 145 kv-ledning L134. Här går sträckningen in i Gävleborgs län. Sträckningen passerar ett område med fornlämningar för att därefter korsa Juvstaån, riksintresse för järnväg (Norra stambanan) och riksintresse för väg (83). Sträckningen fortsätter sedan att följa befintlig ledning för att slutligen nå fram till stamnätstation Tovåsen, se figur 2 och karta bilaga (50)

14 Den befintliga 145 kv-ledningen L134 planeras att byggas om på sträckan mellan station Tovåsen och den nya planerade vindkraftparken Björnberget. En ny 145 kv-ledning kommer att uppföras och som ska sambyggas med den befintliga i nya enbenta stolpar i stål. På sträckan mellan station Tovåsen och väg 83 planeras även en ny parallell 36 kv-ledning i träportalutförande, vilken ska ansluta till den planerade vindkraftparken Gubbaberget. 3.4 Tidigt bortvalda alternativ Med motivering enligt nedan avfärdades det östra alternativet samt alternativ B redan innan samrådet, vilket även motiverades i samrådsunderlaget Det östra alternativet bedöms medföra större begränsningar på turbinernas möjliga placeringar än det västliga alternativet, då även en telemast finns på östra sidan i vindkraftsparken. Vidare finns det planer på att ansluta ännu en vindkraftpark norr om Östavall till stamnätsstation Tovåsen. Den ledningen skulle i så fall komma norrifrån på västra sidan om vindkraftpark Östavall och anslutas till Östavall-Tovåsen-ledningen som fortsätter ner till stamnätstation Tovåsen. Det är inte lämpligt att den kommer på östra sidan om vindkraftpark Östavall då det skulle innebära en passage genom naturreservat Floberget. Terrängen för det östra alternativet är även ogynnsam ur ett byggperspektiv då den sluttar brant vinkelrätt mot ledningens riktning. Med hänsyn till detta är en ledningssträckning österut ut från transformatorstationen Östavall mindre lämplig. På södra delen av sträckan har alternativ B valts bort framförallt på grund av svårigheten att passera Juvatssjön. Sträckan vid Juvatssjön innebära långa vattenpassager vid ett kulturellt intressant område. De parallella stamnätsledningarna kan också vara problematiska vid byggnation och drift, både vad gäller arbetsmiljö och ur ett tekniskt perspektiv. 3.5 Fortsatt utredda alternativ Ellevio valde att gå vidare med det västliga alternativet från station Östavall samt alternativ A och C för södra delen av sträckan, se figur 3. Dessa sträckor har studerats utförligare och en naturvärdesinventering har gjorts för dessa sträckor, se nedan samt bilaga (50)

15 Figur 3. Sträckningsalternativ som presenterades i samrådsunderlaget som tänkbara alternativ och som en naturvärdesinventering har gjorts för. 15 (50)

16 I tabell 1 nedan redovisas påverkan mellan de olika alternativen på sträckan Östavall-Tovåsen där alternativ tagits fram. Tabellen togs fram till samrådet och redovisar inte de naturvärden som påträffades vid naturvärdesinventeringen. Tabell 1. Påverkan från alternativen Västra, A och C. Alternativ Västra Alternativ A Alternativ C Längd* 6,4 km 8,9 km 11,7 km Boendemiljö och Obebyggd mark Obebyggd mark Obebyggd mark bebyggelse Landskapsbild Friluftsliv och rekreation Naturmiljö Liten påverkan. Sträckning till största delen genom skogsmark. Berör inga intressen för friluftsliv och rekreation. Sträckning till största delen genom produktionsskog Inga skyddade områden berörs. Korta passager över inventerade områden. Viss påverkan vid korsning av Natura 2000-område Juån. Berör inga intressen för friluftsliv och rekreation. Sträckning till största delen genom skogsmark. Korsar Juån som är Natura 2000-område och naturvårdsobjekt. Viss påverkan vid korsning av Juvatsån. Går parallellt med befintlig 145-kV ledning. Berör inga intressen för friluftsliv och rekreation. Sträckning till största delen genom skogsmark. Berör tre våtmarksinventerade områden (vissa värden) och en sumpskog. Korsar Juvatasån. Kulturmiljö Infrastruktur Försvarsmakt Rennäring Berör inga kända kulturobjekt. Ingen påverkan Berör inga intressen för försvarsmakten. Berör utkant på betesmark som utnyttjas under förvinter vår. Korsar kulturvärderat vattendrag Juån och kulturmiljöanalyserat område. Korsar riksintresse för kommun kationer, r ksväg och järnväg. Berör inga intressen för försvarsmakten. Berör utkant på betesmark som utnyttjas under förvinter vår. Passerar område för fornlämning. Passerar kant på kulturmiljöanalyserat område. Korsar r ksintresse för kommunikationer, riksväg och järnväg. Går parallellt med befintlig 145-kV ledning. Berör inga intressen för försvarsmakten. Berör utkant på betesmark som utnyttjas under förvinter vår. *Dessa längder har beräknats från punkten där A och C vinklar av enlig de modifierade alternativen, se nedan Inventering och justering av alternativ Alternativen valdes bland annat för att minimera intrång på kända natur- och hänsynsobjekt. Vid naturvärdesinventeringen framkom dock att alternativen berör ett antal naturvärdesobjekt som tidigare inte varit dokumenterade. Ett antal alternativa sträckningar togs då fram och en kompletterande inventering gjordes vid några kritiska delsträckor, se figur (50)

