Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde Datum och tid: kl. 8:30 Plats: Döderhultsrummet Vid förhinder kontakta: Linn Helmner, tel: , e-post: linn.helmner@oskarshamn.se Andreas Erlandsson (S) Ordförande Linn Helmner Sekreterare Ledamöter Ersättare Anton Sejnehed (S) Tommy Skoog (C) Andreas Erlandsson (S), ordförande Gunnar Westling (MP) Lena Granath (V), 2:e v ordförande Ingmar Hjalmarsson (V) Mathias J Karlsson (L) Ingemar Lennartsson (KD) Eva-Marie Hansson (M), 1:e v ordförande Lennart Hellström (M)

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum Dagordning Ärende Upprop Val av justerare 37. Fastställande av dagordning 38. Lokalutredning gällande socialnämndens behov 39. HR-chefen informerar 40. Värdskapsavtal O-Ringen Smålandskusten Organisation LUPP Mark- och exploateringsstrategen informerar Anslutning till ett jämställt Kalmar län 44. Uppföljning av arbetet med aktiva åtgärder för jämställdhet 2017 kommunstyrelsens verksamheter 45. Uppföljning av aktiva åtgärder för jämställdhet, samtliga förvaltningar Ansökningar om landsbygdsmedel- mars Ägardirektiv Oskarshamns Utvecklings AB, UTAB, 2018 samt ändrat beslut om Oskarshamns flygplats 48. Granskning av kommunstyrelsens uppsiktplikt gentemot de kommunala bolagen och stiftelserna - Yttrande 49. Bildande av MOSKOGEN AB, KSRR - Yttrande 50. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030 (RUS) 51. Information om bildningsnämndens ekonomiska situation

3 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum Information- Nova, verksamhetsåret Svar på medborgarförslag 2/18- Möjlighet att köpa cykel genom kommunen och med ett förmånsavtal 54. Sammanställning över obesvarade motioner t.o.m Sammanställning över obesvarade medborgarförslag t.o.m Kommundirektören informerar

4 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 4 Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum Tider för föredragande Ärenden 38. Lokalutredning gällande socialnämndens behov 39. HR-chefen informerar FIKA 40. Värdskapsavtal O-Ringen Smålandskusten Organisation LUPP Mark- och exploateringsstrategen informerar 43. Anslutning till ett jämställt Kalmar län 44. Uppföljning av arbetet med aktiva åtgärder för jämställdhet 2017 kommunstyrelsens verksamheter. 45. Uppföljning av aktiva åtgärder för jämställdhet, samtliga förvaltningar Ägardirektiv Oskarshamns Utvecklings AB, UTAB 2018 samt ändrat beslut om Oskarshamns flygplats 48. Granskning av kommunstyrelsens uppsiktplikt gentemot de kommunala bolagen och stiftelserna - Yttrande 49. Bildande av MOSKOGEN AB, KSRR - Yttrande 50. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030 (RUS) Lunch 51. Information om bildningsnämndens ekonomiska situation 52. Information Nova, verksamhetsåret Kommundirektören informerar Föredragande Socialchef Anna Lindquist, Teknisk chef Torsten Nilsson Förvaltningschef Morgan Olsson Marknadschef Ted Lindqvist Ungdomssamordnare Martina Berggren Mark- och exploateringsstrateg Göran Landenius HR-specialist Sara Olsson II II Utvecklingschef Lars Ljung II II II BN Presidium, Bildningschef Lotta Lindgren, Förvaltningsekonom Jesper Oscarsson Rektor Nova, Bengt Karlsson Kommundirektör Rolf Persson Tid 08: :50 10:10 10:30 10:40 11:00 11:30 12:00 13:00 13:30 14:15

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Per Nygren E-post: per.nygren@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Lokalutredning gällande socialnämndens behov Förslag till beslut Informationen noteras som mottagen. Ärendet Teknisk chef Torsten Nilsson och socialchef Anna Lindquist informerar om lokalutredningen kopplat till socialnämndens behov. Per Nygren Kommunsekreterare Beslutsunderlag Skickas till

6 Sida 1 av 9 Boendebehov socialförvaltningen Äldreomsorg Omsorg för personer med funktionsnedsättning Föredragen och godkänd vid presidiemöte Socialnämnd och Tekniska nämnden

7 Sida 2 av 9 Innehåll Uppdraget... 3 Äldreomsorg... 3 Frågeställning... 3 Demografi... 3 Behov av särskilt boende... 3 Pågående och planerade byggnationer... 4 Behov av boende Kommentar resultat... 4 Omsorg för personer med funktionsnedsättning... 4 Frågeställning... 5 Demografi... 5 Pågående och planerade byggnationer... 5 Behov av boende Kommentar resultat... 5 Bilaga 1 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie: Attraktiva Oskarshamn: PeO Hossmark Bilaga 2 Befolkningsprognos för Oskarshamn SCB Bilaga 3 Boendeformer och antal lägenheter inom äldreomsorgen Bilaga 4 Antal personer i kö till Särskilt Boende Bilaga 5 Antal boenden med särskild service- LSS

8 Sida 3 av 9 Uppdraget Förvaltningscheferna på social, tekniska och samhällsbyggnad har fått i uppdrag av kommundirektören att ta fram behovet av boende för äldreomsorg och för personer med funktionsnedsättning fram till år Arbetet har pågått sedan september 2017 där en arbetsgrupp har bildats och har haft regelbundna möten 1-2 ggr/månad. I arbetsgruppen ingår förutom förvaltningscheferna, fastighetschef, områdeschef för äldreomsorg, områdeschef för personer med funktionsnedsättning. Efter behov har andra funktioner som verksamhetsutvecklare och planchef bjudits in till arbetsgruppen. Förvaltningschefen för samhällsbyggnad har inte deltagit fysiskt men löpande fått minnesanteckningar. Bedömningar i rapporten utgår ifrån prognos av Statistiska Centralbyrån (SCB), och kvalitetssäkring av det statistiska underlaget har gjorts av Attraktiva Oskarshamn, PeO Hossmark (se bilaga 1) samt tidigare behov. Äldreomsorg Kommunen står i likhet med de flesta av landets kommuner inför att antalet och andelen äldre ökar under de närmaste åren. Detta innebär sannolikt att ökat anspråk på vård och omsorg kommer att uppstå. Det är därför nödvändigt att beskriva och analysera behovet av särskilda boenden och vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att tillgodose detta behov. Frågeställning Kommer vårt behov av boendeplatser öka under perioden ? Har vi behov av fler om eller nybyggnationer efter att Solbacka är klart Demografi SCB:s befolkningsprognos för Oskarshamns kommun visar på en befolkningsökning för ålder år under perioden med ca 6,5 %. Tabellen nedan visar ökningen i antalet personer. År 2018 År 2020 År 2025 År år år år år 5829 st st st st. I bilaga 2 återfinns ökningen i varje åldersklass vid ovan utvalde år. Vi kan notera en intensiv ökning efter 2025 för dem som är 85 år och äldre. Det kan vara rimligt att anta att de flesta av personerna på våra boenden är i den äldre åldern. Vi kan också anta att vi lever allt längre. Behov av särskilt boende Vid årsskiftet 2017/18 har socialförvaltningen 230 platser i särskilt boende samt 40 personer i kö som väntar på boendeplats vilket tillsammans motsvarar ca 4,6 % av befolkningen år (se bilaga 3). Erfarenheten visar att behovet av boende för personer med demenssymtom ökar och sjukdomen drabbar allt yngre personer. Förvaltningen har ett antal mindre boenden med 6-8 platser vilket är svårt att bemanna på ett kostnadseffektivt sätt. Boenden i ytterområdena är inte lika attraktiva hos medborgarna vilket kan leda till att personen tackar nej till erbjuden plats. Bemanningsmässigt är det svårt att attrahera till arbete i ytterområdena, framförallt i Misterhult vilket gör det mer sårbart. Större boenden är att föredra utifrån kostnads och effektivitets synpunkt.

9 Sida 4 av 9 Tabellen nedan visar på en uppskattning av behovet av boendeplatser där vi gjort en försiktig ökning med 0,2 % i femårsintervaller för att möta behovet av demensplatser samt att andelen äldre-äldre ökar. Vi behöver också ta hänsyn till att vi redan idag har 40 platser för lite, se boendekö bilaga 4. År Befolkning Behov i % ca Behov av boendeplatser , , , ,2 324 Pågående och planerade byggnationer Solbackas ombyggnation startar våren 2018 och byggs om i 3 etapper under 4 år, utökningen med 34 nya boendeplatser samt 1 parbo lägenhet beräknas vara klart Behov av boende Nytt boende 40 platser 2021 Solbacka klart, utökning med 34 platser 2026 Nytt boende platser Bedömningen är gjord utifrån SCB statistik, tidigare behov samt erfarenhet och kunskap från verksamheten. PeO Hossmarks rapport Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie bekräftar att bedömningen är rimlig. En utökning enligt ovan innebär att socialförvaltningen har boendeplatser Väljer kommunen att bygga 344 platser så förväntas behovet vara täckt 20 år framåt. Kommentar resultat Att göra en långsiktig planering av antalet boendeplatser är svårt men mycket tyder på att andelen äldre och då framförallt äldre-äldre förväntas öka. Byggnation av nya boenden kräver framförhållning i form av ändrade eller nya detaljplaner. Det råder konkurrens om centralt belägna fastigheter och för att säkerställa kommunens behov bör placering pekas ut och detaljplanebeslut antas. En förvaltning vill inte stå med tomma platser men att under flera års tid hantera en lång kö kan leda till både dyra och mindre bra tillfälliga lösningar. Att bygga för att möta framtiden borde vara klokt. Omsorg för personer med funktionsnedsättning Förvaltningen har idag 52 platser för boende med särskild service LSS samt 17 platser för boende med SOL beslut. Det sistnämnda har platser lediga idag och vi bedömer inte någon markant ökning där. Vid om- och nybyggnation bör boenden innehålla minst 6 platser, Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) motsätter sig större enheter. De 6 permanenta platserna kan dock kombineras med en korttidsplats. Vi har idag tre boenden med endast 4 platser, det är både ineffektivt och kostsamt, förvaltningen ser gärna att de avvecklas i takt med att de ersätts med större. De funktionsnedsatta som fått beslut på boende är oftast yngre

10 Sida 5 av 9 och har krav på central placering av boende om de ska tacka ja till erbjuden plats. Befintligt antal platser med särskild service enligt LSS idag se bilaga 5. Frågeställning Kommer vårt behov av boendeplatser öka under perioden ? Har vi behov av fler nybyggnationer efter att Humleplan och Tvärgatan står klart? Demografi När det gäller behov av boende till personer med funktionsnedsättning så kan inte befolkningsutvecklingen ge särskilt mycket stöd. Bedömningen får istället göras på vetskap om hur det varit tidigare. I snitt har det varit 5 nya boendebeslut per år sista 5 åren, med en topp 2017 med 11 personer. Hittills i år har vi 2 nya beslut på boende. Tillgång och efterfrågan har därför kommit ur balans och kön har varit ansträngd sista åren. Pågående och planerade byggnationer 2018 Humleplan pågår byggnation, 6 platser, klart maj Tvärgatan i Påskallavik, planering för byggnation 6+1 plats, klart januari 2019 Förvaltningens bedömning är att det endast är lämpligt med ett boende i Påskallavik. Det skulle innebära att det nya boendet i Påskallavik, Tvärgatan, med 6+1 plats ersätter Grindskärsvägen med 4 platser. Behov av boende Nytt centralt 6+1 platser 2022 Nytt centralt (ersätta mindre boende samt utöka med 2 nya platser) 6+1 platser 2024 Nytt 6+1 platser 2026 Nytt 6+1 platser Förvaltningen har idag 10 beslut på boende som inte är verkställt, 1 förväntas verkställas på befintliga boenden, 6 personer till Humleplan. Nya boendet Tvärgatan inrymmer dem som idag bor på Grindskärsvägen samt ytterligare 2 från kön. Återstår 1 person i kö. Behovet är en uppskattning och kan förändras hastigt, vi har redan nu kännedom om att det skulle kunna komma 3 ytterligare beslut under året. En bedömning på individnivå är att den återstående i kön samt kommande inte skulle acceptera annat än centralt placerat boende. Kommentar resultat Hur framtiden kommer se ut vet vi egentligen inget om, men om behovet ligger kvar som vi har idag och har haft senaste 5 åren så är det relevant att planera för ett antal centralt belägna boenden fram till år Ulrika Karlsson och Anna Lindquist

11 Sida 6 av 9 BILAGA 2 Befolkningsprognos för Oskarshamn Statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) Summa av Män/Kvinnor Ålder År Totalsumma Totalsumma

12 Sida 7 av 9 BILAGA 3 Boendeformer och antal lägenheter inom äldreomsorgen Boende Lgh. Enhet/Område Boende Lgh. Enhet/Område Pildalen 8 Oskarshamn Borggården 9 Elefanten Pilgränden 8 Oskarshamn Slottsbacken 9 Elefanten Solgränd 10 Solbacka Sörgården 8 Elefanten Asken 9 Solbacka Rosengården 8 Elefanten Opalen 9 Solbacka Kungsporten 9 Elefanten Solängen 10 Solbacka Nydalen 9 Kristdala Ekbacken 8 Döderhult/Oskarshamn Nygläntan 11 Kristdala Ekoxen 8 Döderhult/Oskarshamn Kristallen 8 Kristineberg/ O-hamn Nygården 12 Kristdala Zafiren 2 7 Kristineberg/ O-hamn Nybacken 11 Kristdala Zafiren 3 7 Kristineberg/ O-hamn Kastanjegården 4 Bockara Kastanjegården 4 Bockara Charlottagården 6 Misterhult Wasagården 8 Figeholm Solgården 8 Figeholm Ängsbacken 8 Misterhult Blå Pojken 6 Påskallavik Totalt somatik 105 Fredrika 8 Påskallavik Totalt demens 125 Totalt: 230 boendeplatser

13 Sida 8 av 9 BILAGA 4 Antal personer i kö till Särskilt Boende ÅRTAL Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Medeltal ÅRTAL ÅR antal lägenheter Januari Februari Mars April Maj Medel 227 Juni Juli Augusti September Personer i kö Oktober Medel 27 November December Medeltal

14 Sida 9 av 9 BILAGA 5 Boende med särskild service- LSS Boende Lgh Område Karlsborgsv Kristineberg 48:an 8 Kristineberg Grindskärsvägen 4 Påskallavik Elvbacken 8 Fårbo Klippan 4 Kristineberg Ingenjörsvägen 59 4 Kristineberg Röda Höghuset 10 Kristineberg Totalt 44 *Rua Lgh Ingenjörsvägen 61 Totalt 8

15 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie Lokalutredning för Oskarshamns förskolor och skolor samt underlag för planering inom äldreomsorgen ATTRAKTIVA OSKARSHAMN den 18 januari 2018 PeO Hossmark

16 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie Innehåll INLEDNING... 3 UPPDRAGET... 3 ARBETSGÅNG... 3 ANTAGANDEN OM BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN... 4 PROGNOSER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 4 SWECOS PROGNOS... 4 STATISTISKA CENTRALBYRÅNS PROGNOS... 5 EN ENKEL BEFOLKNINGSFRAMSKRIVNING... 5 ÅLDERSKLASSEN 0 15 ÅR... 5 ÅLDERSKLASSEN 65-ÅR... 6 FAKTORER SOM KAN PÅVERKA DEN FRAMTIDA BEFOLKNINGENS STORLEK... 7 INVANDRING OCH INRIKES FLYTTNINGAR... 7 KVINNOR I FERTIL ÅLDER... 9 DÖDSRISKER...10 ÅLDERSKLASSEN 0 15 ÅR ÅLDERSKLASSEN 65-ÅR NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD...11 BOSTADSUTBUD...11 URBANISERING...12 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER...13 PROGNOS - BARN I FÖRSKOLEÅLDERN PROGNOS - BARN I GRUNDSKOLAN PROGNOS ÄLDRE INVÅNARE GENERELLT OM BEFOLKNINGSPROGNOSER BEHOV AV KOMPLETTERANDE STATISTIK BILAGA

17 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie KVALITETSSÄKRING AV STATISTISKT UNDERLAG, FÖRSTUDIE Lokalutredning för Oskarshamns förskolor och skolor samt underlag för planering inom äldreomsorgen Inledning Uppdraget Oskarshamns kommun har anlitat PeO Hossmark, Attraktiva Oskarshamn AB, för att kvalitetssäkra det statistiska underlaget i Swecos rapport Lokalutredning Oskarshamns förskolor och skolor. Uppdraget är uppdelat i flera steg och inledes med en mindre förstudie. Den inledande fasen är att tillsammans med bildningschefen Lotta Lindgren precisera uppdragets omfattning. Vidare har socialförvaltningen har ett behov att se över förvaltningens framtida av behov platser och lokaler för förvaltningens verksamhet. Steg ett är att tillsammans med socialchef Anna Lindquist precisera uppdragets inriktning och omfattning vad gäller statistiskt underlag. Attraktiva Oskarshamn ska den 24 januari 2018 redovisa resultatet av förstudien. Därefter kommer Oskarshamns kommun ta ställning till en fortsatt genomlysning och kvalitetssäkring av statistiskt underlag för planering inom bildningsförvaltningens verksamhetsområden. I uppdraget ingår också att lämna förslag till beställningar från SCB:s statistikpaket. Arbetsgång Inledningsvis granskas de prognoser som ska ligga till grund för planeringen inom de bägge verksamheterna. Underlaget bedöms på kommunnivå då relevant befolkningsstatistik på delområdesnivå i dagsläget inte finns tillgänglig hos kommunen. Behoven av kompletterande underlag berörs översiktligt i slutet av rapporten. Genom en grov analys av tillgänglig befolkningsstatistik görs en rimlighetsbedömning av de befolkningsprognoser som tagits fram av Statisticon på uppdrag av Sweco och Statistiska Centralbyrån. Prognoser bygger alltid på mer eller mindre säkra förutsättningar. Därför förs en diskussion om rimligheten mot bakgrund av en enkel befolkningsframskrivning kompletterad med resonemang kring andra förutsättningar som kan påverka den framtida befolkningen i de aktuella årsklasserna. Arbetet genomförs i kontinuerlig dialog med bildningschefen respektive socialchefen och tillsammans föreslår vi former för en fortsatt kvalitetssäkring av statistiskt underlag för planering av förvaltningarnas verksamheter. 3

18 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie Antaganden om befolkningsutvecklingen Prognoser och målsättningar Bildningsförvaltningen och socialförvaltningen utgår ifrån olika planeringsunderlag och antaganden om den framtida befolkningen. Bildningsförvaltningens planering bygger på Swecos lokalutredning och en prognos som tagits fram av företaget Statisticon. Socialförvaltningen utgår ifrån en prognos gjord av Statistiska Centralbyrån vid bedömningar av kommande lokalbehov inom äldreomsorgen. Samtidigt har kommunfullmäktige antagit en målsättningsfolkmängd om invånare år Detta i samband med att den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad antogs av kommunfullmäktige den 10 februari Dessutom kan vi läsa i förslaget till ny översiktsplan för Oskarshamns kommun att ytterligare en målsättningsfolkmängd om invånare föreslås för år Planen beräknas bli antagen av kommunfullmäktige under september DIAGRAM 1 Diagram 1 ovan visar hur befolkningens storlek har förändrats från den 31 december 1968 fram till och med oktober Diagrammet visar också på skillnaden mellan de bägge prognoserna som förvaltningarna utgår ifrån i sin planering samt kommunens bägge målsättningsfolkmängder. Avsaknaden av gemensamma planeringsförutsättningar och en antagen befolkningsprognos för kommunens samtliga verksamhetsområden är ett problem. Risken är stor att framtida behov inte kommer att matchas med tillräckliga resurser; eller omvänt att verksamheter riskerar att överdimensioneras. Swecos prognos I Swecos lokalutredning konstateras att befolkningen ökar. År 2016 fanns det totalt personer i kommunen. Fram till år 2021 väntas befolkningen öka till personer vilket är 3,3 procent fler än år Ökningen anses framförallt bero på antalet utrikes födda som flyttar till kommunen. Utan 4

19 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie invandringen skulle befolkningen minska. Swecos uppgifter bygger på en befolkningsprognos som tagits fram av konsultföretaget Statisticon. Statisticon Företaget tillhandahåller sedan år 1998 kvalificerade tjänster inom statistik och datahantering och anlitas av beslutsfattare från olika delar av samhället. Vad gäller befolkningsprognoser utför Statisticon uppdrag åt ett stort antal kommuner och landsting för att till exempel ta reda på hur befolkningen kommer att förändras. Mer information finns på företagets hemsida ( Statistiska Centralbyråns prognos Statistiska centralbyrån arbetar på uppdrag av regeringen och olika myndigheter. Den främsta uppgiften är att förse användare och kunder med statistik för beslutsfattande, debatt och forskning. Här finns vårt lands främsta kompetens inom det statistiska området. Den prognos som Statistiska centralbyrån tagit fram på uppdrag av Oskarshamns kommun bygger på antaganden som diskuterats fram i dialog mellan Statistiska centralbyrån och kommunen. En enkel befolkningsframskrivning Det finns flera metoder för att göra framskrivningar. Det vanligaste sättet är att bygga på uppgifter om befolkningen året innan minus utflyttare plus inflyttare minus avlidna plus födda. Framskrivningen görs sedan för en åldersklass i taget. En mycket enkel framskrivning av befolkningen görs i den här rapporten genom att anta att alla invånare i en årskull finns kvar i kommunen kommande år. Det vill att vi använder oss av principen: befolkningen ett år = befolkningen året innan + födda - avlidna. Här tar vi alltså inte hänsyn till in- och utflyttningar. Åldersklassen 0 15 år För åren till och med 2027 bygger rapportens framskrivningar på två alternativa förutsättningar. Det lägre alternativet utgår ifrån antagande om 270 födda per år vilket är ett genomsnitt för åren Det högre alternativet utgår ifrån ett antagande om 300 födda per år vilket motsvarar ungefär samma antal som föddes under 2016 (302 barn). Värt att notera är att samtliga alternativ ligger mellan det senaste toppåret och det senaste lägsta året för respektive åldersklass. Här bortses också från risk att avlida, vilken är relativt liten i dessa åldrar. Tre alternativa prognoser TABELL 1. ANTAL FÖDDA = 300 PER ÅR År år år år år år TABELL 2 ANTAL FÖDDA = 270 PER ÅR År år år år år år

20 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie I diagrammen som finns i en bilaga till rapporten redovisas i diagramform antalet barn i olika åldersklasser under perioden 1968 till och med år Det långa tidsperspektivet har valts för att kunna synliggöra effekterna av de stora barnkullarna från 1940-talet. Åldersklassen 65-år För åren till och med 2030 bygger rapportens framskrivningar på antaganden om att befolkningen ett år = befolkningen året innan - avlidna. Här bortser vi alltså från in- och utflyttningar. Däremot tar framskrivningen hänsyn till, den med åldern ökande, dödsrisken. Uppgifterna kommer från Statistiska Centralbyråns statistikdatabas (referenskod IV). Genomgående används den dödsrisk som gäller för år 2017 och för att göra beräkningen lite enklare har ett medelvärde för män och kvinnor använts. TABELL 3. ANTAL ÄLDRE Ålder år år år Diagram 17 i bilagan redovisar antalet äldre i olika åldersklasser under perioden 1968 till och med år Liksom för barn och ungdom har det långa tidsperspektivet valts för att kunna synliggöra effekterna av de stora barnkullarna från 1940-talet. 6

21 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie Faktorer som kan påverka den framtida befolkningens storlek Invandring och inrikes flyttningar Det är framför allt flyttningar som påverkar befolkningens storlek och struktur i Oskarshamn (diagram 2). Vi kan se en svag ökning av födelseöverskottet, det vill säga antalet födda minus antalet döda. Men det är inrikes och utrikes flyttningsströmmar som svarar för de större befolkningsförändringarna. Under senare tid är det framför allt flyktingströmmarna från oroliga delar av världen som påverkat folkmängden. I diagrammet nedan ser vi dock att merparten av dessa inom ett år har flyttat vidare till andra delar av vårt land. De inrikes flyttningsströmmarna styrs främst av utvecklingen av näringsliv och arbetsmarknad, bostadsutbudet samt pågående urbanisering (platsens attraktionskraft och individers värderingar). Mer om det längre fram i rapporten. DIAGRAM 2 För Oskarshamns kommun är trenden svagt uppåtgående för barn och ungdomar i grundskoleåldern. Se diagram 3. Orsaken bakom den kraftigare ökningen 2015 och 2016 är sannolikt de stora flyktingströmmarna. Vi har ännu inte (jan 2018) uppgifter om flyttningar uppdelat i åldersklasser för år Det är troligt att vi kommer att se ett relativt stort flyttningsunderskott bland våra unga invånare. När det gäller kommunens äldre invånare (65-år) fluktuerar flyttningarna, men över en längre tid kan vi inte se vare sig någon ökning eller minskning. I de högsta åldrarna är nettoflyttningarna mycket blygsamma. Se diagram 4. 7

22 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie DIAGRAM 3 DIAGRAM 4 8

23 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie Kvinnor i fertil ålder Antal kvinnor i fertil ålder har stadigt minskat i Oskarshamns kommun. Åldersklassen år minskade mellan åren 1977 och 2011 från 3814 till Med en enkel framskrivning skulle antalet kvinnor öka mycket marginellt, med 76 stycken, från 2016 till 2027 (diagram 5). DIAGRAM 5 En annan faktor som påverkar den framtida befolkningen är hur många barn en kvinna i genomsnitt får totalt. För att nå full reproduktion behöver den summerade fruktsamheten överstiga 2,1 barn per kvinna. I diagram 6 visas den faktiska summerade fruktsamheten i vårt land mellan åren 1960 och 2016 samt prognos fram till och med Det betyder att Sverige skulle minska om vi inte samtidigt hade invandringsöverskott till vårt land. Vad gäller Oskarshamn kan antas att vi inte skiljer oss i någon större omfattning mot vad som gäller för riket. Det innebär att vi under ett antal år framöver kan förvänta oss en liten ökning av antalet barn per kvinna. Från omkring 2025 kommer dock den summerade fruktsamheten åter att minska något. 9

