Arbetsförmedlingen Kista

Transkript

1 SLUTRAPPORT Arbetsförmedlingen Kista UTVÄRDERING AV FÖRLÄNGNING ESF-PROJEKTET FEEDBACK STOCKHOLM 0-0- Sweco Eurofutures AB

2 FÖRORD År 00 fick Sweco Eurofutures i uppdrag av Arbetsförmedlingen i Kista att genomföra en utvärdering, s.k. följeforskning, av projekt Feedback. När projektet avslutades sommaren 0 ansökte Arbetsförmedlingen om förlängning av projektet hos ESF-rådet och fick detta beviljat. I en förnyad upphandling av utvärderare fick Sweco Eurofutures uppdraget att fortsätta följeforskningen. Förlängningsprojektet har genomförts under perioden augusti 0 till och med augusti 0. Ett övergripande mål i projekt Feedback handlar om att det ska utveckla metoder som stärker målgruppens förutsättningar att komma vidare i arbete, utbildning och/eller eget företagande. Projektets målgrupp är personer som tidigare varit verksamma inom IT-området och som står utanför arbetsmarknaden. Under förlängningsperioden har fokus i utvärderingen framförallt legat på att stödja projektet och underlätta måluppfyllelse. Utvärderingen har i detta syfte belyst organisatoriska förutsättningar och genomförande av projektets olika aktiviteter. Aktiviteten kompetensprojekt/innovativt projektarbete har särskilt uppmärksammats. I denna slutrapport görs en bedömning av projektets måluppfyllelse. Dessutom påvisas resultat och effekter av relevans för berörda i projektet dvs. deltagare, Arbetsförmedlingen, övriga samverkande aktörer och möjliga arbetsgivare. De ursprungliga samverkansparterna utöver Arbetsförmedlingen är Dataföreningen, IT & Telekomföretagen och Microsoft. Under förlängningsperioden har dessutom Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning, Länsstyrelsen i Stockholm, Ants ITsupport AB och HumanData AB haft en samverkande roll i projektet. Charlotte Sävås Nicolaisen, seniorkonsult vid Sweco Eurofutures, har varit uppdragsledare och ansvarig för utvärderingsuppdraget. Dessutom har Elin Sjöberg och Annelie Helmersdotter Eriksson, båda seniorkonsulter vid Sweco Eurofutures, medverkat i olika skeden av utvärderingen. Sweco Eurofutures vill härmed tacka personer som har bidragit med uppgifter som underlättat genomförandet av utvärderingen. Ett särskilt tack till projektledaren. Stockholm, 0-0- Charlotte Sävås Nicolaisen Uppdragsledare, Sweco Eurofutures AB ()

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD INLEDNING 4. UPPDRAGET 4 METOD OCH GENOMFÖRANDE 5. FÖLJEFORSKNING SOM METOD 5. UTVÄRDERINGSMOMENT - UPPLÄGG 7.. ANALYS AV MÅLSTRUKTUR OCH PROGRAMLOGIK 7.. LÖPANDE GENOMFÖRANDEANALYS MED FOKUS PÅ KRITISKA FAKTORER 8.. GENOMFÖRANDE AV ENKÄTER OCH INTERVJUER SOM STÖD FÖR BEDÖMNINGAR AV RESULTAT 9 RESULTAT 0. GENERELLA SYNPUNKTER FRÅN PROFESSIONELLA AKTÖRER I PROJEKTET 0.. BRANSCHENS KARAKTERISTIKA 0.. PROJEKTETS SYFTE, MÅL OCH AKTIVITETER 0.. UPPLEVELSER AV PROJEKTET..4 PROJEKTETS STYRKOR..5 PROJEKTETS SVAGHETER..6 ANSVARIGA FÖR OPEN EYE. RESULTAT FRÅN ENKÄTER OCH INTERVJUER MED DELTAGARE 4.. MÅLGRUPPEN 4.. RESULTAT KOPPLAT TILL PROJEKTETS MÅL OCH DELTAGARNAS SYSSELSÄTTNING EFTER PROJEKTET 4. AKTIVITETER I PROJEKTET 7.. KONTAKT MED ARBETSGIVARE 0.. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING OM PROJEKTETS AKTIVITETER.. OM HANDLÄGGARNAS KOMPETENS..4 SAMMANFATTANDE JÄMFÖRELSE AV RESULTAT MELLAN GRUPP HÖSTEN 0 OCH GRUPP VÅREN 0..5 DELTAGARNAS FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRINGAR.4 UPPFÖLJNING MED DELTAGARE SOM AVSLUTAT PROJEKTET EFFEKTER AV DELTAGANDET 4.4. SYSSELSÄTTNING EFTER PROJEKTET 4 4 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH SLUTSATSER 5 4. PROJEKTETS GENOMFÖRANDE UTIFRÅN PROGRAMLOGIKEN 5 4. PROJEKTETS BETYDELSE FÖR DELTAGARNAS MOTIVATION OCH SJÄLVKÄNSLA 6 4. PROJEKTETS MÅLUPPFYLLELSE RESULTAT OCH EFFEKTER ESF PROGRAMKRITERIER, TILLGÄNGLIGHET OCH JÄMSTÄLLDHET 9 ()

4 INLEDNING IT-branschen har de senaste åren påtalat att det finns ett behov av att rekrytera nya medarbetare. Som stöd för branschen och för att stärka tidigare yrkesverksammas möjligheter till en återgång i arbete har Arbetsförmedlingen utifrån denna utgångspunkt sedan år 00 genomfört projektet Feedback. Projektet avslutades i juni 0 och har därefter, i något förändrad form, förlängts drygt ett år, till och med augusti 0. Ursprungliga samverkansparter var Dataföreningen, IT & Telekomföretagen och Microsoft. Under förlängningsperioden har Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning, Länsstyrelsen i Stockholm, Ants IT-support AB och HumanData AB tillkommit som samverkanspartners. Inom projekt Feedback har en metod, s.k. mikrofeedback, utvecklats. Syftet med metoden har både handlat om att öka utbudet av attraktiv arbetskraft och att skapa förståelse för hur arbetsgivare betraktar och värderar formell kompetens liksom de sökandes ansökningshandlingar. I syfte att förbättra deltagarnas kompetens har projektet omfattat en aktivitet som går under benämningen innovativt projektarbete/kompetensprojekt. Genom kompetensprojekten har deltagarna fått möjlighet att enskilt eller tillsammans med andra deltagare utveckla kompetenser på olika områden kopplat till IT-branschen. Under genomförandet av kompetensprojekt/innovativt projektarbete har handläggare från arbetsförmedlingen eller externt anlitad aktör, haft en stödjande roll för deltagarna.. UPPDRAGET Uppdraget till Sweco Eurofutures avser en utvärdering av fördjupningsprojekt Feedback under perioden augusti 0 till augusti 0. På samma sätt som utvärderingen av det tidigare avslutade projekt Feedback har utvärderingen haft till uppgift att stödja genomförandet och på så sätt underlätta måluppfyllelse. Ett centralt moment i utvärderingen handlar också om att bidra till fortsatt lärande. Av uppdraget framgår att utvärderingen ska visa på framgångsrika metoder som kan underlätta kompetensförsörjning inom IT-branschen, liksom att visa på framgångsfaktorer som underlättar möjligheter till arbete och egenförsörjning för projektets målgrupp d.v.s. personer som tidigare varit verksamma inom IT-området och som står utanför arbetsmarknaden. Enligt uppdraget ska effektmätningar göras ur ett individperspektiv, ett arbetsgivarperspektiv, ur arbetsförmedlingens perspektiv samt ur samverkanspartnernas perspektiv. En värdering av projektets insatser för att nå de horisontella målen för jämställdhet och tillgänglighet är annat som utvärderingen ska belysa. Ytterligare en uppgift för utvärderingen handlar om återföring av resultat såväl muntligt som skriftligt som stöd för lärande och även en strategisk påverkan, vilket gjort i olika skeden av projektet. Denna rapport är en slutlig redovisning från utvärderingen av projekt Feedback där tonvikten ligger på att bedöma resultat och effekter utifrån projektets olika mål. Centralt är också att metoder och arbetssätt som arbetats upp i projektet och som visat sig vara av den kvaliteten att de bör implementeras i ordinarie verksamhet identifieras som grund för fortsatt spridning av erfarenheter och lärdomar. Slutrapport, Utvärdering av projekt Feedback, , Sweco Eurofutures AB. 4 ()

