Tid: Onsdagen den 29 mars 2017 kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsen Tid: Onsdagen den 29 mars 2017 kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Tertialrapport 3, årsrapport 2016, kommunstyrelsen Dnr 2017/KS Årsredovisning 2016, Lilla Edets kommun Dnr 2017/KS121 (Handling skickas separat) 6. Överföring av investeringsmedel från 2016 till 2017 Dnr 2017/KS Beslut o planstart för detaljplan för del av Tingberg 14:1 m fl Dnr 2017/KS Prövning gällande planbesked för bostäder på fastigheten Klostret 5:1, Lödöse, Lilla Edets kommun Dnr 2017/KS Antagande av detaljplan för bostäder inom Tingberg 3:77, Lödöse Dnr 2015/KS0418 Föredraganden Lena Palm, kommunchef Therese Allansson, bitr ekonomichef Kl 8.00 Lena Palm, kommunchef Therese Allansson, bitr ekonomichef Lena Palm, kommunchef Therese Allansson, bitr ekonomichef Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef Ilir Musa, planarkitekt Kl Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef Ilir Musa, planarkitekt Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef Ilir Musa, planarkitekt

2 Kallelse Kommunstyrelsen 10. Tomtpriser norra Stallgärdet, Ström Dnr 2015/KS Riktlinjer för kommunala markanvisningar Dnr 2017/KS Riktlinjer för exploateringsavtal Dnr 2017/KS0112 Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef Andreas Torstensson, mark- och exploateringsingenjör Kl Andreas Torstensson, mark- och exploateringsingenjör 13. Strategi för ett mångfaldssamhälle Dnr 2016/KS Redovisning av motioner som inte beretts färdigt Dnr 2017/KS Revidering av Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Lilla Edets kommun avseende fyrverkerier och pyrotekniska varor Dnr 2016/KS Samrådsunderlag avseende rambudget för revision av GR 2018 Dnr 2017/KS Samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning och budget 2018 för GR Dnr 2017/KS0094 Eva-Lena Julin Rydbo, utvecklingsledare Kl Maria Olegård, administrativ chef Maria Olegård, administrativ chef Maria Olegård, administrativ chef Maria Olegård, administrativ chef 18. Fyllnadsval av ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2014/KS Information om arbetet inom Göteborgsregionens (GR) kommunalförbund Dnr 2017/KS Information från SOLTAK AB Dnr 2017/KS Information om geotekniskt arbete i Lilla Edets

3 Kallelse Kommunstyrelsen kommun Dnr 2017/KS Information om flyktingsituationen Dnr 2017/KS Anmälan om inkomna skrivelser 24. Anmälan av delegeringsbeslut Ingemar Ottosson (S) Ordförande

4

5

6 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl Årsrapport 2016, kommunstyrelsen Dnr 201 Ärendet Enligt fastslagen tidsplan för ekonomiska rapporter så ska det efter varje tertial redovisas en tertialrapport till kommunfullmäktige. Som underlag till detta krävs att styrelse och nämnder i sin tur framställer en tertialrapport för sitt verksamhetsansvar. Denna rapport följer upp utfallet efter helåret 2016 för kommunstyrelsens grunduppdrag, ekonomi samt av de mål som fastställts i styrelsens verksamhetsplan. Kommunstyrelsens grunduppdrag fullföljs, bl.a. genom återkommande dialoger med nämndernas presidier och bolagsstyrelse, internkontroll, periodiska rapporter och planering i olika former. Bedömningen kring måluppfyllelsen är att 17 av 26 mål har uppfyllts vid årets slut. Det ekonomiska resultatet för året visar på ett underskott om -31,7 mkr. Underskottet består av driftverksamhetens avvikelse på -4,5 mkr samt övriga resultatpåverkande poster på -27,2 mkr vilka är av engångskaraktär. Verksamhetens avvikelse har förbättrats mot prognosen på 0,6 mkr. Inköps- och anställningsstopp infördes i juni och har varit gällande året ut. Av driftverksamhetens underskott förklaras 3,8 mkr av högre kostnader för SOLTAK:s tjänster än budgeterat. Kostnader för konsulttjänster inom IT, upphandling och ekonomi belastar verksamheten med 1,8 mkr mer än budgeterat. De ökade kostnaderna enligt ovan har motverkats av inköps- och anställningsstoppet. Utifrån en utredning av kommunens exploateringsfastigheter, infrastrukturfordringar, skredutredningar samt intrångsersättnings- och inlösensrelaterade mellanhavanden gentemot Trafikverket har det konstaterats stora nedskrivningsbehov och omlassificeringsbehov från omsättningstillgångar till materiella anläggningstillgångar. Nedskrivningarna är resultatpåverkande i sin helhet och omklassificeringarna i form av avskrivningar och ränta. Nedskrivningar påverkar årets resultat negativt med 28,68 mkr. Av investeringsutrymmet om 2,8 mkr har 0,5 mkr använts till inventarier. Övriga investeringar som planerats har blivit framskjutna. Peter Jimmefors Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: peter.jimmefors@lillaedet.se kommunledningsförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/2

7 sid- 2 - Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse, Årrapport 2016, kommunstyrelsen, Finansiering Rapporten visar på ett ekonomiskt underskott om 4,5 mkr exklusive nedskrivningar. Rekryteringar som ersätter konsulttjänster har genomförts, vilket under 2017 kommer att generera lägre kostnader. En dialog för samordning av kommunens upphandlingstjänst har startat med Stenungsunds kommun med syfte att hitta en mer kostnadseffektiv lösning. Kostnadsökningar för Soltak ses som ett bekymmer och förvaltningen har en tät dialog med Soltak för att följa kostnadsutvecklingen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner Årsrapport 2016 för kommunstyrelsen. Therese Allansson Biträdande Ekonomichef Beslutet expedieras till Ekonomiavdelningen sid 2/2

8 Årsrapport 2016 Kommunstyrelsen Datum: Version: 1 Dnr: 2017/KS120-1

9 INNEHÅLL Årsrapport Sammanfattning Uppföljning av nämndens grunduppdrag Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Uppföljning av nämndens grunduppdrag Uppföljning av mål Mål för god ekonomisk hushållning Medborgarkraft Samarbete över gränserna Goda kommunikationer Rätt kommunal service Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation Nämndens ekonomiska utrymme Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur Analys av driftverksamhetens utfall och prognos Politisk verksamhet Näringsliv & turism Omstrukturering Fysisk och teknisk planering Föreningsstöd/organisationstillhörighet Fackligt arbete Kommungemensamt och administration Mark- och exploateringsverksamhet Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Budget- och nettokostnadsutveckling Fördjupning till nämnden Mark och exploateringsverksamhet Långsiktig fysisk planering Pågående detaljplanering Mät- och kart verksamhet Tomtförsäljning under Nedskrivningar av tillgångar Program för Södra Lödöse Fördjupad översiktsplan, Lödöse E45 väg, Detaljplan och förtida inlösen Detaljplan, Lödöse pendelstation Lödöse Ekeberg, Detaljplan Långfristig fordran, Trafikverket Övriga fastigheter Detaljplan, Bomansjön Detaljplan, Hanströmsravinen Obrukbara VA-serviser på Ekeberg Reavinst, fastighetsförsäljning Resultatföring intrångsersättning, Trafikverket Skredutredningar Investeringar Skredförebyggande åtgärder... 26

10 1. Sammanfattning Årsrapport Kommunstyrelsens grunduppdrag fullföljs, bl.a. genom återkommande dialoger med nämndernas presidier och bolagsstyrelse, internkontroll, periodiska rapporter och planering i olika former. Bedömningen kring måluppfyllelsen är att 17 av 26 mål har uppfyllts vid årets slut. Det ekonomiska resultatet för året visar på ett underskott om -31,7 mkr. Underskottet består av driftverksamhetens avvikelse på -4,5 mkr samt övriga resultatpåverkande poster på -27,2 mkr vilka är av engångskaraktär. Verksamhetens avvikelse har förbättrats mot prognosen på 0,6 mkr. Inköps- och anställningsstopp infördes i juni och har varit gällande året ut. Av driftverksamhetens underskott förklaras 3,8 mkr av högre kostnader för SOLTAK:s tjänster än budgeterat. I och med verksamhetsövergången till SOLTAK har det även medfört ökade personalkostnader på 0,6 mkr då avräkning av semester och flextid har gjorts samt vissa uppgörelse med personal har träffats. Under året har det varit höga kostnader för konsulttjänster vilket belastar verksamheten med 1,8 mkr mer (IT-chef, upphandlingskompetens samt ekonomi) än budgeterat. De ökade kostnaderna enligt ovan har motverkats av inköps- och anställningsstoppet. Utifrån en utredning av kommunens exploateringsfastigheter, infrastrukturfordringar, skredutredningar samt intrångsersättnings- och inlösensrelaterade mellanhavanden gentemot Trafikverket har det konstaterats stora nedskrivningsbehov och omlassificeringsbehov från omsättningstillgångar till materiella anläggningstillgångar. Nedskrivningarna är resultatpåverkande i sin helhet och omklassificeringarna i form av avskrivningar och ränta. Nedskrivningar påverkar årets resultat negativt med 28,68 mkr.

11 Årsrapport Uppföljning av nämndens grunduppdrag 4 I det här kapitlet sker en uppföljning av det grunduppdrag som anges i nämndens verksamhetsplan. Uppföljningen av det ligger bland annat till grund för kommunfullmäktiges ställningstagande om nämnden uppfyllt sitt uppdrag. 2.1 Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Kommunstyrelsen, KS, leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens verksamheter samt ansvarar för samordningen inom den kommunala koncernen. Styrelsen är kommunens centrala organ för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Till stöd för styrelsen finns kommunledningsförvaltningen med följande avdelningar: Administration, kommunikation, ekonomi, personal samt mark- och exploatering. Mark och exploatering omfattar fysisk planering, mark och exploatering, geografisk information och kartverksamhet. Utöver ovanstående arbetas det även med att geotekniskt kartlägga skredområde, lägenhetsregister, adresser, lokalförsörjning och kommunens statistik. Vid extraordinär händelse övertar KS andra nämnders beslutanderätt i de frågor som rör den extraordinära händelsen. Grunduppdraget regleras ytterligare i reglementet. 2.2 Uppföljning av nämndens grunduppdrag Kommunstyrelsen bedöms fullfölja sitt grunduppdrag. Detta sker bland annat genom att styrelsen leder och samordnar arbetet med det kommande årets planer för verksamhet och ekonomi. Uppföljning av kommunens verksamheter sker på ett flertal sätt, exempelvis genom kontinuerliga dialoger med styrelser och nämndernas presidier, genom tertialrapporter och internkontroll. Tomtförsäljningen förväntas nå de uppsatta målen, det saknas dock tomter för att målen skall uppfyllas nästkommande år. Ett flertal arbeten, tio uppdrag, med detaljplaner pågår. Kartverket underhålls och användningen utvecklas så att allmänhet och andra verksamheter kan få större nytta av informationen.

12 3. Uppföljning av mål Årsrapport Mål för god ekonomisk hushållning Prioriterat mål a Utfall år 2014 Utfall år 2015 Utfall 2016 Prognos år 2016 Inriktningsmål: Lilla Edets kommun ska ha en långsiktig och hållbar ekonomi Prioriterat mål: Utveckla uppföljning och analysarbete avseende kvalitet och ekonomisk utfall Mätning/målet uppfyllt: När särskilda uppföljningar och analyser påbörjats inom någon av kommunens nämnder (controllerfunktion) Ansvar: Kommunstyrelsen 1) Utse prioriterade granskningsområden för och genomföra några av dessa. Ekonomi: Inom befintlig verksamhet. Ansvar: Förvaltningschef Klart: Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och bokslut. Mål år ) En genomlysning av kommunens exploateringsredovisning har genomförts under året. Denna visade att kommunens tillgångar varit för högt värderade, vilket reglerats i form av nedskrivningar. Vidare har ett arbete påbörjats för att utveckla uppföljnings- och analysarbetet inom utbildningsnämnden. Målet anses uppfyllt. Prioriterat mål b Utfall år 2014 Utfall år 2015 Utfall 2016 Prognos år 2016 Inriktningsmål: Redovisat resultat är lägst 1,0 % av verksamhetens nettokostnader Prioriterat mål: Redovisat resultat är lägst 0,5 % av verksamhetens nettokostnader Mätning/målet uppfyllt: När kommunens ekonomiska redovisning visar att målet uppfyllts Ansvar: Kommunstyrelsen 2) Utse prioriterade granskningsområden för och genomföra några av dessa. Ekonomi: Inom befintlig verksamhet. Ansvar: Förvaltningschef Klart: Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och bokslut. Mål år ) En genomlysning av kommunens exploateringsredovisning har genomförts under året. Denna visade att kommunens tillgångar varit för högt värderade, vilket reglerats i form av nedskrivningar. Vidare har ett arbete påbörjats för att utveckla uppföljnings- och analysarbetet inom utbildningsnämnden. Det redovisade resultatet exklusive nedskrivningar är högre än 0,5 % av verksamhetens nettokostnad. Målet anses uppfyllt.

13 Årsrapport Medborgarkraft Prioriterat mål 1 Utfall år 2014 Utfall år 2015 Utfall 2016 Prognos år 2016 Mål år 2016 Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna så att medborgarna känner sig delaktiga Prioriterat mål: Vidareutveckla en aktiv medborgardialog som ökar möjligheten för medborgarna att delta i kommunens utveckling Mätning/målet uppfyllt: KKIK mått 14 Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling Ansvar: Kommunstyrelsen 1 Utveckla stödet till förvaltningarna i deras kontakter och möten med kommuninvånarna ) Tillsammans med förvaltningarna utveckla arbetssätt så att medborgardialoger startas i ett tidigt skede av förändringsprocesser Ekonomi: Inom befintlig verksamhet Ansvar: Förvaltningschef Klart: Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och bokslut. 1) Kommunikationsavdelningen för dialoger och utvecklar stödet till förvaltningarna kontinuerligt. Tillsammans med förvaltningarna diskuteras och utvecklas ständigt sätt att involvera kommuninvånarna. Här följer några exempel på 2016 års medborgardialoger: utformning av kulturarenan/biblioteket, utformning av ny lekplats vid Gossagården samt fortsatt utveckling av Lilla Edet skedde i samband med Lilla Edetmässan utsortering av matavfall namnförslag till planerade vägar i Lödöse framtagningen av Medborgarlöfte 2017 i samarbete med Polisen. Genom att skriva nyheter om kommunernas verksamheter ökar vi kommunernas medvetenhet kring kommunens utveckling. Dessa publiceras på kommunens webbplats lillaedet.se och för ökad räckvidd sprids de även via sociala medier. Medborgarservice, som har daglig och personlig kontakt med kommuninvånarna, besökare och företagare medvetandegör aktuella frågor och funderingar som frekvent förekommer och lyfter in dessa till kommunikationsteamet. Tillsammans med förvaltningarna lyfts sedan frågorna och funderingarna så fler kan ta del av informationen via kommunens kommunikationskanaler. På detta sätta möts kommuninvånarnas behov av information upp. Målet bedöms uppfyllt. 2) Kommunikationsavdelningen för dialoger med förvaltningarna. Tillsammans diskuteras nya och olika sätt att involvera kommuninvånarna. Kommunikationsavdelningen vill bli involverade i ett tidigare skede, samtidigt som avdelningen också är drivande i att frågor eller förändringar ska involvera medborgarna till dialog. Målet bedöms uppfyllas.

14 Årsrapport Prioriterat mål 3 Utfall år 2014 Utfall år 2015 Utfall 2016 Prognos år 2016 Mål år 2016 Inriktningsmål: I Lilla Edet kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Prioriterat mål: Kommunen ska arbeta för en jämställd service till medborgarna Mätning/målet uppfyllt: När åtgärder utförts i nämnderna i enlighet med det prioriterade målet och med utgångspunkt från kommunens jämställdhetsstrategi Ansvar: Kommunstyrelsen 3) Stödja förvaltningarna i arbetet med jämställd service ) Utveckla arbetet med kommunens webbplats och informationsmaterial ur ett jämställdhetsperspektiv ) Presentera statistik könsuppdelad där det är möjligt ) Utveckla arbetet med jämställdhet i kommunens planprocess Ekonomi: Inom befintlig verksamhet. Ansvar: Förvaltningschef Klart: Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och bokslut. 3) Med utgångspunkt i målet har Kommunfullmäktige beslutat om en jämställdhetsstrategi, där fokus är medborgarperspektivet med en jämställd verksamhet som övergripande mål för alla nämnder. I enlighet med kommunfullmäktiges Jämställdhetsstrategi för Lilla Edets kommuns ansvarar nämnderna och förvaltningarna för att ha en handlingsplan för sitt jämställdhetsarbete. Implementeringsarbete med strategin fortgår i nämnder och förvaltningar. Lilla Edets kommun har de senaste åren arbetat utifrån en jämställdhetsstrategi som en del av sitt arbete med jämställdhet i kommunens service gentemot sina invånare. Studentfirman Göteborgs universitet anlitades av folkhälsoutskottet för att utvärdera detta arbete, samt att utifrån resultaten av utvärderingen ge förslag för ett fortsatt arbete. Utvärderingen visade arbete med jämställdhetsintegrering har påbörjats i kommunen med vissa erfarenheter. Dock framkom vissa hinder för ett effektivt jämställdhetsarbete. Återkommande bland respondenter från alla var att de hade, eller hade haft, svårt att hålla isär det interna och det externa jämställdhetsarbetet. I utvärderingen framkom vidare att det finns skillnader mellan förvaltningarna gällande omfånget av insatser för det externa jämställdhetsarbetet. Arbete och insatser är under framtagande i förvaltningarna. Exempel på genomfört arbete är: I Bildningsnämndens verksamhetsplan har nämnden tagit fasta på flickors och pojkars lika makt att forma samhället och sina egna liv genom att sätta fokus på att pojkars och flickors meritvärden ska vara lika höga. Kompetenshöjande insatser på olika enheter har genomförts. Målet inte uppnått, målet anses vara uppnått när åtgärderna utförts i nämnder och förvaltningar i enlighet med Lilla Edets kommuns antagna jämställdhetsstrategi.

15 Årsrapport ) Kommunens kommunikationsavdelning fortsätter utvecklingsarbete med text- och bildgranskning ur ett jämställdhetsperspektiv i såväl tryckta produktioner, webb och andra digitala kanaler. Målet bedöms var uppfyllt. 8 5) Merparten av statistiken i Lilla Edets kommun som tas ut av förvaltningarna och presenteras är könsuppdelad. Inom omsorgsförvaltningen har processen påbörjats med framtagande av könsuppdelad statistik. Verktyg saknas dock. I uppföljningar och analyser av resultat på undersökningar skall Lilla Edets kommun alltid redovisa könens resultat var för sig såväl som samlat. Arbetet fortlöper med att ta fram könsuppdelad statistik. Statistik presenteras könsuppdelad där det är möjligt och därmed bedöms målet vara uppfyllt. 6) I planprocessen skall allas behov belysas och beaktas i planarbetet. Miljöerna som skapas i detaljplanerna skall uppfattas som trygga platser. Alla sakägare skall få samma information, inte bara den som står först som lagfaren ägare. Målet uppfyllt. 3.4 Samarbete över gränserna Prioriterat mål 4 Inriktningsmål: Samverka över kommungränserna Utfall år 2014 Utfall år 2015 Utfall 2016 Prognos år 2016 Mål år 2016 Prioriterat mål: Arbeta för en effektiv räddningstjänst och för en övergång till Räddningsförbund tillsammans med Tjörns och Stenungsunds kommuner Mätning/målet uppfyllt: När arbete genomförts så att kommunens räddningstjänst strukturerats för att övergå i ett gemensamt räddningstjänstförbund 2017 Ansvar: Kommunstyrelsen & Miljö- och byggnämnden 7) Samverka för att färdigställa ett beslutsunderlag så att fullmäktige i juni 2016 kan ta ställning till räddningstjänstens fortsatta organisering Ekonomi: Inom befintlig verksamhet Ansvar: Förvaltningschef Klart: våren 2016 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut. 7) Beslut om att bilda ett Räddningsförbund har fattats av Fullmäktige i Lilla Edets kommun den 7 september Ett arbete har pågått med att forma organisationen så att den kan träda ikraft den 1 januari Södra Bohusläns räddningsförbund bildades vid årsskiftet. Målet är uppfyllt.

16 Årsrapport Prioriterat mål 6 Utfall år 2014 Utfall år 2015 Utfall 2016 Prognos år 2016 Mål år 2016 Inriktningsmål: Ge förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga Prioriterat mål: Fokusera på ett övergripande barn- och ungdomsperspektiv för att förebygga utanförskap och ohälsa Mätning/målet uppfyllt: När samverkan och helhetssyn utvidgats inom ordinarie verksamheter och projektarbete Ansvarig: Individnämnden Berörda: Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden samt kommunstyrelsen Ekonomi: Inom befintlig verksamhet Ansvar: Förvaltningschef Klart: Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut. Ansvarig nämnd för målet är Individnämnden. Kommunstyrelsen har dock angivit att målet ska arbetas in i kommunstyrelsens verksamhetsplan. Folkhälsoarbetet är starkt berört av samverkan kring detta mål och har det som ett prioriterat mål. Det nationella folkhälsomålet som är integrerat i vårt mål utgör utgångspunkten. Arbete pågår för att förebygga utanförskap och ohälsa, samverkansformer för att förebygga ohälsa fortsätter att utvecklas samt utbildningar och kompetenshöjande insatser att organiseras. Folkhälsosamordnaren medverkar i de gemensamma presidieträffarna med individnämnden, utbildningsnämnden och kultur och fritidsnämnden. Lekplatser, trygga skolvägar och attraktiva utemiljöer tillskapas i detaljplanerna. Attraktiv livsmiljö och goda boenden tillskapas i detaljplanerna. Målet uppfyllt. Utfall år Utfall år Prioriterat mål Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun Utfall 2016 Prognos år 2016 Mål år 2016 Prioriterat mål: Kommunen ska ha en långsiktig planering dels för att tillhandahålla mark för bostäder i livets olika skeden, dels för att tillhandahålla mark för verksamhetsområden Mätning/målet uppfyllt: När arbete bedrivs med utgångspunkt från bostadsförsörjningsprogrammet samt med utgångspunkt från en långsiktig planering med inriktning på boenden för den ökande äldregruppens behov, LSS-boenden m fl. Ansvarig: Kommunstyrelsen Berörd: Omsorgsnämnden, individnämnden och Leifab 8) Ta fram en långsiktig investerings /exploateringsplanering 9) Ta fram ett exploateringsbokslut Ekonomi: Inom befintlig verksamhet. Ansvar: Förvaltningschef Klart: Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut. 8) MEX har presenterat en långsiktig exploateringsplanering fram till 2030 för KS under hösten. Planeringen fortgår och uppdateras kontinuerligt. Målet bedöms uppfyllt.

