Ny 36 kv-ledning mellan vindkraftpark Gubbaberget och stamnätsstation Tovåsen, Ånge och Ljusdal kommuner, Västernorrland och Gävleborgs län

Transkript

1 Ny 36 kv-ledning mellan vindkraftpark Gubbaberget och stamnätsstation Tovåsen, Ånge och Ljusdal kommuner, Västernorrland och Gävleborgs län MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) Ansökan om nätkoncession för linje Ellevio AB (publ) Stockholm Säte Stockholm. Org-nr Telefon ellevio.se

2

3 FÖRORD Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se. Ellevios miljöarbete Ellevio har en hållbarhetspolicy som redogör för hur vi ska beakta hållbarhetsperspektivet i våra beslut. Den ska återspeglas i vår affärsstrategi, miljöledningssystem, arbetsmiljöarbete, vår samverkan med intressenter och det dagliga arbetet. När vi bygger och utvecklar våra elnät ska vi sträva efter att hitta en balans mellan ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar för att motverka negativ inverkan på miljön, människor och samhälle. Självklart ska vi säkerställa att gällande lagstiftning, föreskrifter och tillstånd efterlevs i alla lägen. Ellevio ska bidra till att samhället kan uppnå såväl nationella som internationella målsättningar för hållbar utveckling, samt möjliggöra ett energisystem med betydligt mindre klimatpåverkan. När det gäller den miljömässiga hållbarheten ska vi minska vår påverkan på miljöer och biologisk mångfald genom att: Ställa miljökrav vid inköp, beakta miljöaspekter i affärs- och verksamhetsutveckling samt premiera lösningar som bidrar till minskad miljöpåverkan. Verka för att tillämpa ett livscykelperspektiv i alla våra aktiviteter. I största möjliga utsträckning undvika material och ämnen som kan vara skadliga för människor, djur och miljö. Tillämpa avfallshierarkins principer för att minimera avfall. Tillhandahålla information om och öka medvetenheten om hur vår verksamhet kan påverka miljön. Utgå från hållbarhetsperspektiv vid val av mötesalternativ och transportmedel för resor. 3 (52)

4 SAMMANFATTNING Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska bifogas till ansökan om linjekoncession för en ny 36 kv-ledning mellan vindkraftpark Gubbaberget och station Tovåsen. MKB:ns syfte är att redovisa en samlad bedömning av påverkan på människors hälsa och miljön som ledningen kan föranleda. Förutsatt att miljötillstånd erhålls för vindkraftpark Gubbaberget behövs den nya 36 kvledningen för att ansluta vindkraftparken till elnätet, så att producerad el kan levereras till överliggande elnät. Alternativa sträckningar I syfte att identifiera bästa alternativ, både tekniskt och miljömässigt, för den nya 36 kvledningen har två alternativa lösningar studerats och resulterat i ett förordat alternativ det så kallade utbyggnadsförslaget (även kallat valt alternativ) för vilket koncession kommer att sökas. Utbyggnadsförslaget Den totala ledningsförbindelsen omfattar cirka 17 km ny luftledning. Ledningsträckningen berör skogsmark samt våtmarks- och sumpskogsområden. För att ta så lite ny mark i anspråk som möjligt planeras ledningen att placeras i anslutning till befintliga ledningar längs delar av sträckningen. Ledningen planeras att uppföras i portalstolpar. Den slutliga utformningen avgörs i samband med detaljprojektering. Där ledningen går ensam kommer en skogsgata som är ca 40 m bred att behövas. De sträckor där ledningen planeras att gå parallellt med andra ledningar kommer befintliga skogsgator att behöva breddas ca m. Bedömning av konsekvenser för hälsa och miljö Sammantaget bedöms konsekvenserna av att bygga den nya ledningen enligt utbyggnadsförslaget bli små. Nedan beskrivs respektive miljöaspekt. Planförhållanden Ledningen strider inte mot gällande översiktsplaner i området. Landskapsbild Landskapsbilden påverkas alltid av en luftledning. Där en ledning passerar över öppna områden, större vattendrag, våtmarker och vägar blir påverkan störst, medan den exponeras mindre där den går genom skogsmark. Utbyggnadsförslaget går genom produktionsskog i obebyggda områden, över våtmarksområden och planeras på delar av sträckningen att följa befintlig infrastruktur. Trästolpar med relativt låg höjd planeras att uppföras. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms därmed som små. Naturmiljö Utbyggnadsförslaget påverkar inget område av riksintresse för naturvård, Natura område eller naturreservat. Utbyggnadsförslagets sträckning tar hänsyn till naturmiljön och fågellivet. Genom att delar av sträckningen placeras parallellt med befintlig infrastruktur minimeras ytan ny skogsmark som tas i anspråk. Ett fåtal tidigare kända naturmiljöer berörs och hänsyn tas till de naturvärden som identifierats vid den 4 (52)

5 naturvärdesinventering som genomförts. Den anpassade ledningssträckningen med skyddsåtgärder bedöms medföra små till måttliga konsekvenser för naturmiljön. Kulturmiljö Inget riksintresse för kulturmiljö eller kulturreservat berörs av ledningen enligt utbyggnadsförslaget. Utbyggnadsförslaget passerar en känd fornlämning som till ytan inte är begränsad. Inför detaljprojektering kommer en arkeologisk utredning etapp 1 att genomföras. Byggnationen samt stolpplaceringen planeras så att lämningarna inte skadas. Krav enligt kulturmiljölagen kommer att iakttas. Ledningen bedöms ha små negativa konsekvenser för kulturmiljön. Friluftsliv Utbyggnadsförslaget berör inget område av riksintresse för friluftsliv. De typer av friluftsliv som bedrivs inom området där ledningen planeras är framförallt jakt, fiske och bär- och svampplockning. Ledningar utgör inget hinder för det rörliga friluftslivet, inte heller avseende ljudeffekter, och bedöms därmed innebära små konsekvenser för friluftslivet i området. Rennäringen Utbyggnadsförslaget berör Jijnjevaerie samebys områden för rennäring. Området får nyttjas som betesmarker under förvintern (november) fram till våren (maj). Området har dock inte utnyttjats under modern tid och utgör idag reservbete för samebyn. Eftersom ingen konflikt föreligger mellan rennäringsintressen och byggprojektet riskerar mänsklig aktivitet i området ingen påverkan på rennäringen. Konsekvenserna för rennäringen bedöms därför bli obetydliga. Infrastruktur Det finns ett riksintresse för järnväg och även riksintresse för väg. Ledningen korsar dessutom lokala vägar samt ett antal befintliga kraftledningar. Utbyggnadsförslaget utgör inte ytterligare hinder för infrastrukturen i området och bedöms därför medföra små konsekvenser under byggskedet och inga konsekvenser under driftskedet. Bebyggelse och boendemiljö Det finns inga bostäder i närheten av utbyggnadsförslaget varför inga konsekvenser av magnetfält kan förväntas. Buller orsakas i huvudsak under byggfasen och är därmed övergående. Konsekvenserna för bebyggelsen är obetydliga till små under byggskedet och att inga konsekvenser uppkommer under driftskedet. Sammantaget bedöms konsekvenserna bli obetydliga. Hushållning med naturresurser Eftersom ledningen består av material som till stor del kan återvinnas bedöms god hushållning med material föreligga och konsekvenser för naturresurserna bli små. 5 (52)

