Rapport från inspektion av Herrängens förskoleenhet april 2008

Transkript

1 S UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION SID 1 (15) FÖRSKOLEINSPEKTÖRER INGER LEFFLER BIRGITTA MAGNUSSON MARJA SANDIN- WESTER TEL TEL TEL Rapport från inspektion av Herrängens förskoleenhet april 2008 Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Besöksadress Hantverkargatan 2F

2 SID 2 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE...3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN...4 BESKRIVNING AV FÖRSKOLEENHETEN...5 Organisation... 5 Barn och personal... 6 SAMMANFATTNING AV ENHETENS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...7 Styrkor...7 Brister som enheten måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning...7 Svagheter...7 Områden att utveckla...8 ENHETENS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE...9 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap...9 Förutsättningar för planering och kompetensutveckling Normer och värden...10 Likabehandlingsplan Utveckling och lärande...11 Pedagogiskt innehåll och dess organisation Språk och kommunikation samt logiskt tänkande Barns inflytande...13 Förskola och hem...14 Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem...14 TILL SIST...15

3 SID 3 (15) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Enheten för inspektion utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att granska måluppfyllelsen utifrån nationella och kommunala styrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granska hur förskolan/ skolan utvärderar sin egen verksamhet ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas Vi genomför vårt uppdrag genom att läsa material som förskolan/skolan ställer till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, personal och skolledning. Vid granskningen av förskolors verksamhet intervjuas föräldrar i stället för barn. observera verksamheten Inspektionen följs upp på olika sätt beroende på skolform. I första hand granskar vi måluppfyllelsen, det vill säga att vi bildar oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på förskolan/skolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella styrdokument. Dessutom bedömer vi hur riktlinjerna i dessa styrdokument följs, liksom mål och riktlinjer i Stockholms stads skolplan. Förutom detta granskar vi förskolans/skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet för att förbättra verksamheten. I bedömningen av verksamhetens kvalitet utgår vi även från Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets och Myndigheten för skolutvecklings definition främst att verksamheten utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. 1 1 Från Skolverkets och Myndigheten för skolutvecklings instrument BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola, s 8.

4 SID 4 (15) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Detta område granskas främst utifrån Skolverkets allmänna råd om kvalitetsredovisning och Kvalitet i förskolan, Stockholms stads kvalitetsstrategi samt utifrån Läroplan för förskolan (Lpfö 98) och anvisningar gällande förskolan i budget Normer och värden Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i Läroplan för förskolan, anvisningar gällande förskolan i budget 2008, Skolverkets allmänna råd samt Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Utveckling och lärande Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i Läroplan för förskolan, anvisningar gällande förskolan i budget 2008 och Skolverkets allmänna råd. Barns inflytande Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i Läroplan för förskolan och Skolverkets allmänna råd. Förskola och hem Detta område granskas främst utifrån riktlinjer i Läroplan för förskolan, anvisningar gällande förskolan i budget 2008 och Skolverkets allmänna råd. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Detta område granskas främst utifrån riktlinjer i Läroplan för förskolan, anvisningar gällande förskolan i budget 2008 och Skolverkets allmänna råd.