17 Årsrapport ) Exploateringsbokslut är presenterat för KS i tertial 1. Målet uppfyllt. 10 Utfall år Utfall år Utfall Prioriterat mål Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun Prognos år 2016 Mål år 2016 Prioriterat mål: Kommunen ska arbeta med att på bästa sätt ta tillvara lokala förutsättningar för att främja turism i kommunen Mätning/målet uppfyllt: När en översyn och en förändring genomförts av turismfrågornas organisation i kommunen Ansvarig: Kommunstyrelsen Berörd: Kultur- och fritidsnämnden 10) Ta fram ett strategiskt dokument för hur kommunens arbete med turism ska bedrivas Ekonomi: Inom befintlig verksamhet. Ansvar: Förvaltningschef Klart: Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut. 10) Arbetet med att ta fram ett strategiskt dokument för hur kommunens arbete med turism ska bedrivas är påbörjat genom en utredning utförd av extern konsult. Arbetet fortsätter under Målet bedöms inte uppfyllas. Prioriterat mål 10 Utfall år 2014 Utfall år 2015 Utfall 2016 Prognos år 2016 Mål år 2016 Inriktningsmål: Kommunen ska bedriva ett långsiktigt och hållbart miljöarbete med de nationella miljömålen som ledstjärna Prioriterat mål: Fortsätta arbetet för att nå de miljömål som ska uppnås utifrån antagna miljömål samt handlingsplan Mätning/målet uppfyllt: När nämnderna redovisar att de genomfört ytterligare åtgärder i enlighet med handlingsplanen jämfört med föregående år Ansvarig: Kommunstyrelsen 11) Göra en översyn av Lilla Edets strategiska miljöarbete med förslag till prioriteringar och med beskrivande av resurs och kompetensbehov 12) Utvärdera fordonsparken; miljökonsekvens, kostnad, funktion ) Kommunstyrelsen ska anta en energiplan under Ekonomi: Inom befintlig verksamhet. Ansvar: Förvaltningschef Klart: Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut. 11) Arbetet med målet har påbörjats men har inte uppnåtts under 2016 p.g.a. bristande resurser. Målet är inte uppfyllt. 12) Arbetet har inte genomförts under 2016 p g a bristande resurser. Målet är inte uppfyllt. 13) Arbetet har påbörjats men har inte uppnåtts under Målet är inte uppfyllt.

18 3.4 Goda kommunikationer Årsrapport Prioriterat mål 11 Utfall år 2014 Utfall år 2015 Utfall 2016 Prognos år 2016 Inriktningsmål: Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov Prioriterat mål: Verka för att öka andelen resande i kollektivtrafiken Mätning/målet uppfyllt: Genom att antalet resande ökat i Västtrafiks mätningar jämfört med föregående år Ansvarig: Kommunstyrelsen 14) Samverka med Västtrafik m fl med inriktning ökad säkerhet och trygghet ) Utreda möjligheten till byggnation av vänthall inklusive tunnel eller torn mellan perrongerna i Lödöse södra. Med extern finansiering Ekonomi: Inom befintlig verksamhet. Ansvar: Förvaltningschef Klart: Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och bokslut. 14) Kollektivtrafikfrågorna är flyttade till Samhällsbyggnadsförvaltningen under året. MEX och Tekniska avd. har inlett ett samarbete med Västtrafik för att öka säkerheten, tryggheten och tillgängligheten för kollektivtrafikanterna. Kollektivtrafiken är en del i Trafikplanen, som utarbetas av Tekniska verksamheten. Målet bedöms uppfyllt. 15) Redan 2012 utreddes möjligheten. MEX och Tekniska avd. har gemensamt återupptagit frågan med Västtrafik under året. Målet bedöms ej uppfyllas, då frågan är komplicerad gällande finansieringen. 3.5 Rätt kommunal service Prioriterat mål 12 Utfall år 2014 Utfall år 2015 Utfall 2016 Prognos år 2016 Mål år 2016 Mål år 2016 Inriktningsmål: Kommunkoncernens lokalförsörjning ska tillgodose verksamheterna med kostnadseffektiva och ändamålsenliga lokaler för att uppnå verksamhetens fastställda mål Prioriterat mål: Ta fram en lokalförsörjningsplanering i syfte att uppnå en ändamålsenlig och kostnadseffektiv lokalanvändning Mätning/målet uppfyllt: När arbete påbörjats i enlighet med framtagen lokalförsörjningsplan för kommunkoncernen Ansvarig: Kommunstyrelsen Berörd: Leifab 16) Genomlysa samverkans- och samarbetsformer mellan kommunen och det kommunala bolaget Leifab utifrån ett nytto- och effektivitetsperspektiv. Ekonomi: Inom befintlig verksamhet. Ansvar: Förvaltningschef Klart: våren 2016 Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och Bokslut. 16) Under hösten har KS tagit beslut om Riktlinjer för en central lokalförsörjning.

19 Årsrapport 2016 MEX ansvarar för kommunens Lokalförsörjning. Planeringen pågår och ärendet handläggs av KS under våren Målet bedöms delvis uppfyllas. 12 Utfall år Utfall år Utfall Prioriterat mål Inriktningsmål: Lilla Edets kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Prognos år 2016 Prioriterat mål: Lilla Edets kommun ska ha en personalpolitik som syftar till att behålla och utveckla sina medarbetare Mätning/målet uppfyllt: Förbättrat resultat i medarbetarenkäten 2016 Ansvarig: Kommunstyrelsen 17) Med utgångspunkt från kommunens lönekartläggning ta fram underlag avseende löneöversynsarbetet. 18) Arbeta fram en struktur för personalförsörjning ) Erbjuda hälsoaktiviteter för medarbetarna ) Revidera ledarskapspolicyn ) Revidera lönepolicyn ) Stötta förvaltningarna med att utveckla arbetstidsmodeller Ekonomi: Inom befintlig verksamhet. Ansvar: Förvaltning Klart: Redovisas: Tertialrapporter (april, aug) och bokslut. 17) Med utgångspunkt från kommunens lönekartläggning ta fram underlag avseende löneöversynsarbetet. Underlag har framtagits med utgångspunkt från dels formell lönekartläggning i enlighet med lagstiftningen, dels lönestatistik för dialog i olika forum, bl.a. mellan tjänstemän och politiker i anslutning till kommande löneöversyner. Lönestatistiken är framtagen ur BAS-verktyget, HR-systemet samt via nätverk tillsammans med andra närliggande kommuner. Målet är uppfyllt. 18) Arbeta fram en struktur för personalförsörjning Personalförsörjningsarbetet handlar om att på ett eller annat sätt bidra till verksamheternas förmåga att rekrytera, behålla och utveckla medarbetarna och har specifikt 2016 bestått i följande med utgångspunkt i personalförsörjningsplanen (uppdateras varje år): Ca en gång per månad träffa chefer i frukostwork-shops för att stärka ledarskapet och främja samvaro över förvaltningsgränserna. Medverka i GR:s yrkesambassadörsprojekt för marknadsföring av kommunala yrken. Fortsatt utveckla platsannonseringen, t ex textmässigt och användandet av sociala medier. Fortsatt med avgångsenkäten: Analyserat resultat och diskuterat det i ledningsgrupperna. Personalavdelningen har haft kontakt med Högskolan Väst och bl a marknadsfört kommunen där för att intresse ska infinna sig hos studenterna för att ägna examensarbeten och praktikplatser åt kommunen. Avgångsintervjuer med chefer som slutar i kommunen för att få deras syn på förutsättningarna för att utöva bra ledarskap och få respons på förbättringsmöjligheter. Hälsoprofilbedömning: Genomfört 45 bedömningar på individnivå för att jobba främjande med medarbetarnas hälsa. Mål år 2016

20 Årsrapport 2016 Ett kommunövergripande introduktionsmaterial för chefer har upprättats för att chefsoch ledarskapet ska ha bra förutsättningar. Utbildningar har hållits för alla chefer i lönebildning, om drogfria arbetsplatser p.g.a. uppdaterad drogpolicy och arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud med anledning av nya AFS:en (om organisatorisk och social arbetsmiljö). Personalavdelningen bistår verksamheterna med kompetens beträffande psykosocial verksamhet t ex på APT. En uppdatering av personalhandboken (i första hand chefernas stödmaterial) har påbörjats. Fokus på förkorta och förtydliga. Målet är uppfyllt. 19) Erbjuda hälsoaktiviteter för medarbetarna. Aktiviteter erbjuds samtliga anställda, t ex yoga, mindfulness, rökavvänjningskurs, rabatterade träningskort, jogginggrupp, friskvårdspeng, funktionell träning i Slottsparken. Utbildning av nya hälsoinspiratörer samt nätverksmöten för de ca 45 inspiratörer som finns i kommunen (mål i hälsoprogrammet att vi har minst en hälsoinspiratör på varje arbetsplats). Hälsoprofilsbedömning erbjuds medarbetaren vid start av rehabiliteringsutredning samt kontinuerligt för alla arbetsplatser, då t ex chef vill utveckla hälsoarbetet för en personalgrupp. Erbjuda miniföreläsningar på t ex APT på teman som exempelvis kost, sömn, motion, arbetsbelastning. Erbjuda grupputveckling/coachning av arbetsgrupper. Målet är uppfyllt. 20) Arbetet med revidering av ledarskapspolicyn beräknas påbörjas under hösten. Detta arbete inleds i ledningsgruppen under hösten. Målet är inte uppfyllt. 21) Revidering av lönepolicyn beräknas påbörjas under hösten. Avvaktar ledningsgruppens uppföljning av löneutbildningen för cheferna. Målet är inte uppfyllt. 22) Stötta förvaltningarna med att utveckla arbetstidsmodeller. Lokalt kollektivavtal håller på att förhandlas fram med Kommunal på socialförvaltningen med utgångspunkten Erbjudande om önskad sysselsättningsgrad. Personalavdelningen samordnar processen och stöttar cheferna i arbetsgivarperspektivet. Kommunal har sagt nej till att träffa arbetstidsavtal omnämnt ovan med kommunen, eftersom Kommunal inte träffar avtal angående önskad sysselsättningsgrad längre med någon kommun. Personalavdelningen stöttar verksamheterna vidare med att diskutera andra lösningar. Målet är uppfyllt. 13

21 Årsrapport Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation 4.1 Nämndens ekonomiska utrymme Beslutsdatum Beslutet avser Beslutat belopp Nämndens totala i KF utrymme MoR-beslut tkr tkr Tabellerna redovisar kommunstyrelsens ekonomiska utrymme och dess fördelning mellan olika verksamheter. Inga förslag om förändring finns i denna rapport. Organisatorisk struktur Resurs enligt Beslutad Total resurs verksamhetsplan justering Politisk verksamhet Näringsliv & turism Omstrukturering Fysisk & teknisk planering Föreningsstöd/ organisationstillhörighet Fackligt arbete Kommungemensamt och adm Mark & exploatering Totalt i tkr Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur Organisatorisk struktur Utfall 2016 Budget 2016 Årets avvikelse Prognos 2016 Prognosavvikelse Utfall 2015 Politisk verksamhet Näringsliv och turism Omstrukturering Fysisk och teknisk planering Föreningsstöd/organisationstillhörighet Fackligt arbete Kommungemensamt och administration Mark och exploatering Totalt, ordinarie driftverksamhet Nedskrivning exploateringsprojekt Nedskrivning, fordran Trafikverket Nedskrivning tillgångar övrigt Nedskrivningar skred Reavinst Resultatföring intrångsersättning Totalt, övriga resultatpåverkande poster Resultat, prognos Kommunstyrelsen

22 Årsrapport Analys av driftverksamhetens utfall och prognos Det ekonomiska resultatet för året visar på ett underskott om -31,7 mkr. Underskottet består av driftverksamhetens avvikelse på -4,5 mkr samt övriga resultatpåverkande poster på -27,2 mkr vilka är av engångskaraktär. Driftverksamhetens avvikelse har förbättrats mot prognosen på 0,6 mkr. Underskottet förklaras av högre kostnader för SOLTAK:s tjänster än budgeterat, personalkostnader som uppstod vid verksamhetsövergången till SOLTAK samt dels av höga kostnader för konsulttjänster. De ökade kostnaderna enligt ovan har motverkats av inköps- och anställningsstoppet som infördes i juni och har gällt året ut. Övriga resultatpåverkande poster visar ett underskott med 27,2 mkr. Det är främst nerskrivningar och slutredovisningar inom kommunens exploateringsekonomi. Tillgångar som inte lägre är i kommunens ägo har skrivits ner. Skredprojekten har utretts avslutade projekt har skrivits ner samt har en värdering av fordran till MSB har gjorts. Se avsnitt 5.6 Nedskrivning av tillgångar för en mer detaljerad redogörelse. 4.4 Politisk verksamhet Omfattar kommunstyrelsen, kommunchefen samt andel av nämndsekretariat. Periodens resultat ligger på +0,5 mkr. Avvikelsen förklaras av vakanser av nämndsekreterare, lägre kostnader för utbetalda arvoden, övriga kringkostnader och mindre inköp av Ipads. 4.5 Näringsliv & turism Omfattar en näringslivsutvecklare, köpt verksamhet/bidrag med totalt 0,6 mkr (handelsorganisation, företagscentrum, leaderinsats, turistsamverkan) samt utrymme för köp av material och diverse tjänster. Verksamheten följer sin budget och ger ett marginellt överskott vid årets slut. 4.6 Omstrukturering Omfattar de till kommunstyrelsen uppsagda lokalerna, och åtaganden i samband med dessa. Utfallet för perioden visar ett negativt resultat. Orsaken till underskottet är en retroaktiv elkostnad avseende Övriga lokalhyror följer till stort budgeten. 4.7 Fysisk och teknisk planering Här inryms de kostnader som kommunstyrelsen har för avfarten Alvhem, E20 Mariestad Vårgårda, Rondell Lödöse/Ekeberg samt åtaganden avseende skredåtgärder.

23 Årsrapport Utfallet för perioden visar ett marginellt överskott eftersom kostnader för rondellen i Ekeberg inte uppstått. 4.8 Föreningsstöd/organisationstillhörighet Omfattar det stöd och medlemsavgifter till olika organisationer som kommunstyrelsen ansvarar för. Stöd ges till Folkets hus samt Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Medlemsavgifterna avser Kfi, GR, SKL, Samordningsförbundet med Trollhättan och Grästorps kommuner samt Tolkföreningen Väst. Utfallet följer budgeten och ger ett marginellt underskott vid årets slut. 4.9 Fackligt arbete Omfattar kommunövergripande fackligt arbete. Utfallet visar ett positivt resultat på 0,2 mkr. Avvikelsen förklaras av lägre personalkostnader än budgeterat Kommungemensamt och administration Omfattar kommungemensamma åtaganden samt den gemensamma administrationen inom kommunledningsförvaltningen. Ytterligare kostnader för SOLTAK har tillkommit och totalt blev det 3,8 mkr högre kostnader för SOLTAK:s tjänster än budgeterat. I och med verksamhetsövergången till SOLTAK medförde de personalkostnader på 0,6 mkr då avräkning av semester och flextid har gjorts samt vissa uppgörelse med personal har träffats. Under året har det varit höga kostnader för konsulttjänster vilket belastar verksamheten med 1,8 mkr mer (IT-chef, upphandlingskompetens samt ekonomi) än budgeterat. De ökade kostnaderna enligt ovan har motverkats av inköps- och anställningsstoppet. Det har varit fortsatt höga kostnader för konsulttjänster dessa uppgår till 1,8 mkr högre än budgeterat. Kostnaderna har uppstått har uppstått i samband med en vakant upphandlingstjänst och sjukfrånvaro. De ökade kostnaderna för konsulttjänster avser upphandlingsstöd, IT-chef samt ekonomi- och budgetstöd. De ökade kostnaderna enligt ovan har motverkats av inköps- och anställningsstoppet som infördes i juni och varat året ut Mark- och exploateringsverksamhet Mark- och exploateringsverksamheten (inklusive kart- och planverksamhet samt tekniskoch fysik planering) redovisar ett underskott på 0,2 mkr. Verksamheten löper i allt väsentligt enligt plan. Den marginella avvikelsen kan förklaras av kostnaden för entreprenadkostnaden avseende pluggning av obrukbara VA-anslutningar på Ekeberg, motsvarande 0,4 mkr. Det innebär att entreprenadkostnaden är ca 0,1 mkr lägre än

24 Årsrapport 2016 vad som prognostiserades i delårsbokslutet. Till entreprenadkostnaden kommer även nedskrivningskostnaden på 0,58 mkr som specificeras i avsnitt 5.6 Nedskrivningar av tillgångar Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Lejonparten av kommunstyrelsens underskott beror på kostnader för konsulttjänster och för SOLTAK AB. Rekryteringar som ersätter konsulttjänster har genomförts, vilket under 2017 kommer att generera lägre kostnader. En dialog för samordning av kommunens upphandlingstjänst har startat med Stenungsunds kommun med syfte att hitta en mer kostnadseffektiv lösning. Kostnaderna för SOLTAK AB har inte finansierats fullt ut för De totala åtagandena gentemot SOLTAK AB uppgår till 10,7 miljoner kr för 2016, att jämföra med årets budget om 7,0 mkr. Åtagandet för 2017 beräknas ligga på samma nivå. Förvaltningen har en tät dialog med SOLTAK AB för att följa kostnadsutvecklingen. Ett arbete med lokalresursplanering pågår, vilket förväntas resultera i lägre kostnader för omställningslokaler.

25 Årsrapport Budget- och nettokostnadsutveckling 18 Tabellen nedan visar nettokostnadsutvecklingen för Kommunstyrelsen för åren Kommunstyrelsen Tkr Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Nettokostnad Budget

26 Årsrapport Fördjupning till nämnden Mark och exploateringsverksamhet Tomtförsäljningen följer de uppsatta målen. Länsstyrelsen använder kommunens bostadsförsörjningsprogram som föredöme mot andra kommuner. Kommunens lokalförsörjning är flyttad till Mark- och exploateringsavdelningen från ekonomiavdelningen, en medarbetare berörs av organisationsförändringen. Investeringar inom exploateringsområden redogörs för i kapitel 6. Investeringar. Budget Budget Utfall Utfall Exploateringsprojekt Inkomst Utgift Inkomst Utgift Gossagården, genomförande av detaljplan Sålda tomter, Ekeberg Sålda tomter, skolområdet, markanvisning flerbostadshus Övriga områden Skogsskifte DP Gossagården Södra Gossagården, temporär förskola Lödöse Ekeberg Detaljplan -29 E 45 - Göta -63 Detaljplan Stallgärdet -26 Summa Långsiktig fysisk planering Den fysiska planeringen omfattar övergripande samhällsplanering, detaljplaner, översiktsplaner och programplaner. ÖP2012 tillsammans med bostadsförsörjningsprogrammet och befolkningsprognosen innefattar den långsiktiga planeringen för hela kommunen. Kommunstyrelsen behandlar inkommande ansökningar om planbesked och hela planprocessen, med utredningar, annonsering, samråd och utställning enligt plan- och bygglagen. Även detaljplanernas genomförande och exploatering, fastighetsjuridiska utredningar, markberedskap för kort och långsiktig planering är arbetsuppgifter. Kommunstyrelsen förvaltar och underhåller markreserven, köper och försäljer mark samt sköter taxeringen av kommunens fastighetsinnehav. 5.3 Pågående detaljplanering Kroken 2:18 Antagen och är därmed klar. Ängshöken 1 Antagen, men överklagad till Mark och miljödomstolen. Stendahls bil Geoteknisk utredning pågår. Garn 3:21 Planavtal finns ej då beställaren avvaktar Norra Gossagården detaljplan i egen regi, i samrådsskedet. Ljungbacken 3 och 4, detaljplanearbetet igång och planavtal finns. Tingberg 3:77 detaljplan i granskningsskedet. Tingberg 4:147, planarbetet fortgår, Skredårgärder behöver innan fortsatt handläggning. Ekeberg ändring och förtätning av detaljplanen, pågående. Södra och Mellersta Gossagården utredningsunderlag tas fram. Norra Stallgärdet ändring av detaljplan är klar för antagande. Wäxthuset har varit vilande och avslutas. Slutfakturering sker under 2017.