5 METOD OCH GENOMFÖRANDE Projekt Feedback genomförs med stöd från Europeiska Socialfonden och enligt den grundläggande metod som tillämpas vid utvärdering av EU-finansierade projekt under innevarande programperiod, s.k. följeforskning. Projekt som inryms inom socialfondsprogrammen förväntas resultera i olika mervärden. Enligt ESF-rådets definition uppstår mervärden när ett projekt löser ett visst identifierat problem genom att bättre tillgodose de behov på individnivå och organisationsnivå, men också på mer övergripande strukturell nivå och programnivå. Det senare genom att insatser som görs bidrar till programmets övergripande mål om ökad tillväxt och sysselsättning i Sverige och EU. Fyra kriterier finns formulerade i programmet som ska stimulera till att projektens upplägg och aktiviteter ger mer träffsäkra och hållbara resultat i förhållande till ordinarie verksamhet. Dessa är lärande miljöer, innovativ verksamhet, samverkan och strategisk påverkan. I projekt Feedback ligger ett särskilt fokus på lärande miljöer och innovativ verksamhet även om övriga kriterier också har betydelse. Utöver de programkriterier som formulerats ska socialfondsprojekten ha särskilt fokus på perspektiven jämställdhet och tillgänglighet. Den nationella planen för politikområdet från 00 innebär ett förändrat synsätt som har satt fokus på tillgänglighet och att personer med funktionsnedsättningar ska kunna delta och vara aktiva i samhällslivet på lika villkor. Det handlar om fysisk tillgänglighet, såsom anpassning av lokaler och allmänna platser. Men tillgänglighet är ett vidare begrepp än så. Tillgänglighet omfattar exempelvis även möjligheten för personer med andra typer av funktionsnedsättningar att kunna ta del av samhällsinformation och annan typ av information. Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan könen och brukar i svenska jämställdhetspolitiska sammanhang definieras som att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Även om kvinnor och män numera har formellt sett samma rättigheter och skyldigheter på de flesta områdena förekommer ändå stora jämställdhetsproblem. I utvärderingen av projekt Feedback ligger uppmärksamhet på dessa båda perspektiv inom några specifika områden t.ex. när det gäller kön kopplat till branschen och deltagandet i projektet, samt anpassning som gjorts av aktiviteter utifrån deltagarnas förutsättningar t.ex. när det gäller språkkunskaper.. FÖLJEFORSKNING SOM METOD Den grundläggande metod som använts i utvärderingen av projekt Feedback är således s.k. följeforskning. Det finns vissa skillnader mellan traditionell utvärdering och följeforskning. En första skillnad är tidshorisonten i följeforskningsuppdraget. Till skillnad från den traditionella resultat- och effektutvärderingen är följeforskningen inriktad på att arbetet sker parallellt med genomförandet. Den kanske viktigaste skillnaden mellan en traditionell utvärdering och följeforskningsansatsen är emellertid själva syftet med arbetet. Den traditionella utvärderingen syftar i första hand till att fastslå resultat och effekter av insatsen. Följeforskningsansatsen saknar naturligtvis inte syfte att visa på och presentera resultat, men detta är inget huvudsyfte för utvärderingen. Själva tidshorisonten omöjliggör också fokus på att fastslå någon form av slutgiltigt resultat. Enligt Sweco Eurofutures erfarenhet är det primära syftet med följeforskningen i enskilda projekt att stödja genomförandeprocessen mot en bättre måluppfyllelse. Detta innebär att resultat (eller delresultat) presenteras löpande med den uttalade ambitionen att påverka det slutliga resultatet i önskad riktning. Genom samspel och dialog kan följeforskaren återföra iakttagelser till 5 ()

6 projektorganisationen och under arbetets gång för att bidra till och om möjligt initiera lärandeprocesser. En annan distinktion mellan den traditionella utvärderingen och följeforskningen rör utvärderarens roll i förhållande till den som svarar för genomförandet av projektet. I den traditionella utvärderingen är distansering och utanförskap ett viktigt verktyg för att säkerställa utvärderarens oberoende. Utvärderaren förväntas ha stor integritet för att utvärderingsresultaten ska ses som trovärdiga. I följeforskningsansatsen finns en uttalad ambition att ha en stödjande roll och bidra till att förbättra det slutliga resultatet. Detta innebär att förutsättningarna för utvärderingen ändras löpande utifrån förändringar som sker efter hand. I följeforskningen krävs det vidare av utvärderaren att denne kan identifiera sig med målen och faktiskt själv önskar att bidra till målens uppfyllande. I utvärderingen av projekt Feedback har Sweco Eurofutures utgått från den så kallade EUmodellen för utvärdering (se figur ). I denna slutrapport ligger fokus huvudsakligen på de delar av modellen som avser måluppfyllelse och resultat, men även kopplat till de aktiviteter som erbjudits och som under hand utvecklats i projektet både i det ursprungliga projektet och under förlängningsperioden. Modellen belyser projektet och resultatet på ett sådant sätt att det bidrar till långsiktigt lärande. Modellen omfattar tre nivåer: På samhällsnivån finns den problembakgrund som initierade projektet samt de effekter som projektet genererar. För Projekt Feedback är problembakgrunden främst att det finns personer med IT-kompetens som står utanför arbetsmarknaden samtidigt som IT-branschen har brist på kompetens. På projektnivån finns inflöden (ekonomiska resurser, nedlagd arbetstid), aktiviteter (mikrofeedback, innovativt projektarbete/kompetensprojekt) och projektgenomförande samt omedelbara resultat (t.ex. deltagarnas uppfattning om kvaliteten i insatserna, andel som kommit vidare i arbete osv.). På utvärderingsnivån återfinns centrala värderingskriterier. EU-modellen kan fokusera både på måluppfyllelse och till vilken kostnad denna måluppfyllelse sker. I utvärderingen av Feedback har Sweco Eurofutures framförallt fokuserat på resultat kopplat till projektets mål när det gäller metodutveckling och förutsättningar för målgruppen att återgå i arbete. Nivå : Samhället/ ekonomin/ naturen Problembakgrund Effekter Nivå : Projektet Mål Inflöde Aktiviteter och genomförande Resultat Nivå : Utvärderingen Målrelevans Produktivitet Figur. EU-modellen för utvärdering Kostnadseffektivitet Måluppfyllelse Resultaten och effekternas relevans i förhållande till problembakgrunden 6 ()

7 . UTVÄRDERINGSMOMENT - UPPLÄGG För att strukturera analysarbete, materialinsamling och övriga insatser samt för att underlätta tidsplaneringen har utvärderingens genomförande delats upp i olika steg: Inledande uppstartmöte Analys av målstruktur och programlogik Genomförandeanalys med fokus på kritiska faktorer (hinder och nödvändiga förutsättningar) Resultat- och måluppfyllelseanalys Avslutande lärseminarium med leverans av slutrapport (som utgångspunkt för kommunikation av projektet inför fortsatt implementering) Tanken med upplägget har varit att skapa en organiserad lärprocess som stöd för projektets genomförande och utveckling. Nedan följer en mer specificerad beskrivning av metoder som tillämpats i utvärderingen... ANALYS AV MÅLSTRUKTUR OCH PROGRAMLOGIK I samband med uppstarten av fortsättningen av projekt Feedback i augusti 0 gjordes en förnyad analys av projektets programlogik utifrån de nya förutsättningarna, dvs. hur projektet är tänkt att genomföras relaterat dess resultat och effektmål. Skriftligt material med beskrivningar av mål, syfte, arbetssätt/genomförande och tidsplanering studerades. Även resultat i den tidigare utvärderingen togs till vara. Ett dialogmöte kring detta hölls med projektledningen varpå mål och programlogik fastställdes. I följande sammanställning redovisas den programlogik som ligger till grund för projektets genomförande i den modifierade programlogik som fastställts för förlängningsperioden: Aktivitetsmål Resultatmål Effektmål Riktade till deltagare projektet Projektet kommer att under - månadersperioder coacha deltagarna i att initiera och genomföra projekt som en väg till kompetensutveckling och anställning. Det innefattar diskussionsteman i jobbklubbar och lärande genom hemuppgifter. Projektet kommer att ordna två event med arbetsgivarrepresentanter i början respektive slutet av -månadersperioden. Det första eventet, så kallat inputevent, syftar till att stötta deltagarna i analys och idéutvecklingsarbetet genom att ta del av arbetsgivares syn på trender och förslag på projektidéer inom IT. Det senare eventet, s.k. outputevent, syftar till att ge deltagarna ett tillfälle att träna sig i att an- Att arbetssökande efter genomförd månaders-period: har fått förståelse för hur de kan använda sig av arbete med projekt för att ta ansvar för sin egen kompetensutveckling och vara proaktiva och metodiska i sitt jobbsökande 50% av deltagarna: har använt sig av arbete med projekt som ett sätt att upprätthålla eller införskaffa ny kompetens och vara proaktiva i jobbsökandet upplever att processen har ett värde i jobbsökandet har utökat sitt nätverk med företag och andra arbetssökande i samma situation Vidare har projektet som mål att Projektet har tre effektmål:. Arbetssökande i arbete, heltidsstudier eller steg närmare arbete. Metoden för IPA används av Arbetsförmedlingens personal och/eller som upphandlad tjänst.. Metoden för mikrofeedback är implementerad i Arbetsförmedlingens matchningsarbete. 7 ()

8 vända sig av projektarbete i kontakten med arbetsgivare. Riktade till projektgruppen avseende Innovativt projektarbete Projektgruppen kommer att: ta fram och använda sig av ett material i jobbklubbar för att kunna verka som processtöd till deltagarna i projektet sammanställa materialet i ett första utkast som underlag inför fortsatt implementeringsarbete efter projektslut ha tagit fram: IPA-arbetsmaterial som underlag för eventuell upphandling av extern tjänst IPA-arbetsmaterial till arbetsförmedlare och coacher på Arbetsförmedlingen för användning i gruppverksamhet Förslag på feedbackmetod och ett underlag gällande ställningstagande som rör implementering Riktade till projektgruppen avseende mikrofeedback Projektet kommer att testa och beskriva metoder för mikrofeedback från arbetsgivare till arbetssökande... LÖPANDE GENOMFÖRANDEANALYS MED FOKUS PÅ KRITISKA FAKTORER Efter identifieringen av projektets programlogik har tonvikten i utvärderingen legat på att studera och analysera utvecklingen av genomförandet, särskilt när det gäller den del av projektet som avser innovativt projektarbete. Intervjuer har genomförts med olika aktörer i projektgrupp och styrgrupp, med företag och föreningar inom IT-branschen samt med deltagare, målgruppen för insatsen. En målsättning med intervjuerna har varit att identifiera kritiska faktorer kopplat till projektets programlogik. Med kritiska faktorer avses hinder och nödvändiga förutsättningar i den löpande processen och i arbetssättet i projektet kopplat till de resultat, mål och effekter som projektet avser att uppnå. Det kan exempelvis handla om att enskilda organisatoriska frågor som måste lösas, otydlighet i styrningen av projektet, prioriteringsfrågor m.m. All erfarenhet visar att en väl fungerande och effektiv genomförandeorganisation är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn i den typ av komplext utvecklingsarbete som projektet omfattar. Tanken åskådliggörs i figur. 0 0 Process/arbetssätt Kritiska faktorer Syfte och Mål Resultat/effekter Figur. Modell över kritiska faktorer - hinder eller nödvändiga förutsättningar i relationen mellan resultat och process. 8 ()

