HÄLSO- FRÄMJANDE SKOLA I LAHOLM

Transkript

1 1 HÄLSO- FRÄMJANDE SKOLA I LAHOLM lokalt folkhälsoarbete metoder och erfarenheter

2 2 3 3 Sammanfattning sammanfattning 5 Till att börja med innehåll 9 Så här gick det till 11 Planering 13 Genomförande 21 Erfarenheter 37 Fortsättning 40 Bilagor SEDAN 2001 HAR VI ARBETAT MED ATT UTVECKLA HÄLSOFRÄMJANDE FÖRSKOLOR OCH SKOLOR I LAHOLM. DETTA ÄR EN BESKRIVNING AV VÅRT ARBETSSÄTT OCH DE ERFARENHETER VI FÅTT TILLSAMMANS MED DE FÖRSTA SKOLORNA UNDER RESANS GÅNG. Dagens barn är framtidens vuxna och att se till att barn får en bra start i livet är därför en viktig fråga. Eftersom förskola och skola når alla barn var det också det som var avgörande när politikerna i Folkhälsorådet valde att satsa på att utveckla en modell för hälsofrämjande förskolor och skolor i Laholm. Hälsofrämjande skola består av två delar som innebär: att utifrån ett salutogent (hälsofrämjande) perspektiv utveckla hela förskolans/skolans vardag som en stödjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa och lärande att stärka och utveckla hälsoundervisningen Folkhälsoenhetens hälsopedagog och folkhälsoutvecklare har haft som uppdrag att stödja och vidareutveckla arbetet tillsammans med intresserade förskolor och skolor i Laholm. Intresserade skolor har själva fått anmäla sitt intresse för att medverka. Därefter har vi arbetat med förankring, uppstart av processen som har inneburit att varje skola upprättat handlingsplaner. Vi har erbjudit handledning, processtöd, fortbildning och dokumentation av insatserna. Utifrån de utvärderingar som genomförts av såväl process som resultat har vi kommit fram till att Hälsofrämjande skola är en modell som ger goda möjligheter till att planera och genomföra hälsofrämjande arbete i förskola /skola. Personalen upplevde modellen Hälsofrämjande skola som mycket positiv att arbeta utifrån. De beskrev ökad ork och positiv respons från elever och föräldrar. Både vuxna och barn rör sig mer, man tänker mer på vad man äter och har fl er verktyg för att lösa konfl ikter. Arbetet är något som binder ihop skolans arbete genom alla årskurser där man arbetar mot samma mål. Svårigheterna handlade om tidsbrist, schema, lokaler, ekonomi, att motivera de äldre barnen men även att man riskerar att tappa fart vid rektorsbyte. På ett skolområde, Vallbergaområdet såg vi i en fördjupad analys en positiv utveckling av upplevelsen av begriplighet, påverkan och meningsfullhet bland eleverna. Exempel på framgångsfaktorer vi sett är: vikten av politisk förankring, tillgång till resurser i form av ekonomi och kompetens, rektors roll som ledare i arbetet, att 5-stegsmodellen ger arbetet struktur, att arbeta ur ett helhetsperspektiv med att stärka friskfaktorer bland barn och vuxna på skolan, att utforma en realistisk handlingsplan samt att följa upp och fi ra framgångarna. Janet Harrysson Folkhälsoutvecklare Carina Boman Hälsopedagog Folkhälsoenheten Primärvården Laholm

3 4 5 till att börja med HÄLSA Man kan tycka att en god hälsa vore en grundläggande mänsklig rättighet för alla människor. Så är det ju inte för alla, det vet vi mycket väl. Däremot kan vi konstatera att hälsan är möjlig att påverka på fl era olika sätt, både för individen själv men också genom samhällets insatser. I folkhälsosammanhang används ibland uttrycket hälsa skapas där man lever, älskar och arbetar. Det ligger en hel del i det. Med andra ord, hälsan skapas i människors vardag. I hemmet, på fritiden, i relationerna, i skolan och i arbetslivet. Därmed är det angeläget att fi nna olika sätt att skapa en hälsofrämjande vardag för människor där de befi nner sig. FOLKHÄLSOARBETE HANDLAR BL A OM ÅTGÄRDER MED INRIKTNING PÅ ATT SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MILJÖER SOM FRÄMJAR HÄLSA. MEN ÄVEN PÅ INSATSER FÖR ATT FÖRMEDLA KUNSKAPER OCH ÖKA MEDVETENHET OM SAMBAND MELLAN LIVSVILLKOR OCH HÄLSA. Hälsa skapas där man lever, älskar och arbetar Folkhälsopolicy för Laholm EN HÄLSOFRÄMJANDE FÖRSKOLA/SKOLA ÄR EN FÖRSKOLA/SKOLA DÄR BARN OCH VUXNA: Upplever tillvaron och verksamheten som meningsfull Förstår vad som händer och varför Ser sammanhang Känner att de har möjlighet att påverka sin tillvaro och utveckling Tar hänsyn till varandras olikheter Känner sig trygga och uppskattade Medverkar till att stärka elevernas självkänsla och ansvarstagande Tillsammans skapar en positiv inlärningsmiljö Utvecklar goda relationer Upplever trygghet och gemenskap Gemensamt skapar en inbjudande och trivsam atmosfär BÖRJA TIDIGT Att börja tidigt är av stor betydelse och då tänker vi i första hand på våra barn och ungdomar. Att skapa förutsättningar för utveckling och att så tidigt som möjligt skicka med dem kunskap och redskap för att må bra, trivas och fi nna mål och mening i livet. Med utgångspunkt från detta är förskola och skola en viktig arena i det hälsofrämjande arbetet bland barn- och ungdomar. Med tanke på att alla barn går i skolan, så når man också alla barn. Hälsofrämjande skola är en modell i fem steg att arbeta utifrån, för att skapa struktur i det hälsofrämjande arbetet i förskolor och skolor. Modellen kommer ursprungligen från Kanada och infördes till Sverige 1994 via EU och Statens folkhälsoinstitut. I skrivandets stund ligger det nationella ansvaret för att sprida modellen på Myndigheten för skolutveckling. För Hallands del ligger de regionala och lokala initiativen hos Region Halland, primärvården och kommunerna. Vi vill genom denna skrift beskriva hur vi som första kommun i Halland gick tillväga i arbetet med att utveckla hälsofrämjande förskolor/skolor i Laholm.

