datum Detaljplan för fastigheten RUDAN 9 i Limhamn i Malmö

Transkript

1 V datum diarienummer Dp 5442 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten RUDAN 9 i Limhamn i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med planändringen är att mark som idag är prickad i gällande plan, ska kunna bebyggas med ett 1,5-plans hus längs Tycho Brahegatan. Tomtindelningen behöver även upphävas så att fastigheten blir möjlig att avstycka. Motivet till detta är att gatuhus är vanligt förekommande i Limhamn och förtätning anses därför vara möjlig på denna plats. Parkeringsplats måste anordnas inom fastigheten. SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET Fastigheten Rudan 9 är idag 668 m 2 och efter anstyckning skulle ursprungsfastigheten bli 408 m 2 och den nya fastigheten 260 m 2. Den prickade marken omfattar idag ca 50 m 2. Ett mellanrum på minst 3 meter ska lämnas mellan byggnaderna, denna mark ska användas för biluppställning. Det finns en byggrätt på fastigheten öster om Rudan 9, därav skulle eventuellt den nya planen kunna möjliggöra ett parhus istället för ett mindre hus. Detta alternativ fordrar vidare utredning, exempelvis om fastighetsägaren till Rudan 18 är intresserad av en sådan planändring. Planförslaget är upprättat i enlighet med översiktsplanen. PLANHANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser och denna planbeskrivning. PLANFÖRFARANDE Detaljplanens handläggs med standardförfarande i enlighet med 5 kap 7 plan- och bygglagen. Förslaget är förenligt med översiktsplanen och Länsstyrelsens granskningsyttrande och har inte ett betydande intresse för allmänheten. 1 (9)

2 PLANDATA Orienteringskarta Gällande detaljplan är PL 1371 och tomtindelning 1280K-485R. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 11 miljöbalken. Därför har ingen miljökonsekvensbeskrivning upprättats. Samråd har skett med Länsstyrelsen om denna bedömning. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN RIKSINTRESSEN ENLIGT 3 ELLER 4 KAP MILJÖBALKEN Planområdet ligger inom riksintresse för kustzonen enligt Översiktsplanen för Malmö antagen av kommunfullmäktige 22 maj 2014 detta medför vid tillskott av bebyggelse att Malmö kommun antagit riktlinjer som anger +3,0 meter över medelvattennivån som lägsta marknivå för nybyggnad. ÖVERSIKTSPLAN Området redovisas i översiktsplanen existerande blandad stadsbebyggelse för området. Den föreslagna användningen bostad är förenligt med detta. GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER Området är tidigare planlagt. Berörda gällande detaljplaner är Pl Tomtindelningen TI 1280K-485R gäller som fastighetsindelningsbestämmelse. Gällande detaljplaner och fastighetsindelningsbestämmelser upphör att gälla inom planområdets gränser i samband med att denna detaljplan vinner laga kraft. 2 (9)

3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN BAKGRUND/HISTORIK Planområdet ingår i en gatumiljö med äldre gatumiljö med lägre gatuhus. BEFINTLIG BEBYGGELSE Tycho Brahegatan kantas av gatuhus på båda sidorna. På Tegnergatan som är beläget ut mot Limhamns torg har flerbostadshusen en hög på upp mot tre våningar. Nedan bild på fastigheten Rudan 9 sett från gatan. KULTURMILJÖ VÄRDEFULLA BYGGNADER OCH BEBYGGELSEMILJÖER Fastigheten ligger i den äldsta delen av Limhamn, och gällande plan är utformad som en bevarandeplan. Bakgrunden till de prickmarkerade partierna ut mot gatan handlar troligen om att bibehålla områdets karaktär. Gatan är kantad av i princip enbart gamla hus, det är av stor vikt vid förtätning att utformningen av det nya huset görs i stil med de äldre husen så att det passar in i den omgivande miljön. KULTURMILJÖ Det är inte klarlagt om Limhamn uppkom under medeltiden eller under det stora fisket på 1800-talet. Under slutet av 1800-talet kom Limhamn att växa till en industriort, bland annat genom cementtillverkning. Innan år 1915 var Limhamn en fristående småstad med ca invånare. I Limhamn är bebyggelsen mycket varierad med ett flertal villor men även flerbostadshus som uppfördes efter år 1945 enligt Bostadsmiljöer i Malmö, Inventering del 1: TOPOGRAFI OCH LANDSKAP Befintlig vegetation ska sparas i största möjligaste mån för att ta hand om dagvattenhantering. 3 (9)