27 Årsrapport Mät- och kart verksamhet 20 Kart och GIS-verksamhet underhåller kommunens kartverk. Enligt gällande geodatasamverkansavtal hämtas olika kartprodukter eller kartskikt, för att användas i Mappen. Ett företag är kontrakterat att utföra kommunens mätuppdrag. GIS (geografiska informationssystem) är en omfattande arbetsuppgift, då verksamheten producerar olika specifika skikt i kartan som används av, och är unika för, varje förvaltning. Exempelvis kan nämnas skolskjutsberättigade barn, hemtjänstbrukare, felanmälningar, skolområdet, snöröjningskartor och GC-vägar. Förvaltningarna har fått tillgång till digitalt material, som används vid beslutsunderlag och underlättar för verksamheterna. Kommunens servicekarta till allmänhet och kommuninvånare, finns att tillgå på hemsidan. Servicekartan innehåller skolor, förskolor, papperskorgar och annan information ur ett kommunalt serviceperspektiv. Statistik, adress- och byggnadsregistret underhålls kontinuerligt, då kommunen har avtal med Lantmäteriet och SCB, om att utföra ändringar/kopplingar mellan adress, fastighet och byggnad. 5.5 Tomtförsäljning under 2016 Exploateringsområde Antal tomter Inkomst (kr) Stallgärdet Ekeberg Ryrsboholmsvägen Smörkullen Summa Genomförandetid och täckningsgrad för exploateringsprojekten Område Genomförandetid Sålda tomter Avst. tomter Täckning aug 2016 Kvarstående tomter Lödöse Ekeberg 3 år kvar % 3 Göta, Ryrsboholm 3 år kvar % 2 Södra Stallgärdet 6 år kvar % 0 Norra Stallgärdet 7 år kvar % 0 Smörkullen 0 år kvar % 1 Hjärtum Ljunghedsv. utgick % 8

28 Årsrapport Nedskrivningar av tillgångar 21 Under 2015 och 2016 har förvaltningen genomfört en utredning och värdering av kommunens exploateringsfastigheter, skredprojekt, infrastrukturfordringar samt intrångsersättnings- och inlösensrelaterade mellanhavanden gentemot trafikverket. Utredningen som avser kommunens intrångsersättnings- och inlösensfrågor kopplade till E45 i Göta kommer fortsätta under Utifrån utvärderingen som är gjord kan förvaltningen konstatera att det föreligger omfattande nedskrivnings- och omklassificeringsbehov. Nedskrivningarna är resultatpåverkande i sin helhet på balansdagen, medan omklassificeringar från omsättningstillgång till materiell anläggningstillgång är resultatpåverkande i form av avskrivnings- och räntekostnader under respektive anläggnings nyttjandeperiod. (mkr) EXPLOATERINGSFASTIGHETER 94,02 Nedskrivningar av exploateringsfastigheter Lödöse Södra Program -7,65 FÖP Lödöse -4,17 E45 väg, Detaljplan -1,43 E45, Förtida inlösen (Detaljplan m.m.) -0,87 Lödöse Detaljplan, Station (Invigning, m.m.) -0,79 Lödöse Ekeberg, Detaljplan -0,45 Detaljplan Hanströmsravinen -1,05 Detaljplan Bomansjön -0,41 Övrigt -0,05 Summa nedskrivningar, exploateringstillgångar -16,87 Omklassificering av omsättningstillgångar Gator, anläggningstillgångar -22,22 VA, anläggningstillgångar -19,45 Summa, omklassificeringar -41,68 Exploateringsfastigheter ,47 NEDSKRIVNING AV ÖVRIGA TILLGÅNGAR Långfristig fordran avseende väg 1996, Trafikverket -4,53 Skredutredningar -2,94 Övriga fastigheter -3,70 Obrukbara VA-serviser, Ekeberg -0,58 Storformatskrivare -0,07 Summa nedskrivningar, övriga tillgångar -11,81 Summa nedskrivningar, kommunstyrelsen -28,68

29 Årsrapport Program för Södra Lödöse 22 Rådet för kommunal redovisning (RKR) ger stöd för kommuner att redovisa detaljplaner som en exploateringsfastighet under förutsättningen att det finns framtida ekonomiska fördelar i form av möjlighet att ta ut planavgifter. Generella planer och program kan utifrån sådana överväganden inte betraktas utgöra en exploateringsfastighet. Detta bland annat p.g.a. att utgifterna inte kan härledas till enskild fastighet. Vidare innehåller projektet utgifter för bl.a. exempelvis hyra av tält och skyltar för tomtvisningsdag, marknadsföring och matvaror. De utgifter som utgör anskaffningsvärdet av programmet för södra Lödöse borde enligt gängse redovisningspraxis ha kostnadsförts när de uppstod som en del av mark- och exploateringsverksamhetens ordinarie driftverksamhet. Utgifterna för planprogrammet för södra Lödöse skrivs ned med motsvarande det bokförda värdet Fördjupad översiktsplan, Lödöse Utifrån samma redovisningsmässiga överväganden som för programmet för södra Lödöse skrivs utgifterna för FÖP Lödöse ned med motsvarande det bokförda värdet E45 väg, Detaljplan och förtida inlösen Projekten utgör inte exploateringsfastigheter utan består i huvudsak av inlösensrelaterade utgifter och berör i olika delar mark- och planfrågor kopplade till E45. Granskningen av projekten klargör att utgifterna som belastar projekten inte kan anses utgöra grund för fordran gentemot Trafikverket. Till största delen består utgifterna av detaljplan, förrättningar samt drift och underhåll av inlösta fastigheter. Dessa utgifter borde ha kostnadsförts när de uppstod och är därför föremål för nedskrivning Detaljplan, Lödöse pendelstation Detaljplanen innehåller utgifter för invigningen av pendelstationen på sammanlagt ca 0,8 mkr utgifter som skulle ha kostnadsförts när de uppstod. Detta eftersom dessa utgifter inte kan härledas till tillgångens anskaffning. Tillgången skrivs ned med motsvarande 0,8 mkr. Utgifter som är hänförbara till upprättandet av detaljplanen bedöms dock fortfarande bidra till framtida ekonomiska fördelar för exploateringen av Gossagården Lödöse Ekeberg, Detaljplan Detaljplanen innehåller utgifter för bl.a. marknadsföring och evenemang utgifter som skulle ha kostnadsförts när de uppstod. Detta eftersom dessa utgifter inte kan härledas till tillgångens anskaffning. Tillgången skrivs ned med 0,45 mkr.

30 Årsrapport Långfristig fordran, Trafikverket 23 Utgör inte en exploateringsfastighet, men bör redogöras för i detta sammanhang. Kommunen har en bokförd fordran gentemot Trafikverket som avser ett förskotteringsavtal för väg 1996 mellan Lödöse och Nygård. Avtalet är tecknat mellan Lilla Edets kommun och Trafikverket som avtalsparter. Fordran utgör en del av ett avtalsmässigt komplicerat upplägg där finansiering av projekt och delprojekt inte med önskvärd tydlighet framgår. Under 2015 och 2016 har en utredning om fordringens relevans genomförts. I kommunens underlag saknas tillfredsställande grund för kommunen att fortsättningsvis redovisa utgifterna som en fordran gentemot Trafikverket och skrivs därför ned Övriga fastigheter Kommunen har felaktigt redovisat tillgångar i fastigheter och tomter som inte längre är i kommunens ägo. Tillgångarna som regleras och skrivs ned är i huvudsak hänförbara till försäljningen av fastigheter inom Heden etapp 2. Vidare har kommunen skred- och rasärenden inom Åby-området och Edet som felaktigt redovisats som anläggningstillgångar. Dessa tillgångar skrivs ned motsvarande det bokförda värdet Detaljplan, Bomansjön Detaljplanen har inte slutförts då utredningar visade att detaljplanen inte skulle klara riktlinjerna för bullervärden längs E45. Förvaltningen bedömer därför att en nedskrivning/slutredovisning av projektet skulle vara ekonomiskt fördelaktigt framför ett genomförande. Tillgången skrivs ned efter beslut i KSau Detaljplan, Hanströmsravinen Detaljplanen har inte slutförts då utredningarna visade att genomförandet av planen och exploaterings skulle medföra så omfattande saneringsåtgärder att lönsamhet i exploateringen inte skulle vara möjlig att uppnå. Förvaltningen bedömer därför att en nedskrivning/slutredovisning av projektet skulle vara ekonomiskt fördelaktigt framför ett genomförande. Tillgången skrivs ned efter beslut i KSau Obrukbara VA-serviser på Ekeberg Nedskrivningen avser överutbud av VA-serviser inom exploateringsområdet Ekeberg. Anskaffningsvärdet (575 tkr) är beräknat på 23 st obrukbara serviser och en uppskattad schablonkostnad för anläggandet av en servis inom en större entreprenad.

31 Årsrapport Reavinst, fastighetsförsäljning 24 Fastighet/balanspost Försäljningspris Bokfört värde Reavinst/-förlust Skogsskifte Centralen Banvall Prässebo Resultatföring Baneret 14 & Edet Fastighetsreglering Edet 5: Fastighetsreglering Hjärtum 3: Summa Försäljning av skogsmark i Lödöse avser delar av fastigheterna Tingberg 14:1 och Tingberg 4:77 (tidigare Tingberg 13:1). Försäljningspriset motsvarar det bokförda värdet av skogsfastigheterna, varför det inte uppstår någon resultatpåverkan till följd av försäljningen. Försäljningsintäkt för Centralen avser resultatföring av inkomst från 2012 då kommunen sålde fastigheten Centralen 3 till Leifab. Reavinsten för försäljningen motsvarar 325 tkr. Resultatföring av inkomst från 2011 avseende försäljning av fastigheterna Baneret 14 och Edet 2 resulterar i en reavinst på 450 tkr Resultatföring intrångsersättning, Trafikverket Intäkten är en resultatföring av intrångsersättning från 2011 från Trafikverket avseende fastigheterna nedan 1. Intäktsföringen är relaterad till kostnadsföringen av utgifter som i olika delar berör mark- och planfrågor kopplade till E45. I övrigt har kommunen inga bokförda värden för dessa fastigheter, varför intäktsföringen påverkar årets resultat Skredutredningar Skredprojekt Status Nedskrivning 2016 Götaslättsprojektet Ersättning från MSB väntas 286 Båtklubben Avslutat projekt -140 Stabilitetsutredning G4 Ingen ersättning från MSB -7 Intagan Avslutat projekt 313 Sanna Avslutat projekt 577 Kanalområde Hjärtum Avslutat projekt 505 Ryk Ersättning från MSB väntas 190 Ström Ersättning från MSB väntas Göta Älv Ingen ersättning från MSB Åkerström Avslutat projekt 59 Totalt, nedskrivningar skred Intrångsersättningen avser fastigheterna Edet 2:31, 2:1, 1:2, 1:4, 1:1, 2:73, 2:60, 2:57, Fuxerna 6:32 och Tösslanda 1:2.

32 Årsrapport 2016 Nedskrivningarna avser utgifter för skredrelaterade utredningar för områden som antingen är avslutade eller för sådana åtgärder som ersättning inte kan eftersökas hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det är värt att poängtera att den nya eftersökningen för utgifter kopplade till Götaslättsprojektet är förknippad med osäkerhet. Detta då tidigare eftersökningar avslagits. Efter uppmaning från MSB kommer kommunen dock att återigen eftersöka 60 procent av de totala utgifterna för projektet Investeringar Kommunstyrelsens investeringsbudget är efter året i allt väsentligt outnyttjad. Investering av ärendehanteringssystemet förväntas ske 2017 i samarbete med SOLTAK. De investeringar som gjorts under året består dels av inköp av inventarier samt investeringsutgifter för övergång till enhetligt koordinatsystem i samarbete med Ale och Göteborg. Investeringsredovisning 2016 Årets utfall Budget Helår Periodens avvikelse Ärendehanteringssystemet E-tjänster Övrigt Summa investeringar Investeringar inom exploateringsområden Ekeberg, asfalt slitlager Ryrsboholmsvägen, Skaftgatan, asfalt slitlager Stallgärdet, Vildängsvägen, asfalt slitlager Ekeberg, Rådjursvägen, asfalt slitlager Gossagården, vägar till skol- och bostadsområde Skaven 6:5, infrastruktur Ekeberg Etapp 2 väg Ekeberg, VA Väg Strömsgärdet etapp Summa exploateringsinvesteringar Summa investeringar, totalt

33 Årsrapport Skredförebyggande åtgärder Stabilitetsprojekt Utfall 2016 Götaslättsprojektet 422 Stabilitet Ström 69 G4 Stabilitetsutredning 3 Summa kostnader stabilitetsprojekt 494 Ingående balans 2016, fordran MSB Fordringsfört mot MSB Utgående balans, fordran MSB gav regeringen, i ett särskilt regleringsbrev (M2008/4694/A), uppdrag till Statens geotekniska institut (SGI) att utföra en översiktlig kartering av riskerna för skred längs Göta älv. Uppdraget har inneburit en samlad riskanalys med beräkningar av sannolikheten för skred och värdering av de konsekvenser som skred kan ge upphov till. Utredningen visade att det i Göta älvdalen finns många områden med hög skredrisk utifrån dagens förhållanden och att riskerna förmodas öka i ett förändrat klimat. Kommunen kan, å fastighetsägarnas vägnar, söka bidrag för fördjupade utredningar och stabilitetshöjande åtgärder hos Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Vid godkänd ansökan står, enligt gällande regelverk, MSB för 60 % av de bidragsberättigade utgifterna som uppkommer för åtgärdsarbetet, medan 40 % av utgifterna är fastighetsägarnas ansvar. Lilla Edets kommun har genomfört fördjupade utredningar för ett flertal områden. Fortfarande väntar kommunen besked från MSB angående ansökan om statsbidrag för förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Ansökan gäller för norra, mellersta och södra områdena på Västra älvstranden. Långtidsmätning av portrycket på Västra älvstranden fortlöper. Mätningarna genomförs en gång per månad fram till december 2016 och därefter en gång/kvartal under de två följande åren. Kontinuerliga mätningar av portryck och grundvattennivåer har utförts vid Götaslätten. Mätningarna görs för att kontrollera eventuella markrörelser och för att undersöka möjligheten att permanent stänga av pumpningen vid Stommen/Fuxerna. Portrycken mäts kontinuerligt en-två gånger per dag. Efter fyra månader ska en bedömning göras om ytterligare mätningar behövs. Utredningens bedömning är att pumpningen inte påverkar grundvattensituationen vid pappersbruket och vid Stommen. Pumpningen ger inte sänkt stabilitetshöjande effekt och har stabilitetsmässigt inget syfte. Pumpningen vid Stommen behöver inte fortsätta, men kommer att avslutas först efter det att pågående långtidsmätningar till och med har analyserats. Mätningarna ska säkerställa att årstidsvariationer studeras och att mätningarna därefter stödjer utredningens slutsats och rekommendationer.

34

35

36 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Överföring av investeringsmedel för tekniska nämnden från 2016 till 2017 Dnr 2017/KS0082 Ärendet Standarden på gatu- och GC-nätet i Lilla Edets kommun är undermålig. På grund av att kommunen inte utfört asfaltering tidigare år finns en asfaltskuld i kommunen. Av det totala gatunätet är det 35 procent som i någon form borde ha varit åtgärdat enligt ekonomiplanen senast under 2016, alltså före För GC-banor är siffran 45 procent. Tekniska nämndens ambition är att åtgärda asfaltskulden de kommande åren. Flera bredbandsföretag har marknadsfört sina tjänster i Lilla Edets kommun. Det har medfört att schaktning för anläggning av fiber startade intensivt i höstas inom kommunen. Även Vattenfall har påbörjat utbyte av sitt högspänningsnät i Lilla Edet ochgöta, vilket även innebär schaktning på kommunens gator. Eftersom utbyggnaden av bredband har skett i stora delar av kommunen under senare delen av 2016 har det påverkat kommunens asfalteringsplanering. Nämndens planerade asfalteringsprojekt har inte blivit utfört under 2016 på grund av att förvaltningen har avvaktat att bredbandsoch kraftnätsutbyggnaden anläggningsarbeten på aktuella gator för asfaltering. Nämnden hade 2016 avsatt tkr i investeringsmedel för planerat underhåll av gator (asfaltering). Förvaltningen har endast utfört asfaltering för 700 tkr, vilket innebär att tkr inte utnyttjades för asfaltering under Det har medfört att kommunens asfaltskuld har ökat ytterligare. I kommunfullmäktige mål- och resursplanering för 2017 uppgår Tekniska nämndens investeringsbudget för skattekollektivet till tkr varav tkr avser asfaltering av kommunens gator. Med anledningen av den uteblivna asfalteringen under 2016 på tkr föreslår tekniska nämnden att investeringsbudgeten 2017 för skattekollektivet utökas med motsvarande medel. Det skulle medföra att Tekniska nämndens skattefinansierade investeringsbudget för 2017 utökas från tkr till tkr, varav tkr avser investeringar i form av planerat underhåll av gator och GC-nät.

37 sid- 2 - Beslutsunderlag Tekniska nämndens beslut Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner överföringen av tkr av 2016 års investeringsmedel till Therese Allansson Biträdande Ekonomichef Beslutet expedieras till Therese Allansson, bitr ekonomichef Lena Palm, kommunchef Lukas Jonsson, ekonom Britt-Inger Norlander, teknisk chef sid 2/2

38

39

40

41 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS0126 Beslut om planstart för detaljplan för del av Tingberg 14:1 m fl Sammanfattning Kommunstyrelsen fick i mål- och resursplan 2017 i uppdrag att upprätta en detaljplan för del av Tingberg 14:1 (Otzenska tomten). Det tänkta planområdet ligger mellan tidigare utbyggnad i Ekeberg och Gossagården i Lödöse. Syftet med planläggningen är att möjliggöra villabebyggelse av cirka bostäder. I och med planläggningen av detta område kan befintligt bostadsområde i Gossagården, vilket ännu inte är planlagt, behöva att ingå i planområdet vilket utredningar i tidigt planskede får visa. Finansiering Budgeterade medel för Otzenska tomten (Del av Tingberg 14:1) i mål- och resursplan för Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge planstart för del av Tingberg 14:1 m fl. Ilir Musa Planarkitekt Ilir.musa@lillaedet.se Beslut expedieras till Ilir Musa, Planarkitekt

42

43

44

45 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Prövning gällande planbesked för bostäder på fastigheten Klostret 5:1, Lödöse, Lilla Edets kommun Dnr 2017/KS0065 Sammanfattning Sökande Mohammad Al-Kotrani har inkommit med en ansökan om planbesked för ändring av byggnadsplan st.pl 1212 från 1952 som gäller fastigheten Klostret 5:1. Ansökan avser ändra detaljplanen från industriändamål till bostadsändamål. Planförslaget innebär att det på fastigheten Klostret 5:1 byggs tre (3) stycken radhus med tretton (13) bostadsenheter. Planförslaget kräver omfattande utredningar och åtgärder innan nybyggnationen kan påbörjas. Utredningar och åtgärder: Geoteknisk utredning Konsekvens av bl.a. skred Klimatanpassning Nivåskillnader i Göta älv, översvämningsrisker. Upphävning av strandskydd Arkeologisk utgrävning Bullerutredning för sjöfart Upprustning av befintlig väg Dagvattenutredning Översvämningar, filtrering av vattenutsläpp VA nät Nybyggnationen planeras rakt ovanför VA nät. På grund av utredningarnas och åtgärdernas omfattning i jämförelse med nybyggnationens storlek anses planförslaget som oekonomiskt. Planen avviker även från översiktsplanen 2012 samt fördjupning av översiktsplanen Lödöse 2014 som klargör att kommunen har intentioner av ett större planprogram för varvsområdet. Planförslaget är inte med i bostadsförsörjningsprogrammet. Innan planprogram för varvsområdet är utförd vore det lämpligt att avvakta och inte utföra någon ändring av byggnadsplanen tills nästa aktualiseringsmoment.

46 Enskilda planförslaget avviker från kommunens intentioner med planprogram för hela Varvet enligt ÖP 2012 och FÖP Lödöse 2014 sid- 2 - Ärendet Planbesked för Klostret 5:1 Beslutsunderlag Byggnadsplan st.pl 1212 Översiktsplan 2012 Fördjupning av översiktsplan Lödöse 2014 Finansiering Om positivt planbesked ges skall planavtal upprättas i samband med start av Varvets planprogram. Beställaren är finansiär i alla delar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge positivt planbesked till inkommen ansökan om planbesked. Kommunstyrelsen beslutar att planärendet skall inkluderas bostadsförsörjningsplanen vid nästa aktualitetstillfälle och bör på sikt ingå i Varvsområdets planprogram. Ilir Musa Planarkitekt Ilir.musa@lillaedet.se Beslutet expedieras till Ilir Musa mark- och exploateringsavdelningen Mohammad Al-Kotrani Hamngatan Lödöse sid 2/2

47

48

49 Prövning gällande planbesked för bostäder på fastigheten Klostret 5:1, Lödöse, Lilla Edets kommun Ansökan avser: Planbesked Diarienummer: 2017/KS Inkom: Fastighet: Klostret 5:1 Fastighetsägare: Mohammad Al-Kotrani Ragda Riyad Abdulkarim Al-Duhan Ansökan avser: Nybyggnad av bostäder. Omfattar tre stycken radhus med sammanlagt 13 bostadsenheter, hyres- och bostadsrätter. Ca 2000 BTA Klostret 5:1 Areal: 5486 kvm Styrande dokument och tidigare beslut Sökande Mohammad Al-Kotrani har inkommit med ansökan om planbesked för ändring av byggnadsplanen som gäller fastighet Klostret 5:1. Gällande byggnadsplan st.pl 1212 från 1952 talar om att endast fastigheter för industriändamål och småindustriändamål får uppföras inom planförslagets tilltänkta område. Ansökan avser att ändra detaljplanen från industriändamål till bostadsändamål. Kommunens översiktsplan anger att varvsområdet har goda förutsättningar för verksamhetsutveckling. Vidare bedömer kommunen att området bör planeras efter förutsättningar som främjar och stärker stadens rika historia, med Göta älv som utgångspunkt. Utöver översiktsplanen nämner även fördjupningen av översiktsplanen för Lödöse att varvsområdet bör planeras efter förutsättningar som främjar en utveckling av de befintliga verksamheterna i området och vidare se över möjligheterna att inom befintlig tätort främja en utveckling efter kulturmiljöns villkor. Kommunens intentioner med varvsområdet är därmed att ta tillvara, utveckla men även stärka Lödöses historiska identitet. Fördjupning av översiktsplanen fastställer att området ska fortsätta och utveckla verksamhetsområdet med ett fokus på hamnens användning. En nybyggnation av tre (3) radhus med tretton (13) bostadsenheter avviker från kommunens framtida planer för Varvet som dokumenterats i översiktsplanen 2012 och den fördjupade översiktsplanen för Lödöse. Bostädernas läge innebär att strandskyddet behöver upphävas för det nya planförslaget. Lilla Edets kommun Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: E-post: kommunen@lillaedet.se Lilla Edet Internet: Fax: sid 1/4