4 till att börja med 6 5-STEGSMODELLEN: MODELLEN Hälsofrämjande skola är en modell för att långsiktigt och strukturerat arbeta hälsofrämjande inom UTVÄRDERA OCH CELEBRERA VIKTIGT ATT MAN FIRAR SINA FRAMSTEG! förskolor och skolor. Man jobbar enkelt och konkret från den s k femstegsmodellen: 1. Skapa en vision av hälsoskola en gemensam värdegrund 2. Prioritera idéer det lilla är lika viktigt som det stora 3. Upprätta en handlingsplan realistisk och konkret sådan! 4. Verkställa handlingsplanen börja jobba där man är VERKSTÄLLA HANDLINGSPLANEN BÖRJA JOBBA DÄR MAN ÄR 5. Utvärdera och celebrera viktigt att man firar sina framsteg! Att följa denna modell är enkelt och bidrar till en konkret strategi. Tillämpningen av den anses som en av nycklarna till de framgångar som hittills nåtts i utvecklingsarbetet med hälsofrämjande skola. Syftet är att skolan, när utvecklingsarbetet har kommit igång, ständigt i sitt arbetssätt ska röra sig mellan de olika stegen i modellen. Skolan är levande och elever, personal och föräldrar kommer UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN SÅ REALISTISK OCH KONKRET SOM MÖJLIGT och går hela tiden. Grundtanken är att detta arbetssätt på sikt ska sätta sig i väggarna. Det är inget projekt som ska komma och gå, utan ett arbetssätt som ska komma för att bestå. Att verka för en hälsofrämjande skola innebär: att utifrån ett salutogent (hälsofrämjande) perspektiv, utveckla hela skolans vardag som en stödjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa och lärande att stärka och utveckla hälsoundervisningen PRIORITERA IDÉER DET LILLA ÄR LIKA VIKTIGT SOM DET STORA Utgångsläge i det hälsofrämjande arbetet är det salutogena perspektivet som innefattar känsla av sammanhang (KASAM). Det hälsofrämjande skolarbetet skall utvecklas i riktning mot KASAMs tre komponenter d v s begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för både elever och personal. Man arbetar med att stärka friskfaktorer som t ex relationer, trivsel, trygghet, ansvarstagande, SKAPA EN VISION AV HÄLSOSKOLA EN GEMENSAM VÄRDEGRUND elevers delaktighet, självförtroende, arbetsglädje och meningsfullhet. Konkret kan det innebära att man avsätter tid på schemat för rörelse, massage, kompissamtal, social emotionell träning, m m. Forskning visar att om man kontinuerligt och i stigande svårighetsgrad avsätter tid på sådana aktiviteter mår barnen bättre och inlärnings- och koncentrationsförmåga ökar. Grundtanken är att detta arbetssätt på sikt ska sätta sig i väggarna 7

5 8 9 ATT UTVECKLA SKOLANS VARDAG UTIFRÅN ETT SALUTOGENT PERSPEKTIV Att ha det friska i fokus är att utgå från ett salutogent synsätt (salus är latin och betyder hälsa). Begreppet myntades av Aaron Antonovsky professor och medicinsk sociolog. Innebörden i begreppet utgår från att söka orsakerna till att människor, trots olika påfrestningar, håller sig friska eller mår förhållandevis bra istället för att fråga efter varför de blir sjuka. så här gick det till Antonovsky kom genom sin forskning fram till att det är av stor betydelse för hälsan att människan upplever en känsla av sammanhang (KASAM) i tillvaron. KASAM BESTÅR AV TRE KOMPONENTER: BEGRIPLIGHET HANTERBARHET MENINGSFULLHET Begriplighet innebär att det som händer i livet går att förklara och förstå. Innefattar begreppen: Förutsägbarhet, information, struktur och regelbundenhet. Hanterbarhet som innebär att inte vara offer för omständigheterna utan själv ha redskapen för att påverka dem. Innefattar begrepp som: resurser, tillgångar, rimlig belastning, påverkansmöjligheter. Meningsfullhet att vara delaktig i de processer som skapar vardagen och livet. Innefattar begrepp som: Delaktighet, motivation, engagemang, mening, hopp, gemenskap och tillhörighet. Se även sidan 18. INITIATIV Det formella politiska beslutet att satsa på Hälsofrämjande skola i Laholm togs våren 2001 av Laholmsnämnden eller Förbundsstyrelsen som det senare kom att kallas. Förbundsstyrelsen fungerade även som lokalt folkhälsoråd. Laholm deltog som en av sex kommuner i ett s k SOCSAM- försök, i Laholm kallat 4-verkeriet, vilket innebar en fi nansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård, socialtjänst och med särskilt avtal med arbetsförmedlingen. Syftet med 4-verkeriet var att bättre samordna resurserna runt individen. Såväl målgruppen barn och ungdomar som folkhälsoarbete var prioriterat i denna nämnd. Initiativet till att börja arbeta enligt modellen Hälsofrämjande skola togs av Folkhälsogruppen (en tvärsektoriell arbetsgrupp för utveckling och samordning av lokalt folkhälsoarbete). Denna grupp fungerade som referensgrupp för utvecklingsarbetet med Hälsofrämjande skola. Primärvårdens Folkhälsoenhet fi ck i uppdrag att påbörja arbetet tillsammans med intresserade skolor. Genom detta fi ck enhetens tjänst som hälsopedagog en ny inriktning. Från att tidigare enbart arbetat med tobaksförebyggande arbete riktat till ungdomar, till att ha huvudansvaret att koordinera arbetet med Hälsofrämjande skola. Inledningsvis sökte vi erfarenheter som fanns på andra håll i landet. En viktig inspirationskälla blev Östra Karups skola i grannkommunen Båstad, där man arbetat enligt modellen under fl era år. Värdefullt stöd fi ck vi från den centrala Folkhälsoenheten i Landstinget Halland, vilka bidrog med information och stöd för att komma igång och följa upp arbetet. Likaså tog vi kontakt med primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet för att få stöd i utvärderingsarbetet. INLEDANDE PROCESSMÅL VAR ATT Starta upp Hälsofrämjande skola i ett/två skolområden läsåret och samtidigt marknadsföra det arbetet. Tillsammans med skolpersonal påbörja uppbyggnad av en struktur för ett långsiktigt arbete enligt fem-stegs modellen. Hälsopedagogen skulle fungera som stöd och resurs i arbetet. Utarbeta en uppföljnings- och utvärderingsplan för arbetet med implementeringen av Hälsofrämjande skola.

6 10 11 planering REKRYTERING RESURSER Följande resurser har vi haft till förfogande: Primärvården Laholm /Fyrverkeriet Hälsopedagogtjänst 75 % med uppdrag att koordinera och handleda skolorna. Folkhälsoutvecklaren har medverkat med tid för strategisk planering och i samband med att skolorna startat upp det hälsofrämjande arbetet. En ekonomisk ram mellan kr har årligen avsatts för att delfi nansiera olika insatser, exempelvis kostnader för uppstart, material och utbildningsinsatser. Länsstyrelsen Halland Utökning av hälsopedagogtjänsten från 75% till 100% under tiden Landstinget Halland Bidragit med projektmedel som fungerat som delfi nansiering i samband med studiedagar för det första skolområdet. Primärvårdens FoU enhet Bidragit med optisk läsning av utvärderingsenkäter vid tre tillfällen, handledning, analys samt ekonomiskt bidrag för tryckning av denna rapport. Medverkande skolor Har delfi nansierat såväl uppstarter som studiedagar. Region Halland Stöd till framtagning av denna rapport. För att nå ut till skolorna bjöds samtliga rektorer in till en informationsträff om Hälsofrämjande skola våren Inbjudan skickades ut via skolans representant i Folkhälsogruppen. På träffen gavs muntlig och skriftlig information om modellen, vilka resurser som fanns att tillgå, vad som krävdes av de skolor som ville ansluta sig samt ett skriftligt erbjudande med anmälan. I erbjudandet framhölls vikten av förankring bland personalen och beslut på rektorsnivå samt att arbetet skulle utgå från femstegsmodellen, se sidan 6. Kort efter denna träff tog den första rektorn kontakt med Folkhälsoenheten och anmälde sitt skolområde. Detta var Vallbergaområdet med Vallberga, Ysby och Ränneslövsskolan vilka därmed blev först ut i Halland och Laholm att ansluta sig till modellen. Erbjudande om att ansluta sig till modellen har därefter årligen skickats ut. Dessa har varit adresserade till rektorer och distriktschefer inom förskolor och skolor i Laholm. Rekrytering har även skett genom samarbete mellan skola och dess föräldraförening. Exempel på detta är Ahlaskolan. FÖLJANDE HÄLSOFRÄMJANDE SKOLOR BESKRIVS I DENNA RAPPORT LÄSÅR SKOLA/SKOLOMRÅDE Vallbergaområdet: Vallberga F-6:e klass med 192 elever Ränneslöv F-3:e klass med 48 elever Ysby F-3:e klass med 64 elever Knäredskolan F-6:e klass med 153 elever Ahlaskolan F-3:e klass med 73 elever FÖRANKRING Efter anmälan har hälsopedagogen haft kontakt med respektive rektor för att gemensamt lägga upp tidplan och arbetsformer för skolans hälsofrämjande arbete. Här har rollfördelningen i arbetet mellan skolan och folkhälsoenheten klargjorts. Vikten av medverkan från såväl skolpersonal, elever och föräldrar har betonats. Förankring har även skett genom att hälsopedagogen har träffat personal och beskrivit modellen.