5 SID 5 (15) BESKRIVNING AV FÖRSKOLEENHETEN Herrängens förskolor är en kommunal enhet som består av fyra förskolor inom Älvsjö stadsdelsförvaltning. Inspektionen omfattar förskolorna Rödkulla med fem avdelningar på Långängsvägen 56, Akleja med en avdelning på Aklejavägen 19, Långsjö med tre avdelningar och Vågavilja med fyra avdelningar, på Gårdstigen 19 respektive 1. Alla fyra förskolor ligger i fristående hus med egna relativt välutrustade gårdar samt har direkt närhet till natur- och grönområden. Samtliga lokaler är byggda för eller anpassade till förskoleverksamhet. Rödkulla och Akleja ligger i bostadsområdet Herrängen. Rödkullas lokaler består av en enplansbyggnad från 80-talet kompletterad med en fristående paviljong. Aklejas enda avdelning ligger i en sedan länge permanentad paviljong. Förskolorna Långsjö (tidigare Gårdsstugan) och Vågavilja (tidigare Grindstugan) ligger nära varandra i bostadsområdet Långsjö. Långsjös lokaler ligger i två fristående enplanshus. Vågaviljas lokaler har nyligen byggts om och utökats från två till fyra avdelningar. Verksamheten har varit utlokaliserad under ett år och flyttade i januari 2008 in i ljusa överskådliga lokaler. Grindstugans två tidigare avdelningar har haft inspektion Organisation Enheten leds av en förskolechef som till sitt stöd har en halvtids administratör. Förskolechef och administratör har sina kontor på Rödkulla, dock är förskolechefen på Långsjö och Vågavilja en heldag/vecka. Varje förskola har en husansvarig med visst samordnande ansvar, som träffar förskolechefen på möte en gång i månaden. Varje vecka ses arbetslagsansvariga i en arbetsgrupp (AG) för respektive förskola, där förskolechefen delvis deltar. Arbetsgruppen, AG, är ett till större delen pedagogiskt forum men praktisk avstämning kan även förekomma. Information, planering och utvärdering sker kontinuerligt på planerings- och utvärderingsdagar, arbetsplatsträffar och avdelningsmöten och personalen har även arbetslags och individuell planeringstid.

6 SID 6 (15) Barn och personal I tabellen nedan redovisas antalet barn och personal (i årsarbetare) på enheten. Förskola: Avd.typ Antal barn/avd Antal heltids fskl el motsvarande* Antal heltids bsk och övrig personal Summa årsarbet. Akleja 1-4 år ,8 3,8 Rödkulla 1-3 år 15 1,2 1,25 2, år ,88 2, år 20 1,75 1,25 3,0 3-5 år 21 1,5 1,5 3,0 3-5 år 19 2,0 0,88 2,88 Vågavilja 1-3 år ,6 ** 2,6 1-5 år 16 0,88 1,88 2, år 15 1,0 1,75 2, år 19 2,0 1,0 3,0 Långsjö 1-4 år 15 1,0 1,88 2, år 20 1,5 1,25 2,75 4 år 15 0,88 2,0 2,88 Summa: ,71 23,92 37,62 * motsvarande = fritidspedagog eller lärare med examen från en statlig lärarutbildning mot de yngre åldrarna. ** 1,0 vikarie för förskollärare som börjar i maj-08 Övrig personal i årsarbetare: - verksamhetsstöd: 2,38 - kökspersonal: 2,5 - administration: 0,5. Andel förskollärare: 36 % Barn per personal: 5,9. Detta är något högre jämfört med staden i övrigt (4,8)

7 SID 7 (15) SAMMANFATTNING AV ENHETENS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Vårt uppdrag som inspektörer är att granska och utvärdera förskolans resultat. Med resultat menar vi förskolans förmåga att sträva mot de nationella och kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Våra bedömningar presenteras utförligare under rubriken ENHETENS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Styrkor Vår inspektion har visat att enheten utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Förskolornas medvetna jämställdhetsarbete ur ett genusperspektiv. Flera av förskolorna har tydliga och tillgängliga lärandemiljöer. Förskolornas arbete med pedagogisk dokumentation som ger återkoppling till barn och föräldrar. Förskolornas varierande arbetssätt med språkutveckling och logiskt tänkande. Personalens lyhörda förhållningssätt och förskolornas tillgängliga miljöer ger barnen möjlighet till egna initiativ och eget inflytande. Förskolornas samverkan med föräldrarna skapar goda förutsättningar för inflytande. Enhetens goda former för samverkan och överlämnande till skolans verksamheter. Brister som enheten måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning Likabehandlingsplanens innehåll och arbetssätt skall förankras hos personal och föräldrar samt att det ska framgå i planen när föräldrar görs delaktiga i revidering och uppföljning. Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som enheten delvis brister i, bland annat följande: Enhetens ledningsstruktur och organisation med osammanhängande styrdokument skapar inte former för målstyrning och systematiskt kvalitetsarbete. Förskolorna saknar strategier för det mångkulturella uppdraget. Former för föräldrarnas möjlighet att utvärdera verksamheten är otydliga.

