Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1

2

3 FÖRORD Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se. Ellevios miljöarbete Ellevio har en hållbarhetspolicy som redogör för hur vi ska beakta hållbarhetsperspektivet i våra beslut. Den ska återspeglas i vår affärsstrategi, miljöledningssystem, arbetsmiljöarbete, vår samverkan med intressenter och det dagliga arbetet. När vi bygger och utvecklar våra elnät ska vi sträva efter att hitta en balans mellan ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar för att motverka negativ inverkan på miljön, människor och samhälle. Självklart ska vi säkerställa att gällande lagstiftning, föreskrifter och tillstånd efterlevs i alla lägen. Ellevio ska bidra till att samhället kan uppnå såväl nationella som internationella målsättningar för hållbar utveckling, samt möjliggöra ett energisystem med betydligt mindre klimatpåverkan. När det gäller den miljömässiga hållbarheten ska vi minska vår påverkan på miljöer och biologisk mångfald genom att: Ställa miljökrav vid inköp, beakta miljöaspekter i affärs- och verksamhetsutveckling samt premiera lösningar som bidrar till minskad miljöpåverkan. Verka för att tillämpa ett livscykelperspektiv i alla våra aktiviteter. I största möjliga utsträckning undvika material och ämnen som kan vara skadliga för människor, djur och miljö. Tillämpa avfallshierarkins principer för att minimera avfall. Tillhandahålla information om och öka medvetenheten om hur vår verksamhet kan påverka miljön. Utgå från hållbarhetsperspektiv vid val av mötesalternativ och transportmedel för resor. 3 (44)

4 SAMMANFATTNING Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska bifogas till ansökan om linjekoncession för flytt av del av de befintliga parallella 52 kv- och 145 kv-luftledningarna KL58 respektive VL2 S4 vid Stormossen väster om Råda i Hagfors kommun, Värmlands län. Ledningarna har funnits på platsen sedan 50-talet och är nu i behov av förnyelse. Då det är mycket svårt att komma åt ledningsstolparna p.g.a. av den våta marken som Stormossen utgör, så behöver ledningarna flyttas i annan sträckning för att underlätta det framtida underhållet. Stormossen utgör dessutom ett Natura 2000-område. Alternativa sträckningar I syfte att identifiera bästa alternativ, både tekniskt och miljömässigt, för den nya ledningssträckningen för de två ledningarna, har två alternativa sträckningar studerats och resulterat i ett förordat alternativ, det så kallade utbyggnadsförslaget, för vilket koncession kommer att sökas. Utbyggnadsförslaget Den totala ledningssträckan är cirka 4 km. Ledningsträckningen berör skogsmark samt våtmarks- och sumpskogsområden. Utbyggnadsförslaget innebär att ledningarna placeras parallellt med en befintlig 400 kv-ledning längs del av sträckningen. Därmed kan en del av skogsgatan för den befintliga ledningen användas för utbyggnadsfärslaget. 145 kv-ledningen planeras att uppföras i portalstolpar i trä, medan 52 kv-ledningen planeras att uppföras i enkelstolpar, förutom i vinklar där portalstolpar kan förekomma. Den slutliga utformningen avgörs i samband med detaljprojektering. Där ledningarna inte går parallell med befintlig 400 kv-ledning kommer en skogsgata som är ca 55 m bred att behövas. De sträckor där ledningarna planeras att gå parallellt med 400 kv-ledningen kommer den befintliga skogsgatan att behöva breddas ca 45 m. Bedömning av konsekvenser för hälsa och miljö Sammantaget bedöms konsekvenserna av att bygga de nya ledningarna enligt utbyggnadsförslaget bli små, samt i förlängningen vara positivt för Natura 2000-område där ledningarna raseras. Nedan beskrivs respektive miljöaspekt. Planförhållanden Ledningarna strider inte mot gällande översiktsplaner i området. Landskapsbild Landskapsbilden blir alltid påverkad av en luftledning. Där en ledning passerar över öppna områden, större vattendrag, våtmarker och vägar blir synintrycket störst, medan den exponeras mindre där den går genom skogsmark. Utbyggnadsförslaget går över områden med sumpmark omgiven av skogsmark i glesbebyggda områden, och planeras att följa befintlig 400 kv-kraftledning. Trästolpar med relativt låg höjd planeras att uppföras. Ledningarna bedöms därför innebära små konsekvenser för upplevelsen av landskapsbilden. Naturmiljö Utbyggnadsförslaget går utanför Natura 2000-området Stormossen, som också är av riksintresse för naturvården. Utbyggnadsförslagets sträckning tar hänsyn till naturmiljön 4 (44)

5 och fågellivet. Genom att delar av sträckningen placeras parallellt med befintlig 400 kvledning minskas ytan ny skogsmark som tas i anspråk. Ett fåtal tidigare kända naturmiljöer berörs. Då ledningarna idag går genom Natura 2000-området bör flytten av dem vara positiv då de planeras att raseras inom området. Flytten av ledningarna utanför Natura 2000-området och den anpassade ledningssträckningen med skyddsåtgärder bedöms sammantaget medföra positiva konsekvenser för naturmiljön. Kulturmiljö Inget riksintresse för kulturmiljö eller kulturreservat berörs av ledningarna enligt utbyggnadsförslaget. Utbyggnadsförslaget passerar ingen känd fornlämning. Byggnationen samt stolpplaceringen planeras så att lämningarna inte skadas. Krav enligt kulturmiljölagen kommer att iakttas. Ledningarna bedöms ha små negativa konsekvenser för kulturmiljön. Friluftsliv Utbyggnadsförslaget berör inget område av riksintresse för friluftsliv. De typer av friluftsliv som bedrivs inom området där ledningarna planeras är framförallt jakt, fiske och bär- och svampplockning. Ledningar utgör inget hinder för det rörliga friluftslivet, inte heller avseende ljudeffekter under byggnationen, och bedöms därmed innebära små konsekvenser för friluftslivet i området. Markanvändning Utbyggnadsförslaget berör områden med skogsmark och mark som nyttjas av befintlig ledningsgata. Sträckningen följer kanten av Stormossen och delvis parallellt med en befintlig skogsgata, vilket minimerar intrånget i den brukbara skogen, varför konsekvenserna bedöms bli små för markanvändningen. Infrastruktur Det finns inget riksintresse för järnväg eller väg i närheten av utbyggnadsförslaget. I området finns mindre lokala vägar och en befintlig 400 kv-kraftledning. Utbyggnadsförslaget utgör inte ytterligare hinder för infrastrukturen i området och bedöms därför medföra små konsekvenser under byggskedet och inga konsekvenser under driftskedet. Bebyggelse och boendemiljö Det finns inga bostäder i närheten av utbyggnadsförslaget varför inga konsekvenser under driftskedet kan förväntas, varken avseende magnetfält eller visuell påverkan. Buller orsakas i huvudsak under byggfasen och är därmed övergående. Konsekvenserna för bebyggelsen bedöms bli obetydliga till små under byggskedet. 5 (44)