7 12 13 genomförande UPPSTART För att komma igång med arbetet enlig femstegsmodellen har det sett ut på följande sätt: FRISKFAKTORER Vad är det som bidrar till att vissa barn och unga Betydelsefull annan (viktig vuxen) växer upp och får ett bra liv trots stora problem, Goda nätverk svårigheter och utsatthet under uppväxtåren? Vänskapsrelationer Frisk- och skyddsfaktorer utgör svaret på frågan. Positiva föräldra-barn relationer Struktur och stabilitet i miljön Kunskap fi nns idag, som resultat av forskning och praktisk erfarenhet, om vilka dessa faktorer är God social och emotionell kapacitet/kompetens som inte bara fungerar som buffert utan som direkt Positivt självförtroende bidrar till ökad hälsa. Förutom att dessa faktorer Självständighet reducerar påverkan från olika risker och minskar Delaktighet risken för negativa kedjereaktioner bidrar de i sig Copingförmåga (problemhantering) till hälsa. Hobbies och intressen Inre kontroll Genom att medvetet stärka dessa faktorer kan vi utveckla barns och ungdomars hälsa. Här följer exempel på faktorer som har en salutogen (hälsofräm- Humor Optimism och framtidstro jande) inverkan dvs påverkar hälsan i positiv riktning. Hjälpa andra Källa: När självkänslan växer av Hagström, Redemo, Larsson, Folkhälsoinstitutet, Vallbergaområdet uppstart under två halvdagar på skolan i augusti 2001, samt uppföljning med internat på höstlovet, se studiedagar nedan. Knäred uppstart under två heldagar med internat i augusti 2003, vilka föregicks av besök från hälsopedagogen med hälsoundervisnings-metoder under våren. Ahla uppstart under två heldagar med internat i augusti 2004, vilka föregicks av hälsopedagogens informationsbesök hos föräldraföreningen och senare även personalen. Under dessa uppstartsdagar har förutom rektor och pedagoger till viss del även kök, städ, vaktmästare och föräldrarepresentant deltagit. Hälsopedagog och folkhälsoutvecklare har svarat för programmet och deltagit som inspiratörer och processledare under dagarna. Rektor har ansvarat för bokning av lokal och mat samt inlett och avslutat dagarna. För att utveckla en gemensam handlingsplan och strukturera det hälsofrämjande arbetet har metaplanmetoden använts. Metoden innefattar allt från brainstormingsfas till en konkret handlingsplan som innehåller aktivitet, syfte, ansvarig och tidplan (se handlingsplan sidan 14). Dagarna har även innehållit föreläsning/diskussion/aktiviteter kring: Hälsa och friskfaktorer. Hälsofrämjande skola och 5-stegsmodellen. Känsla av sammanhang (KASAM) och det salutogena perspektivet. Presentationsövningar, handmassage, lekar, rörelsepauser, QiGong. Promenadfråga (diskutera en frågeställning under lunchpromenad). Refl ektion, värderingsövningar och utvärdering. Film och diskussion. Information om möjligheter till stöd från hälsopedagogen. Presentation av och bokbord med hälsoundervisningsmaterial att låna.

8 genomförande HANDLINGSPLANERNA EXEMPEL PÅ HANDLINGSPLAN OMRÅDE: RÖRELSE ARBETSLAG: 2-3 & 3-4 MÅL FÖR OMRÅDET: Ökad rörelse i vardagen KONKRETA SYFTE MED ANSVARIG TILLSAMMANS NÄR? AKTIVITETER AKTIVITETEN MED DEN: Kick Off på skolstarten Trevlig start Lotte f-2 och /8 Mäta ut och markera För att hitta skolgårdsrunda rätt på rundan Kari f-2 och /8 Använda Rörelse Klass- 2 ggr/vecka skolgårdsrundan läraren Delmålsuppmuntran Nå ett mål Efter lämplig för rundan och fira Angéla Bodil längd Dans och danslekar Våga dansa Bodil Lotte Varannan onsdag Pausrörelser Få ny energi Klass- Vid behov läraren Arbetet med handlingsplanerna har påbörjats genom en brainstormingsfas utifrån frågeställningen Vad känneteckar en hälsofrämjande skola? Var och en fi ck skriva ett antal kort med meningar utifrån frågeställningen som sedan sattes upp på en skärm. Genom detta moment utkristalliserades ett antal olika områden som hela skolans personal sedan fi ck prioritera bland. Frågan löd då: Vad är viktigast att arbeta vidare med på vår skola? Var och en fi ck då några klistermärken var (antal områden dividerat med tre) att sätta på de områden man tyckte var viktigast. Oftast väljer man sedan att arbeta vidare med något av de fyra områden som fått fl est röster. Det fi nns även tillfällen då man valt att arbeta med två områden. Ett som är gemensamt för hela skolområdet (t ex rörelse) och ett i arbetslaget (t ex bli sedd). När kök och städ är med är det mest relevant för dem att välja område med anknytning till kost och matsituationen. När så prioriteringen var klar satte man sig i arbetslagen för att planera det konkreta hälsofrämjande arbetet den närmaste terminen alt läsåret. Varje grupp tog då fram en handlingsplan med mål, aktivitet, aktivitetens syfte, ansvarig samt datum/tid. Alla skolor har i sina handlingsplaner prioriterat såväl fysiskt som psykiskt välbefi nnande. Utifrån detta har de på olika sätt planerat ökad daglig fysisk aktivitet och ökad medvetenhet om kost, att stärka relationer samt olika former av social och emotionell träning som t ex ämnet Livskunskap. Redan på terminens första skoldag har fl era skolor planerat och genomfört lustfyllda uteaktiviteter för att poängtera för barn och föräldrar att nu börjar vi med något nytt och speciellt. På föräldramötena som ligger på höstterminen har man valt att prata med föräldrarna om vad de tycker man kan göra för att påverka hälsan, inte bara i skolan utan också på fritiden. Eleverna har fått vara med och påverka sin skolgård så den blir trevligare att vistas på t ex genom s k skolgårdsrundor. Att celebrera framgångarna är ett viktigt steg i femstegsmodellen. Exempel på fi rande är Vallbergaområdets årliga Nobelmiddag. Ett annat är Knäredsskolans fi rande med olika maträtter i samband med att man nådde olika länder när de genom promenader tänkte sig en vandring genom Europa.