8 SID 8 (15) Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl styrkor som svagheter, bör prioriteras: Utveckla en ledningsstruktur och organisation med styrdokument som skapar former för målstyrning och systematiskt kvalitetsarbete. Barns och föräldrars delaktighet i utvärderingen bör tydliggöras. Vidareutveckla pedagogisk dokumentation till att bli en del av självvärderingen. Vidareutveckla arbetet med normer och värden till att omfatta en gemensam värdegrund för enheten, samt integrera det redan utvecklade jämställdhetsarbetet. Omsätt och dokumentera synen på kunskap och lärande som grund för enhetens gemensamma utvecklingsarbete. Utveckla strategier för läroplanens mångkulturella uppdrag och integrera i övrigt värdegrundsarbete.

9 SID 9 (15) ENHETENS RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Herrängens förskoleenhet har expanderat det senaste året och har fortfarande prägel av nystart. Vi bedömer därmed att enhetens organisationsstruktur ännu är otydlig. Förskolorna arbetar självständigt och med stor frihet. Vi anser att ledningsstrukturen brister i en dokumenterad ansvarsfördelning samt övergripande styrdokument. Då detta ännu inte tydliggjorts försvårar det, enligt vår bedömning, målstyrningen och ett systematiskt kvalitetsarbete. Vi anser vidare att med en klarare ansvarsfördelning tydliggörs ledarskapets roll. Förskolechefen och personalen beskriver att det pedagogiska arbetet följs upp och utvärderas kontinuerligt, minst en gång per termin i olika fora. Som gemensamt underlag vid självvärdering används bland annat Skolverkets självvärderingsmall BRUK. Några av personalen beskrev även att de använder pedagogisk dokumentation för reflektion och uppföljning. Inför kvalitetsarbetet 2007 har varje förskola tagit fram sin egen redovisning. Enheten har inte sammanställt dessa till något gemensamt övergripande dokument, varken i verksamhetsberättelse eller i kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningarna är alla uppbyggda utifrån läroplanens målområden. De innehåller delvis analys och bedömning av måluppfyllelsen. Åtgärder som leder fram till förskolornas prioriterade utvecklingsområden saknas. Åtgärder för utveckling bör på ett tydligare sätt kopplas till analys av måluppfyllelsen. En för enheten gemensam kvalitetsredovisning är att föredra för att tydligt påvisa kopplingen till enhetens verksamhetsplan. Föräldrars och barns delaktighet i utvärderingen bör även framgå. I regel arbetas stommen till den övergripande verksamhetsplanen fram av förskolechefen tillsammans med representanter från enhetens samtliga förskolor. Övrig personal läser och lämnar synpunkter på innehållet. Årets verksamhetsplan har på grund av tidsbrist och många nystarter skrivits av förskolechefen själv. Den färdigskrivna verksamhetsplanen har sedan gått på remiss till förskolorna för synpunkter. Verksamhetsplanen beskriver enhetens organisation, verksamhetsidé samt åtaganden. Vidare innehåller verksamhetsplanen beskrivningar av både arbetssätt, uppföljningsmetoder och prioriterade utvecklingsområden. De beskrivna åtagandena har en tydlig koppling till läroplanen. Om det finns någon koppling till kommunfullmäktiges och stadsdelsnämndens mål framgår det dock inte. Varje avdelning inom enheten har upprättat en egen arbetsplan. Samtliga arbetsplaner utgår från läroplanens målområden och ligger till grund för enhetens verksamhetsplan. Arbetsplanerna är också varierande i fråga om form och kvalitet. Att skapa tydligare koppling mellan den övergripande verksamhetsplanen och