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND Bakgrund och förutsättningar Syfte Projektets omfattning 9 2 TILLSTÅNDSPROCESSEN Koncession Markåtkomst Samrådsprocessen Genomförda samråd Beslut om betydande miljöpåverkan Fortsatt arbete 11 3 ALTERNATIV Nollalternativ Alternativa sträckningar Alternativa utformningar Val av utbyggnadsförslag 14 4 TEKNISKT UTFÖRANDE Ledningarnas utförande Markbehov Byggnation av luftledning Framtida underhåll Säkerhet 20 5 RASERING AV BEFINTLIGA LEDNINGAR ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT PLANFÖRHÅLLANDEN MILJÖKONSEKVENSER Landskapsbild Naturmiljö Vattenmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Markanvändning Infrastruktur Bebyggelse och boendemiljö 41 9 SAMLAD MILJÖBEDÖMNING Sammanfattade konsekvenser Uppfyllelse av miljöbalkens allmänna hänsynsregler 42 6 (44)

7 10 REFERENSER BILAGOR: M1 M2 M3 M4 M5 Samrådsredogörelse Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Karta Skyddade områden Karta Övriga naturmiljöer Karta Kulturmiljö 7 (44)

8 1 BAKGRUND 1.1 Bakgrund och förutsättningar Ellevio planerar att bygga om en sträcka på ca 4 km av de befintliga parallella 52 kvoch 145 kv-luftledningarna KL58 respektive VL2 S4 vid Stormossen väster om Råda, Hagfors kommun, Värmlands län. Figur 1 visar en översikt över projektområdets lokalisering. Stormossen är ett våtmarksområde som är så blött att Ellevio har stora svårigheter att underhålla ledningarna i nuvarande sträckning. Ledningarna har funnits på platsen sedan 50-talet och är nu i behov av förnyelse. Eftersom det är mycket svårt att komma åt ledningsstolparna p.g.a. av den våta marken, så behöver ledningarna flyttas i annan sträckning för att underlätta det framtida underhållet. Figur 1. Översikt över projektområdet. Efter att ledningarna uppförts i ny sträckning, kommer ledningarna att raseras i nuvarande sträckning genom Stormossen. Raseringen kommer göras vintertid när marken har bäst bärighet. Ombyggnationen planeras att utföras efter att koncession beviljats. Om inte koncession beviljas, kan inte ledningarna byggas om, med den följd att risken för elavbrott ökar i området på grund av svårigheter med att underhålla ledningarna i nuvarande sträckning. 8 (44)

9 1.2 Syfte Syftet med ansökan, för respektive ledning, är att erhålla tillstånd för att flytta ledningarna i ny sträckning utanför Stormossen. Genom att flytta ledningarna utanför Stormossen kan elleveransen i området säkerställas. Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som uppförandet av de befintliga parallella 52 kv- och 145 kv-luftledningarna i ny sträckning kan medföra. Beskrivningen ska göra det möjligt att ge en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. MKB:n utgör del av ansökan om tillstånd (nätkoncession för linje) för ledningarna. 1.3 Projektets omfattning Projektet omfattar en flytt av del av de befintliga parallella 52 kv- och 145 kvluftledningarna KL58 respektive VL2 S4 vid Stormossen väster om Råda. En orienteringskarta med de alternativa sträckningarna som studerats i aktuellt område framgår av Figur 2 nedan. Figur 2. Översikt över alternativa ledningsträckningar. 9 (44)

10 2 TILLSTÅNDSPROCESSEN 2.1 Koncession För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan om koncession ska även innehålla kartor, teknisk beskrivning mm. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare. 2.2 Markåtkomst Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken. Ellevio innehar ledningsrätt för de befintliga ledningarna, men för den nya sträckningen behövs nytt avtal med berörda fastighetsägare. Ellevio avser att i första hand trygga rätten till marken med frivilliga överenskommelser genom tecknande av markupplåtelseavtal. Avtalet reglerar fastighetsägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. Markupplåtelseavtalen ligger sedan till grund för innehållet i den ledningsrätt, som Ellevio avser att ansöka om hos Lantmäteriet. För fastighetsägaren innebär markupplåtelseavtalet att marken förblir i fastighetsägarens ägo och att ersättning för ianspråktagandet erhålls genom ett engångsbelopp. Ersättningens storlek regleras enligt gällande normer för kraftledningsintrång. 2.3 Samrådsprocessen Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att lämna synpunkter. Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken. Utifrån en samrådsredogörelse, där inkomna synpunkter redovisas och bemöts, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida aktuell ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, om dessa inte redan varit med i samrådsprocessen. Verksamhetsutövaren kan även välja att samråda med en bred samrådskrets direkt. 2.4 Genomförda samråd En komplett redovisning av samrådets genomförande och en utförlig sammanfattning av inkomna synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen som återfinns i bilaga M1. 10 (44)