9 genomförande HANDLEDNING OCH UPPFÖLJNING AV NULÄGET GENOM LINJEÖVNING EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR: FRÅGA 1 HUR KÄNNS DET JUST NU MED DET HÄLSOFRÄMJANDE UTVECKLINGSARBETET? Svaren anges genom att personalen får gå och ställa sig längs en numrerad linje från ett till sex på golvet mycket dåligt mycket bra FRÅGA 2 JAG HAR TILLRÄCKLIGT MED RESURSER ATT JOBBA VIDARE SOM PLANERAT stämmer inte alls stämmer helt Utifrån den valda platsen får var och en motivera sin ståndpunkt, och en dialog kan uppstå. Alla har möjlighet att göra sig hörda, och det blir tydligt att vi tänker och tycker både lika och olika. Det blir också tydligt vad som fungerar/inte fungerar just nu. Övningarna går också att genomföra med eleverna när man vill fråga dem om dagsläget i olika frågor. Detta är ett konstruktivt sätt att arbeta i arbetslaget samtidigt som man övar en metod som man kan använda i elevgrupper, det ger alltså fl era vinster samtidigt. HANDLEDNING För att komma igång med det hälsofrämjande arbetet har skolorna under det första läsåret erbjudits processtöd och handledning från Folkhälsoenheten. Folkhälsoutvecklaren har tillsammans med hälsopedagogen deltagit i samband med förankringsfasen och uppstarten, utöver detta har hälsopedagogen dessutom ansvarat för att: Inspirera, stödja och vägleda skolpersonalen i processen. Följa upp och utvärdera processen ute på de aktuella skolorna (se sid 21). Implementera metoder och material kring hälsoundervisning i samarbete med personal. Skapa och upprätthålla nätverk för att sprida erfarenheterna av processen och metoderna i arbetet med hälsofrämjande skola. Stödet har varit mest intensivt under det första läsåret för att sedan mer successivt i samarbete med rektor och personal låta skolan själv driva processen vidare i andan att deras skola är en hälsofrämjande skola. Då femstegsmodellen bygger på en samsyn för hela skolan som fokuserar på att alla är delaktiga, krävs det att skolledningen lägger tonvikt på att hålla en röd tråd för att kontinuerligt utveckla arbetet. Röda tråden REFLEKTIONSFRÅGOR SOM HAR ANVÄNTS FÖR DETTA ÄNDAMÅL ÄR: Hur kan vi jobba vidare med en gemensam värdegrund för skolan? Hur utvecklar vi KASAM med våra insatser? (Både i personal- och barngrupper) Hur delger vi varandra vad vi gör? Hur skapar vi elevmedverkan? Hur skapar vi föräldramedverkan? När och hur skall vi celebrera det vi gjort?

10 genomförande ATT UTVECKLA KASAM I ARBETSGRUPPEN Människor med stark KASAM verkar ha bättre resurser att klara av svårigheter i sitt liv. Människor med stark KASAM upplever sig sällan som offer utan har tilltro till sina egna resurser. Stödjer man barn och unga att utveckla sitt KASAM, ökar det möjligheterna för att de ska få ett hälsosamt liv. DISKUSSIONSFRÅGOR: Hur begripligt, hanterbart och meningsfullt är skolarbetet för de vuxna i skolan? Hur begripligt, hanterbart och meningsfullt är skolarbetet för eleverna i skolan? Hur påverkar vi som arbetar i skolan elevernas KASAM i vårt arbete med t ex metoden aktiva värderingar? FÖR ATT LÄTTARE ASSOCIERA TILL KASAM BEGREPPETS TRE KOMPONENTER HAR VI ANVÄNT OSS AV FÖLJANDE NYCKELORD: BEGRIPLIGHET Förutsägbarhet Förståelse Insikt Förklaring Information Upplysning Tydlighet Struktur & regler Tydlighet Benämningar Regelbundenhet HANTERBARHET Resurser Möjligheter Kontroll Bemästra Behärska Tillgångar Kunskap Påverka Optimism Tillit Trygghet MENINGSFULLHET Framtidstro Delaktighet Positiva illusioner Engagemang Gemenskap Tillhörighet Sammanhang Lust & glädje Intresse Motivation STUDIEDAGAR Vallbergaområdets tre skolor valde att satsa på två studiedagar med internat under första terminens höstlov (november 2001), de hade inte internat i samband med uppstartsdagarna. Syftet här var att ta del av varandras metoder och erfarenheter, refl ektera över framgångsfaktorer i arbetet samt diskutera vad som var mest angeläget att jobba vidare med. Under studiedagarna höll personal från Folkhälsoenheten i Laholm, Landstinget Halland samt Laholms kommun i programmet som innehöll refl ekterande samtal, QiGong, avspänningsgympa, värderingsövningar, fördjupningsarbete om KASAM kring fi lmen och boken När självkänslan växer och delar från metoden Framtidsverkstad. DOKUMENTATION En viktig del i arbetet har varit dokumentation av olika slag. Folkhälsoenheten har svarat för följande dokumentation: Dokumentation från uppstarter och studiedagar. Processutvärdering efter första läsåret. Storboken om Hälsofrämjande skola (en stor träbok med information modellen och om skolornas praktiska arbete, se sid 20). Fortlöpande dokumentation exempelvis i samband med handledningstillfällen. FORTBILDNING I det kommunövergripande folkhälsoarbetet i Laholm genomfördes även olika typer av fortbildningsinsatser riktat till personalen på samtliga förskolor och skolor. Vid dessa tillfällen var de hälsofrämjande skolorna väl representerade. Exempel på sådan fortbildning var: Rörelsepauser i och utanför klassrummet Rörelse, utevistelse och undervisning Frisbeegolf Kompismassage Livskunskap Källa: När självkänslan växer. Hagström, Redemo, Larsson, Folkhälsoinstitutet, 2000.

11 20 21 erfarenheter Alltsedan vi började utveckla arbetet med Hälsofrämjande skola har det varit viktigt för oss att fi nna former för att följa upp och utvärdera arbetet. Här redovisar vi utvärderingen i två delar. En del som tar upp personalens upplevelse av arbetet med modellen efter första läsåret. En annan del som innebär att vi vid tre tillfällen ställt frågor med inriktning på relationer, begriplighet, påverkan och meningsfullhet till både personal och barn. Här redovisas två (första och sista) av dessa tre mättillfällen. Resultaten som framkommit vid dessa utvärderingar har varit mycket värdefulla och berikande för vidareutvecklingen av arbetet. storboken I syfte att sprida information om arbetet med Hälsofrämjande skola tillverkades en jättebok. I den beskrevs modellen, det praktiska arbetet och utvärdering om personalens upplevelse av arbetet. Boken användes första gången på företagsmässan i Laholm Boken har alltsedan dess fungerat som en informationskälla i många olika sammanhang allt från forskningens dag till föräldramöten. UPPFÖLJNING AV PERSONALENS UPPLEVELSE AV PROCESSEN Efter ett läsår med Hälsofrämjande skola har Folkhälsoenheten genomfört en processutvärdering riktat till pedagogerna på skolan. Syftet har varit att ta reda på: hur personalen upplevt första årets arbete enligt modellen Hälsofrämjande skola. hur personalen upplevt stödet från Folkhälsoenheten. Enkät Vid läsårets slut har en enkät med åtta frågor av såväl öppen som sluten karaktär delats ut. Sammanlagt har 48 pedagoger på fem skolor svarat: Vallberga F-6 Ränneslöv F-3 (24 pedagoger) Ysby F-3 Knäredskolan F-6 (16 pedagoger) Ahlaskolan F-3 (8 pedagoger) Enkäten har delats ut och samlats in av hälsopedagogen. De pedagoger som varit närvarande på personalkonferens aktuell dag har svarat på enkäten.