17

18 Västra rev A Västra rev B Västra rev C Västra rev D Naturvärdesobjekt Klass 1 Naturvärdesobjekt Klass 2 Naturvärdesobjekt Klass 3 Antal objekt m Antal objekt m Antal objekt m Antal objekt m Figur 5. Hänsynsytor på alternativ Västra Naturvärdesinventeringen visade också på naturvärden i områden längs alternativ A och C. Även här utvärderades alternativen och det framkom att för alternativ C var den justerade sträckan ur naturvårdsperspektiv inte bättre än den ursprungliga. Längs alternativ C finns klass 18 (50)

19 1 objekt (högsta naturvärde) vid korsning av stamnätsledning, på sträckan öster om Juvatssjön, i våtmark öster om Juvatssjön, vid korsningen av Juvatsån och på sträckan in mot stamnätstation Tovåsen. Alternativ C rev B undviker ett klass 1 objekt men berör istället ett stort klass 2 objekt, se figur 6 och tabell 3. Även alternativ A berör vissa naturvärden men inte i samma utsträckning och endast ett av hösta klass, vid Juån som redan tidigare är känt. Även här gör den reviderade sträckan (rev B) intrång på hänsynsområden, dock bedöms alternativet som bättre än den ursprungliga sträckan, se figur 5 och tabell 3. Figur 6. Hänsynsytor som berörs av alternativ C Tabell 3. Jämförelse av påverkan på naturobjekt funna vid Naturvärdesinventeringen för alternativ A och C. 19 (50)

20 A rev A A rev B C rev A C rev B Naturvärdesobjekt Klass 1 Naturvärdesobjekt Klass 2 Naturvärdesobjekt Klass 3 Antal objekt m Antal objekt m Antal objekt m Antal objekt m Jämförelse av Alternativ A och C Både alternativ A och C berör till största delen obebyggd mark med produktionsskog. Båda alternativen korsar vatten, Juån respektive Juvatsån, varav alternativ A passerar över område där Juån är Natura 2000-klassad. I övrigt berör inget av alternativen några skyddade områden (naturreservat, biotopskydd, landskapsbildskydd eller liknade). Alternativ A berör inga ytterligare sedan tidigare dokumenterade naturobjekt, medan alternativ C berör fyra objekt med vissa eller mindre naturvärde (våtmarker och SCA hänsynsområde). Alternativ C gör också intrång på flera områden med höga naturvärden som fanns i naturvärdesinventeringen. Alternativ A berör också områden med höga naturvärden men i betydligt mindre omfattning, se tabell 3 ovan. Båda alternativen korsar riksintresse kommunikation väg och järnväg. I samrådsyttrande framkom att Ljusdals kommun fördrar alternativ C, eftersom alternativet på sträckan inom Ljusdals kommun till största delen följer befintlig ledning. Detta förutsatt att befintlig bredd på ledningsgatan i möjligaste mån bibehålls, samt att kultur- och naturvärden beaktas vid utsättning av stolpar. Även Ånge kommun fördrog alternativ C (utan att motivera) men ansåg att båda alternativen borde utredas. Längs sträckan där alternativ C går parallellt med befintlig ledning, in mot station Tovåsen, ska dock ytterligare ledningar byggas (anslutningar till andra vindkraftparker). Om aktuell ledning också förläggs i samma sträckning måste befintlig ledningsgata breddas avsevärt, och därmed göra intrång på de områden med höga naturvärden som fanns vid naturvärdesinventeringen. Alternativ A är ca 2400 meter kortare än alternativ C och sträckan där helt ny mark måste tas i anspråk är ungefär lika långa. Resten av sträckan på alternativ C går parallellt med befintlig ledning. Slutligen bedömer kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen Gävleborg att alternativ A ger minst påverkan på kända fornlämningar, då alternativ C går över/nära ett fångstgropssystem Sökt alternativ Med hänsyn tagen till ovanstående bedömer Ellevio att på norra delen av sträckan ger alternativ Västra rev D minst påverkan. I valet mellan alternativ A och C bedömer Ellevio att alternativ A revb är det bästa alternativet. Alternativ A passerar Natura 2000 Juvån men åtgärden bedöms inte påverka förekomsten av flodpärlmussla som är det främsta motivet för utpekandet av området. Stolparna kommer kunna placeras på väl tilltaget avstånd från ån. I strandzoner kan buskar och lågväxande träd lämnas kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet. I övrigt ger alternativ A mindre påverkan. Den slutgiltigt av Ellevio förordade sträckan mellan transformatorstation Östavall och stamnätstation Tovåsen, nedan kallat sökt alternativ, redovisas i figur 7 samt i kapitel 4-7 nedan. 20 (50)

21 4 Beskrivning av sökt alternativ 4.1 Ledningssträckning Ledningssträckningen utgår från transformatorstationen Östavall i vindkraftsparken och går västerut, passerar norra kanten på ett våtmarksområde och viker sedan söderut och följer den västra sidan av vindkraftparksområdet cirka 4 km. Nedanför parken fortsätter sträckningen i sydlig riktning och passerar mellan två områden med naturvärdesobjekt. Sträckningen vinklar därefter av något mot sydöst och passerar utkanten av ett annat område med naturvärdesobjekt. Cirka 500 nordöst om järnvägen vinklar sträckningen av mot sydväst och korsar järnväg, riksväg 83 och Juån. Sydväst om Juån vinklar ledningen av mot sydöst och fortsätter i cirka 2,8 km för att då komma in i Gävleborgs län. Från länsgränsen fortsätter sträckningen i sydöstlig riktning i ytterligare cirka 2,5 km för att slutligen nå fram till stamnätsstation Tovåsen. Ledningssträckan är totalt ca 15,3 km, se figur (50)