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR SYFTE PROJEKTETS OMFATTNING 10 2 TILLSTÅNDSPROCESSEN KONCESSION MARKÅTKOMST SAMRÅDSPROCESSEN GENOMFÖRDA SAMRÅD BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN FORTSATT ARBETE 12 3 ALTERNATIV NOLLALTERNATIV ALTERNATIVA STRÄCKNINGAR FÖR NY 36 KV-LEDNING ALTERNATIVA UTFORMNINGAR VAL AV UTBYGGNADSFÖRSLAG 15 4 TEKNISKT UTFÖRANDE LEDNINGENS UTFÖRANDE MARKBEHOV BYGGNATION AV LUFTLEDNING FRAMTIDA UNDERHÅLL SÄKERHET 20 5 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT PLANFÖRHÅLLANDEN MILJÖKONSEKVENSER LANDSKAPSBILD NATURMILJÖ KULTURMILJÖ FRILUFTSLIV RENNÄRING INFRASTRUKTUR BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ 48 8 SAMLAD MILJÖBEDÖMNING SAMMANFATTADE KONSEKVENSER JÄMFÖRELSE MED NOLLALTERNATIV JÄMFÖRELSE MED MILJÖMÅL JÄMFÖRELSE MED ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER 50 6 (52)

7 9 REFERENSER BILAGOR: 1. Översiktskarta 2. Samrådsredogörelse 3. Länsstyrelsernas beslut om betydande miljöpåverkan 4. Karta Riksintressen, Natura 2000 och naturreservat 5. Karta Övriga naturmiljöer 6. Karta Övriga kulturmiljöer 7. Rapport, Naturvärdesinventering - Ledningsdragning vid Björnberget och Gubbaberget, Ljusdal och Ånges kommun 2016, Calluna AB. 7 (52)

8 1 BAKGRUND 1.1 Bakgrund och förutsättningar NV Nordisk Vindkraft AB har ansökt om tillstånd att få uppföra vindkraftpark Gubbaberget i Ljusdals kommun. Parken har tillstyrkts av Ljusdals kommun. Tillstånd från miljöprövningsdelegationen (MPD) på länsnivå antas kunna erhållas under Förutsatt att tillstånd enligt miljöbalken erhålls för vindkraftpark Gubbaberget avser Ellevio (tidigare Fortum Distribution) att uppföra en ny 36 kv-ledning mellan vindkraftparken och Svenska kraftnäts planerade stamnätsstation benämnd Tovåsen. Figur 1 visar en översikt över projektområdets lokalisering. Figur 1. Översikt över projektområdet (röd fyrkant). Den nya 36 kv-ledningen krävs för att ansluta den planerade vindkraftparken till elnätet så att producerad el kan levereras till överliggande elnät. Flera vindkraftparker planeras i Ånge och Ljusdals kommuner. För att kunna ansluta dessa planerar Svenska kraftnät att uppföra en ny stamnätsstation, station Tovåsen. Stationen kommer att etableras om tillståndsgivna ledningar kan ansluta minst 300 MW elproduktion. Stationsläget har placerats i direkt anslutning till Svenska kraftnäts två parallella stamnätsledningar (400 kv och 220 kv), så att inga nya stamnätsledningar behöver dras. Placeringen har även valts med beaktande av markförhållanden, avstånd till närmaste väg samt avstånd till planerade vindkraftparker. Stationsläget ligger dessutom intill Ellevios befintliga 145 kv ledning L (52)

9 Ledningen ansluts till en mindre transformatorstation vid vindkraftpark Gubbaberget. Stationen har placerats med hänsyn till var vindkraftverken planeras byggas, samt till var det interna elnätet inom vindkraftområdet kommer att dras. Samråd enligt 12 kapitlet 6 miljöbalken kommer att genomföras för ny transformatorstation inom vindkraftpark Gubbaberget. Parallellt med detta projekt pågår även arbete med en ny 145 kv-ledning för anslutning av planerad vindkraftpark Björnberget, nordväst om Gubbaberget. Anslutningen av Björnberget beskrivs i en separat MKB. På en sträcka närmast stamnätsstationen planeras ledningen för Gubbaberget att gå parallellt med ledningen till Björnberget. 1.2 Syfte Syftet med den nya ledningen är att möjliggöra elanslutning av den planerade vindkraftparken till elnätet vilket krävs för att producerad el ska kunna levereras till överliggande elnät. Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som uppförandet av en ny 36 kv-ledning kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten, den fysiska miljön i övrigt, material, råvaror och energi. Beskrivningen ska göra det möjligt att ge en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. MKB:n utgör del av ansökan om tillstånd (nätkoncession för linje) för ledningen. Figur 2. Översikt över alternativa ledningsträckningar för ny 36 kv-ledning. 9 (52)

10 1.3 Projektets omfattning Projektet omfattar uppförande av en ny 36 kv-ledning mellan vindkraftpark Gubbaberget och en ny stamnätsstation benämnd Tovåsen. En orienteringskarta med de alternativa sträckningarna som studerats i aktuellt område framgår av Figur 2 ovan. 2 TILLSTÅNDSPROCESSEN 2.1 Koncession För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan om koncession ska även innehålla kartor, teknisk beskrivning mm. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare. Följande lagar och föreskrifter är tillämpliga för projektet: Ellagen (1997:857) Elförordningen (2013:208) Starkströmsförordningen (2009:22) Starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:1) Miljöbalken (1998:808) Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905) Kulturmiljölagen (1988:950) Kulturmiljöförordningen (1988:1188) Artskyddsförordningen (2007:845) 2.2 Markåtkomst Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken. För att uppföra och bibehålla den nya 36 kv-ledningen avser Ellevio att i första hand trygga rätten till marken med frivilliga överenskommelser genom tecknande av markupplåtelseavtal. Avtalet reglerar fastighetsägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. Markupplåtelseavtalen ligger sedan till grund för innehållet i den ledningsrätt, som Ellevio avser att ansöka om hos Lantmäteriet. För fastighetsägaren innebär markupplåtelseavtalet att marken förblir i fastighetsägarens ägo och att ersättning för ianspråktagandet erhålls genom ett engångsbelopp. Ersättningens storlek regleras enligt gällande normer för kraftledningsintrång. 10 (52)