24 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie DIAGRAM 6 Som visas i de bägge diagrammen 5 och 6 ovan kan vi vänta oss en liten ökning av antalet kvinnor i fertil ålder. Den summerade fruktsamheten (antal barn per kvinna) väntas öka från 1,85 år 2016 till 1,95 år 2023 för att därefter åter minska något. Sammantaget kan det komma att innebära en marginell ökning av antalet födda. Dock är dock inte troligt att det kommer att födas fler än i det högre alternativet, det vill säga 300 barn per år. Dödsrisker Åldersklassen 0 15 år Som nämndes inledningsvis är risken att avlida mycket liten i åldrarna 0 15 år. Tabell 4 redovisar dödsriskerna för Sverige i olika åldrar år Slutsatsen man kan dra är att risken är högst i de lägsta åldrarna. Om vi utgår ifrån att det föds 300 barn och lika antal flickor och pojkar blir dödsrisken 150 x 0, x 0,00417 vilket är 1,18 barn. Sammantaget för alla åldrarna blir med samma antagande risken 1,61 barn vilket är försumbart i sammanhanget. TABELL 4. DÖDSRISKER BARN Ålder Kvinnor Män Ålder Kvinnor Män 0 0, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,00014 Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) Statistikdatabasen, referenskod IV 10

25 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie Åldersklassen 65-år Helt naturligt ökar dödsriskerna i högre åldrar. Tabellen nedan redovisar dödsriskerna för Sverige i olika åldrar år För att göra beräkningen lite enklare har ett medelvärde för män och kvinnor använts. Exempel: År 2016 fanns 190 invånare om var 80 år. Dödsrisken blir då (0, ,04926)/2 vilket blir 0, Det skulle betyda att 190 x 0, = 7,85555, eller avrundat 8 invånare riskerar att dö under året. Alltså beräknas = 182 av 80-åringarna bli 81 år. TABELL 5. DÖDSRISKER ÄLDRE Ålder Kvinnor Män Ålder Kvinnor Män Ålder Kvinnor Män 65 år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, , år 0, ,49475 Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) Statistikdatabasen, referenskod IV Näringsliv och arbetsmarknad I dagsläget har Oskarshamn ett starkt näringsliv. Att hitta kompetent av arbetskraft är en utmaning för våra företag. Det betyder att jobb finns som skulle kunna försörja fler invånare i vår kommun. Ett tecken på den starka arbetsmarknaden är den kraftiga nettoinpendlingen. Per invånare är den bland de högsta i landet. Samtidigt har vi utmaningar. Företagsklimatet är enligt Svenskt Näringslivs undersökningar riktigt dåligt. Av Sveriges 290 kommuner hamnade Oskarshamn på 227:e plats år En annan utmaning är kommunens sårbarhet. Orsakerna är i huvudsak vårt beroende av få stora arbetsgivare samt ett lågt nyföretagande. Enligt Tillväxtverket hade endast 21 kommuner högre sårbarhet år I det korta perspektivet skulle näringslivet och arbetsmarknaden kunna bidra till befolkningstillväxt. Andra faktorer såsom bostadsbrist och svag attraktionskraft hämmar dock den möjliga tillväxten. Bostadsutbud År 2015 fanns det i Oskarshamns kommun lägenheter i småhus och i flerbostadshus. I förhållande till efterfrågan har är bostadsbristen påtaglig. Under perioden byggdes årligen i snitt 44,12 lägenheter i flerbostadshus och 64,76 i småhus. Därefter har produktionen minskat avsevärt. Åren byggdes årligen i snitt endast 2,56 lägenheter i flerbostadshus och 13,06 i småhus. 11

26 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie Enligt kommunens bostadsförsörjningsprogram behöver drygt 300 nya lägenheter produceras under de närmaste 15 åren. Detta redan med oförändrat invånarantal. Med en uttalad målsättning om invånare år 2013 accentueras behoven ytterligare. Slutsatsen är att bostadsbristen försvårar en ökad nettoinflyttning och därför hämmar befolkningstillväxten. Bostadsbristen bidrar gissningsvis också till den omfattande nettoinpendlingen till Oskarshamn. Urbanisering Sverige är ett av de länder inom EU som urbaniseras snabbast. Framför allt är det Stockholm, Göteborg och Malmö med omnejd som växer. Men det innebär också att allt fler kommuner krymper. Sedan den senaste kommunsammanslagningen för 40 år sedan har befolkningen minskat i drygt hälften av landets 290 kommuner. I dag har var fjärde kommun färre än invånare. Vad gäller våra ungdomar går flyttlassen från olika delar av landet framför allt till Stockholms län (diagram 7). Här skiljer det sig dock mellan inrikes födda, där vi ser en minskande trend, och utrikes födda som ökar. Eftersom uppgifter om flyttningar i olika åldersgrupper saknas för Oskarshamn antar vi här att mönstret är detsamma som för övriga delar av landet. DIAGRAM 7 12

27 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie Slutsatser och rekommendationer Prognos - barn i förskoleåldern Det förekommer en del felaktiga uppgifter i Swecos rapport. Bland annat framgår att antalet barn i åldern 1 5 år skulle uppgå till år Enligt Statistiska Centralbyrån fanns det barn i den åldersgruppen den 31 december det året. Vidare skriver Sweco att vi kan förvänta oss en ökning av antalet 1 5-åringar med 13 procent fram till år Oavsett rimligheten i antagandet så bör det finnas information om vad som ligger till grund för den procentsatsen. DIAGRAM 8 År 2016 fanns det alltså enligt den officiella statistiken totalt barn i ålder 1 till 5 år i Oskarshamns kommun. Av dessa var enligt Skolverket 90 procent inskrivna i kommunala förskolor och 5 procent i förskolor i enskild regi. Diagram 8 och tabell 6 visar på skillnaderna mellan de två alternativa framskrivningarna som gjorts för den här rapporten och Swecos prognos. Framskrivningarna bygger på samma procentuella fördelning mellan kommunala och privata förskolor som under Som framgår är Swecos antaganden om barn i kommunala förskolor betydligt högre än de bägge framskrivningarna. TABELL 6 Antagande föds per år föds per år Sweco

28 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie Rekommendationer: Ifrågasätt Swecos förhållandevis höga siffror Dimensionera verksamheten utifrån en volym mellan den lägre och högre framskrivningen Följ kontinuerligt uppgifter om in- och utflyttning. Framskrivningarna här bortser från antaganden om flyttningar. Följ särskilt upp eventuell fortsatt flyktinginvandring. Reflektera över att kommunen tidigare haft betydligt fler barn i förskolan (diagram 12). Utgå ifrån att en prognos alltid är nu bästa vetande men aldrig en sanning. Vi kan aldrig förutspå förändringar i samhälle och arbetsliv som på kort tid kan påverka människors val av bostadsort Dimensionera inte för topparna. Om möjligt, sök flexibla lösningar där lokaler över tid kan nyttjas för olika verksamheter. Prognos - barn i grundskolan Vad gäller grundskolan utgår Sweco ifrån att elevantalet skulle öka från år 16/17 till år 26/27 alltså med 278 elever. Enligt Skolverket var elever inskrivna i kommunens grundskolor läsåret Av dessa utgjordes 35 inpendlare (netto) och 40 var inskrivna i friskola. Rapportens framskrivning av antalet barn i kommunens grundskolor bygger på antaganden om oförändrad nettoinpendling och antal elever i friskola. DIAGRAM 9 Bildningsförvaltningen har ifrågasatt Swecos prognos och tagit fram en egen prognos om antal elever i den kommunala grundskolan (daterad ). Som framgår av diagram 9 och tabell 7 är Swecos antaganden om barn i kommunala förskolor betydligt högre än såväl denna som framskrivningen den här rapporten. 14

29 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie TABELL 7 Antagande 17/18 18/19 19/20 20/21 21/22 22/23 23/24 24/25 25/26 26/27 Bildningsförv. prognos, 12 jan Framskrivning Sweco Rekommendationer: Ifrågasätt Swecos förhållandevis höga siffror Dimensionera verksamheten utifrån en volym i storleken kring förvaltningens egen prognos Följ kontinuerligt uppgifter om in- och utflyttning. Framskrivningarna här bortser från antaganden om flyttningar. Följ särskilt upp eventuell fortsatt flyktinginvandring. Reflektera över att kommunen tidigare haft betydligt fler barn i grundskolan. Se diagrammen Utgå ifrån att en prognos alltid är nu bästa vetande men aldrig en sanning. Vi kan aldrig förutspå förändringar i samhälle och arbetsliv som på kort tid kan påverka människors val av bostadsort Dimensionera inte för topparna. Om möjligt, sök flexibla lösningar där lokaler över tid kan nyttjas för olika verksamheter. Prognos äldre invånare Vad gäller äldreomsorgen överensstämmer socialförvaltningens prognos med den framskrivning som har gjorts i den här rapporten. Se diagram 10 och tabell 8. Därför görs bedömningen att prognosen bör kunna ligga till underlag för planering och dimensionering av verksamheten. Som framgår av diagram 4 är det inte sannolikt att flyttningarna till och från kommunen kommer att påverka antalet äldre invånare i någon större omfattning. Under de senaste 20 åren har den årliga nettoinflyttningen i snitt uppgått till 2,35 individer i åldersgruppen år; 0,10 i åldersgruppen år och 0,00 i gruppen 90 år och äldre. DIAGRAM 10 15

30 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie TABELL 8 Alternativ år, Framskrivning år, Soc prognos år, Framskrivning år, Soc prognos år, Framskrivning år, Soc prognos Rekommendationer: Dimensionera verksamheten utifrån förvaltningens egen prognos. Följ kontinuerligt uppgifter om in- och utflyttning. Framskrivningarna här bortser från antaganden om flyttningar. Följ särskilt upp eventuell fortsatt flyktinginvandring. Utgå ifrån att en prognos alltid är nu bästa vetande men aldrig en sanning. Vi kan aldrig förutspå förändringar i samhälle och arbetsliv som på kort tid kan påverka människors val av bostadsort. Dimensionera inte för topparna. Om möjligt, sök flexibla lösningar där lokaler över tid kan nyttjas för olika verksamheter. Generellt om befolkningsprognoser Det är nödvändigt med god kunskap om befintlig befolkningssammansättning och väntade förändringar för att kunna planera för framtiden. Inte minst i kommunal verksamhet. Beslut om kommande investeringar måste bygga på så tillförlitliga bedömningar som möjligt. Om olika prognoser används riskerar fördelningen av resurser att bli skev. Gemensamma planeringsförutsättningar skulle ge möjlighet till betydligt bättre beslutsunderlag. Vad vi här kan se saknas idag gemensamma prognoser och antaganden om framtiden. Bildnings- och socialförvaltningen har därför tvingats att göra bedömningar var för sig. En annan fråga som är relevant i sammanhanget är hur man ska förhålla sig till de målsättningsfolkmängder som har formulerats i samband med översiktsplanen. I den fördjupade översiktsplanen över Oskarshamns stad är visionen invånare år 2030 och i förslaget till ny översiktsplan, som nu (jan 2018) är ute för synpunkter, ska vi vara invånare år Målsättningarna om befolkningens storlek väcker frågor. Är de rimliga och möjliga att uppnå? Vilka förutsättningar krävs för att öka folkmängden med cirka invånare på tolv år och ytterligare till år 2050? Hur mycket bostäder, skolor och liknande skulle behöva byggas och stå klara till år 2030? Den övergripande frågan blir: ska målen vara vägledande för dimensionering av kommunens verksamheter? Svaren på dessa frågorna måste också tydliggöras. Behov av kompletterande statistik Generellt sett finns behov att komplettera befintlig statistik med uppgifter på delområdesnivå. I första hand är det uppgifter om folkmängd i ettårsklasser som saknas. Vidare behövs uppgifter om befolkningsförändringar för att kunna se hur befolkningens sammansättning förändras i olika delar av kommunen. Även den statistiken bör redovisas i ettårsklasser. 16

31 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie DIAGRAM 11 Bilaga DIAGRAM 12 17

32 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie DIAGRAM 13 DIAGRAM 14 18

33 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie DIAGRAM 15 DIAGRAM 16 19

34 Kvalitetssäkring av statistiskt underlag, förstudie DIAGRAM 17 20

35 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelsens kansli Utredningssekreterare Linn Helmner E-post: linn.helmner@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen HR-chefen informerar Förslag till beslut Informationen noteras som mottagen. Ärendet HR-chefen informerar om aktuella frågor och aktiviteter. Linn Helmner Utredningssekreterare

36 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2017/ Tjänsteställe/handläggare Marknadschef Ted Lindquist E-post: ted.lindquist@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Värdkommunavtal O-Ringen Smålandskusten 2022 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige 1. Oskarshamns kommun tecknar ett Värdkommunavtal med O-Ringen AB, som är arrangör av O-Ringen Smålandskusten 2022 (21/7-31/7). 2. Oskarshamns kommun förbinder sig att stödja O-Ringen Smålandskusten 2022 ekonomiskt motsvarande 7,5 miljoner kronor åren Möjlig medfinansiering ska klarläggas senast år I övrigt hänskjuts frågan om slutlig finansiering till budgetberedningen. 3. Kommunstyrelsen genom Kommundirektören får i uppdrag att tillse att värdkommunavtalet genomförs och följs upp under avtalsperioden. En samlad uppföljning ska redovisas i samband med bokslut Den kommunala koncernen ska inom värdkommunavtalets ram medverka till att tävlingarna kan genomföras på bästa sätt. Ärendet Bakgrund Kommunstyrelsen har ; 138, beslutat att Oskarshamns kommun ställer sig positiv till att en förstudie om O-Ringen 2022 i Oskarshamn genomförs av O-Ringen AB i nära samverkan med berörda parter. Förstudien har därefter pågått under hösten förra året och avslutades i februari I processen har arrangören O-Ringen AB, SOK Viljan och berörda orienteringsklubbar, Attraktiva Oskarshamn och Oskarshamns kommun deltagit. I en så kallad konceptbeskrivning (Bilaga) om O-Ringen Smålandskusten 2022 samlas all nödvändig information om evenemanget och förutsättningarna för att genomföra det. Sammantaget kan man slå fast att O-Ringen är ett arrangemang som blir en viktig del i att utveckla och marknadsföra Oskarshamns kommun och regionen som en välkomnande plats för stora tävlingsarrangemang. Evenemanget samlar cirka deltagare och har en turismekonomisk effekt på cirka 120 miljoner kronor. Tävlingen Ironman i Kalmar har som jämförelse en turismekonomisk effekt på cirka 40 miljoner kronor. Förutom de turismekonomiska effekterna är också marknadsvärdet för platsen/destinationen högt. Den extra skatteintäkt som evenemanget bidrar med uppskattas till cirka 8 miljoner kronor. Fördelarna för en region att få arrangera O-Ringen är flera, såväl ekonomiskt som marknadsmässigt. Detta gäller för både kommunerna, näringsliv/turism och funktionärsföreningarna. Berörda förvaltningar har på ett mycket bra sätt medverkat i förstudien och tagit fram de underlag som har krävts. Det rör framför allt en lämplig plats i Oskarshamn för att bygga upp en

37 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning KS 2017/ O-Ringenstad, med boendemöjligheter för cirka deltagare med campingplatser. Förslaget är att Döderhultsdalen används för ändamålet. Infrastruktur i form av framför allt VA, sanitet, vägar och fiber finns i eller i anslutning till platsen. Vissa kommunala åtgärder kan bli aktuella inför 2022 såsom förebyggande av översvämningsrisk och vägbyggnad, men investeringarna kan komma till nytta vid framtida utveckling av området enligt den fördjupade översiktsplanen för området (FÖP Oskarshamns stad 2014). En O-Ringen Arena för olika evenemang ska också byggas. Närheten till Oskarshamns centrum och närbelägna befintliga och tillkommande externhandelsområden är en tillgång. Övrigt boende sker på boendeanläggningar i Oskarshamnsregionen och i övriga länet. Eftersom tävlingarna genomförs under högsäsong för turismen i regionen kommer det att ställa särskilda krav på att lösa boendefrågan, men erfarenhetsmässigt så sker det genom privat boende till stor del. Som ett alternativ till Döderhultsdalen har även ett underlag rörande Oskarshamns flygplats tagits fram. Detta alternativ faller dock på grund av avståndet till centrum och begränsad vattenförsörjning. Flygplatsens framtida användning är i nuläget osäker. O-Ringen AB tar den ekonomiska risken för evenemanget, vilket innebär att bolaget kommer att: - Kvalitetssäkra och godkänna konceptet - Stå som part i värdkommunsavtalet och koordinera samarbetet med kommunen - Vara ansvarig arrangör för O-Ringen och därmed hålla i hela genomförandet - Träffa funktionärsföreningsavtal med berörda föreningar om deras insats i timmar och om ersättningen - Försäkra hela evenemanget Oskarshamns kommun förutsätts teckna ett så kallat värdkommunavtal (bilaga) med arrangören O-Ringen AB. Avtalet reglerar framför allt relationerna mellan Oskarshamn kommun och bolaget inom följande huvudsakliga områden: - Ansvarsförhållanden när det gäller dels O-Ringen AB:s åtaganden och rättigheter som arrangör, dels Oskarshamns kommuns åtaganden och rättigheter som värdkommun - Ekonomi och försäkring - Markägarfrågor - Marknadsföring, information och sponsring Det är angeläget att de kommunala förvaltningarna och bolagen i berörda delar medverkar till att de kommunala åtagandena i enlighet med avtalet samt förberedelserna och tävlingarna kan genomföras på allra bästa sätt. En förutsättning är att Oskarshamns kommun går in som värdkommun och som delfinansiär. Det innebär bland annat att kommunen svarar för en insats på 6 miljoner kronor samt halva kostnaden för en gemensam projektledare/generalsekreterare, cirka 1,5 miljoner. Generalsekreterartjänsten (GS) tillsätts våren Således totalt 7,5 miljoner kronor. Värdkommunens åtaganden handlar om att Oskarshamns kommun antingen betalar 6 miljoner kronor eller utför egna tjänster eller tillhandahåller material åt O-Ringen AB, till självkostnadspris, som avräknas kommunens insats. Kostnaderna måste därför beaktas i årsbudget och verksamhetsplan åren (2019: ca.225 tkr (50 % GS), 2020:3 miljoner, 2021: 2 miljoner och 2022: 1 miljon).

38 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 3 Datum Vår beteckning KS 2017/ När det gäller finansieringen är den kommunala insatsen central, men samtidigt så är detta stora evenemang av regional karaktär. Det blir det största evenemanget i sitt slag som har genomförts i länet och i sydöstra Sverige. Som ett regionalt evenemang av stor betydelse så har kontakter tagits med Regionförbundet Kalmar län redan från början och förbundet har hållits informerat under hela processen. Regionförbundet är positiva till evenemanget och dialogen om regional medfinansiering kommer nu att inledas efter att förstudien har avslutats. Samverkan sker även med Västerviks och Hultsfreds kommuner där deltävlingar troligen kommer att genomföras. När det gäller finansieringen så är även mervärdesavtalet av intresse. Insatser på denna nivå kommer i så fall att kräva en överenskommelse mellan berörda avtalsparter. Tävlingarna förutsätter även en mycket stor ideell insats från 20 olika orienteringsklubbar i och utanför Kalmar län och andra idrottsföreningar. Totalt räknar arrangören med att det krävs mellan till ideella funktionärstimmar. Berörda föreningar ser positivt på O-Ringen 2022 och har ett möte den 5 mars för att ta slutlig ställning till ett så kallat funktionärsföreningsavtal med arrangören. Föreningarna ska under hela projektet upprätthålla ett föreningsråd där gemensamma angelägenheter i avtalet parterna emellan kan diskuteras och beslutas. Funktionärsföreningsavtalet tillämpar en ersättningsmodell för att ge föreningarna skälig ersättning, Svenska orienteringsförbundet avtalad licensavgift och O-Ringen AB ett hållbart projektresultat för att kunna utveckla arrangemanget över tid. För att säkra O-Ringens attraktivitet för alla parter på sikt krävs cirka tkr att dela på. Vid avvikande resultat från tkr delas överskott eller underskott mellan bolaget och funktionärsföreningarna, där bolaget tar störst risk och därmed också vinst. Tävlingar erbjuds inom tre olika grenar: orienteringslöpning, mountainbike-orientering och precisionsorientering och riktar sig till allt ifrån nybörjare till ungdomar, bredd och världselit. Huvudtävlingen är 5-dagars som genomförs över fem tävlingsdagar. När det gäller frågan om vilka områden som tävlingen ska arrangeras på så bestäms de av utförandeorganisationen under Tävlingarna ska avgöras vid maximalt tre olika arenor och minst en av etapperna ska avgöras i kustnära miljö. Förslagen innebär att det i Oskarshamns kommun handlar om området vid Hycklinge/Rostorp, i Hultsfreds kommun områdena Vena, Tälleryd eller Rosenfors och i Västerviks kommun områdena Blankaholm och Bofall eller Glabo. Tävlingarna kommer därmed att kunna erbjuda orienteringsterräng som är att betrakta som bland de bästa i Sverige. I och med att värdkommuns- och funktionärsföreningsavtalen är signerade och föreningsrådet är på plats är projektet initierat. Därefter är det O-Ringen AB som leder arbetet och har det fulla ansvaret för projektets planering, genomförande och uppföljning. Rolf Persson Kommundirektör Ted Lindquist Marknadschef/Turismansvarig Bilaga - Värdkommunavtal O-Ringen Smålandskusten Konceptbeskrivning O-Ringen Smålandskusten 2022

39 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: AVTAL MELLAN O-RINGEN AB OCH OSKARSHAMNS KOMMUN Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 1/10

40 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: BILAGEFÖRTECKNING Bilaga 1; Försäkringsbrev (v161031) - nedan kallat Försäkringsbrev Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 2/10

41 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: Mellan O-RINGEN AKTIEBOLAG, , (O-Ringen AB), med adress Lägerhyddsvägen 2 hus 38, Uppsala, och OSKARSHAMNS KOMMUN, , (Oskarshamns kommun), med adress Box 706, Oskarshamn, (Parterna ovan kallas i det följande gemensamt för Parterna och enskilt för Part.) har denna dag träffat följande AVTAL nedan kallat Avtalet, beträffande åtaganden i samband med genomförandet av O-Ringen i Oskarshamn 2022, nedan kallat O-Ringen Smålandskusten Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 3/10

42 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: KONCEPT 1.1 O-Ringen Smålandskusten 2022 ska genomföras juli Centrum för O-Ringen Smålandskusten 2022 ska vara en O-Ringenstad (O-Ringenstad) placerad i Oskarshamn. I anslutning till O-Ringenstaden ska ett O-Ringentorg (O-Ringentorg) med försäljning och mässor finnas. 1.3 O-Ringen Smålandskusten 2022 ska erbjuda tävlingar inom tre olika grenar: orienteringslöpning (OL), mountainbike-orientering (MtbO) och precisionsorientering (PreO) och rikta sig till allt ifrån nybörjare till ungdomar, bredd och världselit. O-Ringen Smålandskusten 2022 är tänkt att erbjuda sex olika tävlingsformer inom grenen OL, fyra inom MtbO och två inom PreO: Tävling OL MtbO PreO Elittour Ja Nej Nej 5-dagars Ja Ja Ja 3-dagars Ja Nej Nej Etappstart Ja Ja Ja Ungdomsstafett Ja Nej Nej Träningsrace Ja Nej Nej Definitivt tävlingsutbud spikas ca 1 2 år i förväg av O-Ringen AB. O-Ringen Smålandskusten 2022:s huvudtävling ska vara 5-dagars som genomförs över fem tävlingsdagar (Etapper) på två till tre olika arenor (Arenor) med en tävlingsfri dag (Aktivitetsdag) mellan etapp två och tre. 1.4 O-Ringen AB kommer i genomförandet av O-Ringen Smålandskusten 2022 engagera lokala föreningar vars medlemmar beräknas utföra mellan till ideella arbetstimmar. O- Ringen AB:s målbild är att planera och genomföra O-Ringen Smålandskusten 2022 på sådant sätt att antalet ideella arbetstimmar blir så lågt som möjligt. 2 ÅTAGANDE 2.1 O-Ringen AB förbinder sig att: Arrangera O-Ringen Smålandskusten 2022 enligt konceptet beskrivet i 1 I all officiell kommunikation benämna arrangemanget O-Ringen Smålandskusten 2022 Hjälpa Oskarshamns kommun marknadsföra regionens rika kultur- och fritidsutbud i enlighet med möjligheterna beskrivna i 2.3. Deltagare och medföljare söker aktivt aktiviteter före, under och efter arrangemanget - inte minst för Aktivitetsdagen Tillhandahålla Oskarshamns kommun innehållet av O-Ringen AB:s deltagarnöjdhetsoch effektmätning av O-Ringen Smålandskusten 2022 Planera O-Ringen Smålandskusten 2022:s krishantering i samråd med Oskarshamns kommun Revidera/ta fram kartor till tävlingarna enligt internationell standard Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 4/10

43 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: Aktivt marknadsföra arrangemanget med målsättningen att locka över personer till Oskarshamn under perioden juli Av dessa är omkring 25 % internationella gäster som kommer från omkring 40 olika länder. Omkring av besökarna kommer att delta i tävlingarna och tillsammans göra omkring starter Erbjuda sommarjobbare från Oskarshamns kommun full sysselsättning och arbetsledning under juli månad 2022 under förutsättning att Oskarshamns kommun står för sommarjobbarnas lön. Antalet sommarjobbare som kan bli aktuella bestäms i dialog mellan Parterna. Normalt rör det sig om ca 50 stycken. O-Ringen AB står för ev. övriga utgifter i och med sommarjobbarnas arbetsinsatser Erbjuda Oskarshamns kommun O-Ringen Smålandskusten 2022 som en friskvårdsaktivitet. Oskarshamns kommun får erbjuda anställda (även i dotterbolag) start i O- Ringen Smålandskusten 2022 till 30 % rabatterad anmälningsavgift I dialog med Oskarshamns kommun knyta partners till arrangemanget med syfte att i största möjliga mån skapa en bra helhetsupplevelse för deltagare, publik, besökare och partners under O-Ringen Smålandskusten Parterna är överens om att en förutsättning för att O-Ringen AB ska kunna fullfölja sina åtaganden i Avtalet är att markägare inom aktuella tävlings- och arenaområden ställer sig positiva till att upplåta mark för arrangemanget. Formella markägarkontakter kommer att tas mellan 3 till 2 år före arrangemanget. Avtalet upphör att gälla utan att någon Part är berättigad till någon form av ersättning eller kompensation om O-Ringen AB inte per har lyckats att teckna nödvändiga upplåtelseavtal med markägare. O-Ringen AB kommer att informera Oskarshamns kommun om de eventuella problem som uppstår i syfte att tillsammans försöka finna en lösning. 2.3 Oskarshamns kommun blir värdkommun (Värdkommun) för O-Ringen Smålandskusten 2022 och får därmed under Avtalstiden och i samband med O-Ringen Smålandskusten 2022: Benämna sig Värdkommun för O-Ringen Smålandskusten 2022 Framträdande exponering av egen logotype i samtliga exponeringar av O-Ringens samarbetspartners på O-Ringentidningen och i programtidningen Bedriva egen marknadsföring (exempelvis med turistbyrå) på: o O-Ringentorget under alla O-Ringen fram till och med 2022 O 5-dagarsarenorna under O-Ringen Smålandskusten 2022 O-Ringen AB står för marknadsplatserna (ca 12 kvm) inklusive tält, el och nätverk. Eventuella inventarier utöver det bekostas av Oskarshamns kommun. O-Ringen AB ska efter bästa förmåga hjälpa Oskarshamns kommun med deras önskemål om extra inventarier och extra markyta. Oskarshamns kommun äger rätten att exponera egen logotype och öppettider på tältets utsida Använda sig av O-Ringens logotype i egen information och marknadsföring efter godkännande, i förväg, från O-Ringen AB Tillgång till VIP-tält och VIP-aktiviteter för 10 personer Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 5/10