9 För att få kunskap om hur deltagarna uppfattar projektet och aktiviteterna som erbjudits har webbenkäter genomförts med deltagare under förlängningsperioden. En likande enkät genomfördes även i det ursprungliga projektet. Viss anpassning av frågorna har gjorts dels som en följd av att förlängningsprojektet haft något annorlunda fokus dels för att lärdomar från tidigare tagits till vara. Som stöd för det fortsatta genomförandet har utvärderingen under den pågående processen belyst styrkor och svagheter i genomförandet och kring de aktiviteter som erbjudits kopplat till avsedda mål och effekter. Med programlogiken som utgångspunkt har resultat som framkommit i intervjuer och enkäter med de samverkande aktörerna, projektgruppen och deltagarna analyserats. Resultat har därefter presenterats muntligt och skriftligt för projektledare, projektpersonal och ansvariga i projektets styrgrupp under genomförandet inför intaget 0 av den andra gruppen under förlängningsprojektet. Detta gav möjlighet till att göra vissa ändringar som stöd för att förbättra kvaliteten i genomförandet, som ett led i processutvecklingen... GENOMFÖRANDE AV ENKÄTER OCH INTERVJUER SOM STÖD FÖR BEDÖMNINGAR AV RESULTAT I utvärderingen av projekt Feedback har intervjuer genomförts med representanter i projektets styrgrupp och projektgrupp, med deltagare samt med ansvariga för den verksamhet som bedrivits av företaget Open Eye. Intervjuer genomfördes både under genomförandet och i samband med slututvärderingen. Syftet med intervjuerna av de professionella aktörerna har framförallt varit att få klarhet i hur projektet svarat upp mot förväntade mål och effekter. Intervjuer som gjorts med deltagare har framförallt syftat till att visa på praktiska erfarenheter från genomförandet av projektet, samt dess resultat och effekter. Under genomförandet intervjuades samtliga fem representanter i projektets projektgrupp, två representanter från företaget Open Eye samt sju av totalt nio representanter i projektets styrgrupp. I samband med slututvärderingen har intervjuer genomförts med tio deltagare, de fem personerna i projektgruppen och fem personer från styrgruppen. Intervjuerna har genomförts antingen på plats eller per telefon. Utöver frågor om resultat, måluppfyllelse och effekter har frågor ställts om genomförandet t.ex. när det gäller aktiviteter som erbjudits, samverkan mellan olika aktörer och hur projektet utgjort ett stöd för deltagarna. Deltagarenkäter till gruppen som deltog hösten 0 skickades ut vid årsskiftet 0/0. Dessa fick dessutom ännu en enkät i juni 0 med frågor som huvudsakligen gällde deras sysselsättning efter avslutat projekt. Enkäter till gruppen som deltog våren 0 skickades ut i juni 0. Vid samtliga enkäter har påminnelser skickats ut vid två tillfällen. Uppgifter om e-postadresser till utskicket har inhämtats från uppdragsgivaren. Utskicket för de tre olika enkäterna samt svarsstatistik och svarsfrekvenser framgår av tabell. Då svarsfrekvenserna är förhållandevis låga i båda enkäterna, framförallt den uppföljande enkäten kan inga generella slutsatser dras för hela gruppen deltagare i de analyser som görs i rapporten. Resultaten avser de som valt att besvara enkäterna. Tabell. Urval och svarsfrekvenser i genomförda webbenkäter med deltagare. Enkät - grupp 0 Enkät - grupp 0 Uppföljning - grupp0 Antal i urvalet 6 Antal svarande Svarsfrekvenser 6 % 7 4 % 9 ()

10 RESULTAT I detta kapitel redovisas resultat från intervjuer med professionella aktörer i projektets styrgrupp respektive projektgrupp, samt resultat från enkäter och intervjuer som genomförts med deltagare i projekt Feedback. För att visa på hur förändringar påverkat projektet presenteras resultat både från en enkät som genomfördes med gruppen som deltog i projektet hösten 0 och från gruppen som deltog våren 0. Den första gruppen har även fått besvara en kortare enkät med frågor om deras sysselsättning ett halvår efter projektet i samband med slututvärderingen. För att ge en fördjupad bild av deltagarnas uppfattning om projektet redovisas uppgifter som framkommit i kompletterande deltagarintervjuer i anslutning till enkätresultaten.. GENERELLA SYNPUNKTER FRÅN PROFESSIONELLA AKTÖRER I PROJEKTET.. BRANSCHENS KARAKTERISTIKA Aktörer som ingått i projekt Feedbacks styrgrupp framför i intervjuerna att det råder brist på ITkompetens. De framhåller samtidigt att det inte är ovanligt att arbetslösa har lång erfarenhet från branschen. Förändringshastigheten inom IT-branschen är dock ett bekymmer i sammanhanget. Det medför att kunskap snabbt blir gammal: Det händer mycket i IT-branschen och har man varit ute i tre år har man mycket att ta igen [ ]. Branschen tycks också vara tämligen åldershomogen. En privat aktör uttrycker sig så här: Det finns många exempel från andra håll, problem med dem som inte är precis rätt ålder, härkomst osv. Att branschen är komplex, mångfacetterad och dessutom mycket teknisk ställer stora krav på arbetsförmedlingens handläggare. De menar själva att de lärt sig mycket genom att arbeta i projektet hur branschen tycker, tänker och talar är ett viktigt steg. Handläggarna uppger att de upplever att kommunikationen med deltagarna förbättrades i takt med att kunskaperna hos handläggarna själva växte. Under projektets genomförande har det varit svårt att få kontakt med arbetsgivare. Det gäller både utifrån Arbetsförmedlingens önskan om möjligheter att få in fler företag i projektet och för deltagare som velat ha kontakter med företag. Detta menar de intervjuade professionella aktörerna till stor del beror på att IT-företagen oftast rekryterar antingen via kontakter eller via bemanningsföretag. Många av de intervjuade framhåller att det krävs stor drivkraft för att lyckas få egna kontakter med IT-företagen... PROJEKTETS SYFTE, MÅL OCH AKTIVITETER Merparten av de professionella aktörerna knutna till projektet anser att målen är rimliga och att de kvalitativa målen är realistiska. Målet med projektet har enligt de professionella aktörerna inte primärt varit att individerna skulle få en anställning efter att ha avslutat projektet. Ambitionen var att göra deltagarna mer redo att gå ut i jobb. Tanken är helt rätt som en av intervjupersonerna från ett privat företag uttrycket det. Denna bild är inte lika tydlig hos deltagarna vilka upplevs ha haft högre ställda förväntningar. Flera av de intervjuade professionella aktörerna pekar på att de metoder och arbetssätt som tillämpats i projektet är väl anpassade för IT-branschen då det inneburit kreativitet, egna projekt 0 ()

11 etc. Att arbeta med kompetensprojekt ställer dock tuffa krav på att driva själv och ett eget inre ledarskap, vilket gör att detta inte passar alla individer. Behoven hos deltagarna varierar när det gäller hur mycket stöd de behöver för att komma igång... UPPLEVELSER AV PROJEKTET De professionella aktörerna som tillfrågats är alla eniga om att projektledningen har varit bra och att metoderna som utvecklats i projektet är värda att arbeta vidare med, även om det finns vissa förbättringsutrymmen. Samtliga i styrgruppen som intervjuats uppvisar ett stort engagemang och en vilja att hjälpa till. Deltagandet i styrgruppsmöten har dock haltat och framförallt de privata aktörerna menar att det långsamma tempot som de upplevde förelåg är en bidragande orsak till att annat har prioriterats. En faktor som nämns för att förbättra själva metoden är att man bör försöka väva in arbetsgivare tidigare och tydligare helst bör det vara företag som också kan tänka sig att erbjuda praktikplatser. En annan faktor handlar om att inte ge för stora förhoppningar till deltagarna i den här typen av projekt. Annars, menar flera av de intervjuade, finns en uppenbar risk att den här sortens projekt blir ytterligare en besvikelse och något som inte leder någon vart sett ur deltagares perspektiv. Flera av de professionella aktörerna understryker att långtidsarbetslösa måste ha mycket coachning vilket ställer stora krav på Arbetsförmedlingens handläggare. Det ställer också krav på hur man sätter ihop olika grupper med deltagare, särskilt när det som i projekt Feedback är tänkt att deltagare i grupperna ska hjälpa varandra. En möjlig svaghet i projektet som påtalats i intervjuerna är att det inte funnits någon psykologisk hjälp eller beredskap i projektet för att ta hand om deltagare som hade behövt sådant stöd. Stödet behövs för att undvika att individer med stort bagage inte sänker hela gruppen. Handläggarna i projektgruppen som har intervjuats uppger att de upplever de metoder som tilllämpats i projektet som verkningsfulla och de betonar att de gärna ser att Arbetsförmedlingen på något sätt arbetar vidare med detta efter det att projektet har avslutats. Någon från Arbetsförmedlingen påtalar att kvantitativa data har stor tyngd inom den egna organisationen, vilket inte är helt förenligt med projekt Feedback som har tonvikt både på hard skills och soft skills. Det kan som en följd av detta bli svårt att tydliggöra resultat och förankra kvalitativa erfarenheter och metoder inom arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Det påtalas dock att det pågår arbete för att dokumentera metoder som stöd för exempelvis upphandling av extern aktör när det gäller aktiviteten Kompetensprojekt/Innovativt projektarbete. I den ursprungliga projekt Feedback togs dessutom blanketter fram som stöd för mikrofeedback vilka har använts även fortsättningsvis i kontakter med arbetsgivare. Detta framhålls fungera väl inom ramen för projektet..4 PROJEKTETS STYRKOR Samtliga intervjupersoner är eniga om att projektet rör ett viktigt problem inom arbetsmarknaden. Bland de styrkor som lyfts upp nämns att det varit en bra och blandad projektgrupp utifrån kompetens och erfarenheter samt att det präglats av ett prestigelöst arbetsklimat som har möjliggjort ett kreativt arbete. Arbetssättet, att arbeta med jobbsökande med metoder som gör dem mer delaktiga men också att deltagarna arbetat i grupp som en metod för dem att komma vidare i sin utveckling, upplevs ()