11 2.3 Samrådsprocessen Innan en ansökan om koncession kan upprättas och lämnas in till Energimarknadsinspektionen krävs att samråd genomförs med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, i enlighet med 6 kap 4 miljöbalken (1998:808). Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken. I samrådsunderlaget redovisas uppgifter om lokalisering, omfattning, utformning och alternativ samt projektets bedömda miljöpåverkan. Utifrån en samrådsredogörelse, där inkomna synpunkter redovisas och bemöts, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, om dessa inte redan varit med i samrådsprocessen. När samrådet är avslutat färdigställs en MKB, en koncessionsansökan inklusive bilagor tas fram och skickas in till Energimarknadsinspektionen för prövning. 2.4 Genomförda samråd Samrådet påbörjades i början av september 2016 och avslutades i slutet av oktober Samrådet inleddes genom att brev med inbjudan till samrådsmöte skickades, tillsammans med samrådsunderlag, till Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län samt Ljusdals och Ånge kommuner. Kretsen särskilt berörda har bedömts vara de fastighetsägare vars fastigheter ligger inom cirka 100 m från planerad ledningssträckning. Dessa samt även fastigheter med bostäder som tangerar eller ligger nära 100-meterszonen och rättighetsinnehavare har bjudits in till samråd. Därtill har även utökat samråd genomförts med statliga myndigheter, nätägare, radiolänkoperatörer, företag, intresseorganisationer, föreningsliv och berörd sameby. Samrådet har skett skriftligen genom att brev med inbjudan till samråd tillsammans med samrådsunderlag, skickats till berörda samrådsparter. Allmänheten har bjudits in till samråd via annons i Sundsvalls Tidning och Ljusdalsposten samt i Ljunganbladet , se Bilaga 2. Sammanfattningar av de yttrande som inkommit samt Ellevios bemötande av dessa redovisas i samrådsredogörelsen i Bilaga Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i beslut daterat beslutat att den nya 36 kv-ledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har i sina beslut daterat beslutat att den nya 36 kvledningen bedöms medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 Miljöbalken och Ellagen 2 kapitel 14, se Bilaga 3 11 (52)

12 2.6 Fortsatt arbete Behovet av eventuella dispensansökningar kommer att ses över i ett senare skede i samband med att förprojekteringen sker. Förprojekteringen genomförs vanligtvis efter erhållet beslut om koncession. Exempel på dispenser kan vara om en stolpe behöver ställas inom strandskyddat område. 3 ALTERNATIV 3.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär enligt miljöbalken en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd. Nollalternativet innebär i det här fallet att den nya 36 kv-ledningen inte byggs och att planerad vindkraftspark inte kan överföra den producerade elen till elnätet. Den el som vindkraftverken skulle ha producerat måste produceras någon annanstans eller på annat sätt till exempel genom utbyggnad av andra typer av produktionsanläggningar eller genom import från andra länder. Även för dessa anläggningar måste elledningar byggas för överföring av den producerade elen. Om ledningen inte byggs kommer sannolikt områdets markanvändning fortgå som idag. 3.2 Alternativa sträckningar för ny 36 kv-ledning De alternativa sträckningarna, se Figur 3 och Bilaga 1, har utarbetats med beaktande av teknisk och geografisk framkomlighet samt att redan ianspråktagen mark ska utnyttjas genom att följa befintliga vägar och ledningar. Sträckningarna har i möjligaste mån dragits så att ianspråktagandet av mark minimeras och med så få korsningar med befintliga ledningar som möjligt. Vidare har största möjliga hänsyn tagits till bostäder och till natur- och kulturlämningar. De alternativa sträckningarna har även undersökts översiktligt i fält. Sträckningarna berör i huvudsak bolagsskog (främst SCA och men även av Sveaskog) innebärande att ledningen framförallt kommer att beröra marker där aktivt produktionsskogsbruk bedrivs. 12 (52)

13 Figur 3. Översikt över alternativa ledningsträckningar. Styrande för sträckningarna är dels placeringen av transformatorstationen inom vindkraftparken som ska anslutas till överliggande nät, dels placeringen av den nya stamnätsstationen Tovåsen. Stamnätsstationens placering har valts av Svenska kraftnät. För vissa sträckor redovisas endast ett alternativ. Anledningen är att de studier som föregått föreliggande alternativ resulterat i att endast en genomförbar och realistisk sträckning finns. Orsaken kan vara befintlig infrastruktur och/eller höjder alternativt andra hinder som är besvärliga och olämpliga att passera. Alternativ 1 (Utbyggnadsförslaget) Ledningssträckningen går mot västnordväst från stationsplacering inom vindkraftpark Gubbaberget, se Figur 3 och Bilaga 1. Sträckningen går söder om våtmarksområdet Musmyrdalen och fortsätter sedan mot västnordväst söder om Stormyran. I höjd med Näsberget korsas en befintlig 220 kv-ledning, varefter ledningen vinklar mot norr och följer befintlig ledning på den västra sidan. Därefter vinklar sträckningen åter mot västnordväst, korsar en befintlig 145 kv-ledning och kommer därefter fram till befintlig 400 kv-ledning. Där vinklar den mot söder och följer befintlig 400 kv-ledning på dess östra sida på en sträcka av ca 500 m varefter sträckningen korsar 400 kv-ledningen. Sträckningen följer sedan väster om den befintliga 400 kv-ledningen på en sträcka av ca 300 m. Strax norr om Mellansjön vinklar sträckningen mot sydväst. Sträckningen passerar Juvatsån och järnväg Norra stambanan varefter den vinklar mot väster och passerar riksväg (52)