11 2.5 Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Värmland län har i beslut daterat beslutat att de planerade åtgärderna inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 Miljöbalken och Ellagen 2 kapitel 14, se Bilaga M Fortsatt arbete Behovet av eventuella dispensansökningar kommer att ses över i ett senare skede i samband med att förprojekteringen sker. Förprojekteringen genomförs vanligtvis efter erhållet beslut om koncession. Exempel på dispenser kan vara om en stolpe behöver ställas inom strandskyddat område. För raseringen av ledningarna inom Natura 2000-området kommer en ansökan om Natura 2000-tillstånd att lämnas in till Länsstyrelsen. 3 ALTERNATIV 3.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär enligt miljöbalken en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd. Nollalternativet innebär i det här fallet att ombyggnation av befintliga luftledningar inte genomförs och att elleveranser i området inte kan säkerställas på grund av stora svårigheter att underhålla ledningarna i nuvarande sträckning. Om ledningarna inte byggs kommer sannolikt områdets markanvändning inom Stormossen att fortgå som idag. Ledningarna kommer därmed att stå kvar inom Natura 2000-området. 3.2 Alternativa sträckningar Två alternativa sträckningarna har identifierats, en väster och en öster om Stormossen, se Figur 3. Dessa har utarbetats med beaktande av teknisk och geografisk framkomlighet, samt att befintliga vägar och ledningar om möjligt följs då dessa markområden redan är ianspråktagna. Vidare har största möjliga hänsyn tagits till bostäder och natur- och kulturlämningar. Föreslagna sträckningar har även undersökts översiktligt i fält. 11 (44)

12 Figur 3. Översikt över alternativa ledningsträckningar. Västra Alternativet (Utbyggnadsförslaget) Från strax norr om Brobacken går sträckningen i nordvästlig riktning fram till en befintlig 400 kv-ledning, varefter den korsar 400 kv-ledningen och sedan vinklar mot nordnordost. Södra delen av sträckningen för det västra alternativet nyttjar befintlig skogfri passage inom våtmarksområdet, med något fastare mark än omgivande våtmark, där jordarten är glacial silt och undviker ett område söder om detta med mosstorv. I Figur 4 visas sträckningen där ledningarna viker mot nordväst, genom det delvis skogsfria området, vid den södra vinkelpunkten norr om Brobacken. Efter korsningen av befintlig 400 kv-ledning löper sträckningen parallellt på västra sidan om den befintliga 400 kv-ledningen, se Figur 5, på ett avstånd om ca 30 m mellan centrumlinjen för 400 kv-ledningen och centrumlinjen för den närmaste ledningen. Befintlig ledningsgata för 400 kv-ledningen kan delvis utnyttjas, men behöver även breddas västerut. 12 (44)

13 Figur 4. Bilden tagen ungefär vid den södra vinkelpunkten i nordvästlig riktning mot befintlig 400 kv-ledning, där det naturligt finns en skogsfri passage. Figur 5. Bilden visar skogslandskapet i nordlig riktning längs den befintliga 400-ledningen. Utbyggnadsförslaget är till vänster om befintlig ledning. Sträckningen återgår i befintlig ledningsgata vid befintliga vinkelstolpar strax norr om Stormossen. Nyttjas samma vinkelpunkt, som finns där idag, se Figur 6, kan en ravin och en torpargrund undvikas, som finns mellan Ellevios befintliga ledningar och 400 kv-ledningen. Detta gör att sträckningen kommer att behöva avvika något från 400 kvledningen ca 550 m närmast den norra anslutningspunkten. Figur 6. Bilden tagen mot söder vid den norra vinkelpunkten för utbyggnadsförslaget. Inga bostäder finns inom 100 m från ledningssträckningen. Närmaste bostad ligger ca 170 m från ledningssträckningen. Alternativet är ca 4,1 km långt. Östra Alternativ Det östra alternativet startar i befintlig ledningsgata för Ellevios ledningar, strax norr om det västra alternativet. Sträckningen går mot nordost, där jordarten är glacialt silt. Alternativet korsar två enskilda vägar, vinklar sedan mot nordnordväst och därefter mot nordväst på östra sidan om Stormossen. Sträckningen ansluter till befintlig ledningsgata något söder om det västra alternativet. Inga bostäder finns inom 100 m från ledningssträckningen. Närmaste bostad ligger ca 250 m från ledningssträckningen. Alternativet är ca 4,7 km långt. 13 (44)

14 3.3 Alternativa utformningar När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga/bibehålla befintliga regionnätsledningar (30 kv 170 kv) som luftledning, då det är en mycket driftsäker och kostnadseffektiv utformning för regionnätet. Ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs vid ett eventuellt driftavbrott. Regionnätsledningar anläggs med så kallade trädsäkra skogsgator och drabbas därför inte av stormfällda träd som faller på ledningen, såsom låg- och mellanspänningsledningar inom lokalnätet kan göra. Lokalnätet markförläggs ofta numera för att undvika problematiken med stormfällda träd. Det är dessutom mindre komplext och mindre kostsamt att markförlägga låg- och mellanspänningsledningar. Förutom att högspänningskablar är mycket dyrare än lågoch mellanspänningskablar så krävs även kostsam utrustning för att kompensera för den ökade strömförlust som uppstår vid långa markkabelförläggningar inom regionnätet. Ur ett driftsäkerhetsperspektiv är det inte heller lämpligt att ha flera övergångar mellan markkabel och luftledning på en och samma ledning, då varje övergång innebär en potentiell felkälla. För att få liknande driftsäkerhet för en markkabel som befintlig luftledning behöver två oberoende kabelförband anläggas i ett gemensamt kabelschakt, så att ledningen kan vara i fortsatt drift även om det blir driftavbrott på ett kabelförband. Fördelarna med en markförlagd ledning är att den inte ger någon visuell påverkan, den genererar ett lägre magnetfält, samt ger ett mindre markintrång då ledningsgatan blir smalare. Nackdelen är att påverkan på natur- och vattenmiljön liksom kulturmiljön kan bli stor då schaktning av ett 1,1 meter djupt och ca 2,5 meter brett kabelschakt krävs längs hela sträckan. Vid ytnära eller ytligt berg krävs sprängning. Det är främst inom tätbebyggda områden där det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl som ledningar markförläggs inom regionnätet. Det kan även bli aktuellt på andra ställen där det finns uppenbara intressekonflikter som medför att nyttan med en kabelförläggning väger upp merkostnaden. För att en kabelförläggning ska vara ekonomiskt möjlig förutsätts att markförhållandena är gynnsamma för schaktning, dvs. det får inte kräva mycket sprängning. Ellevio har valt att avföra markkabelutförande som ett realistiskt alternativ vid uppförandet av de befintliga ledningarna i ny sträckning med motiveringen att det är ett avsevärt dyrare alternativ. Det finns ingen närliggande bebyggelse eller andra framkomlighetsproblem längs föreslagna alternativa sträckningar som föranleder närmare studier av ett markkabelalternativ. 3.4 Val av utbyggnadsförslag Vid val av utbyggnadsförslag har bland annat natur- och kulturmiljöer, bebyggelse, byggnads- och drifttekniska aspekter samt inkomna synpunkter i samrådet tagits i beaktande. 14 (44)