50 sid- 2 - Stadsmiljö Lödöse är en glesbebyggd ort i södra delen av Lilla Edets kommun. Lödöse präglas av en rik historia och har med sin placering vid Göta älv varit viktigt ur ett historiskt perspektiv. Lödöse varv är troligen omkring 600 år och därmed ett av Sveriges och Europas äldsta varv. Skeppsbyggeri har med stor sannolikhet bedrivits i området sedan 1300-talet. Området ligger ännu kvar och innehåller intressanta byggnader och anläggningar som kan berätta om Varvets verksamhet. Klostret 4:1 som gränsar till planförslaget är skyddad som fornlämning 2 kap. KML. Angränsande fastighetsområden består av kulturhistoriskt intressanta bebyggelser, Passagården 1:83 och Klostret 1:28, som finns dokumenterat i kulturarvsplanet. Lödöse har idag ca 1250 invånare och i tätorten består Lödöse till större delen av enfamiljshus, villor och egnahemsbebyggelse. Den centrala delen av Lödöse har en bebyggelse som varierar mellan en och tre våningar, merparten uppförd under miljonprogramsåren. Vårdhem, förskolor, grundskola samt gymnasieskola finns i Lödöse. Järnvägsstationen i Lödöse har stärkt ortens attraktivitet. Ortens läge tillåter resa med tåg till Göteborg på 26 minuter och till Trollhättan på 12 minuter. Detta medför en ökad rörlighet och innebär en kort restid till regionens hela arbetsmarknad och som nämnt ovan en ökad attraktivitet för orten. Trafik och parkering Gamla E45:an (Göteborgsvägen) och väg 1996 är Lödöses två huvudgator som förbinder orten med kommunen och motorvägen. Göteborgsvägen har till följd av omdirigering av E45 fått ett betydligt minskat trafikflöde genom Lödöse som leder till att säkerheten för att korsa vägen har ökat. Tillgängligheten till busshållplatser i Lödöse anses idag som god, flertalet bostäder inom orten ligger inom 400 meters radie från hållplatsen. Hållplatserna är idag lokaliserade utmed Göteborgsvägen vilket gynnar boenden i planförslaget. Järnvägsstationen är uppbyggd 2012 i Södra Lödöse med en bra tillgänglighet med buss och bil, dock mindre bra gångavstånd. Cykelbanor är utbyggda, men i flera sträckor är man hänvisad att cykla på körbanor. Fördjupning av översiktsplanen redogör att en utbyggnad och översyn av cykelvägnät pågår, kompletteringar inom Lödöse kan bli aktuellt för att integrera södra och norra Lödöse. Parkeringar för nybyggnationen ska ske inom tomten. Tekniska förvaltningen Fjärrvärme saknas i Lödöse. VA anslutningarna är goda i Varvet, däremot går VA nätverket rakt över tomten som fastighetsägaren planerar sin nybyggnation av bostäder vilket kräver ett flytt av VA nätverket på fastighetsägarens bekostnad om detaljplanen genomförs. Elledning för bostadsförsörjning ska utredas vid nybyggnation. Lödöse har en blandning av lera och fastmark. Södra delen av Varvsområdet består av oanvända gräsytor. Infrastrukturen påverkas inte av nybyggnationen men tillfartsvägen måste upprustas och skall gestaltas i Varvets planprogram. Dagvattenhanteringen skall lösas sid 2/4

51 sid- 3 - inom fastigheten på fastighetsägarens bekostnad och behöver troligtvis filtreras innan utsläpp i älven. Sociala aspekter Ur ett socialt perspektiv kan området påverkas negativt av en utbyggnad av bostäder. Fysiska barriärerna kan medfölja till att området kan ses som privatmark. Kommunen har även planer att främja Varvet ur ett socialt perspektiv genom att sätta upp allmänt gångstråk utmed älven vilket innefattar fastigheten Klostret 5:1. Området är delad av ett par barriärer och är inte länkad med Lödöse. Järnväg och vägens skyddsräcke skapar barriärer. Varvet utlyser inte någon historisk identitet men har stor potential att stärkas. Säkerhet och hälsa påverkas negativt av bristen på säker övergång till och från platsen. Bullernivån kan också överskrida i området och bör utredas. Varvet har en fin utsikt utmed Göta älv som är av riksintresse. Sammanhållen stad Lödöse varv omringas av ett flertal fysiska barriärer. Varvets östra del avskiljs från Lödöse av järnväg och Göteborgsvägen. Upprättande av bostäder binder inte samman Varvet med Lödöse centrum på grund av närområdets distans från varvsområdet. Samspel Tillgången till områdets gröna ytor är god i området var nybyggnationen är tänkt att upprättas. Grönområdet används inte i någon större utsträckning på grund av områdets utformning och på grund av att en stor del av grönytan är privatmark. Varvet består av industriverksamheter som utgör en funktion i området. Utöver industriverksamheter finns det bostad för nyanlända och gymnasieskola för yrkesutbildning. Området utmed Göta älv har potential att stärka områdets attraktivitet och med rätt planering öka det sociala livet i varvsområdet. Rörelsefriheten är begränsad för att ta sig in i området. Fotgängare kan ta sig till platsen på Varvets norra och södra del. Fordon endast på norra delen av Varvet. Identitet Varvets identitet lyser inte upp på området idag. Området har tre kulturhistoriskt intressanta bebyggelser. En unik plats med internationellt klassad hamn. Historiskt värde på platsen med S:t Olofs kyrkmur. En stor del av området ligger på fornminnesklassad yta enligt kulturarvsplanet. Området är inte arkeologiskt utgrävd. Hälsa och säkerhet Risker i följd av genomfartsled och järnväg uppstår för att ta sig till och från Varvet. Säkerhetsåtgärder måste ske för en säkrare korsning för skyddade trafikanter till och från järnvägen och Göteborgsvägen. Hastighetsåtgärder i korsningar på Göteborgsvägen för att sänka hastigheten och öka säkerheten för oskyddade trafikanter kan vara nödvändigt. Buller från industriverksamheter kan leda till att området inte är lämpligt att bosätta sig i. Miljökonsekvenser - underlag för behovsbedömning sid 3/4

52 sid- 4 - Planer för nybyggnation ligger 200 meter inom farled, undersökning för förebyggande mot åtgärder som kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningar måste beaktas. Hänsyn till framtida vattennivåhöjningar på Göta älv. Höga konsekvenser för skred inom området vid uppsättning av bostäder och analyser för skredförebyggande åtgärder. Farleden Göta älv med omgivande buffertzon är av riksintresse för sjöfarten. Sjöfartsverket prioriterar älven som trafikled för godshantering. Trafikbuller Järnväg och sjöfart i närheten av området framför krav om utredningar för buller. Genomförande Detaljplanens ekonomi är inte hållbar ur föreslaget exploateringshänseende på grund av utredningarnas omfattning. På grund av läget för nybyggnation av bostäder i området krävs det att utredningar och åtgärder färdigställs innan projektet kan påbörjas. För att planbygget ska påbörjas krävs det i första hand att omfattande utredningar inom säkerhet, riksintressen, miljöhänsyn och buller sker. Planeringen ligger i fornminnesarkeologiskt område som kan påverka nybyggnation. Begäran bedöms därmed som olämplig ur en ekonomisk synpunkt. Slutsats: Planområdet är inte med i bostadsförsörjningsprogrammet och det vore lämpligare att avvakta med planen till nästa aktualiseringsmoment. Innan planprogram är utförd bör inte någon ändring av byggnadsplan anses aktuell. Utredningsbehov och åtgärder för området innan nybyggnation: Geoteknisk utredning Klimatanpassning Upphävning av strandskydd Arkeologisk utgrävning Bullerutredning för sjöfart Upprustning av befintlig väg Dagvattenutredning Förflyttning av VA nätverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger positivt planbesked till inkommen ansökan om planbesked. Kommunstyrelsen beslutar att planärendet skall inkluderas bostadsförsörjningsplanen vid nästa aktualitetstillfälle och bör på sikt ingå i Varvsområdets planprogram. Ilir Musa Planarkitekt sid 4/4

53

54 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Antagande av detaljplan för bostäder inom Tingberg 3:77 Lödöse Dnr 2015/KS0418 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att bevilja plantillstånd för Tingberg 3:77. Detaljplanen innebär att det på fastigheten Tingberg 3:77 skapas en byggrätt för befintlig bostadsbebyggelse samt ytterligare byggnation av bostäder i form av mindre flerfamiljshus och småhus på fastigheten Tingberg 3:77 Detaljplanen var utställd för granskning under perioden till Till antagandehandlingar har följande mindre kompletteringar gjorts: Planbestämmelse om möjligheten till att uppföra fjärrvärmecentral har utgått. Planbestämmelse om skorstenshöjd för värmecentral har utgått Planbestämmelse om högsta byggnadshöjd har kompletterats med bestämmelse om att utöver högsta byggnadshöjd om 8,0 meter tillåts takkupor Ändringar i planen har gjorts i samråd med beställaren Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad , dnr 2015/KS Plankarta med bestämmelser, skala 1:1000, i A1-format. 2015/KS Planbeskrivning, 2015/KS Utställningsutlåtande 2015/KS Finansiering Planavtal är undertecknat Beställaren är finansiär i alla delar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: - Godkänna utställningsutlåtande - Föreslå kommunfullmäktige att anta detaljplan för bostäder inom Tingberg 3:77 i Lödöse

55 sid- 2 - Ilir Musa Planarkitekt Ilir.musa@lillaedet.se Beslutet expedieras till Ilir Musa, Planarkitekt Tommy Nylundh Nylundhs Fastigheter AB Ekvägen 11, Nygård sid 2/2

56 2 Lr 3:76 s Lr 2 TINGBERG Lr 3:19 GÖTEBORGSVÄGEN 3: :84 f1 3:77 SH +2,97 GH +2,38 n1 2,07 2,22 2,05 SH +3,39 GH +2,73 2,14 2,34 SH +3,50 GH +2,84 2,36 2,43 Lek B 2,19 2,45 SH +3,48 GH +2,60 1,95 SH +2,21 GH +2,22 3:77 n1 f1 2,52 2,63 2,57 2,59 2,60 3:65 REVIDERAD GRUNDKARTA Grundkartan har kompletterats för fastigheten Tingberg 3:77. Höjdpunkter är nymätta i höjdsystem RH 00 För omräkning från RH 00 till RH 2000 lägg till höjdskillnaden 25,5 cm i Lödöse Redigerat av Anton Klasson HMK AB och Filippa Christiansen HMK AB Plansystem Sweref Höjdsystem RH 00 Datum: och Upprättad enligt PBL (1987:10) Skala A1 1:500, A3 1: PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Där beteckning saknas gäller bestämmelser inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. GRÄNSBETECKNINGAR Gräns för planområde Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK Kvartersmark B Bostäder Transformatorstation får uppföras. NYTTJANDEGRAD Största sammanlagda byggnadsarea 2500 kvm. Kvarteret får inte delas in i flera bostadsfastigheter. BEGRÄNSNING AV MARKENS BYGGANDE Marken får inte förses med byggnad. Marken får endast bebyggas med komplementbyggnader och teknisk anläggning. Kvartersgator skall vara tillgängliga för allmän gång- och cykeltrafik. MARKENS ANORDNANDE Lekplats skall finnas. n1 Trädrad skall finnas. Med hänsyn till områdets stabilitet får marken belastas med maximalt 30 KPa utbredd last. Dag- och dränvatten skall fördröjas inom kvartersmark. Den effektiva magasinvolymen skall motsvara minst 15mm nederbörd, vilket innebär att det erfordras en effektiv utjämningsvolym om ca 80 kubikmeter vid full exploatering. Utjämningsanordningarna inom området kan byggas ut i samma takt som utbyggande av hus, gator och andra hårdgjorda ytor. PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Där ej annan höjd anges är högsta byggnadshöjd 8 meter för huvudbyggnad. Utöver högsta tillåtna byggnadshöjd får takkupor uppföras. Högsta byggnadshöjd för komplementbyggnad är 3,5 m Högsta byggnadshöjd. Utöver högsta tillåtna byggnadshöjd får takkupor uppföras. Endast källarlösa hus. Lägsta färdigt golvhöjd samt lägsta höjd på kvartersgata är +2,5 möh (RH 2000) Vid uppförande av bostadsbebyggelse skall åtgärder vidtas så att ljudnivån från trafikbuller inom- och utomhus ej överskrider kraven för gällande riktvärden. f1 Fasad- och takutformning skall ge ett enhetligt intryck. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetiden är 5 år från den dag detaljplanen vinner laga kraft ANTAGANDEHANDLING PLANHANDLINGAR DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER INOM TINGBERG 3:77 I LÖDÖSE LILLA EDETS KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN UPPRÄTTAD REVIDERAD BESLUT... Cecilia Friberg Mark- och exploateringschef 0

57 DNR: 2015/KS0418 ANTAGANDEHANDLING, UPPRÄTTAD REVIDERAD DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER INOM TINGBERG 3:77 I LÖDÖSE Detaljplanen upprättas i enlighet med PBL (SFS 1987:10) Lilla Edets kommun, Västra Götalands län

58 Innehåll PLANBESKRIVNING... 3 Utredningar... 3 SYFTE... 3 PLANDATA... 3 Läge... 3 Areal... 4 BAKGRUND... 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR... 5 Mark... 5 Geoteknik... 6 BEBYGGELSE... 6 Bostäder... 6 TRAFIK... 7 STÖRNINGAR OCH RISKER... 7 Trafikbuller... 7 Transporter med farligt gods... 8 Översvämning... 8 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 9 Vatten- avlopp och dagvattenledningar... 9 El, tele och data Värme och energi BEDÖMNING AV BEHOV AV MKB ADMINISTRATIVA FRÅGOR GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Inledning Organisatoriska frågor Genomförandetiden Ansvarsfördelning EKONOMISKA ÅTGÄRDER FASTIGHETSRÄTTSLIGA ÅTGÄRDER

59 PLANBESKRIVNING Planhandlingarna består av: - Plankarta med bestämmelser - Denna planbeskrivning inkluderande genomförandebeskrivning - Utställningsutlåtande Övriga handlingar: - Fastighetsförteckning - Samrådsredogörelse Utredningar Underlag till utställningshandlingen: - Klimatanpassning av Lödöse. Utredning av översvämningsrisker, SWECO Environment AB, Underlag till samrådshandlingen: - VA- och dagvattenutredning till detaljplan för del av Tingberg 3:72 i Lödöse, SWECO Environment AB, , reviderad Tingberg 3:72, Lödöse. Trafikbullerutredning, GF Konsult AB, Tingberg 3:72, Lödöse. Geoteknisk undersökning: Fält- och laboratorieresultat (Rgeo), Norconsult AB, Risk- och luftmiljöutredning för Tingberg 3:72, Norconsult AB, SYFTE Syftet med planen är att skapa byggrätt för befintlig bostadsbebyggelse samt ytterligare byggnation av bostäder i form av mindre flerfamiljshus och småhus på fastigheten Tingberg 3:77. Hänsyn ska tas till planområdets exponerade läge i det öppna älvlandskapet. Risken för framtida översvämningar ska också beaktas. PLANDATA Läge Planområdet är beläget i södra delen av Lödöse samhälle, ca 800 meter från centrum. Planområdet utgörs av Tingberg 3:77. Planen gränsar till Tingberg 4:84 i norr (fotbollsplanen), till Tingberg 3:19 i öster och till järnvägsspåret i väster. 3

60 Areal Planområdet är ca kvm. BAKGRUND Planförslaget har tidigare varit utsänt för samråd under Sedan dess har förutsättningarna för planläggningen förändrats avsevärt: Väg E 45 har flyttats från Göteborgsvägen till motorvägen som togs i bruk Synen på översvämningsproblematiken har utvecklats och kommunen har tagit ett helhetsgrepp för hela Lödöse i frågan. Detta innebar sammantaget en del revideringar av planförslaget, framförallt med avseende på hur planen förhåller sig till trafikbuller, risk för olyckor med transporter av farligt gods samt risken för översvämningar. 4

61 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Enligt fördjupning av översiktsplanen (FÖP) för Lödöse, tillhörande kommunens översiktsplan ÖP 2012 ligger planområdet inom utbyggnadsområde för bostäder. Kommunstyrelsen har medgivit plantillstånd för upprättande av detaljplan över området. Berörda planer: - Lödöse samhälle laga kraft Angränsande planer - Tingberg-Pingstalund laga kraft FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark Planområdet utgörs av tidigare åkermark som omvandlats till tomtmark. Marken sluttar svagt med fall från öster till väster. 5

62 Geoteknik Geoteknisk utredning är utförd av Norconsult AB, Rekommendationer Ur geoteknisk synpunkt kan planens intentioner genomföras med beaktande av nedan givna rekommendationer. Ur stabilitetssynpunkt är området tillfredställande både för befintliga och framtida förhållanden. Framtida byggnation påverkar ej heller stabiliteten i området. Utförda stabilitetsberäkningar ger vid beskrivna antaganden, som bedöms vara på säkra sidan, tillfredställande stabilitet för både befintliga förhållanden samt med en last på 30 kpa (motsvarar ca 1,5 meter uppfyllnad). Säkerhet mot skred är minst 2-faldig inom detaljplaneområdet och minst 1,9-faldig för befintlig järnvägsbank utanför planområdet. För glidytor vid E45:an är säkerheten mot skred minst 4-faldig. Ur stabilitetssynpunkt kan området belastas med 30 kpa, men ur sättningssynpunkt bör höjdsättningen vara sådan att befintlig marknivå följs och att uppfyllnader undviks. För att bestämma lerans sättningsegenskaper bör vid byggnadsprojektering ytterligare geotekniska undersökningar i form av kolvprovtagning samt belastnings försök på leran utföras. Lätta och sättningståliga byggnader kan preliminärt, ur sättningssynpunkt, grundläggas med platta på mark under förutsättning att kompensationsgrundläggning utförs. För större och mer rörelsekänsliga byggnader erfordras grundläggning med pålar. För att förhindra en ytlig grundvattensänkning bör vid ledningsdragning strömningsavskärande fyllning utföras. BEBYGGELSE Bostäder Planområdet är i idag bebyggt med fyra bostadshus som flyttats dit från Älvängen. Härutöver finns en servicebyggnad som uppförts på plats. De befintliga husen är flerbostadshus i två våningar med inredd vind, men avseende kommande tillskott kan även enplanshus bli aktuella. Den totala byggnadsarean är kvm för hela bostadsområdet varav drygt 800 kvm redan är utnyttjat. Högsta byggnadshöjd för huvudbyggnad är satt till 8 meter för att rymma de befintliga 2-våningshusen. Takkupor är tillåtna utöver angiven byggnadshöjd. För komplementbyggnader som garage, carports och förråd är högsta byggnadshöjd 3,5 meter. För befintlig servicebyggnad är högsta byggnadshöjd 4,5 meter. Bestämmelse om lekplats införs. 6

63 Ett av de befintliga bostadshusen. Här i sitt tidigare läge i Älvängen, varifrån det flyttades. Planområdet har ett exponerat läge i det öppna slättlandskapet vid Lödöses södra entré, utan direkt koppling till Lödöses övriga bebyggelse. Kvarteret är väl synligt från alla håll. Detta ställer stora krav på utformning av så väl byggnader som friytorna kring husen. Den tillkommande bebyggelsen inom planområdet ska ge ett enhetligt intryck, vilket regleras med bestämmelsen f1 i plankartan. Avseende vegetation inom planområdet införs bestämmelsen n1 om trädplantering i kvarterets norra och södra gräns. Trädraderna bidrar positivt till landskapsbilden genom att sätta tydliga gränser för kvarteret och fyller samtidigt en funktion som läplanering. TRAFIK Planområdet trafikmatas direkt från Göteborgsvägen vid befintlig infart till angränsande fotbollsplan. Strax intill planområdet, längs Göteborgsvägen, finns en busshållplats som trafikeras av två olika linjer. Drygt 1 km söder om planområdet finns tågstationen Lödöse södra station. All parkering sker inom kvarteret. STÖRNINGAR OCH RISKER Trafikbuller Riktvärden för bostadsbebyggelse: Ekvivalentnivå inomhus 30 dba Maximalnivå inomhus nattetid 45 dba 7

64 Ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 55 dba Maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad 70 dba Dessa riktvärden bör klaras vid nybyggnad av bostäder. Trafikbullerutredning har utförts av GF Konsult AB, Utredningen utfördes då Göteborgsvägen var en del av E45:an och uppgifterna om vägbuller baseras på analyser om förväntade framtida trafiksiffror. Trafiken beräknades minska tiofalt från ca fordon/dygn till ca fordon/dygn efter att den nya E45, belägen öster om Lödöse samhälle, tagits i bruk. Beräknat skyddsavstånd från vägmitt för ekvivalent ljudnivå 55 dba utomhus, baserat på de estimerade trafikmängderna längs Göteborgsvägen: meter för 1-planshus, för 2-planshus och meter för 3-planshus. Med skärm, 2,5 meter hög, blir skyddsavståndet 0 meter, 15 meter respektive 20 meter. Detta innebär att befintlig bebyggelse klarar riktvärdena utan skärm. Byggrätten medger dock ny bostadsbebyggelse närmre Göteborgsvägen och då krävs uppförande av bullerskärm. De garage som planeras utmed Göteborgsvägen kan, kompletterat med plank, utgöra bullerskydd, om så krävs för att klara riktvärdena. Transporter med farligt gods Eftersom Göteborgsvägen inte utgör transportled för farligt gods är riskanalysen avseende detta inte längre relevant. Översvämning Planområdets direkta närhet till Göta älv gör att området är utsatt för översvämningsrisk. Planområdet är flackt och marknivån varierar idag mellan +1,5 - +2,5 m. Med utgångspunkt från genomförda flödes- och nivåberäkningar och resonemang med SMHI om klimatförändringar samt länsstyrelsens riktlinjer, föreslås i rapporten om klimatanpassning av Lödöse (SWECO Environment AB, ), att framtida bebyggelse anpassas till nivån +3,0 meter i höjdsystem RH2000. Nivån har beräknats utifrån följande faktorer: Vid västlig storm är högsta uppmätta vattennivå i Göteborg +1,75 meter. Beräknad havsnivåhöjning till år 2100 är +1,0 meter Göta älvs flöde vid maximal tappning (ca 1100 m 2 /s) ökar nivån med ytterligare 0,3 meter Sannolikheten för att det sker maximal tappning samtidigt som havets nivå i Göteborg är extremhögt är inte utredd men bedöms i rapporten som låg. Av praktiska och ekonomiska skäl kan det emellertid finnas anledning att i ett första skede anpassa befintliga verksamhets- och bostadsområden till en lägre nivå än föreslaget. För Lödöse kan en skyddsnivå på +2,5 meter ge ett gott skydd mot de högvatten som förekommer idag och som kan förväntas under det närmaste halvseklet. Bestämmelse införs som reglerar lägsta färdigt golvhöjd samt lägsta höjd på kvartersgata om +2,5 meter över havet. Höjdbestämmelsen har fastställs efter samråd med länsstyrelsen om denna. I samråd med Länsstyrelsen har en nivå på m (RH 2000) satts för vägarna inom kvarteret, för att tillgodose tillgängligheten vid eventuell översvämning. 8