14 Strax väster om riksvägen vinklar ledningen mot nordväst och följer väster om vägen, fram till befintlig ledning 145 kv-ledning (L134). Där vinklar sträckningen mot sydväst och följer parallellt öster om den befintliga 145 kv-ledningen och ny planerad ledning för anslutning av vindkraftpark Björnberget, fram till planerad ny stamnätsstation Tovåsen. Korsningspunkterna med befintliga luftledningar har studeras närmare för att säkerställa lämplig placering av punkt och utformning. Korsningsproblematiken liksom förekomsten av naturvärden har påverkat valet av sida om befintliga ledningar som den nya ledningen placeras. Ledningen planeras att markförläggas på en sträcka av ca m närmast de två stationerna, för att kunna anslutas till ställverken som vid respektive anslutningspunkt är placerade inne i byggnader. Kabelförläggning behövs även närmast station Tovåsen för att kunna korsa befintlig 145 kv-ledning (L134) och ny planerad 145 kv-ledning till vindkraftpark Björnberget. Inga bostäder finns inom 100 m från ledningssträckningen. Närmaste bostad ligger ca 680 m från ledningssträckningen. Alternativet är ca 16,5 km långt. Alternativ 2 Ledningssträckningen går mot västnordväst från stationsplacering inom vindkraftpark Gubbaberget, se Figur 3 och Bilaga 1. Sträckningen går norr om våtmarksområdet Musmyrdalen. Väster om Musmyrdalen följer ledningen samma sträckning som enligt Alternativ 1 fram till ett våtmarksområde, Stormyran, där sträckningen vinklar mot norr och går öster om Stormyran. I höjd med sjön Vandeln vinklar sträckningen mot västnordväst och passerar norr om sjön Vandeln. Väster om Vandeln korsas en befintlig 220 kv-ledning. Därefter vinklar sträckningen mot sydväst och korsar en befintlig 145 kv-ledning, för att sedan komma fram till befintlig 400 kv-ledning. Där vinklar sträckningen mot söder och följer sedan samma sträckning som för Alternativ 1 fram till planerad ny stamnätsstation Tovåsen. Korsningspunkterna med befintliga luftledningar har studeras närmare för att säkerställa lämplig placering av punkt och utformning. Korsningsproblematiken liksom förekomsten av naturvärden har påverkat valet av sida om befintliga ledningar som den nya ledningen placeras. Ledningen planeras att markförläggas på en sträcka av ca m närmast de två stationerna. Inga bostäder finns inom 100 m från ledningssträckningen. Närmaste bostad ligger ca 680 m från ledningssträckningen. Alternativet är ca 18 km långt. 14 (52)

15 3.3 Alternativa utformningar När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga regionnätsledningar (30 kv-145 kv) som luftledning, då det är den i särklass mest driftsäkra och kostnadseffektiva utformningen för regionnätet. Ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs vid ett eventuellt driftavbrott. Regionnätsledningar anläggs med så kallade trädsäkra skogsgator och drabbas därför inte av stormfällda träd som faller på ledningen, såsom lågspänningsledningar inom lokalnätet kan göra. Lokalnätet markförläggs ofta numera för att undvika problematiken med stormfällda träd. Det är dessutom mindre komplext och mindre kostsamt att markförlägga lågspänningsledningar. Aktuell ledning är visserligen inte en ledning som matar ut el till kunder, men ett längre avbrott skulle innebära förlorad produktion av vindkraftsel. Fördelarna med en markförlagd ledning är att den inte ger någon visuell påverkan, den genererar ett lägre magnetfält, samt ger ett mindre markintrång då ledningsgatan blir smalare. Nackdelen är att påverkan på natur- och vattenmiljön liksom kulturmiljön kan bli stor då schaktning av ett 1,2 m djupt och 2-3 m brett kabelschakt krävs längs hela sträckan. Vid ytnära eller ytligt berg krävs sprängning. Markkabel inom regionnätet kan bli aktuellt inom tätbebyggda områden när det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl och magnetfältsskäl. Om markkabel ska anläggas på längre sträckor krävs kostsamma reaktorer för att kompensera för den ökade strömförlust som en markförlagd regionnätsledning innebär jämfört med en luftledning. Ellevio har valt att avföra markkabelutförande som ett realistiskt alternativ för anslutning av Gubbabergets vindkraftspark med motiveringen att det är ett mindre driftsäkert och avsevärt dyrare alternativ. Såväl material- som anläggningskostnaden är betydligt högre vid ett markkabelutförande. Ett markkabelutförande skulle av ekonomiska skäl försvåra möjligheten att realisera vindkraftsprojektet för exploatören. Det finns ingen närliggande bebyggelse eller andra framkomlighetsproblem längs föreslagna alternativa sträckningar som föranleder närmare studier av ett markkabelalternativ. 3.4 Val av utbyggnadsförslag Vid val av utbyggnadsförslag har bland annat natur- och kulturmiljöer, bebyggelse, rennäringen, byggnads- och drifttekniska aspekter samt inkomna synpunkter i samrådet tagits i beaktande. 15 (52)

16

17 ledningar, vilket minimerar den yta mark som behöver tas i anspråk. Alternativ 1 är således att föredra även av detta skäl. Enligt uppgifter som inkommit i samrådet är alternativ 1 bättre ur ett fågelperspektiv jämfört med alternativ 2. Enligt information från länsstyrelsen kan det finnas okända fornlämningar mellan de två sjöarna Juvatssjön och Mellansjön, där sträckningen för båda alternativen passerar. Dessutom finns en förhöjd risk att påträffa hittills okända fornlämningar runt sjön Vandeln, där alternativ 2 går. Även med avseende på denna aspekt är alternativ 1 att föredra. Sammanfattningsvis har alternativ 1 bedömts vara lämpligast för den nya ledningen mellan Gubbaberget och Tovåsen. Alternativ 1 kommer fortsättningsvis benämnas utbyggnadsförslag eller valt alternativ. 4 TEKNISKT UTFÖRANDE 4.1 Ledningens utförande Den typ av stolpar som kommer att användas för ledningen avgörs i samband med detaljprojekteringen. Den vanligaste varianten för den linarea som kommer att användas är så kallade portalstolpar av trä, se exempel i Figur 4. Även andra typer av stolpar och material, t.ex. betong, komposit eller stål, förekommer. Särskilt svåra passager såsom över vägar och vattendrag kan kräva speciallösningar. Stolparna kan behöva förstärkas med staglinor. Stolparnas höjd över mark uppgår till ca m för en portalstolpe. Avstånd mellan stolparna varierar beroende på terräng, men uppskattas till i snitt ca 120 m. Både höjden på stolparna och avståndet mellan stolparna kan variera något beroende på topografin och avgörs i detaljprojekteringen som vanligtvis sker efter det att koncession erhållits. 17 (52)

18 Figur 4. Bilden till vänster är ett exempel på portalstolpe med en 36-kV-luftledning. Bilden till höger är en principskiss av motsvarande stolpe. Linorna sitter upphängda i isolatorer av glas eller kompositmaterial. Avståndet mellan linorna är ca 2,6 m. Vid uppförandet av trästolpar behövs normalt inget fundament utan stolparna grävs endast ned i marken. I det fall en optokabel installeras längs ledningen, så kommer den att hängas under regeln. 4.2 Markbehov Området längs med en luftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifterna. Enligt dessa ska bland annat en kraftlednings faslinor hängas på en viss nivå ovan mark. Vidare finns det bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader för att undvika risken för skador på ledningen vid bränder i intilliggande byggnader. Den planerade ledningen kommer att utföras trädsäker. Detta innebär att inga träd får bli så höga intill kraftledningen att grenar eller toppar riskerar att växa in i ledningen eller falla på ledningen. Den markyta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av mark ledningen går igenom. I skogsmark krävs en skogsgata som hålls fri från högväxande träd- och buskvegetation. Därtill måste det inom skogsgatans sidoområden tillses att det inte finns några höga, så kallade farliga kantträd, som riskerar att falla över ledningen, se Figur 5. Ledningsgatan utgörs av skogsgatan och dess sidoområden. 18 (52)