12 vara ett nytänkande, något som betraktas som innovativt. Det är ett sätt att ge deltagare verktyg och på så sätt bidra till att de själva kan göra sig mer anställningsbara. Arbetsförmedlingens handläggare anser för egen del att projektet har erbjudit ett roligt och stimulerande arbetssätt. De pekar på en mängd lärdomar som de kommer att ha med sig från projektet. De upplever att projektet har gett insikter som påverkar förhållningssättet i vardagliga handläggarärenden. Det har gett färdigheter när det gäller samtal med målgruppen arbetssökande och det har även medfört insikter om vikten av att anpassa handläggningsprocessen i förhållande till var den sökande befinner sig...5 PROJEKTETS SVAGHETER Det tar tid att utveckla en metod och utmaningen att omsätta metoden i praktiken var större än vad de intervjuade initialt förväntade. Några i projektgruppen anser att det ibland saknats en röd tråd från styrgruppen till projektgruppen vilket upplevs ha gjort projektet svajigt. Projektgruppen menar också att deras lokalmässiga placering inte var optimal för kommunikationen och den naturliga återkopplingen till projektledaren. Samtidigt som handläggarna pekar på att de under hand i projektet har förbättrat sina kunskaper menar de att frånvaron av förståelse för IT-branschen, -utbildningar, -språk etc. tagit tid som kunde ha kommit deltagarna till del om kunskaperna funnits redan från början. Även delar av styrgruppen pekar på att det, utöver projektledaren, fanns lite förståelse för näringslivet samt att det fanns en tröghet som de upplevde negativ. Generellt i projekt skulle kontakter med arbetsgivare ha behövt utvecklats mer. Detta hade inte minst varit uppskattat av deltagarna. Ett hinder som är kontextuellt snarare än som en följd av projektet är hur branschens egen logik påverkar möjligheterna för målgruppen att komma vidare och på sikt få möjligheter till ett återinträde inom branschen. Samtidigt som insikten om att branschen, som ju saknar arbetskraft, måste bredda sig för sökande i olika åldrar, med olika bakgrunder och erfarenheter etc, framkommer av intervjuerna att det finns ett motstånd att anställa arbetslösa personer som är inskrivna på arbetsförmedlingen. Det beror på att branschen efterfrågar att personer som anställs har aktuell kunskap vilket en långtidsarbetslös person inte alltid kan erbjuda. Kompetensen upplevs vara föråldrad. Detta menar flera intervjupersoner, försvårar matchningen av deltagarna i projektet med eventuella arbetsplatser. Det försvårar även möjligheterna projektet att bli framgångsrikt relaterat de målsättningar som ligger till grund för genomförandet...6 ANSVARIGA FÖR OPEN EYE Projekt Feedback anlitade under hösten 0 en extern aktör, Open Eye, med ansvar för genomförande av kompetensprojekt/innovativt projektarbete för utrikesfödda deltagare. Detta gjordes som en följd av att det visat sig att arbetsförmedlingens handläggare hade haft svårigheter att erbjuda tillräcklig kompetens inom IT, samtidigt som det fanns en önskan att prova ett nytt arbetssätt riktat till den aktuella målgruppen. Företaget Open Eye bedömdes ha goda erfarenheter att testa aktiviteten på ett mer utvecklat sätt varför de anlitades för uppdraget. I samband med uppstarten av kompetensprojektet i Open Eyes regi gjordes en noggrann rekryteringsprocess av deltagare då detta bedömdes vara avgörande för att nå framgång i genomförandet. Urvalet gjordes utifrån deltagarnas engagemang, men också att de skulle ha kompletterande mångfacetterade kompetenser. Kontakter fördes också mellan ansvariga för Open Eye och olika företag t.ex. telecomföretag, banker, handelsföretag. Syftet med detta var att identifiera olika ()

13 utmaningar från marknaden om efterfrågad kompetens nu och i framtiden. I nästa steg valdes ett företag ut där det bedömdes kunna bli ett bra samarbete kring ett gemensamt kompetensprojekt. Ansvariga för Open Eye framhåller att den noggranna rekryteringen som gjordes av deltagare gav en viktig grund för det fortsatta genomförandet. I intervju har ansvariga för Open Eye fått belysa faktorer vilka de bedömer som styrkor i genomförandet. De framhåller att engagemanget och den energi som fanns hos kontaktpersoner på det valda företaget bedömdes som en viktig styrka. Att projektet dessutom hade goda kontakter med Kista Galleria möjliggjorde att projektet fick tillgång både till en lokal och till utrustning som stöd för genomförandet. Ytterligare en styrka låg i att det fanns en flexibilitet tidsmässigt hos ansvariga för insatsen i förhållande till deltagarnas behov vilket underlättade deras deltagande. En viktig framgångsfaktor var också att deltagarna fick ta ansvar för genomförandet, samtidigt som de hade stöd av coach. Utfallet av kompetensprojektet är enligt ansvariga för Open Eye att deltagarna är mycket bättre rustade för att få ett arbete än vad de var innan kompetensprojektet, de har förstått sin egen situation. Att arbetsförmedlingen tagit tag i problematiken kring målgruppen på det här mer utvecklingsinriktade sättet upplevs positivt. Framförallt görs bedömningen att detta arbetssätt är lämpligt för personer som är högutbildade och som har erfarenheter från tidigare. Samtidigt som ansvariga på Open Eyes ser stora värden i att arbetsförmedlingen satsar på utveckling genom kompetensprojekten framförs några saker där arbetsförmedlingen skulle kunna utvecklas mer. Ett område handlar om att kodning av kompetens och kvalifikationer skulle kunna bli bättre. Arbetsförmedlarnas kunskap och förståelse för de arbetssökandes kompetens förefaller inte heller alltid vara tillräcklig. Ytterligare ett utvecklingsområde är att arbetsförmedlingen behöver bli bättre på att utveckla kontaktnät med arbetsplatser som ger underlag till en bättre matchning av individer. Även om det satsas på att stärka individen och komplettera kompetensluckor är kopplingen till arbete inte alltid tydlig, vilket i ett längre perspektiv inte är optimalt om arbetsförmedlingen ska inge förtroende till de arbetssökande. Här återstår en del att utveckla. I intervjuer som genomförts med deltagare i kompetensprojekt i Open Eyes regi framhåller dessa att de är mycket nöjda med kompetensprojektet och då framförallt att det gett dem möjligheter att förstärka sina CV. Att ansvariga för OpenEye visat på hög kompetens inom IT och dessutom har stora kontaktnät inom branschen, inte minst internationellt, är annat som bedöms ha varit mycket givande och positivt; det visar på kvalitet. Trots en positiv uppfattning om kompetensprojektet nämner deltagarna ett par utvecklingsområden. Framförallt upplever de att arbetet i kompetensprojektet var lite trevande inledningsvis. Där hade det varit önskvärt med en tydligare ledning i detta skede för att komma igång. Huruvida detta även spiller över på arbetsförmedlingen framgår inte helt tydligt av intervjuerna. Framförallt efterfrågas mer arbetsgivarkontakter. I och med att deltagarna i kompetensprojektet varit knutna till endast ett företag är det inte troligt att så många, om ens någon, kan ges möjlighet till fortsatt arbete. Här uttrycker flera att arbetsförmedlingen kunde ha haft en mer aktiv roll för att knyta kontakter med potentiella arbetsgivare. ()