44 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: Tillgång till två platser på invigningsmiddagarna för O-Ringen åren fram till O-Ringen Smålandskusten 2022 (och fritt antal på invigningsmiddagen för O-Ringen Smålandskusten 2022) Tillgång till 10 fria etappstarter per år (föranmälan krävs för tävlingsklass) Disponera helsida i varje nummer av O-Ringentidningen som utkommer till O-Ringen Smålandskusten 2022 Disponera två helsidor i programtidningen för O-Ringen Smålandskusten 2022 Disponera länkad banner med egen logotype på Om inget annat anges i Avtalet står O-Ringen AB för alla kostnader förknippade med ovan lista med undantag för kostnaderna i och med framtagandet av material med Oskarshamns kommun:s logotype. 2.4 Oskarshamns kommun blir etappvärd (Etappvärd) på etapp 5 för 5-dagars under O-Ringen Smålandskusten 2022 och får etappen benämnd som Oskarshamnsetappen : I programtidningen och på På välkomstskylt vid ingång till arenan från bussning och parkering På skylt vid informationstältet på arenan I speakern under hela etappen På annonsplatser i O-Ringentidningen inför O-Ringen Smålandskusten Oskarshamns kommun förbinder sig att i rollen som Värdkommun och Etappvärd: A. Stödja genomförandet av O-Ringen Smålandskusten 2022 enligt 4 B. Utan kostnad tillhandahålla O-Ringen AB egenägd mark i Döderhultsdalen som yta för O-Ringen AB att anlägga O-Ringenstaden. Marken kan av O-Ringen AB behöva iordningställas (exempelvis genom viss markberedning) flera år före arrangemanget C. Frigöra tid för anställda personer inom Oskarshamns kommun (inklusive dotterbolag), exempelvis inom miljö, räddningstjänst, krishantering, turism, teknik och kommunledningsstab, för att medverka i planeringen av O-Ringen Smålandskusten Tid avsatt av Oskarshamns kommun (inklusive dotterbolag) med anledning av detta ska ske utan kostnad för O-Ringen AB. Planeringsarbetet koordineras av Generalsekreteraren D. Svara för invigningstalare och underhållning vid invigning av Oskarshamnsetappen E. Svara för underhållning till Oskarshamnsetappen:s prisutdelning F. Aktivt verka för O-Ringens bästa, på såväl kort som lång sikt, och för att O-Ringen Smålandskusten 2022 ska: o Erbjudas till högsta kvalitet för alla deltagare (bredd, ungdom som elit) o Vara en attraktiv mötesplats och ett fullgott semesteralternativ för Sveriges och världens orienterare i alla åldrar o Vara en plattform för utveckling av orienteringsrörelsen i Sverige och i världen o Marknadsföra orienteringssporten i Sverige och världen och främja nyrekrytering genom att bredda deltagandet o Tillgodose, främja och utveckla externa parters (leverantörers, sponsorers, investerares, partners, bidragsgivares etc.) relation till O-Ringen Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 6/10

45 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: O-Ringen AB kommer att, från och med ca 3-3,5 år före O-Ringen Smålandskusten 2022 (våren 2019) och fram till och med sista september 2022, visstidsanställda en projektledare/generalsekreterare till 100 %. Generalsekreterarens primära uppgift är att som projektledare driva och genomföra projektet O-Ringen Smålandskusten Utöver det ska Generalsekreteraren, i nära dialog med Oskarshamns kommun, även: Koordinera Oskarshamns kommun:s eventuella insatser (inklusive dotterbolag) till följd av 2.5 Arbeta för att stärka attraktionskraften hos och att marknadsföra destinationen Oskarshamn i syfte att locka fler deltagare till O-Ringen Smålandskusten 2022 Arbeta för att knyta ihop O-Ringen Smålandskusten 2022 med destinationen Oskarshamn i syfte att skapa något ännu större för O-Ringen Smålandskusten 2022:s deltagare och medföljare samt Oskarshamns kommun:s näringsliv, invånare och turister Arbeta för att så långt som det är rimligt maximera den turistekonomiska effekten i Oskarshamn under O-Ringen Smålandskusten 2022 Planera och bjuda in till O-Ringen Smålandskusten 2022:s invigningsmiddag där Oskarshamns kommun står som värd. Till middagen bjuds O-Ringen AB:s partners, VIPgäster, kommande värdkommuner, ledande befattningshavare, ägare m.fl. in (totalt ca 60 personer) och de personer som Oskarshamns kommun önskar bjuda (max 40 personer). O-Ringen AB och Oskarshamns kommun enas om detaljerat upplägg under 2021 Rapportera status för projektet O-Ringen Smålandskusten 2022 till Oskarshamns kommun enligt Oskarshamns kommun:s önskemål och omfattning (dock max månadsvis) 3 ANSVARSFÖRDELNING 3.1 O-Ringen AB är ansvarig arrangör av O-Ringen Smålandskusten 2022 och har i alla delar det fulla ansvaret för planering, genomförande och uppföljning av O-Ringen Smålandskusten O-Ringen AB:s VD är kontaktperson för Avtalet mot Oskarshamns kommun tills det att en lokal Generalsekreterare för O-Ringen Smålandskusten 2022 har rekryterats. 4 ERSÄTTNING 4.1 Oskarshamns kommun ska ersätta O-Ringen AB med SEK i rollen som Värdkommun ( 2.3) och Etappvärd ( 2.4); genom att antingen stå för kostnader som O-Ringen AB har i och med genomförandet eller ersätta O-Ringen AB kontant om beskrivet belopp. Oskarshamns kommun kan exempelvis stå för kostnader genom att: Utföra vissa arbeten åt O-Ringen AB. Exempelvis iordningställa områden för arena-, O- Ringenstad och/eller O-Ringentorg med tillhörande infrastruktur: vatten, avlopp, el, fiberanslutning, renhållning, säkra vägar för person/trafikflöden etc Tillhandahålla material, fordon, infrastruktur, maskiner och/eller tjänster Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 7/10

46 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: Stå för kostnaden för deltagarnöjdhets- och effektmätning Stå för kostnaden att revidera/ta fram kartor till tävlingarna. Oskarshamns kommun får en digital kopia av kartorna efter genomförande att använda i egen verksamhet Stå för transporter (av material, deltagare och/eller funktionärer) mellan O-Ringen Smålandskusten 2022:s olika områden och faciliteter Oskarshamns kommun (inklusive dotterbolag) ska alltid erbjuda O-Ringen AB självkostnadspris vid utförandet av tjänster eller vid tillhandahållandet av material. Endast insatser av värde för O-Ringen AB:s genomförande av O-Ringen Smålandskusten 2022:s kommer att beaktas. Värdet att avräkna bestäms från fall till fall, i förväg, efter överenskommelse Parterna emellan. I de fallen Oskarshamns kommun får bestående effekt av insatserna så ska det beaktas i avräkningen (genom en reducering av värdet). 4.2 Oskarshamns kommun ska ersätta O-Ringen AB med 50 % lönekostnaden för GS (inklusive sociala avgifter), men aldrig med mer än SEK per år (om 50 % av GS:ens lön överstiger detta belopp), under hela GS:ens anställningstid såsom beskriven i Alla belopp i Avtalet, om inget annat specifikt anges, är i svenska kronor (SEK), exklusive moms och ev. reklamskatt. 5 UTBETALNING 5.1 Ersättningar enligt 4.1 betalas ut av Oskarshamns kommun efter faktura från O-Ringen AB. Följande faktureringsplan gäller: SEK tidigast 1 september SEK tidigast 1 september SEK tidigast 1 september 2022 De kostnader som Oskarshamns kommun eventuellt tagit åt O-Ringen AB vid tidpunkten för fakturering ska avräknas beloppet. Betalningsvillkor 30 dagar. 5.2 Ersättningar enligt 4.2 betalas ut av Oskarshamns kommun efter faktura från O-Ringen AB. O-Ringen AB fakturerar löpande och månatligen. Betalningsvillkor 30 dagar. 6 FÖRSÄKRING 6.1 O-Ringen AB har tecknat en försäkring för O-Ringen Smålandskusten 2022 såsom beskrivet i Försäkringsbrev, Bilaga 1. 7 FÖRSÄLJNING 7.1 Oskarshamns kommun förbinder sig att inte, på eller i anslutning till O-Ringen Smålandskusten 2022, bedriva egen försäljningsverksamhet eller på annat sätt tjäna pengar på O-Ringen AB:s kunder, vare sig på egen hand eller via tredje part, utöver vad som regleras i Avtalet eller har skriftligen godkänts, i förväg, av O-Ringen AB. Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 8/10

47 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: MILJÖ 8.1 O-Ringen har certifierats som ett Miljömärkt Event enligt stiftelsen Håll Sverige Rent varje år sedan Miljöfrågor är viktiga för O-Ringen AB och målsättningen är att förbli certifierade som ett Miljömärk Event även åren framöver. Detta ställer krav på alla O-Ringen AB:s affärspartners varvid Oskarshamns kommun förbinder sig att: I sin verksamhet ha ett miljöledningssystem Kontinuerligt och aktivt jobba med miljöfrågor för att minska verksamhetens totala miljöpåverkan Informera O-Ringen AB i de fall de har möjlighet att erbjuda en av O-Ringen AB efterfrågad tjänst/produkt inom samma prisklass, men med lägre total miljöpåverkan 9 IMMATERIELLA RÄTTIGHETER 9.1 Inga immateriella rättigheter överförs eller upplåts mellan Parterna i och med Avtalet om så inte specifikt anges i Avtalet. 9.2 Allt material som produceras inom ramen för O-Ringen Smålandskusten 2022 tillhör O-Ringen AB om inte annat specifikt är överenskommet mellan Parterna. 9.3 Parterna är överens om att om den ena Parten ämnar använda den andra Partens varumärke i marknadsföringssyfte så får sådan användning endast ske efter den andra Partens inhämtade samtycke. 10 AVTALSTID 10.1 Avtalet träder ikraft då det har undertecknats av Parterna och gäller till och med om inget annat specifikt anges i Avtalet Avtalet ersätter alla tidigare avtal mellan Parterna, såväl skriftliga som muntliga, rörande Oskarshamns kommun. 11 FÖRTIDA UPPHÖRANDE 11.1 Part äger rätten att säga upp Avtalet med omedelbar verkan om annan Part i väsentligt hänseende bryter mot bestämmelser i Avtalet eller inställer sina betalningar, inleder ackordsförfarande eller liknande. Uppsägning ska ske skriftligen. 12 SKADESTÅND 12.1 Part är vid Avtalsbrott ersättningsskyldig för skador de eventuellt åsamkat den andra Parten. Indirekta skador, såsom men inte begränsat till ersättning för produktionsbortfall, utebliven vinst eller annan ekonomisk följdskada, ersätts inte, med undantag för de fall där skadan orsakats uppsåtligen eller av grov vårdslöshet Eventuellt skadestånd till en Part kan inte överstiga den ackumulerade ersättningen som Avtalet reglerar. Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 9/10

48 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: ÖVERLÅTELSE 13.1 Avtalet får inte överlåtas eller utvidgas till tredje part utan skriftligt medgivande från Parterna. 14 FORCE MAJEURE 14.1 Om någon händelse inträffar, som enligt svensk rätt är att bedöma som force majeure och som omöjliggör för en Part att fullgöra sina åtaganden enligt Avtalet, ska detta förhållande inte berättiga den andra Parten till skadestånd eller annan motprestation under förutsättning att Parten gjort allt som kan anses rimligt för att nedbringa skadeeffekterna Part som avser påkalla force majeure ska skriftligen och utan dröjsmål underrätta den andra Parten. 15 ÄNDRINGAR, KOMPLETTERINGAR OCH TILLÄGG 15.1 Ändringar, kompletteringar och tillägg till Avtalet ska ske skriftligen och vara undertecknade av Parterna för att vara bindande. 16 TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTER 16.1 Svensk lag äger tillämpning på Avtalet Eventuell tvist som uppstår med anledning av Avtalet eller som härrör ur förhållanden som regleras i Avtalet ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan Parterna För de fall där tvist rörande Avtalets tolkning och tillämpning inte kan lösas genom förhandlingar mellan parterna ska tvisten slutligt avgöras genom skiljedom enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts Regler för Förenklat Skiljeförfarande. Skiljeförfarandet ska äga rum i Stockholm. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, av vilka Parterna har erhållit var sitt. O-RINGEN AB OSKARSHAMNS KOMMUN Ort och datum: Ort och datum: Henrik Boström Verkställande direktör Andreas Erlandsson Kommunstyrelsens Ordförande Rolf Persson Kommundirektör Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 10/10

49 Konceptbeskrivning Smålandskusten 2022 I samarbete med Oskarshamns kommun 1

50 Regionen välkomnar O-Ringen Sydöstra Sverige och Smålands kusten har inte tidigare haft möjligheten att genomföra O-Ringen. Men nu är tiden inne. Oskarshamns kommun vill erbjuda orienteringsvärlden unika tävlings förutsättningar med bland annat speciell skärgårdsterräng under O-Ringen Smålandskusten TÄVLINGARNA BLIR en viktig del i att utveckla och marknadsföra Smålandskusten med de berörda kommunerna, Oskarshamn, Västervik, Hultsfred som en välkomnande plats för stora tävlingsarrangemang. Det är angeläget att se O-Ringen som ett regionalt evenemang och därför är det av stort värde att Regionförbundet Kalmar län på olika sätt stöder processen och genomförandet. Intresset från orienterings klubbarna är stort och de är mycket positivt inställda till att ställa upp med de funktionärer som krävs i och med O-Ringen Smålandskusten Oskarshamns kommun visar också stort intresse för arrangemanget och är positivt inställd till att stå som värdkommun för världens största orienteringsäventyr EN MYCKET proffsig organisation både centralt hos O-Ringen AB och lokalt med SOK Viljan och övriga berörda orienterings klubbar samt destinationsbolaget Attraktiva Oskarshamn AB lägger grunden för ett bra arrangemang tillsammans med värdkommunen Oskarshamns kommun i samverkan med berörda grannkommuner. Den geografiska bilden gör att föreningarna samarbetar över distriktsgränsen för ett lyckat arrangemang. Det finns dokumenterat duktiga och erfarna funktionärer och vi ser alla möjligheter att under O-Ringen AB:s ledning skapa ett lysande O-Ringen vid Smålands kusten Oskarshamns kommun kan erbjuda fantastisk orienteringsterräng för 2 3 etapper på gång- eller cykel avstånd från Oskarshamns stad. De övriga tävlingsarenorna finns på buss/bil - avstånd från Oskarshamn. O-RINGENSTADENS PLACERING ligger i nära anslutning till centrala Oskarshamn med sitt utbud av affärer och annan service. Ett nytt handelsområde byggs de närmaste åren ut i direkt anslutning till E22 mittemot O-Ringenstaden. O-Ringen torget ligger också i nära anslutning till Arena Oskarshamn (stadens evenemangsarena) med anläggningar för ishockey, fotboll, bandy och friidrott samt simhall- och äventyrsbad. Torget ligger dessutom i närheten av en racketstadion för tennis och squash. DELTAGARNA KAN resa till arrangemanget med tåg eller buss och det är gångavstånd till O-Ringen staden från Oskarshamns resecentrum. Kalmar/Öland Airport med dagliga flygförbindelser med Stockholm finns cirka 70 km från O-Ringenstaden. E22 passerar några hundra meter från O-Ringen staden. I omedelbar närhet till Oskarshamns centrum ligger även två gästhamnar. Oskarshamns region/ kommun kan erbjuda korta avstånd som är lämpliga för cykel och väl utbyggd infrastruktur i form av bredband, vägar och parkeringsytor. Våra goda tävlingsförutsättningar gör att vi tror på ett mycket bra arrangemang i unik orienteringsterräng, som bör locka stora delar av orienteringsvärlden till Smålandskusten. Ted Lindquist Marknadschef Strategi- och näringslivsenheten Oskarshamns kommun Intresset från orienteringsklubbarna är stort och de är mycket positivt inställda till O-Ringen. 2

51 Bra terräng Innehåll Naturnära Idyll Ledning Boende Tävling Service Ekonomi Funktionärer Resa Smaka på Oskarshamn Upplev länet IT Stark marknad Miljö Fördelar ATTRAKTIVA Kustmiljö 3

52 Viktig ledning O-Ringen kräver rätt ledning. En person som kan hålla ihop det gigantiska orienteringsäventyret. Generalsekreterartjänsten är oerhört viktig. O-RINGEN AB UTLYSER generalsekreterartjänsten och därefter övriga huvudfunktionärsroller för öppen ansökan där både O-Ringen AB, funktionärsföreningarna och Oskarshamns kommun ska bli nöjda med valen. Generalsekreteraren behöver inte vara från funktionärsföreningarna. O-Ringen AB är arrangör av O-Ringen Smålandskusten 2022 och kommer att säkerställa och kvalitetssäkra evenemangets genomförande. O-Ringen AB är arrangör av O-Ringen Smålandskusten 2022 och har i alla delar ansvaret för dess planering, genomförande och uppföljning. 4

53 Boende Placerad i en naturskön dal, som erbjuder en hög service. Dessutom faciliteter, livsmedelsaffärer och centrum på behagligt gångavstånd. O-Ringenstaden erbjuder orienterarna det mesta av det bästa. O-RINGENSTADEN Nära till allt och en sanslöst vacker natur. O-Ringenstaden 2022 överträffar många tidigare orienteringstäder på flera olika sätt. Drygt kvadratmeter åkermark erbjuder cirka campingytor i nära anslutning till Oskarshamns centrum, Riksväg 37 och E22. Området heter Döderhultsdalen men namnet är inte så avskräckande som det låter. Boplatsen vid Smålandskusten benämndes tidigt som Duderhultevik men blev senare Döderhultsvik. Först 1856 fick platsen stadsrättigheter och döptes i samband med det om till Oskarshamn. HÖG SERVICENIVÅ Servicenivån på campingområdet är hög. El, vatten och fiber finns tillgängligt liksom flera vägar, som ska kompletteras med en rad tillfälliga vägar. Eftersom O-Ringenstaden ligger i anslutning till befintligt kommunalt VA-nät bedöms att servicestationerna ska kunna anslutas på ett kostnadseffektivt sätt. På området finns också ett stort antal toaletter och duschar. En restaurang med hög kapacitet är också en självklarhet. I Oskarshamn är närheten till allt slående. På bekvämt gångavstånd finns Maxi, Willys och flera snabbmatsrestauranger. Inom området etableras Foto: Stefan Olheden också en ny handelsplats, som ska stå klar före tävlingen. Nära är det också till kommunala Arena Oskarshamn med simhall/äventyrsbad och Rödsleskolan. En fördel är också det korta a vståndet till centrum, knappt 1,5 kilometer. Oskarshamns stadskärna rymmer bra shopping och erbjuder en hel flora av restauranger. Även om närheten till allt är signifikativ erbjuds shutteltrafik. Dessutom finns en väl fungerande linjetrafik med buss. O-RINGENTORGET Det finns tre alternativ till O-Ringentorg. Ett är mitt i O-Ringenstaden vid en mindre fotbollsanläggning, Fredrikbergs Idrottsplats. Rödsleskolan, nära den västra delen av campingen, ett annat. Det tredje är Arena Oskarshamn med ishall, simhall/äventyrsbad och fotbollsanläggning, som ligger en knapp kilometer från campingen. BRA ALTERNATIV Oavsett vilket O-Ringentorg som väljs kan såväl Rödsleskolan som Arena Oskarshamn vara aktuella som förläggningar med god service. Båda anläggningarna erbjuder också gott om plats för administration. När det gäller ceremoniplats fungerar Arena Oskarshamn utmärkt. Arenan är också en bra plats för sprintorientering. Ett alternativ som ceremoniplats är Fredriksbergs herrgård med sitt vackra läge och med anor från 1700-talet, beläget nära O-Ringenstaden. Döderhultsdalen ligger centralt i Oskarshamn, bara några få kilometer från havet. ÖVRIGT BOENDE I Oskarshamn finns goda möjligheter till attraktiva boenden utanför campingstaden. I närmiljön finns 10 hotell med 368 rum eller 646 bäddar, som kompletteras med vandrarhem. Två stora campingplatser finns i Oskarshamn, Havslätts Camping och Gunnarsö Camping. Båda är av hög standard och är perfekta platser för bad och rekreation. I kommunen finns ytterligare tre campingplatser, som ligger mindre än tre mil från O-Ringenstaden. Tillsamman erbjuder campingplatserna 383 tomter och 77 stugor. Det finns också möjlighet till boende i sporthallar och skolor. Dessutom finns det gott om hotell och campingplatser i när belägna Västervik, Kalmar och Hultsfred. Boka: 5

54 Foto: Mikaela Lindholm Tävla i utm O-Ringen Smålandskusten 2022 erbjuder orienteringsterräng som är att betrakta som bland de bästa i Sverige. Extra plus för att minst en etapp är planerad att förläggas i kustmiljö med stora variationer. Fördel är att det är gångavstånd till tävlingsarenan, tre kilometer. SAMMANTAGET HANDLAR det om stora utmaningar för deltagarna, inte minst för en spännande och mycket detaljrik kartbild. Härintill presenteras förslag på ett antal olika områden, som alla håller den kvalitet som O-Ringen kräver. Vilka områden som tävlingen ska arrangeras på bestäms av utförandeorganisationen under Tävlingarna ska avgöras vid maximalt tre olika arenor och att minst en av etapperna ska avgöras i kustnära miljö. 6

55 En av etapperna planeras till kustnära miljö. anande terräng ARENOR OSKARSHAMNS KOMMUN Hycklinge/Rostorp: Kustterräng med mycket gott rykte. Detaljrik och utmanade kartbild. Beprövad tävlingsmiljö eftersom SM i medeldistansorientering 2009 avgjordes i ett av tävlings områdena. Möjlighet till tre etapper från samma arena. Fördel är att det är gångavstånd till tävlingsarenan, tre kilometer. Möjlighet till busstransport innebär att deltagarna bara har 500 meter till arenan. Plus också för goda parkeringsmöjligheter. HULTSFREDS KOMMUN Vena: Typisk genuin småländsk terräng strax öster om Vena, cirka 45 kilometer från O-Ringenstaden i Oskarshamn. Goda transportvägar och gott om plats för både parkering och arena. Möjlighet till två tävlingsetapper. Tälleryd: Naturskön smålandsterräng som utgör en perfekt tävlingsplats. Ligger knappt 40 kilometer från O-Ringenstaden. Bra transportvägar. Dessutom erbjuds bra parkeringar. Möjlighet till två orienteringsetapper. Rosenfors: Terrängen är typiskt småländsk, delvis stark kuperad, detaljrik och med mycket god framkomlighet. Området klarar två etapper. Mycket goda transportvägar genom närhet av riksväg 34/47. Det finns gott om plats för bilparkering och arena. Rosenfors är ett litet samhälle söder om Målilla. Avståndet till orienteringsstaden är knappt 45 kilometer. Tack vare mycket god tillgänglighet släpps deltagarna av från bussarna endast 300 meter från tävlingscentralen. VÄSTERVIKS KOMMUN Blankaholm: Tävlingsområdet utgörs av kustlandskap med varierad terräng vilket innebär natursköna upplevelser. Samtidigt är terrängen svårorienterad. Det innebär att stora krav ställs på deltagarna vad gäller koncentration och noggrannhet. Två etapper kan förläggas till Blankaholm, en långdistans och en medeldistans. Bussresan från orienteringsstaden går via E22:an norrut och tar ungefär 30 minuter. Eventuellt kräver en etapp tillfällig avstängning av lokal väg, alternativt ett brobygge över väg. Marsgölehult: En spännande vildmarksmiljö, som bjuder på många utmaningar. Två etapper kan förläggas till området. Tävlingar i området innebär vissa logistikproblem i och med att endast mindre vägar leder in till tävlingscentralen. Med buss tar det cirka 60 minuter till Marsgölehult. Bilfärden går 20 minuter snabbare. BOFALL/GLABO Två alternativa arenor med kuperad terräng. Området erbjuder möjlighet till två etapper. Goda transportmöjligheter för såväl buss som bil. Närheten till E22 måste respekteras ur trafiksynvinkel. Resan mellan orienteringsstaden och tävlingscentralen tar ungefär 40 minuter. ELITSPRINT OCH UNGDOMSSTAFETT Elitsprinten och ungdomsstafetten kan arrangeras som stadssprint i centrala Oskarshamn där Arena Oskarshamn med ishall, simhall och fotbollsarena är lämplig som målplats. PREO OCH MTBO Planering för PreO och MtbO har inte gjorts i dagsläget. TRÄNINGSOMÅDEN I nära anslutning till Oskarshamn finns många fina träningsområden med väl uppdaterade kartor. 7