19 Figur 5. Exempel på skogsgata och dess sidoområde längs 36 kv-ledningen. För den nya ledningen krävs en ca 40 m bred skogsgata på de sträckor den går i egen sträckning. På en sträcka av ca 1,8 km fram till Tovåsenstationen kommer sträckningen att gå parallellt med befintlig ledning 145 kv-ledning och ny 145 kv-ledning till Björnberget. Längs denna sträcka kommer skogsgatan att bli totalt ca 55 m för de tre ledningarna tillsammans. Norr om Mellansjön kommer sträckningen att gå ca 800 m parallellt med en befintlig 400 kv-ledning. Den befintliga ledningsgatan kommer att behöva breddas med minst ca 25 m för att ge plats för den nya ledningen. Avståndet bestäms av det säkerhetsavstånd som krävs för att säkra driften av stamnätsledningen. 4.3 Byggnation av luftledning Innan en kraftledning börjar byggas genomförs en detaljprojektering där ledningssträckningen bl.a. stakas ut och markens plan och profil dokumenteras. Inför detaljprojekteringen inhämtas ett medgivande om förundersökning hos berörda markägare. En värdering av den skog som behöver avverkas till förmån för den nya kraftledningsgatan genomförs och träd aktuella för avverkning stämplas. När koncession har erhållits och erforderliga markupplåtelseavtal är påskrivna avverkas skogen. Nästa moment är intransport av material (såsom stolpar och reglar) till ledningsgatan. Resning av ledningsstolpar sker med hjälp av entreprenadmaskiner. Så kallade jordstolpar, inklusive eventuella stag, grävs ned djupt i marken medan så kallade bergstolpar förankras i berget. Vid sank- och myrmarker kan eventuellt annan förankringsmetod bli aktuell. De schaktmassor som uppkommer används som återfyllnad runt stolparna. När stolpresningen är klar monteras återstående ledningsutrustning. Under byggskedet uppstår tillfällig lokal påverkan. Det handlar om transportvägar, körvägar i ledningsgatan, tillfälliga upplag och uppställningsplatser för maskiner och material. Avverkning och röjning kan medföra ett tillfälligt hinder i framkomlighet längs stigar och leder innan avverkningsresterna tas bort. Det uppstår också ett visst buller, vibrationer och luftföroreningar i form av dieselavgaser ifrån de arbetsmaskiner som 19 (52)

20 nyttjas för byggnationen av ledningen. Även dammspridning kan uppstå. Ljudstörning uppstår även vid skarvning av faslinor som sker genom så kallad sprängskarvning. Under byggskedet kan tillfälliga skador uppkomma i skog och mark, diken, på stängsel eller på vägar i samband med anläggningsarbeten. Det kan exempelvis röra sig om körskador. Entreprenören ska återställa till ursprungligt skick så långt möjligt. Denna typ av skador påverkar normalt inte värdet eller avkastningen på marken annat än på kort sikt. 4.4 Framtida underhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med föreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten kommer att genomförs för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget. Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området) samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med 6-7 års intervall medan syn och stämpling av farliga kantträd (skogsbesiktning) sker med intervallet 8-10 år. Intervallens längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan. I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet. Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg. 4.5 Säkerhet Säkerhetsbestämmelserna för kraftledningar återfinns i ellagen (1998:857), starkströmsförordningen (2009:22) och elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1). Av starkströmsföreskrifterna följer bland annat att det krävs ett avstånd på minst 5 m mellan byggnad och närmaste faslina vid vindstilla inom ej detaljplanelagt område. Det finns även krav på minsta höjd över farleder. Avstånden bestäms av ledningens utformning där den passerar farleden. Ingen byggnad kommer vara för nära befintlig ledning. Den nya ledningen kommer att utformas i enlighet med starkströmsföreskrifterna. 20 (52)

21 5 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT Allmänt Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet mäts i kilovolt per m (kv/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna och marken. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas placering och på avståndet mellan linorna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde för allmänheten (rekommenderat maxvärde) avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer 21 (52)

22 Vad gäller magnetiska fält ska Ellevio i sitt agerande följa den av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. Ledningen kommer inte medföra några negativa konsekvenser på boendemiljön, då avståndet till närmast bostadshus är cirka 680 m. 6 PLANFÖRHÅLLANDEN En nätkoncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras. Översiktsplaner är inte såsom en detaljplan juridiskt bindande, endast vägledande. Utbyggnadsförslaget berör inga detaljplanelagda områden och strider inte mot gällande översiktsplan. 22 (52)

23 7 MILJÖKONSEKVENSER I detta kapitel redogörs för den miljö- och hälsopåverkan som bedöms kunna komma ifråga och som kan förutses vid anläggning av den nya ledningen. Bedömning av påverkan för utbyggnadsförslaget att redovisas. Alla registrerade natur- och kulturvärden inom cirka 50 m från den nya ledningssträckningens mittlinje samt även speciellt värdefulla natur- och kulturvärden på ett längre avstånd har identifierats i en GIS-studie och redovisas i följande avsnitt samt i Bilaga 4, 5 och 6. Samtliga längdangivelser som redovisas är uppmätta baserat på kartmaterial. En särskild naturvärdesinventering har genomförts. Resultatet av inventeringen sammanfattas i avsnittet Naturvärdesinventering i kapitel 7.2 och bifogas i sin helhet i Bilaga Landskapsbild Landskapsbilden det vill säga den visuella upplevelsen av landskapet (betraktelselandskapet) är effekten av samverkan mellan olika landskapselement till exempel terrängformer, sjöar, vattendrag, skogar, odlade fält, alléer, bebyggelsegrupperingar etcetera. En luftledning syns i landskapet, men beroende på hur omgivningen ser ut syns den mer eller mindre i olika typer av landskap. Oftast kan stolparnas placering anpassas. Dock måste även annan hänsyn tas vid placeringen bland annat till fornlämningar, naturvärden och andra eventuella motstående intressen. Beskrivning av områdets landskapsbild Utbyggnadsförslaget sträcker sig genom ett landskap som till stor del består av produktiv skogsmark med inslag av våtmarker och sumpskogar. Inom skogsmarken förekommer avverkningsskogar, hyggen och ungskogsområden. Inom området finns även inslag av äldre skogsområden. Skogen utgörs av gran och tall med inslag av lövträd. Myrinslaget är relativt stort. Sträckningen passerar även mindre sjöar och vattendrag. Terrängen är kullig med relativa höjdskillnader. Delar av sträckningen för utbyggnadsförslaget visas nedan i Figur 6. Valt alternativ går på delsträckor parallellt med eller korsar befintliga ledningar. Sträckningen korsar järnväg (Norra stambanan), går parallellt med och korsar riksväg 83 samt en mindre skogsbilvägar. Närmaste bostäder ligger ca 680 m från utbyggnadsförslaget. 23 (52)