4 KOLLEKTIVTRAFIK Hållplats för stadsbuss finns vid Limhamns torg, ca 250 meter ifrån planområdet. TRAFIK Trafikmängden är enligt trafikmätning från år 1993 på Tycho Brahegatan öster om Birger Jarlsgatan 100 motorfordon per dygn. Troligen är trafikmängden mindre idag eftersom Tycho Brahegatan ungefär vid denna tidpunkt stängdes av i riktning mot Kalkbrottsgatan. Angöring till bostadshuset sker med bil och cykel via Tycho Brahegatan. TEKNISK INFRASTRUKTUR Fastigheten är ansluten till el-, gas-, vatten- och avloppsledningar ledningar i Tycho Brahegatan. BEFINTLIG KOMMUNAL OCH KOMMERSIELL SERVICE I Limhamns centrum längs med Linnegatan och Järnvägsgatan ca 350 meter från planområdet finns kommersiell service. Den närmaste grundskolan är Linnéskolan. Tegnérs förskola och Järavallens förskola ligger ca 250 meter respektive ca 500 meter från planområdet. Limhamns vårdscentral ligger ca 500 meter från fastigheten. PLANFÖRSLAG BEBYGGELSESTRUKTUR Förslaget till detaljplan möjliggör att rådande förhållanden inom fastigheten bekräftas samt att ett nytt bostadshus möjliggörs. GRÖNSTRUKTUR OCH PARK ALLMÄN PARK OCH REKREATION De grönområden som ligger närmast planområdet är belägna väster om Strandgatan och vid Ribersborgsstrand. GRÖNYTOR OCH PLANTERING PÅ KVARTERSMARK Befintlig vegetation ska sparas i största möjligaste mån för att ta hand om dagvattenhantering. TRAFIK PARKERING Det får idag plats 2 bilar på fastigheten Rudan 9. När fastigheten delas upp i två fastigheter bedöms 2 p-platser komma att finnas på varje fastighet. TEKNISK FÖRSÖRJNING DAGVATTEN Planförslaget innebär inga förändringar. VATTENFÖRSÖRJNING OCH AVLOPP Fastigheten är ansluten till avlopp- och vattenledningar i Tycho Brahegatan. 4 (9)

5 AVFALLSHANTERING Avfallshanteringen skall lösas i enlighet med Avfallsplan för Malmö stad och Burlövs kommun. VÄRME År 2009 installerades en gaspanna samt solvärmeanläggning inom fastigheten Rudan 9. FASTIGHETSSTORLEKAR Bebyggelsen inom planområdet ska upplevas som småskalig och detaljplanen reglerar att fastigheter får vara som minst 260 m 2. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN ORGANISATORISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Frågor om markköp, lantmäteriförrättningar, ledningar och avtal ska samordnas mellan fastighetsägarna inom detaljplaneområdet. E.on ansvarar för att nätstationer uppförs enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd (ELSÄK-FS 2008:1). TEKNISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR En arkeologisk undersökning av området ska beställas och bekostas av byggherre. Ingrepp i fornlämning regleras i Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. och beslut gällande detta fattas av Länsstyrelsen. Nödvändig grundundersökning ska tas fram av byggherre i samband med bebyggandet av området. VA Syd ska medverka vid höjdsättningen av området för att säkerställa att spillvatten och dagvatten kan avledas med självfall. I samband med fortsatt markprojektering bör behovet av ledningar för el och VA utredas. Brandvattenförsörjning ska anordnas i området i samråd med VA-Syd. Flödet i brandposterna ska dimensioneras enligt VAV-normen p-83, tabell 2.3. Avståndet mellan brandposterna ska vara max 150 meter. Byggherre ska redovisa att brandvattenförsörjningen är säkerställd i samband med bygglov. Tillträde för räddningstjänstens fordon ska anordnas inom området. Avståndet mellan körbar väg och husens entré får inte överstiga 50 meter. Avståndet mellan brandpost och uppställningsplats ska vara max 75 meter. Byggherre ska redovisa att åtkomligheten är säkerställd i samband med bygglovansökan. I samband med bygglov ska byggherren redovisa mer detaljerade bullerberäkningar för att säkerställa att tillämpliga riktvärden följs. EKONOMISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR EXPLOATERINGSAVTAL Kostnaden för utarbetandet av detaljplanen regleras i taxa för stadsbyggnadskontorets verksamhet, reviderad av kommunfullmäktige och gällande fr.o.m Kostnaden består av en startavgift och en planavgift. Avgifterna regleras i startavtal respektive planavtal. 5 (9)