15

16 västra alternativet en stor del av sträckan parallellt med en befintlig 400 kv-ledning. Detta gör att skogsgatan för den befintliga 400 kv-ledningen till viss del kan nyttjas för skogsgatan för de flyttade ledningarna. Skogsgatans bredd kan minskas med ca 10 meter där den går parallellt med 400 kv ledningen. Enligt yttrande i samrådet, så kan hela sträckningen längs den västra skogskanten utmed Stormossen anses utgöra delar av ett sammanhängande säterområde/torplämningar. Men även den östra sträckningen berör ett antal sådana objekt. De öster om Stormossen är dock lättare att identifiera, enligt samrådsyttrandet. Dock går det redan en 400 kv ledning väster om Stormossen. Genom att uppföra ledningarna parallellt med, och väster om, denna sprids inte påverkan i området. Eftersom kännedom finns var torplämningarna är belägna, kan dessa i möjligaste mån undvikas vid anläggandet av stolpplatser. Området skulle också röjas återkommande, vilket borde ses som positivt för lämningarna. Länsstyrelsen har i sitt samrådsyttrande gjort bedömningen att den västra sträckningen att föredra ur kulturmiljöhänseende. Sammanfattningsvis har västra alternativ bedömts vara lämpligast för de nya ledningarna, främst med tanke på att markintrånget blir mindre. Västra alternativ kommer fortsättningsvis benämnas utbyggnadsförslag eller valt alternativ. 4 TEKNISKT UTFÖRANDE 4.1 Ledningarnas utförande Kraftledningarna planeras att uppföras som luftledningar. Vilken typ av stolpar som kommer att användas för ledningarna avgörs i samband med detaljprojekteringen. Den vanligaste varianten för 145 kv-ledningen är så kallade portalstolpar av impregnerat trä, se exempel i Figur 7 och bilden på framsidan till denna MKB. För 52 kv-ledningen kommer enbenta stolpar, så kallade linepoststolpar, av impregnerat trä att användas, se exempel i Figur 8. Vid vinkelplatser kan portalstolpar av trä komma att användas, möjligtvis även annat stolpmaterial. Särskilt svåra passager såsom över vägar och vattendrag kan kräva speciallösningar. Stolparna kan behöva förstärkas med staglinor. Stolparnas höjd över mark uppgår till ca m för 52 kv-ledningen och ca m för 145 kv-ledningen beroende på spannlängd och terräng. Avstånd mellan stolparna varierar beroende på terräng, men uppskattas till i snitt ca 120 m för 52 kv-ledningen och ca 200 m för 145 kv-ledningen. Både höjden på stolparna och avståndet mellan stolparna kan variera något beroende på topografin och tas fram i detaljprojekteringen som vanligtvis sker efter det att koncession erhållits. 16 (44)

17 Figur 7. Bilden till vänster är ett exempel på portalstolpe med en 145-kV-luftledning. Bilden till höger är en principskiss för motsvarande stolpe. Figur 8. Exempel på en enkelstolpe av typen linepost. Stolptypen kan användas för 52 kvledningen. Linorna är monterade i isolatorer av glas, porslin eller kompositmaterial. Avståndet mellan linorna är ca 4,5 m för en 145 kv-ledning. För en 52 kv-ledning är avståndet mellan linorna ca 2,5 m i tvåbenta vinkelstolpar och ca 1,35 m i enkelstolpe i raklinjeutförande. Stolparna grävs ned ca 2 m i marken. Vid uppförandet av trästolpar behövs normalt inget fundament utan oftast sker endast jordåterfyllnad vid stolparna. 17 (44)

18 4.2 Markbehov Området längs med en luftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifterna. Enligt dessa ska bland annat en kraftlednings faslinor hängas på en viss nivå ovan mark. Vidare finns det bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader för att undvika risken för skador på ledningen vid bränder i intilliggande byggnader. Dee planerade ledningarna kommer att utföras trädsäkrade. Detta innebär att inga träd får bli så höga intill kraftledningarna att grenar eller toppar riskerar att växa in i ledningarna eller falla på ledningarna. Den markyta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av mark ledningen går igenom. I skogsmark krävs en skogsgata som hålls fri från högväxande träd- och buskvegetation. Därtill måste det inom skogsgatans sidoområden tillses att det inte finns några höga, så kallade farliga kantträd, som riskerar att falla över ledningarna, se Figur 10 som visar skogsgatan för utbyggnadsförslaget. Ledningsgatan utgörs av skogsgatan och dess sidoområden. Figur 9. Exempel på skogsgata och dess sidoområde längs de två parallella ledningarna. För ledningarna i utbyggnadsförslaget krävs tillsammans ett ca 55 m brett röjt markområde, en s.k. skogsgata, där de går ensamma, se Figur 9. Där de går parallellt med befintlig 400 kv-ledning kan befintlig skogsgata komma att behöva breddas ca 45 m, se Figur 10. Figur 10. Exempel på skogsgata och dess sidoområde där utbyggnadsförslaget går längs befintlig 400 kv-ledning. 18 (44)