14 . RESULTAT FRÅN ENKÄTER OCH INTERVJUER MED DELTAGARE.. MÅLGRUPPEN Merparten av projektets deltagare är äldre än 50 år. Endast en av de svarande uppger sig vara yngre än 40 år. Hur antalet svarande fördelar sig i olika ålderskategorier framgår av tabell (en person i grupp har avstått från att besvara frågan). Tabell. Åldersfördelning i svarsgruppen för de enkäter som genomförts i anslutning till avslutad aktivitet i projektet. Yngre än 40 år år år 60 år eller äldre Grupp Grupp Samtliga deltagare ( %) ( %) 8 (46 %) 7 (8 %) Av samtliga fyrtio svarande i de båda grupperna är fyra kvinnor. Detta motsvarar 0 procent av samtliga svarande. 8 av de totalt 40 svarande i båda grupperna uppger att de arbetade i IT branschen innan arbetslösheten. Två uppger att de studerade innan de påbörjade projektet... RESULTAT KOPPLAT TILL PROJEKTETS MÅL OCH DELTAGARNAS SYSSELSÄTTNING EFTER PROJEKTET I enkäten ställdes frågor utifrån projektets målsättningar när det gäller deltagarnas förväntningar på projektet. Av diagrammet framgår att förväntningarna var högre hos den grupp som deltog i projektet under hösten 0 än de som deltog under våren 0. Deltagarnas svar redovisas i diagram. Har projektet motsvarat dina förväntningar? Grupp Grupp % 0% 40% 60% 80% 00% i mycket låg grad i ganska låg grad varken låg eller hög grad i ganska hög grad i mycket hög grad Diagram. Deltagarna om sina förväntningar på projektet (Grupp n=6, Grupp n=4) En fråga ställdes också om hur projektet upplevs ha varit meningsfullt, utvecklande och hur det påverkat deltagarnas motivation. Under hösten 0 löd enkätfrågan Känner du att det varit meningsfullt, motiverande och utvecklande för dig att ha medverkat i feedbackprojektet? Av samtliga 6 svarande år 0 uppgav 9 personer svarsalternativen i mycket hög grad () eller i ganska hög grad (6). Två personer uppgav ett neutralt svarsalternativ. Fem personer svarade antingen i ganska hög grad (4) eller i mycket låg grad () 4 ()

15 Till grupp under våren 0 förändrades frågans formulering och delades upp i tre olika påståenden, vilket redovisas i diagram. Har projektet motsvarat dina förväntningar? 6 Känner du att din medverkan i Feedbackprojektet har känts utvecklande? 4 Känner du att din medverkan i Feedbackprojektet har känts motiverande? 4 0% 0% 40% 60% 80% 00% i mycket låg grad i ganska låg grad varken låg eller hög grad i ganska hög grad i mycket hög grad Diagram. Deltagarna om måluppfyllelse kopplat till projektets målsättningar - Grupp (n=4) Av diagrammet framgår att knappt hälften, sex av 4 svarande, anger ett positivt svarsalternativ vid påståendena om att projektet känts utvecklande eller motiverande. Något färre, fyra av de 4 svarande, anger ett positivt svarsalternativ på frågan om projektet har motsvarat deltagarens förväntningar. Sammantaget i jämförelse mellan de båda grupperna kan konstateras att det förefaller som om gruppen som deltog under hösten 0 hade en mer positiv inställning till sin medverkan i projektet än gruppen som deltog under våren 0. I enkäterna ställdes även frågor om hur deltagarna tror att projektet kan komma att påverka deras fortsatta sysselsättning när det gäller arbete, utbildning och start av näringsverksamhet efter det att projektet avslutas. Under hösten 0 löd enkätfrågan Anser du att projektet ökat dina möjligheter till arbete, fortsatt arbete eller start av näringsverksamhet? Av samtliga 6 svarande år 0 uppgav personer svarsalternativen i mycket hög grad () eller i ganska hög grad (). Nio personer uppgav ett neutralt svarsalternativ. Fyra personer svarade antingen i ganska hög grad () eller i mycket låg grad (). Till grupp under våren 0 förändrades frågans formulering och delades upp i tre olika påståenden, vilket redovisas i diagram. 5 ()

16 Projektet har ökat mina möjligheter till start av näringsverksamhet Projektet har ökat mina möjligheter till fortsatt utbildning. 5 5 Projektet har ökat mina möjligheter till arbete. 6 0% 0% 40% 60% 80% 00% i mycket låg grad i ganska låg grad varken låg eller hög grad i ganska hög grad i mycket hög grad Diagram. Deltagarna om projektets effekter på fortsatt sysselsättning. (Grupp n=) Av diagrammet framgår att tre av de tretton svarande anger ett positivt svar vid påståenden att projektet har ökat möjligheterna till arbete. Två deltagare uppger att det ökat möjligheterna till utbildning och en att det ökat möjligheterna till start av näringsverksamhet i ganska hög grad eller i mycket hög grad. Knappt hälften av de svarande har valt ett negativt svarsalternativ vid dessa påståenden. Sammantaget i jämförelse mellan de båda grupperna kan konstateras att det förefaller som om gruppen som deltog under hösten 0 hade en mer positiv inställning till projektets inverkan på deras fortsatta sysselsättning än gruppen som deltog under våren 0. Deltagare som svarat att deras möjligheter för den fortsatta sysselsättningen ökat fick i enkäten även möjlighet att ange skälen för detta. Följande svar lämnades: Grupp - 0 Projektet kan öka möjligheten att mina möjligheter till arbete, men det skulle vara ännu bättre om Arbetsförmedlingen kan vara ännu mer involverad i att knyta kontakten med företag och arbetslösa som driver projekten. En annan syn på att medverka i projekt i stället för att söka ett vanligt arbete. I dag råder åldersdiskriminering, det finns nästan ingen chans för personer över 50 år att få ett vanligt jobb. Se hur rekryterare resonerar, alla över 40 i papperskorgen direkt.. Fick några nya idéer om att söka arbete Man fick en bra inblick i hur arbetsgivare och IT branschens rekryterare tänker. Bättre på att ta kontakt och presentera mina kunskaper. Tillfälle att fördjupa kunskaper gällande drift av specifika MS Serverprogramvara Man aktiveras och stärks något av att träffa personer i samma situation som en själv. Grupp - 0 Projektet hjälpte mycket för att veta hur man kan förbereda sig för att söka jobb, hur man kan formulera CV och Personligt brev. Jag förstår bättre vilka krav man har idag på arbetsmarknaden utifrån arbetsgivarens perspektiv. 6 ()

17 Jag har fått fokus på vad som är hett just nu inom IT. Jag har också fått mer fokusering på vad inom IT jag vill jobba med. Grundproblemet i mitt fall är min ålder. Det innebär att verksamma åtgärder för att öka mina chanser att få jobb inte ligger hos arbetsförmedlingen, utan de finns nog snarast i de attityder som finns hos arbetsgivare samt de strukturer med avtal, löner etc. som råder på svensk arbetsmarknad. I samband med slututvärderingen av projekt Feedback fick deltagare i mer fördjupade intervjuer besvara frågor kopplat till projektets syfte och mål. Av svaren framkommer att de flesta av intervjupersonerna anser att målen varit rimliga och att de kvalitativa målen har varit realistiska. Några av deltagarna framhåller att de hade högre förväntningar på att projektet skulle ge de större möjligheter till en anställning än vad som varit fallet. Några deltagare menar att de inte tror att deras medverkan i projektet kommer att leda till ett arbete eller att det på annat sätt haft en stärkande inverkan för dem i att komma vidare. I sammanhanget nämner en deltagare att den här typen av projekt bara ger tillfällig sysselsättning det är mest ett tillfälle att dricka kaffe (!). Bland positiva omdömen från deltagare framkommer att projektet möjliggjort att de träffar och talar med andra i samma situation vilket påverkar deltagarna psykologiskt positivt. Det framhålls också att projektet gett möjligheter till kontakter, insikter om den egna kompetensen och arbetsmarknadens behov, samt gett möjligheter att finna utvecklingspartner i egenprojekt kopplade till IT-området. En intervjuperson uttrycker sig så här: [Projektet] har hjälpt mig vidare genom att hålla andan uppe det är den största vinsten. Jag orkar lite bättre att söka jobb.. AKTIVITETER I PROJEKTET I enkäterna ställdes frågor om aktiviteter deltagarna tagit del av i projektet vilket redovisas i diagram 4. Andel(%) deltagare som tagit del av olika aktiviteter i projektet Kompetensprojekt Rekryteringsträff Outputevent med arbetsgivare 50 Inputevent med arbetsgivare Arbetsgivarpanel om IT-trender och projektarbeten Hemuppgifter Aktiviteter i jobbklubb Grupp - 0 Grupp - 0 Diagram 4. Andel deltagande i olika aktiviteter inom projekt Feedback (grupp n=6, grupp n=4). Till grupp delades svarsalternativet rekryteringsträff upp på Outputevent och Inputevent. 7 ()