22 Figur 7. Sökt alternativ 22 (50)

23 4.2 Teknisk utformning Ledningen planeras att i huvudsak uppföras med portalstolpar i trä, se figur 8. Trästolparna kommer att vara impregnerade med ett impregneringsmedel som är godkänt av EU och Kemikalieinspektionen. Andra typer av utformning och material, t.ex. stål, betong eller komposit, kan också förekomma. Särskilt svåra passager över vägar och vattendrag eller vid trånga passager kan kräva speciallösningar med högre portalstolpar eller höga enkelstolpar, se exempel på enkelstolpe i figur 9. Vid korsningen av Juån planeras högre stolpar för att minska behovet av avverkning närmast ån. Figur 8. Exempel på portalstolpe. Figur 9. Exempel på enkelstolpe. Stolparnas höjd över mark uppgår till ca m för portalstolpar, medan enkelstolpar har en höjd om ca m. Avstånd mellan stolparna varierar beroende på terräng och typ av stolpe, men uppskattas till i snitt ca 150 m. Både höjden på stolparna och avståndet mellan stolparna anpassa till topografin och tas fram i detaljprojekteringen som vanligtvis sker efter det att koncession erhållits. Linorna sitter upphängda i isolatorer av glas eller kompositmaterial. Avståndet mellan linorna är ca 4,5 m. Vid uppförandet av portalstolpar i trä behövs normalt inget fundament utan stolpbenen grävs endast ned i marken. Ofta placeras också en optokabel i toppen av den ena stolpen. Ledningen planeras att konstrueras med en lina per fas. För ledningsgatan planeras ett ca 36 m brett avverkat markområde, en s.k. skogsgata. Därtill måste det inom ett sidoområde tillses att inga kantträd riskerar att falla över ledningen. Sidoområdets bredd påverkas av skogens karaktär. Skogsgatan med dess sidoområden kallas tillsammans för ledningsgata, se figur (50)

24 Figur 10. Exempel på ledningsgata 4.3 Elektromagnetiska fält och säkerhet Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kv/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna (kablarna vid markförlagd ledning) och markytan. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fa lt ma s i mikrotesla (μt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas/kablarnas placering och på avståndet mellan linorna/kablarna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält [1]. Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens ligger referensvärdet (rekommenderat maxvärde) på 100 μt för allmänheten avseende kortvarig exponering. 24 (50)

25 Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande [2]. Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor när elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Ellevio ska i sitt agerande följa myndigheternas rekommendationer enligt ovan Magnetfält från aktuell ledning Som angetts ovan beror de magnetiska fälten kring en kraftledning på faslinornas placering, avståndet mellan linorna och strömmens storlek. För den aktuella 145 kv-ledningen har det teoretiska magnetfältsvärdet beräknats vid en prognosticerad årsmedelströmlast genom ledningen på 170 A. Magnetfältets utbredning i sidled från centrum av ledningen redovisas i figur 11 nedan. Magnetfältet för en kraftledning redovisas normalt i en nivå som motsvarar brösthöjd, d.v.s. 1,5 m ovanför markytan. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 ut Avstånd från överföringens centrum (m) Figur 11. Magnetfält från planerad ledning Elsäkerhet Är en byggnad belägen/placerad för nära en kraftledning kan det innebära risk för att någon person, byggnaden, eller ledningen skadas. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter anger regler för minsta avstånd mellan byggnader och kraftledningar. Elnätsföretaget är skyldigt att känna till och ta hänsyn till dessa regler när en ledning byggs. På samma sätt behöver den som uppför, utökar eller ändrar en byggnad, eller ger tillstånd till en sådan åtgärd, känna till och ta hänsyn till avståndsreglerna så att inte någon del av byggnaden kommer för nära en befintlig kraftledning. 25 (50)