65 För att på längre sikt, efter 2050, säkra områdena längs Göta älv för än högre vattennivåer, föreslås en samlad skyddsbarriär på +3,0 meter mellan älven och tätorten (se FÖP Lödöse). Det är samtidigt viktigt att områdets marklutning mot planområdets sydvästra hörn bibehålls, så att vatten kan rinna av från området även i samband med extrem nederbörd och höga vattennivåer. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten- avlopp och dagvattenledningar. En VA- och dagvattenutredning har utförts av SWECO Environment AB. Vattenförsörjning Planområdet försörjs från vattenledningarna, som försörjer Ekebergsområdet i den sydöstra delen av Lödöse. Ledningen går via en pumpstation ner längs banvallens västra sida och vidare till den nya avloppspumpstationen för Ekeberg. Ledningen går sedan igenom planområdet och ansluter sig till befintliga vattenledningar vid Lödösereservoaren. Då erhålls en rundmatningsslinga avseende vattenförsörjningen av södra Lödöse. Brandvattenförsörjningen av området föreslås ske enligt den s.k. alternativmetoden, vilket innebär att Räddningstjänsten använder släckvatten från egen tankbil. Tankbilen skall sedan ha goda påfyllnadsmöjligheter (minst 15 l/s) från en huvudbrandpost i Lödöse, t.ex. i anslutning till Lödöse tryckstegringsstation. Den befintliga serviceledningen, som idag passerar över den sydöstra delen av planområdet utgår. Spillvattenavledning Avledning av spillvatten från planområdet sker genom utbyggnad av en ledning från planområdets sydvästra del, söderut längs med banvallen ner till spillvattenledningar i anslutning till spillvattenpumpstationen för Ekebergsområdet, varifrån det sedan kommer att pumpas vidare in till Lödöse avloppsreningsverk. Dagvattenledning Allt dagvatten från området skall fördröjas, så att inte avrinningen från området ökar jämfört med nuvarande förhållanden. Orsaken till detta är att det förekommit översvämningsproblem i diket som utgör recipient för dagvattenledningen i denna del av Lödöse. Grunda makadamdiken anläggs vid sidan av gatorna. Dessa makadamdiken fungerar då som fördröjningsmagasin för dagvattnet från planområdet. Exempel på utformning av ett makadamdike finns i VA-utredningen. Utjämningsanordningar inom området kan byggas ut i samma takt som utbyggnad av hus, gator och andra hårdgjorda ytor inom området. Storleken på utjämningsanordningarna skall då vara proportionell mot storleken på de hårdgjorda ytor som ansluts, för att vid full utbyggnad inom området motsvara en effektiv utjämningsvolym om totalt 80 kubikmeter, enligt beräkningar. 9

66 Ledningsrätt tillskapas i samband med anläggning och påkoppling av dagvattenledning till kommunalt dagvattennät. El, tele och data. Ledningsnät för elkraft och tele har byggts ut till planområdet. Bredband via fiber finns anslutet till fastigheten. Värme och energi Detaljplanen reglerar ej värmesystem. Enligt exploatören skall jordvärme användas. BEDÖMNING AV BEHOV AV MKB. En behovsbedömning har utförts, enligt Plan och bygglagen (5 kap 18 ) och Miljöbalken (6 kap 11 ) av planförslaget. Kommunen har bedömt att området ur allmän synpunkt är lämpligt att komplettera med nya bostäder och att förslaget inte medför någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterierierna i MKB-förordningens bilaga 4 särskilt beaktats och inte ansetts uppfyllda. Planförslaget innebär inte att planområdet tas i anspråk för de utpekade ändamål, som listats i PBL 5 kap 18 och kriterierna i MKBförordningens bilaga 2 behöver därför inte beaktas. En MKB enligt PBL kap.5 18 bedöms inte behövas. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden för aktuellt planförslag går ut 5 år efter det datum då antagandehandlingar vinner laga kraft. Cecilia Friberg Mark- och exploateringschef 10

67 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Inledning En genomförandebeskrivning redovisar de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder, som erfordras för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av planen. Organisatoriska frågor Detaljplanen är upprättad enligt PBL SFS 1987:10, normalt planförfarande. Genomförandetiden Genomförandetiden 5 år. Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad rätt, att efter ansökan om bygglov få bygga i enlighet med planen. Efter genomförandetidens slut kan detaljplanen ändras utan ersättning till fastighetsägaren vid eventuell minskad outnyttjad byggrätt. Planen fortsätter dock att gälla till dess den ändras eller upphävs av kommunen. Ansvarsfördelning Genomförande av planen åvilar formellt följande ansvariga: Kvartersmarken Vatten, avlopp Eldistribution Teleförsörjning Energi Exploatören Exploatören Vattenfall Telia Sonera Exploatören Exploatören ansvarar för anläggandet av egna kvartersgator från Göteborgsvägen och inom kvarteret. Exploatören ansvarar för anläggandet av VA-ledningar inom kvarteret. Gator och VA-ledningar inom kvartersmark förvaltas och sköts av exploatören. Dagvattnet inom kvarteret skall av Exploatören ledas söderut och kopplas på kommunens angivna kopplingspunkt på dagvattennätet. Exploatören planterar träd utmed norra och södra gränsen av kvarteret. Anslutningspunkt, vattenmätare, sophantering mm kommer att ske enligt kommunens anvisningar. 11

68 EKONOMISKA ÅTGÄRDER Exploatören bekostar upprättande av detaljplan med tillhörande utredningar. FASTIGHETSRÄTTSLIGA ÅTGÄRDER Exploatören Tommy Nylund äger fastigheten Tingberg 3:77, som berörs av detaljplanen. Ledningsrätt för VA- och dagvattenledningar till förmån för Tingberg 3:77 upprättas i samband med anläggning och påkoppling till kommunalt ledningsnät, vilket ger rätt att anlägga VA- och dagvattenledningar över Tingberg 3:72 till det kommunala VA- och dagvattennätet söder om planområdet. Cecilia Friberg Mark- och exploateringschef 12

69

70 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Riktlinjer för kommunala markanvisningar Dnr 2017/KS0111 Sammanfattning Enligt Lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar ska en kommun anta riktlinjer för markanvisningar vilka ska beslutas av kommunfullmäktige. Kommunens riktlinjer för markanvisningar ska innehålla: kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar principer för markprissättning Kommunfullmäktige antog Policy för anvisning av mark och bostäder och kommunstyrelsen antog Riktlinjer vid anvisning av mark för bostäder. Den nya lagen och förändrade förutsättningar har fört med sig ett behov att uppdatera policy och riktlinjer varför nya riktlinjer för kommunala markanvisningar arbetats fram. Riktlinjer för kommunala markanvisningar gäller i de fall kommunen äger marken och följer i vanliga fall arbetet i planprocessen. Kommunstyrelsen fattar beslut om markanvisning. I och med antagandet av dessa riktlinjer upphör Policy för anvisning av mark och bostäder antagen av kommunfullmäktige och Riktlinjer vid anvisning av mark för bostäder antagen av kommunstyrelsen att gälla. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad , dnr 2017/KS Riktlinjer för kommunala markanvisningar, dnr 2017/KS0111-1

71 sid- 2 - Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta Riktlinjer för kommunala markanvisningar upphäva Policy för anvisning av mark och bostäder, antagen av kommunfullmäktige upphäva Riktlinjer vid anvisning av mark för bostäder, antagen av kommunstyrelsen Andreas Thorstensson Mark- och exploateringsingenjör andreas.thorstensson@lillaedet.se Beslutet delges Cecilia Friberg, Mark- och exploateringschef Andreas Thorstensson, Mark- och exploateringsingenjör sid 2/2

72 Riktlinjer för kommunala markanvisningar Framtagen av: Mark- och exploateringsavdelningen Antagen av kommunfullmäktige: 2017-xx-xx yy

73 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för kommunala markanvisningar Innehåll Riktlinjer för kommunala markanvisningar... 3 Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar... 3 Syfte... 3 Handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisning... 4 Intresseanmälan för markanvisning... 4 Markanvisning... 5 Vägledande vid markanvisning... 5 Beslut om markanvisning... 6 Markanvisningsavtal... 6 Genomförandeavtal... 6 Köpeavtal... 6 Utgångspunkter för markanvisningsavtal och genomförandeavtal... 7 Principer för markprissättning... 8

74 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för kommunala markanvisningar Riktlinjer för kommunala markanvisningar Kommunfullmäktige är kommunens övergripande mark- och bostadspolitiska organ. På kommunfullmäktiges uppdrag ska kommunstyrelsen bland annat leda och samordna översiktlig planering av mark och vatten, detaljplanering samt mark- och bostadspolitiken. Kommunstyrelsen ska upprätthålla en god markberedskap samt se till att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas genom att ta de initiativ som erfordras vad avser mark till bostäder och näringslivsetableringar. Markanvisning är, enligt 1 Lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar, en överenskommelse mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av kommunen ägt område för byggnation. Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar Enligt Lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar ska en kommun anta riktlinjer för markanvisningar. Kommunens riktlinjer för markanvisningar ska innehålla: kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelser av markområden för bebyggande handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar principer för markprissättning Lagen definierar inte hur arbetet med markanvisning ska gå till. Kommunen får själv forma sina processer så länge de beskrivs i fastslagna riktlinjer. Markanvisning förutsätter att marken inledningsvis ägs av kommunen. Mark som ägs av ett kommunalt bolag omfattas inte av denna definition. Syfte Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra hur kommunen arbetar med markanvisningar i enlighet med Lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Situationen som kravet på riktlinjer omfattar är då en exploatör vänder sig till kommunen och önskar förvärva mark för ett eget projekt och där kommunen, utan konkurrensutsättning, behandlar den inkomna frågeställningen för att ge svar på om kommunen vill göra en markanvisning och senare gå vidare med en markförsäljning eller markupplåtelse.

75 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för kommunala markanvisningar Handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisning Handläggningsrutinerna beskriver hur kommunen formellt handlägger en inkommen intresseanmälan, bedömningskriterier vid utvärdering av inkommen intresseanmälan och vem som fattar beslut om markanvisning För att få uppföra ny bebyggelse krävs oftast att en detaljplan finns över området vilken reglerar vad och hur mycket som får byggas. En markanvisning kan vara kopplad till genomförandet av en detaljplan enligt plan- och bygglagen (PBL). Markanvisning används inte bara vid bostadsbyggande utan även vid planläggning för annan byggnation. Intresseanmälan för markanvisning Om en exploatör vill uppföra ny bebyggelse på kommunal mark ska en skriftlig intresseanmälan skickas in till kommunen. Till intresseanmälan ska bifogas en översiktlig redogörelse av det huvudsakliga ändamålet för projektet såsom bostadstyper och upplåtelseform, byggnadsvolymer och utformning. Till anmälan ska även en situationsplan och principskiss bifogas. Beroende på projektets storlek och utformning varierar kravet på detaljer i ansökan. När intresseanmälan inkommit handlägger mark- och exploateringsavdelningen ärendet. Avdelningen gör en översiktlig bedömning av hur väl projektet stämmer överens med de förutsättningar och intentioner som råder inom och omkring området intresseanmälan avser samt projektets genomförbarhet. Bedömningen tar hänsyn till dokumenten: Vision 2020 Översiktsplan Omkringliggande planer Övriga planer och program Bostadsförsörjningsprogram Utöver nämnda dokument kan även ytterligare rapporter vara aktuella för att utvärdera förutsättningarna.

76 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för kommunala markanvisningar Markanvisning Markanvisning för ett område kan ske genom direktanvisning, anbudsförfarande eller markanvisningstävling. Direktanvisning innebär att marken anvisas exploatören direkt utan anbudsförfarande eller markanvisningstävling när exploatören har ansökt om markanvisning. Anbudsförfarande innebär att flera exploatörer får lämna in förslag på hur de vill bebygga ett särskilt område utifrån ett antal av kommunen givna villkor. Markanvisningstävling innebär att exploatörer erbjuds lämna förslag på hur ett område kan exploateras med utgångspunkt för de förutsättningar kommunen ger. Förfarandet används främst vid särskilda projekt som starkt påverkar stadsbilden eller som på annat sätt är speciella. Ett tävlingsförfarande liknar ett anbudsförfarande, men kommunen kräver här mer omfattande och detaljrika förslag på utformning av bebyggelse och andra aspekter från exploatörerna, vilket kan ge större möjligheter till unik och annorlunda bebyggelse. Lilla Edets kommun tillämpar vanligtvis direktanvisning av mark. Vägledande vid markanvisning Vid anvisning av mark för bostadsbebyggelse ska följande vara vägledande: Varierad upplåtelseform Varierad upplåtelseform av boende ska eftersträvas. Varje ort ska kunna utvecklas och erbjuda ett varierat utbud av bostäder. Olika boendegruppers önskemål och behov beträffande storlek, upplåtelseform, sociala kontakter och boendeservice ska kunna tillgodoses. Även trygghetsaspekter ska beaktas. Miljö En långsiktig kvalitets- och miljöprofil ska eftersträvas. Byggproduktionen planeras för miljöanpassat genomförande, byggnadens drift är energi- och resurseffektiv som till exempel passivhus, emissioner från byggnaden har minimal miljöpåverkan, byggnaden påverkar inte omgivningen negativt och en god inomhusmiljö skapas. Tillgänglighet Vid all bostadsproduktion ska god tillgänglighet eftersträvas så att andelen bostäder med hög tillgänglighet ökar. Vid markanvisning ska därför kraven på åtgärder för att åstadkomma god tillgänglighet tillgodoses.

77 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för kommunala markanvisningar Konkurrens och mångfald på marknaden Kommunen ska verka för att främja goda konkurrensförhållanden för att skapa förutsättningar för variationsrika bostäder till rimliga boendekostnader. Fler företag, både stora och små, ska ges möjlighet att etablera sig och kommunen ska sträva efter att få in fler intressenter inom samma område. Hänsyn ska tas till exploatörens ekonomiska stabilitet och intresse av långsiktigt fortbestånd av bebyggelsen med avsedd upplåtelseform samt tidigare genomförda projekt. Beslut om markanvisning Efter att en komplett intresseanmälan för markanvisning inkommit fattar kommunstyrelsen beslut om markanvisning. Beslutet fattas senast inom fyra (4) månader. Markanvisningsavtal Kan området direktanvisas ska ett markanvisningsavtal tecknas mellan kommunen och exploatören. Avtalet ger exploatören ensamrätt att under en viss tidsperiod och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse av mark för byggnation. Genomförandeavtal Processen för upprättande av genomförandeavtal pågår parallellt med planprocessen och ett genomförandeavtal ska tecknas innan detaljplanen antas. Genomförandeavtalet ska bland annat innehålla förutsättningar för marköverlåtelse med tillhörande markpris, krav på byggnaders utformning och placering och tidskrav när byggnation senast ska vara påbörjad och slutförd. Köpeavtal När detaljplanen är antagen och har vunnit laga kraft ska ett köpeavtal tecknas där marken slutligen överlåts till exploatören. Till grund för köpeavtalet ligger genomförandeavtalet. Figur 1. Process för markanvisningsavtal

78 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för kommunala markanvisningar Utgångspunkter för markanvisningsavtal och genomförandeavtal Markanvisningsavtal och genomförandeavtal reglerar överenskommelser mellan kommunen och exploatören. Beroende på i vilket skede av processen som avtalen tecknas, till exempel kan avtal tecknas tidigt i planprocessen eller när antagen detaljplan finns, innehåller avtalen olika delar. Utgångspunkter för avtalen är följande: Markanvisning tidsbegränsas till högst två (2) år. Om marköverlåtelseavtal inte kan träffas inom denna tid är kommunen fri att anvisa marken till annan exploatör. Kommunen har rätt att återta en markanvisning om byggnationen inte påbörjats senast tio (10) månader efter det att infrastrukturen är utbyggd eller om det är uppenbart att exploatören inte förmår eller avser att genomföra projektet i den takt och på det sätt som avsågs vid markanvisningen. Förlängning kan medges om förseningen beror på omständigheter som exploatören inte råder över. Återtagen markanvisning ger inte rätt till ersättning. Markanvisning får inte överlåtas utan kommunens skriftliga godkännande. Detta gäller även överlåtelse till närstående bolag. Kommunen kan bestämma om upplåtelseform såsom ägande-, bostads- eller hyresrätt och ska kunna villkora att exploatören upplåter specialbostäder, lokaler för barn- och äldreomsorg samt andra kategoribostäder. Detta ska kunna ske antingen genom den avsedda nyproduktionen eller i exploatörens övriga befintliga bostadsbestånd. Exploatören står för sina egna kostnader i projektet och all ekonomisk risk i samband med detaljplanearbetet. Projektering i detaljplanearbetet ska ske i samråd med kommunen. Projekt som avbryts till följd av beslut under planprocessen ger inte rätt till ersättning eller ny markanvisning. Kommun kan inte garantera byggrätter vid markanvisning, om inte lagakraftvunnen detaljplan redan finns då markanvisningsavtalet tecknas. Exploatören ska satsa resurser och kostnader för medverkan i planarbetet. Exploatören bekostar anslutningsavgifter till vatten och avlopp, el, tele, bredband med mera enligt gällande taxa samt all utbyggnad inom kvartersmark. Eventuell flytt av ledningar bekostar exploatören. Exploatören ska tillse att gemensamt hämtställe för bostädernas avfall ordnas. Utöver köpeskillingen ska exploatören bidra till utsmyckning inom området.

79 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för kommunala markanvisningar Principer för markprissättning Lilla Edets kommun använder marknadsvärdeprincipen vid prissättning av mark. I tomtpriset ingår kostnad för marken, kostnader för framtagande av detaljplanen, kostnaden för utbyggnad av allmän plats med mera. Utöver detta tillkommer anslutningsavgifter enligt taxa beslutad av kommunfullmäktige. Vid anbuds- eller tävlingsförfarande kommer kommunen att använda ett öppet anbudsförfarande. Det mest fördelaktiga anbudet väljs baserat på de förutsättningar och villkor som är satta för respektive område för varje enskilt anbuds- eller tävlingsförfarande. För varje område finns ett acceptpris för marken för att markanvisningen ska genomföras. Kommunen kan använda en auktoriserad värderingsman för att göra en bedömning av marknadsvärdet.

80

81

82 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS0537 Norra stallgärdet tomtpris Dnr 2015/KS0537 Sammanfattning Del av Norra Stallgärdet är idag exploaterat med 18 tomter, varav 16 tomter är sålda. De två återstående tomterna har ej VA och kommer därför att försäljas i etapp II. Ytterligare 20 tomter har avstyckats, varav en tomt för LSS-boende. LSS-tomten är redan försåld för kr. Beslut finns från jan 2016 där ett fast pris är satt till kr per tomt. Tomtpriset är baserat på en tidig budgetkalkyl. Priserna har höjts inom regionen, vilket medför att vi behöver justera tomtpriserna. Det finns också en skuld från etapp I, vilken tas med i kalkylen. Intäkterna skall vara större än utgifterna. Ärendet Utgifter - kalkylen är justerad enligt följande: Etapp I Upparbetad skuld kr Etapp II Infrastruktur ovan mark kr Lantmäterikostnad kr Information, annonsering kr Intäkter - kalkylen är justerad enligt följande: LSS-tomten kr Tomter < 1000 kvm kr * 7 st kr Tomter kvm kr * 6 st kr Tomter >1100 kvm kr * 8 st kr kr kr Kalkylen ger en beräknad vinst på 10 %.

83 sid- 2 - Beslutsunderlag Detaljplan 1462-P59 Finansiering Exploateringsprojektet finansieras till 100 %. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att gällande tomtpris inom Norra Stallgärdet, är följande: tomtareal mindre 1000 kvm = kr, tomtareal mellan kvm = kr och tomtareal över 1100 kvm = kr. Cecilia Friberg Mark- och exploateringschef cecilia.friberg@lillaedet.se Beslutet expedieras till Cecilia Friberg Mark & exploateringsavd. sid 2/2

84

85 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Riktlinjer för exploateringsavtal Dnr 2017/KS0112 Sammanfattning Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska kommunen anta riktlinjer som anger utgångspunkter och mål för exploateringsavtal. Riktlinjerna ska ange grundläggande principer för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplaner samt andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå exploateringsavtal. Riktlinjer för exploateringsavtal gäller i de fall en exploatör vänder sig till kommunen och önskar planlägga mark för ett eget projekt där exploatören äger marken. Exploateringsavtal innehåller överenskommelse mellan kommunen och exploatören för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av en detaljplan. Kommunstyrelsen fattar beslut om exploateringsavtal. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad , dnr 2017/KS Riktlinjer för exploateringsavtal, dnr. 2017/KS Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta Riktlinjer för exploateringsavtal. Andreas Thorstensson Mark- och exploateringsingenjör andreas.thorstensson@lillaedet.se Beslutet expedieras till Cecilia Friberg, Mark- och exploateringschef Andreas Thorstensson, Mark- och exploateringsingenjör

86 Riktlinjer för exploateringsavtal Framtagen av: Mark- och exploateringsavdelningen Antagen av kommunfullmäktige: 2017-xx-xx yy

87 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för exploateringsavtal Innehåll Riktlinjer för exploateringsavtal... 3 Lagen... 3 Syfte... 3 Handläggningsrutiner och grundläggande villkor för exploateringsavtal... 3 Intresseanmälan för planläggning... 4 Exploateringsavtal... 4 Utgångspunkter för exploateringsavtal... 4

88 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för exploateringsavtal Riktlinjer för exploateringsavtal Kommunfullmäktige är kommunens övergripande mark- och bostadspolitiska organ. På kommunfullmäktiges uppdrag ska kommunstyrelsen bland annat leda och samordna översiktlig planering av mark och vatten, detaljplanering samt mark- och bostadspolitiken. Exploateringsavtal innehåller överenskommelse mellan kommunen och exploatören för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av en detaljplan när exploatören äger marken. Lagen Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska kommunen anta riktlinjer som anger utgångspunkter och mål för exploateringsavtal. Riktlinjerna ska ange grundläggande principer för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplaner samt andra förhållanden som har betydelse för bedömningen av konsekvenserna av att ingå exploateringsavtal. Syfte Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra hur kommunen arbetar med exploateringsavtal i enlighet med Plan- och bygglagen (PBL). Den situation som kravet på riktlinjer omfattar är då en exploatör vänder sig till kommunen och önskar planlägga mark för ett eget projekt där exploatören äger marken. Handläggningsrutiner och grundläggande villkor för exploateringsavtal Handläggningsrutinerna beskriver hur kommunen formellt handlägger en inkommen intresseanmälan, bedömningskriterier vid utvärdering av inkommen intresseanmälan och vem som fattar beslut om exploateringsavtal. För att få uppföra ny bebyggelse krävs oftast att en detaljplan finns över området vilken reglerar vad och hur mycket som får byggas. Ett exploateringsavtal är kopplat till genomförandet av en detaljplan.