19 Avståndet till den befintliga 400 kv-ledningen bestäms av det säkerhetsavstånd som krävs för att säkra driften av stamnätsledningen. 4.3 Byggnation av luftledning Innan en kraftledning börjar byggas genomförs en detaljprojektering där ledningssträckningen bl.a. stakas ut och markens plan och profil dokumenteras. Inför detaljprojekteringen inhämtas ett medgivande om förundersökning hos berörda markägare. En värdering av den skog som behöver avverkas till förmån för den nya kraftledningsgatan genomförs och träd aktuella för avverkning stämplas. När koncession har erhållits och erforderliga markupplåtelseavtal är påskrivna avverkas skogen. Nästa moment är intransport av material (såsom stolpar och reglar) till ledningsgatan. Resning av ledningsstolpar sker med hjälp av entreprenadmaskiner. Så kallade jordstolpar, inklusive eventuella stag, grävs ned djupt i marken medan så kallade bergstolpar förankras i berget. Vid sank- och myrmarker kan eventuellt annan förankringsmetod bli aktuell. De schaktmassor som uppkommer används som återfyllnad runt stolparna. När stolpresningen är klar monteras återstående ledningsutrustning. Under byggskedet uppstår tillfällig lokal påverkan. Det handlar om transportvägar, körvägar i ledningsgatan, tillfälliga upplag och uppställningsplatser för maskiner och material. Avverkning och röjning kan medföra ett tillfälligt hinder i framkomlighet längs stigar och leder innan avverkningsresterna tas bort. Det uppstår också ett visst buller, vibrationer och luftföroreningar i form av dieselavgaser ifrån de arbetsmaskiner som nyttjas för byggnationen av ledningarna. Även dammspridning kan uppstå. Ljudstörning uppstår även vid skarvning av faslinor som sker genom så kallad sprängskarvning. Under byggskedet kan tillfälliga skador uppkomma i skog och mark, diken, på stängsel eller på vägar i samband med anläggningsarbeten. Det kan exempelvis röra sig om körskador. Entreprenören ska återställa till ursprungligt skick så långt möjligt. Denna typ av skador påverkar normalt inte värdet eller avkastningen på marken annat än på kort sikt. 4.4 Framtida underhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med föreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten kommer att genomförs för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget. Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området) samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med 6-7 års intervall medan syn och stämpling av farliga kantträd (skogsbesiktning) sker med intervallet 8-10 år. Intervallens längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms 19 (44)

20 komma inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Röjning av skogsgatan sker normalt motormanuellt. Avverkning av farliga kantträd i skogsgatans sidoområde sker normalt med hjälp av avverkningsmaskiner. I det fall farliga kantträd står inom sumpskogar/ våtmarker/ strandängar ska avverkning ske utan markskador. Det säkerställs genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Exempelvis att det sker motormanuellt. Tekniskt ledningsunderhåll, dvs. reparation eller byte av ledningsdel, sker mer sällan. Dessa åtgärder kräver ofta tyngre fordon. Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan. I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet. Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg. I det fall underhållsåtgärderna kan antas medföra en negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö kommer Ellevio att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärderna enligt 12 kap. 6 miljöbalken respektive 2 kap. 10 kulturmiljölagen. 4.5 Säkerhet Säkerhetsbestämmelserna för kraftledningar återfinns i ellagen (1998:857), starkströmsförordningen (2009:22) och elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1). Av starkströmsföreskrifterna följer bland annat att det krävs ett avstånd på minst 5 m mellan byggnad och närmaste faslina vid vindstilla inom ej detaljplanelagt område. Utbyggnadsförslaget kommer att utformas i enlighet med starkströmsföreskrifterna. Ingen byggnad kommer vara för nära ledningarna. 5 RASERING AV BEFINTLIGA LEDNINGAR Efter det att ledningarna har flyttats i ny sträckning och tagits i drift, kan befintliga ledningar raseras i den nuvarande sträckningen genom Stormossen. De passerar ett flertal vattengölar, vilket gör området mycket blött och svårframkomligt. I bevarandeplanen för Natura 2000-området Råda Stormosse anges att ett potentiellt hot mot mossen och dess ingående fågelarter, är att förändra hydrologin t ex genom dikning eller andra markavvattnande åtgärder. Ledningarna består av trästolpar, där de som står i våtare områden har en grundläggning i form av spontade lådor/kistor fyllda med mackadam, betongringar eller rustbäddar för mossförankring. Ellevios planer är att inte gräva upp dessa utan endast kapa stolparna på ett djup av ca 0,5 m eller, om det inte går, kapa stolparna i markytan. Övriga stolpar, som står på fastare marker är bara nedgrävda 2 meter i marken utan grundläggning. Dessa stolpar planeras att grävas upp inom Natura 2000-området. För dessa behövs en schaktgrop om ca 2x2 m, för varje stolpben, eller så stor schaktgrop som behövs för att få upp stolparna, då dessa oftast är nedgrävda ca 2 m. 20 (44)

21 En larvmaskin planeras att användas till stolpplatserna för att montera ned regeln och isolatorkedjor och sist stolpbenen. En gripklo håller fast stolpbenet medan stolpen kapas alternativt medan marken närmast stolpen grävs upp så att stolpbenet kan dras upp. Gropen vid gamla stolphålet återfylls ordentligt så att ingen eftersjunkning sker. Raseringen görs vintertid då marken bedöms ha bäst bärighet. Efter att stolparna kapats/grävts upp dras de ut med skoter. Genom att endast kapa stolparna, som är förankrade i kistor/lådor, betongrör eller rustbäddar och att göra arbetet vintertid minskar risken att hydrologin påverkas. Skulle även stolpförankringarna behöva grävas upp, medför det att schakt med en yta på ca 3x3 m behövs runt stolpar med kistor/lådor och betongringar och upp till minst ca 8x8 m för stolpar med rustbäddar för mossförankring. Detta kan medföra stor påverkan på hydrologin runt dessa stolpar inom mossen. Dessutom kan massor behöva fraktas till mossen, om inte de massor som grävts upp runt förankringarna räcker till för återfyllnad. En svårighet kan då vara att få fram massor som liknar dem som finns i mossen. Den sammantagna bedömningen är att det ger större påverkan att gräva upp stolparna inom de våtare delarna av Stormossen, än att endast kapa stolparna vid eller strax under markytan. Det är sammanlagt 19 stolpar per ledning som ska raseras på aktuell sträcka, se Figur 11. Av dessa finns 14 stolpar per ledning inom Natura 2000-området, varav 11 stolpar finns inom de blötare delarna av området. 21 (44)

22

23 överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet mäts i kilovolt per m (kv/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna och marken. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas placering och på avståndet mellan linorna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde för allmänheten (rekommenderat maxvärde) avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer Vad gäller magnetiska fält ska Ellevio i sitt agerande följa myndigheternas rekommendationer. Ledningarna kommer inte medföra några negativa konsekvenser på boendemiljön, då avståndet till närmast bostadshus är ca 170 m meters söder om utbyggnadsförslaget ( ). 23 (44)