56 Hög servicenivå Korta avstånd. God service. Utmärkta sanitetsmöjligheter. O-Ringenstaden, med nästan obegränsad elförsörjning och stabil fiberanslutning, i Döderhultsdalen kommer utan tvekan att göra intryck på många av camparna. ATTRAKTIVA OSKARSHAMN och Oskarshamns kommun har ett nära samarbete med kommunens näringsliv. Det borgar för att deltagarna och deras familjer får bra service och ett positivt mottagande i Oskarshamn och ute på tävlingsarenorna. I den kommunala styrgruppen finns alla förvaltningar, som garanterar en hög servicegrad. Exempelvis Oskarshamn Energi, Tekniska kontoret, bostadsföretaget Byggebo med flera krafter som är viktiga för ett lyckat arrangemang. I O-Ringenstaden finns ett stort antal toaletter och det finns möjlighet att uppföra provisoriska duschar. Det senare bör dock inte vara nödvändigt eftersom Rödsleskolan, Fredriksbergs Idrottsplats och Arena Oskarshamn tillsammans förfogar över tillräckligt många duschar för att klara behovet. Vid alla arenorna får duschar och toaletter byggas upp från grunden. Parkeringsmöjligheterna är goda vid såväl O-Ringenstaden som ute vid de olika tävlingsarenorna. Transporterna till och från tävlingsarenorna utgör inte heller något större problem. O-Ringen staden ligger i nära anslutning till E22 och riksväg 37. Även tillfartsvägarna till de olika arenorna håller bra klass. GODS På ett enkelt sätt kan en central plats för godsavlämning ordnas i O-Ringen staden utan att den innebär någon större störning för byns invånare. Godsmottagningen kan naturligtvis hägnas in. Bevakning kan också arrangeras. EL O-Ringenstadens strategiska läge i Döderhultsdalen, drygt en kilometer från centrum och mitt i bebyggelse, betyder att tillgången på el är mycket god. Med några få undantag bör el garanteras för merparten av campingplatserna. SÄKERHET O-Ringenstaden i Döderhultsdalen ringas in av en bäck och naturlig växtlighet. Övrig sträckning går att hägna in, allt för att underlätta bevakningen och höja säkerheten. Av hävd och tradition är Döderhultsområdet en mycket stillsam och trevligt stadsdel med en mycket låg brottslighet. FACILITETER En av de största fördelarna med placeringen av O-Ringen 2022 i Döderhultsdalen är att det är nära till det mesta. På kort gångavstånd finns Foto: Mikaela Lindholm Rödsleskolan och Fredriksbergs Idrottsplats med faciliteter som konferensrum, duschar och toaletter. Kommunala Arena Oskarshamn erbjuder också bästa möjliga service för deltagarna. På gångavstånd finns också livsmedelsaffärer, snabbmatsrestauranger och bensinstation. Positivt är också att avståndet till shopping i centrum ligger knappt 1,5 kilometer bort. ARENOR Transportmöjligheterna är goda till samtliga arenor. Arenan i Hycklinge utgör en beprövad tävlingsmiljö eftersom SM i medeldistansorientering avgjordes på en av de tänkta etapperna för några år sedan. Arenan utgör också ett extremt miljövänligt alternativ tack vare att det är gångavstånd till O-Ringenstaden. 8

57 Stark ekonomi Sydöstra Sverige är en vit fläck på kartan för O-Ringen. Men nu verkar många krafter i Oskarshamn och övriga Kalmar län samt grann länen för att Smålandskusten ska få O-Ringen OSKARSHAMNS KOMMUN har gett starka positiva signaler till att O-Ringen Smålandskusten ska arrangeras i Oskarshamn Döderhultsdalen, dit O-Ringenstaden ska förläggas, ägs av Oskarshamns kommun. Något som underlättar hanteringen av markupplåtelsen. Sophanteringen sköts av Kalmar Läns Renhållare, KSRR, och eldistributionen av Oskarshamn Energi AB. Båda bolagen är informerade om tävlingarna och att deras engagemang och medverkan krävs. Berörda markägare på de olika tävlingsområdena är ännu inte kontaktade. Men i dagsläget kan sägas att markägaren på området i Hycklinge, där SM i medeldistansavgjordes 2009, ser positivt på ett O-Ringenarrangemang. Markägare på övriga etapper är historiskt positiva till orienteringstävlingar. Foto: Mikaela Lindholm 9

58 Foto: Mikaela Lindholm Bland funktionärerna finns också kompetens från två andra stora evenemang. Många funktionärer ställer upp Orienteringsklubbarna är positiva i Kalmar län såväl som i Kronobergs och Jönköpings län. Dessutom vill en rad andra föreningar hjälpa till under de intensiva dagarna liksom två arrangörer vana vid högt publiktryck. I STORT sett är alla orienteringsklubbar i Kalmar län intresserade av att delta som funktionärsföreningar i samband med O-Ringen Dessutom har flera grannklubbar från Kronoberg och Jönköpings län anmält sig redo för den stora uppgiften. Ledningen för SOK Viljan är övertygad om att kunna ställa ett tillräckligt stort antal funktionärer på benen. En extra funktionärsresurs finns i och med positiva signaler från hockey-, fotbolls- och innebandyklubbar. Erfarenhet och kompetens vad gäller stora arrangemang finns. SOK Viljan har bland annat arrangerat Smålands kavlen och SM medelsdistans Dessutom arrangerades SM-stafetten 2009 av Målilla OK och Hultsfred OK. Varje år i juli arrangeras Tjust 2-dagars i Västerviks kommun. Bland funk tionärerna finns också kompetens från två andra stora evenemang, Latitud 57 i Oskarshamn (musikfestival med besökare) och Ironman i Kalmar. Funktionärsföreningar som i dags läget är klara för O-Ringen Smålandskusten 2022: SOK Viljan, Västerviks OK, Gamleby OK, Hultsfreds OK, Målilla OK, Vimmerby OK, Emmaboda Verda OK, IF Stjärnan, Nässjö OK, Kexholms SK, Ankarsrums OK, Kalmar OK, Nybro OK, OK Njudung, Ålems OK, Torsås OK, Eksjö SOK, Berga SOK och Alstermo IF. 10

59 Att resa till orienteringsfesten När det drar ihop sig till O-Ringen Smålandskusten 2022 kan orienterare och deras följeslagare se fram mot en behaglig resa till Smålandskusten och Oskarshamn. FÖR OSKARSHAMN gäller 3,5-regeln. Det vill säga det tar cirka 3,5 timme till storstadsregionerna, Stockholm, Göteborg och Malmö med bil. Och lika lång tid med färja till Gotland och Visby. O-Ringen Smålandskusten 2022 i Oskarshamn ligger alltså på bekvämt avstånd för merparten av orienterarna. Oskarshamn är centralt belägen på smålandskusten mellan Västervik i norr och Kalmar i söder. Från Oskarshamn är det sju mil till Kalmar och lika långt till Västervik. Med bil avverkas de aktuella sträckorna på cirka 50 minuter. För den som vill erbjuder Kalmar Länstrafik ett attraktivt utbud av busstrafik mellan städerna. Turtätheten är mycket hög. I Kalmar finns också en flygplats som dagligen har många flygturer till och från Arlanda och Bromma. Med bil kan besökarna ta sig till Oskarshamn från Stockholm via E4 och E22. Söderifrån handlar det också om E22, via Kristianstad, Karlskrona och Kalmar. Trafik från västkusten och inifrån landet går via riksväg 37 och 47. O-Ringenstadens läge i Oskarshamn innebär att det till två eller tre etapper handlar om gångavstånd (tre kilometer). Trots det är busstrafik inplanerad till denna arena. Till övriga etapper handlar det om busspåstigning i direkt anslutning till O-Ringensstaden och där efter trettio till fyrtiofem minuters resa till de olika arenorna. Från O-Ringenstaden är det nära till Oskarshamns centrum, cirka 1,5 kilometer. Arena Oskarshamn med simhall och äventyrsbad, livsmedelsbutiker, snabbmatsrestauranger och bensinstation ligger knappt en kilometer bort från orienteringsstaden. För Oskarshamn gäller 3,5-regeln. Det vill säga det tar cirka 3,5 timme till storstadsregionerna. 11

60 BLÅ JUNGFRUN (BLÅKULLA) I Kalmarsund, strax utanför Oskarshamn, tornar sägenomspunna nationalparken Blå Jungfrun upp sig. I folkmun är ön mest känd som Blåkulla. Platsen där häxor från hela landet samlas varje skärtorsdag. Förr undvek sjömän ön och otaliga är historierna om nationalparken. Ta inte med stenar från ön. Det bringar otur. 12

61 Smaka på Oskarshamn Många tycker att hav, skärgård och den genuina småländska naturen och närheten till Blåkulla ger en magisk känsla. Men det finns mycket mer att smaka på i Oskarshamn! Foto: Curt-Robert Lindqvist NILSSONS KONDITORI I takt med konditor Anders Oskarssons framgångar vid tävlingar runt om i världen, senast utsedd till Världens bästa konditor, har Oskarshamns konditoriet utvecklats till ett populärt besöksmål. Testa praliner och bakverk och njut av smakupplevelser utöver det vanliga. Foto: Daniel Svensson ARENA OSKARSHAMN Oskarshamns populäraste besöksmål. Varje år besöks anläggningen av drygt en halv miljon människor. Arena Oskarshamn rymmer såväl hockeyarena och fotbollsplan som friidrottsfaciliteter. Simhallen och tillika äventyrsbadet erbjuder det mesta från långbassäng till lekland. KULTUR Möjligheten till kulturupplevelser är stor i Oskarshamn. Det finns nämligen åtta olika museer. Mest känt är Döderhultarmuseet, som har en riktlig samling av träfigurer signerade stans konstnär nummer ett, Axel Döderhultarn Petersson. Det finns även många andra museum. Några exempel är: Sjöfartmuseet, Källströmsgården, Grafiskt museum, Stenhuggarmuseet, Båt- och maskinmuseum, Museifartyget Nalle och Biologiska museet. FREDRIKSBERGS HERRGÅRD Byggnaden är en av länets mest sevärda herresäten. Fredriksbergs herrgård byggdes på 1780-talet och är uppförd i gustaviansk stil. Herrgården är bevarad i ursprungligt skick. I paradvåningen finns intressanta väggmålningar på väv, magnifika kakelugnar och utsökta snickeridetaljer. Till beskådan finns också en utsökt boksamling och en av Sveriges största mineralsamlingar. STENSJÖ BY Njut av det gamla kulturlandskapet från och 1800-talen. Faluröda hus i ett öppet landskap med vindlande grusvägar och kilometervis av gärdesgårdar. Och i lummiga och vackra hagar betar kor, hästar och får. 13

62 Upplev länet Det finns många fördelar med att ha Oskarshamn som bas under en dryg vecka. Inte nog med att hav, skärgård och natur erbjuder fantastiska möjligheter till rekreation. En knappt timme bort finns möjlighet till massor av trevliga upplevelser. GLASRIKET Att tillverka munblåst glas är en tradition som sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden. I slutet av 1800-talet fanns 77 glasbruk, drygt hälften av dem låg i Småland. I dag görs både bruksglas och konstglas i absolut världsklass. Förvånas över glasblåsarnas skicklighet, njut av läckra utställningar och glöm för all del inte bort hyttsillen. ÄLGPARKER I de småländska skogarna är det älgen som bär den största kronan och regerar med finess. Det finns cirka älgar runt om i Smålands skogar. Chansen att du får se skogens konung i naturen är stor. Men det är dumt att chansa. Ta därför chansen att träffa skogens konung i Målillas älgpark. Foto: Emma Jansson Foto: Emma Jansson Foto: Johnny Franzén 14 ÖLAND Kärlek vid första ögonkastet. Ljuset, naturen, stränderna, solen, människorna och alla upplevelser. Jo, visst är det lätt att förälska sig i Öland. För den historiskt intresserade finns förhistoriska miljöer som gravfält, borgar och runstenar. Konserter i Borgholms slottsruin attraherar vuxna medan Ölands Djurpark och Lådbilslandet är höjdare för de yngre. A WORLD OF DINOSAURS Europas största dinosariemuseum finns strax utanför Kalmar. 100-talet gigantiska skelett och levande dinosaurier finns till beskådande. Upplev hur urtidsdjuren andas, ryter och rör sig på ett sätt som tidigare inte skådas. Se bara upp så ni inte blir middag åt T-rex. KALMAR SLOTT Kalmars mest omoderna sevärdhet ser i princip ut som den gjorde Under lång tid var Kalmar slott en viktig försvarsanläggning, kallades rikets nyckel. Slottet, med anor som sträcker sig tillbaka till 1100-talet, har varit inblandat i många historiska händelser. Den mest kända är kanske undertecknandet av Kalmarunionen

63 Astrid Lindgrens Värld Västervik Färja till Gotland Oskarshamn Blåkulla Färja till Öland Öland Glasriket Kalmar ASTRID LINDGRENS VÄRLD Avsätt en dag eller mer i Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby så blir du och din familj en del av de klassiska berättelserna. På gränsen mellan saga och verklighet, mellan teater och lek, är tiden flytande. Kolla när Emil hissar upp Ida i flaggstången, när Pippi muckar med Kling och Klang och när Ronja Rövardotter möter Rumpnissarna. 15

64 Bra IT-lösningar Det är av stor betydelse att tilltänkta O-Ringenstaden i Döderhultsdalen ligger centralt. Fiber är sedan en tid tillbaka framdragen till området. Samma sak när det gäller O-Ringentorget. TILLSAMMANS MED någon samarbetspartner går det att skapa exklusiva kommunikationslösningar för de olika tävlingsarenorna. Med O-Ringen AB:s infrastruktur i ryggen och en skräddarsydd kommunikationslösning för det specifika eventet går det att lita på att tekniken fungerar helt felfritt under hela O-Ringen. 16 Foto: Curt-Robert Lindqvist

65 Stark marknad på Smålandskusten I Oskarshamn arbetar sedan länge kommun och näringsliv aktivt i samverkan för att stödja en positiv utveckling. Attraktiva Oskarshamn AB är av kommunen utsedd som motpart i rollen som värdkommun för O-Ringen Smålandskusten BOLAGET ÄGS av de ekonomiska föreningarna Attraktiva Oskarshamn och Företagscentrum i Oskarshamn. Bolag och de ekonomiska föreningarna grundar alltså sin verksamhet på ett samförstånd och gemensamt åtagande mellan kommun och näringsliv. Attraktiva Oskarshamn är en del av näringslivet och det innebär givetvis att kontakten med regionens olika företag är god. Det betyder att bolagets möjlighet att hantera olika typer av sponsringsinsatser också är förnämlig. OSKARSHAMN HAR ett starkt näringsliv. Men ur både sportsligt och kommersiell synvinkel är ambitionen att engagera grannkommunerna Västervik och Hultsfred i O-Ringen Smålandskusten Attraktiva Oskarshamn har många strängar på lyran. En av de viktigaste egenskaperna är att skapa starka nätverk. I många olika kluster finns Attraktiva Oskarshamn som en drivande kraft. Bolaget sitter alltså som spindeln i nätet inom en rad viktiga områden. Något som underlättar genomförande av evenemang av den dignitet som O-Ringen Smålandskusten 2022 representerar. Besöksnäringen, och utvecklingen av den, är en viktig fråga för Attraktiva Oskarshamn. Och det är förstås en garanti för att deltagare och medföljare får en fin semesterupplevelse vid sidan om tävlingarna. Ur både sportsligt och kommersiell synvinkel är ambitionen att engagera grannkommunerna Västervik och Hultsfred i O-Ringen Smålandskusten Foto: Mikaela Lindholm 17

66 Miljövänlig Minimal miljöpåverkan ute på arenorna. Och detsamma gäller O-Ringenstaden. Lägg därtill en logistik som i mångt och mycket gör bilen överflödig. O-Ringen Smålandskusten 2022 blir onekligen miljövänlig. OSKARSHAMNS KOMMUN ska verka för en god sophantering både i O-Ringen staden och på O-Ringentorget tillsammans med KSRR(Kalmarsundsregionens Renhållare). Ute på arenorna ska O-Ringen se till att ingen nedskräpning förekommer. O-Ringen ska också se till att det handlar om minsta möjliga miljöpåverkan ute på tävlingsbanorna. Transport av deltagare ut till de olika arenorna ska i möjligaste mån utföras med bussar, som har högsta miljöklassning. Den generella närheten till olika faciliteter och etapperna i Hycklinge innebär också att biltrafiken hålls på en mycket låg nivå. Foto: Curt-Robert Lindqvist 18

67 Idel ädel fördelar Utmanande och spännande orienteringsetapper. Optimal placering av O-Ringenstaden. Och dessutom gångavstånd till centrum, faciliteter och livsmedelsaffärer. Fördelarna med att placera O-Ringen 2022 på Smålandskusten är många. Foto: O-ringen Bland landets bästa orienteringsterränger Bara 3,5 timme till storstadsregionerna Gångavstånd till flera etapper Detaljrika och utmanande kartbilder Starkt näringsliv Hög klass på O-Ringenstaden Närhet till många upplevelser Positiv kommun Unik skärgårdsmiljö Samarbete mellan orienteringklubbar i flera län 19

68 20 Produktion:

69 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2017/ Tjänsteställe/handläggare Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Martina Berggren E-post: martina.berggren@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Organisation LUPP 2018 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen utser kommunstyrelsens arbetsutskott till styrgrupp för LUPP 2018 och framåt. 2. Kommunstyrelsen utser kontaktperson från styrgruppen för LUPP. 3. Kommunstyrelsen fastställer organisationen för arbetsgruppen för LUPP 2018 och framåt. LUPP arbetsgrupp; 1. Ungdomssamordnare, kontaktperson LUPP arbetsgrupp 2. Kommunikatör 3. Folkhälsosamordnare 4. Utvecklingsledare bildningsförvaltningen 5. Fritidsgårdchef 6. Enhetschef Råd och stöd 4. Medel avsätts för LUPP-processen med kr för 2019 och kr för Ärendet Bakgrund LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och tillhandahålls av MUCF, Myndigheten för ungdoms och civilsamhällsfrågor. LUPP är ett enkätverktyg med vars hjälp kommunen får kunskap om ungas livsituation och kan med denna kunskap utveckla kommunens ungdomspolitiska arbete. Kommunstyrelsen beslutade att Oskarshamns kommun ska delta i Regional samverkan kring ungas uppväxt , i denna samverkan ingår deltagandet i LUPP Oskarshamn har genomfört LUPP fem gånger och i samverkan med Regionförbundet och övriga kommuner i länet tre gånger. Oskarshamns kommun håller en hög nivå på sitt arbete med LUPPEN och är en förbild för andra kommuner. I Oskarshamn utvecklar vi hela tiden vårt arbete och inför LUPP 2018 föreslårs följande organisation. Förslag till organisation Nytt för LUPP 2018 är förslaget att styrgruppen består av förtroendevalda och arbetsgruppen av tjänstemän. En framgångsfaktor i vårt LUPP-arbete är att vi har intresserade och engagerade förtroendevalda och tjänstemän. Det ungdomspolitiska arbetet är kommunövergripande, därför föreslås kommunstyrelsens arbetsutskott till styrgrupp för LUPP. Till arbetsgruppen föreslås följande tjänster ingå; ungdomssamordnare, kommunikatör, folkhälsosamordnare, utvecklingsledare (BF), fritidsgårdschef och enhetschef för råd & stöd. För att förbättra arbetet med LUPP-processen över tid krävs en kontinuitet i arbetsgruppens sammansättning, därför föreslås att arbetsgruppen väljs för LUPP 2018 och framåt. Det kommer att ge ett effektivare arbete och förbättra uppföljningen av åtgärderna. Det är viktigt att arbetsgruppen har utrymme i sina tjänster för arbetet vilket i omfattning varierar genom LUPP-processen.

70 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning KS 2017/ Arbetsgruppen ska driva LUPP-processen med förankring, genomförande, analys, återkoppling, framtagande av åtgärdsförslag och följa upp åtgärderna. Till arbetsgruppen bjuds nyckelpersoner in i arbetsgruppen under de perioder i LUPP-processen när deras specialist kunskaper behövs som bäst. På liknande sätt skapas fokusgrupper vid exempel genomförandet av enkäten och analys av resultatet ex. ungdomar och berörda tjänstemän. För att säkerställa kontaktvägen mellan styrgruppen och arbetsgruppen väljs kontaktpersoner från de båda grupperna. Dessa kontaktpersoner blir också Oskarshamns representanter i det regionala LUPP-nätverket. Rolf Persson Kommundirektör Martina Berggren Ungdomssamordnare Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Skickas till För kännedom: Kommundirektören Vald styrgrupp LUPP Vald arbetsgrupp LUPP Ekonomiavdelningen För åtgärd: Ungdomssamordnare Martina Berggren

71 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Göran Landenius E-post: goran.landenius@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Mark- och exploateringsstrategen informerar 2018 Förslag till beslut Informationen noteras som mottagen. Ärendet Mark- och exploateringsstrategen informerar om aktuella frågor och aktiviteter. Mats Johansson Förvaltningschef Göran Landenius Mark och exploateringsstrateg

72 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen HR-avdelningen HR-specialist Sara Olsson E-post: sara.l.olsson@oskarshamn.se. Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Anslutning till ett jämställt Kalmar län Förslag till beslut 1. Oskarshamns kommun ansluter sig till den regionala strategin Ett jämställt Kalmar län 2. HR specialist Sara Olsson utses till kontaktperson gentemot Länsstyrelsen. Ärendet Oskarshamns kommun inbjuds av Länsstyrelsen Kalmar län att ansluta sig till den regionala strategin Ett jämställt Kalmar län. Strategin syftar till att uppnå de sex jämställdhetspolitiska nationella delmålen, i vårt län. Genom att kommunen ansluter sig till Länsstyrelsens jämställdhetsstrategi kan ett steg framåt tas inom området och stöd och draghjälp med att komma igång med jämställdhetsintegrering av kommunens verksamheter kan fås. Anslutningen till strategin är kostnadsfri och innebär i korthet: Att ledningen behöver ta beslut om att ansluta sig till strategin, och utse en kontaktperson. Kontaktpersonen är den som i första hand kommer att kommunicera med länsstyrelsen. En förväntan att kommunen står bakom jämställdhetsstrategin och arbetar systematiskt med jämställdhet Att ha en dialog med Länsstyrelsen om insatser och stöd Att Länsstyrelsen vart tredje år erbjuder ett uppföljningsmöte tillsammans med anslutna kommuner Att vara en god ambassadör för strategin i länet Anslutningen till strategin är kostnadsfri och innebär i korthet: Bakgrund Oskarshamns kommun har sedan december 2016 en plan för aktiva åtgärder för jämställdhet, som omfattar arbetsgivarrollen. Det finns dock ännu ingen övergripande strategi/plan/inriktning för hur en jämställd och icke-diskriminerande service till kommuninvånarna kan säkerställas. Genom att Sveriges nya jämställdhetsmyndighet invigdes i januari 2018 kommer framöver ett ökat fokus på hur kommuner och landsting arbetar med jämställdhetsintegrering, vilket är ytterligare ett argument för Oskarshamns kommun att ansluta sig till den regionala strategin.

73 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning KS 2018/ Morgan Olsson Förvaltningschef Sara Olsson HR-specialist Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga: Anslutning till ett jämställt Kalmar län Bilaga: Strategi ett jämställt Kalmar län Bilaga: Jämställdhetsarbete lokal nivå Bilaga: Uppmaning till kommunerna jämställdhetsstrategin Skickas till För kännedom: Verksamhetsledningen För åtgärd: HR-specialist Sara Olsson

74 Anslutningssystem Ett jämställt Kalmar län Gäller fr.o.m Att ansluta sig till regional jämställdhetsstrategi Ett jämställt Kalmar län Vill ni också ha ett mer jämställt Kalmar län? Nu har ni möjligheten att på ett enkelt sätt visa det, lära mycket om jämställdhet och därmed utveckla er verksamhet! Anslut er organisation eller ert företag till strategin Ett jämställt Kalmar län. Vad innebär en anslutning till strategin? Genom att ansluta er till Ett jämställt Kalmar län bidrar ni till att förverkliga både nationella och regionala mål, det vill säga Kalmar läns jämställdhetsstrategi. Förutom symbolvärdet av att visa att jämställdhet är viktigt för er så kommer ni också att få tillgång till både nätverk, utbildningar och stöd i ert jämställdhetsarbete. Att verksamheten står bakom strategin kommer att spridas via sociala medier, via twitter, facebook och instagram. Positiv marknadsföring ger viktig goodwill! Allt är kostnadsfritt och den enda förväntan på insats från er sida är att ni står bakom den jämställdhetsstrategin och arbetar systematiskt med jämställdhet. Det kan t.ex. innebära att det finns en plan för insatser som på olika sätt leder till att nå jämställdhetsmål. Stödet finns i den regionala strategin och i de insatser som länsstyrelsen erbjuder. I dialog med er kommer vi överens om insatser och stöd. Vart tredje år erbjuder länsstyrelsen ett uppföljningsmöte tillsammans med anslutna verksamheter där vi diskuterar vidare stöd och möjliga utvecklingssteg. Poängen med anslutningssystem är att synliggöra att verksamheten står bakom den övergripande strategin samt att tydliggöra vilket stöd länsstyrelsen kan erbjuda. Eftersom er anslutning kommer att synas för andra så fungerar ni därmed som en god ambassadör i länet! Hur går det till? 1. Först och främst behöver ledningen ta beslut om att ansluta sig till strategin, och utse en kontaktperson. Kontaktpersonen är den som i första hand kommer att kommunicera med länsstyrelsen. 2. Fyll i uppgifterna om kontaktperson och vad ert jämställdhetsarbete består av på webbplatsen Postadress Kalmar Telefon E-post kalmar@lansstyrelsen.se Besöksadress Regeringsgatan 1 Telefax Hemsida

75 3. När ni anslutits till Ett jämställt Kalmar län så blir ni kontaktade av sakkunnig på länsstyrelsen som i dialog med er utvecklar en plan för jämställdhetsarbetet. 4. Ni får ett välkomstpaket på e-post med ett intyg, digital logga som ni kan använda på er webbplats och i annat informationsmaterial, ett intyg som ni kan skylta med vid entrè eller reception samt nyhetsbrev varje månad. Ni får även tillgång till där det successivt byggs på med verktyg, tips och inspirationsmaterial. 5. Efter tre år bjuds ni in till ett uppföljningsmöte där vi samtalar om hur det gått och möjliga utvecklingssteg för nästa tre år. Välkommen med er anslutning! Alla är välkomna och viktiga i detta arbete! Tillsammans gör vi jämställt! Kontaktuppgifter: Helen Nilsson Särskilt sakkunnig jämställdhet/enhet för social hållbarhet Tfn /mobil e-postadress helen.e.nilsson@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Kalmar län, Kalmar Besöksadress: Regeringsgatan 1 Telefon: , Fax: kalmar@lansstyrelsen.se Facebook: facebook.com/lstkalmar Instagram:@lstkalmar,

76 Ett jämställt Kalmar län Regional strategi för att uppnå nationella jämställdhetsmål i Kalmar län

77

78 Förord Tillsammans för ett jämställt län 1. Inledning 1 I Gender Gap index från 2017 kommer Sverige på femte plats och i Gender development index ligger Sverige på 14:de plats. Sverige är enligt European institute for Gender Equality Index 2017 bäst på jämställdhet i Europa. 2 Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd, Regeringens skrivelse 2016/17:10 s. 8 ff Uttalande av jämställdhetsminister Åsa Regner (nov 2016)

79 1.1 Jämställdhetsintegrering 3 Makt, mål och myndighet en effektivstyrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86 s file:///c:/users/ /downloads/jamstalldhet-ger-tillvaxt-slutversion.pdf s Jämställdhetsintegrering: 6 Jämställdhet i verksamhetsutveckling, red Kristina Lindholm kap 1, 2, 4

80 1.2 Strategi för ett jämställt Kalmar län Utifrån landstingets, regionförbundets och länsstyrelsens gemensamma ambition att skapa en helhet kring riktningen av länets jämställdhetsarbete så har strategin tagit hänsyn till mål och strategier i både den Regionala utvecklingsstrategin (Regionförbundet), tillväxtstrategier samt Handlingsplan för landstingets folkhälsoarbete En god och jämlik hälsa för alla, Plan för jämställdhetsintegrering vid Linnéuniversitetet samt jämställdhetsmål i Agenda 2030.