10 SID 10 (15) avdelningarnas arbetsplaner skulle tydliggöra målstyrningen och ge förutsättningar för bättre samspel mellan övergripande nivå och avdelningsnivå. Detta är ett utvecklingsområde. Förutsättningar för planering och kompetensutveckling Vi bedömer att personalens tidsmässiga förutsättningar för planering och reflektion är goda på förskolorna. Enheten har som prioriterat område att utveckla pedagogisk dokumentation. De tekniska och lokalmässiga förutsättningarna för detta ansåg personalen som tillräckliga, vilket är en uppfattning vi delar. All personal har tid avsatt för möten och individuell planering. Någon timme före månadens arbetsplatsträff träffas arbetslagen för gemensam planering. Personal, främst från de nystartade avdelningarna, uttryckte önskemål om mer tid för gemensam planering. Även önskemål om pedagogiskt nätverk inom enheten framkom. Vi bedömer att den kompetensutveckling, som enheten planerar, ligger i linje med enhetens prioriterade utvecklingsområden. Förskolechefen har individuella utvecklingssamtal med personalen en gång om året. Under dessa samtal, som dokumenteras, diskuteras den enskildes kompetensutveckling. Individuella kompetensutvecklingsplaner finns inte i dag. Förskolechefen har planer på att utöver de enskilda samtalen också ha utvecklingssamtal avdelningsvis för att diskutera arbetslagens gemensamma utveckling och kompetensbehov. Personalen beskrev att förskolechefen har en positiv inställning till kompetensutveckling. Föreläsningar och kurser i bland annat pedagogisk dokumentation har erbjudits all personal. Viss personal framförde önskemål om mer individuellt anpassad kompetensutveckling medan andra ansåg att det finns en generös inställning även till individuella önskemål. Normer och värden Ledning och personal beskrev i intervjuerna ett pågående arbete med att diskutera och så småningom gemensamt formulera sitt arbete med normer och värden. Personalen framhöll vikten av att hålla värdegrundsdiskussioner levande. Någon gemensam värdegrund finns ännu inte förankrad i enheten även om verksamhetsplanen beskriver åtaganden om att ge förutsättningar för trygghet och stärka barns identitet. Vi anser att enhetens påbörjade utvecklingsarbete bör skapa goda förutsättningar för att få en gemensam grundsyn utifrån läroplanens värdegrund. Detta är angeläget då många arbetslag är nya inom enheten. Vi bedömer att personalen är medveten om sin roll som goda förebilder och att de kan beskriva sitt arbete med att synliggöra och uppmärksamma alla barn. I varje förskolas arbetsplaner framgår olika arbetssätt och förhållningssätt för att omsätta läroplanens mål. Personalen gav olika exempel på konkret arbete i vardagen;