12 erfarenheter HÄR FÖLJER EN SAMMANSTÄLLNING AV DE VIKTIGASTE RESULTATEN. Personalens bedömning på en skala från 1 6 samt ett urval av citat. FRÅGA 1 HUR HAR DU UPPLEVT ATT ARBETA MED MODELLEN HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA? N=48 Antal Givande eftersom det funnits en respons från eleverna och att det upplevs som viktigt att arbeta med. Modellen har gett möjlighet att göra saker strukturerat, sådana som tidigare gjordes mera oorganiserat och ogenomtänkt. Vi är så stressade, vi har så oroliga barn idag att inlärningen inte fungerar utan att jobba med detta. Inte givande Mycket givande FRÅGA 2 SKULLE DU REKOMMENDERA ANDRA SKOLOR ATT ARBETA ENLIGT MODELLEN HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA? N= % SVARADE JA PÅ FRÅGAN Ser ökad ork hos personal och elever. Inte så tungt som andra projekt vi haft. Ett sätt för skolan att utvecklas. Allt att vinna. Man får barn som mår bättre för att vi som vuxna mer ser barnet som en helhet. Att det är ett ämne som innefattar saker man alltid jobbar med.

13 erfarenheter intervju med rektor Personalen på vår skola är väldigt intresserade och engagerade när det gäller hälsofrågor. Därför kändes det helt naturligt att anmäla skolan när erbjudandet kom om att delta i arbetet med Hälsofrämjande skola. Vi var inne i ett skede då vi skulle börja jobba utan timplan, vilket jag anser var en stor fördel, nästan en förutsättning för att få in det hälsofrämjande arbetet som en naturlig del i vardagen. Barbro Sundström Rektor, Knäredsskolan Det var mycket positivt att få komma iväg två dagar i augusti så som vi gjorde för att få inspiration, planera och starta upp arbetet tillsammans. Bara att få vistas på en plats utanför skolan i vacker miljö, god mat och dryck gav personalen en kick, det var vi överens om. När vi kom hem började vi jobba med att sjösatta våra handlingsplaner. Vi har jobbat med fysisk aktivitet i olika former bl a utifrån vår skolgårdsrunda som är 800 m lång. För några klasser var målet att gå från Knäred till Rom före jul. På vägen stannade de i olika länder och fi rade med maträtter som hade anknytning till landet. Andra satte upp en Sverigekarta på väggen och promenerade genom Sverige. När de kom till Treriksröset fi rade de. Allteftersom tiden gick upplevde personalen att barnen orkade mer. Utedagar i skogen, massage och etik och moral är andra saker vi arbetat med. Ett bra stöd i arbetet har varit våra uppföljningsträffar med Carina (hälsopedagogen). Hon har haft med sig material och vi har jobbat med värderingsövningar och utvärdering på olika sätt. Att tex stå på linje och diskutera hur man uppfattar olika saker var intressant. Något vi kan utveckla är hur vi ska göra barn och föräldrar mer delaktiga i planering och genomförande. Vi gjorde ett försök med att starta upp ett föräldraprogram men det kom för få föräldrar så det lade vi ner. När det gäller att göra barnen delaktiga så handlar det ju bl a om att man som pedagog måste våga lita på att släppa taget och ge barnen mer möjligheter att påverka olika saker i högre utsträckning. Jag tror att för vissa har arbetet med Hälsofrämjande skola blivit en självklar del i det vardagliga arbetet som defi nitivt har kommit för att stanna. Medan andra nog uppfattat det som ett projekt. Här menar jag att det är viktigt med tydliga mål och med kontinuerlig vidareutveckling av arbetet. Det handlar om att arbeta långsiktigt ur ett helhetsperspektiv för att hålla hälsofrågorna levande på skolan. FRÅGA 3 VILKA VINSTER SER DU UTIFRÅN ATT ARBETA MED HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA? N=48 Vinster för elever: Barnen ser det positiva i att röra sig. De tycker det är meningsfullt. Det faller sig inte naturligt för alla barn att vara hälsosamma, de behöver detta i skolan. Vinster för pedagoger: En sund pedagogisk debatt om vad som är viktig att lära sig. Något som binder ihop skolans arbete genom alla årskurser. Vinster för föräldrar: Alla har ett gemensamt mål som känns viktigt. Alla är delaktiga! Barn och föräldrar har lätt att ta till sig detta. Vi blir medvetna och sprider detta till elever och familjer. FRÅGA 4 VILKA SVÅRIGHETER SER DU UTIFRÅN ATT ARBETA MED HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA? N=48 Svårigheter tidsmässigt: Tidspress att hinna planera tillsammans. Ibland känns det som om det är för mycket på gång, tiden räcker inte till. Praktiska svårigheter: Svårt att påverka matsedeln. Schema, lokaler och ekonomi. Pedagogiska svårigheter: Idétorka ibland. Liten eller ingen tid till refl ektion, ingen tid i arbetslaget att hjälpa varandra. Svårigheter med elever: Lite svårt att få äldre elever engagerade (främst i sexan). Med de yngre barnen har jag svårt att se svårigheter.

14 erfarenheter erfarenheter FRÅGA 5 HUR UPPLEVER DU DET PRAKTISKA ARBETET HITTILLS? SAMMANFATTA MED NÅGRA NYCKELORD HUR ERT UTVECKLINGSARBETE FUNGERAT SÅ HÄR LÅNGT. N=48 Skolledning: Mycket bra uppstart och uppföljning i september. Därefter har vi inte pratat om eller utvecklat arbetet, synd, beror kanske på chefsbyte. Man får lov att lägga tid på t ex dramaövningar, värderings- och samarbetsövningar. B) DIN KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE KRING BEGREPPET KASAM? N=48 Antal Inspiration: Givande, roligt, uppskattat, lärorikt, fantastiskt. Sökande (efter nya vägar). Roligt. Kan utvecklas mer. 10 Skönt att få ett ord och begrepp för något man kände till men inte haft ord för. Kunskap: Jag har fått ett nytt sätt att tänka på när jag vill lösa en konfl ikt eller få med barnen på något nytt. 5 Viktiga stöttepelare i livet. Visste inget om detta innan. Mer medvetenhet om vad hälsa är. Erfarenheter: Vi jobbade bra i början, men nu har det på något sätt avstannat. Roligt att röra på sig. Har kommit närmare varandra Samma som innan starten Mycket större än innan Lugnare i matsalen och klassrummet. C) DIN KUNSKAP OCH FÖRMÅGA KRING METODER/VERKTYG ATT ANVÄNDA I UNDERVISNINGEN? FRÅGA 6 N=48 Antal 25 TYCKER DU ATT DIN KUNSKAP HAR FÖRÄNDRATS SEDAN NI INLEDDE ARBETET Antal 25 MED HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA NÄR 20 DET GÄLLER: A) DIN MEDVETENHET OCH KUNSKAP OM VAD SOM SKAPAR HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE? 15 Ja, där behöver alltid fyllas på. Vi har diskuterat och tipsat varandra. Jag har fått idéer och inspirerats av andra lärare. 10 N=48 10 Folkhälsoenheten har inspirerat oss. Har arbetat med många av dessa moment tidigare men nu har det blivit en större helhet. 5 Jag tänker mer på det i det vardagliga arbetet. 5 Jag kunde en del innan men blev mer medveten i mitt tänkande Samma som innan starten Mycket större än innan Samma som innan starten Mycket större än innan