81

82 2. Mål och strategier för att nå ett jämställt Kalmar län Mål 3 Mål 2 Mål 1

83 Att sträva efter: Jämnare könsfördelning på ledande positioner Jämn könsfördelning i arbetsgrupper Alla arbetsmöten sker utifrån ett kvalitativt jämställdhetsperspektiv Synliggöra och motverka kvinnors utsatthet för trakasserier Ett aktivt arbete för att synliggöra ojämställd resursfördelning Länsstyrelsen bidrar genom att: Samverka med regionala aktörer för att utveckla metoder för jämställda möten, jämställt bemötande för spridning i länet Erbjuda och utveckla befintliga nätverk med fokus på jämställdhetsfrågor Erbjuda kompetenshöjande insatser och stöd till länets berörda aktörer 10 Nulägesanalys Kalmar län 2017, Bilaga 1, Klimat att ätt växa i - regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030, Regionförbundet i Kalmar län s

84 Mål 2 Ekonomisk jämställdhet är ett fundament för ett jämställt Sverige och ett jämställt Kalmar län. Kvinnors inkomster är lägre än mäns inkomster oavsett medelvärde eller medianvärde, oavsett län och kommun. Kvinnors medelinkomst är 80 % av mäns inkomst, samt medianinkomst 79 % av mäns inkomst. Detta kan förklaras med traditionella normer kring föräldraledighet, vård av barn och anhöriga, traditionella normer kring vilka yrken och positioner män och kvinnor kan inneha, att kvinnor i högre grad arbetar deltid, att kvinnor med liknande arbetsuppgifter i samma bransch tjänar mindre än män med motsvarande kvalifikationer samt att kvinnor och män arbetar i olika branscher med olika förutsättningar för grundlön och löneutveckling. I Kalmar län är det fler kvinnor än män som upplever att det är svårt att få sin privatekonomi att gå ihop. 12 De största branscherna i länet, sett till antalet anställda, är vård och omsorg samt tillverkningsindustri. Då könsfördelningen inom dessa två dominerande branscher är obalanserad, leder det till att länets arbetsmarknad är mer könssegregerad än 12 Nulägesanalys Kalmar län 2017, Bilaga 1, Klimat att ätt växa i - regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030, Regionförbundet i Kalmar län s

85 riksgenomsnittet. Könssegregering visar sig också genom att män och kvinnor finns på olika positioner inom samma bransch. Båda leder till en sämre matchning av kompetens, vilket påverkar tillväxt och utveckling på regional och nationell nivå. I Sverige ökar andelen kvinnor i mansdominerade yrken men, motsvarande förflyttning av män till kvinnodominerade yrken sker inte. 13 I Kalmar län finns även en ojämn könsfördelning mellan privat och offentlig sektor. Kvinnor dominerar generellt offentlig sektor och män privat sektor. Fler män än kvinnor startar företag och det finns tydliga könsmönster kopplat till bransch och storlek på företag. Den könssegregerade arbetsmarknaden reproducerar även stereotypa föreställningar kring kön, makt och utveckling och kan vara ett hinder för tillväxt, ekonomisk självständighet och fria yrkesval. 14 Den generella arbetslösheten i länet ligger i nivå med riksgenomsnittet medan arbetslösheten bland utrikesfödda är högre i Kalmar län än i riksgenomsnittet, och högre bland utrikesfödda kvinnor än utrikesfödda män. Skillnaderna mellan andelen förvärvsarbetande utrikes- och inrikes födda samt utrikes- och inrikes födda män och kvinnor är stor i länet. 15 Att sträva efter: Jämställda förutsättningar för män och kvinnor när det gäller att starta och bedriva företag Minska könssegregering på arbetsmarknaden Samma villkor för kvinnor och män att kunna arbeta heltid samt erhålla likvärdig lön och därmed på sikt minska pensionsgapet mellan män och kvinnor Förbättra förutsättningar för utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden Länsstyrelsen bidrar genom att: Att tillsammans med Regionförbundet fortsätta utveckla samarbetet för ett jämställt näringsliv i Kalmar län Erbjuda kompetenshöjande insatser Utveckla och sprida metoder för kartläggning och fördelning av resurser 13 Nulägesanalys Kalmar län 2017, Bilaga 1, Klimat att växa i - regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030, Regionförbundet i Kalmar län s , s , Nulägesanalys Kalmar län 2017, Bilaga 1, Klimat att växa i - regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030, Regionförbundet i Kalmar län s Nulägesanalys Kalmar län 2017, Bilaga 1, Klimat att ätt växa i - regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030, Regionförbundet i Kalmar län s.7, 18-24

86 Mål 4 Mål 5 Mål s , 89-98, 163 ff Nulägesanalys Kalmar län 2017, Bilaga 1, Klimat att ätt växa i - regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030, Regionförbundet i Kalmar län s

87 Att sträva efter: Ökad andel behöriga till gymnasiet (med särskilt fokus på pojkars måluppfyllelse) Ökad andel fria studieval, det vill säga bidra till att fler otraditionella utbildningsval görs Implementera normkritisk pedagogik i länets förskolor och skolor Systematisk jämställdhetsintegrering i utbildningsväsendet i länet Ökad kompetens kring skolans jämställdhetsuppdrag såsom skollag, maskulinitetsnormer, sexuella trakasserier, våld, normkritik och genusmedvetna pedagogiska metoder Skapa ett kompetenscentrum i syfte att synlig- och tillgängliggöra expertkunskap Länsstyrelsen bidrar genom att: Öka samverkan med Regionförbundet samt Linnéuniversitetet och andra utbildningsaktörer för att skapa ett kompetenscentrum Erbjuda kompetenshöjande insatser kring våld, trakasserier, hbtq-frågor, normkritik och genusmedveten pedagogik Erbjuda fortsatt nätverk för erfarenhetsutbyte riktat till förskola och skola kring läroplanens jämställdhetsuppdrag Förstärka jämställdhetsarbetet för målgruppen nyanlända och ensamkommande barn genom att bland annat sprida metodmaterialet Jämställdhetsintegrering på stödboenden och HVB samt erfarenheter från olika kommunala verksamheter 17 s , 163 ff 18 Nulägesanalys Kalmar län 2017, Bilaga 1, Klimat att växa i - regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030, Regionförbundet i Kalmar län s. 11, 52-58

88 Mål 3 Mål 1 Mål 4 19 Nulägesanalys Kalmar län 2017, Bilaga 1, Klimat att växa i - regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030, Regionförbundet i Kalmar län s Makt, mål och myndighet Regeringens skrivelse 2016/17:1 s. 61.

89 Att sträva efter: Jämnare uttag av föräldraförsäkring Skapa förutsättningar för att män i högre grad deltar i föräldrastödjande insatser Öka medvetenhet och kunskap kring fördelar med delat föräldraskap Att främja ett aktivt, systematiskt och jämställt föräldraskapsstödsprogram Länsstyrelsen bidrar genom att: Samordna, stötta och inspirera kommuners arbete med föräldraskapsstödsprogram I samverkan med andra regionala aktörer delta i nationella kampanjer kring jämställd föräldraförsäkring

90 Mål 1 Mål 6 Mål 5 22 Män och jämställdhet, Betänkande av utredningen om män och jämställdhet, SOU 2014:6 s

91 Att sträva efter: Att alla hälsofrämjande insatser som genomförs i länet har ett normkritiskt perspektiv Ett förbättrat hälsotillstånd för ungdomar utifrån ett jämställdhetsperspektiv, med fokus på psykisk hälsa, suicid samt ANDT och HBTQ-frågor 26 Att alla oavsett könsidentitet i länet kan utöva idrott på lika villkor Att fritidsresurser fördelas jämställt Länsstyrelsen bidrar genom att: Utveckla samverkansformer med Landstinget för att öka kompetens, samt sprida metoder kring sexuell och reproduktiv hälsa, hedersproblematik, våld, maskulinitet, HBTQ, genus och jämställdhet Utveckla och sprida metoder för kartläggning och fördelning av resurser Samverka med idrottsrörelsen i syfte att förstärka och stötta värdegrundsarbetet i lokala idrottsföreningar Gemensam analys och handlingsplan, Psykisk hälsa 2017, Länsgemensam ledning i samverkan s. 11, Män och jämställdhet, Betänkande av utredningen om män och jämställdhet, SOU 2014:6 s Gemensam analys och handlingsplan, Psykisk hälsa 2017, Länsgemensam ledning i samverkan s. 11, Män och jämställdhet, Betänkande av utredningen om män och jämställdhet, SOU 2014:6 s s Män och jämställdhet, Betänkande av utredningen om män och jämställdhet, SOU 2014:6 s Gemensam analys och handlingsplan, Psykisk hälsa 2017, Länsgemensam ledning i samverkan s. 11, s. 9 ff 26 Alkohol, narkotika, droger och tobak samt homo-, bi-, trans och queer

92 Mål 1 Mål 5 Mål 6 Av den kartläggning som Länsstyrelsen genomfört under våren 2017 i länets 12 kommuner och sju myndigheter samt kvinnojourer, framgår att en stor del av det arbete som bedrivs sker utan särskilda rutiner eller handlingsplaner. Det framgår också att insatserna varierar beroende på ledningens styrning samt ekonomiska- och personella resurser. Vid de regelbundna möten som sker med länets kvinnofridsnätverk framkommer att aktörerna trots olika förutsättningar ändå till stor del löser de problem som de i sitt arbete möter när det gäller mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Det sistnämna uppfattas dock som svårast eftersom det är svårt att upptäcka, det är svårt att hitta lösningar på problemet samt kräver samarbete med exempelvis polis och åklagare. Det saknas även upparbetade samverkansformer mellan kommun, polis och landsting i flera kommuner. Kartläggningen visar att på många håll inom olika verksamheter pågår ett arbete för att förebygga och att arbeta med våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Däremot saknas många gånger samverkansplaner, kartläggningar av förekomst av våld och uppföljningar av utfallet av insatser. Det framkommer att de bestämmelser som finns i Socialstyrelsens föreskrifter 2014:4 inte alltid följs, till exempel beträffande uppföljningar och kartläggningar.

93 Av Brottsförebyggande rådets statistik från 2016 framgår att sex av länets 12 kommuner har en högre andel anmälda brott rörande grov kvinnofridskränkning än riket. #metoo-rörelsen som startade under hösten 2017 visar att kvinnor, oavsett klass och ursprung, utsätts för könsrelaterade trakasserier och kränkningar, samt att trakasserierna osynliggjorts, bagatelliserats och normaliserats. Vilket inneburit att inga (otillräckliga) åtgärder vidtagits. I Friends nätrapport 2017 framkommer bland annat att var femte tjej mellan år blivit utsatt för sexuella trakasserier. Det finns i samband med detta ingen anledning att tro att förekomsten av ovanstående inte förekommer även i Kalmar län. 27 Könsrelaterade kränkningar, sexuella trakasserier och könsmobbning är normaliserat på svenska arbetsplatser skärptes arbetsgivares skyldigheter att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete inklusive organisatorisk och social arbetsmiljö, även diskrimineringslagen synliggör arbetsgivarens skyldigheter. Det innebär att alla arbetsgivare i länet bör ha ett förebyggande arbete kring, normer, yrkesetik och värdegrund som motverkar sexuella trakasserier och könskränkningar. 28 Att sträva efter: Ett län fritt från våld Att förebygga mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och barn som bevittnar våld Främja upptäckt av våld för att kunna bedöma risker för ytterligare våld mot särskilt utsatta grupper och barn Förbättrad kompetens och kunskap om behandlingsmetoder för våldsutövare Använda rutiner för att uppmärksamma och synliggöra våld i handläggarnas möten med berörda personer Effektivare brottsbekämpning mot våld i nära relationer Motverka normalisering av hot och våld mot kvinnor och flickor Att arbetsplatser är fria från sexism och våld Att alla berörda aktörer i länet har genomgått webbkurserna Om våld, Hedersrelaterat våld och förtryck samt Prostitution och människohandel för sexuella ändamål Att män i högre grad deltar i jämställdhetsfrämjande insatser Länsstyrelsen bidrar genom att: 27 Friends rapport Brottsförebyggande rådet/våld i nära relationer, Brottsförebyggande rådet/sexualbrott, Bilaga 1 och 1.1

94

95 Mål 2 Mål 1 Mål 7

96 Att sträva efter: Länsövergripande lägesanalyser som gör det möjligt att synliggöra och följa länets utveckling och effekter av insatser Att varje aktör har handlingsplan för ett systematiskt och effektfullt jämställdhetsarbete Ökad kompetens för att genomföra kartläggningar, könskonsekvensanalyser samt jämställdhetsintegrering som metodik Ökat genomslag för samtliga jämställdhetsfrågor i beslutande forum Ökad samverkan med Landstinget och Regionförbundet genom länsgemensam ledning, utvecklingsledare, jämlikhetskommissionen och länets integrationsråd Länsstyrelsen bidrar genom att: Erbjuda stöd i form av exempelvis verktyg, kompetensutveckling och processhandledning till aktörer som är anslutna till strategin exempelvis att ta fram handlingsplaner och integrera HBTQ-frågor Skapa en digital plattform för informationsspridning, erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling Utveckla en organisationsstruktur för de nätverk som kopplas till jämställdhetsarbetet Tillsammans med Regionförbundet systematiskt sprida målgruppsanpassad kunskap om jämställdhetsintegrering Erbjuda kompetenshöjande insatser via bland annat Prideveckan, konferenser och nätverk utifrån aktuella frågor Aktualisera jämställdhetsfrågor för bland annat kommun-, social- och skolchefer i länet 3. Avslutning

97 Bilaga till handlingsplan våld i nära relationer Kartläggning av det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer i Kalmar län år 2017 Kartläggningen är en del i det Regeringsuppdrag som kommit till länsstyrelserna utifrån den nationella strategin som avser åren En nationell strategi för att förebygga mäns våld mot kvinnor är en del av Regeringens strategi; Makt, mål och myndighet (SKR 2016/17). Syftet med kartläggningen är att få en ögonblicksbild av hur arbetet ser ut idag och vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Detta är således ingen heltäckande bild av hur det ser ut i alla delar i länet. Kartläggningen är en del i framtagandet av en regional strategi för år och en handlingsplan för Länsstyrelsens arbete inom området. Underlag för kartläggningen Samordnaren har gemensamt med länsstyrelserna i Kronoberg, Halland och Blekinge län förberett och samordnat enkätutskicket. I Kalmar län har enkäterna skickats ut via de länsövergripande nätverken kvinnofrid och jämställdhet, där även sju myndigheter i länet är representerade, samt till förvaltningschefer inom socialtjänst och utbildning i länets 12 kommuner. Till Länsstyrelsen i Kalmar inkom svar från mindre än hälften av de tillfrågade. Den nationella strategins fyra målsättningar Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld Förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn Effektivare brottsbekämpning Förbättrad kunskap och metodutveckling Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld Samverkan: Äger rum på olika sätt framförallt inom elevhälsan, fortbildningar har förekommit för några av de som svarat kring genus- och maktperspektiv, normkritik, Samverkansavtal finns inom några verksamheter men saknas hos många av de som svarat. Information: Kunskapsspridning genom deltagande i utbildningar, utbildning nätmobbing, samtal om allas lika värde. Gäller dock inte alla som svarat i kartläggningen

98 Förebyggande: Likahandlingsplaner, hälsosamtal, elever som inte uppnår målen och de som har hög frånvaro uppmärksammas. När det redan inträffat: Samverkan med socialtjänst och andra berörda, hitta rätt hjälp och stöd. Utredning inleds av socialtjänsten när uppgifter inkommer om att barn bevittnat eller själva är våldsutsatta i samtliga kommuner som svarat. Förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn Samverkan: Socialtjänst, anmälan barn som bevittnat våld eller är våldsutsatta, samverkar med andra berörda myndigheter och verksamheter. Information: Sprider information kring våld, kompetensutveckling för personal, Ställer frågor om förekomsten av våld vid ansökningar/anmälningar, och i vissa fall inom Landstinget. Förebyggande: Frågor om våld ställs inte vid alla samtal, men ökad kunskap hos personal leder till att fler upptäcks och kan erbjudas hjälp. Gällande särskilt utsatta grupper såsom funktionsnedsatta, personer med missbruksproblematik, äldre, HBTQ personer ställs frågor kring våld utifrån den enskildes förutsättningar dock inte som regelbunden rutin hos alla. När det redan inträffat: Anmälan till socialtjänsten när uppgifter framkommer om att barn bevittnat eller själva är våldsutsatta. FREDA kort-frågor används i viss omfattning. Rutiner för handläggning finns inom flera av länets socialförvaltningar. Effektivare brottsbekämpning Samverkan: Samverkan med andra berörda myndigheter och verksamheter fungerar olika mellan kommunerna. Anmälan till socialtjänsten angående utsatta barn fungerar hos de som svarat på enkäten. Information: Tolk används vid behov med tanke på rättssäkerhet, information om lagar, skyldigheter och rättigheter för asylsökande på boenden, Information till drabbade om brottsofferstödjande verksamheter. Förebyggande: Att förebygga återfall, motivera till förändring görs av kriminalvården. Skyddsbedömning Patriark vid misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck används bl.a. av polisen. Förbättrad kunskap och metodutveckling Samverkan: Samverkan i kunskapsspridning, flera har genomfört webbutbildningen våld i nära relationer, samverkansrutiner med andra myndigheter, verksamheter såsom polis, hälsooch sjukvård samt kvinnojourer. Deltagande i utbildningsdagar. Information: Problematik uppmärksammas olika hos de kommuner som svarat vid ansökan/anmälan, frågor ställs kring våld, ökad uppmärksamhet på unga flickor genom kompetensutveckling och fokusering.

99 Förebyggande: Samtal om värderingar och kulturfrågor, barn ska komma till tals och barns bästa ska vara vägledande. Förebyggande arbete kring våld i nära relationer genomförs även av kvinnojourer i länet När det redan inträffat: Utredning inleds av socialtjänsten när uppgifter inkommer om att barn bevittnat eller själva är våldsutsatta i samtliga kommuner. När det gäller särskilt utsatta grupper såsom funktionsnedsatta, äldre, HBTQ personer, de som har bristande språkkunskaper osv. så erbjuds stöd och hjälp utifrån den enskildes behov. Flera kommuner har utvecklade rutiner för sin handläggning. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) framgår följande. Kartläggning och analys 7 Socialnämnden ska analysera om utbudet av insatser och andra sociala tjänster som erbjuds våldsutsatta och barn som bevittnat våld svarar mot behoven i kommunen. Allmänna råd För att kunna göra denna analys bör socialnämnden fortlöpande kartlägga förekomsten i kommunen av våldsutsatta och barn som bevittnat våld genom att bl.a. gå igenom dokumentationen i pågående ärenden, hämta in uppgifter från lokal eller officiell statistik, och hämta in uppgifter om förekomsten av våldsutsatta och barn som bevittnat våld från hälsooch sjukvården och andra myndigheter samt organisationer. Information om socialtjänsten enligt 3 kap. 4 SoL Allmänna råd Socialnämnden bör planera för hur grupper och enskilda, såväl vuxna som barn, ska nås med information om nämndens verksamhet för våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Stöd och hjälp enligt 5 kap. 11 SoL Allmänna råd Socialnämnden bör avgöra när och hur personalen i nämndens verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna identifiera våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver stöd och hjälp. Nämnden bör se till att de metoder som används för att ge stöd och hjälp har utformats med utgångspunkt i bästa tillgängliga kunskap. Nämnden bör såväl vid planering av verksamheten som i enskilda ärenden beakta de särskilda behov som en våldsutsatt kan ha på grund av bl.a.

100 sin ålder, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sin sexuella läggning, att hon eller han tillhör en nationell minoritet, att hon eller han har en utländsk bakgrund, missbruk och beroende, eller risken för hedersrelaterat våld. Samverkan 8 Bestämmelser om att kommunen tillsammans med landstinget ska upprätta en individuell plan när en enskild har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården finns i 2 kap. 7 socialtjänstlagen (2001:453). Beträffande hälso- och sjukvårdens ansvar framgår följande (SOSFS 2014:4) 8 kap. Vårdgivarens ansvar Rutiner 1 Varje vårdgivare ska fastställa de rutiner som behövs för att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld. 2 Vårdgivare som i sin verksamhet tar emot barn eller deras närstående ska fastställa rutiner för hur anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) ska fullgöras vad gäller ett barn som kan vara våldsutsatt eller kan ha bevittnat våld. 3 Bestämmelser om att vårdgivaren ska säkerställa att det är möjligt att föra patientjournal om en patient har skyddade personuppgifter finns i 5 kap. 4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården. (HSLF-FS 2017:8) Planering och ledning av verksamheten enligt 3 kap. 1 patientsäkerhetslagen Allmänna råd Vårdgivaren bör avgöra när och hur personalen i hälso- och sjukvårdens och tandvårdens verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna identifiera våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver vård och omvårdnad. Samverkan 4 Bestämmelser om att landstinget tillsammans med kommunen ska upprätta en individuell plan när en enskild har behov av insatser från både hälso- och sjukvården

101 och socialtjänsten finns i 16 kap. 4 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). (HSLF-FS 2017:8) 5 Vårdgivaren ska samverka internt för att samordna hälso- och sjukvårdsåtgärderna så att de inte motverkar varandra. Om åtgärder riktas till flera i en familj, ska samtliga åtgärder samordnas. Detta ska göras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Skyldigheten att samverka gäller endast för sådana uppgifter för vilka det inte föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 6 kap patientsäkerhetslagen (2010:659). 6 Vårdgivaren ska vidare samverka externt med andra verksamheter, myndigheter och organisationer som berörs för att skapa förutsättningar för att samordna insatserna från de olika aktörerna så att de inte motverkar varandra. Om insatser ges till flera i en familj, ska vårdgivaren även samverka för att skapa förutsättningar för att samordna samtliga insatser. Detta ska göras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Skyldigheten att samverka gäller endast för sådana uppgifter för vilka det inte föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 6 kap patientsäkerhetslagen (2010:659). 7 Vårdgivaren ska fastställa var i verksamheten ansvaret för den interna och externa samverkan ska ligga. Personal enligt 2 e HSL och 4 a tandvårdslagen (1985:125) Allmänna råd Vårdgivaren bör se till att personalen i hälso- och sjukvårdens och tandvårdens verksamheter har kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående för att kunna ge god vård samt har förmågan att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet. Vård och omvårdnad 8 Om ett barn visar symtom eller tecken som väcker misstanke om att barnet har utsatts för eller bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående, ska vårdgivaren se till att hälso- och sjukvårdspersonalen: 1. gör en anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 2. ställer frågor till en medföljande vuxen om orsaken till symtomen eller tecknen, 3. frågar barnet i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen när så är möjligt och med hänsyn tagen till barnets ålder och mognad samt vårdnadshavarens samtycke, om sådant behövs, och 4. beaktar vilka behov barnet kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt med anledning av våldet.

102 Åtgärderna enligt första stycket samt vilka symtom eller tecken som har observerats och som väckt misstanke om att barnet har utsatts för eller bevittnat våld ska dokumenteras i patientjournalen. 9 Om en vuxen visar symtom eller tecken som väcker misstanke om att hon eller han har utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, ska vårdgivaren se till att hälso- och sjukvårdspersonalen frågar den vuxne i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen. Om misstanke kvarstår om våld eller andra övergrepp, ska vårdgivaren se till att personalen: 1. tar reda på om det finns barn i den vuxnes familj, 2. gör en anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), om det finns barn i familjen, 3. informerar om möjligheten till vård och omvårdnad från hälso- och sjukvården eller stöd och hjälp från socialtjänsten och frivilligorganisationer, och 4. beaktar vilka behov den vuxne kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt med anledning av våldet. Åtgärderna enligt första stycket 1, 3 och 4 samt vilka symtom eller tecken som har observerats och som väckt misstanke om att den vuxne har utsatts för våld eller andra övergrepp ska dokumenteras i patientjournalen. Kartläggning slutsatser Av den kartläggning som Länsstyrelsen genomfört i länets 12 kommuner, sju myndigheter samt kvinnojourer, framgår att en stor del av det arbete som bedrivs sker utan särskilda rutiner eller handlingsplaner. Hälften av de 12 tillfrågade kommunerna har valt att inte svara och av de som svarat varierar insatserna beroende på ledningens styrning och ekonomiska - och personella resurser. Vid de regelbundna möten som sker med länets kvinnofridsnätverk framkommer att de 12 kommunerna och kvinnojourerna trots olika förutsättningar ändå till stor del löser de problem som de i sitt arbete möter när det gäller mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Det sistnämna uppfattas dock som svårast eftersom det är svårt att upptäcka och det är svårt att hitta lösningar på problemet eftersom det kräver samarbete med bl. a. polis och åklagare. I flera kommuner har det varit byte av chefer vilket ibland medfört att styrningen av detta arbete periodvis har fluktuerat. Det saknas även upparbetade samverkansformer mellan polis, landsting och kommun i flera av de kommuner som svarat. Även personalomsättning bland handläggare medför att kunskapen inom ämnet varierar. Många verksamheter har någon form av rutiner för att arbeta med våld i nära relationer. Dock saknas detta på flera håll liksom samverkansrutiner med viktiga samarbetspartners. I socialtjänstlagens 5 kap framgår att socialtjänsten har ett särskilt ansvar för utsatta grupper, såsom äldre personer, barn och unga, funktionsnedsatta, brottsoffer, personer med missbruksproblematik.