6 Eventuell nödvändig flytt eller ombyggnad av fjärrvärme-, gas-, va-, tele-, eller elledningar bekostas av exploatören. Om planens genomförande förutsätter lantmäteriförrättning skall detta bekostas av fastighetsägaren/ledningshavaren om inget annat avtalas. FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDEFRÅGOR FASTIGHETSBILDNING Nya fastigheter inom området kommer att bildas genom klyvning. Övriga förändringar av fastighetsindelningen kommer att ske genom fastighetsreglering. Fastighetsägare ansöker om fastighetsbildning och anläggningsförrättning. Ledningar som kommer att förläggas eller finnas kvar inom kvartersmark säkras lämpligen genom att servitut eller ledningsrätter bildas för dess ändamål. Initiativ till bildande av ledningsrätt tas av berörd ledningshavare. Ansökningar om förändringar av fastigheter, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter ska lämnas till Lantmäterimyndigheten Malmö stad. DETALJPLANENS KONSEKVENSER MILJÖKONSEKVENSER STADSBILD Planförslaget innebär ingen väsentlig förändring av stadsbilden. RISKER OCH SÄKERHET Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga med hänsyn till säkerhet och risker. Tillgänglighet och insatstid bedöms vara tillgodosedd för räddningstjänsten. LUFTKVALITET Planförslaget bedöms inte innebära förändring för luftkvaliteten. VATTENKVALITET Sammantaget bedöms ett genomförande av detaljplanen inte medföra någon risk för försvårande av att uppnå mål för miljökvalitetsnormer för vatten. MARKFÖRORENINGAR Efter en okulär bedömning vid studie av historiska ortofoton inom planområdet görs bedömningen att inga kända föroreningar finns på tomten. Skulle en misstänkt förorening påträffas vid grävningsarbete ska detta omedelbart anmälas till miljöförvaltingen. Det har funnits en oljecistern i fastighetens källare, utan avlopp, för uppvärmning av fastigheten. Oljecistern demonterades och bortforslades av Bavida Prenad AB i slutet av OMGIVNINGSBULLER Bullernivåerna uppges vara som högst grön db(a), gul db(a), se kartan nedan. Redovisade bullernivåerna visar att riktvärdena inte överskrids vid fasad. Bedömningen är om ett ytterligare hus byggs kommer bullervärdena att sänkas från gul db(a)till grön db(a) även mot trädgårdssidan för denna del av fastigheten. 6 (9)

7 Inga större mängder av genomfartstrafik bedöms ske på Tycho Brahegata. Trafikmängder gällande tung trafik gör utifrån en generell bedömning på 10% av den totala trafikmängden. Enligt Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 ska följande riktvärden innehållas vid nybyggnad av bostäder: Utomhus 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad Utomhus 70 db(a) maximal ljudnivå vid uteplats Inomhus 30 db(a) ekvivalent ljudnivå Inomhus 45 db(a) maximal ljudnivå nattetid Stadsbyggnadskontoret tillämpar ovanstående riktvärden med det tillägget att avsteg kan göras från ekvivalentvärdet utomhus på 55 db(a). Om detta krav inte kan uppnås kan bebyggelsen ändå accepteras om det utanför fönster till minst hälften av boningsrummen i varje bostad är högst 50 db(a) ekvivalent och högst 70 db(a) maximal bullernivå. Av de rum som vetter mot den ljuddämpade sidan ska minst ett rum vara vänt mot en gårdssida. Minst halva gårdsytan måste ha en ekvivalent trafikbullernivå som inte överstiger 50 db(a). Riktvärdena för trafikbullernivå inomhus och på uteplats ska alltid innehållas. En planbestämmelse har införts på plankartan som anger att dessa riktvärden ska klaras och vad som gäller vid avsteg. KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER Fastighet Rudan 9 kommer att klyvas och delas upp i två delar varav den ena fastigheten måste vara minst 260 m 2. 7 (9)