15 erfarenheter intervju med pedagog På Ysbyskolan har vi alltid arbetat hälsofrämjande. Det är viktigt att må bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Vi promenerar Munkarrundan varje dag innan lunch. Rundan är två kilometer lång och i början tyckte eleverna att det var jättejobbigt, idag springer eleverna den utan problem. I matsalen har vi tagit bort klockan. Det har gjort att eleverna pratar mer med varandra och klimatet i matsalen har blivit bättre. Eleverna äter mer och stressen har försvunnit. Detta märks även på lektionerna, eleverna arbetar bättre. Lena Wennström Pedagog, Ysbyskolan En lektion i veckan har eleverna på Ysbyskolan tema livsviktigt ett samarbete med Vallbergaskolan, där lärarna skiftas om att ta fram material som handlar om bland annat fysisk aktivitet, kost, stress, värderingsövningar och sociala relationer. Genom att lärarna turas om att ta fram detta material två och två glöms det aldrig bort. Man tar fram material den veckan man ansvarar för och de andra veckorna får man materialet skickat till sig. Delaktigheten är stor. Lärarna känner att de har mycket att påverka. Föräldrarna vet vad som händer på skolan. Det skickas hem informationsblad varje månad plus att det varje hösttermin är ett stort informationsmöte där det lyfts upp att skolan arbetar hälsofrämjande. Eleverna kan även påverka vad som ska göras och kan tillsammans med läraren styra när det vill gå ut på rast. Det bästa med en liten skola är att vi inte är uppbundna till något, vill vi vara ute en hel dag kan vi vara det, vi har inga fasta lektioner och tider som måste passas. Det som kan vara negativt är att det är svårt att få samarbetspartners. Vi är en liten skola som ligger lite utanför Laholm, här fi nns inte så många föreningar att samarbeta med. I framtiden hade jag gärna sett ett bättre samarbete med Handslaget. Ett annat förslag som har diskuterats tillsammans med Vallbergaskolan är att arbeta mer tematiskt i fyran, femman och sexan. Att vi ska arbeta med liknande saker men på olika nivåer. Det ska fi nnas en röd tråd i allt arbete så att eleverna känner igen sig. Något som jag vill arbeta mer med är självkänsla och självförtroende. Det är viktigt att eleverna vågar stå för vad de tycker och att man inte behöver tycka som sin kompis. Grupptryck och att våga säga nej är också en sak som Lena vill arbeta vidare med. Lena anser att det hälsofrämjande arbetet sitter i väggarna. Skolan har teoretiskt arbetat med hälsofrämjande skola sedan Men hälsotänket har alltid funnits där berättar Lena. Skillnaden är att idag är arbetet schemalagt och det fi nns mål, delmål och en handlingsplan. Eleverna är väldigt medvetna, om något glöms bort är de snabba att påpeka detta avslutar Lena. FRÅGA 7 ÄR ER SKOLA MER HÄLSOFRÄMJANDE NU ÄN VID STARTEN? HAR DET BLIVIT NÅGON FÖRÄNDRING SOM DU TROR KAN HA KOPPLING TILL ERT ARBETE MED HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA? N=48 A) FÖR ELEVERNA? 100 % SVARADE JA PÅ FRÅGAN Vi rör på oss mer. Barnen är intresserade och längtar till rörelsepassen. Eleverna har blivit delaktiga i besluten som rör deras aktivitet. Vi har lagt in mera rörelse och gjort nyttigare mellanmål. Även föräldrarna har blivit medvetna om vad vi arbetar med. Antal B) FÖR PERSONALEN? Vi arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. 20 Vi har blivit mer medvetna om vad som behövs för att vi ska må bra. Vi måste se till att barnen rör på sig mer 15 alltså måste vi också röra på oss. Vi pratar och planerar mer med varandra. 10 Ger tips och idéer, letar material som vi vet att alla vill ha i arbetet. 5 0 Ja Nej Kanske