103 Uppgiften att förebygga våld genomförs på ett antal olika sätt, i skolan och i kommunerna. Inom skolområdet är likabehandlingsplaner, hälsosamtal, exempel på metoder som används för att bl. a förebygga våld. Områdena som berörs i kartläggningen utgår till viss del från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) gällande socialnämndens och hälsooch sjukvårdens ansvarsområden våld i nära relationer. Kartläggningen visar att på många håll inom olika verksamheter pågår ett arbete för att förebygga och att arbeta med våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Däremot saknas inom olika verksamheter samverkansplaner, kartläggningar av förekomst av våld och uppföljningar av utfallet av insatser. Det framkommer att de bestämmelser som finns i Socialstyrelsens föreskrifter 2014:4 inte alltid följs, t ex beträffande uppföljningar och kartläggningar. Beträffande våldsförebyggande arbete så sker detta på olika sätt inom ett antal verksamheter men hur följs arbetet upp? Kartläggningen ger en ögonblicksbild över arbetet med våld i nära relationer i länet men ger också idéer om det fortsatta arbetet. Sammanfattningsvis ger kartläggningen stöd för fortsatt uppföljning och fördjupad kartläggning av arbetet mot våld i nära relationer i länet. Detta för att följa lagstiftarens intentioner med stöd av SOSFS 2014:4 och den Nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

104 Bilaga 1.1 Våld i nära relationer handlingsplan Huvudmål 1:

105

106

107 Huvudmål 2:

108

109

110 Huvudmål 3:

111

112

113 Huvudmål 4:

114

115 Intern handlingsplan, jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Kalmar län,

116

117 1. Strategi för kompetensökning Mål: Insats: Kompetens kring att integrera intersektionell jämställdhet ska öka -Arbeta fram kompetenspaket för intersektionell jämställdhet, makt, genus, könsmaktsordning som riktar sig till olika funktioner, chef/ledning, nyanställda, handläggare, utvecklingsledare osv, och som kopplas till särskilda utmaningar inom olika verksamheter. -Genomföra årlig workshop för chefer kring jämställdhets sex mål samt könsmedvetna analyser av personalrelaterad statistik/medarbetarenkät/sjukskrivning med koppling till uppföljning Berörda fokusområden: Kommunikation, möte, bemötande, beslut och uppföljning. Uppföljning: Dec 2018 Ansvar: Sakkunnig Berörda aktörer: Alla enheter 2. Strategi för metodutveckling Mål: Insats: Kort för jämställdhetsintegrering -Arbeta fram ett verktyg för medarbetare som underlättar för att kvalitetssäkra särskilt prioriterade processer. Verktyget ska bestå av enkla kort med några få påståenden som kan checkas av och som också synliggör koppling till jämställdhetsmål. Till korten hör ett material med case/diskussionsfrågor/tips/länkar för fördjupning. Syftar till kvalitetssäkring samt synliggörande av ojämställda strukturer -Arbeta fram checklistor för ett rättighetsbaserat arbetssätt (mänskliga rättigheter) med ett intersektionellt jämställdhetsperspektiv integrerat. Berörda fokusområden: Kommunikation, möte, bemötande, beslut och uppföljning. Uppföljning: Sept 2018 Ansvar: Sakkunnig tillsammans med kommunikationsenheten Berörda aktörer: Arbetsgrupper av enhetschefer samt alla enheter, 3. Strategi för implementering av kort för jämställdhetsintegrering Mål: Insats: Verktyget Kort för jämställdhetsintegrering skall vara kommunicerat i verksamheten -Nyhet på intranätet, -Presentation för personal, -Workshop för fördjupning och handledning

118 Berörda fokusområden: Kommunikation Uppföljning: Febr 2019 Ansvar: Sakkunnig tillsammans med enhetschefer Berörda aktörer: Alla enheter 4. Strategi för jämställdhetsintegrerad uppföljning Berörda fokusområden: Uppföljning Uppföljning: Okt 2019 Ansvar: Hållbarhetsstrateg tillsammans med sakkunnig Berörda aktörer: Arbetsgrupp Hela hållbarheten Utöver prioriterade processer, kompetensökning, metodutveckling och uppföljning, som är insatser som berör alla enheter, så sker fördjupat arbete även inom vissa särskilt utvalda enheter under perioden Inom dessa fyra enheter (HR, kommunikation, social hållbarhet och samhällsplanering) är ett arbete med jämställdhetsintegrering påbörjat sedan 2016 och som förstärks under perioden Strategi för HR Mål: Insats: Öka kompetens kring våld i nära relationer -Alla medarbetare har genomgått webbkursen Om våld -Tagit fram verktyg för information om våldsutsatthet -Sprida hemsidan VINR (om våld) internt -Kartlägga och förstärka rutiner vid uppmärksammad våldsutsatthet och psykosocial ohälsa samt jämställdhetsanalys av medarbetarenkät Uppföljning: Juni 2019 Ansvar: Personalchef tillsammans med sakkunnig Berörda aktörer: Alla enheter 6. Strategi för social hållbarhet Mål: Funktioner och processer inom social hållbarhet ska vara bärare av intersektionell jämställdhet genom att jämställdhetsperspektiv integreras i sociala hållbarhetsprocesser

119 Insats: -Jämställdhet ingår som ett krav för att erhålla projektmedel -Jämställdhetsperspektivet blir tydligare i integrationsprocesser genom att bl.a. sakkunnig deltar i integrationsrådet -Jämställdhetsperspektiv är en del av och könskonsekvensanalyser genomförs inför ANDT-insatser och brottsförebyggande insatser Uppföljning: Maj 2019 Ansvar: Enhetschef Social hållbarhet med stöd av sakkunnig Berörda aktörer: processer kring utvecklingsledare och handläggare Social hållbarhet 7. Strategi för samhällsplanering Mål: Insats: Integrera jämställdhetsperspektiv i samhällsbyggnadsprocesser -Arbeta fram en checklista för jämställd samhällsplanering enligt förebild från Skånes länsstyrelse -Erfarenhetsutbyte mellan enhet för samhällsplanering och social hållbarhet med Skånes länsstyrelse -Jämställdhetsperspektiv finns med i bosättningsplaner och övriga remisser ang. samhällsplanering -Jämställdhet på dagordningen vid nätverksträffar samhällsplan Uppföljning: Maj 2019 Ansvar: Länsarkitekt/enhetschef samhällsplanering med stöd av sakkunnig Berörda aktörer: Enhetens för samhällsplanering 8. Strategi för kommunikation Mål: Insats: Öka kunskap om och utveckla metoder för att säkra en jämställd kommunikation. -Arbeta fram verktyg för språk, text, bildhantering/implementera verktyget Schysst -Skapa ett kommunikationssignum för jämställdhetsarbete genom att ta fram logga, bild och textspråk. Kopplas till anslutningssystemet för strategi Ett jämställt Kalmar län samt den webbportal som ska utvecklas under Utbildning via Genusfotografen eller dyl. - Kartläggning av hemsidor, publikationer Uppföljning: Dec 2018 Ansvar: Kommunikationschef med stöd av sakkunnig Berörda aktörer: Alla enheter

120

121 MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 3/2018 Vårt ärendenr: 17/ Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten och SKL om stöd till jämställdhetsarbetet och kvinnofridsarbetet på lokal och regional nivå Ärendenr: 17/05981 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har vid sammanträde den datum, månad och år beslutat att ingå överenskommelse med regeringen för att stärka jämställdhetsarbetet på lokal och regional nivå att informera kommuner, landsting och regioner om den ingångna överenskommelsen. Bakgrund Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har ingått en överenskommelse för att stärka jämställdhetsarbetet på lokal och regional nivå. Överenskommelsen omfattar perioden 2018 till 2020, och omsluter 20 miljoner kronor per år. Syftet med överenskommelsen är att 1. Stärka och utveckla samverkan på det jämställdhetspolitiska området mellan staten, SKL, kommuner och landsting. 2. Stärka och utveckla jämställdhetsarbetet hos kommuner och landsting i förhållande till de jämställdhetspolitiska delmålen. 3. Stärka och utveckla kvinnofridsarbetet i kommuner och landsting utifrån målsättningarna i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer och i enlighet med det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet. Primärt innebär satsningen en förstärkning av SKL:s möjligheter att på ett mer kraftfullt sätt stödja medlemmarna och bidra till en snabbare utveckling på de områden som satsningen rör. Jämställdhetsintegrering är utgångspunkten för det fortsatta arbetet. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se, Org nr: ,

122 Vårt dnr 17/05981 Av överenskomna medel används 5 miljoner kronor till stöd för samverkan och utveckling av jämställdhetsarbetet, och 15 miljoner kronor till att stärka och utveckla kvinnofridsarbetet. Av dessa medel går 9 miljoner kronor till de regionala stöd- och samverkansstrukturerna inom socialtjänsten. En projektplan med aktiviteter för överenskommelsens första år besluts av SKL senast den 31 mars, efter avstämning med Socialdepartementet. Skälen till överenskommelsen Kommuner och landsting har en viktig del i arbetet med att förverkliga de jämställdhetspolitiska målen. I mötet med skolan, vården och omsorgen får jämställdhetspolitiken reell innebörd för kvinnor och män, flickor och pojkar och personer som identifierar sig på annat sätt. Att omsätta de nationella jämställdhetsmålen i ett konkret förändringsarbete inom ramen för det kommunala självstyret, är en avgörande framgångsfaktor för att nå ett jämställt samhälle. Förändringar på nationell nivå påverkar villkoren för det jämställdhetsarbete som bedrivs av kommuner och landsting. Det gäller dels tillkomsten av en ny myndighet och en tydligare styrning och uppföljning av jämställdhetspolitiken, dels förtydligandet av statliga myndigheters jämställdhetsuppdrag och regeringens program för satsningen på jämställdhetsintegrering i myndigheterna (JiM). Samverkan mellan jämställdhetsmyndigheten, andra statliga aktörer och SKL, kommuner och landsting behöver därför utvecklas. Regeringen och SKL är överens om behovet av att stärka och utveckla stödet till kommuner och landsting så att de på bästa sätt kan möta kommande års utmaningar och utveckla arbetet för jämställdhet och kvinnofrid. Såväl omfattningen av mäns våld mot kvinnor som insatser på området över tid behöver följas upp på ett mer heltäckande och strukturerat sätt. Förutsättningarna för statistikföring och systematisk uppföljning av insatser lokalt behöver förbättras. Verksamheter som kommer i kontakt med våldsutsatta och våldsutövare bör aktivt och varaktigt arbeta för att upptäcka våld. Därtill är våldsförebyggande insatser inklusive insatser för män som har utövat våld mot närstående ett centralt utvecklingsområde. Det finns ett starkt behov av ett utökat och verkningsfullt universellt våldsförebyggande arbete med barn och unga, inte minst i skolan och föreningslivet. Detsamma gäller upptäckt och förebyggande av hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Överenskommelsen redovisas i bilaga 1. Sveriges Kommuner och Landsting Lena Micko Ordförande

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137 Kommunerna i Kalmar län Ett jämställt Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län presenterar våren 2018 en ny jämställdhetsstrategi för länet. Till strategin finns ett anslutningssystem som ska bidra till att förverkliga strategins intentioner. Jämställdhetsstrategin presenterades för primärkommunala nämnden den 31 januari och nämnden beslutade att ställa sig bakom strategin och uppmana kommunerna i länet att göra detsamma och ansluta sig till strategin. Vad anslutningssystemet innebär och hur det går till finns i bilaga 1. PRIMÄRKOMMUNALA NÄMNDEN TOMAS KRONSTÅHL, ORDFÖRANDE HENRIK YNGVESSON, VICE ORDFÖRANDE /Cilla Ilhammar REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE KALMAR Tel: , Fax: , E-post: info@rfkl.se,

138 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Sara Olsson E-post: Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Uppföljning av arbetet med aktiva åtgärder för jämställdhet kommunstyrelsens verksamheter Förslag till beslut Uppföljningen av arbetet med aktiva åtgärder för kommunstyrelsens verksamheter 2017 godkänns Ärendet Under 2017 hade Räddningstjänsten, Strategi och näringslivsenheten och kommunkontoret separata handlingsplaner för arbetet med aktiva åtgärder för jämställdhet. Uppföljning har gjorts för Räddningstjänsten och kommunkontoret. De kompletta uppföljningarna finns som bilagor i ärendet. Bakgrund antogs Aktiva åtgärder för jämställdhet i kommunfullmäktige, i den anges följande: Handlingsplanerna som tas fram ska följas upp, utvärderas och avrapporteras till kommunstyrelsen årligen, under årets första kvartal. Kommunkontoret ansvarar för sammanställning av genomförda aktiva åtgärder och rapportering till kommunstyrelsen. Morgan Olsson Förvaltningschef Sara Olsson HR-specialist Beslutsunderlag Skickas till För åtgärd: Räddningstjänsten Kommunstyrelseförvaltningen Tillväxt och näringslivskontoret

139 Aktiva åtgärder för jämställdhet HANDLINGSPLAN Område Arbetsförhållanden Vad (Aktiv åtgärd som ska göras) Lokalöversyn Behov Varför (Ange orsak - bakomliggande undersökning) Ge bra förutsättningar för rekrytering av fler kvinnor till räddningstjänsten. När (Aktiv åtgärd genomförs fr.o.m.- t.o.m.) Hur (Hur ska den aktiva åtgärden genomföras) Möjliggöra expansionsmöjligheter och anpassningar i lokalerna Ansvar (Vem ansvarar för att åtgärden genomförs och följs upp) Jonas Neldemyr Avrapportering (Till vem rapportering ska ske och när) Förvaltningschef Förvärvsarbete och föräldraskap Genomföra informationsinsatser för att få fler kvinnliga sökande till räddningstjänsten Öka sökande från orten Ta fram informationsmateriel och besöka gymnasiet. Nils-Inge Hagman (planering) Ledningsgruppen

140 Sida 2 av 2 Trakasserier och sexuella trakasserier Rekrytering, befordran och kompetensutveckling Lönefrågor Utbilda vidare gällande kommunens värdegrunder och trakasserier. Möjliggöra nätverksträffar för kvinnliga brandmän, befäl och chefer Genomlysning av löneläget på organisationen Öka kunskap och förståelse kring ämnet. Möjliggöra att träffar med kvinnor i branschen träffas och tar med sig erfarenheter och kunskap till organisationen Säkerställa att lönerna är baserade på individuell prestation, Höst 2017 Genomförs vid APT Ansvarig för ATP Ledningsgruppen Vår 2017 Vår 2018 Kartlägga nätverk och verksamhetens behov. Genomlysning i samband med lönesättning 2018 Jonas Neldemyr Morgan Olsson Ledningsgruppen Ledningsgruppen

141 Sida 1 av 2 Datum Ert datum Vår beteckning Er beteckning Tjänsteställe/handläggare Räddningstjänsten Oskarshamn Jonas Neldemyr E-post: jonas.neldemyr@oskarshamn.se Tel: REDOVISNING AV PÅGÅENDE JÄMSTÄLLDHETSARBETE ARBETSFÖRHÅLLANDE Lokalöversyn (behov) och se över expansionsmöjligheter och anpassningar i lokalerna Att loklarna anpassas för att det ska vara på lika villkor för kvinnor och män. Nuläge: Arbetet med klimathus pågår där vi även ser över lokaler och behov för att anpassa räddningstjänstens lokaler för att öka andelen kvinnor och ge samma förutsättningar för dusch och omklädning. Dörrstängare mellan tvätt utrymme och herrarnas omklädningsrum uppsatt för att kvinnor ej ska behöva se herrarna när dom klär om och att herrarna ska kunna klä om utan att kvinnorna ser på. Tvättkorgen flyttas till tvätt utrymme av samma anledning som ovan. FÖRVÄRVSARBETE OCH FÖRÄLDRASKAP Genomföra informationsinsatser för att få fler kvinnliga sökande till räddningstjänsten och öka antalet sökande från orten Ta fram informationsmateriel och besöka gymnasiet. Nuläge: Räddningstjänsten finns vi flertalet tillfällen i kommunen där information om räddningstjänsten ges. Gymnasiet är ett av informationstillfällen som har funnits under året. Informationsmateriel finns framtaget och har spridits inom kommunen. Räddningstjänsten finns även vid rekrytering på hemsidan, facebook och platsbanken och offentliga jobb. Postadress/Besöksadress Växel Hemsida E-post adress Formaregatan 6 Tel Oskarshamn Fax raddning@oskarshamn.se

142 Sida 2 av 2 TRAKASSERIER OCH SEXUELLA TRAKASERRIER Utbilda vidare gällande kommunens värdegrunder och trakasserier. Genomförs vid APT Nuläge: Utbildning inom kommunens värdegrunder har skett löpande och information har getts under hösten på APT. En arbetsmiljöenkät har genomförts under 2017 Fortsatt arbete under våren 2018, med inriktning på kommunens värdegrunder Focus på vårens arbete kommer att var mot trakasserier, kränkning och sexuella trakasserier. REKRYTERING, BEFODRAN OCH KOMPETENSUTVECKLING Möjliggöra nätverksträffar för kvinnliga brandmän, befäl och chefer. Möjliggöra att träffar med kvinnor i branschen träffas och tar med sig erfarenheter, kunskap till organisationen. Kartlägga nätverk och verksamhetens behov. Nuläge: Flera kvinnliga anställda medverkar vid kvinnligt närverk för brandmän. Kartläggning för organisationen är ej genomförd Organisationen behov (deltar redan idag i flertalet nätverk) LÖNEFRÅGOR Genomlysning av löneläget på organisationen. Säkerställa att lönerna är baserade på individuell prestation, Genomlysning i samband med lönesättning 2018 Nuläge: Genomlysning av löneläget är gjord (justeringar i bedömning för individuell lönesättning kommer att ske) Flera nivåer är med i bedömningen för att kvalitetsäkra och individerna ska bedömmas enligt de direktiv som individuell lönesättningen är beslutad. RÄDDNINGSTJÄNSTEN OSKARSHAMN Jonas Neldemyr Räddningschef

143 HANDLINGSPLAN Bilaga 3 Aktiva åtgärder för jämställdhet År: Förvaltning: Strategi- och näringslivsenheten Område Vad (Aktiv åtgärd som ska göras) Varför (Ange orsak bakomliggande undersökning) När (Aktiv åtgärd genomförs fr.o.m. t.o.m.) Hur (Hur ska den aktiva åtgärden genomföras) Ansvar (Vem ansvarar för att åtgärden genomförs och följs upp) Avrapportering till (Till vem rapportering ska ske och när) Arbetsförhållanden Chefer med personalansvar utbildas inom metoder för att upptäcka och stötta utsatta för våld i nära relationer. Upptäcka och förebygga våld i nära relationer Webbaserad utbildning Personalavdelningen KS 2018 Se över sjukfrånvaron bland kvinnor och män det senaste året. Undersöka om det är en likställd sjukfrånvaro Underlag från personalavdelningen. Kommundirektören KS 2018 Förvärvsarbete och föräldraskap Se över planering av verksamheten för att kombinera arbete med föräldraskap. T.ex. datum och tider för aktiviteter. Ur jämställdhetssynpunkt. Löpande Se över rutiner samt tänka på löpande. Chefer KS 2018 På arbetsplatsträffar informeras medarbetare om arbetsregler kring föräldraskap. Ur jämställdhetssynpunkt. Löpande Chefer KS 2018

144 2 Föräldralediga inbjuds till arbetsplatsträffar och liknande för att hållas uppdaterade. Ur jämställdhetssynpunkt. Löpande Chefer KS 2018 Trakasserier och sexuella trakasserier Handlingsplanen mot kränkande särbehandling och trakasserier lyfts i introduktionen av nya medarbetare och tas upp regelbundet på arbetsplatsträffar. Ur diskrimineringssynpunkt. Löpande Chefer KS 2018 Chefer med personalansvar utbildas inom diskrimineringslagen. Ur diskrimineringssynpunkt Utbildning Personalavdelningen KS 2018 Rekrytering, befordran och kompetensutveckling Se över fördelningen av kvinnliga/manliga medarbetare som gått utbildning eller liknande Jämställd kompetensutveckling Undersökning. Kommundirektören KS 2018 Standardisera medarbetarsamtal, men skapa även individuell utvecklingsplan Jämställd kompetensutveckling Kommundirektören och chefer

145 3 samt lyft karriärmöjligheter. Rekrytering utgår ifrån ett mångfaldsperspektiv. Skapa en jämställd och mångfaldig arbetsplats som breddar verksamhetens synvinkel. Löpande Rekryteraren KS 2018 Lönefrågor Lönen är för alla medarbetare sakligt grundad på arbetsuppgifter, prestation och utbildning. Ur jämställdhetssynpunkt. Årligen Chef och personalavdelning KS 2018

146 Sida 1 av 1 Uppföljning och rapportering av Aktiva åtgärder för jämställdhet Förvaltning: Kommunkontoret 2017 Vilka aktiva åtgärder har gjorts under 2017 och på vilket sätt? Arbetsförhållanden a. Heltidsresan är påbörjad. Handlingsplan förankrad i VL och CESAM under december Projektgrupp och ledningsgrupp finns för att genomföra. Frågan hanteras löpande i samverkan. b. Våld i nära relationer utbildningsinsats har ej påbörjats ännu, men planen är att det ska ske under Förvärvsarbete och föräldraskap Samtals material i powerpoint är framtaget och bildningsförvaltningen och socialförvaltningen har tagit del av det och till viss del spridit det i sina verksamheter. Nästa steg blir att lägga ut det på intranätet. Trakasserier och sexuella trakasserier a. Den 1 december anordnade personalavdelningen en utbildningsdag om diskrimineringslagen och de sju diskrimineringsgrunderna. Ca 65 personer deltog däribland chefer, utvecklare, politiker m.fl. Utbildningen var mycket uppskattad och önskemål om fler utbildningar inom området framfördes. b. I den psykosociala medarbetarenkäten lades 2017 till tre frågor som undersöker förekomsten av sexuella trakasserier och trakasserier. Samma enkät användes 2017 av Räddningstjänsten, Bildningsförvaltningen, STEN och KNK. Lönefrågor På grund av omorganisation och hög arbetsbelastning har den nya arbetsvärdering som skulle göras 2017 skjutits upp till Detta för att kunna uppfylla det nya kravet lönekartläggning i diskrimineringslagen. Vem/vilka har varit delaktiga? Främst har personalavdelningen utfört de aktiva åtgärderna men målgruppen för åtgärderna har samtliga fall varit hela kommunen och verksamheterna har tagit del av åtgärderna i olika grad. De aktiva åtgärderna har lyfts i samverkan men skulle kunna förankras i högre grad på avdelningarna. Hur upplever ni att arbete med aktiva åtgärder har fungerat? Vi har uppfyllt många av de åtgärder vi satt som mål för 2017, det som bör förstärkas framåt är delaktigheten hos medarbetarna. Frågan bör finnas med löpande under året i fler sammanhang såsom APT.

147 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunkontoret Personalavdelningen Sara Olsson E-post: Sara.L.Olsson@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Uppföljning av aktiva åtgärder samtliga förvaltningar 2017 Förslag till beslut Uppföljningen av aktiva åtgärder för jämställdhet 2017 för samtliga förvaltningar godkänns. Ärendet antogs Aktiva åtgärder för jämställdhet i kommunfullmäktige, i den anges följande: Handlingsplanerna som tas fram ska följas upp, utvärderas och avrapporteras till kommunstyrelsen årligen, under årets första kvartal. Kommunkontoret ansvarar för sammanställning av genomförda aktiva åtgärder och rapportering till kommunstyrelsen. I bilaga finns en utvärdering av det samlade arbetet under året. Morgan Olsson Förvaltningschef Sara Olsson HR-specialist Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga Utvärdering och uppföljning av kommunens arbete med aktiva åtgärder Bilagor Uppföljning bildningsförvaltningen Bilagor Uppföljning tekniska kontoret Bilagor Uppföljning Räddningstjänsten Bilagor Uppföljning kommunkontoret Skickas till För kännedom: Samtliga nämnder Verksamhetsledningen För åtgärd: Verksamhetsledningen

148 Sida 1 av 1 Uppföljning och rapportering av Aktiva åtgärder för jämställdhet Förvaltning: Kommunkontoret 2017 Vilka aktiva åtgärder har gjorts under 2017 och på vilket sätt? Arbetsförhållanden a. Heltidsresan är påbörjad. Handlingsplan förankrad i VL och CESAM under december Projektgrupp och ledningsgrupp finns för att genomföra. Frågan hanteras löpande i samverkan. b. Våld i nära relationer utbildningsinsats har ej påbörjats ännu, men planen är att det ska ske under Förvärvsarbete och föräldraskap Samtalsmaterial i powerpoint är framtaget och bildningsförvaltningen och socialförvaltningen har tagit del av det och till visss del spridit det i sina verksamheter. Nästa steg blir att lägga ut det på intranätet. Trakasserier och sexuella trakasserier a. Den 1 december anordnade personalavdelningen en utbildningsdag om diskrimineringslagen och de sju diskrimineringsgrunderna. Ca 65 personer deltog däribland chefer, utvecklare, politiker m.fl. Utbildningen var mycket uppskattad och önskemål om fler utbildningar inom området framfördes. b. I den psykosociala medarbetarenkäten lades 2017 till tre frågor som undersöker förekomsten av sexuella trakasserier och trakasserier. Samma enkät användes 2017 av Räddningstjänsten, Bildningsförvaltningen, STEN och KNK. Lönefrågor På grund av omorganisation och hög arbetsbelastning har den nya arbetsvärdering som skulle göras 2017 skjutits upp till Detta för att kunna uppfylla det nya kravet lönekartläggning i diskrimineringslagen. Vem/vilka har varit delaktiga? Främst har personalavdelningen utfört de aktiva åtgärderna men målgruppen för åtgärderna har samtliga fall varit hela kommunen och verksamheterna har tagit del av åtgärderna i olika grad. De aktiva åtgärderna har lyfts i samverkan men skulle kunna förankras i högre grad på avdelningarna. Hur upplever ni att arbete med aktiva åtgärder har fungerat? Vi har uppfyllt många av de åtgärder vi satt som mål för 2017, det som bör förstärkas framåt är delaktigheten hos medarbetarna. Frågan bör finnas med löpande under året i fler sammanhang såsom APT.

149 Sida 1 av Tjänsteställe/handläggare Bildningsförvaltningen Nenita Thörn, Chef Elevhälsan E-post: nenita.thorn@oskarshamn.se Telefon: Uppföljning och rapportering av Aktiva åtgärder för jämställdhet Förvaltning: Bildningsförvaltningen Vilka aktiva åtgärder har gjorts under 2017 och på vilket sätt? Arbetsförhållanden Under året 2017 har HR-specialist upprättat ett dokument med förslag till åtgärder inom förskolan för att höja kvalitén och frisknärvaron. Förslagen på åtgärder har arbetats aktivt med under året. Sjuktalen har konstant ökat fram till juni 2017, där har förskolan fått en brytpunkt. Sedan dess har sjuktalen inom förskolan fortsatt att sjunka. Förskolan har arbetat utefter de åtgärder som tagits fram för ökad frisknärvaro. HR har utbildat förskolecheferr i olika frågor, exempelvis rehabiliteringsprocessen. Dessa forum har i genomsnitt genomförts en gång i månaden och deltagarna har varit uppdelade i två grupper. HRs medverkan som stöd i möte med medarbetare eller arbetsgrupper har gett stor positiv effekt. Förvärvsarbete och föräldraskap HR har tagit fram ett informationsmaterial som cheferna har använt som utgångspunkt för samtal på APT eller liknande möten. Materialet finns tillgängligt för alla på e-medarbetaren. Trakasserier och sexuella trakasserier Följande påståenden har lagts till i arbetsmiljöenkäten till alla medarbetare. Vi accepterar inte trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. Det förekommer inte trakasserier och kränkande särbehandling. Det förekommer inte sexuella trakasserier Rekrytering, befordran och kompetensutveckling Chef för Elevhälsan har tillsammans med rektorerna på högstadiet och fyra nyckelpersoner haft planeringsmöten under höstterminen. Nyckelpersonerna har tillsammans med två av högstadiet rektorer samt en pedagog från varje högstadieskola deltagit i en 2-dagars konferens YouthEQ. Utifrån konferensenn planerades föreläsningar för all personal på högstadieskolorna. Nyckelpersonerna har genomfört en enkät på skolorna för att få en uppfattning om hur genusarbetet ser ut på högstadiet. Projektmedel dras in, vilket innebär att de föreläsningarna inte kommer att kunna genomföras. Vem/vilka har varit delaktiga? Arbetsförhållanden HR-specialist, verksamhetschef förskolan, förskolechefer Förvärvsarbete och föräldraskap HR-specialist, förvaltningschef, verksamhetschefer Trakasserier och sexuella trakasserier HR-specialist

150 Sida 2 av 2 Rekrytering, befordran och kompetensutveckling Chef Elevhälsan, rektorer högstadiet, syv, ungdomssamordnare, pedagoger på högstadiet. Hur upplever ni att arbetet med aktiva åtgärder har fungerat? Förvaltningschef och verksamhetschefer som varit berörda i olika omfattning anser att genomförda aktiviter är början på en process. Nu gäller det att hålla i det som är påbörjat.