24 7 PLANFÖRHÅLLANDEN En nätkoncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras. Översiktsplaner är inte såsom en detaljplan juridiskt bindande, endast vägledande. Utbyggnadsförslaget berör inga detaljplanelagda områden och strider inte mot gällande översiktsplan. 8 MILJÖKONSEKVENSER I detta kapitel redogörs för den miljö- och hälsopåverkan som bedöms kunna komma ifråga och som kan förutses vid anläggning av de nya ledningarna, i jämförelse med nollalternativet (det vill säga att ledningarna står kvar där de står idag). Alla registrerade natur- och kulturvärden inom cirka 100 m från den nya ledningssträckningens mittlinje samt även speciellt värdefulla natur- och kulturvärden på ett längre avstånd har identifierats i en GIS-studie och redovisas i följande avsnitt samt i Bilaga M3, M4 och M5. Samtliga längdangivelser som redovisas är uppmätta baserat på kartmaterial. 8.1 Landskapsbild Beskrivning Utbyggnadsförslaget sträcker sig genom ett landskap som till stor del består av produktiv skogsmark där våtmarkerna domineras av sumpskog eller trädbevuxen myr. Inom skogsmarken förekommer avverkningsskogar, hyggen och ungskogsområden. Skogen utgörs av gran och tall med inslag av lövträd. Sträckningen passerar även vattendraget Djupdalsbäcken samt några mindre bäckar. Delar av sträckningen för utbyggnadsförslaget visas nedan i Figur 12. Valt alternativ går delvis parallellt med befintlig 400 kv-ledning. Närmaste bostäder ligger ca 170 m söder från utbyggnadsförslaget. Figur 12. Skogen utgörs av gran och tall med inslag av lövträd. Valt alternativ går delvis parallellt med befintlig 400 kv-ledning. Bilderna är tagna längs de parallella 52 kv- och 145 kvluftledningarna, som raseras, (se bilden till vänster) samt längs befintlig 400 kv-ledning (se bilden till höger). 24 (44)

25 Skadeförebyggande åtgärder Inga åtgärder bedöms motiverade då utbyggnadsförslaget delvis går parallellt med befintlig kraftledning och passerar genom produktionsskog med gles bebyggelse. Konsekvensbedömning Landskapsbilden blir alltid påverkad av en luftledning. Kraftledningar är idag ett vanligt inslag i landskapsbilden. Synintrycket är störst där ledningarna går över öppen mark, men även ledningsgatan i skogsmark påverkar synintrycket. Ledningen exponeras mindre när den går genom skogsmark och följer landskapsformerna. Där ledningen går över höjder och exponeras mot himlen blir den mer synlig. I ett storskaligt öppet landskap kan ledningen bli mindre påtaglig än där den korsar ett småbrutet landskap. I områden där människor rör sig är exponeringsgraden större. Valt alternativ planeras att delvis följa befintlig ledning och därmed förändras landskapsbilden i mindre omfattning. Dessutom går sträckningen genom glesbebyggd skogsmark. Ledningarna bedöms därför innebära små konsekvenser för upplevelsen av landskapsbilden. 8.2 Naturmiljö Beskrivning Riksintresse för naturvård och Natura 2000-område Vald sträckning passerar i utkanten av Råda Stormosse, som utgör Riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6 i Miljöbalken och Natura 2000-område (riksintresseområden enligt 4 kap. 8 Miljöbalken), se Figur 13 samt Bilaga M3. 25 (44)

26 Figur 13. Riksintresseområden för naturvård och Natura 2000 områden. Västra Alternativet är valt alternativ. Stormossen i Råda ingår i ett stort mossekomplex dominerat av en excentrisk högmosse, vilken till stor del utgör Natura 2000-området. Den excentriska mossen är en välutvecklad och högt klassad gölmosse. I komplexet finns nästan två hundra gölar. Ett flertal av gölarna når nästan ner till myrens botten på fem meters djup. Det höga antalet gölar gör Råda stormossen till Värmlands gölrikaste mosse. Mellan gölarna förekommer höljor med fastmattor och mjukmattor. Lösbottnar förekommer sparsamt. Trädskiktet på mosseplanet är svagt till måttligt, undantaget i öster och söder samt mellan vissa gölpartier, där tallen är relativt kraftig. Mossytan kännetecknas av stora, flacka, delvis strängartade tuvor med martallar, dvärgbjörk, odon, kråkbär, ljung samt lavar. I höljor och flarkar förekommer kallgräs, dystarr, rosling och vitag. Kantskog förekommer i varierad utbredning och varierad trädslagsblandning. I den nordöstra delen är kantskogen mycket bred med högvuxen tallskog. 26 (44)

27

28 Figur 14. Naturtyper enligt Natura Verksamheter och faktorer som enligt bevarandeplanen kan tänkas påverka Natura 2000-området negativt är bl.a. produktionsskogsbruk i eller i anslutning till Råda stormosse, som kan leda till hot mot myrens naturvärden, hydrologiska förändringar genom dikning och andra markavvattnade åtgärder som påverkar både flora och fauna negativt, torvbrytning, spridning av kalk och andra ämnen som kan ge drastiska förändringar på vegetationens sammansättning, exploatering i form av leder eller andra anläggningar, antingen som en direkt effekt eller indirekt genom anläggningsarbetet, ett alltför hårt tryck av besökare i närheten av de mer störningskänsliga fågelarternas häckningsplatser och ökat kvävenedfall, vilket kan orsaka förändringar i växtsammansättningen t.ex. igenväxning av gölar. Igenväxning av gölar utgör hot för ett flertal fågelarter t.ex. smålom. Myrens hotbild bedöms som låg till måttlig, se Figur 15. Trots mänsklig påverkan i form av dikningspåverkad kantskog, torvtäkt samt kraftledning som genomskär objektet är huvuddelen av mossen oskadad. 28 (44)

29 Figur 15. Bevarandestatus enligt Natura Övriga naturmiljöintressen Övriga naturmiljöer som finns i närheten av utbyggnadsförslaget är våtmarker, sumpskogar, nyckelbiotoper och områden utpekade av länsstyrelsen i myrskyddsplanen. Övriga naturmiljöintressen är sammanställda i Figur 16 samt Bilaga M4. Våtmarker och sumpskogar Planerade ledningssträckningar passerar utkanten av Stormossens våtmarksområde med mycket högt naturvärden (klass 1), se karta i Figur 16 och Tabell 3. Stor del av våtmarksområdet omfattas av Riksintresset för naturvård och Natura 2000-området Råda Stormosse. 29 (44)