18 Av diagrammet framgår att deltagare oftast anger att de varit aktiverade med hemuppgifter. Vid en jämförelse mellan de båda deltagargrupperna framgår att något fler av deltagarna i gruppen 0 har uppgett att de deltagit i arbetsgivarpanel om IT-trender och projektarbeten samt att de bedrivit kompetensprojekt än hösten 0. Marginellt färre av deltagarna uppger att de deltagit i Jobbklubb under våren 0 än under hösten 0. Ett par frågor ställdes i enkäten som rör aktiviteter i jobbklubb. Av deltagarnas svar kan konstateras att det är ovanligt att denna aktivitet medfört kontakter med arbetsgivare. Ett positivt svar anges av cirka 5 procent av deltagarna vid denna fråga. I anslutning till frågan om jobbklubb hade deltagarna möjlighet att kommentera vad de upplevde ha varit bra respektive dåligt med denna aktivitet, samt vad de anser kan förbättras. Här följer exempel på svar som lämnats vid denna fråga: Vi fick träffa arbetsgivare och öva på intervju, träffade andra specialister inom IT, fick tips om olika sätt att söka jobb. Arbetsgivarna var inte synliga. Microsoft, som subventionerar projektet, anställer inte utan vill göra reklam för egna program. Övningar för inventering av kunskaper/kompetenser/relevanta egenskaper var bra liksom övningar och information inför kompetensprojekt. De genomgångar och övningar som förekommit har varit bra. Vissa föredrag från företagsrepresentanter, om exempelvis trender, var mycket bra och givande. Positivt att kunna utbyta erfarenheter med andra arbetssökande. Det enda som varit någorlunda bra var AF handläggarens personliga samtal samt föreläsningar. Allt annat kan och bör förändras till det bättre, professionaliseras, och tänkas om i grunden, om det alls ska fortgå. Tolv deltagare uppger att de har arbetat med ett kompetensprojekt under projektperioden. Kompetensprojektens innehåll varierar. De svarande uppger olika områden, t.ex. byggt ett databas system för ett företag, samt programvaror och rapporter, byggt en webbapplikation för att skapa enkäter, har arbetat med en affärsplan och kravspecifikation för utveckling av en app för Android, jobbat konkret med ett mjukvaru/firmware-projekt. I enkäten ställdes en fråga om från vilket håll deltagarna fått hjälp med sitt projektarbete. I båda deltagargrupperna uppgav knappt hälften av deltagarna, 4 procent respektive 47 procent, att de hade fått hjälp med sitt projektarbete av arbetsförmedlare i ganska hög grad eller i mycket hög grad. Vid motsvarande fråga angående hjälp från andra deltagare uppgav 5 procent av deltagarna under 0 och 9 procent av deltagarna 0 att de fått hjälp av andra deltagare. Här framkommer således en skillnad mellan de båda grupperna. I deltagarintervjuer pekar flera på att de hade behövt mer stöd vid val av projektidé både när det gäller att komma igång med idéstadiet och att komma vidare med dessa idéer. Enligt några deltagare har arbetslösheten i sig bidragit till att de upplever det som en större utmaning att vara kreativ och komma på idéer idag än vad de upplevde innan arbetslösheten. Idéer faller inte ner från himlen. Ett tillämpat arbetssätt med peppningar, förslag osv är ju enklast med dem som redan har idéer, som en annan deltagare uttryckte det. Gruppindelningen kommenterades också i intervjuerna som en motverkande faktor för att komma igång med kompetensprojekten. Flera framför att särskilt grunderna för indelningen kunde ha gjorts med större hänsyn tagen till deltagares gemensamma drag som inriktning, tidigare erfarenheter, liknande projektidéer o.s.v. 8 ()

19 Utöver stöd från arbetsförmedlare och/eller från andra deltagare ställde enkäten frågor om hur kompetensprojektet varit en hjälp för kontakter med arbetsgivare. Frågor ställdes också om deltagarnas individuella utveckling när det gäller exempelvis teknisk kompetens och allmän drivkraft. Deltagarnas svar på dessa frågor redovisas i diagram 5. Har projektarbetet, kompetensprojektet, varit till hjälp när det gäller att möta arbetsgivare (till exempel under intervjuer)? kontakta arbetsgivare (till exempel för att boka möten, nätverka)? visa bra egenskaper (till exempel initiativförmåga, drivkraft och engagemang)? upprätthålla din tekniska kompetens? % 0% 40% 60% 80% 00% i mycket låg grad i ganska låg grad varken låg eller hög grad i ganska hög grad i mycket hög grad Diagram 5. Deltagarna om nyttan av kompetensprojektet. Av diagrammet framgår att deltagarna i gruppen 0 angett en större andel negativa svar än gruppen från 0 vid påståendena om att kompetensprojektet varit till hjälp för att visa bra egenskaper t.ex. initiativförmåga, drivkraft och engagemang samt för att upprätthålla den tekniska kompetensen. Vid övriga påståenden är andelen svarande i stort sett samma förde båda grupperna. Ett par kommentarer lämnades i anslutning till frågorna om kompetensprojekten i enkäten med den senare gruppen. Båda innehöll kritik angående denna del av projektet: Jag är mycket tveksam till grundidén att använda ett kompetensprojekt som inkörsport till kontakter med potentiella arbetsgivare. Om jag vore arbetsgivare skulle jag tolka ett sådant kontaktförsök som ett försök att sälja en produkt eller dylikt. Det gick inte att organisera något kompetensprojekt värt namnet med så dålig projektledning som projekt Feedback uppvisat. Bland intervjuerna framkommer att merparten av deltagarna upplever att det trots viss kritik har varit bra att de har fått hålla i kompetensprojekt. Det upplevs ha gett nya kunskaper och har bidragit till personlig utveckling och till självinsikter. Att deltagare i projektet ingått i ett socialt sammanhang är annat som framförs som positivt. De som varit arbetslösa länge menar att det varit bra att få rutiner och komma på rätt köl igen, att få struktur på dagen. 9 ()

20 Erfarenheterna och upplevelsen av aktiviteterna totalt sett mellan deltagare varierar. En del framhåller att de inte gett så mycket ny kunskap medan andra menar att de har fått ett gott utbyte av de aktiviteter som erbjudits. Bland dem som är mindre nöjda finns åsikter om projektet präglats av inflexibilitet när det gäller exempelvis hantering av aktiviteter och i de samtal som förts inom projektet. Ett exempel på en kommentar är att det var lite inrutat och inflexibelt i diskussionerna. Ett annat exempel som rör aktiviteter kommer från en projektdeltagare som menade att denne hade mycket förkunskap men ändå känner sig hjälpt: Jag har fått hjälp med att modell för att skapa projekt. En betydelsefull faktor som framkommer är att projektet gett möjligheter att som arbetssökande tänka på nya sätt, dvs. både utifrån insikter om trender inom branschen samt sättet att tänka kring kreativitet och sin egen plats på arbetsmarknaden. Det är bra att kunna visa vad man använt tiden till då man inte jobbat... KONTAKT MED ARBETSGIVARE I gruppen som deltog 0 uppgav 65 procent att projektet inspirerade dem till kontakter med arbetsgivare. Motsvarande andel bland deltagarna i gruppen 0 uppgick till 57 procent. På en följdfråga om deltagarna är nöjda med de kontakter de tagit svarar 4 procent av deltagargruppen 0 att de är ganska nöjda eller mycket nöjda med den kontakt de tagit med arbetsgivare. Motsvarande andel bland deltagarna i gruppen 0 uppgår till procent. Här kan därmed en lägre nöjdhet konstateras. I en kompletterande fråga som ställdes enbart till deltagare under våren 0 framkommer att 57 procent av deltagarna, trots detta, uppger att de haft fler kontakter med arbetsgivare än före projektet. I enkäten framför deltagarna i öppna kommentarer att de hade förväntat sig mer kontakter med företag. I flera fall har deltagarna förväntat att de skulle få möjlighet till en direktkontakt med arbetsgivare och då framförallt när det gäller genomförandet av kompetensprojekt. Här fanns en förväntan att arbetsgivarna skulle ha en tydligare efterfrågan så att arbetet skulle bli mer skarpt läge. Andra menar att aktiviteterna och inriktningen på projektet inte erbjöd deltagarna nya insikter eller kunskaper. Även intervjuerna med deltagare visar på att det fanns en förväntan om att projektet skulle erbjuda fler och närmare kontakter med arbetsgivare än vad som skett i realiteten. Det uttrycks till viss del en besvikelse och frustration över att projektet inte arbetat så arbetsgivarnära. Framförallt framhålls att kompetensprojekten men även moment som intervjuteknik och andra aktiviteter hade haft mycket att vinna på att utföras i ett skarpt läge. En deltagarsynpunkt är också att mera hands-on kopplat till företag efterfrågas, t.ex. praktik. Andra kommentarer kring användningen av det egna projektet är t.ex. Jag är fundersam på att använda detta som startpunkt som kontakt med en potentiell arbetsgivare - tvivlar på att det leder till anställning. Flera kommentarer som gavs var: Gör en bank av olika idéer som man kan dela med varandra. Få fram projektidéer för var och en och forma grupper kring det som man kan arbeta gemensamt om. Kompetensprojekten borde bedriva mer som ett projekt där AFs handläggare agerar mer som projektledare, ställer krav och pushar mer. 0 ()

21 Mer individuella möten med gruppledarna om hur det går, feedback. Mer input från branschen till AF, personer som handläggarna kan resonera med, mer bollplank och möjlighet att resonera med... SAMMANFATTANDE BEDÖMNING OM PROJEKTETS AKTIVITETER För att få en mer sammanfattande bild av projektets aktiviteter fick deltagarna dels ange om de anser att projektet omfattat rätt saker (aktiviteter) i förhållande till de egna behoven, dels utifrån projektets inriktning och syfte såsom deltagarna uppfattar detta. Deltagarnas svar redovisas i diagram 6. Har projektet omfattat rätt saker (aktiviteter) i förhållande till projektets inriktning och syfte? Har projektet omfattat rätt saker (aktiviteter) i förhållande till dina egna behov? Diagram 6. Deltagarnas synpunkt om projektet omfattat rätt saker. Av diagrammet framgår att deltagarnas uppfattning om huruvida projektet omfattat rätt saker varierar mellan de båda grupperna. Deltagare i gruppen 0 är generellt mer positiva än deltagarna i gruppen 0. I ett par öppna frågor kunde deltagarna ange vad de anser att man skulle vilja ha gjort mer av i projektet och om de anser att något kunde ha tagit bort, samt vad de anser fungerat bra respektive dåligt i projektet som helhet. Deltagare i den senare gruppen har här lämnat följande kommentarer: Det var olika aktiviteter som hjälpte oss mycket. Alla aktiviteter var relaterade till hur man kan skapa ett schema för sig som innehåll, var står jag och vad ska jag göra för att skapa ny kunskap eller vad behöver jag att komma fram. Det skulle vara mycket bättre om det är möjligt att ha någon typ av praktik, så att man har en chans att få jobb. Flera rekryteringsträffar. Man rapporterar i detalj hur många timmar man lägger på olika aktiviteter och det kändes som ett hinder i fritt tänkande och att man blir betraktad som omyndig. Haft mer input/kontakt från/med arbetsgivare. Svårt att säga, det mesta var bra. För egen del tror jag att konsten att skriva CV kunde utgå. Om något skulle gjorts mer av, kanske mer utforskning av den hur arbetsmarknaden ser ut idag, vad är det egentligen som arbetsgivare efterfrågar? Vilka företag söker? Mer struktur, organisation, projektledning. Mer genomtänkt, mindre meningslöst. Mindre propaganda, mer substans. Ta bort allt som det nu är! 4 7 0% 0% 40% 60% 80% 00% i mycket låg grad i ganska låg grad varken låg eller hög grad i ganska hög grad i mycket hög grad 6 ()

