Information om projektet Tillgängligt stöd dygnet runt. Fredrik Nilsson och Peder Hansson lämnar en lägesrapport över projektet Tillgängligt stöd.

Transkript

1 Minnesanteckningar från samverkan på avdelningsnivå Närvarande: Åsa Israelsson, Therese Classon, Vision, Anne Andersson, Kommunal, Anna Janzén, HR-specialist SLK, Eva Åkerlund, sekreterare Fredrik Nilsson, ekonom och Peder Hansson, projektledare, deltar i ärende1. Berit Norén, verksamhetsutvecklare, deltar i ärende 3. Information om projektet Tillgängligt stöd dygnet runt Fredrik Nilsson och Peder Hansson lämnar en lägesrapport över projektet Tillgängligt stöd. Bakgrund till projektet Ca 900 personer får idag stöd av SSF i c:a tio olika stödformer. Hur kan vi erbjuda ett mer tillgängligt stöd över hela dygnet där vi behåller kvalitén men blir effektivare inom verksamheten? Anledningen är att avdelningen har ett preliminärt effektiviseringskrav 2019 på mnkr. Målet med projektet är att ta fram förslag på hur förändrade arbetsätt kan leda till att avdelningen klarar effektiviseringskravet 2019 med bibehållen eller ökad kvalitet för brukaren. Projektet Tillgängligt stöd dygnet runt leds av projektledare Peder Hansson och är ett verksamhetsnära projekt där hypoteser* kring nya arbetssätt testas i liten skala för att hitta idéer och lösningar att arbeta vidare med. Utgångspunkten är att fånga brukarens önskemål och behov samt medarbetarens erfarenhet och kunskap. Första mötet med en grupp utvalda chefer från första linjen samt ett antal medarbetare skedde den 26 februari. En tidsplan håller på att tas fram hur arbetet i gruppen ska se ut framöver. Första prioritet kommer att vara brukartester kring prototypen nattugglorna som redan tagits fram av medarbetare från Stöd och service tillsammans med Hello Future. Projektet kommer att utgå från följande utgångspunkter/principer: Principerna beskriver våra viktigaste ståndpunkter som vi utgår från både i vår vision och i vårt salutogena tankesätt. Vi har brukarens fokus i fokus denne är bäst på att definiera sin vilja och sina behov En brukare vill generellt sett inte ha mer stöd av personal än nödvändigt. Det innebär att en ökad tillgänglighet till att få stöd bör ge individen förutsättningar till ökad självständighet och ett minskat behov av ta emot stöd En ansvarstagande verksamhet med delaktiga medarbetare utveck-

2 lar sig själv hela tiden som en naturlig del av arbetet. Att ge en verksamhet förutsättningar att vara ansvarstagande kräver en tillitsbaserad styrning och ledning Digitalt stöd som alternativ till mänskligt stöd ger individen fler valmöjligheter i livet EBP (evidensbaserad praktik) Vi strävar efter att våra insatser ska bygga på bästa tillgängliga kunskap, som hämtas från forskning, från den enskilde och från praktiken. Peder Hansson och Fredrik Nilsson, ekonom och medledare i projektet har ringat in följande hypoteser kring framtida arbetssätt som kan komma att testas närmare: Hypotes: Nattbemanningen Tester har redan påbörjas i protypen nattugglorna. I samtal med chefer framkommer det att det i praktiken är ett begränsat antal brukare som behöver bemanning dygnets alla timmar. Vi har idag få eller inga alternativ till att ge stöd på natten än att bevilja särskilt boende (Grupp- eller servicebostad). Hypotes: Vikariehanteringen Alla verksamheter efterfrågar idag vikarieteam. I dag tar vikariehanteringen tid av våra chefer, skapar behov av många bemanningsadministratörer och riskerar övertidsarbete för vår personal. Finns potential att tänka nytt kring vikariefrågan? Vi planerar brukarens behov i minsta detalj som bygger på att vi nästan alltid måste ta in en vikarie vid avvikelse. Är brukaren intresserad av att livet ska schemaläggas i detalj? Varför tvingas vi jaga vikarier i varje situation? Hypotes: Aktiviteter utanför hemmet SSF vill stödja brukare att vara aktiva och delaktiga i samhällslivet. Brukarna skulle kanske kunna boka sin personal utifrån vad man vill göra, och då ges ökade valmöjligheter? Bättre samordning av personalresurser kan innebära att brukaren kan vara mer i aktivitet. Hypotes: Punktinsatser Vi är sårbara när det uppstår behov av tillfälliga eller stadigvarande punktinstatser. Utmynnar ofta i tjänsteköp. Där vi får det att fungera i dag beror på chef och positivt arbetslag. Finns inte som någon naturligt del i arbetet. I samråd med chefer och medarbetare kommer dessa hypoteser att diskuteras, vilka vill/behöver vi gå vidare med och vilka vill/ behöver vi förkasta? Vilka fler hypoteser ser vi? *En hypotes är ett antagande om verkligheten