30

31

32

33

34 Fågelliv Inga skyddsåtgärder planeras, då det inte finns några särskilt känsliga områden med avseende på fågellivet intill utbyggnadsförslaget. Våtmarker Vid passagen av våtmarksområden och sumpskogar placeras stolparna, där så är möjligt, i torrare områden. Körning får bara ske på våtmarker om minsta möjliga grad av körskador säkerställs. Detta ska göras genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Konsekvenser för naturmiljön Generellt om ledningsgatans påverkan Området kring en kraftledning hålls relativt öppet och stora träd, som riskerar falla på ledningarna tas bort. Det innebär gynnsamma förhållanden för vissa arter, men kan missgynna andra arter. I vissa fall efterliknar ledningsgatan äng- och hagmarksmiljöer, eftersom skogsgatorna röjs med jämna mellanrum och mer ljus släpps in. Skogsgator skapar korridorer i områden med skog. Korridoren kan fungera som förflyttningsväg och förbindelselänk mellan områden. Olika typer av infrastrukturanläggningar utgör i olika grad barriärer. Kraftledningar torde anses som en mild barriär, eftersom möjligheten kvarstår för större djur att röra sig i och söka föda i ledningsgatan. Övergången mellan skogsgatan och skogen skapar bryn som kan jämföras mellan övergången mellan det mer öppna jordbrukslandskapet och skogsbrukslandskap. Fåglar trivs i brynmiljöer. Kanteffekter kan ha positiv miljöeffekt med ökad variation av både växter och djur, som exempel finns det vissa fåglar som tycker om att vistas i brynmiljöer. Negativa effekter kan emellertid också uppstå. Vegetationen närmast kantzonen blir mer exponerad för till exempel vind och sol. För skogen i kantzonen innebär den ökade vindexponeringen att risken för stormfällning ökar. Träd som exempelvis gran har högre känslighet för ljus, medan vissa insektsarter kan gynnas av den ökade solexponeringen. Är marken fuktig i skogsgatan kan i vissa fall skogsgatan efterlikna myrmarker som hävdats genom slåtter och vissa orkidéer kan då gynnas. Avverkning av farliga kantträd är en regelbundet återkommande åtgärd som sker vart 8-10 år. Negativa konsekvenser som kan uppstå vid kantträdsavverkning och tekniskt underhåll är bland annat körskador på mark. Riksintresse för naturvård, Natura 2000-område och naturreservat Utbyggnadsförslaget bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för Natura 2000-området. När nya ledningar tagits i drift och de befintliga 52 kv- och 145 kv-luftledningarna raserats genom Natura 2000-området, kommer det medföra att skogsgatan kan återhämta sig och ny vegetation kommer kunna växa upp. Detta kommer innebära en positiv konsekvens för Natura 2000-området som då kommer bli mer enhetligt. 34 (44)

35 Förändringar av naturtyper är dock beroende av eventuella skötselåtgärder som företas av länsstyrelsen. Övriga naturmiljöintressen Med planerade skyddsåtgärder bedöms konsekvenserna för naturmiljön totalt sett bli positiva då ledningarna flyttas utanför Natura 2000-området. Den förordade ledningssträckningen berör få områden med högre naturvärden, går delvis invid en befintlig ledningsgata, där den befintliga ledningsgatan ligger mellan Natura området och den förordade ledningssträckningen, samt att sträckningen går genom produktionsskogar. Fågelliv Ledningsträckningen går genom skogsmark och följer befintlig infrastruktur längs del av sträckningen vilket bidrar till att minska risken för påflygning. Dessutom bör flytten av ledningarna från den öppna mossen vara positiv ur fågelsynpunkt. Påverkan på fågellivet bedöms bli marginell, dels på grund av ledningarnas placering i landskapet och dels att delar av sträckningen går i anslutning till befintlig infrastruktur. Det har inte heller framkommit att det skulle finnas någon korsande fågelstråk i utbyggnadsförslagets närhet. Ej heller något känt häckningsområde för större rovfåglar och ugglor. Konsekvenserna för fågellivet bedöms bli obetydliga till positiva, eftersom ledningarna raseras genom det öppna landskapet över mossen. 8.3 Vattenmiljö Beskrivning Förekommande vatten som berörs av utbyggnadsförslaget är Djupdalsbäcken samt några mindre bäckar. Inga vattendrag eller sjöar med miljökvalitetsnormer korsas. Utbyggnadsförslaget passerar grundvattenförekomsten Ransäter-Fastnäs, se Figur 16 och Tabell 8. Miljökvalitetsnormerna för förekomsten har fastställt till god kemisk och god kvantitativ status och ingen bedöms vara i risk att inte uppnå god status (44)

36

37 Skadeförebyggande åtgärder Vid passage av vattendrag ska tillfälliga eller permanenta broar användas. Körning i vattendrag får endast ske om det är miljömässigt motiverat eller vid akuta situationer. Vid sådan körning ska ris, virke eller annat läggas i vatten eller strandområde till skydd för naturmiljön. När arbetet är klart ska tillfälliga broar och utlagt skydd avlägsnas. Lägre träd och buskar i strandzonen, som inte utgör någon säkerhetsrisk, ska ej avverkas utan lämnas kvar. Avverkningsrester lämnas ej kvar i bäckar. Ellevio ställer krav på anlitade entreprenörer med målsättningen att minimera risken för utsläpp och påverkan på vattenmiljöer. Dieseldrivna fordon och arbetsmaskiner som används i entreprenaden skall köras på miljöklass 1 diesel samt använda miljöanpassade, biologiskt nedbrytbara smörj- och hydrauloljor. Motorsågar och röjsågar etc. skall köras på alkylatbensin. Dieseltankar och tankar för spillolja skall uppfylla gällande föreskrifter (från Naturvårdsverket och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) avseende utformning och kontroll. Konsekvenser för vattenmiljön Risken för att byggande och drift av ledningarna långsiktigt ska påverkar den ekologiska eller den kemiska statusen för något av de berörda vattendragen eller grundvattenförekomsten är mycket liten. Nya stolpar kommer ej att placeras direkt i eller intill vattendrag. Konsekvenserna för vattenmiljön bedöms bli små med planerade skyddsåtgärder. Planen i aktuellt projekt är att använda impregnerade trästolpar, troligtvis kreosot. PAH (polycyclic aromatic hydrocarbons) där kreosot ingår binds starkt till organiskt material och i fältstudier av utlakning av kreosot och spridningen visar att spridningen är mycket begränsad. Bland annat en rapport från Statens Geotekniska Institut (2007) 5 anger att det inte finns några studier som tyder på att PAH når mer än en halvmeter ut från och ned under träet. Spridningen blir låg på grund av hög adsorption, långsam transporthastighet och nedbrytning i mark. Risken för spridning av kreosot till vatten och känsliga miljöer bedöms som mycket liten. Med planerade skyddsåtgärder bedöms påverkan på hydrologin inom Stormossen bli liten och konsekvenserna små om stolparna, som är förankrade i kistor/lådor, betongrör eller rustbäddar, kapas vintertid i eller strax under marknivån. Skulle däremot alla fundamenten behöva grävas upp kan påverkan på och konsekvenserna för hydrologin bli påtaglig, även om det genomförs vintertid. Konsekvenserna för hydrologin bedöms bli små för utbyggnadsförslaget med planerade skyddsåtgärder. 8.4 Kulturmiljö Beskrivning Riksintresse för kulturmiljövård och kulturreservat Utbyggnadsförslaget berör inget riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken eller något kulturreservat. 5 Kreosotimpregnerade sliprars inverkan på spridning av kreosot i mark Litteraturstudie, (44)