22 Det var en mycket bra aktivitet för att man blir aktiv. Det var en bra erfarenhet när handledare berättar om något ämne och summerar diskussioner på ett bra sätt. Vi var lyckliga att vi hade bra handledare. Presentationen av projektet och dess verkliga innehåll var inte överensstämmande, så som jag uppfattade det hela. Min utvärdering baseras därmed på detta. Med andra personliga initiala förväntningar så kan säkert projektet vara till hjälp. Projektet har fungerat bra som informations källa för arbetssökande. Väldigt bra övning av intervjuträffen. Överlag så tycker jag det har varit ett mycket bra projekt och är glad att jag fick vara med i det. Det har hjälpt mig att få bättre fokus på vad för jobb jag ska söka. Dåligt är att det var så kort. Hade gärna haft ett kortare uppföljningsmöte kanske månader efter slutet av projektet. I det stora hela har det fungerat bra. I mitt fall har jag ju inte fått något jobberbjudande, så då har ju inte projektet fungerat för mig. Grunden att använda ett kompetensprojekt som ingång till kontakter med potentiella arbetsgivare tror jag inte på. Den inledande presentationen av projektet var kort sagt kass. I planeringen missade man punkten att få fram projektförslag. Det går inte att kommendera fram idéer! Frånvaro bland gruppledarna störde. Överlämningen till de som vikarierade brast. Tidsramen var orealistisk, om deltagarprojekten skulle resultera i något resultat. En av deltagarna har i öppna kommentarer angett en detaljerad planering för innehåll och genomförande av ett nästa Feedbackprojekt vilket redovisas i sin helhet i bilaga... OM HANDLÄGGARNAS KOMPETENS En majoritet av deltagarna uppger att de trivts bra i projektet. Ett positivt svar har angetts av 80 procent av deltagarna i gruppen 0 och 7 procent av de svarande i gruppen 0 har angett ett positivt svar. Drygt var tionde deltagare har angett ett negativt svar och övriga har angett en neutral uppfattning. En nästintill identisk svarsbild anges också om personalen deltagarna mött i projektet. Deltagarna framhåller att de särskilt har uppskattat personalens kompetens och förståelse för arbetssökandeprocessen. Personalen upplevs även ha fungerat bra som seminarieledare och i rollen som traditionella arbetsförmedlare. Deltagarna uttrycker att personalen varit entusiastisk och hjälpsam, samt att de har visat på drivkraft. Flera betonar att personalen haft hög social kompetens vilket upplevts som positivt. Det som saknats är IT-kompetens, en bild vilken även intervjuerna bekräftar. Någon uttrycker att det kändes som att vi inte var i samma värld. De flesta arbetssökande har erfarenhet från industri, medan Arbetsförmedlingen personal varit lärare eller socionomer. En annan uttrycker att svårigheterna främst beror på bristen av kunskap och erfarenhet från IT-branschen. En grundkurs för IT-projektledare skulle vara till nytta kombinerat med en eller flera referenspersoner från branschen att samarbeta med. Även om många deltagare är positiva till personalen i projektet är frågan om hur man uppfattat projektets handläggare från arbetsförmedlingen inte enhetlig. En del anser att handläggarna inte förstår vilka utbildningar deltagaren har och vad de faktiskt kan. Detta uppger flera som ett problem då det påverkar matchningen till arbetsgivare och när det gäller kompetensprojekten på ett negativt sätt. Handläggarnas kunskaper om olika yrken inom branschen är otillräckliga. Ett axplock bland intervjupersonernas kommentarer: ()

23 [De var] Coachande och hjälpsamma, bra inlevelseförmåga, respektfullt bemötande AF är duktiga på det de gör, men behöver skruva om och sätta sig in i hur branschen fungerar. Professionella mentorer och arbetsförmedlare, men tekniskt långt borta från oss deltagare. Blev faktiskt imponerad av deras arbete och har ändrat min syn på AF. De som arbetade i gruppen var mycket professionella...4 SAMMANFATTANDE JÄMFÖRELSE AV RESULTAT MELLAN GRUPP HÖSTEN 0 OCH GRUPP VÅREN 0 Vid en jämförelse mellan deltagarnas svar i gruppen som deltog i projektet hösten 0 med deltagarna under våren 0 framkommer att vårens deltagare är något mer negativa vid påståenden om projektets påverkan på framtida sysselsättning. Svarsbilden är också mer negativ vid påstående och frågeställningar kopplat till aktiviteten kompetensprojekt/innovativt projektarbete. Samtidigt är det en större andel av de svarande i vårens grupp som svarat att deras medverkan i projektet upplevs ha varit meningsfull, motiverande och utvecklande. I och med att svarsfrekvensen tidigare och i ännu högre grad i den senaste undersökningen är förhållandevis låg är det inte möjligt att dra några säkra slutsatser av resultaten utan dessa får betraktas som tendenser...5 DELTAGARNAS FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRINGAR Sammanfattningsvis ser samtliga av de intervjuade deltagarna följande förbättringsområden i ett vidare arbete med denna arbetsmetod: Närmare samarbete med arbetsgivare, gärna i skarpa lägen Mer förberedda deltagare inför de olika övningarna Mer individuella möten med handläggare en önskan om mer feedback om hur det går, d.v.s. mer coachning Mer handfasta råd, kring såväl kompetensluckor att fylla som personligt agerande Mer kontaktytor och tillfällen att skapa arbetsgivarkontakter Arbetssättet må vara nytt för arbetsförmedlingen, men skapas det innovativitet för deltagarna i hur de ska närma sig arbetsmarknaden? En del av deltagarna menade att de verktyg som erbjöds inom projektet inte var så nyskapande utan var väl kända. Mera hands-on, t ex praktik Metoden går bra att applicera på utvecklare, men övriga yrkeskategorier inom ITbranschen? Deltagarna upplevde att det egna projektet var mest tillämpbart för dem som hade en teknisk utvecklingsidé. Feedback från andra gruppdeltagare riskerar att bli mer stjälp än hjälp. Behöver vara professionell feedback eller mer kontrollerade grupper. Aktiviteterna i sig var bra, men skulle ha kunnat göras bättre arbetsgivarna måste finnas med. ()

24 .4 UPPFÖLJNING MED DELTAGARE SOM AVSLUTAT PROJEKTET 0 För att kunna bedöma vad som hänt efter projektet och på så sätt få kunskap om effekterna av projektet i ett längre tidsperspektiv genomfördes en webbenkät riktad till personer som deltog i projektet under hösten 0. Då svarsfrekvensen i denna enkät var låg är det inte möjligt att dra några långtgående slutsatser av resultaten. Totalt besvarades enkäten av 4 personer. En av dessa är kvinna och övriga personer män. Den yngsta deltagaren bland de svarande i denna grupp var 8 år. I övrigt varierade deltagarnas ålder mellan 4 år och 6 år. Av samtliga svarande arbetade elva inom ITbranschen innan arbetslösheten och deras medverkan i projektet. Två arbetade i annan bransch och den återstående uppger att den helt saknade någon form av sysselsättning innan projektet..4. EFFEKTER AV DELTAGANDET Nio av de totalt 4 svarande uppger att de i efterhand känner att deras medverkan i projekt Feedback var meningsfull i ganska hög grad (8 personer) och i mycket hög grad ( person). Av övriga har tre valt det neutrala mittenalternativet och två har svarat i ganska låg grad. Åtta deltagare har även angett ett positivt svar på frågan om deras medverkan i projekt Feedback var motiverande, medan sju deltagare har valt ett positivt svarsalternativ på frågan om de anser att deras medverkan var utvecklande. Hälften av deltagarna har angett att projektet har ökar deras möjligheter till arbete i ganska hög grad (6 personer) eller i mycket hög grad ( person). När det gäller motsvarande fråga om utbildning är svarbilden mer negativ. Totalt av samtliga svarande anger två personer ett positivt svarsalternativ. Deltagarna lämnade i några fall kommentarer till dessa frågor, positiva och negativa: Självförtroenden ökade. Projektet gav möjlighet att kunna fördjupa sina kunskaper på ett högre plan. Det ledde till att några arbetsgivare inom molnet var intresserad av mig och det projekt jag genomförde, vilket ledde till att jag knöt ihop projektet med ett par Microsoft partner företag inom molnet, där mitt projekt resultat även i viss mån bidrog till deras verksamhet. Efter mitt samarbete med Microsoft och Microsoft partner företag inom molnet, har jag samlat mycket kunskap inom molnet vilket i sin tur bidrog till att andra arbetsgivare inom IT och andra teknologi bransch insåg nyttan av min erfarenhet och fick erbjudanden från olika håll att arbeta som konsult. Jag arbetar för nuvarande som Senior PM och Concept manager, Feedback projektet har därför bidragit till min framgång i mitt arbetssökande. Projektet är gjort för att AF skall ha aktivitet inte för att ge arbete till arbetslösa. Problem att hitta arbete på grund av ålder kvarstår. Har sökt utbildning utanför IT sektorn..4. SYSSELSÄTTNING EFTER PROJEKTET På en fråga om deltagarnas nuvarande sysselsättning uppger hälften av de svarande, sju personer, att de arbetar inom IT-branschen. Exempel på yrken för de som fått ett arbete är t.ex. systemutvecklare, Senior Project Manager/Concept Manager, systemprogrammerare, processutveckling samt som IT-tekniker. Sex deltagare uppger att de i dagsläget är arbetslösa. En av dessa har dock för avsikt att påbörja studier, dock inom annan bransch än IT. En uppger sig vara sysselsatt inom annan arbetsmarknadsåtgärd. Ingen har angett att de deltar i utbildning eller att de bedriver någon form av eget företagande. 4 ()