11 SID 11 (15) exempelvis genom att skapa förutsättningar till samtal och ge positiv bekräftan. Att ge alla barn lika goda möjligheter; att se varje barns behov och utgå från detta i miljö- och verksamhetsplanering, var ytterligare förutsättningar som beskrevs. Efter samtalen med personalen bedömer vi att de mycket väl kan beskriva sitt jämställdhetsarbete ur ett genusperspektiv, vilket vi ser som en styrka. Med stort engagemang och intresse gavs exempel på hur man ger pojkar och flickor förutsättningar att bryta traditionella könsrollsmönster. Det sker exempelvis genom dramalekar, så kallade genusäventyr, och genomtänkt pedagogisk miljö samt ett medvetet eget förhållningssätt. Genushandledning och nätverksgrupper finns inom stadsdelen där personal från Herrängens förskolor är representerade. Vi anser att jämställdhetsarbetet är väl utvecklat, dock kan det tydligare integreras i den påbörjade gemensamma värdegrundsdiskussionen. Vi bedömer att förskolorna har en känd strategi för hur personalen ska gå till väga när man upptäcker att ett barn är i behov av särskilt stöd. I ett av enhetens åtaganden framgår att barn i behov av särskilt stöd ska få anpassade insatser så tidigt som möjligt. Personalen beskrev en arbetsgång med diskussioner i arbetslaget och med förskolechefen. Samtal förs med föräldrarna och vid behov kan förskolan få verksamhetsstöd. För de barn som har resursstöd upprättas en handlingsplan i samråd med föräldrar och följs upp regelbundet. Förskolechefen beskrev dock svårigheter med att tillhandahålla handledning av specialpedagog eller psykolog om detta behov skulle uppstå. Tjänsten finns inte organiserad i stadsdelen utan måste köpas in externt. Likabehandlingsplan Diskrimineringslagen (2006:67) ålägger förskola och skola från och med april 2006, att inte bara ingripa vid utan aktivt förebygga kränkande behandling. Förskolan är skyldig att upprätta en likabehandlingsplan som ska förankras hos personal och föräldrar och revideras årligen. Enheten har upprättat en likabehandlingsplan. Vi anser dock att planens innehåll och arbetssätt bättre bör förankras i personalgrupperna samt tydligare delges föräldrarna. Vidare bör föräldrarnas delaktighet i arbetet med revidering av likabehandlingsplanen tydliggöras. Utveckling och lärande Pedagogiskt innehåll och dess organisation Enheten har som åtagande att stödja barns utveckling och lärande samt ge förberedelse för att lära sig läsa och skriva. Personalen beskrev på varierande sätt sin syn på kunskap och lärande och sa att det finns tankar om att utveckla ett utforskande arbetssätt. På grund av utbyggnad och stor personalomsättning har man dock ännu inte haft tillfälle till djupare pedagogiska diskussioner. Gemensamt för all personal var uppfattningen att barnets intressen är en viktig

12 SID 12 (15) utgångspunkt för det pedagogiska arbetet. Vår bedömning är att den på många sätt gemensamma synen på kunskap och lärande bör omsättas och dokumenteras, vilket skulle ge bättre förutsättningar för enhetens gemensamma utvecklingsarbete. Barngrupperna delas regelbundet in i mindre grupper för att möta det enskilda barnets intressen och behov. De flesta barngrupperna har rörelse Röris, skapande verksamhet, drama och skogsbesök men aktiviteterna är inte planerade till vissa bestämda dagar utan sker utifrån barnens intressen. Vi anser att barnen i stor utsträckning ges möjligheter att påverka det pedagogiska innehållet samt ges goda förutsättningar för lek och lärande. Vid inspektionen framkom att personalen är medveten om att den pedagogiska miljöns utformning har stor betydelse för barns lärande Personalen framhöll att miljön ska vara attraktiv och tydlig och signalera till barnen vad de kan göra. Utifrån observationer av barnens lek förändras de pedagogiska miljöerna kontinuerligt. Vår bedömning är att de pedagogiska miljöerna i många av hemvisterna uppfyller intentionerna i läroplanen; att vara inbjudande, tydliga och tillgängliga. Några hemvister är även kreativa och utmanande för att stimulera barnen till utforskande och lärande. Lekmaterialet är genomgående tillgängligt och överskådligt placerat, ofta som stationer och rum i rummen. Det finns även hemvister som har dokumentation vid aktivitetshörnor för att inspirera barnen. Skapandematerialet är rikligt och tillgängligt i de flesta av miljöerna. Vår bedömning är dock att förskolorna kommit olika långt i sitt arbete med att utforma de pedagogiska miljöerna, i vissa fall bör de utvecklas vidare till att bli mer spännande och utmanande. Detta för att skapa förutsättningar för ett mer utforskande arbetssätt som skulle utmana barnets lärande och utveckling vidare. Utevistelsen har stort utrymme i förskolornas verksamhet och alla förskolor i enheten har egna gårdar. Förskolorna har väl genomtänkta och spännande utemiljöer och alla förskolornas läge nära naturområden skapar goda förutsättningar för utevistelsen. Att lära barnen att förstå allemansrätten är då ett viktigt inslag. Under inspektionen såg vi några exempel på arbeten och experiment som handlade om naturen. Varje förskola har en återvinningsstation där främst personalen källsorterar. Barnen deltar dock inte i någon större utsträckning i någon typ av ekologiskt arbete. Vi bedömer att det ekologiska perspektivet, särskilt med tanke på förskolornas gynnsamma läge, kan utvecklas vidare för att bättre uppfylla intentionerna i läroplanen. Vi bedömer att förskolans mångkulturella arbete är en svaghet och ett utvecklingsområde. Vi kunde inte se hur verksamhet och miljö synliggör andra kulturer än den svenska och personalen beskrev inte heller någon strategi för det mångkulturella uppdraget. Vi anser att enheten bör dokumentera strategier för hur man omsätter Lpfö 98 s intentioner gällande det mångkulturella uppdraget,