24

25 Skadeförebyggande åtgärder för landskapsbilden Inga ytterligare åtgärder bedöms motiverade då den nya ledningen dels på vissa sträckor går parallellt med befintlig infrastruktur dels till största delen passerar genom obebyggda marker. 7.2 Naturmiljö Naturmiljö är ett vidsträckt begrepp och omfattar bland annat berggrund, jordlager och dess ytformer, yt- och grundvatten, skilda naturmiljöer både på land och i vatten samt växter och djur. Naturmiljöer kan vara såväl skyddade områden som andra naturmiljöer vilka kan vara viktiga exempelvis som ekologiska spridningskorridorer eller på annat sätt ha betydelse för det biologiska livet. Riksintresse för naturvård, Natura 2000-område och naturreservat I Figur 7 nedan redovisas de riksintressen för naturvård, Natura 2000-områden och naturreservat som finns i närområdet av den nya ledningen. Figur 7. Riksintresseområden för naturvård, Natura 2000 områden och naturreservat som finns i närområdet av den nya ledningen. Alternativ 1 är utbyggnadsförslaget. Inget riksintresse för naturvård, naturreservat eller Natura 2000-område kommer att beröras av utbyggnadsförslaget, se kartan i Figur 7 och Bilaga 4. Natura 2000-området Juån (SCI 1) ligger ca 2,5 km nordväst om utbyggnadsförslaget och nedströms Juvatsån som ledningssträckningen korsar. Juån är ett naturligt 25 (52)

26 vattendrag som hyser ett livskraftigt bestånd med flodpärlmussla. Det främsta bevarandesyftet är att bevara ett livskraftigt bestånd med flodpärlmussla och dess livsmiljö i vattenområdet. Verksamheter och faktorer som enligt bevarandeplanen kan tänkas påverka Natura 2000-området negativt är bl.a. skogsbruk i omkringliggande skog, åtgärder som kan leda till minskade vattenståndsvariationer och jämnare flöde, föroreningar, grumling, vägtrummor som kan utgöra vandringshinder, breddning av vägslänter och nydragning av vägdiken, utsläpp av föroreningar från punktkälla, gödsling och kalkning. Övriga naturmiljöintressen Övriga naturmiljöer som finns i närheten av utbyggnadsförslaget är våtmarker, sumpskogar, nyckelbiotoper, naturvårdsprogram och naturvårdobjekt samt fågelliv. Övriga naturmiljöintressen, förutom rödlistade och skyddade arter samt objekt funna vid naturvärdesinventering, är sammanställda i Figur 8. Figur 8. Övriga naturmiljöintressen som finns i närområdet av den nya ledningen. Alternativ 1 är utbyggnadsförslaget. Källa: Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Våtmarker och sumpskogar Inom våtmark finns under stor del av året ytligt vatten. Minst 50 procent av vegetationen ska vara hydrofil, fuktighetsälskande, för att ett område ska kallas för våtmark. Begreppet innefattar olika naturtyper såsom myrar, stränder, kärr, träsk och mossar. Den ekologiska betydelsen av våtmarker är stor. Floran och faunan i en våtmark är anpassade till de speciella fuktiga förhållanden som råder. 26 (52)

27

28

29

30

31

32

33 Figur 9. Sammanfattande karta över bedömda biotoper inom inventeringsområdet. Alternativ 1 är utbyggnadsförslaget. Källa: Sörensen, J (2016) De främsta naturvärdena är kopplade till biotoper, som under en längre tid har fungerat som skogliga ekosystem i ett senare successionstadium. Här har det med tiden skapats naturvärden såsom gamla barrträd, död ved samt en varierad topografi. Biotoperna finns i anslutning till eller på ett fuktigt till blöt bottenskikt. Biotoperna har över tid varit skonade från bränder och sällsynta arter har därför under lång tid kunnat etablera sig. Vidare förekommer det biotoper där naturvärdena är kopplade till vattendrag samt till mindre sjöar och tjärnar. Flera av dessa vattenmiljöer bedöms kunna hysa arter exempelvis bottenfauna. Detta har dock inte studerats närmare inom naturvårdsinventeringen. De flesta vattnen har en opåverkad karaktär, vilket indikeras av strukturer såsom död ved och partier med strömmande vatten. Biotoper med högt naturvärde förekommer relativt spritt inom inventeringsområdet. Biotoperna NVO35 och NVO38 ligger även delvis i befintliga ledningsgator för existerande ledningar. 33 (52)

34 Figur 10. Sammanfattande karta över naturvårdsarter inom inventeringsområdet. Alternativ 1 är utbyggnadsförslaget. Källa: Sörensen, J (2016) Känslighet för biotoper De klassade biotoperna är känsliga för påverkan vid en exploatering om arter och andra naturvärden som är knutna till exempelvis myrmarker, rinnande vatten, död ved och gamla träd skadas och/eller försvinner. Klassade områden såsom orörda myrmarker, naturligt meandrande vattendrag, gamla träd eller död ved har stor betydelse för bedömningen av biotopernas höga naturvärde. Vidare finns det ett samspel mellan arter knutna till dessa strukturer och övriga delar av inventeringsområdet. Övriga klassade biotoper är också känsliga mot till exempel avverkningar. Vidare förekommer biotoper där vattenmiljön är mycket känslig för påverkan orsakad av exempelvis grävning och dikning, vilket skulle kunna påverka den naturliga hydrologin negativt. En av arterna inom området, talltita är skyddad enligt artskyddsförordningen 4. Miljökvalitetsnormer för vatten En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan införas för hela landet eller för ett geografiskt område, till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på 34 (52)