25 4 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH SLUTSATSER I denna avslutande del av uppdraget görs en analys av de resultat och effekter som uppnåtts i projektet. Analysen kopplas dels till de målsättningar som projektet omfattar dels till de effekter som eftersträvats. Dessutom sätts resultat in i ett till ett större sammanhang kopplat till fortsatt lärande och utvecklingsarbete, samt till ESF programkriterier. 4. PROJEKTETS GENOMFÖRANDE UTIFRÅN PROGRAMLOGIKEN I projekt Feedback har särskilt fokus legat på utveckling av två aktiviteter, mikrofeedback och kompetensprojekt vilka ska resultera i identifiering av metoder som ska kunna tillämpas i arbetsförmedlingens fortsatta arbete. I det ursprungliga projekt Feedback som genomfördes innan förlängningen arbetade projektet mycket med att utveckla metoder för mikrofeedback, något som sedan tillämpats och ytterligare utvecklats under förlängningen av projektet. Under förlängningen har annars tonvikten legat på att utveckla metoder för Innovativt projektarbete/kompetensprojekt. Sweco Eurofutures konstaterar att projektet har haft ett tydligt fokus på de delar som varit prioriterade att utveckla. En intressant iakttagelse är att deltagarna under hösten 0 hade en något mer positiv uppfattning om Innovativt projektarbete/kompetensprojekt än de deltagare som medverkat under våren. Huruvida detta beror på skillnader i tillvägagångssätt är svårt att säkerställa. Projektet hade under hösten tillgång till en extern aktör, Open Eye. Under våren har handläggarna utvecklat ett eget koncept för denna del av projektet. En iakttagelse i sammanhanget är att en att Open Eye hade kontakt med ett företag, Stadium, kring vilket alla i projektet var knutna för att utveckla ett gemensamt kompetensprojekt, medan det under våren var mer individuellt hur kompetensprojekten genomfördes. Kompetensprojektet i Open Eyes regi gav därmed större möjligheter för deltagarna att ta till vara varandras kompetenser. I sammanhanget relaterar Sweco Eurofutures även till uppgifter som lämnades av en grupp deltagare som i det tidigare Feedback projektet utvecklade ett gemensamt IPA projekt. Här framfördes att deltagarna såg stora mervärden i att kunna komplettera sina kompetenser med andras vilket uppfattades mycket positivt. Deltagarna som deltagit i projektet under våren 0 uttrycker att de inte har upplevt något uttalat mervärde av att ta del av andra deltagares kompetenser. Sweco Eurofutures ställer sig frågan om det kan vara så att samarbetet mellan deltagarna i ett gemensamt projekt i sig kan betraktas som en framgångsfaktor i projektet. Ett mervärde är också att deltagare som har varit borta från arbetsmarknaden under en längre genom projektet ha fått en möjlighet till sociala kontakter med andra i liknande situation. En annan sak som framkommit tidigare i utvärderingen är att deltagare i en del fall uppgett att de inte vill sprida sin egen kunskap, eller snarare sin affärsidé, vidare till andra. De ser i detta en risk att någon, kanske rentav det företag som de är kopplade till, ska knycka deras idéer. Denna osäkerhet kan möjligen ha haft en hämmande inverkan på deltagarnas arbete med kompetensprojekt vilket minskar om deltagarna genomför kompetensprojekt i grupp. 5 ()

26 4. PROJEKTETS BETYDELSE FÖR DELTAGARNAS MOTIVATION OCH SJÄLVKÄNSLA I studier som gjorts kring utanförskap framkommer att långa perioder av arbetslöshet bidrar till att individers självkänsla och självförtroende under hand alltmer försvagas. Detta gäller såväl den egna förmågan att söka arbete som att via kortvariga och intensiva yrkesinriktade arbetsmarknadsprojekt komma vidare i sin utveckling. Samtidigt krävs såväl en stark självkänsla och självförtroende som motivation för att dessa individer ska kunna hävda sig på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att bryta detta mönster för att på sikt komma tillrätta med segregationsmekanismen. I omfattande studier som gjordes i samband med storstadssatsningen på 990-talet och i början av 000-talet gjordes omfattande studier kring personer som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Det framkom bland annat att projekt som omfattar olika sociokulturella och motivationshöjande aktiviteter ofta var framgångsrika bland resurssvaga när det gäller att bryta isolering för dessa individer. I utvärderingen av projekt Feedback framkommer att deltagarnas upplevelse av hur projektet varit motivationshöjande och stärkande för dem som individer i viss mån varierar, även om merparten av dem uttrycker att det varit värdefullt för deras motivation och utveckling. Problematiken ligger snarast i att de tillfrågade deltagarna inte ser vare sig att projektet bidrar till ökade möjligheter för dem till sysselsättning i arbete eller till egen näringsverksamhet och/eller fortsatt utbildning. De framkommer inte heller några tydliga resultat som visar att deltagarna förbättrat sin kompetens. Att det varit mindre företagskontakter än det förväntade är något som en del deltagare uppger borde ha sett annorlunda ut. Enligt Sweco Eurofutures bedömning finns en försvårande omständighet i att även representanter från företagen påtalar problematik kring viljan att anställa den aktuella målgruppen. De betonar arbetslöshetstidens betydelse som en försvårande faktor, då branschen i sig har en snabb utvecklingstakt. Ju längre en person har varit borta från branschen ju mindre intressanta är de för att komma i fråga vid en rekrytering. I några fall nämns det faktum att personer över huvud taget är aktuella hos Arbetsförmedlingen som en negativ faktor för att komma ifråga för anställning. Här noterar Sweco Eurofutures ett behov av att Arbetsförmedlingen som aktör förbättrar sin image gentemot företagen. Problematik kring arbetslöshet finns således inte enbart i egenskaperna hos de personer som av olika skäl befinner sig i någon form av utanförskap. De synpunkter som framkommit i intervjuer och enkäter med deltagare och professionella bekräftas även av olika studier som rör arbetsgivares ovilja att anställa personer som varit långvarigt sjukskrivna eller som varit långtidsarbetslösa. Detta framkommer bland annat i en studie som TCO har genomfört vid ett par tillfällen år 007 och 009. Vid båda dessa tillfällen genomfördes intervjuer med 800 personalchefer på svenska arbetsplatser. I diagram 7 redovisas en sammanställning av resultaten från dessa båda studier vilket exemplifierar de svårigheter som finns när det gäller inträdet för långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden. Givetvis är detta inte hela sanningen. Det finns andra aspekter som också påverkar t.ex. den arbetssökandes utbildningsbakgrund och branschtillhörighet. 6 ()

27 Diagram 7. Sammanställning av viljan att anställa olika grupper utifrån utsagor från 800 personalchefer. (Källa: TCO 007 och 009) 4. PROJEKTETS MÅLUPPFYLLELSE RESULTAT OCH EFFEKTER Kopplat till projektets målsättningar kan konstateras att aktiviteter som utvecklats i projektet stämmer väl överens med målen för projektet och den programlogik som identifierats i samband med uppstarten. Deltagarna har deltagit i Jobbklubbar där de erbjudits olika aktiviteter. De har arbetat med hemuppgifter och har haft möjlighet att träffa företag vid s.k. input och output event. Betydligt fler deltagare än i det tidigare projektet har dessutom aktiverats i s.k. kompetensprojekt/innovativa projektarbeten. Ett av projektets resultatmål handlade om att deltagare i projektet ska öka sin förståelse av att de behöver ta ansvar för sin egen kompetensutveckling och även vara proaktiva i sitt jobbsökande. Att en majoritet av deltagarna faktiskt har kommit i gång med kompetensprojekt är i detta avseende ett resultat som väl svarar upp mot målet. När det gäller de målsättningar som finns om att utöka nätverk med företag och med andra sökande i samma situation som den egna framkommer att projektet kunde ha tryckt mer på att stödja möjligheter till företagskontakter. Samtidigt har detta förbättrats under projektets gång. Av enkätresultaten framkommer att fler uppger att de haft kontakter med företag under våren 0 än bland dem som deltog under hösten 0. Vad visar då resultatet av projekt Feedback relaterat de effektmål som formulerats; arbetssökande i arbete, heltidsstudier eller steg närmare arbete, att metoden för kompetensprojekt/innovativt projektarbete används av Arbetsförmedlingens personal eller som upphandlad tjänst och att metoden för mikrofeedback är implementerad i Arbetsförmedlingens matchningsarbete? I utvärderingen kan konstateras att det har tagits fram en del material och dokumentation kring Innovativt projektarbete/kompetensprojekt. Det är dock inte tydligt om detta material är tillräckligt väl utvecklat för att i realiteten kunna användas på det sätt som hade önskats t.ex. som stöd för upphandling av extern tjänst. Samtidigt kan konstateras att det inte varit helt oproblematiskt för handläggarna vid Arbetsförmedlingen att själva ansvara för denna aktivitet och att det fungerade bättre ur deltagarnas perspektiv rent kompetensmässigt när den externa aktören, 7 ()