13 SID 13 (15) inklusive planering för barns flerspråkighet tillsammans med föräldrar. Barnen erbjuds modersmålsstöd från 4 års ålder. Personalen beskrev att de använder pedagogisk dokumentation för att synliggöra lärandet för barnen och också för föräldrarna. Den pedagogiska dokumentationen synliggör endast i viss grad lärandeprocesser. När det gäller dokumentationen av det enskilda barnets lärande samlar personalen fotografier, intervjuer och alster i en portfoliopärm. Dessa har en för enheten gemensam struktur men innehållet skiljer sig åt och förskolorna har kommit olika långt i sitt dokumentationsarbete. Portfolio används som underlag vid utvecklingssamtalen och är lätt tillgängliga för barnen. Det är vår bedömning att den pedagogiska dokumentationen bör utvecklas vidare som underlag för reflektion och för självvärdering. Språk och kommunikation samt logiskt tänkande Älvsjö stadsdelsnämnd har språk som en övergripande satsning och vår bedömning är att personalen har en medveten ambition att stödja barnens språk och kommunikation samt logiskt tänkande. Personalen gav goda exempel på hur de arbetar för att stödja barns språkutveckling och ge möjligheter till kommunikation genom samtal, sång, musik, sagoläsning och rim och ramsor. Personalen framhöll också dramat som en metod att stärka barns självförtroende och att stimulera barnen att våga prata inför en grupp. Vi kunde se, och personalen beskrev många miljöer och arbetssätt för att stimulera till skriftspråket. Rikligt med ordbilder och tydliga skrivhörnor förekom i många hemvister. Material för bygg och konstruktion är rikligt och genomtänkt i de allra flesta hemvisterna, men det finns dock vissa miljöer som bör komplettera sitt bygg- och konstruktionsmaterial. Varierande material som utvecklar det matematiska tänkande är tillgängligt i de flesta miljöer. Dock är barnens möjligheter att pröva, konstruera och experimentera självständigt delvis begränsade. Barns inflytande Arbetsplanerna ger konkreta exempel på när och hur barnen kan påverka och ta ansvar. Vi bedömer att personalen på många olika sätt beskriver hur de ger barnen inflytande i vardagen, vilket vi ser som en styrka. Att lyssna och vara lyhörd är viktiga förhållningssätt samt att ge tid för lek genom att inte strukturera dagens innehåll i detalj. Personalen, vid framför allt Långsjö och Vågavilja, framhåller att barn är kompetenta och ska ges möjlighet att planera och utvärdera verksamheten kontinuerligt. Genom att vuxna ställer frågor, delvis intervjuar och muntligen återkopplar till barnen, anser vi att barnen görs delaktiga i och kan påverka den pedagogiska verksamhetens innehåll. Genom den pedagogiska dokumentationen i barnens pärmar/ portfolio sker bland annat återkoppling och bekräftan på lärande. Hur de pedagogiska miljöerna är organiserade spelar stor roll, framhåller personalen, och är ett viktigt verktyg i arbetet med att ge barn inflytande. Vi