38 Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar Längs med utbyggnadsförslaget finns inga kända fornlämningar registrerade. Enligt Riksantikvarieämbetets databas och Skogsstyrelsens inventeringar så förekommer en övrig kulturhistorisk lämning samt åtta Skog och Historia objekt inom 100 meter från sträckningarna, se Figur 18 samt Bilaga M5. Beskrivningen av respektive objekt återfinns i Tabell 9. Torpinventering Hagfors kommun På 90-talet gjordes ett arbete med att lokalisera, märka ut och dokumentera torp som funnits i Hagfors kommun. Tillsammans med andra lämningar framgår dessa av Figur 17 samt Tabell 9. Sex torplämningar finns inom 100 meter från sträckningarna. Figur 18. Kulturlämningar i närområdet av utbyggnadsförslaget och den alternativa sträckningen. Västra Alternativet är utbyggnadsförslaget. 38 (44)

39

40 8.5 Friluftsliv Beskrivning Riksintresse för friluftsliv Utbyggnadsförslaget berör inget område som är utpekat som riksintresse för friluftsliv eller riksintresse för rörligt friluftsliv, enligt miljöbalken 3 kapitlet 6. Övriga friluftslivsintressen Naturen kring ledningarnas sträckning är lättillgänglig för allmänheten, då det finns flera vägar inom området. Detta medför att det rörliga friluftslivet med t.ex. jakt och bär- och svampplockning kan förekomma längs med sträckningen för utbyggnadsförslaget. Utbyggnadsförslaget befinner sig inom Klarälven/Hagfors fiskevårdsområde. Skadeförebyggande åtgärder Avverkningsrester lämnas ej kvar i markerade motionsspår och leder, skidspår, eller på stigar. Konsekvenser för friluftsliv Viss ljudstörning kan förekomma i samband med byggnation av ledningen och vid röjning i ledningsgatan samt vid reparation av ledningen. Dessa ljud uppkommer endast under kortare tid och med flera års mellanrum. Se vidare om påverkan vid framtida underhåll i avsnitt 0. Några särskilt utpekade mål för turistnäringen berörs inte. En viss påverkan på upplevelsevärdet kan dock inte uteslutas. Utbyggnadsförslaget innebär att ledningarna samlokaliseras med en annan parallellgående ledningen, vilket ger ett samlat intrång. Sammantaget bedöms valt alternativ inte utgör något hinder för det rörliga friluftslivet och därmed innebära små konsekvenser på friluftslivet i området. 8.6 Markanvändning Beskrivning Utbyggnadsförslaget berör områden med skogsmark, våtmarksområden och mark som nyttjas av befintlig ledningsgata. Befintlig sträckning berör ett våtmarksområde. Konsekvenser för markanvändning Utbyggnadsförslaget medför en ökad påverkan på skogsbruket genom att mer brukbar skogsmark tas i anspråk. Stormossen, där ledningarna går idag, utnyttjas inte för skogsbruk. Valt alternativ följer dock kanten av Stormossen och delvis parallellt med en befintlig skogsgata, vilket minimerar intrånget i den brukbara skogen. Konsekvenserna bedöms bli små för markanvändningen, varför inga ytterligare åtgärder bedöms nödvändiga. 40 (44)

41 8.7 Infrastruktur Beskrivning Riksintressen för infrastruktur Utbyggnadsförslaget berör inget område som är utpekat som riksintresse för väg eller riksintresse för järnväg. Valt alternativ går parallellt med befintlig 400 kv-kraftledning och berör enskilda vägar. Konsekvenser för infrastruktur Utbyggnadsförslaget utgör inget hinder för infrastrukturen i berörd kommun. Befintliga vägar kommer att användas för transporter material. Valt alternativ bedöms endast medföra små konsekvenser under byggskedet och inte medföra några konsekvenser för infrastrukturen under driftskedet, varför inga ytterligare åtgärder bedöms nödvändiga. 8.8 Bebyggelse och boendemiljö Med begreppet bebyggelse och boendemiljö avses sådana byggnader där människor kan förväntas vistas stadigvarande, så som permanentbostäder, skolor och kontorslokaler. Beskrivning Utbyggnadsförslaget går främst genom skogsområden. De närmaste bostadsbyggnaderna ligger ca 170 meters söderut ( ). Konsekvenser för bebyggelse I samband med byggnation och vid underhåll under driftfasen uppkommer viss störning genom buller. Eftersom inga bostäder finns nära sträckningen och byggtiden är kort, samt att underhållsarbeten sker relativt sällan, bedöms påverkan bli liten. Konsekvenserna bedöms bli obetydliga till små under byggskedet. Under driftskedet bedöms det inte bli några negativa konsekvenser då avståndet är stort och då ledningarna inte kommer synas från det närmast liggande bostadshuset. Den sammantagna bedömningen är att konsekvenserna med avseende på bebyggelse är obetydliga, varför inga skadeförebyggande åtgärder bedöms nödvändiga. 41 (44)

42