89 Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Riktlinjer för exploateringsavtal Intresseanmälan för planläggning Om en exploatör vill uppföra ny bebyggelse på egen mark ska en skriftlig ansökan om planbesked göras till kommunens mark- och exploateringsavdelning. Beslut om planbesked fattas av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ska fatta beslut inom fyra (4) månader från det att fullständig ansökan inkommit till mark- och exploateringsavdelningen. Om positivt planbesked ges ska ett planavtal tecknas där exploatören åtar sig bekosta det arbete, och de utredningar som krävs, för att detaljplanen ska kunna antas. Exploateringsavtal När planarbetet påbörjats inleds avtalsförhandlingar mellan kommunen och exploatören i syfte att teckna ett exploateringsavtal vilket ska reglera genomförandet av detaljplanen. Senast inför granskning av detaljplanen ska kommunen redovisa avtalets huvudsakliga innehåll. Inför planens antagande ska förhandlingarna vara slutförda och parterna ska teckna ett exploateringsavtal före eller samtidigt som detaljplanen antas. Om större ändringar av projektets omfattning sker under detaljplanläggningen kan också omfattningen på exploateringsavtalet ändras. Beslut om exploateringsavtal ska fattas av kommunstyrelsen. Figur 1. Process för exploateringsavtal Utgångspunkter för exploateringsavtal Exploateringsavtal anpassas utifrån varje områdes unika förutsättningar men utifrån följande utgångspunkter: Mark som anges som allmän platsmark i detaljplanen överlåts till huvudmannen utan ersättning. Exploatören bekostar projektering och byggnation av infrastruktur och allmän platsmark som krävs för att exploateringen ska kunna genomföras i förhållande till den byggrätt som detaljplanen medger. Exploatören ansvarar för och bekostar utredningar, utformning och åtgärder med avseende på avfallshantering, bulleråtgärder, sanering, översvämning, bevarande- och kompensationsåtgärder av skyddsvärda områden, geologi och/eller arkeologi med mera som krävs för detaljplanens genomförande. Eventuella kostnader för fastighetsbildning såsom fastighetsreglering, avstyckning och bildande av gemensamhetsanläggningar, bekostas av exploatören. Exploatören bekostar anslutningsavgifter till vatten och avlopp, el, tele, bredband och eventuell annan infrastruktur, samt eventuell flytt av ledningar. Exploatören ska tillse att gemensamt hämtställe för bostädernas avfall ordnas. Exploatören ska bidra med någon form av kulturell utsmyckning inom området. Exploateringsavtalet ska godkännas av kommunstyrelsen

90

91 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KSO Strategi för ett mångfaldssamhälle Dnr2017 Sammanfattning Lilla Edets kommun har visionen om att vara en attraktiv kommun. Ett sätt att nå visionen är att främja inflyttningen till kommunen. För att inflyttningen ska bli bestående och hållbar krävs att nya invånares kompetens, kreativitet och arbetskraft tas tillvara på bästa sätt. Då delar av de nyinflyttade kommuninvånarna är immigranter, så handlar en del av de strategiska frågorna om vad som brukar kallas integrationspolitik. Strategin för ett mångfaldssamhälle är ett led i detta arbete och har som syfte att skapa en kommun där mångfald ses som tillgång och där alla har möjlighet att vara delaktiga i samhället på lika villkor oavsett förutsättningar. Strategin har sin utgångspunkt i kommunens Vision 2020 och har de uttalade målen integrering, inkludering samt etablering. Ärendet Lilla Edets kommun har en vision om att vara en attraktiv kommun att bo och verka i för alla människor. Ett sätt att nå visionen är att främja inflyttningen till kommunen. För att inflyttningen ska bli bestående och hållbar krävs att nya invånares kompetens, kreativitet och arbetskraft tas tillvara på bästa sätt. Då delar av de nyinflyttade kommuninvånarna är immigranter, handlar en del av dessa strategiska frågor om vad som brukar kallas integrationspolitik. Det övergripande nationella målet för integrationspolitiken är att alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Lilla Edets kommun ska solidariskt arbeta i enlighet med målet för integrationspolitiken. Ett attraktivt samhälle är tolerant och inkluderande, och mångkultur är en del av dess dynamik. En framgångsrik integration bidrar till kommunens attraktivitet och kan på så sätt både främja inflyttning och stävja utflyttning

92 sid- 2 - Strategin för ett mångfaldssamhälle är ett led i detta arbete och har som syfte att skapa en kommun där mångfald ses som tillgång och där alla har möjlighet att vara delaktiga i samhället på lika villkor oavsett förutsättningar. Strategin har sin utgångspunkt i kommunens Vision 2020 Växtkraft, Välbefinnande, Stolthet och Identitet samt har de uttalade målen integrering, inkludering och samhällsetablering vilket omfattar alla människor i ett samhälle. Arbetet är en långsiktig process och det är samhällets ansvar att på alla sätt medverka till att alla människor integreras, inkluderas och etableras i det svenska samhället. Alla människor ska respekteras oavsett bakgrund och att de ska kunna påverka sin situation, förstå och vara delaktiga i samhället de lever i och ha möjlighet till inflytande, utan att ge avkall på sin identitet och ursprungskultur. Därmed skapas förutsättningar för ett berikande mångfaldssamhälle i kommunen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad Strategi för ett mångfaldssamhälle, daterad Finansiering Finansiering för år tas från statliga medel för integration. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås anta Strategin för ett mångfaldssamhälle med tillhörande handlingsprogram. Finansiering för tas från statliga medel för integration. Beslutet expedieras till Kommunens nämnder och förvaltningar sid 2/2

93 Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum:

94 Kommunledningsförvaltningen Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun Strategi för mångfaldssamhälle Det övergripande nationella målet för integrationspolitiken är att alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Lilla Edets kommun ska solidariskt arbeta i enlighet med målet för integrationspolitiken. Det är nödvändigt för vår framtida välfärd att öka förståelsen för alla människor och skapa ett integrerat samhälle som präglas av jämlikhet, respekt och samförstånd mellan människor av olika etnisk, kulturell och religiös bakgrund. Integration är en långsiktig process och det är samhällets ansvar att på alla sätt medverka till att alla människor integreras i det svenska samhället och att det bygger på ömsesidig förståelse. Alla människor ska respekteras oavsett bakgrund och att de ska kunna påverka sin situation, förstå och vara delaktiga i det samhälle de lever i samt ha möjlighet till inflytande. Detta utan att ge avkall på sin identitet och ursprungskultur. Därmed skapas förutsättningar för ett berikande mångfaldssamhälle i kommunen. Förutsättningar Ett integrerat samhälle förutsätter gemensamt språk, gemensamma rättsnormer och gemensamma mötesplatser. Ett öppet samhälle utgår från att kommunen är beredd att ta emot nya människor och grupper och ge plats åt nya inslag i samhället. En av grundförutsättningarna för en framgångsrik integration är att var och en som är frisk och i arbetsför ålder kan försörja sig själv och sin familj. För att uppnå detta behövs relevanta kunskaper i det svenska språket och insikter om hur det svenska samhället fungerar. En annan grundförutsättning är ett integrerat boende. För att lyckas i det praktiska integrationsarbetet krävs förändrade attityder, tolerans och solidaritet. Det är viktigt att integrationsarbetet utgår från självbestämmande, inflytande och delaktighet på individ-, grupp- och samhällsnivå. Vision 2020 Lilla Edets kommuns strategi för ett integrerat samhälle har sin utgångspunkt i kommunens Vision 2020 Växtkraft/Välbefinnande/Stolthet/Identitet. Hävstängerna ska bidra till att integrationsarbetet präglas av ett öppet och integrerat samhälle för alla kommuninvånare.

95 Kommunledningsförvaltningen Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun Syfte Syftet för strategin är att skapa en kommun där mångfalden ses som en tillgång och där alla har möjlighet att vara delaktiga i samhället på lika villkor oavsett förutsättningar. Mål Mål för strategin är att skapa ett integrerat samhälle i Lilla Edets kommun Integration betonar vikten av anpassning till ett större sammanhang. Mål för strategin är att skapa ett inkluderat samhälle i Lilla Edets kommun. Inkludering betonar vikten av att ta in nya företeelser i sammanhanget. Mål för strategin är att främja samhällsetablering för alla invånare i kommunen. Samhällsetablering omfattar alla områden från etablering inom utbildningssystem och arbetsmarknad till civilsamhälle med föreningar, organisationer och gemenskaper. Perspektiv Tron på varje enskild persons inneboende kapacitet samt hjälp till självhjälp ska prägla arbetet och den enskilde individens kompetens och utbildning skall tas tillvara, vare sig det gäller ren yrkeskunskap eller kunskap om andra kulturer som kan vara värdefulla för samhället. I strategin för ett mångfaldssamhälle har Lilla Edets kommun använd principerna för social hållbarhet som strategiska områden: jämlikhet, hälsa, kompetens, mening och inflytande. Jämlikhet Alla människor har samma rättigheter och lika värde och ska därmed behandlas jämlikt oberoende av faktorer som kön, ålder, etnicitet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Detta gäller såväl individer emellan som mellan individer och organisationer. Hälsa I Lilla Edets kommun främjas en god hälsa för alla invånare. Det finns tydliga kopplingar mellan hälsotillstånd och boendesituation, familj, arbetsförhållanden, lön, meningsfull fritid, tillgänglighet samt rekreationsmöjligheter. För att undvika segregation och utanförskap krävs en hållbar och långsiktig samhällsplanering, där bostadsområden, mötesplatser och kulturella inslag skapar nya influenser för alla som vill leva, verka och bo i kommunen.

96 Kommunledningsförvaltningen Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun Kompetens I Lilla Edets kommun ska alla individer ges möjlighet till självförverkligande och utveckling utifrån sina förutsättningar. Därigenom stärks individers egenmakt att själva bidra till att få sina behov uppfyllda. Lärande behövs för att såväl individer som samhällen och organisationer ska vara hållbara och utvecklande. Utbildning och tydlig språkfokus är nyckeln till integration, inkludering och etablering. Mening Att se till varje individs inneboende kapacitet och enskilda talanger oavsett om det gäller utbildning, karriär eller fritid är viktigt för att stärka individens känsla av syfte och mening. Inflytande Alla människor ska ha möjlighet att delta i samhällsutvecklingen och påverka de sammanhang de både är en del av och beroende av. Inflytande är ett ledord i kommunens vision liksom i arbetet för ett inkluderande samhälle. Inflytande och delaktighet präglar alltmer förväntningar från invånare, företagare och övriga aktörer i civilsamhället. Lilla Edets kommun tror starkt på samverkan och olika typer av medskapandeprojekt där målgrupper och intressenter får stort inflytande. Ansvar Strategin är övergripande och gäller för hela Lilla Edets kommun. Varje förvaltning ska, med hänsyn till den övergripande strategin, arbeta utifrån Program för ett integrerat samhälle och ta ansvar för de område som berör verksamheten. Strategin uppdateras en gång per mandatperiod.

97

98

99

100 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Redovisning av ännu ej besvarade motioner 2017 Dnr 2017/KS0086 Sammanfattning Följande motioner har ännu ej besvarats: Motion från Julia Färjhage (C), Paulina Svenungsson (C), Jörgen Andersson (C), Karin Hallhagen (C) och Roy Beckman (C) om en giftfri kommun. (Inkom ) Motionen har varit remitterad till samtliga nämnder, samtliga har lämnat yttrande. Motionen handläggs av kommunledningsförvaltningen. Motion från Julia Färjhage (C) och Karin Hallhagen (C) om cykelväg i Västerlanda, etapp 1. (Inkom ) Motionen är återremitterad av kommunfullmäktige i avvaktan på cykelplan. Motion från Julia Färjhage (C), Jörgen Andersson (C), Paulina Svenungsson (C), Fredrik Hermansson (C) och Lars Ivarsbo (C) om Inlandsön, (Inkom ) Motionen är remitterad till kultur- och fritidsnämnden som svarat. Komplettering av yttrandet är begärd av kultur- och fritidsnämnden. Motion från Jörgen Andersson (C) och Julia Färjhage (C) om Nygårds ryttarsällskap. (Inkom ) Motionen är remitterad till kultur- och fritidsnämnden. Motion från Jörgen Andersson (C) och Julia Färjhage (C) om hästnära boende. (Inkom ) Motionen är remitterad till miljö- och byggnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Miljö- och byggnämnden har yttrat sig Motion från Peder Engdahl (M) och Camilla Olofsson (M) om obligatorisk undervisning i självförsvar för flickor i årskurs 6-9. Motionen är remitterad till kultur- och fritidsnämnden och utbildningsnämnden. Utbildningsnämnden lämnade yttrande Motion från Julia Färjhage (C), Jörgen Andersson (C), Paulina Svenungsson (C), Fredrik Hermansson (C) och Lars Ivarsbo (C) om laddstolpar mm. (Inkom ) Motionen handläggs på kommunledningsförvaltningen.

101 sid- 2 - Motion från Julia Färjhage (C), Jörgen Andersson (C), Paulina Svenungsson (C), Fredrik Hermansson (C) och Lars Ivarsbo (C) om att ta fram en livsmedelspolicy för kommunen. (Inkom ) Motionen har varit remitterad till omsorgsnämnden och utbildningsnämnden, som lämnat yttrande. Motionen handläggs på kommunledningsförvaltningen. Motion från Julia Färjhage (C), Jörgen Andersson (C), Paulina Svenungsson (C), Fredrik Hermansson (C) och Lars Ivarsbo (C) om att köpa in hjärtstartare (Inkom ) Motionen handläggs av kommunledningsförvaltningen. Motion från Anna Larsson (MP) om informationskampanj gällande källsortering av tidningar och förpackningar. (Inkom ) Motionen är remitterad till tekniska nämnden. Motion från Camilla Waltersson-Grönvall (M), Peder Engdahl (M), Camilla Olofsson (M), Anna-Lee Alenmalm (M), Zara Blidevik (M), Lars-Erik Anderström (M) och Andreas Nelin (M) om att avveckla demokrati- och mångfaldsberedningen. (Inkom ) Motionen handläggs av kommunledningsförvaltningen. Motion från Jörgen Andersson (C) om att införa förmånscykel i Lilla Edets kommun. (Inkom ) Motionen handläggs av kommunledningsförvaltningen. Motion från Camilla Waltersson-Grönvall (M), Peder Engdahl (M), Camilla Olofsson (M), Anna-Lee Alenmalm (M), Zara Blidevik (M) och Andreas Nelin (M) om översyn av kommunledningsförvaltningen. (Inkom ) Motionen handläggs av kommunledningsförvaltningen. Motion från Camilla Waltersson-Grönvall (M), Peder Engdahl (M), Camilla Olofsson (M), Anna-Lee Alenmalm (M), Zara Blidevik (M) och Andreas Nelin (M) om vänthall vid Lödöse station (Inkom ) Motionen handläggs av kommunledningsförvaltningen. Maria Olegård administrativ chef maria.olegard@lillaedet.se sid 2/2

102

103

104 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Revidering av Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Lilla Edets kommun avseende fyrverkerier och pyrotekniska varor Dnr 2016/KS0384 Sammanfattning Kommunfullmäktige antog Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Lilla Edets kommun. Därefter har en diskussion uppkommit om användning av fyrverkerier och pyrotekniska varor. Kommunledningsförvaltningen föreslår följande lydelse: 18 Den som skjuter av fyrverkerier eller andra pyrotekniska varor skall visa största möjliga hänsyn till omgivningen. Tillstånd av polismyndigheten krävs inom hela kommunen för att anordna fyrverkerier eller använda andra pyrotekniska varor under hela året med undantag av från klockan 18:00 påskafton till klockan 03:00 följande dag, från klockan 18:00 valborgsmässoafton till klockan 03:00 följande dag och från klockan 18:00 nyårsafton till kockan 03:00 följande dag. Det är förbjudet att använda pyrotekniska varor närmare än 100 meter från de särskilda boenden; Lindkullen i Lilla Edet, Soläng i Lödöse och Pilgården på Ström samt Lilla Edets Ridklubbs anläggning i Göta. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar ovanstående revidering av Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Lilla Edets kommun. Maria Olegård Administrativ chef Maria.olegard@lillaedet.se Beslutet expedieras till Polismyndigheten Länsstyrelsen

105

106 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Samrådsunderlag avseende rambudget för revision av GR 2018 Dnr 2017/KS0093 Sammanfattning Enligt revisionsreglemente för GR ansvarar förbundsfullmäktiges presidium för beredning av budget till revisorer (inom GR) och lekmannarevisorer (inom hel- och delägda bolag). För delägda företag ska presidiet samråda med andra ägare. Inför 2018 har revisorerna lämnat in bilagt äskande av budget till förbundsfullmäktiges presidium, om sammanlagt 917 tkr varav 600 tkr till fördjupade granskningar. Förbundsfullmäktiges presidium har berett budgetäskandet och föreslår för 2018 ett revisionsanslag om sammanlagt 467 tkr varav 150 tkr för fördjupade granskningar, en höjning med 50 tkr jämfört med Förslag till rambudget för revision kommer att behandlas av förbundsfullmäktige den 13 juni Samrådsunderlag för revisionsbudget 2018 har översänts till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 1 april Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad Protokollsutdrag från GR:s förbundsstyrelse Skrivelse från förbundsfullmäktiges presidium, daterad Förslag till beslut Kommunstyrelsen har inget att erinra mot föreliggande samrådsunderlag för rambudget för revision Maria Olegård administrativ chef maria.olegard@lillaedet.se Beslutet expedieras till GR Therese Allansson, bitr ekonomichef

107 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Utdrag ur protokoll ( 198) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 10 februari 2017 i stadshuset, Kungälvs kommun 198 Dnr: Förslag till samrådsunderlag avseende revisionsbudget för GR 2018 Enligt revisionsreglemente för GR ansvarar förbundsfullmäktiges presidium för beredning av budget till revisorer (inom GR) och lekmannarevisorer (inom hel- och delägda bolag). För delägda företag ska presidiet samråda med andra ägare. Inför 2018 har revisorerna lämnat in bilagt äskande av budget till förbundsfullmäktiges presidium, om sammanlagt 917 tkr varav 600 tkr till fördjupade granskningar. Förbundsfullmäktiges presidium har berett budgetäskandet och föreslår för 2018 ett revisionsanslag om sammanlagt 467 tkr varav 150 tkr för fördjupade granskningar, en höjning med 50 tkr jämfört med Förslag till rambudget för revision kommer att behandlas av förbundsfullmäktige den 13 juni Beslut Föreliggande samrådsunderlag för revisionsbudget 2018 översänds till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 1 april Denna protokollsparagraf justeras omedelbart. Vid protokollet Gunnel Rydberg Just:

108 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Justeras: Jonas Ransgård Dennis Jeryd Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i februari Rätt utdraget intygar: Just:

109 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till samrådsunderlag avseende revisionsbudget för GR 2018 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås översända föreliggande samrådsunderlag för revisionsbudget 2018 till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 1 april Sammanfattning Enligt revisionsreglemente för GR ansvarar förbundsfullmäktiges presidium för beredning av budget till revisorer (inom GR) och lekmannarevisorer (inom hel- och delägda bolag). För delägda företag ska presidiet samråda med andra ägare. Inför 2018 har revisorerna lämnat in bilagt äskande av budget till förbundsfullmäktiges presidium, om sammanlagt 917 tkr varav 600 tkr till fördjupade granskningar. Förbundsfullmäktiges presidium har berett budgetäskandet och föreslår för 2018 ett revisionsanslag om sammanlagt 467 tkr varav 150 tkr för fördjupade granskningar, en höjning med 50 tkr jämfört med Förslag till rambudget för revision kommer att behandlas av förbundsfullmäktige den 13 juni 2017.