26 Minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och närmaste byggnadsdel beror på ledningens spänning [3]. Det horisontella avståndet ska vara minst 5,4 meter vid en 145 kv ledning inom ej detaljplanelagt område. Om spänningen är högre ska avståndet vara större. Regleringar av minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och andra anläggningar/verksamheter finns även. Det finns även krav på minsta höjd över farleder. Avstånden bestäms av ledningens utformning där den passerar farleden. Vid byggnads- eller anläggningsarbete nära en kraftledning ska därför elnätsföretaget alltid kontaktas för att få information om vilka minsta avstånd som gäller ur elsäkerhetssynpunkt. Ovan nämnda regleringar gäller minsta avstånd ur elsäkerhetssynpunkt, vid samhällsplanering och byggande ska hänsyn också tas till den vägledning som finns avseende magnetfält, se avsnitt 4.3 ovan Uppfyllelse av elsäkerhetsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:1) Inga byggnader finns i ledningens direkta närhet. Närmaste byggnad (en komplementbyggnad) finns på 50 meters avstånd. Den nya ledningen kommer att utformas i enlighet med starkströmsföreskrifterna. 4.4 Anläggning av ledningen Efter att koncession har erhållits genomförs en detaljprojektering där ledningssträckningen bl.a. stakas ut och markens plan och profil dokumenteras. Inför detaljprojekteringen inhämtas ett medgivande om förundersökning hos berörda markägare. En värdering av den skog som behöver avverkas till förmån för den nya kraftledningsgatan genomförs och träd aktuella för avverkning stämplas och värderas. Därefter upprättas markupplåtelseavtal och värderingsprotokoll för varje fastighet. När markupplåtelseavtal har undertecknats påbörjas byggnationen genom avverkning av skogen. Nästa moment är intransport av material (såsom stolpar och reglar) till kraftledningsgatan. Resning av ledningsstolpar sker med hjälp av entreprenadmaskiner. Så kallade jordstolpar, inklusive eventuella stag, grävs ned ca 2 meter djupt i marken medan så kallade bergstolpar förankras i berget. Vid sank- och myrmarker kan eventuellt annan förankringsmetod bli aktuell. De schaktmassor som uppkommer används som återfyllnad runt stolparna. När stolpresningen är klar monteras återstående ledningsutrustning. Under byggskedet uppstår tillfällig lokal påverkan. Det handlar om transportvägar, körvägar i ledningsgatan, tillfälliga upplag och uppställningsplatser för maskiner och material. Avverkning och röjning kan medföra ett tillfälligt hinder i framkomlighet längs stigar och leder innan avverkningsresterna tas bort. Det uppstår också ett visst buller, vibrationer och luftföroreningar i form av dieselavgaser ifrån de arbetsmaskiner som nyttjas för byggnationen av ledningen. Även dammspridning kan uppstå. Ljudstörning uppstår även vid skarvning av faslinor som sker genom så kallad sprängskarvning. Under byggskedet kan tillfälliga skador uppkomma i skog och mark, diken, på stängsel eller på vägar i samband med anläggningsarbeten. Det kan exempelvis röra sig om körskador. Entreprenören ska återställa platsen till ursprungligt skick så långt möjligt. Denna typ av skador påverkar normalt inte värdet eller avkastningen på marken annat än på kort sikt. 26 (50)

27 4.5 Drift och underhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med föreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten kommer att genomförs för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget. Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området) samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med 6-7 års intervall medan syn och stämpling av farliga kantträd (skogsbesiktning) sker med intervallet 8-10 år. Intervallens längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Röjning av skogsgatan sker normalt motormanuellt. Avverkning av farliga kantträd i skogsgatans sidoområde sker normalt med hjälp av avverkningsmaskiner. I de fall farliga kantträd står inom sumpskogar/våtmarker/strandängar ska avverkning ske utan markskador. Det säkerställs genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar, exempelvis att det sker motormanuellt. Tekniskt ledningsunderhåll, dvs. reparation eller byte av ledningsdel, sker mer sällan. Dessa åtgärder kräver ofta tyngre fordon. Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan. I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet. Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg. I det fall underhållsåtgärderna kan antas medföra en negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö kommer Ellevio att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärderna enligt 12 kap. 6 miljöbalken respektive 2 kap. 10 kulturmiljölagen. 5 Planförhållanden 5.1 Planförhållanden Översiktsplan Projektet berör översiktsplan för Ånge kommun som antogs av kommunfullmäktige den 13 september 2004 [4]. Området där Östavall vindkraftpark planeras finns upptaget som potentiellt lämpligt område för vindkraft [5]. 27 (50)

28 Projektet berör även översiktsplan för Ljusdals kommun, antagen av kommunfullmäktige [6]. Planerad luftledning bedöms inte stå i konflikt med dessa planer Detaljplaner Åtgärden berör inga detaljplaner. 6 Konsekvensbedömning I detta kapitel redovisas vilka intressen som berörs av den nya kraftledningen samt vilka konsekvenser som bedöms uppstå på dessa. Skyddsåtgärder för att minimera de bedömda konsekvenserna tas även upp. I genomförd konsekvensbedömning förutsätts att föreslagna skyddsåtgärder vidtas. Konsekvenser bedöms utifrån framtagna bedömningskriterier som är gemensamma för alla Ellevios nybyggnationsprojekt. Konsekvenserna bedöms enligt skalan: obetydliga, små, måttliga och stora konsekvenser. Det kan även vara så att inga konsekvenser uppstår på berörd aspekt eller att positiva konsekvenser uppstår. 6.1 Landskapsbild Landskapsbilden, det vill säga den visuella upplevelsen av landskapet, är effekten av samverkan mellan olika landskapselement, till exempel topografi, sjöar och vattendrag, skogar, öppna fält och bebyggelse. En luftledning påverkar landskapsbilden genom sina stolpar och den avverkade delen av ledningsgatan. Synintrycket är störst där ledningarna går över öppen mark, men även ledningsgatan i skogsmark påverkar synintrycket. Ledningen exponeras mindre när den går genom skogsmark och följer landskapsformerna. Där ledningen går över höjder och exponeras mot himlen blir den mer synlig. I ett storskaligt öppet landskap kan ledningen bli mindre påtaglig än där den korsar ett småbrutet landskap. I områden där människor rör sig är exponeringsgraden större. Ofta kan stolparnas placering anpassas i områden där påverkan blir stor. Dock måste hänsyn även tas till bland annat till fornlämningar, naturvärden och andra eventuella motstående intressen Berörda intressen Sökt alternativ går huvudsakligen genom produktionsskog i ett kuperat skogslandskap utan bebyggelse. Enstaka våtmarker och sumpskogar finns i sträckningen. Alternativet korsar Juån som är klassat som Natura 2000-område. Den planerade ledningsgatan blir ca 40 m bred och kommer att bidra till viss fragmentering av skogslandskapet. Stora delar av området är redan avverkat eller avverkningsanmält Skadeförebyggande åtgärder Inga åtgärder bedöms motiverade då sökt sträckning i huvudsak berör produktionsskog i obebyggda marker. 28 (50)