3 Samverkansgruppen noterar informationen. Information från arbetsgivaren om verksamheten Åsa informerar om; Bokslut 2017 Bokslutet tar upp viktiga händelser, uppföljning av socialnämndens mål för verksamheten, ekonomisk uppföljning och utvecklingstendenser. Det finns många fina resultat som medarbetare och chefer bidragit med under året. Du hittar en sammanfattning av årsrapporten på Stöd och service organisationsyta under blocket Aktuellt just nu. Verksamhetsplan 2018, avdelningens övergripande mål och aktiviteter Socialnämndens verksamhetsidé är densamma som 2017, liksom socialnämndens målområden. Stöd och service behåller därför samma övergripande mål för verksamheten under 2018 som under När det gäller målet Hälsa för livet frågar Kommunal om det skulle kunna vara möjligt för personal att följa en brukare till en träningslokal eller annan idrottsaktivitet. Det skulle vara ett sätt att introducera brukaren till målet, och att på sikt träna helt självständigt. Åsa tar med sig frågan och återkommer till Kommunal. (Notering: Efter dagens sammanträde kommer det fram att frågan ligger hos socialpsykiatrins teamchefer. Avdelningschef tillsammans med chefen för HS-enheten kommer att resonera kring hur vi på avdelningen kan understödja fysisk aktivitet i större utsträckning än vi gör i dag.) Verksamhetsplanen finns på Stöd och service organisationsyta i blocket Styrdokument, mappen Det ekonomiska läget Ekonomin är ansträngd då kostnadsbilden i januari inte ser ut att vara på den nivå som är nödvändig för att klara budget Om prognosen inte förbättras under de närmaste veckorna måste ytterligare åtgärder, utöver de som redan presenterats, läggas till i månadsrapporten för februari. Förhandlingar Förhandling gällande titulaturbytet till stödassistent och stödpersonal är avslutad. Insamling till öppna jämförelser Sveriges kommuner och landsting, SKL, samlar årligen in fakta inom en mängd olika områden, däribland funktionsnedsättningsområdet. Det är enhetscheferna som besvarar frågorna, som till exempel kan vara om kommunen ersätter ledsagares kostnader

4 om det finns rutiner inom vissa speciella områden, t.ex. sekretess hur många som deltagit i daglig verksamhet och fått arbete på reguljära arbetsmarknaden m.m. Undersökningen startar vecka 13. Resultat från undersökningen presenteras på enhetsnivå och ger möjlighet till jämförelser med andra enheter samt med resultat för rike och län. Samverkansgruppen noterar informationen Matris för betygsbedömning Matrisen samverkades första gången 17 maj Därefter har arbetsgruppen jobbat med innehållet och är nu redo att samverka resultatet så långt. Efter det att man använt matrisen under våren 2018 kan det komma att bli ändringar/tillägg, om man under arbetets gång ser att det finns otydligheter. I arbetsgruppen har ingått under hösten 2017; Berit Norén Lilliann Carlstén Anne Andersson Elisabeth Johansson Lena Lundqvist Jan Andersson Maja Ehnmark Camilla Berglund Vid dagens möte samverkas ärendet enligt samverkansavtalet. Samverkan avslutas i enighet, med yrkandet/kommentaren att arbetsgivaren ska förtydliga punkten Behandlingsassistent och liknande utbildning folkhögskola. Information från facken Vision Med anledning av chefernas och verksamhetsstöds utflyttning från polishuset till flera spridda kontor behövs nya samarbetsformer. Det krävs också mer planering av t.ex. möten och hur en arbetsdag ska användas så effektivt som möjligt. Kommunal Kommunal säger att SIP i Prator inte fungerar tillfredsställande från lands-

5 tingets sida, vilket Vision instämmer i. Det skiljer sig åt mellan klinikerna i kunskap om systemet och hur man följer rutinen med Prator. Åsa kommenterar detta med att en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård träder i kraft i april 2018 då tre dagar blir gränsen för hemgång oavsett om det är vardag eller helgdag. För utskrivning från psykiatrin gäller övergångsbestämmelser under 2018, och det blir först januari 2019 som hemgång ska ske senast tre dagar efter att personen är utskrivningsklar. Socialkontoret arbetar med en plan för att säkerställa att Pratormeddelanden kan skickas och tas emot vardag som helg. Samverkansgruppen noterar informationen Redovisning av samverkan på avdelnings- och verksamhetsnivå 2017 Samverkan på avdelningsnivå, alla verksamhetsgrenar, inklusive beslutsenhet och verksamhetsstöd, lämnar en redovisning över vilka ärenden som informerats om eller samverkats Det går att se en röd tråd i vilka ämnen som samverkansgrupperna behandlat och det rör sig mestadels om organisatoriska frågor ekonomi arbetsmiljö verksamhetsfrågor personalfrågor samverkansgruppernas interna arbete På SSF:s organisationsyta, under blocket Aktuellt just nu finns en sammanställning med exempel på konkreta frågor i respektive ämne. I diskussionen som följer menar facken att det är lite för lång tid mellan samverkansmötena på avdelningsnivå, i och med att det bara finns fyra inplanerade träffar per år. Åsa tar gärna synpunkter på om det skulle vara av värde att ha speciella informationsträffar. Kommunal har också en idé om att, för att stärka arbetsplatsombuden i deras roll, dela in dem i grupper områdesvis. Sektionen skulle då hjälpa ombuden att få igång arbetet i grupperna. Det pågår en dialog med verksamhetscheferna i frågan. Samverkansgruppen noterar informationen.

6 Vid anteckningarna Eva Åkerlund