110 Göteborgsregionens kommunalförbund Bakgrund Enligt revisionsreglemente för GR ansvarar förbundsfullmäktiges presidium för beredning av budget till revisorer (inom GR) och lekmannarevisorer (inom hel- och delägda bolag). För delägda företag ska presidiet samråda med andra ägare. Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet svarar fullmäktige för att revisionen har tillräckliga resurser för att genomföra revisionsuppdraget enligt kommunallagen och god revisionssed. Granskningen ska vara så omfattande att revisorerna kan avge ett väl underbyggt uttalande i revisionsberättelsen. Formerna för beredning av revisorernas budget regleras i revisionsreglementet. Revisorerna svarar för en väl underbyggd anslagsframställning som tar hänsyn till uppdragets omfattning och förutsättningar. Revisorerna tar utifrån lokala förutsättningar aktivt ställning till vad som är tillräcklig omfattning. Fullmäktige beslutar om revisionens budget, liksom för övriga verksamheter. Före 2016 fanns inga fastställda rutiner för budgetberedning för revisionen inom GR utan den budgetram som fanns till förfogande inrymdes i den övergripande budgeten för förbundet. Under uppmärksammade GRs förtroendevalda revisorer behovet av att definiera rutinerna för revisionens budgetberedning. Diskussioner fördes med förbundsfullmäktiges presidium kring arbetsformer för revisionen. Inför 2016 framförde de förtroendevalda revisorerna ett äskande till förbundsfullmäktige, utöver den befintliga budgetramen för 2016, om 700 tkr för riktade granskningar. Förbundsfullmäktige beslutade i juni 2015 om en utökning av revisionsbudgeten för 2016 med 80 tkr vilket motsvarar den uppskattade nivån på revisionsbudgeten för fördjupade granskningar i anbudsunderlag inför upphandling av revision för mandatperioden. För 2017 äskades medel till riktade granskningar om 600 tkr. I juni 2017 beslöt förbundsfullmäktige, efter att samråd skett med medlemskommunerna, om en budget för riktade granskningar för 2017 om 100 tkr. Detaljbudget 2017 för revisionen framgår av tabell nedan. Grupp Konto Budget 2017 Kommentar Förtroendevalda 6411 Sociala avg. revisorer styrelsearv Sociala avgifter arvoden 33% Förtroendevalda revisorer 7131 Styrelsearvode Fast arvode kr/person Förtroendevalda 7131 Styrelsearvode Förrättningsarvode 7 möten, 5 pers,

111 Göteborgsregionens kommunalförbund revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer 7131 Styrelsearvode Tjänster & Produkter internt halvdag (745 kr) Förlorad arbetsinkomst & reseersättning Fika 7 möten 11 personer 9412 Lokalhyra internt Lokal 7 möten Fördjupade granskningar Fördjupade granskningar Sakkunnigt biträde förvaltning Sakkunnigt biträde PWC Sakkunnigt biträde redovisning Auktoriserade revisorer E&Y Indexuppräkning för % Äskande av revision 2018 Inför 2018 har revisorerna lämnat in bilagt äskande av budget till förbundsfullmäktiges presidium. I äskandet poängteras att den grundläggande basgranskningen av GR inte är tillräcklig för att revisorerna ska kunna uttala sig i ansvarsfrågan om huruvida verksamheten skötts på ett tillfredsställande sätt. Det framhålls att revisionen är en stödjande verksamhet som i förlängningen kan minska kostnader genom att processer förbättras. Riktade granskningar mot identifierade risker är nödvändiga för att revisorerna ska kunna uttala sig i enlighet med SKLs riktlinjer i God revisionssed i kommunal verksamhet. Med stöd av PWC och E&Y har revisorerna under 2016 genomfört en risk- och väsentlighetsanalys samt där identifierat ett flertal riskområden där riktade granskningar är angelägna. Dessa framgår av bilagan. Mot bakgrund av ovanstående beskrivning äskar GRs förtroendevalda revisorer revisionsbudget för 2018 enligt följande: tkr för den grundläggande granskningen med utgångspunkt från detaljbudget 2017 (exklusive fördjupade granskningar à 100 tkr) tkr för att genomföra 4-6 riktade granskningar utifrån identifierade riskområden, à en uppskattad kostnad på 150 tkr per projekt. Sammanlagt äskande av revisionsbudget för 2017 blir därmed 917 tkr. Förbundsfullmäktiges presidiums kommentarer samt förslag till beslut angående rambudget för revision 2017

112 Göteborgsregionens kommunalförbund Förbundsfullmäktiges presidium har berett revisorernas budgetäskande och kommenterar som följer. Det är positivt att rutiner för revision har tydliggjorts och stärkts samt att budgetberedningen har tydliggjorts och sker utifrån fullmäktiges uppdrag. Det är också bra att en riskanalys gjorts och att riskområden för fördjupade granskningar identifierats. Jämförelser med andra kommunförbund Inför beredningen av revisionsbudget för GR 2017 gjordes jämförelser gjorts med ett par andra kommunförbund som då lämnade följande information om sin revisionsbudget: Kommunförbundet Skåne: Kommunförbundet Skåne har inte budgeterat något specifikt för fördjupade granskningar. För 2014 hade kommunförbundet Skåne en total kostnad för revisionen med 335 tkr. Här ingår förutom kostnaden för det årliga avtalet även tillägg för rådgivnings- och konsulttjänster samt arvode till de förtroendevalda revisorerna. Detta motsvarar ungefär den budget som har avsatts för revision (350 tkr). Kommunförbundet Stockholms Län (KSL): Kommunförbundet har ingen specificerad budget för revision. Kontinuerliga möten sker där förbundsdirektören föredrar årets verksamhet och viktiga händelser. Tertialuppföljningarna delges både styrelse och revisorer. Vid bokslutsrevisionen kan de förtroendevalda revisorerna ibland ålägga yrkesrevisorerna att extra granska något specifikt kostnadsslag och får då sedan en redogörelse för hur det har sett ut. Avstämning med Sveriges kommuner och landsting En avstämning gjordes inför 2017 även med SKL (Sveriges kommuner och landsting) kring principer för revision av kommunalförbund och sammanfattningsvis sades då följande: Grundfrågan är: vad behöver revisorerna veta för att kunna göra en ändamålsenlig granskning. Ser vi på utfallet för hela kommunkollektivet nationellt ligger revisionsdelen på ca 0,9 promille. Ser vi på utfallet bara för de mindre kommunerna blir andelen revision högre, ca 1,2 promille. Ju mindre organisation, desto större andel till revision. Det finns inga särskilda studier gjorda på kommunalförbund utan GR kan betraktas som en mindre kommun i det här fallet, även om vårt uppdrag skiljer sig från en kommun på olika sätt. GR har under 2015 inte haft någon tydliggjord budget för den grundläggande granskningen och ingen alls för fördjupad granskning. För 2016 är budgeten nu tydliggjord och summan 80 tkr för fördjupade

113 Göteborgsregionens kommunalförbund granskningar är beslutad. Det är svårt att höja anslagen för mycket på en gång utan kanske mer realistiskt att höja steg för steg, över tid. Efterhand kan den stegvisa utvecklingen och hur revisorerna förvaltar tilldelade medel utvärderas. Kommentarer från förbundsfullmäktiges presidium kring äskande av budget 2018 Presidiet finner äskandet om 317 tkr för den grundläggande granskningen med utgångspunkt från detaljbudget 2017 rimligt. Vad gäller den fördjupade granskningen bedömer förbundsfullmäktiges presidium, mot bakgrund av ovanstående, att revisorernas hela äskande i dagsläget inte kan tillmötesgås med hänsyn tagen till nuvarande budgetnivå för revision och nivån på medlemskommunernas avgift till GR samt att GRs verksamhet inte ska bli lidande av en alltför kraftig höjning av revisionsanslaget. Förbundsfullmäktiges presidium föreslår för 2018 ett anslag om 150 tkr för fördjupade granskningar, en höjning med 50 tkr jämfört med Förslag till revisionsbudget för GR kommer att behandlas av förbundsfullmäktige den 13 juni Göteborg Stefan Gustafsson, fullmäktiges ordförande Elisabet Rothenberg, fullmäktiges vice ordförande /Gunnel Rydberg

114 Till förbundsfullmäktiges presidium Äskande av budget för revision av GR 2018 Bakgrund Enligt revisionsreglemente för GR ansvarar förbundsfullmäktiges presidium för beredning av budget till revisorerna och lekmannarevisorerna. För delägda företag ska presidiet samråda med andra ägare. Före 2016 fanns inga särskilda rutiner för budgetberedning för revisionen inom GR utan den budgetram som fanns till förfogande inrymdes i den övergripande budgeten för förbundet. Under uppmärksammade revisorerna behovet av särskilda rutiner för revisionens budgetberedning. Inför 2016 framförde de förtroendevalda revisorerna ett äskande till förbundsfullmäktige, utöver den befintliga budgetramen för 2016, om 700 tkr för riktade granskningar. Förbundsfullmäktige tillmötesgick inte detta äskande utan beslutade i juni 2015 om en utökning av revisionsbudgeten för 2016 med 80 tkr vilket motsvarar den uppskattade nivån på revisionsbudgeten för fördjupade granskningar i anbudsunderlag inför upphandling av revision för mandatperioden. För 2017 äskades medel till riktade granskningar om 600 tkr. Efter att samråd skett med medlemskommunerna beslöt förbundsfullmäktige i juni 2016 om en budget för riktade granskningar för 2017 om 100 tkr. Äskande av revisionsbudget 2018 Den övergripande revisionsuppgiften är att granska om verksamheten följer förbundsfullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig uppgift är att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Vi revisorer menar att den grundläggande basgranskningen inte är tillräcklig för att vi ska kunna uttala oss i ansvarsfrågan om huruvida verksamheten skötts på ett tillfredsställande sätt. Revisionen är en stödjande verksamhet som i förlängningen kan minska kostnader genom att processer förbättras. Riktade granskningar mot identifierade risker är nödvändiga för att revisorerna ska kunna uttala sig i enlighet med SKLs riktlinjer i God revisionssed i kommunal verksamhet. Med stöd av PWC och E&Y genomförde vi under 2016 en risk- och väsentlighetsanalys och identifierade ett flertal riskområden där riktade granskningar är angelägna. Följande områden har identifierats:

115 Projektstyrning Förbundsstyrelse styrgrupper - bolag. Styrning och uppföljning. Ärendehantering. Delegation Uppföljning av projektredovisningen enligt E&Y-rapport identifierade brister, åtgärder Målstyrning kontra förtydligade målsättningar 2016 GRs rapportering till medlemskommunerna och vice versa IT-säkerheten behörigheter när folk slutar, tillgång till program, sekretess, fasta data Hantering av personuppgifter i förhållande till nytt regelverk (PUL) Attestordning Avtalshantering samt inköpsrutiner Läromedel in house, kontrollkriteriet Arvoden till förtroendevalda Styrande dokument och policys samt deras efterlevnad. Utifrån denna lista har vi revisorer beslutat att under 2016 genomföra en riktad granskning vad gäller IT-säkerheten inom GR behörigheter, sekretess, fasta data etc. I övrigt kvarstår behoven av granskningar enligt ovanstående lista. En utgångspunkt för äskande av revisionsbudget 2018 är detaljbudget 2017 för revisionen som framgår av tabell nedan: Grupp Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer Konto 6411 Sociala avg. styrelsearv. Budget 2017 Kommentar Sociala avgifter arvoden 33% 7131 Styrelsearvode Fast arvode kr/person 7131 Styrelsearvode Förrättningsarvode 7 möten, 5 pers, halvdag (745 kr) 7131 Styrelsearvode Förlorad arbetsinkomst & reseersättning 9410 Tjänster & Produkter internt Fika 7 möten 11 personer 9412 Lokalhyra internt Lokal 7 möten Fördjupade granskningar Fördjupade granskningar Sakkunnigt biträde förvaltning Sakkunnigt biträde PWC Sakkunnigt biträde redovisning Auktoriserade revisorer E&Y Indexuppräkning för %

116 Mot bakgrund av ovanstående beskrivning äskar vi revisionsbudget för 2018 enligt följande: För den grundläggande granskningen äskar vi 317 tkr, med utgångspunkt från detaljbudget 2017 i tabell ovan (exklusive fördjupade granskningar à 100 tkr) För att genomföra 4-6 riktade granskningar utifrån ovanstående identifierade riskområden, à en uppskattad kostnad på 150 tkr per projekt, äskar vi 600 tkr. Vårt sammanlagda äskande av revisionsbudget för 2018 blir därmed 917 tkr. Göteborg GRs förtroendevalda revisorer Genom Thomas Svensson, ordförande Christina Carlsson, vice ordförande

117

118 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning och budget 2018 för GR Dnr 2017/KS0094 Sammanfattning Enligt förbundsordningen ska förbundsstyrelsen bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig över ett samrådsunderlag avseende rambudget för nästkommande år. Fr.o.m tas en flerårig verksamhetsinriktning för GR fram, åtföljd av en årligen framtagen rambudget för förbundet. Föreliggande förslag till verksamhetsinriktning antogs av GRs förbundsfullmäktige i juni 2016 och har nu genomgått en översyn och en lättare revidering. Huvuddragen i verksamhetsinriktningen ligger kvar jämfört med tidigare version. I underlaget ingår förslag om en höjning av årsavgiften med 1,41 kr/invånare för tillkommande uppdrag. Efter samråd med medlemskommunerna behandlas verksamhetsinriktning och rambudget 2018 av förbundsstyrelsen den 19 maj och av förbundsfullmäktige den 13 juni Samrådsunderlaget för verksamhetsinriktning samt rambudget 2018 har översänts till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 1 april Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad Protokollsutdrag från GR:s förbundsstyrelse Verksamhetsinriktning och budget 2018 för Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag till beslut Kommunstyrelsen har inget att erinra mot föreliggande samrådsunderlag för verksamhetsinriktning samt budget 2018 för Göteborgsregionens kommunalförbund.

119 sid- 2 - Maria Olegård administrativ chef maria.olegard@lillaedet.se Beslutet expedieras till GR Therese Allansson, bitr ekonomichef sid 2/2

120 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Utdrag ur protokoll ( 197) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 10 februari 2017 i stadshuset, Kungälvs kommun 197 Dnr: Förslag till samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning samt budget 2018 för GR Enligt förbundsordningen ska förbundsstyrelsen bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig över ett samrådsunderlag avseende rambudget för nästkommande år. Fr.o.m tas en flerårig verksamhetsinriktning för GR fram, åtföljd av en årligen framtagen rambudget för förbundet. Föreliggande förslag till verksamhetsinriktning antogs av GRs förbundsfullmäktige i juni 2016 och har nu genomgått en översyn och en lättare revidering. Huvuddragen i verksamhetsinriktningen ligger kvar jämfört med tidigare version. I underlaget ingår förslag om en höjning av årsavgiften med 1,41 kr/invånare för tillkommande uppdrag. Efter samråd med medlemskommunerna behandlas verksamhetsinriktning och rambudget 2018 av förbundsstyrelsen den 19 maj och av förbundsfullmäktige den 13 juni Beslut Föreliggande samrådsunderlag för verksamhetsinriktning samt rambudget 2018 översänds till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 1 april Förbundsdirektören får i uppdrag att, inför budget 2019, utreda och eventuellt föreslå alternativ princip för beräkning av årsavgiften till GR. Förbundsdirektören får i uppdrag att göra en översyn och värdering av nuvarande transfereringar kopplade till de mottagande organisationernas regionala uppdrag och medlemsnyttan för GRs kommuner. Just:

121 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras: Jonas Ransgård Dennis Jeryd Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla Rätt utdraget intygar: Just:

122 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning samt budget 2018 för GR Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås översända föreliggande samrådsunderlag för verksamhetsinriktning samt rambudget 2018 till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 1 april Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Enligt förbundsordningen ska förbundsstyrelsen bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig över ett samrådsunderlag avseende rambudget för nästkommande år. Fr.o.m tas en flerårig verksamhetsinriktning för GR fram, åtföljd av en årligen framtagen rambudget för förbundet. Föreliggande förslag till verksamhetsinriktning antogs av GRs förbundsfullmäktige i juni 2016 och har nu genomgått en översyn och en lättare revidering. Huvuddragen i verksamhetsinriktningen ligger kvar jämfört med tidigare version. En redogörelse för årets förslag till verksamhetsinriktning och rambudget 2018 lämnas i följande tjänsteutlåtande. I underlaget ingår förslag om en höjning av årsavgiften med 1,41 kr/invånare för tillkommande uppdrag. att förbundsdirektören får uppdraget att, inför budget 2019, utreda och eventuellt föreslå alternativ princip för beräkning av årsavgiften till GR. en översyn och värdering av nuvarande transfereringar kopplade till de mottagande organisationernas regionala uppdrag och medlemsnyttan för GRs kommuner. Efter samråd med medlemskommunerna behandlas verksamhetsinriktning och rambudget 2018 av förbundsstyrelsen den 19 maj och av förbundsfullmäktige den 13 juni Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

123 Göteborgsregionens kommunalförbund Tjänsteutlåtande Helena Söderbäck Förslag till samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning för GR samt budget för GR 2017 Bakgrund Enligt förbundsordningen ska förbundsstyrelsen bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig över ett samrådsunderlag avseende rambudget för nästkommande år. Fr.o.m tas en flerårig verksamhetsinriktning för GR fram, åtföljd av en årligen framtagen rambudget för förbundet. Syftet med en flerårig verksamhetsinriktning är att befästa långsiktigheten i GRs uppdrag, förtydliga förbundets målformuleringar samt bättre tillgodose kraven på uppföljning. Efter att förbundsfullmäktige i juni året före aktuellt budgetår antar verksamhetsinriktning och budget kompletteras denna handling med en verksamhetsplan och detaljbudget på styrgruppsnivå, som antas av förbundsstyrelsen i december samma år. Föreliggande förslag till verksamhetsinriktning antogs av GRs förbundsfullmäktige i juni 2016 och har nu genomgått en översyn och en lättare revidering. De strategiska satsningsområdena i verksamhetsinriktningen ligger kvar jämfört med tidigare version. Efter samrådet med medlemskommunerna behandlas verksamhetsinriktning och rambudget 2018 av förbundsstyrelsen den 19 maj och av förbundsfullmäktige den 13 juni En kort redogörelse med exempel på hur synpunkter som medlemskommunerna lämnade vid förra årets samrådsprocess, inför budget 2017, har omhändertagits lämnas i bilaga. En redogörelse för årets förslag till verksamhetsinriktning och rambudget 2018 lämnas i det följande. Förslag om höjd årsavgift 2018 för att möta tillkommande uppdrag Social välfärd inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå fick GR uppdraget att samordna kommunernas gemensamma

124 Göteborgsregionens kommunalförbund agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå (förbundsstyrelsen , förbundsfullmäktige ) I de frågor där kommunerna finner det lämpligt ska strukturer och arbetssätt etableras. Arbetet inleddes under 2016 och har hanteras inom ram, men i utredningen inför uppdraget klargjordes att det skulle krävas resurser för beredningsarbetet i sociala styrgruppen och arbetsgrupper knutna till uppdraget. DKR delregionalt kollektivtrafikråd. GRs förbundsstyrelse utgör fr.o.m delregionalt kollektivtrafikråd för Göteborgsregionen. Det delregionala kollektivtrafikrådet ska säkerställa dialog- och samrådsmöjligheter mellan kommunerna samt mellan delregionen och VGR. Uppdraget kräver extra resurser vad gäller beredning och sekreterarskap. För att möta beslutade tillkommande uppdrag avseende hälso- och sjukvård på delregional nivå samt delregionalt kollektivtrafikråd (DKR) föreslås en höjning av medlemsavgiften med 1,41 kr/invånare att gälla fr.o.m Årsavgiften höjs därmed från 74,11 till 75,52 kr/invånare. Utredning av ny princip för beräkning av årsavgiften till GR inför budget 2019 Finansiering Årsavgiften till GR har varit oförändrad sedan 2002 då avgiften uppgick till 68,11 kronor per invånare. En teknisk justering av årsavgiften med 4 kronor genomfördes 2012 när FoU i Väst inkorporerades som en ordinarie verksamhet inom GR. Dessa 4 kronor hade fram tills dess fakturerats vid sidan av årsavgiften. Ungefär samtidigt beslutade förbundsstyrelsen om höjt bidrag till Västkuststiftelsen med 2 kronor per invånare. Sammanlagt blev då avgiften 74,11 kronor per invånare, beräknat på antalet invånare per den 31 december föregående år, vilket motsvarar dagens nivå. Av årsavgiften transfereras 27,85 kr/ invånare till andra organisationer. Årsavgiften motsvarar knappt 20 procent av förbundets omsättning. GR har under lång tid byggt upp ett stort förtroende hos många olika samarbetspartners. Det utgör grunden för framgången med att finna extern finansiering för de insatser som prioriteras av styrgrupperna och medlemskommunerna inom ramen för verksamhetsinriktningen. Huvuddelen av verksamheten finansieras på detta sätt, exempelvis genom statsbidrag, intäkter från kurser samt via konferenser, utredningsarbeten, forskningsuppdrag och EU-projekt. Medfinansiering är vanligt förekommande och innebär att GR står för en del av finansieringen tillsammans med en eller flera aktörer, exempelvis staten, Västra Götalandsregionen eller EUs fonder och program.

125 Göteborgsregionens kommunalförbund GR - ett kommunalförbund i utveckling GR är ett kommunalförbund där den politiska organisationen utgör plattformen för de uppdrag som ska genomföras inom ramen för kommunalförbundets verksamhet. GR är också en projektorganisation som till största delen är externt finansierad. Eftersom medlemskommunernas uppdrag till GR via politiska grupper och nätverksarbete ökar, växer GR. Omsättningen har ökat med 119 procent sedan Antalet anställda har under samma period ökat med 71 procent och uppgår nu till 128 årsarbetare ( ). Principen för beräkning av årsavgiften från medlemskommunerna till GR grundar sig på ett fastställt belopp per invånare, vilket gör att den står i proportion till kommunens storlek. Årsavgiften indexeras inte. Samma princip har gällt sedan kommunalförbundet bildades. Mot bakgrund av den utveckling som förbundet genomgått och de utmaningar kommunerna står inför föreslås att förbundsstyrelsen ger förbundsdirektören uppdraget att, inför budget 2019, utreda och eventuellt föreslå alternativ princip för beräkning av årsavgiften till GR. Översyn och värdering av transferering till andra organisationer GR transfererar årligen medel till ett antal regionala organisationer. Transfereringarna fastställs årligen av förbundsstyrelsen i detaljbudgetprocessen. Transfereringarna till Västkuststiftelsen, Västkom och Europakorridoren är rörliga och varierar utifrån antalet kommuninvånare. Transfereringar till resterande organisationer har ett fastställt belopp. Fastställda transfereringar för 2017 redovisas i ekonomiavsnittet i verksamhetsinriktning och budget. Det pågår dialoger med några av de organisationer som GR transfererar medel till utifrån deras respektive regionala uppdrag. Syftet är att värdera transfereringarna kopplade till uppdragen och förväntad medlemsnytta. Eventuella förändringar föreslås hanteras av förbundsstyrelsen inom ramen för detaljbudget Förslag Med utgångspunkt från ovanstående innebär det samrådsunderlag som nu översänds till medlemskommunerna inför rambudget 2018 följande förslag: en höjning av årsavgiften med 1,41 kr/invånare för tillkommande uppdrag:

126 Göteborgsregionens kommunalförbund - beredning av hälso- och sjukvårdsuppdraget på delregional nivå - förbundsstyrelsen som delregionalt kollektivtrafikråd (DKR). att förbundsdirektören får uppdraget att, inför budget 2019, utreda och eventuellt föreslå alternativ princip för beräkning av årsavgiften till GR. en översyn och värdering av nuvarande transfereringar kopplade till de mottagande organisationernas regionala uppdrag och medlemsnyttan för GRs kommuner.