29

30 landskapsbildskydd eller liknade). Närmsta naturreservat är Floberget, ca 600 m öster om transformatorstation Östavall. Tabell 4. Berörda naturvärdesobjekt Typ Namn Berör aktuell luftledning (m, uppmätt i karta) Naturvårdsobjekt Storflon, Klass 2 Mycket högt naturvärde Kant i kant ca 150 m Våtmarksinventering Storflon, Högt naturvärde Kant i kant ca 150 m SKS Sumpskog NO Finnsjöåsen Blandskog av löv och barr 100 m Natura 2000 Juån 10 m (korsar ån) Naturvårdsobjekt Särskilt värdefullt vatten Juån Klass 1 Högsta naturvärde Juån 75 m 90 m Norra delen av sökt sträckning korsar utpekade naturområden på kortare sträckor. På första delen av sträckan ut från station Östavall berörs naturvårdsobjekt/våtmarksinventering Storflon som har mycket höga naturvärden. Endast en kort sträcka i utkanten av detta område berörs dock. Myren är påverkad av ett dike i myrens sydöstra del. Från myrens mitt kommer ytterligare ett dike till Storflobäcken. Landsvägen från Östavall skär genom myrens södra del. Enligt Länsstyrelsens bedömning är Storflon hydrotopografiskt homogen och saknar välutbildade myrtyper. Bäcken är utgrävd till ett kraftigt dike och även vägen påverkar myren, men påverkan får ändå totalt sett anses vara svag. Myren är ställvis botaniskt intressant med en artrik brunmossflora och förekomst av varglav på torrakor [8]. I området direkt söder om vindkraftområdet korsas en SKS-sumpskog. Sumpskog är ett samlingsnamn för skogklädd våtmark. Aktuellt objekt är en blandskog av löv och barr. Delar av området är avverkningsanmält. Objektet är enligt SKS bedömning stark påverkat av väg. Juåns vattenområde är utpekat som Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet samt klassat som naturvårdsobjekt och värdefullt vatten. Det främsta motivet för utpekandet av området är förekomsten av flodpärlmussla. Vattendraget rinner främst genom ett skogslandskap tydligt präglat av skogsbruk men passerar även mindre områden med angränsande åkermark. Verksamheter och faktorer som kan påverka Natura 2000-området negativt är enligt bevarandeplanen [7] bland annat: Skogsbruk i omkringliggande skog kan ge ökad instrålning/temperatur och kan liksom markavvattning/skyddsdikning ge ökad avrinning och risk för erosion. Verksamheterna kan även orsaka grumling och igenslamning av bottnar samt förändrad hydrologi i närmiljön. Åtgärder som kan leda till minskade vattenståndsvariationer och jämnare flöde, vilket orsakar mer ensartade botten- och strandmiljöer och minskar förutsättningarna för arter som är beroende av naturlig flödesdynamik. Avverkning av trädridåer vid vattendrag leder till ändrade instrålningsförhållanden, vilket har en direkt negativ inverkan på såväl öringen som musslorna. Sökt sträckning berör inga ytterligare sedan tidigare dokumenterat naturobjekt (se dock under NVI nedan). 30 (50)