16 erfarenheter erfarenheter FRÅGA 8 HUR HAR DU UPPFATTAT SAMVERKAN MED FOLKHÄLSOENHETEN I LAHOLM? N=44 Fyra respondenter har svarat att de inte vet, de är så nya på sin arbetsplats att de inte har hunnit träffa personalen på Folkhälsoenheten Detta fungerar bra: Antal Ett bra sätt att arbeta fram handlingsplanerna 25 på under uppstarten. Engagerad personal som arbetar utifrån ett tydligt koncept med öppna dörrar. 20 Trevliga träffar med bra innehåll, vi har fått tips och idéer om övningar, arbetssätt, litteratur. 15 Det känns som om vi verkligen fått något, kontakten har känts mycket positiv. Er fl exibilitet uppskattas. 10 Detta kan göras bättre: 5 Tätare kontakt, särskilt under våren. Annan tid att träffas än efter då man är trött. UPPFÖLJNING AV DET SALUTOGENA PERSPEKTIVET BLAND ELEVER OCH PERSONAL. Att arbeta utifrån ett salutogent/hälsofrämjande perspektiv dvs att stärka begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, sammantaget kallat känsla av sammanhang (KASAM), ingår som en del i modellen Hälsofrämjande skola. Det handlar dels om att utveckla men även om att vidmakthålla det salutogena/hälsofrämjande perspektivet i skolvardagen. Vi ställde oss därför frågan om vi kunde följa upp utvecklingen utifrån ett salutogent/hälsofrämjande perspektiv på ett skolområde (Vallbergaområdet) över tid. Efter kontakt med Primärvårdens Forsknings- och utvecklingsenhet beslutade vi oss för att genomföra en pilotstudie. Syftet har varit att ta reda på: Om skolarbetet utvecklats i riktning mot begriplighet, hanterbarhet (påverkan) och meningsfullhet för elever och personal Material och metod Två olika enkäter, en till pedagogerna och en till barnen i skolår 4-6 användes (inhämtade från U-konsult, Västernorrland). Enkäterna var utformade som ett index med totalt 24 påståenden (sex per område) med anknytning till relationer, begriplighet, påverkan* och meningsfullhet (se bilaga 1-2 sid 40-41). Efter varje påstående fanns en skala från 1 (helt fel) till 6 (helt rätt). * I den använda enkäten fanns påståenden med koppling till påverkan istället för hanterbarhet Inte givande Mycket givande Vi kan få ännu fl er träffar med er p g a att ni är idésprutor. Enkäterna till barnen delades ut och samlades in av lärarna. Enkäterna till pedagogerna, delades ut och samlades in av hälsopedagogen på personalkonferenser. Följande mättillfällen redovisas här: Sammanfattning och reflektion Första läsåret med hälsofrämjande skola upplevdes av pedagogerna som mycket positivt. Samtliga uppgav att de kunde rekommendera andra skolor att arbeta enligt denna modell. Pedagogerna beskrev att de fått en ökad ork och positiv respons från både elever och föräldrar. De menade att modellen gav struktur för att integrera det hälsofrämjande arbetet i den ordinarie undervisningen och att arbetet var något som band ihop skolans arbete genom alla årskurser. Vidare uttrycktes det att hälsofrämjande arbete är nödvändigt i skolans värld, med tanke på dagens stressade samhälle. Svårigheterna i arbetet handlade om brist på tid för gemensam planering och att hinna med vissa av de planerade aktiviteterna. Det fanns även praktiska hinder såsom schema, lokaler, skolans ekonomi och svårigheter att påverka matsedeln. Idétorka och att engagera de lite äldre barnen var andra svårigheter som beskrevs. Redan vid starten av utvecklingsarbetet hade pedagogerna goda kunskaper om vad som skapar hälsa och välbefi nnande. Däremot uppgav de att kunskaperna ökat när det gäller begreppet KASAM och när det gäller hälsofrämjande metoder och verktyg att använda i undervisningen. Efter ett läsår med hälsofrämjande skola ansåg pedagogerna att deras skola var mer hälsofrämjande för både elever och personal. Samverkan med Folkhälsoenheten uppgavs vara givande och innebar ett stöd i det hälsofrämjande arbetet. MÄTTILLFÄLLE TID TID SOM SKOLAN ARBETAT HÄLSOFRÄMJANDE 1 JANUARI TERMIN 2 MARS ,5 ÅR Beskrivande statistik användes för att belysa påståenden om relationer, begriplighet, påverkan och meningsfullhet från tillfälle ett till tillfälle två. Vid jämförelse mellan de två tidpunkterna i studien fi nns en överlappning med nya elever och pedagoger som inkluderats vid sista mättillfället. Det är därför av betydelse att analys och slutsats av studien tolkas med försiktighet. Svarsfrekvens ANTAL SVAR BORTFALL ANTAL SVAR BORTFALL FRÅN ELEVERNA ELEVER FRÅN PEDAGOGER PEDAGOGER MÄTTILLFÄLLE MÄTTILLFÄLLE För att konstatera om skillnaderna i resultaten mellan de två mättillfällen var statistiskt signifi kant (säkerställd) användes ett relevant test. Signifi kansnivån sattes till 5%. För att underlätta beräkningen av förändringar i frågorna över tid, slogs frågorna ihop till två grupper; helt rätt/övervägande rätt och helt fel/övervägande fel.

17 erfarenheter erfarenheter RESULTAT JÄMFÖRELSE AV MEDELVÄRDE MELLAN TVÅ MÄTTILLFÄLLEN, ANGÅENDE RELATIONER, BEGRIPLIGHET, PÅVERKAN OCH MENINGSFULLHET Medelvärde 5,7 5,6 5,5 5,4 5,3 5,2 5,1 5,0 Mättillfälle 1 n=135 Det som modellen hälsofrämjande skola påverkat, är just det som har med skolvardagen att göra. Hela skolområdet har fokuserat på hälsa och hälsofrämjande aktiviteter kontinuerligt i vardagen. Detta har i sin tur medverkat till en ökad medvetenhet (dvs begriplighet) och tillämpning (dvs påverkan) av hälsofrämjande aktiviteter. I vardagen har det exempelvis inneburit en ökad fysisk aktivitet och att man arbetat med att göra barnen delaktiga på olika sätt m m. Barnen har varit positiva till arbetet och uttryckt att skolarbetet upplevts som roligt, viktigt och meningsfullt. När det gäller relationer såg vi att det goda resultatet från utgångsläget kvarstod. Konkreta aktiviteter som kan kopplas till det var t ex samtal/övningar i syfte att stärka goda relationer mellan barnen och mellan barn och vuxna. Att arbeta hälsofrämjande innebär att man såväl genom sitt förhållningssätt som genom metoderna utgår från det goda, positiva och friska och arbetar för att detta skall bevaras och utvecklas ytterligare. Vi menar att det kan vara just det salutogena/hälsofrämjande förhållningssättet som bidragit till den positiva spiralen där bra har blivit bättre och konstaterar därmed att skolområdet är på god väg att utveckla skolarbetet i riktning mot begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för barnen. RESULTAT 4,9 4,8 Relationer Begriplighet Påverkan Meningsfullhet Mättillfälle 2 n=124 PEDAGOGER Resultatet för pedagogerna angående frågeställningar med koppling till relationer, begriplighet, påverkan och meningsfullhet, visade höga poäng vid första mättillfället. Dessa resultat kvarstod vid sista mättillfället. Med andra ord lyckades skolan vidmakthålla det goda resultatet från utgångsläget under den tid vi följde processen. Resultatet för varje fråga se bilaga 3. BARNEN Resultatet av påståendena med koppling till relationer förändrades inte, utan låg kvar på samma nivå vid sista mättillfället som vid starten. När det gäller påståendena med koppling till begriplighet, påverkan och meningsfullhet, kunde en tydlig förbättring ses från tillfälle ett till tillfälle två. Sammanfattning och reflektion Mätningarna visade att det goda utgångsläget (mättillfälle ett) förbättrades ytterligare under den tid vi följde processen. Vi bör då komma ihåg att skolområdet redan hade arbetat hälsofrämjande under en termin vid första mättillfället, vilket naturligtvis i viss mån påverkat utgångslägets resultat. Trots det ses ändå en förbättring på tre av fyra områden. Sammanfattning och reflektion Skolområdet hade arbetat hälsofrämjande under en termin när första mätningen genomfördes. Genom de kontakter vi hade med skolorna såg vi att fl era i personalgruppen hade ett gediget intresse för hälsofrågor, vilket i sin tur underlättade utvecklingsarbetet. Motivationen att utveckla skolområdet i en positiv riktning var dessutom hög då man tidigare haft problem på skolområdet. Vi såg också att ledningen var tydlig med att det hälsofrämjande arbetet skulle prioriteras både bland barn och vuxna, vilket i sin tur innebar att en rad olika hälsofrämjande aktiviteter genomfördes. Genom att vara först ut i Halland fi ck skolområdet extra uppmärksamhet exempelvis från media, studenter vid Högskolan och från andra skolor i länet. Hälsofrämjande skola är en process som innebär långsiktigt arbete i motsats till punktinsatser och projekt. Ovanstående faktorer sammantaget har säkert bidragit till att vidmakthålla det goda resultatet över tid.