127 Bilaga 1 Kommentarer till kommunernas synpunkter på 2017 års samrådsunderlag I samband med budgetsamrådet 2017 lämnades ett antal synpunkter från medlemskommunerna på GRs verksamhet och inför samråd 2018 lämnar GRs tjänstemän några kommenterarer kring de lämnade synpunkterna. K2020 en del i trafikförsörjningsprogrammet K2020 är ett kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen som numera också ingår i Västra Götalandsregionens Trafikförsörjningsprogram, vilket har tydliggjorts i Verksamhetsinriktning GR bör jobba mer med demokratifrågor Arbete med demokrati är en stor och viktig fråga som innefattar många dimensioner och processer som kommunerna och därmed GR är involverade i idag. Det kan finnas ett värde i att tydligare lyfta fram våra gemensamma insatser för att utveckla och stärka demokratin i samhället inom miljö och samhällsbyggnad, arbetsmarknadsområdet, det sociala området och utbildningssidan. Här följer några exempel: Genom undersökningen LUPP ger FoU i Väst/GR stöd till kommunerna att följa upp den lokala ungdomspolitiken. Resultaten kan på olika sätt användas som avstamp i en dialog mellan kommunens unga invånare samt kommunens tjänstemän och politiker. En viktig förutsättning för demokrati är att alla människor kan vara delaktiga i att påverka den egna livssituationen. GR implementerar den så kallade delaktighetsmodellen i kommunerna, som ska öka brukarens möjlighet till delaktighet och inflytande över sin vardagssituation. GR ger även kontinuerligt kompetensinsatser till kommunerna i metoder för att stödja arbete, som bygger på delaktighet i samhället och utgår från individens önskan om att komma i arbete/sysselsättning. I projektet Dialog Bygg Hållbart för Seniorer undersöker GR hur äldre personers perspektiv tas till vara i byggprocessen svarade GR på betänkandet EU på hemmaplan. I spåren av detta har Pedagogiskt Centrum på GR Utbildning fått i uppdrag att genomföra Europaparlamentets kompetensutvecklingssatsning på skolor i Sverige. GR representerade den västsvenska delen av landet tillsammans med Centrum för Europaforskning/CERGU på det nationella EU-handslaget på initiativ av EU-minister Ann Linde. Det finns nu förslag på att genomföra

128 Bilaga 1 regionala EU-handslag med önskemål om att det första genomförs i Göteborgsregionen med GR som arrangör. GR genomför årligen cirka 20 demokratitorg runt om i Västra Götalandsregionen där gymnasieelever och politiker möts. Dessutom genomförs årligen ca 15 FN- och EU-rollspel ute på skolor i regionen, där utgångspunkten är demokrati med särskilt fokus exempelvis på miljö och mänskliga rättigheter. GR Utbildning varit med och utvecklat metoder för att arbeta med demokrati, inkludering och motverka rasism. GR bör samverka mer i vuxenutbildningsfrågor GR fortsätter att utveckla samverkan kring vuxenutbildning utifrån behov på arbetsmarknaden. Arbetet med strategisk kompetensförsörjning samt matchning mellan utbildning och arbetsliv är centralt. Exempelvis erbjuds via GR regionalt sökbara yrkesutbildningar som leder till jobb inom bristyrken. GR vill också fördjupa och bredda den regionala samverkan kring vuxenutbildningen i syfte att öka tillgängligheten till utbildning oavsett hemkommun. Stärka samverkan kring bostadsbyggande och boendeplanering GR har som mål att samordna den regionala bostadsplaneringen. Utifrån kommunernas översiktsplaner och bostadsförsörjningsprogram ska GR visa på en regional nulägesbild för att synliggöra möjligheter och utmaningar. GR vill etablera en regional politisk plattform kring boendefrågan med branschens aktörer. GR vill även främja fler bostäder för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden, exempelvis nyanlända flyktingar, ensamkommande barn och unga samt funktionshindrade. Stärka samverkan kring infrastruktur När det gäller infrastruktur är ett mål att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem. I arbetet med nationell och regional plan ska GR ta fram en tydlig bild av storstadsregionens behov av transportinfrastruktur. GR ska även utveckla ett koncept för pilotprojekt om regionala stomcykelstråk och regionala arbetsformer som främjar en hållbar mobilitet. GR ska även driva utvecklingsarbetet med kollektivtrafikförsörjning av Landvetter flygplats. Förtydliga jämställdhetsperspektivet

129 Bilaga 1 Jämställdhetsfrågorna ska genomsyra GRs verksamhet. Ett övergripande mål är att bidra till att skapa en ökad jämlikhet i arbetslivet. Arbetet ska genomsyras av ett förhållningssätt som innebär att de horisontella principerna jämställdhet, ickediskriminering och tillgänglighet beaktas. GR ska arbeta för att förändra attityder på arbetsmarknaden vad gäller de olika diskrimineringsgrunderna. Inom ramen för GR finna fler samordnings- och samverkansområden Att möta kommunernas behov av samordning och samverkan är helt centralt för kommunalförbundet. Det sker genom arbetet i förbundsstyrelsen, de politiska styrgrupperna och nätverken. Syftet är att skapa medlemsnytta för kommunerna. De områden inom vilka samverkan kan ske regleras i förbundsordningen, och det finns potential för fler insatser inom respektive område. Initiativen kan tas av medlemskommunerna och/eller kommunalförbundet. Förfrågningar och initiativ kan också komma från externa samarbetspartners. Exempel på nya samordnings- och samverkansområden: - Under 2017 gjordes ett förtydligande i förbundsordningen som innebär att GR kommunerna nu också samverkar i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå. GRs förbundsstyrelse utgör sedan ett år tillbaka Delregionalt kollektivtrafikråd. Digitaliseringen är identifierad i vår verksamhetsinriktning som en av åtta utmaningar att samarbeta kring. Digitaliseringens transformerande kraft innebär en förändring i våra medlemskommuners sätt att arbeta och möta medborgarna. Stärka samverkan kring flyktingmottagande I arbetet under 2017 kommer samverkan kring mottagandet av nyanlända att fortsätta, och ett särskilt fokus kommer att vara på att bevaka lagförändringar och analysera vad de får för konsekvenser för individen. Vidare kommer samverkan att ske kring områden som angelägna för kommunerna som t.ex. bostadssituationen för nyanlända samt samarbete med civilsamhället. GR arbetar även med gemensamma projekt såsom På rätt spår som syftar till att matcha nyanlända mot efterfrågan på arbetsmarknaden och InVäst som ska bidra till ökad kompetens hos kommunens personal. FoU i Väst/GR tog tidigt initiativ till och fick medel för forskning om ensamkommande barn och unga. Länge var FoU-rapporten Får jag vara med? ett av de fåtal kunskapsunderlag som fanns, och rapporten bildade också kärnan i en forskningssammanställning som Socialstyrelsen gjorde. GR håller fortsatt kontakten med den aktuella forskaren vid Göteborgs universitet som har bidragit med två

130 Bilaga 1 forskningssammanställningar in i GRs arbete: en sammanställning som gäller kompetensutveckling och en som grund för det ESF-finansierade projektet Nya GRannar. Kunskapsutveckling kring ensamkommande barn och unga är på agendan i många sammanhang där GR deltar. NSK-s (Nationell samverkan för kunskapsstyrning i socialtjänsten) har detta som en av sina prioriterade frågor vilket bland annat lett till en satsning på en innovationsplattform runt ensamkommande barn och unga där flera GR-kommuner deltar. Forte har nyligen kommit ut med en aktuell forskningssammanställning. Nordens Välfärdscenter inleder under året en kartläggning vad som är gemensam viktig kunskap som behöver lyftas fram och spridas i Norden. Sammantaget kan man konstatera att forskningskopplingen är vital och pågår på många nivåer.

131 Verksamhetsinriktning och budget 2018 för Göteborgsregionens kommunalförbund Uppdaterad januari

132 2

133 V och strategidokumentet, med en utveckling hetsplaner beskrivs vilka insatser som prioriteras under de aktuella åren. Dessa innehåller också en detaljbudget. GRs medlemskommuner är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Stenung sund, Tjörn och Öckerö. 3

134 4

135 Göteborgsregionen ska vara en stark, framgångsrik alla. gränserna något hinder. Man kan bo i en av GRs medlemskommuner, utbilda sig i en annan och arbeta i en tredje. Det är en utveckling som blir allt tydligare i unika samarbete på utbildningsområdet. Det arbets bostadsförsörjning, infrastruktur och näringsliv länkas rande region. Verksamhetsinriktningen har sin utgångspunkt målen för Västra Götaland och visionen inför. sig i våra kommuner. År 2016 tog kommunerna i GR ringen har betydelse för den sociala hållbarheten. Göteborgsregionen. Jonas Ransgård Förbundsstyrelsens ordförande Förbundsdirektör 5

136 G erfarenhetsutbyte inom regionen. Vi ska medverka för medlemmarna inom ramen för den kommunala självstyrelsen. Inom GR har medlemskommunerna möjligheter arenor för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan samsyn kring de gemensamma målen. som är ömsesidigt beroende av varandra. Vi arbetar medlemskommuner. GR skapar och driver nätverk samt erbjuder medlemskommunerna service och kvaliteten på det kommunala serviceutbudet för medborgarna. av processer där man involverar olika aktörer. Västsveriges och Göteborgsregionens utveckling pågående dialog mellan samhällets aktörer förstärks regionens utveckling och vi skapar en gemensam startsträckan blir kort när vi påbörjar processer och projekt. i Västra Götalands län. De fyra kommunalförbundens Genom vårt samarbete med Göteborg & Co och Västsvenska turistrådet utvecklar vi också regionen bete med Business Region Göteborg, länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland, Västra Götalandsregio nens (VGRs) olika nämnder och beredningar, Region Halland, kommunalförbunden i Västra Götaland, ner, universitet och högskola samt de kommuner arbetsmarknadsregion; i skrivande stund Bollebygd, i vår egen kunskapsuppbyggnad och omvärldsbevak 6

137 Vi förstärker varandras arbete det ger mervärde både för regionen och för den enskilda kommunen. EU Staten Västra Götalandsregionen GR och medlemskommunerna GR och medlemskommunerna är en del av en stark och tydlig agerar som sådan i samklang med många andra aktörer och som munal samverkan ger digt som den regionala samverkan är kommu- kommunerna. Den kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner; den ekonomis ka, den miljömässiga och den sociala. Genom ekonomisk hållbarhet hushåller vi med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Miljömässig eller ekologisk hållbarhet handlar om på naturen och människans hälsa. stabilt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. tre dimensioner. planering samt i alla insatser vi genomför. att integreras som en naturlig del i medlemskommuner utvecklingsprojekt, men också genom omvärldsbevak 7

138 ning, strategiskt påverkansarbete och kompetens möjligheter som EUs fonder och program erbjuder under den innevarande programperioden fokus på implementering, uppföljning och resultat, vilket speglar GRs arbete. implementera kunskap. Resultaten ska återföras i GRs material och seminarier. Resultaten ska vara använd ning av relevant forskning, brukarens erfarenhet och vilja samt den professionellas kompetens. Kunskap är Den samverkan som GR som kompetens resurs har yrkesverksamma och förtroendevalda i kommunerna. fortbildningar och utvecklingsprogram samt skräddar sydda projekt och insatser på såväl enhetsnivå som i av mötesplatsarrangemang. som män ser välfärdssektorn som en spännande arbetsmarknad. Verksamheten, huvudsakligen våra grundläggande 2016 utgjorde de cirka 20 procent av den totala Huvuddelen omkring 80 procent år 2016 statsbidrag. intäkter från kurser, konferenser, medlemskommuner. 8

139 9

140 V utmaningar för regionen och för de enskilda kom munerna under de kommande åren. Utgångspunkten resurs för medlemskommunerna i deras arbete inom dessa områden. veckla det goda livet i Göteborgsregionen och bidrar Västra Götaland, är det gemensamma styrdokumen tet och vägvisaren för hela Västra Götalands utveck ling mellan åren 2014 och arbetat in i de utmaningar som här beskrivs, se bilaga. och unga. En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet. Livslångt lärande. Boende och bostäder. En fungerande arbetsmarknad. En hållbar livsmiljö. resande. Digital utveckling och välfärdsteknologi. 10

141 Barn och unga som lever med sämre socioekonomiska ningar för goda livsvillkor och hälsa än andra barn. borgsregionen utan vårdnadshavare. Sociala risker i lokalsamhället måste också uppmärksammas. förebyggande insatser ha stor betydelse. Personal som socialtjänsten ger inte blir trygg och säker. kan medlemskommunerna få stöd för goda insatser bruk ska uppmärksammas. rare, skolledare och andra aktörer på skolans område. sammans med medlem skommunerna bedriva skolutvecklingsprojekt rata framgångsfaktorer samt göra kartläggningar, utvecklingsarbeten och stödja lokala processer lemskommunerna. Likaså ska GR vara den självkla ra samarbetspartnern för alla skolformer när det gäller samverkan mellan skola och arbetsliv. 11

142 Kommunerna står för en stor del av de människors ekonomiska och sociala trygg deltagande i samhällslivet. Kommunerna människor ska vilja bo och leva i Göteborgs regionen ska den sociala välfärden vara längre, ställer krav på kommunerna. Den sammanhållen vård och omsorg ökar i takt på god samverkan såväl inom som mellan omsorg. Medlemskommunernas samarbete inom GR bromsa utvecklingen av långvarigt utanför skap. Sociala indikatorer vid upphandling samt utvecklingen av sociala företag kan ge med långvarigt utanförskap. Det är även an naden genom företagens samhällsansvar. nellt åtagande som kräver samarbete mellan kommun och stat och aktörer som Arbets Inom GR samordnas de regionala insatserna som samhällsorientering och yrkesutbildning i samhället. 12

143 Arbetet på det livslånga lärandets område inrym pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma grund har ökat markant under de senaste åren. Medlemskommunerna i GR har etablerat en för landet unik samverkan på utbildningsområdet som inom GR kring utbudet av gymnasieutbildningar får valfrihet. Genom den gemensamma gymnasiean digitala lärmiljöer av god standard, utveckla sina kun skillnader. Studerande ska också ha likvärdiga möjlig heter oberoende av etnisk bakgrund, kön, ålder eller För många grupper av äldre är samhället inte lärandet tas på allvar och inkluderar alla åldrar. För den som har yrkeserfarenhet men saknar den Valideringsinsatser är en del av formen och GR ska bygga upp en regional valideringskompe tens för metod och kvalitetstöd. koppla samman valideringens aktörer, kartlägga behov samt planera och implementera verk samhet. 13

144 en hållbar regionstruktur, en samsyn i boendefrågan större rörlighet på arbetsmarknaden. Med regionalt kunskapsbyggande får kommunerna lokalt underlag för sin bostadsförsörjning. i regionen. GR ska beakta behovet av bostäder för grupper som har en svag förankring på bostadsmark verka för strategisk bostads planering och arbeta med 14

145 hålls nere. De som står utanför arbetsmarknaden ska ha barhet ökar. Det behöver också ske en rörelse på incitament för en ökad rörlighet. Där spelar bland kontakterna stärks mellan kommunerna och Arbets sjukvården. med medlemskommunerna kring kompetensförsörj och skapa samverkansformer för arbetsmarknadens som minskar obalansen missmatchningen på arbetsmarknaden. 15

146 GR har ställt sig bakom klimatstrategi för Västra ovärderligt. Med ökad urbanisering måste miljöer havet är en gemen sam resurs som kräver mellankom grundläggande del av samhällets infrastruktur. Allt högre krav ställs på god service, robusta system och antagna planerna och - väl fungerande avloppssystem som knyter samman regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. Samarbetet i GR ger kommunerna möjlig I storstadsmiljöer är avvägningen mellan kvali teter - niskors liv i staden. 16

147 skapas. Det sker också genom överenskommelser om när det gäller resor med färdtjänst. omställningen. och delta i statens och Västra Götalandsregionens Göteborgsregionens intressen. GR medverkar i Västsvenska paketet. GR är också medlem i Europa banan en järnväg mellan Göteborg och Stockholm via Jönköping. Regionen ska även ges en ökad inter som kan få påverkan på den regionala strukturen näringsgren i Göteborgsregionen, bland annat genom ling och skapa gemensam kunskap om utmaningar säga samhällets behov av sand, grus och sten. En stora transportkostnader, miljöpåverkan med mera samhet. 17

148 samhälls gemensamma resurser som kan användas av Den höga förändringstakten i samhället förutsät former som relevanta verktyg för digitaliserat och strategisk och regional utbildningsplanering. Genom de samordningsverktyg GR utvecklat samlar vi utbild ningsdata som kan kopplas samman med prognoser kontakter. Utvecklingen på utbildningsområdet ställer allt högre krav på digital kompetens. För unga människor elever och personal ska kunna följa med i den digitala utvecklingen. 18

149 D strategier som styr och vägleder verksamheten inom Göteborgsregionens kommunalförbund. Förbundsordningen, som beslutas av förbundsfull för samarbete över kommungränserna i Göteborgs och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamhetsinriktning och budget på uppdrag av varje år från och med verksamhetsplaner och detaljbudget för det kom mande året. regional struktur samarbete mellan samtliga GRs medlemskommuner. Det lägger en stabil grund för vårt gemensamma sociala aspekten inkluderad. är en överenskommelse. den regionala handelsstrategin är en överenskommelse handelscentrum. K2020 gionen som numera också ingår i Västra Götalandsre 19

150 är en led stjärna i GRs arbete. Den har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom GR och de tre andra kommunalförbunden. Götaland är det gemensamma styrdokumentet och den gemensamma vägvisaren för hela Västra Göta lands utveckling under huvudområdena samt kommuner i Västra Götaland. GR har ställt sig den västsvenska ekonomin ska vara oberoende av fos grkom.se. 20

151 Förbunds- Förbundsfullmäk gstyrelsen Förbundsledning Högsta beslutande organ Förbundsdirektören rapporterar ll förbundsstyrelsen Arbetsmarknad De poli ska styrgrupperna bereder frågor ll förbundsstyrelsen Sociala Miljö och samhällsbyggnad ADA Administra va avdelningen Avdelning Ekonomi Avdelning Välfärd Avdelning Planering Utbildning Avdelning Utbildning Cirka 50 nätverk Nätverken utgörs av tjänstemän i kommunerna Gryning Vård (delägt) Business Region Göteborg och Göteborg & Co GRs högsta beslutande organ är. Mandatperioden är densamma och 21

152 som bland annat ansvarar för den regionala gymnasiesamverkan och även regional gemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. grupper med olika ansvarsområden: följer arbetsmarknadens utveckling, nyanländas etablering, validering och kommunernas roll som arbets givare. verkar för en socialt hållbar utveck ling med social sammanhållning och trygga levnads förhållanden för god social välfärd. företräder det regionala Styrgrupperna, som består av förtroendevalda po ändringar i omvärlden och i medlemskommunernas behov. Styrgrupperna och nätverken är kärnan i GRs verksamhet 22

153 perna och den professionella utvecklingen i nätverken är helt centrala i GRs verksamhet. Frågeställningarna mellan styrgrupperna och nätverken är både nödvän dig och värdefull. chefer i en av medlemskommunerna. Nätverk och arbetsgrupper för olika kategorier kom för frivillig samverkan mellan kommuner. Men GR har hetsutövning inom två områden: GR svarar för regionplaneorgan Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har och bereda frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Det är i kommunerna det händer! 23

154 24

155 nomisk balans i enlighet med de av förbundsstyrelsen antagna riktlinjerna för. viss ekonomisk risk. i juni 2016 samverkansorgan för sociala frågor munerna för det utökade samordningsuppdraget, vilket i förlängningen behöver hanteras. Götalandsregionen och medlemskommunerna genom geten uppdelad på styrgruppernas verksamhet och övriga verksamheter. För varje verksamhet anges från kommunerna. Horisontellt beskrivs budgeterade intäkter, budgeterade kostnader och budgeterat resul tat för fastställd budget 2017 samt prognos 2018 med Kvarvarande avskrivningskostnad för antagnings systemet Indra. 25

156 Budgeterade Budgeterade Budgeterat Budgeterade Budgeterade Budgeterat Sociala området Arbetsmarknad Miljö och samhällsbyggnad Utbildningsgruppen Gemensam verksamhet Transfereringar GR använder sig av nyckeltalen kort och lång sikt. siella ställningen på lång sikt, det vill skulder. Likviditeten visar vilken bered betalningarna. GR Budget Budget Likvida medel Eget kapital därav årets resultat Soliditet 32% 32% Likviditet 111% 117% 26

157 kronor per kommuninvånare och är oförändrad när FoU i Väst inkorporerades som en ordinarie verksamhet inom GR. Dessa 4 kronor hade fram kronor per invånare, vilket också är dagens nivå. samt på föreslagen höjning på 1,41 kronor. lika mycket för Av den totala budgeterade kommun 2017 samt förslag 2018, (tkr) Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet 977 Mölndal Stenungsund Tjörn Öckerö

158 Transfereringarna fastställs årligen av förbundsstyrelsen näringsliv i Göteborgsregionens medlemskommuner. nen Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Uppdraget är en sammanslutning av kommunalför och samordna kommunernas intressen på en regional nivå. är en ideell förening där medlem är en verksamhet inom ledande. regionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, de fyra ) är en ideell fören ing. Medlemmarna på frivillig basis är regioner, kom påverkan och livskvalitet för medborgarna. är en enhet inom Handelshögskolan. Uppdra ning, både inom och utanför Västsverige. Tabell: Transfereringar 2017, (tkr) Budget ARC BRG Europa Direkt 200 Europakorridoren GU Reväst Göteborg & Co 800 LTS Mistra 400 VG Miljösamverkan 114 Västkom

159 dokumentet och vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling mellan åren 2014 och kunskapsregion. 4. Lösa urbana utmaningar i de större städerna 29

160 2. Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts, främja ungdomskultur 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden 30

161 31

162 Tillsammans har medlemskommunerna cirka en miljon invånare och Göteborgsregionens kommunalförbund Anders Personsgatan 8, Göteborg Post Box 5073, Gbg Tel Fax e-post 32

163