31 Naturvärdesinventering En naturvärdesinventering enligt svensk standard SS :2014 [9] har genomförts för de alternativa sträckningar som beskrivs ovan. Inventeringsområdet utgörs av en ca 100 m bred gata, 50 m om vardera sida av de tänkta ledningsträckningarna. Inventeringsområdet domineras av ett intensivt skogsbruk men det finns naturskogsrester som lämnats som hänsynsytor vid avverkning. Naturen längs sträckorna är omväxlande och miljön domineras av blockrik kuperad barrskog av ris- eller lavristyp med inslag av björk, asp och sälg. Naturvärdena i området är främst knutna till de hotade Natura 2000-naturtyperna 9010 Västlig taiga och 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn, om än inte alltid fullgod. Vattendraget Juån hyser höga värden med förekomst av öring, lake och flodpärlmussla [8]. I flera barrskogsobjekt förekommer fridlysta orkidéer av vilka knärot (NT) kan nämnas och flera lummerväxter. De identifierade naturvärdesobjekten är till största delen små till ytan, men de flesta ligger i kluster till flera angränsande områden, vilket höjer deras samlade naturvärde. Sök sträckning berör 13 naturvärdesobjekt, ett klass 1 objekt, Juån; nio klass två objekt, främst barrskog och myrar, samt tre klass 3 objekt, myr, mindre vattensamlingar, och barrskog, se tabell 5. Tabell 5. Objekt som berörs av sökt alternativ ID Naturvärdes Klass Naturtyp Biotop Berörd sträcka, m 34 1 Vattendrag Juån 10 Strömstare 15 2 Skog och träd 17 2 Skog och träd 19 2 Skog och träd, myr Barrskogsobjekt av ristyp till lavristyp Barrskog av ristyp Sumpskog/ myr Skog och träd Blandsumpskog Skog och träd 35 2 Skog och träd 37 2 Myr Barrskog av ristyp och lågörttyp Barrblandskog av örtrik typ Odikad fattigmyr Naturvårdsarter* Garnlav (NT), mörk kolflarnlav (NT). Linnea, brudborste, garnlav (NT), kornig nållav, blågrå svartspik (NT), kortskaftad ärgspik (NT). Nästlav, garnlav (NT), tofsmes, mörk kolflarnlav (NT), vitgrynig nållav (NT), vitpudrad svartspik (NT). Linnea, garnlav (NT), stiftgelélav (NT), vitmosslav (på tallåga), skinnlav, lunglav (NT). Revlummer, linnea, liljekonvalj, kolflarnlav (NT), garnlav (NT), stuplav, lunglav (NT), vedskivlav (NT), tofsmes Skavfräken, brudborste, linnea, svavelriska. Jungfru Marie nycklar, garnlav (NT), nästlav. Påverkan Kort sträcka genom ytan avverkas Inga rödlistade eller naturvårdarter påverkas Kort sträcka genom ytan avverkas. Enstaka fynd av träd med Garnlav och Mörk kolflarnlav kan komma att påverkas. Sträcka genom kanten på ytan avverkas. Enstaka med Garnlav kan komma att påverkas. Sträcka genom kanten på ytan avverkas. Enstaka fynd av träd med Garnlav, Vitgrynig nållav och Mörk kolflarnlav kan komma att påverkas. Kort sträcka genom ytan avverkas. Inga rödlistade eller naturvårdarter påverkas Kort sträcka i kanten på ytan avverkas. Inga rödlistade eller naturvårdarter påverkas. Kort sträcka genom ytan avverkas. Inga rödlistade eller naturvårdarter påverkas. Sträcka genom ytan avverkas. Inga rödlistade eller naturvårdarter påverkas 31 (50)

32 42 2 Skog och träd Gransumpskog Skog och träd, myr Ristuvemyr 40 Revlummer, linnea, garnlav (NT), vitgrynig nållav (NT), gammelgransskål (NT). Taggstarr, vattenklöver, garnlav (NT), nästlav. Kort sträcka i kanten på avverkas. Inga rödlistade eller naturvårdarter påverkas Kort sträcka genom ytan avverkas Inga rödlistade eller naturvårdarter påverkas 16 3 Myr 22 3 Skog och träd 23 3 Vattendrag Liten del av våtmarken Godmyran Tallskog av lavristyp Naturlig skogsbäck Skarp dropptaggsvamp. 35 Linnea, revlummer Kort sträcka i kanten på ytan avverkas. Inga rödlistade eller naturvårdarter påverkas Kort sträcka i kanten på ytan avverkas. Inga rödlistade eller naturvårdarter påverkas. Kort sträcka genom ytan avverkas. Fynd av liljekonvalj och revlummer kan påverkas *Endast en mindre del av dessa arter berörs direkt av sökt sträckning, se Hotade arter och tabell 6 nedan. Endast ett område av högsta naturvårdsklass, Juån, berörs på en sträcka av ca 10 meter. Även i de flesta övriga fall berörs endast korta sträckor (20-80 m) i utkanten på objekten. Tre objekt (17,19 och 37) berörs på sträckor på mellan 100 och 200 meter. Ingen regelrätt fågelinventering har gjorts då NVI:n utfördes utanför säsongen för de flesta potentiella häckfåglar i området. Dock observerades flera arter under inventeringen i inventeringsområdet, däribland skogshöns: järpe, dalripa, tjäder och orre. Inga förmodade spelplatser kunde identifieras. Strömstare är observerad i Juån. Spillkråka och tretåig hackspett noterades i några av objekten. Av rovfåglar noterades en bivråk nära Juån. För en detaljerad beskrivning av metod och resultat se bilaga 4, Naturvärdesinventering. Strandskydd Det generella strandskyddet gäller normalt inom 100 meter från sjöar och vattendrag. I aktuellt projekt berörs Juån. Hotade arter ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala samlar in, lagrar, utvärderar och tillhandahåller information om svenska rödlistade växt- och djurarter. Rödlistan klassificerar arter efter en bedömning av deras utdöenderisk. Rödlistan är ett hjälpmedel för att göra naturvårdsprioriteringar, men har ingen juridisk status. De svenska rödlistorna grupperar arterna i enlighet med internationella kriterier i ett system med sex kategorier för olika grad av sällsynthet och risk för utdöende: Livskraftig (LC) Nära hotad (NT) Sårbar (VU) Starkt hotad (EN) Akut hotad (CR) Nationellt utdöd (RE) De rödlistade arter som kategoriseras som CR, EN eller VU benämns hotade. 32 (50)