151 PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Dnr TN 2017/ Rapport handlingsplan- Aktiva åtgärder för jämställdhet Tekniska nämndens beslut 1. Tekniska nämnden godkänner förvaltningens handlingsplan för Aktiva åtgärder för jämställdhet. Ärendet Aktiva åtgärder för jämställdhet är en plan för hur Oskarshamns kommun ska arbeta med jämställdhet, diskrimineringsgrunden kön. Arbetet regleras av Diskrimineringslagen. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktioonsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. (Diskrimineringslagen, 3 kap. 1 ) Som underlag för planen har Nyckeltalsinstitutets Jämställdhetsindex, (JÄMIX), en resultatrapport för Oskarshamns kommun använts. Bakgrund Den 12 december 2016 beslutades planen Aktiva åtgärder för jämställdhet i Kommunfullmäktige. De mål och åtgärder som tagits fram till Aktiva åtgärder för jämställdhet ska under de kommande tre åren resultera i konkreta handlingsplaner med uppföljningsbara mål, för varje förvaltning. Handlingsplanerna som tas fram ska följas upp, utvärderas och avrapporteras till kommunstyrelsen årligen, under årets första kvartal. Ärendets behandling , 165 Kommunfullmäktige beslutade att anta planen för Aktiva åtgärder för jämställdhet. Tekniska kontoret föreslår, tekniska nämnden godkänner förvaltningens handlingsplan för Aktiva åtgärder för jämställdhet. Arbetsutskottet , 44 beslutade att ärendet om rapport handlingsplan- Aktiva åtgärder för jämställdhet hänskjuts direkt till tekniska nämndens sammanträde Dagens Sammanträde Teknisk chef Torsten Nilsson föredrar ärendet. Ordföranden föreslår enligt tekniska kontorets förslag: - Tekniska nämnden godkänner förvaltningens handlingsplan för Aktiva åtgärder för jämställdhet. Ordföranden ställer proposition och finner att nämnden bifaller förslaget. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

152 PROTOKOLL Sida 2 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum fortsättning Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse/utredning från teknisk chef, Rapport handlingsplan- Aktiva åtgärder för jämställdhet - Tekniska nämndens arbetsutskott , 44 rapport handlingsplan- Aktiva åtgärder för jämställdhet - Handlingsplan- Aktiva åtgärder för jämställdhet - Uppföljning och rapportering av Aktiva åtgärder för jämställdhet - Aktiva åtgärder för jämställdhet- Plan - Kommunfullmäktige , 165 Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

153 PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr TN 2017/ Rapport handlingsplan- Aktiva åtgärder för jämställdhet Arbetsutskottets beslut Ärendet hänskjuts direkt till tekniska nämndens sammanträde i februari. Dagens sammanträde Ordföranden föreslår att ärendet hänskjuts direkt till tekniska nämndens sammanträde i februari. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

154 Sida 1 av 2 Datum Vår beteckning Uppföljning handlingsplan Tjänsteställe/handläggare Tekniska kontoret Uppföljning handlingsplan - Aktiva åtgärder för jämställdhet Handlingsplanens hantering Handlingsplan för Aktiva åtgärder för jämställdhet antogs i tekniska nämnden ( 58). Handlingsplanen ska följas upp, utvärderas och avrapporteras till tekniska nämnden vid februarisammanträdet så att nämnden kan rapportera till kommunstyrelen under första kvartalet. Uppföljning/åtgärder under 2017: Arbetsförhållanden Under 2017 har det anställts kökschefer och städledare på Kost & Städavdelningen för minska antalet underställd personal under de ansvariga cheferna. Detta är ett led i att minska sjukfrånnärvaron samt att öka trivseln på våra arbetsenheter. Förvärvsarbetet och föräldraskap Uppföljning av fördelning av VAB-dagar och föräldraskap, för möjliggöra att kombinera föräldraskap och arbete, har inte genomförts under året. Denna kommer att följas upp med start 2018 och framåt. Trakasserier och sexuella trakasserier Information har skett på APT och arbetsplatsmöten gällande handlingsplanen mot kränkande särbehandling. Punkten har följts upp vid genomförandet av den årliga arbetsmiljöenkäten. Vi har inte sett eller fått till oss att vår personal skulle utsatts för trakasserier under året. Postadress Besöksadress Box 706 Varvsgatan Oskarshamn Växel Tel Fax Hemsida Kommunens e-post adress kommunen@oskarshamn.se

155 Sida 2 av 2 Rekrytering, befordran och kompetensutveckling Vid lika kompetens vid rekrytering ska vi välja underrepresenterat kön för att vi ska uppnå jämlika arbetsplatser. Punkten har varit med som kriterie vid årets rekryteringsarbete och där har vi bl.a. haft hjälp av kommungemensamma rekryterarna att detta uppfyllts. Vi kan konstatera att situationen för detta val inte uppstått under året som gått då de som fått tjänsterna haft bästa eftersökta kompetensen. Lönefrågor Förvaltningen har som mål att lönesättning ska vara på relevant nivå för tjänsten och lönesättningen ska upplevas rättvis, dvs det ska inte finnas osakliga löneskillnader. Vi har inte sett att det finns osakliga löneskillnader på förvaltningen under det gångna årets lönerrevidering. Alla ska ha möjlighet till egen försörjning och ekonomiskt oberoende vilket ligger i linje med det påbörjade arbetet med heltidresan där kommunens samtliga förvaltningar är involverade. TEKNISKA KONTORET Torsten Nilsson Teknisk chef

156 PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Dnr TN 2017/ Uppföljning rapport handlingsplan- Aktiva åtgärder för jämställdhet Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden godkänner förvaltningens uppföljning/redovisning gällande handlingsplan för Aktiva åtgärder för jämställdhet. Ärendet Aktiva åtgärder för jämställdhet är en plan för hur Oskarshamns kommun ska arbeta med jämställdhet, diskrimineringsgrunden kön. Arbetet regleras av Diskrimineringslagen. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskidande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. (Diskrimineringslagen, 3 kap. 1 ). Som underlag för planen har Nyckeltalsinstitutets Jämställdhetsindex, (JÄMIX), en resultatrapport för Oskarshamns kommun använts. Bakgrund Den 12 december 2016 beslutades planen Aktiva åtgärder för jämställdhet i Kommunfullmäktige. De mål och åtgärder som tagits fram till Aktiva åtgärder för jämställdhet ska under de kommande tre åren resultera i konkreta handlingsplaner med uppföljningsbara mål, för varje förvaltning. Handlingsplanerna som tas fram ska följas upp, utvärderas och avrapporteras till kommunstyrelsen årligen, under årets första kvartal. Redovisning Uppföljningen av handlingsplanen för Aktiva åtgärder för jämställdhet redovisas på dagens möte i enlighet med bifogat dokument - Uppföljning handlingsplan. Ärendets behandling Tekniska nämndens arbetsutskott , 24 beslutade: - Ärendet hänskjuts direkt till tekniska nämndens sammanträde i februari. Tekniska kontoret föreslår: - Tekniska nämnden godkänner förvaltningens uppföljning/redovisning gällande handlingsplan för Aktiva åtgärder för jämställdhet. Dagens Sammanträde Teknisk chef Torsten Nilsson föredrar ärendet. Ordföranden föreslår enligt tekniska kontorets förslag. Ordföranden ställer proposition och finner att nämnden bifaller förslaget. 29 fortsättning Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

157 PROTOKOLL Sida 2 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Beslutsunderlag - Handlingsplan - Aktiva åtgärder för jämställdhet - Kommunfullmäktige , 165- Aktiva åtgärder för jämställdhet Handlingsplan jämställdhet TN - Tekniska nämnden , 58 Rapport handlingsplan Aktiva åtgärder för jämställdhet - Tekniska nämndens arbetsutskott , 24 Uppföljning rapport handlingsplan Aktiva åtgärder för jämställdhet Uppföljning handlingsplan - Tjänsteskrivelse/utredning från teknisk chef Uppföljning rapport handlingsplan - Aktiva åtgärder för jämställdhet - Uppföljning handlingsplan Aktiva åtgärder för jämställdhet Skickas till För kännedom: Kommunstyrelsen För åtgärd: Delges: Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

158 Sida 1 av 5 Uppföljning och utvärdering av kommunens aktiva åtgärder för jämställdhet 2017 arbete med Den 12 december 2016 antogs Aktiva åtgärder för jämställdhet i kommunfullmäktige. I planen beskrivs arbetssättet med planen på följande sätt: Det löpande arbetet med att ta fram handlingsplaner bestående av aktiva åtgärder och aktiviteter kommer att drivas i CESAM, kommunens samverkansgrupp på kommunövergripande nivå samt i samverkansgruppen på förvaltningsnivå. Detta ger god kontinuitet för arbetet och innebär att förändringsarbetet integreras i ordinarie verksamhet på ett tydligt sätt. Handlingsplanerna som tas fram ska följas upp, utvärderas och avrapporteras till kommunstyrelsen årligen, under årets första kvartal. Kommunkontoret ansvarar för sammanställning av genomförda aktiva åtgärder och rapportering till kommunstyrelsen. De flesta förvaltningarna tog under första halvan av 2017 fram handlingsplaner för aktiva åtgärder för jämställdhet och det är de åtgärder som skrivits där som här följs upp och utvärderas.

159 Sida 2 av 5 Uppföljning av åtgärder, per förvaltning Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret har inte tagit fram en handlingsplan för aktiva åtgärder och har således heller inte gjort någon uppföljning. Socialförvaltningen Socialförvaltningen har tagit fram en handlingsplan för aktiva åtgärder under 2017 och ärendet kommer upp på socialnämndens arbetsutskott den 12 mars, sista dagen för handlingar är 28 februari. I och med att Socialnämnden inte sammanträder i mars månad så kommer ärendet att vara slutligt behandlat på Socialnämnden den 25 april. Strategi och näringslivsenheten Strategi och - näringslivsenheten tog under 2017 fram en handlingsplan för aktiva åtgärder för jämställdhet men har på grund av omorganisationen ej utfört åtgärderna och således ej heller skrivit någon uppföljning. Bildningsförvaltningen Arbetsförhållanden Förvaltningen har fokuserat på sjuktalen inom förskolan och nått en brytpunkt juni 2017 då talen började sjunka. Insatserna har handlat om exempelvis ökade kunskaper om rehabiliteringsprocessen och olika åtgärder för att öka frisknärvaron. Förvärvsarbete och föräldraskap HR har tagit fram ett informationsmaterial som cheferna har använt som utgångspunkt för samtal på APT eller liknande möten. Materialet finns tillgängligt för alla på e-medarbetaren. Trakasserier och sexuella trakasserier Följande påståenden har lagts till i arbetsmiljöenkäten till alla medarbetare för att trakasserier och sexuella trakasserier ska kunna följas upp. Vi accepterar inte trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. Det förekommer inte trakasserier och kränkande särbehandling. Det förekommer inte sexuella trakasserier Rekrytering, befordran och kompetensutveckling Chef för Elevhälsan har tillsammans med rektorerna på högstadiet och fyra nyckelpersoner haft planeringsmöten under höstterminen. Nyckelpersonerna har tillsammans med två av högstadiet rektorer samt en pedagog från varje högstadieskola deltagit i en 2-dagars konferens YouthEQ. Utifrån konferensen planerades föreläsningar för all personal på högstadieskolorna. Nyckelpersonerna har genomfört en enkät på skolorna för att få en uppfattning om hur genusarbetet ser ut på högstadiet. Projektmedel dras in, vilket innebär att de föreläsningarna inte kommer att kunna genomföras. Vem/vilka har varit delaktiga? Arbetsförhållanden HR-specialist, verksamhetschef förskolan, förskolechefer Förvärvsarbete och föräldraskap HR-specialist, förvaltningschef, verksamhetschefer

160 Sida 3 av 5 Trakasserier och sexuella trakasserier HR-specialist Rekrytering, befordran och kompetensutveckling Chef Elevhälsan, rektorer högstadiet, syv, ungdomssamordnare, pedagoger på högstadiet. Hur upplever ni att arbetet med aktiva åtgärder har fungerat? Förvaltningschef och verksamhetschefer som varit berörda i olika omfattning anser att genomförda aktiviter är början på en process. Nu gäller det att hålla i det som är påbörjat. Tekniska kontoret Arbetsförhållanden För att öka frisknärvaron och ge möjlighet till ett nära chefskap har nya kökschefer och städledare anställts. Förvärvsarbete och föräldraskap Uppföljning av VAB och föräldradagar ska göras under 2018, Trakasserier och sexuella trakasserier Handlingsplanen mot trakasserier och kränkande särbehandling har lyfts på APT och liknande träffar. Inga fall av trakasserier har kommit arbetsgivaren till kännedom under Rekrytering, befordran och kompetensutveckling Vid lika kompetens vid rekrytering ska underrepresenterat kön väljas för att uppnå jämställda arbetsplatser. Denna riktlinje ha ej behövt tillämpas under Lönefrågor Inga osakliga löneskillnader har kunnat upptäckas på förvaltningen vid lönerevidering Förvaltningen är delaktig i Heltidsresan Oskarshamn och arbetar därigenom för allas möjlighet till försörjning och ekonomiskt oberoende. Räddningstjänsten Arbetsförhållanden Arbetet med klimathus pågår där lokaler och behov ses över för att anpassa räddningstjänstens lokaler. Detta för att öka andelen kvinnor och ge samma förutsättningar för dusch och omklädning. Dörrstängare mellan tvätt utrymme och herrarnas omklädningsrum uppsatt och tvättkorgen flyttad för att skapa god arbetsmiljö för kvinnor och män. Förvärvsarbete och föräldraskap Räddningstjänsten har informerat vid flertalet tillfällen under året, bland annat på gymnasiet för att öka antalet kvinnor som söker sig till yrket. Informationsmaterial finns framtaget och har spridits inom kommunen. Räddningstjänsten finns även vid rekrytering på hemsidan, facebook och platsbanken och offentliga jobb.

161 Sida 4 av 5 Trakasserier och sexuella trakasserier Utbildning inom kommunens värdegrunder har skett löpande och information har getts under hösten på APT. En arbetsmiljöenkät har genomförts under 2017 där frågor om trakasserier och sexuella trakasserier ingår. Rekrytering, befordran och kompetensutveckling Flera kvinnliga anställda medverkar vid kvinnligt nätverk för brandmän. Kartläggning för organisationen är ej genomförd Organisationen behov (deltar redan idag i flertalet nätverk) Lönefrågor Genomlysning av löneläget är gjord (justeringar i bedömning för individuell lönesättning kommer att ske) Flera nivåer är med i bedömningen för att kvalitetsäkra och individerna ska bedömmas enligt de direktiv som individuell lönesättningen är beslutad. Kommunkontoret Arbetsförhållanden Heltidsresan är påbörjad. Våld i nära relationer utbildningsinsats har ej påbörjats ännu, men planen är att det ska ske under Förvärvsarbete och föräldraskap Samtalsmaterial i Powerpoint är framtaget och bildningsförvaltningen och socialförvaltningen har tagit del av det och till viss del spridit det i sina verksamheter. Trakasserier och sexuella trakasserier a. Den 1 december anordnade personalavdelningen en utbildningsdag om diskrimineringslagen och de sju diskrimineringsgrunderna. Ca 65 personer deltog. b. I den psykosociala medarbetarenkäten lades 2017 till tre frågor som undersöker förekomsten av sexuella trakasserier och trakasserier. Lönefrågor På grund av omorganisation och hög arbetsbelastning har den nya arbetsvärdering som skulle göras 2017 skjutits upp till Vem/vilka har varit delaktiga? Främst har personalavdelningen utfört de aktiva åtgärderna men målgruppen för åtgärderna har samtliga fall varit hela kommunen och verksamheterna har tagit del av åtgärderna i olika grad. De aktiva åtgärderna har lyfts i samverkan men skulle kunna förankras i högre grad på avdelningarna. Hur upplever ni att arbetet med aktiva åtgärder har fungerat? Vi har uppfyllt många av de åtgärder vi satt som mål för 2017, det som bör förstärkas framåt är delaktigheten hos medarbetarna. Frågan bör finnas med löpande under året i fler sammanhang såsom APT.

162 Sida 5 av 5 Utvärdering av arbetet under året Framgångar Flera av förvaltningarna har tagit fram bra handlingsplaner med aktiva åtgärder som också genomförts. Det finns ett stort intresse och engagemang i de utbildningar som genomförs centralt inom området jämställdhet och diskriminering. Utmaningar Rutinen med att ta fram handlingsplaner, arbeta med aktiva åtgärder och sedan följa upp är inte etablerad hos samtliga förvaltningar. Arbetet sker inte löpande över året utan koncentreras mycket till uppföljningsperioderna Arbetssättet som rekommenderas av diskrimineringsombudsmannen där man jobbar i fyra steg är ännu ej helt inarbetad i organisationen: 1. Undersöka 2. Analysera 3. Åtgärda 4. Följa upp och utvärdera Utvecklingsmöjligheter Utse nyckelpersoner på förvaltningarna som får extra kunskaper inom området och som har uppdraget att hålla i arbetet och dokumentationen över året. Samt uppdraget att skapa större delaktighet hos medarbetarna. Likrikta arbetssätt, uppföljning och rapportering av aktiva åtgärder för jämställdhet för kommunens verksamheter. Ta del av varandras åtgärder och metoder i högre grad.

163 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Tillväxt- och näringslivskontoret Landsbygdsutvecklare Kristina Hägg-Blecher E-post: Kristina.hagg-blecher@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Ansökningar om landsbygdsmedel- mars 2018 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner att SEK av anslag för utveckling av landsbygd, mindre tätorter och skärgård avsätts för uppgradera och stärka Ostkustleden; delsträcka Krokstorp- Mörtfors. 2. Kommunstyrelsen godkänner att SEK av anslag för utveckling av landbygd, mindre tätorter och skärgård, avsätts till kommunens kommande fest- och kulturarrangemang (augusti) för att skapa delaktighet och bestående kulturevenemang i kommunens ytterområden. Ärendet 1. Under 2017 fick Hushållningssällskapet Kalmar i uppdrag av Oskarshamns kommun att inventera Ostkustleden och beskriva nuläget samt att ta fram underlag för kort- och lånsiktiga åtgärder. Flera aktörer har ingått i projektgruppen, bland annat Döderhults Naturskyddsförening som sedan 70-talet drivit leden på ideell basis. Baserat på genomförd nulägesanalys och parallellt med ett långsiktigt utvecklingsarbete av leden, finns behov av insatser i närtid, både för att säkra kvalitet, öka nyttjandegraden och upplevelsen av vandringen. Som ett steg två i den långsiktiga utveckling av leden, och tillsammans med berörda aktörer, föreslås en insats på utvald sträcka för att iordningställa en pilot-etapp inför sommaren 2018 och som omfattar både skyltning, marknadsföring, reparation av vindskydd, eldstäder, röjning och allmänt iordningställande av led (ca 2,8 mil) samt möjlighet att knyta an till lokala näringar. Förslagsvis blir detta även ett kortare arbetsmarknadsprojekt. En uppskattad kostnad för iordningställande av pilotsträcka inför sommarsäsongen uppskattas till ca SEK. 2. I augusti, 2018, planeras ett omfattande fest- och kulturupplevelse-arrangemang i Oskarshamns kommun. Den största delen av upplevelseutbudet ska erbjudas i centrala Oskarshamn. För att öka delaktigheten och tillgängligheten till attraktiva upplevelser för samtliga invånare i kommunen bör flera ytterområden ingå i programplaneringen. Genom att låta arrangemanget upplevas även på andra platser i kommunen kan de olika evenemangen bidra till att långsiktigt stärka destinationsutvecklingen i skärgård och landsbygd, samtidigt som det sker i samarbete med lokala aktörer. Kostnaden för att utvidga festprogrammet att även omfatta platser utanför stadskärnan kräver att ytterligare finansiella medel tillförs projektet och att ca SEK tas från medel för landsbygdsutveckling. Mats Johansson Förvaltningschef Kristina Hägg-Blecher Landsbygdsutvecklare

164 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning KS 2018/ Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Skickas till För kännedom: För åtgärd: Landsbygdsutvecklare Kristina Hägg-Blecher

165 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Lars Ljung E-post: lars.ljung@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Ägardirektiv Oskarshamns Utvecklings AB, UTAB, 2018,ändrat beslut om Oskarshamns flygplats samt driftsbidrag till UTAB Förslag till beslut 1. Godkänna förslag till nytt ägardirektiv till Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) att överlämnas till nästa bolagsstämma. 2. Upphäva kommunfullmäktiges beslut , 172 angående Oskarshamns flygplats framtida verksamhet 3. Lämna ett driftsbidrag på kronor till Oskarshamns Utvecklings AB. Finansiering sker genom ianspråktagande av kommunen driftsresultat i 2017 års bokslut. Ärendet Ett behov tycks föreligga för en förändring av kommunfullmäktiges beslut , 172 angående Oskarshamns flygplats framtida verksamhet. Vidare föreslås att kommunfullmäktige lämnar ett nytt ägardirektiv till Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) att gälla från bolagsstämman Vidare innebär förhållande av ett bibehållet bolag Oskarshamns Utvecklings AB och kostnader fortsatt förvaltning av flygplatsen att Oskarshamns kommun måste lämna ett driftsbidrag till UTAB under Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade , 172; 1. All flygverksamhet vid Oskarshamns flygfält avvecklas under Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) får uppdraget att se till att avvecklingen sker i överensstämmelse med Trafikstyrelsens regelverk. Med tanke på att det inte finns någon omedelbar annan användning av flygplatsen som hindrar flygverksamhet föreligger ett behov av att förändra beslutet om flygplatsens framtid. Förslaget är att det kommunala bolaget Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) genom ett nytt ägardirektiv får uppdraget, om intressenter finns, att arrendera ut anläggningen för fortsatt flygverksamhet och/eller för andra ändamål. Arrendet ska ha korta arrendetider utan besittningsrätt I ägardirektivet anges även kravet att UTAB ska minska sina kostnader för underhåll och administration. Ägarens krav är följande; Bolaget ska förvalta Oskarshamns flygfält med tillhörande anläggningar Arrendera ut anläggningen på sådant sätt som möjliggör fortsatt flygverksamhet enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utformning och drift av flygplatser som inte kräver godkännande, TSFS 2012:91. Utarrenderingen kan även ske för andra ändamål än flygverksamhet. Arrendeavtalen ska vara lägenhetsarrenden utan besittningsrätt med möjlighet att förlänga ett år i taget.