18 34 erfarenheter 35 UTVECKLING TAR TID Hälsofrämjande skola har visat sig framgångsrik när det gäller att förena alla goda krafter mot ett gemensamt mål men för att ett utvecklingsarbete skall bli långsiktigt hållbart så måste det få ta tid. ERFARENHETER FRÅN FÖRÄNDRINGSARBETE INOM SKOLAN VISAR ATT DET KAN TA UPP TILL FEM ÅR ATT GENOMFÖRA EN FÖRÄNDRING. FÖRÄNDRINGSARBETE I FYRA FASER: Initiering prata om en förändring, att lära nytt och prova (ca 1-2 år). Implementering genomföra och utveckla det man pratat om (ca 1-2 år). Institutionalisering det nya fungerar rutinmässigt och är en del av verksamheten (efter ca 5 år). Spridning pågår samtidigt som ovanstående faser och innebär att framgångsrika idéer sprids till andra skolor. Källa: Skolförbättring i praktiken. Blossing U, Våra erfarenheter är att det tar tid att få det hälsofrämjande tänket att sätta sig i väggarna och bli en naturlig del i förskolans och skolans verksamhet. Det också viktigt att komma ihåg att liksom i alla annan verksamhet, behövs även här kontinuerlig fortbildning inom och vidareutveckling av det hälsofrämjande arbetet i verksamheten. Det tar tid att: Förankra idén och starta upp från vision till konkret arbete hos ledning och personal, utveckla arbetssätt och metoder. Implementera och få igång arbetet tillsammans med elever, föräldrar och närsamhället. Utvärdera och bli ett med tanken vi är en Hälsofrämjande förskola/skola. FRAMGÅNGSFAKTORER Nedan har vi i punktform beskrivit olika framgångsfaktorer som vi utifrån vårt perspektiv funnit under arbetets gång. Ramar, struktur, resurser och samverkan Förskola/skola är en prioriterad arena i Laholms Folkhälsopolicy. Beslutet att satsa på Hälsofrämjande skola hade politisk förankring i det lokala Folkhälsorådet. Nämndsplanen för barn- och ungdomsnämnden (BUN) i Laholm prioriterar det hälsofrämjande arbetet: Alla verksamheter skall arbeta hälsofrämjande. Skolans representant i Folkhälsogruppen (tjänstemän) fungerade som dörröppnare för att skapa intresse för modellen inom skolan. Särskilt avsatta ekonomiska resurser fanns för delfi nansiering av utvecklingsarbetet. Hälsopedagog med avsatt tid för koordination, handledning och uppföljning. Kompetens och erfarenheter av processinriktat arbete fanns att tillgå på Folkhälsoenheten. Samverkan med och stöd från: Landstinget Halland, Laholms kommun, Länsstyrelsen och senare även Region Halland. Laholm var en av sex försökskommuner i ett nationellt utvecklingsarbete kring alkohol och narkotikaförebyggande arbete. Medverkan innebar ökat fokus på förebyggande arbete inom kommunen. Dokumentation exempelvis i samband med uppstarterna har underlättat det praktiska arbetet på skolorna och fungerat som marknadsföring för att få med fl er förskolor/skolor i arbetet. Processutvärderingen efter första läsåret har gett vägledning för att vidareutveckla arbetet. Det tar tid att få det hälsofrämjande tänket att sätta sig i väggarna

19 erfarenheter På skolan/det praktiska arbetet Rektors roll som ledare i arbetet är en förutsättning. Viktigt att överlämnandet fungerar bra vid ev rektorsbyte, annars riskerar arbetet att tappa fart. Intresse och engagemang för hälsofrågor hos ledning och personal är ett viktigt utgångsläge. Att arbeta utifrån fem-stegsmodellen ger stöd för att strukturera arbetet. Utgå från helhetstänkande dvs mår vi bra så jobbar/lär vi bra, alla ämnen och alla på skolan berörs. Satsa på det friska och positiva och arbeta för att utveckla/vidmakthålla det. Skapa förutsättningar för delaktighet, elevmedverkan och förankring hela vägen nerifrån och upp och glöm inte föräldrarna! Formulera en rimlig handlingsplan. Starta i det lilla och vardagsnära gärna enkelt, konkret och roligt, det underlättar genomförandet. Välj arbetsområde som skolområdet tycker är viktigt att arbeta med och glöm inte personalen. Avsätt gemensam tid för planering, uppföljning och erfarenhetsutbyte i och mellan arbetslagen. Uppfi nn inte hjulet. Involvera städ, kök och vaktmästare (som ibland har en annan organisatorisk tillhörighet) de är viktiga vuxna på skolan. Utnyttja även närsamhället i det hälsofrämjande arbetet. Samarbeta med elevhälsoteam, föreningsliv och företagshälsovård. Dokumentera, följ upp och utvärdera arbetet på förskolan/skolan. Kom ihåg att fi ra framgångarna. fortsättning Alla är vi intresserade av vår egen hälsa och vill må så bra som möjligt och vill att våra barn får ett hälsosamt liv. Just detta gemensamma intresse har visat sig ge en bra grund för att skapa samsyn kring hur vi kan gå tillväga för att utveckla och koppla samman hälsa och lärande i skolan. Vi har under arbetets gång upplevt många positiva reaktioner från såväl politiker som från skolpersonal, föräldrar och kolleger. Vi vet alla att skolan brottas med många problem som vi inte kan blunda för. Därför är det viktigt att börja tidigt innan problem uppstår. Vi har sett att det salutogena perspektivet, som ju fokuserar på det friska och positiva, fungerar ypperligt när man vill skapa delaktighet och intresse kring att jobba hälsofrämjande. Det handlar om att lyfta blicken och se möjligheter istället för hinder och låta arbetet omfatta både elever, pedagoger, övrig skolpersonal och föräldrar. Vi är övertygade om att Hälsofrämjande skola är ett framgångsrikt koncept. Genom att vi ständigt arbetat med uppföljning och utvärdering har vi hela tiden lärt oss nya saker. Det har hjälpt oss att utveckla vårt arbetssätt med modellen. Så slutligen vill vi peka på ytterligare utvecklingsmöjligheter för det fortsatta arbetet i Laholm. Erbjuda fortsatt strukturerat stöd till nya förskolor/skolor så att det hälsofrämjande arbetet genomsyrar hela förskole/skoltiden för barn och unga i Laholm. Ge gott om tid i samband med anmälningstiden för att ansluta sig till modellen. Så att förankringen blir väl genomförd på förskolan/skolan. Förlänga Folkhälsoenhetens tid för utvecklingsstöd till förskolan/skolan från ett till två år i samband med processtart (ett år upplevs som något för kort tid). Att tydligare klargöra roller, förväntningar och ställda krav i den samverkan som sker mellan Folkhälsoenheten och aktuell förskola/skola. Skapa ett lokalt nätverk för hälsofrämjande förskolor/skolor med återkommande inspiration, fortbildning, erfarenhetsutbyte och samverkansmöjligheter. Bilda en lokal utvecklingsgrupp med representanter från skolledning, pedagoger, elevhälsoteam samt Folkhälsoenheten för långsiktig utveckling av konceptet. Låta samtal om hälsofrämjande blir en naturlig del i utvecklingssamtal mellan rektor och personal och mellan pedagog och barn/föräldrar. Att på ett tidigt stadium involvera elever och föräldrar för att skapa delaktighet och samarbete i hälsofrämjandet både på förskola/skolan och i hemmet. Årlig utvärdering på skolorna där man också ger plats för revidering av handlingsplaner och erfarenhetsutbyte mellan arbetslagen. Att intensifi era samverkan med olika aktörer i samhället exempelvis: Föreningar, företag, tandvård, Kulturskolan, m fl. Det handlar om att lyfta blicken och se möjligheter istället för hinder.