33 Förekomst av rödlistade växter har kontrollerats via Artdatabankens webbplats Artportalen [10]. I området finns ett antal arter sedan tidigare rapporterade, men inga som direkt berörs av planerade sträckor. Ett antal fynd gjordes dock vid naturvärdesinventeringen, se nedan. Sökt sträckning berör sex fynd av rödlistade arter och sju fynd av andra naturvårdsarter (arter som indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald), se tabell 6. Tabell 6. Rödlistade- och naturvårdsarter som berörs direkt av förordad ledningsgata Artnamn Vetenskapligt namn Rödlistekategori Lokalnamn Rödlistade arter Vitskaftad svartspik Chaenothecopsis viridialba NT Liten myr norr Godmyran Lunglav** Lobaria pulmonaria NT Solitär sälg på hygge norr Godmyran Garnlav Alectoria sarmentosa NT Liten myr norr Godmyran Mörk kolflarnlav Carbonicola myrmecina NT Liten myr norr Godmyran Vitgrynig nållav Chaenotheca subroscida NT Liten myr norr Godmyran Lunglav** Lobaria pulmonaria NT Östavall Naturvårdsarter Revlummer* Lycopodium annotinum Nordost Rödtjärnen Stuplav Nephroma bellum Solitär sälg på hygge norr Godmyran Nästlav Bryoria furcellata Liten myr norr Godmyran Tofsmes Lophophanes cristatus Liten myr norr Godmyran Revlummer* Lycopodium annotinum Rödtjärnsbäcken Liljekonva j Convallaria majalis Rödtjärnsbäcken Luddlav** Nephroma resupinatum Östavall Stuplav** Nephroma bellum Östavall *Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845) 5, 8, 9. **På ytor som ej naturvärdesklassats och alltså inte bedöms ha något högre naturvärde. Ingen av de rödlistade arterna bedöms som hotad, d.v.s. är klassad som sårbar (VU) eller högre. För beskrivning av arterna se bilaga 5. Påverkan på fågel Det förekommer att kraftledningar orsakar fågeldöd genom kollisioner eller genom strömgenomgång. Strömgenomgång är vanligast vid ledningar med lägre spänningar där det är kortare avstånd mellan faslinorna. Kollisioner är vanligast vid högre spänningar där faslinor har större avstånd och även kan sitta på olika höjd [11]. Det är dock ont om tillförlitlig statistisk från Sverige vad gäller fågeldödlighet orsakad av kraftledningar. Olyckor med kraftledningar är dessutom förutom artspecifik starkt plats- och årstidsspecifik [12]. Kollisioner är främst förekommande där ledningar korsar tydliga fågelflygstråk eller går intill fågelrika sjöar/våtmarker. Fåglar i aktuellt område Fågelförekomst har undersökts via Artdatabankens webbplats artportalen. Skyddsklassade arter har beställts direkt av Artdatabanken. Fokus har lagts på rödlistade arter som anses vara speciellt drabbade av kollisioner och där häckningskriterier observerats. Inga artgrupper som anses vara kollisonsbenägna [11] finns rapporterade i Artdatabanken. Vid 33 (50)

34 naturvärdesinventeringen (bilaga 4) observerades skogshönsarterna järpe, dalripa, tjäder och orre, som anses som kollisionsbenägna [13]. Inga misstänkta spelplatser kunde identifieras men ingen regelrätt spelplatsinventering har utförts.goda biotoper för tjäder och orre finns framförallt i anslutning till myrmarker. Närmaste större myrmarken är Storflon som kommer att påverkas av vindkraftsparken. Rödtjärnsmyran och Flarkmyran ligger ca m från ledningssträckningen och dess eventuella spelplatser bedöms därmed inte påverkas. Norra spetsen av Godmyran ligger sydost om station Tovåsen. Inga kända fågelflygstråk eller andra områden med kända större fågelpopulationer finns i området. Inga ornitologiska föreningar har yttrat sig i ärendet. Kungsörn har observerats i utredningsområdet, senast 2004, dock finns inga kända häckningar. Misstänkt häckning av fjällvråk och bivråk har konstaterats. I samband med projektering för vindkraftpark Östavall har inventering med fokus på kungsörn gjorts [14]. Vid denna inventering identifierades inga kungsörnsrevir. Ytterligare inventeringar har gjorts vid projektering av andra vindkraftparker ca 4 km väst om stamnätsstation Tovåsen [15,16], 10 km öst om stamnätsstation Tovåsen [17] respektive ca 12 km nordöst om stamnätsstation Tovåsen [18]. Vid dessa inventeringar observerades ett revir ca 7 km öster om station Tovåsen, mellan stationen och den planerade vindparken Gubbaberget. Enligt uppgift från lokala ornitologer finns det också ett revir ca 5 km väster om station Tovåsen [15]. I det området sågs dock inga örnar vid dessa inventeringar. Rovfåglar anses generellt ha större risk för att skadas genom kortslutningar, vilket inte är någon risk vid aktuella spänningsnivåer där fasavståndet mellan ledningar är relativt stort [11,12] Skadeförebyggande åtgärder Allmänt Påverkan på naturmiljö sker framförallt genom avverkning av skog i ledningsgatan. Från de ursprungliga sträckningsförslagen som i huvudsak tog hänsyn till de kända hänsynsytorna (från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och SCA) samt avverkade eller avverkningsanmälda ytor, har sträckningarna justerats för att i största möjliga mån undvika de naturvärden som uppmärksammades i naturvärdesinventeringen. Sträckningen har dessutom justerats så att ännu större del berör redan avverkad eller avverkningsanmäld skog, se karta bilaga 6. Avverkning av skog i ledningsgatan medför att miljön för flora och fauna förändras lokalt. Arter som föredrar mörka och fuktiga miljöer kommer att missgynnas medan ljuskrävande och hävdgynnade arter kommer att ha möjlighet att etablera sig i ledningsgatan eller i kantzonen. De sedan tidigare kända objekten berörs endast på kortare sträckor och vid passage av dessa hänsynsområden kan stolplaceringen anpassas så att inga stolpar placeras inom objekten, varvid påverkan minimeras. Även de naturobjekt som fanns vid NVI är i allra flesta fall korta sträckor, inga stolpar behöver då placeras inom objekten. I något fall där objekt berörs på sträckor upp mot 150 meter kan det dock bli nödvändigt att placera någon stolpe inom objektet. Vid passage av våtmarksområden och sumpskogar placeras stolparna, där så är möjligt, i torrare områden. Körning med maskiner i sumpskogar och våtmarker under byggnationen samt under framtida planerat underhåll, inspektion eller reparation undviks i möjligaste mån. Körning får bara ske på våtmarker om minsta möjliga grad av körskador säkerställs. Detta ska göras genom 34 (50)