14 SID 14 (15) bedömer att de pedagogiska miljöerna till stor del är tillgängliga och tydliga där barnen inbjuds till att ta egna initiativ samt göra olika val av material. Möbleringen är i huvudsak med låga stolar och bord väl anpassade för barnen. Miljöerna är föränderliga, enligt personalen, och kan ändra utformning utifrån projektarbeten eller andra intressen som barnen har. Utbudet av material varierar av samma skäl och skapande material kan exempelvis tas ut på gården. Utifrån samtalen med personalen bedömer vi dock att man kommit olika långt förskolorna emellan när det gäller att göra barnen medvetna om vad deras inflytande har lett fram till. Barnens åsikter och delaktighet i utvärderingen kan, enligt vår mening, göras mer påtaglig och dokumenteras mer systematiskt. Förskola och hem Vi bedömer att enheten har väl utarbetade strategier för inskolning av nya barn och att man på varierande sätt bjuder in föräldrarna till samverkan. Enheten har som åtagande att lämna information som ger föräldrar möjlighet till inflytande. Fortlöpande information om verksamhetens pedagogiska innehåll sker muntligt i den dagliga kontakten men också genom anslagstavlor, den pedagogiska dokumentationen och genom vecko- eller månadsbrev. Föräldramöten, vårfest, fixarkvällar och firande av olika traditioner är återkommande inslag i verksamheterna. Varje förskola i enheten har fungerande föräldraråd med representanter för föräldrar, ledning och personal. Förskolorna erbjuder föräldrarna ett utvecklingssamtal per termin där man gemensamt går igenom barnets trivsel och utveckling på förskolan. Barnets portfolio finns med som underlag för samtalet. I samtal med föräldrarna framkom att de var mycket nöjda med personalens bemötande av barn och föräldrar och i stort var nöjda med förskolornas pedagogiska innehåll. Några föräldrar önskade mer schemalagda aktiviteter för barnen, detta skulle öka föräldrarnas möjlighet till påverkan och utvärdering. Föräldrarna ansåg att informationen från ledningen måste förbättras och hade en stark önskan om att få information via mail. Vi anser att former för föräldrars möjlighet till att utvärdera verksamheten bör tydliggöras och därmed bli en del av det sytematiska kvalitetsarbetet. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Den närliggande Herrängens skola tar emot de flesta av förskolans barn, som ska börja i skolan, men även andra skolval förekommer. Enligt förskolechefen har enheten och skolan kommit långt i sin samverkan. En strategi för överlämnande av barn till skolans verksamheter beskrevs. Efter att skolorna från den 1 juli 2007 förts över till Utbildningsförvaltningen finns dock oro för att det kan bli svårt att upprätthålla det goda samarbetet.

15 SID 15 (15) Alla föräldrar erbjuds att delta i överlämnandesamtal med förskolans och skolans personal. Barnets portfolio lämnas till föräldrarna, som avgör om dokumentationen ska lämnas vidare till skolan. Överlämnande av barn i behov av särskilt stöd sker organiserat med förberedande samtal tillsammans med föräldrarna och i närvaro av eventuell stödperson och förskolechef. TILL SIST Herrängens förskolor har en verksamhet där personalen visar stort intresse för sitt uppdrag och med engagemang visade oss sina pedagogiska miljöer. Vi upplevde öppenhet och strävan efter respektfulla relationer mellan barn, föräldrar och personal, vilket skapar trygghet och en god grund för en bra pedagogisk verksamhet. Även om vi såg en viss variation förskolorna emellan mötte vi bland annat tydliga, tillgängliga lärandemiljöer och utvecklade tankar om jämställdhetsarbete och barns inflytande. Den personal vi samtalade med angav några egna förslag på utvecklingsområden, exempelvis det mångkulturella uppdraget och att vidareutveckla pedagogisk dokumentation. Då enheten har expanderat kraftigt det senaste året har flera hemvister fortfarande karaktär av nystart med arbetslag som är relativt nya för varandra. Detta präglar det pågående utvecklingsarbetet vad gäller gemensam värdegrund och barnsyn samt organisation och former för systematiskt kvalitetsarbete. Vi bedömer att enheten, med en tydlig ledningsfunktion, har goda förutsättningar för ett fortsatt medvetet utvecklingsarbete. Stockholm Birgitta Magnusson, rapportansvarig Inger Leffler och Marja Sandin Wester