8 SAMHÄLLSKONSEKVENSER BOSTADSPOLITISKA MÅL Kommunfullmäktige antog den 22 november 2012 tio bostadspolitiska mål. Målen ska bland annat utgöra utgångspunkt för planläggning enligt plan- och bygglagen. ADMINISTRATIVA FRÅGOR GENOMFÖRANDETID Genomförandetiden är 5 år från det datum då beslutet att anta detaljplanen vinner laga kraft. UNDERLAG TILL PLANARBETET RIKTLINJER FÖR GRÖNYTEFAKTOR Riktlinjerna är godkända av Stadsbyggnadsnämnden 2014 och beskriver hur arbetet med grönytefaktorn bedrivs. UTEMILJÖ VID FÖRSKOLOR I MALMÖ Skriften är ett verktyg för planering, utformning och bygglovgivning av förskolor och har tagits fram i samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret och övriga berörda förvaltningar inom kommunen. I dokumentet berörs bland annat frågor om storlek på yta för lek och utevistelse, bullerskydd och andra kvalitetsfaktorer för förskolor i Malmö. HANDLINGSPROGRAM FÖR ARKITEKTUR OCH STADSBYGGANDE Planområdet ingår i karaktären xxx enligt Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggande (antaget av kommunfullmäktige 2005). GRÖNPLAN Grönplan för Malmö (godkänd av kommunfullmäktige 2003), redovisar tillgång och brist på olika sorters grönytor i Malmös stadsdelar. Grönplanen är ett planeringsunderlag som behandlar gröna värden från en rekreativ och biologisk utgångspunkt. BOSTADSPOLITISKA MÅL Kommunfullmäktige antog bostadspolitiska mål i tio punkter. Planer och program för genomförande ska utgå från dessa mål. MILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD Miljöprogrammet fungerar som en gemensam utgångspunkt för miljöarbetet i Malmö stad. För att nå miljöprogrammets mål måste varje projekt i sitt genomförande bidra till den hållbara utveckling som eftersträvas. ENERGISTRATEGI FÖR MALMÖ Energistrategin är Malmö stads handlingsprogram för energifrågor och är samordnat med miljöprogrammet. Såväl miljöprogram som energistrategi har antagits av kommunfullmäktige. TILLÄMPNINGSSKRIFT OM TRAFIKBULLER Dokumentet beskriver vilka krav Malmö stad ställer vid planering och byggande av bostäder och är godkänd av stadsbyggnadsnämnden. Malmö stads tillämpning är till viss del en anpassning av Boverkets allmänna råd 2008:1 om planläggning för bostäder i bullerutsatta miljöer. 8 (9)

9 TRAFIKSTRATEGI FÖR MALMÖ Trafikstrategin, antagen av kommunfullmäktige 2004, redovisar en målmedveten strategi för ett trafiksystem som bidrar till att skapa framtidens Malmö med tre huvudmål: trygg och tillgänglig stad för Malmöborna, en starkare region och effektivare transporter. TRAFIKMILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD Trafikmiljöprogrammet, antaget av tekniska nämnden, har som övergripande målsättning att Malmö stad ska arbeta i riktning mot ett miljöanpassar transportsystem. FOTGÄNGARPROGRAM FÖR MALMÖ STAD Fotgängarprogrammet utgör grunden för gångstråksplanen i vilken viktiga stråk för gående pekas ut. Programmet antogs av tekniska nämnden PARKERINGSPOLICY OCH PARKERINGSNORM Behov av bil- och cykelparkering för bostäder och olika verksamheter regleras i Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, Pr 3087, antagen av kommunfullmäktige i september Parkeringsnormen gäller som vägledning vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglovgivning. AVFALLSPLAN FÖR MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN Avfallsplanen innehåller mål och strategier för avfallshanteringen. MEDVERKANDE Detaljplanen har handlagts av stadsbyggnadskontoret. Josephine Nellerup Planchef Emilie Åhgren Planhandläggare 9 (9)