35 att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Om körskador uppstår vid körning på våtmarker ska dessa återställas, om så är lämpligt. Avverkning inom blöta områden ska ske motormanuellt med röjsåg/motorsåg. I enlighet med Skogsstyrelsens yttrande kommer åtgärder i objekt med naturvärden utföras så att påverkan minimeras. Träd som kapas eller fälls, undantaget barrvirke eller mängden överstiger 5 m 3 sk/ha, lämnas som död ved i biotoperna i och intill skogsgatan efter överenskommelse med fastighetsägaren. I det fall underhållsåtgärder kan antas medföra en negativ påverkan på naturmiljön kommer Ellevio att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärderna enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Natura 2000-område Sträckningen korsar Juån på en plats där ån och Natura 2000-området är cirka 10 meter brett, se figur 12 och 13. Inga stolpar kommer att placeras inom Natura 2000-området, eller inom det något bredare område som länsstyrelsen pekat ut som Sa skilt va defullt vatten. Vid stolpplasterna närmast norr om respektive söder om ån kan extra höga stolpar, meter, användas. Linorna kommer då på lägsta punkten ligga ca meter över markytan (mot normalt minsta höjd 6,5 meter). I strandzonen lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet. I och med att högre stolpar används kan högre växtlighet sparas, vilket gör att förändring i instrålningsförhållanden hålls på ett minimum. 35 (50)

36 Figur 12. Område för passage av Juån Ledningen bedöms inte på ett betydande sätt påverka miljön i Juån. Tillstånd enligt 7 kap 28a miljöbalken bedöms därmed inte krävas för ledningens uppförande. Fågelliv Inga generella skyddsåtgärder planeras, då det inte finns några kända känsliga områden med avseende på fågellivet intill ledningssträckningen och då fasavståndet är så stort att inga fåglar kan nå två faser samtidigt. 36 (50)

37

38

39 Figur 10. Berört vatten med MKN Sträckningen korsar även två bäckar, Rödtjärnsbäcken, NVI objekt 23, och Svarttjärnbäcken, NVI objekt 45. Båda bäckarna är naturliga skogsbäckar med en örtrikare flora än i omgivande marker. Rödtjärnsbäcken har också förutsättningar för att hysa öring. Senaturvärdesobjektkatalog i bilaga 4 för detaljer Skadeförebyggande åtgärder Vid passage av vattendrag ska tillfälliga eller permanenta broar användas. Ingen körning ska ske i Juån eller på tillfällig bro över Juån utan ledningsgatan kan nås genom tillfart från respektive sida av ån. Körning i övriga vattendrag får endast ske om det är miljömässigt motiverat eller vid akuta situationer. Vid sådan körning ska ris, virke eller annat läggas i vatten eller strandområde till skydd för naturmiljön. När arbetet är klart ska tillfälliga broar och utlagt skydd avlägsnas. Lägre träd och buskar i strandzonen, som inte utgör någon säkerhetsrisk, ska ej avverkas utan lämnas kvar. Avverkningsrester lämnas ej kvar i bäckar Konsekvensbedömning Sträckningen passerar vattendrag med beslutade miljökvalitetsnormer, samt två mindre vattendrag. Viss avverkning kan behöva göras i kantzoner på vattendragen men med de skadeförebyggande åtgärder som planeras bedöms påverkan av åtgärden bli liten. Arbetet bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna. 39 (50)

40

41 Figur 11. Passage av kulturmiljöanalyserat område vid Juån Skadeförebyggande åtgärder Inga kända fornlämningar berörs av sökt sträckning, däremot områden där Länsstyrelsen bedömer att det finns potential för fornlämningar. Inför arbetet med detaljprojektering och stolpplacering kommer en arkeologisk etapp 1 utredning göras i området där sökt sträckning korsar kulturmiljöanalyserade områden. Under detaljprojekteringen kommer stolparnas placering anpassas för att i möjligaste mån undvika eventuella funna fornlämningar och kulturlämningar. I det fall ingrepp i en fornlämning inte kan undvikas kommer en ansökan om tillstånd enligt 2 kap. kulturmiljölagen lämnas in till Länsstyrelsen. Negativ påverkan på kulturlämningar kommer undvikas genom att inte tillåta framförande av maskiner inom fornlämningsområdet eller över övriga kulturlämningar. Avverkningsrester får inte lämnas kvar på fornlämningar och övriga kulturlämningar. Om körning i ett större fornlämningsområde inte kan undvikas kommer fornlämningarna att märkas ut t.ex. genom snitsling så att fornlämningarna inte skadas. Om det vid ledningsarbetena skulle påträffas lämningar som kan antas vara fornlämningar ska den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till Länsstyrelsen. 41 (50)

42

43

44

45

46

47

48

49