35

36

37 Skogsgator skapar korridorer i områden med skog. Den korridor som utgörs av ledningsgatan kan, i skogslandskap, bidra till barriäreffekter för större djur som rör sig över större arealer. Korridoren även fungera som förflyttningsväg och förbindelselänk mellan områden. Olika typer av infrastrukturanläggningar utgör i olika grad barriärer. Kraftledningar torde anses som en mild barriär, eftersom möjligheten kvarstår för större djur att röra sig i och söka föda i ledningsgatan. Övergången mellan skogsgatan och skogen skapar bryn som kan jämföras mellan övergången mellan det mer öppna jordbrukslandskapet och skogsbrukslandskap. Fåglar trivs i brynmiljöer. Kanteffekter kan ha positiv miljöeffekt med ökad variation av både växter och djur, som exempel finns det vissa fåglar som tycker om att vistas i brynmiljöer. Negativa effekter kan emellertid också uppstå. Vegetationen närmast kantzonen blir mer exponerad för till exempel vind och sol. För skogen i kantzonen innebär den ökade vindexponeringen att risken för stormfällning ökar. Träd som exempelvis gran har högre känslighet för ljus, medan vissa insektsarter kan gynnas av den ökade solexponeringen. Är marken fuktig i skogsgatan kan i vissa fall skogsgatan efterlikna myrmarker som hävdats genom slåtter och vissa orkidéer kan då gynnas. Avverkning av farliga kantträd är en regelbundet återkommande åtgärd som sker vart 8-10 år. Delar av den nya sträckningen utgörs av hyggen, vilket gör att ianspråktagandet av ny ledningsgata sammantaget inte heller bedöms påverka naturmiljön i någon större utsträckning. Negativa konsekvenser som kan uppstå vid avverkning och tekniskt underhåll är bland annat körskador på mark. Objekt med påtagligt naturvärde, identifierade i naturvärdesinventeringen, som berörs av utbyggnadsförslaget utgörs av myr (NVO 32, NVO 33, NVO 39, NVO 40, NVO 46) och sumpskog (NVO 34), barrblandskog (NVO 36, NVO 37), mindre vattendrag (NVO 43) och tallskog (NVO 44). Objekt med högt naturvärde, identifierade i naturvärdesinventeringen, som berörs av utbyggnadsförslaget utgörs av myrsjö (NVO 35, NVO 38), mindre vattendrag (NVO 41) och myr (NVO 45). Genom att anpassa stolparnas placering så att vattendrag och fuktiga områden undviks, samt genom ytterligare skadeförebyggande åtgärder enligt nedan bedöms påverkan på värdefulla naturvärden bli liten. Därmed bedöms konsekvenserna med avseende på påtagliga och höga naturvärden att bli begränsade. Två av biotoperna med högt naturvärde, NVO35 med naturvårdsarterna garnlav och talltita och NVO38 med naturvårdsarten bäver korsas redan idag av befintliga skogsgator vilket indikerar att den befintliga skogsgatan inte påverkat naturvärdena där negativt alternativt gynnat vissa arter. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms totalt sett bli små till måttliga då ledningsgatan delvis planeras invid befintlig ledningsgata, samt att sträckningen går genom produktionsskogar. Fågelliv Den aktuella ledningen planeras att uppföras i träportalstolpar. Ledningens faslinor hänger då horisontellt och isolatorerna är hängande. Därmed minskar risken för påflygning. Avståndet mellan linorna är ca 2,6 m. Ingen fågel har så stort vingspann att de når två faser samtidigt, vilket gör att ingen risk för eldöd för fåglar finns. 37 (52)

38 Ledningsträckningen går genom skogsmark och följer befintlig infrastruktur vilket också bidrar till att minska risken för påflygning. Utbyggnadsförslaget har också förordats av den lokala ornitologiska föreningen, då de bedömer att det ger minst påverkan på en större fågelart som påträffats i området Fågellivet bedöms påverkas marginellt, dels på grund av ledningens konstruktion och dels på grund av dess placering i landskapet. Därtill går delar av sträckningen i anslutning till befintlig infrastruktur. Det har inte heller framkommit att det skulle finnas någon fågelrik sjö eller korsande fågelstråk i utbyggnadsförslagets närhet. Konsekvenserna för fågellivet bedöms bli små. Vattenmiljöer Fordon kan vid byggnation och underhållsarbete förorsaka skador i våtmarker och vattenmiljöer vilket i sin tur kan orsaka negativ påverkan på de naturvärden som är beroende av dessa miljöer. Exempelvis kan det uppstå körskador som kan påverka de hydrologiska förhållandena och förorening av vattenförekomster kan ske. Körning i vattendrag kan även ge upphov till grumling. Om avverkningsrester läggs i vattendrag kan det uppstå grumling och uppdämning. Grumling och dämning kan orsaka negativ påverkan på växt- och djurliv. Byggnation, avverkning, röjning och underhåll sker med lämpliga skadeförebyggande åtgärder enligt nedan. Risken för att ledningarna långsiktigt påverkar den ekologiska eller den kemiska statusen för något av de berörda vattendragen eller grundvattenförekomsterna är mycket liten. Konsekvenserna för vattenmiljön bedöms bli små till måttliga. Skadeförebyggande åtgärder för naturmiljön Skyddsåtgärderna anpassas för de specifika naturvärden som berörs, och kan variera beroende på den årstid som arbetet genomförs vid. Nedan redovisas planerade skyddsåtgärder. Skogsgata För att minimera negativ påverkan sker avverkning och bortforsling av skogen i första hand från skogsgatan. Avverkningsrester lämnas ej kvar i markerade motionsspår och leder, skidspår, eller på stigar. Fågelliv Inga skyddsåtgärder planeras, då det inte finns några särskilt känsliga områden med avseende på fågellivet intill utbyggnadsförslaget och då fasavståndet är så stort att inga fåglar kan nå två faser samtidigt. Vattenmiljöer Vid passage av vattendrag ska tillfälliga eller permanenta broar användas. Körning i vattendrag får endast ske om det är miljömässigt motiverat eller vid akuta situationer. Vid sådan körning ska ris, virke eller annat läggas i vatten eller strandområde till skydd för naturmiljön. När arbetet är klart ska tillfälliga broar och utlagt skydd avlägsnas. 38 (52)

39 Lägre träd och buskar i strandzonen, som inte utgör någon säkerhetsrisk, ska ej avverkas utan lämnas kvar. Avverkningsrester lämnas ej kvar i bäckar. Vid passagen av våtmarksområden och sumpskogar placeras stolparna, där så är möjligt, i torrare områden. Körning med maskiner i sumpskogar och våtmarker ska i möjligaste mån undvikas eller skyddsmattor läggar ut, dels för att inte skada områdena och dels för att det är svårtillgängligt för maskiner att köra i blöta områden. Om det rör sig om områden med mycket dålig bärighet och avverkning inte kan ske vid en tidpunkt så att betydande markskador ej kan undvikas, sker avverkning istället motormanuellt med röjsåg/motorsåg och virket lämnas kvar som död ved efter överenskommelse med fastighetsägaren. Ellevio ställer krav på anlitade entreprenörer med målsättningen att minimera risken för utsläpp och påverkan på vattenmiljöer. Dieseldrivna fordon och arbetsmaskiner som används i entreprenaden skall köras på miljöklass 1 diesel samt använda miljöanpassade, biologiskt nedbrytbara smörj- och hydrauloljor. Motorsågar och röjsågar etc. skall köras på alkylatbensin. Dieseltankar och tankar för spillolja skall uppfylla gällande föreskrifter (från Naturvårdsverket och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) avseende utformning och kontroll. 7.3 Kulturmiljö Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön. Med kulturmiljö menas miljöer som speglar vår historia och som berättar om människans verksamhet i förfluten tid. Det är viktigt att de utvecklingsprocesser som format Sverige kan upplevas och följas. Kulturmiljövården syftar till att bevara, vårda och levandegöra vår kulturmiljö, där helhetsmiljöer och historiska samband är lika viktiga som enskilda fornlämningar. Skydd av kulturlämningar regleras i kulturmiljölagen. För att få röra en fast fornlämning krävs särskilt tillstånd. Riksantikvarieämbetets databas, Fornminnesregistret (FMIS), redovisar både fasta fornlämningar och övriga identifierade kulturhistoriska lämningar. Kulturmiljöer inom cirka 50 m från ledningarnas mittpunkt, har identifierats i en GIS-studie och samtliga avstånd är uppmätta från kartmaterial. Riksintresse för kulturmiljövård och kulturreservat Utbyggnadsförslaget berör inget riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken eller något kulturreservat. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar Kända kulturmiljöer i närheten av ledningsalternativen identifierades i Riksantikvarieämbetets databas, FMIS, se Figur 11 och Tabell 9. Ytterligare uppgifter om eventuella och troliga fångstgropar i anslutning till registrerade fångstgropar i FMIS erhölls av Länsstyrelsen i Västernorrlands län, se Figur (52)

40 Totalt identifierades två registrerade lämningar längs utbyggnadsförslaget, se Figur nedan samt i Bilaga 6. Av dessa är en fornlämning (ett fångstgropssystem) och en övrig kulturhistorisk lämning, se Tabell 9. Enligt länsstyrelsen är berört område dåligt inventerat, vilket framgår av Lantmäteriets höjddata som indikerar att det kan finnas betydligt fler fångstgropar mellan Juvatssjön och Mellansjön än vad som framgår av fornminnesregistret, se informationen från Länsstyrelsen i Västernorrlands län i Figur 12 nedan. Det finns också en förhöjd risk att påträffa hittills okända fornlämningar runt sjön Vandeln. Figur 11. Kulturlämningar i närområdet av den nya ledningen. Alternativ 1 är utbyggnadsförslaget. Källa: Riksantikvarieämbetets GIS-data 40 (52)

41

42

43

44 slakterier och andra anläggningar som behövs för renskötseln samt, rätt att ta skog till byggnadsvirke, bränsle och slöjdvirke. Rennäringen har gamla traditioner och är känslig för störningar. Dels kan andra markanvändare störa, men även rovdjur påverkar rennäringen. Under vissa perioder på våren är det särskilt viktigt att renarna får vara ostörda, framför allt under kalvning. Det finns även andra perioder då renarna är känsliga, som under flyttningarna. De olika egenskaperna hos betesområdena gör dem betydelsefulla för renskötseln vid olika tider på året. Mellan de olika betesområdena finns särskilda vandrings- och flyttleder som ofta är mycket gamla. Rennäringen är en viktig del av det samiska kulturarvet. Staten har ett övergripande ansvar för att rennäringen kan fortleva som en del av kulturen. Rennäringen ska bedrivas så att den ger en tryggad försörjning på ett ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt långsiktigt bärkraftigt sätt. Figur 13. Rennäringens områden. Alternativ 1 är utbyggnadsförslaget. Riksintresse för rennäring Inga områden med utpekat riksintresse för rennäringen berörs. 44 (52)

45

46 Sammantaget bedöms konsekvenser för rennäringen bli obetydliga, det vill säga mindre än små, för utbyggnadsförslaget dels eftersom risken för att ren vistas i närheten av ledningen är minimal i och med att ledningen endast följer kanten av ett reservområde för rennäringens vinterbete. Ingen mark av betydelse som renbete kommer att påverkas. Skadeförebyggande åtgärder för rennäringen Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms behövas, då utbyggnadsförslaget endast tangerar ett reservområde för rennäringens vinterbete som inte använts i modern tid. Ellevio kommer att informera berörd sameby innan ledningen börjar byggas och inför skogligt underhåller. 7.6 Infrastruktur Riksintressen för infrastruktur Riksintressen för infrastruktur är områden med tillhörande anläggningar som ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna och där staten genom länsstyrelserna kan ingripa mot åtgärder som kan skada intresset. Grunderna för riksintressena anges i 3 kapitlet 8 miljöbalken. Av kartan i Figur 14 och Tabell 10 framgår infrastruktur inom området för utbyggnadsförslaget. Utbyggnadsförslaget korsar riksintresse för järnväg (Norra stambanan) samt riksintresse för väg (Riksväg 83). Utbyggnadsförslaget korsar dessutom flera lokala vägar samt ett antal befintliga kraftledningar. 46 (52)

47

48 Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder för infrastruktur Utbyggnadsförslaget utgör inget hinder för infrastrukturen i berörda kommuner. Befintliga vägar kommer att användas för transporter material. Valt alternativ bedöms endast medföra små konsekvenser under byggskedet och inte medföra några konsekvenser för infrastrukturen under driftskedet, varför inga ytterligare åtgärder bedöms nödvändiga. 7.7 Bebyggelse och boendemiljö Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor kan förväntas vistas stadigvarande, så som permanentbostäder, skolor och kontorslokaler. Bebyggelse i området Utbyggnadsförslaget går främst genom skogsområden. Det finns inga bostäder i närheten av utbyggnadsförslaget. Närmaste bostäder ligger vid Mellansjön på ett avstånd av ca 680 m sydost om valt alternativ. Vid Juvatssjön ligger närmaste bostadshus på ett avstånd av ca 1,2 km nordväst om valt alternativ. Konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder för bebyggelse I samband med byggnation och vid underhåll under driftfasen uppkommer viss störning genom buller. Eftersom inga bostäder finns nära sträckningen och byggtiden är kort, samt att underhållsarbeten sker relativt sällan, bedöms påverkan bli liten. Konsekvenserna bedöms bli obetydliga till små under byggskedet och under driftskedet orsakas obetydliga konsekvenser. Inga konsekvenser på grund av magnetfält uppkommer, se kapitel 5. Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna med avseende på bebyggelse är obetydliga, varför inga ytterligare skadeförebyggande åtgärder bedöms nödvändiga. 48 (52)

49