166 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning KS 2018/ Bolagets kostnader för drift och administration ska sänkas. Det nya ägardirektivet till UTAB innebär att kommunfullmäktige måste upphäva tidigare beslut , 172 angående Oskarshamns flygplats framtida verksamhet. Under lång tid har regelbundna driftsbidrag från kommunen till UTAB varit en förutsättning för bolagets verksamhet. Det senaste driftsbidraget från kommunen beslutades av kommunfullmäktige , 166 och var på 1,5 miljoner kronor. Enligt tidigare av strategi- och näringslivsenheten, redovisade till kommunstyrelsen , 219 kommer UTAB vara i behov av ytterligare driftsbidrag vid halvårsskiftet En uppskattning är att ett nytt driftsbidrag på kronor kommer dels ge bolaget ett nollresultat 2017 och dels täcka bolagets finansiella behov 1-2 år framåt. Antagandet grundar sig på att bolaget även fortsättningsvis kommer ha kostnader för avskrivningar, aktiebolagets fortbestånd och för kostnader för att värdesäkra bolagets tillgångar. Finansieringen föreslås ske från driftsresultatet i 2017 års bokslut. Lars Ljung Utvecklingschef Beslutsunderlag - Kommunstyrelsens beslut , 172 angående Oskarshamns flygplats framtida verksamhet. - Ägardirektiv till Oskarshamns Utvecklings AB daterat Skickas till Oskarshamns Utvecklings A Ekonomiavdelningen

167 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2017/ Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Strategi- och näringslivsenheten Lars Ljung E-post: lars.ljung@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Bildande av MOSKOGEN AB, KSRR - Yttrande Förslag till beslut 1. Avvakta med ett slutligt ställningstagande till bildandet av MOSKOGEN AB till dess att ett fullständigt genomarbetat förslag föreligger 2. Uttala att Oskarshamns kommun i avvaktan på ett genomarbetat förslag principiellt understödjer ett bildande av MOSKOGEN AB. Ärendet Kalmarsundsregionenens Renhållare (KSRR) begär av sina medlemskommuner, i enlighet med förbundsordningen, godkännande av att bilda ett aktiebolag, Moskogen AB, för Moskogens avfallsanläggning. Medlemskommuner är Kalmar, Oskarshamn, Nybro, Mörbylånga och Torsås kommuner. Bakgrund Under 2015 var frågan om att bilda ett aktiebolag för sorteringsanläggningen, som är en mindre del av avfallsanläggningen vid Moskogen. Kommunfullmäktige beslutade , 123, att medge att aktiebolaget bildades. KSRR:s beslut att bilda aktiebolaget kom att dröja på grund av produktionsproblem för sorteringsanläggningen. Förbundsdirektionen har låtit utreda frågan ytterligare och kommit fram till aktiebolaget bör omfatta hela avfallsanläggningen vid Moskogen. Härmed kan de ekonomiska fördelarna med ett aktiebolag optimeras tillräckligt för att motivera förändringen. Av bolagsordningen framgår bl.a att - Moskogen AB:s ägare är KSRR - Styrelsen utses av förbundsdirektionen i KSRR och ska bestå av lägst 5 och högst 10 ledamöter med lika många ersättare. - Föremål för bolagets är att driva verksamheten vid Moskogens avfallsanläggning som består av att ta emot, behandla, återvinna och bortskaffa avfall - Bolaget för bara bedriva verksamhet som står i överenstämmelse med vid var tid gällande reglering av den kommunala kompetensen. - Bolagets frågor av principiell betydelse ska förbundsdirektionen beredas möjlighet att yttra sig över. - Bolaget ska tillämpa offentlighetsprincipen. - Förbundsdirektionen äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Ärendets behandling Vid behandlingen i kommunstyrelsens arbetsutskott , 3, Konstaterades att en del juridiska frågor kring bildandet av aktiebolaget behöver klargöras innan kommunen fattar ett beslut. Till kommunstyrelsens sammanträde , 3, var förbundschef (KSRR) Jan Fors inbjuden för att lämna mer ingående information i ärendet.. I anlutning till ärendet om Moskogen AB lämnade förbundschefen information om KSRR:s ekonomi utifrån det preliminära bokslutet för Vidare

168 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning KS 2017/ berättade förbundschefen om förestående större frågor för KSRR och om den inom kort slutförda utredningen om återvinningscentraler (ÅVC). Vid behandlingen i kommunstyrelsen framkom önskemål om förtydliganden angående de juridiska frågorna kring bolagets anläggningstillgångar. Förbundschefen inkom, , med en skrivelse om bildandet av aktiebolaget Moskogen AB. KSRR har följande skrivelse till ärendet Juridiken runt anläggningen måste utredas. Anläggningstillgångarna bör övergå till Moskogen AB för att säkra affärslogiken. Hur en sådan övergång ska genomföras måste utredas. Miljötillståndet kvarstår hos KSRR, detta då det redan idag finns en extern aktör på avfallsanläggningar i ISAB. Intentionen i skrivelsen är att tillgångar för avfallsanläggningen Moskogen övergår i aktiebolaget. I detta innefattas samtliga behandlingsanläggningar för avfall, inklusive avfallssorteringsanläggning MOSA och därtill hörande utrustning. Vissa utrymmen kommer att fördelas utifrån nyttjandegrad som t ex del av kontor, omklädningsrum och övriga gemensamhetsutrymmen. Summan anläggningstillgångar som övergår till aktiebolaget motsvaras enligt ingående balans (IB) till SEK I tidigare lämnat förslag till bolagsordning framgår det enligt 4 att vid en bolagslikvidation ska dessa tillgångar tillfalla KSRR. Yttrande Oskarshamns kommuns kan konstatera att det förslag som lämnats till medlemskommunerna inte är fullständigt. Detta stärks av KSRR:s konstaterande att konstruktionen med fördelning av anläggningstillgångar måste utredas. Detta innebär att Oskarshamns kommun inte kan ta ställning till förslag att bilda ett aktiebolag i sin helhet. Principiellt inser Oskarshamns kommun affärslogiken med att bilda ett aktiebolag för avfallsanläggningen vid Moskogen. Möjligen kan frågan ställas om inte hela kommunalförbundet KSRR skulle ombildas till aktiebolag. En ombildning som skulle ge en tydligare ansvars- och rollfördelning mellan ägarna och bolaget. Ett kommunalförbund med större delen av sin verksamhet i ett helägt aktiebolag innebär ett ökat avstånd mellan ägaren medlemskommunerna - och KSRR/aktiebolaget, vilket medför minskad transparens. För närvarande pågår en motsvarande aktiebolagsbildning kring renhållning i Kronobergs län i ett samägt kommunalt bolag.. Lars Ljung Utvecklingschef Beslutsunderlag Skickas till För kännedom: För åtgärd: Ställ markören här för att hämta standardtext 3, ta annars bort denna rad.

169 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 3 Datum Vår beteckning KS 2017/

170 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2016/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelsens kansli Per Nygren E-post: per.nygren@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030 (RUS) Förslag till beslut Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030 godkänns. Ärendet Regionförbundets styrelse har skickat regionala utvecklingsstrategin till länets kommuner för att ge möjlighet att ställa sig bakom den. Regionförbundet i Kalmar län har som regionalt utvecklingsansvarig i uppdrag att ta fram en regional utvecklingsstrategi. I arbetet har samtliga kommuner, ett antal näringslivsorganisationer, intresseorganisationer samt offentliga organisationer varit engagerade. Strategin anger en långsiktig riktning för utvecklingsarbetet i Kalmar län med hållbar regional tillväxt och utveckling som mål. Hur arbetet ska genomföras beskrivs vidare i fördjupade strategier och planer. Målet med den regionala utvecklingsstrategin är att skapa livskvalitet för invånarna och en hållbar samhällsutveckling, inom ramen för ekologins gränser och med en stark ekonomi som medel. Målbilden är Klimat att växa i. Strategin pekar ut fyra prioriterade utvecklingsområden för att nå målbilden: Delaktighet, hälsa och välbefinnande God miljö för barn och unga Hållbar samhällsplanering Stärkt konkurrenskraft Lars Ljung Utvecklingschef Per Nygren Kommunsekreterare Beslutsunderlag

171 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning KS 2016/

172

173 Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030

174 INNEHÅLL Förord 3 Vår målbild 4 Den gemensamma färdriktningen 8 Från ord till handling 8 Jämställt utvecklingsarbete 8 Hållbar regional utveckling 9 Tre övergripande perspektiv 10 De globala målen 12 Våra styrkor 14 Prioriterade utvecklingsområden 19 Delaktighet, hälsa och välbefinnande 20 God miljö för barn och unga 24 Hållbar samhällsplanering 28 Stärkt konkurrenskraft 32 Regional utvecklingsstrategi i korthet 36 Uppföljning 38 Dnr 2016/ Produktion kreation.se (17_0240) Omslagsbild Fotograf Josefina Norman, Fotograf Josefina

175 TILLSAMMANS SKAPAR VI KLIMAT ATT VÄXA I I din hand håller du Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi. Den är resultatet av en omfattande dialog med kommuner, landsting, myndigheter, företrädare för näringsliv, utbildningsanordnare och föreningsliv samt representanter för grannlänen. Kalmar län står inför en stor förändring vad gäller det regionala utvecklingsarbetet då vi 2019 kommer bilda region. Förändringen kommer skapa nya och bättre förutsättningar för att hantera de utmaningar och möjligheter som vi står inför. Nu samlas vi kring en gemensam målbild Klimat att växa i. Vi ska skapa en region där människor växer och där företag och organisationer etablerar sig och utvecklas. En region där nära samverkan mellan regionens alla aktörer ger länet en unik konkurrenskraft och en stark koppling mellan stad och land. Tillsammans har vi pekat ut fyra prioriterade utvecklingsområden som vi behöver arbeta med för att skapa klimat att växa i: Delaktighet, hälsa och välbefinnande God miljö för barn och unga Hållbar samhällsplanering Stärkt konkurrenskraft Den regionala utvecklingsstrategin är en övergripande strategi och det är i fördjupade strategier och planer som vi tydliggör vilka åtgärder som ska genomföras för att nå målet. Genomförandet är ett ansvar som vilar på många olika aktörer. Strategin vänder sig till förtroendevalda och tjänstemän i offentlig sektor i Kalmar län, men också till företrädare för näringsliv och föreningsliv. Utifrån våra olika uppdrag har vi alla olika roller och ansvar i arbetet med att genomföra strategin. Tillsammans skapar vi handlingskraft och påbörjar nu arbetet med att nå vår målbild. Ulf Nilsson Ordförande Regionförbundet i Kalmar län Anders Henriksson Ordförande Landstinget i Kalmar län REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 3

176 VÅR MÅLBILD 4 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

177 Klimat att växa i vår målbild År 2030 är Kalmar län en hållbar region där människor växer och där företag och organisationer etablerar sig och utvecklas. Nära samverkan mellan regionens alla aktörer har gett länet en unik konkurrenskraft och en stark koppling mellan stad och land. År 2030 har regionen gått från ord till handling. Länet tar vara på sina styrkor, arbetar med sina begränsningar och svarar på utmaningar och omvärldens förändringar med hållbara lösningar. Länets aktörer har med kraft tagit vara på de nya förutsättningarna och tar ansvar för hela länet, från stad till landsbygd. Inom flera områden finns ett väl utvecklat mellanregionalt samarbete som ger ökad kraft i utvecklingsarbetet. I fokus står människorna som lever, bor och verkar i vår region. Det är människor som ser möjligheter, förändrar och skapar innovationer. År 2030 har alla människor i Kalmar län möjlighet att utvecklas, var och en efter sina önskningar, oavsett bakgrund och oavsett förutsättningar. Regionen erbjuder ett tryggt liv i en god miljö och en välfärd som ger förutsättningar för hälsa och välbefinnande. Här finns en mångfald av kulturverksamheter som alla har möjlighet att uppleva och delta i.

178 VÅR MÅLBILD Det regionala tillväxtarbetet skall vara jämlikt alla grupper ska ha samma förutsättningar att nå makt, inflytande och tillgång till tillväxtresurser. Att fortsätta lära genom hela livet är en självklarhet, liksom att gemensamt bygga vidare på ett klimat som är öppet och inkluderande. Genom satsningar på infrastruktur har regionen blivit mer tillgänglig och Sverige och världen har flyttats ännu närmre. Länets unga är framtiden och vår största tillgång. Vi tar vara på barn och ungas kreativitet och idéer kring regionens utveckling. Barn och unga har en stark röst i samhället och känner att de blir lyssnade på. I gengäld ser ungdomar regionen som en bra plats att leva vidare på eller att så småningom återvända till. Universitetet lockar ungdomar till vidareutbildning, forskning och internationella nätverk. Och när utbildningen är slutförd eller avhandlingen skriven, erbjuder Kalmar län nya möjligheter att utvecklas. Kalmar län år 2030 är ett hållbart samhälle som vi med stolthet vill lämna över till våra barn. Det innebär att vi tar ansvar för en hållbar utveckling lokalt, regionalt, nationellt och i förlängningen globalt. En miljö i balans där jord, skog och sol bidrar med råvaror och förnybar energi är en förutsättning liksom en frisk Östersjö. Omställningen till ett fossilbränslefritt samhälle har gett regionen kraft och självförtroende. Länets gröna näringar har stark internationell konkurrenskraft och samhällets beslut präglas av hållbarhet ur alla perspektiv. 6 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

179 Traditionella näringar växer vidare genom ständig förbättring samtidigt som nya företag och branscher gror i ett närande klimat där kultur och kreativitet bidrar till nya idéer som skapar tillväxt. Både offentlig sektor och näringslivet lockar ny, välutbildad kompetens till länet. Samarbetet mellan näringsliv, offentlig sektor, forskning och utbildning skapar nya innovationer och ger regionen en unik konkurrenskraft. Vår starka och nära samverkan är vår gemensamma framgångsfaktor och har blivit en förebild för andra regioner. Välkommen till Kalmar län år 2030! REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 7

180 DEN GEMENSAMMA FÄRDRIKTNINGEN DEN GEMENSAMMA FÄRDRIKTNINGEN Den regionala strategin som du håller i din hand är hela länets strategi. Det är en vägvisare som pekar ut i vilken riktning vi vill att länet ska utvecklas. Genom att arbeta för en gemensam målbild skapar vi tillsammans förutsättningar för att Kalmar län ska få ett klimat att växa i. Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS, är en övergripande strategi för länets utveckling. Strategin anger en långsiktig riktning för utvecklingsarbetet i Kalmar län. Målet för det regionala tillväxtarbetet är att skapa hållbar utveckling. Syftet med RUS är därmed att skapa livskvalitet för invånarna och en hållbar samhällsutveckling, inom ramen för ekologins gränser och med en stark ekonomi som medel. Hur arbetet ska genomföras beskrivs vidare i fördjupade handlingsprogram. Dessa genomförs genom aktiv och långsiktig samverkan mellan olika aktörer i och utanför länet, på lokal, regional, mellanregional och internationell nivå. RUS är den regionala länken mellan strategier på nationell och internationell nivå och den planering som omsätts i handling genom kommunala översikts- och utvecklingsplaner. RUS vänder sig till förtroendevalda och tjänstemän i offentlig sektor i Kalmar län, men också till företrädare för näringsliv och det civila samhällets organisationer. Utifrån våra olika uppdrag har vi alla olika roller och ansvar i arbetet med att genomföra RUS. RUS är ett prioriteringsunderlag som definierar de utmaningar och möjligheter kopplade till regional utveckling som bedöms ha störst betydelse för länet fram till RUS avgränsas därmed till områden av strategisk betydelse och till områden som kräver samhandling mellan olika aktörer och över gränser. Det innebär att RUS inte omfattar allt regionalt utvecklingsarbete. Från ord till handling Regionförbundet i Kalmar län har som regionalt utvecklingsansvarig aktör uppdraget att ta fram RUS, enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete (2017:583). Uppdraget innebär att utarbeta ett regionalt utvecklingsprogram och samordna genomförandet, att löpande följa utvecklingen i länet och de funktionella analysregionerna i förhållande till regionala och nationella mål, samt att följa upp, låta utvärdera och till regeringen årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Detta uppdrag kommer den 1 januari 2019 att övergå till den då nybildade region kommunen. Statliga myndigheter ska inom sina verksamhetsområden verka för att målet för den regionala tillväxtpolitiken uppnås. Länsstyrelsen har rollen att bevaka statens intressen regionalt och bidra till regional utveckling. Kommunerna har ansvaret för förvaltningen av kommunala resurser och för utvecklingen lokalt. Strategin har arbetats fram i nära dialog med kommuner, landsting, myndigheter, företrädare för näringsliv, utbildningsanordnare och föreningsliv samt representanter för grannlänen. Sammanlagt har över 700 personer varit delaktiga och delat med sig av tankar och åsikter. Innehållet tar också sin utgångspunkt i analyser av länets nuläge 1 inom en rad olika samhällsområden. Nulägesanalysen och dialogerna ligger till grund för en målbild, fyra prioriterade utvecklingsområden samt ett antal strategier för att nå den målbild som vi gemensamt har enats om. RUS är en övergripande strategi. Hur arbetet ska genomföras beskrivs vidare i fördjupade handlingsprogram, där även mål för utvecklingsarbetet specificeras. 1. Bilaga 2 och 3 8 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

181 Uppföljning Den regionala utvecklingsstrategin kommer att följas upp genom ett antal utvalda indikatorer, och kommuniceras på ett årligt regionalt forum. Indikatorerna ger en bild av utvecklingen i länet och inom de fyra utvecklingsområdena. Uppföljningen är ett kunskapsunderlag som ligger till grund för styrningen av det regionala utvecklingsarbetet och syftar till att binda samman de olika planeringsprocesser som sker på nationell, regional och lokal nivå. RUS innehåller en långsiktig målbild. Konkreta mål och indikatorer för att följa upp dessa specificeras i underliggande handlingsprogram. Jämställt utvecklingsarbete När RUS formulerats har konsekvenserna analyserats för grupper av män, kvinnor, pojkar och flickor. Det regionala tillväxtarbetet ska vara jämställt, med vilket avses att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå makt, inflytande och tillgång till tillväxtresurser. Vi har valt att i möjligaste mån använda ett könsneutralt språk. Vi talar därför om att alla ska ha tillgång till resurser som utbildning, vård eller inflytande. Ett könsneutralt språk syftar till att vara inkluderande men kan ändå innebära att skillnader i förutsättningarna för olika individer att ta del av insatser förbises. Förutsättningar kan variera utifrån olika maktordningar som kön, ålder, socioekonomisk bakgrund, sexualitet, etnicitet, hudfärg, tro, boende i stad eller på landsbygd, osv. Det är därför viktigt att analysera hur olika grupper påverkas av utformningen av olika insatser och om särskild hänsyn behöver tas till någon grupps förutsättningar. Behovet kan variera mellan olika frågor och över tid, eftersom olika faktorer samverkar till att skapa utsatthet eller privilegier för individer eller grupper i en viss kontext. Den nulägesanalys som ligger till grund för RUS och den återkommande uppföljningen är därför viktiga kunskapsunderlag vid utformningen av olika insatser. I många fall kan det finnas ett värde i att synliggöra grupper eller poängtera skillnader mellan grupper. Att främja en jämlik och jämställd hälsa, eller att fokusera på insatser som ger barn och unga en jämlik och jämställd uppväxt är exempel på sådana fall, där syftet med strategierna är att jämna ut ojämlika eller ojämställda villkor för att åstadkomma en god utveckling för alla. Hållbar regional utveckling I september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030, som innehåller 17 globala hållbarhetsmål som fram till år 2030 ska leda till en hållbar och rättvis framtid. Dessa mål innebär bland annat att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för vår planet och dess naturresurser. Agenda 2030 utgör ramen för den regionala utvecklingsstrategin och de prioriterade utvecklingsområden vi enats om. De globala målen täcker in sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhetsdimensioner och ska genomföras på regional och lokal nivå. En del av detta arbete handlar också om att öka invånarnas kunskap om hållbar utveckling. Social hållbarhet Den sociala hållbarhetsdimensionen utgår från alla människors lika värde och handlar om frågor som rör mänsklig utveckling, delaktighet och lika möjligheter för alla, oavsett REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 9

182 DEN GEMENSAMMA FÄRDRIKTNINGEN kön, ålder eller andra förutsättningar. Arbetsliv, utbildning, hälsa, inkomster, kreativitet och delaktighet är exempel på frågor som ingår i området. Att delta i arbetslivet ger inkom s- ter, större möjlighet att påverka sin livssituation samt en viktig identitet för länsinvånarna. En ekonomisk tillväxt som leder till utslagning och utanförskap är inte hållbar. Välmående, kreativa och företagsamma invånare är en förutsättning för all form av utveckling. Genom stärkt delaktighet inom alla grupper av befolkningen skapas en grund för att behålla invånare i länet men också attrahera nya. Miljömässig hållbarhet Miljö- och klimatfrågorna är globala och har stora konsekvenser både idag och i framtiden. För att lösa dagens miljö problem och förebygga morgondagens måste vi börja lokalt med att hushålla med naturens begränsade resurser. Hållbar tillväxt på miljöområdet handlar bland annat om hur vi nyttjar och återvinner våra naturresurser, använder miljöoch hälsoskadliga ämnen och om länets bebyggelse och transportsystem. Det handlar också om hur vi skyddar ekosystem för att ge förutsättningar för en god livsmiljö för alla levande varelser, och för att dessa ska kunna leverera de ekosystemtjänster som krävs för att upprätthålla eller förbättra människans välmående. FN:s klimatpanel IPCC har slagit fast att klimatet har förändrats till följd av människans påverkan. Den temperaturökning som hittills ägt rum leder till en rad förändringar runt om på jorden. Isar och glaciärer smälter, snötäcket minskar, vädret blir mer extremt, nederbördsförhållanden förändras, permafrostens tjocklek minskar, havsytan stiger och havsvattnet försuras. Sammantaget får detta mycket stora konsekvenser för jorden, dess ekosystem, människor och samhällen. För att motverka fortsatta temperaturökningar måste de klimatpåverkande utsläppen minska. Samtidigt måste vi börja anpassa vårt samhälle till ett framtida klimat med högre temperaturer, förändrade nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer. Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk utveckling är vårt medel för att uppnå livskvalitet för invånarna i länet och en fortsatt god utveckling av samhället. För att bli ekonomiskt starkare är produktivitetsutveckling inom näringslivet och offentlig sektor samt förmågan att sälja nya varor och tjänster avgörande. Digi talisering som verktyg kan användas för ett effektivt resursutnyttjande. Att värdet av det som produceras ökar är viktigt, bland annat för att möjliggöra högre inkomster för länets befolkning, men också för att skapa resurser till hälso- och sjukvård, barnomsorg, utbildning och pensioner. Den ekonomiska utvecklingen får dock inte ske på bekostnad av miljön, människors välfärd eller den sociala sammanhållningen. En förutsättning för en fortsatt ekonomisk utveckling i länet är satsningar på bland annat utbildning, infrastruktur och kommunikationer. Detta för att säkra länets kompetensförsörjning och för att knyta samman boende, arbete, utbildning och fritid och skapa god tillgänglighet till exempelvis vård, omsorg, utbildning och kultur. Tre övergripande perspektiv påverkar länets utveckling Förutom de tre hållbarhetsdimensionerna finns tre andra perspektiv som påverkar länets utveckling. Dessa är kompetensförsörjningen av länets arbetsmarknad, hur den digi tala omställningen kan användas som en utvecklingsresurs; samt vikten av internationellt samarbete för vidare utveckling. Kompetensförsörjning Den framtida arbetskrafts- och kompetensförsörjningen är en nyckelfråga för länets långsiktiga utveckling. Det handlar dels om hur vi hanterar utmaningen med stora pensionsavgångar och en åldrande befolkning, dels hur vi ökar kunskapsinnehållet och därigenom konkurrenskraften inom näringslivet. Detta förutsätter att hela utbildningskedjan fungerar, från det att fler elever avslutar gymnasieskolan med godkända betyg till att förutsättningarna för det livslånga lärandet förbättras i hela länet och hos alla grupper i samhället. Höjd utbildningsnivå och kompetens är inte enbart en fråga om universitets- eller högskoleutbildning, utan även privata aktörer och aktörer inom ideell sektor som exempelvis studieförbund, folkhögskolor och anordnare av YH-utbildningar har viktiga roller i arbetet med kompetensförsörjning. Arbetet syftar till att säkra matchningen mellan arbetsmarknadens kompetensbehov och utbildningssystemen. Det innebär dels att rätt utbildningar behöver erbjudas eller göras tillgängliga i länet, men också att utbildningar inom de bristyrken som identifierats i länet behöver göras mer attraktiva. En viktig del i arbetet är att skapa miljöer för möten mellan näringslivet, utbildningsanordnare och offentlig sektor. Digital omställning Den digitala omställningen är en stark samhällsförändrande kraft som på mindre än trettio år förändrat människans 10 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

183 förutsättningar och beteenden radikalt. Därför talar vi numera inte längre om att digitalisera befintliga företeelser den digitala omställningen påverkar alla områden i samhället. Vi ska dra nytta av den digitala omställningen för att vitalisera och stärka Kalmar län. Alla i länet ska ha möjlighet att använda digitala samhällstjänster, för att skapa nya värden och motverka digitalt utanförskap. Detta förutsätter en stark digital infrastruktur och kompetenshöjande aktiviteter. IT-sektorn är i sig en av de snabbast växande näringarna men är inte den enda effekten av teknikutvecklingen. Traditionella affärsmodeller utmanas samtidigt som omställningen ger stora möjligheter till effektivisering och utveckling av nya tjänster, produkter och affärsmodeller. Också offentliga aktörer behöver utveckla sina verksamheter och omvärdera sina roller. Genom e-tjänster och effektivare processer kan dialogen mellan medborgare och offentlig sektor stärkas. Genom ökad insyn och större delaktighet kan tilliten till demokratin öka. Vi vet också att det digitala samhället kan innebära nya risker och sårbarheter och måste därför ständigt tillämpa ett säkerhets- och integritetsperspektiv. Tekniken skapar nya möjligheter att kommunicera och minskar därigenom avstånden mellan människor. Samtidigt blir det möjligt att välja och välja bort information, vilket kan leda till ett ökat avstånd mellan människor. Om människor i ett samhälle inte delar en grundläggande världsbild och människor med olika åsikter inte möts riskerar polariseringen mellan människor och grupper i samhället att öka. Internationalisering Internationellt arbete, inom EU och i ett större globalt perspektiv, är en förutsättning för att vi ska kunna möta de samhällsutmaningar som Kalmar län står inför. Det kan handla om ökad global konkurrens, den demografiska utvecklingen eller klimat-, miljö- och energifrågor. I en allt mer globaliserad värld blir omvärldskunskap och omvärldsbevakning allt viktigare. Flertalet av de regionala utvecklingsfrågor som tas upp i RUS behöver drivas på en internationell arena, med internationellt engagemang och i internationella samarbeten. Här ger Kalmar läns strategiska läge i Östersjöregionen stora möjligheter. Vi var tidigt ute med att knyta kontakter i regionen och dessa utgör en stark plattform för fortsatt samverkan och gemensamma insatser i Östersjöregionen. Genom förbättrade kommunikationer över Östersjön ökar våra möjligheter att dra nytta av vårt geografiska läge. Globaliseringen har gjort att vi fått tillgång till ett ökat utbud av varor och tjänster. Människor har kommit närmare varandra och därmed har också utbytet och överföringen av innovativa idéer och tankar ökat. Länets näringsliv får tillgång till nya marknader, samtidigt som de möter ökad konkurrens från företag i andra länder. Med en ökad öppenhet är även demokratiperspektivet viktigt att arbeta vidare med. REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 11

184 AGENDA KLIMAT ATT VÄXA I ÄR MÅLBILDEN FÖR KALMAR LÄN ÅR För att nå målbilden fokuseras utvecklingsarbetet på fyra prioriterade utvecklingsområden. Dessa utvecklingsområden genomsyras av tre perspektiv: kompetensförsörjning, digital omställning och internationalisering. De 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör ramen för det regionala utvecklingsarbetet. Utförlig information om de globala målen finns på 12 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

185 Klimat att växa i FYRA UTVECKLINGSOMRÅDEN SOCIAL HÅLLBARHET Delaktighet, hälsa och välbefinnande God miljö för barn och unga Digital omställning Hållbar samhällsplanering TRE PERSPEKTIV Stärkt konkurrenskraft EKONOMISK HÅLLBARHET Kompetensförsörjning Internationalisering MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 13

186 VÅRA STYRKOR VÅRA STYRKOR Kalmar läns tillgångar och styrkor utgör en stark plattform för utveckling och profilering av regionen. Genom att dra nytta av och bygga vidare på dessa kan vi stärka vår konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt. Starka varumärken och kompetensområden Kalmar län har många internationellt konkurrenskraftiga profilområden inom bland annat energi-, vatten- och miljöteknik, besöksnäring, gröna näringar samt delar av tillverkningsindustrin. Utvecklingen inom länets livsmedelssektor är unik i Sverige: Länet står för drygt två procent av Sveriges befolkning men svarar för en fjärdedel av produktionen av kyckling och mer än en tiondel av produktionen av mjölk, ägg och nötkött. Ytterligare ett starkt profilområde är skog och trä, där en innovationsmiljö inom smart boende är under uppbyggnad. I Glasriket, som ligger i Kalmar och Kronobergs län, har glas tillverkats i över 350 år. Där skapas innovativa produkter och upplevelser av formgivare, glasblåsare och näringsliv, med ett nytänkande som utgår från hantverkstradition och passion för glaset som material. Ett kompetensområde som är under stark uppbyggnad är e-hälsoområdet. Inom hälsoområdet är ambitionsnivån hög och målet är att även fortsättningsvis erbjuda Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet, genom fokus på bland annat digital förnyelse. ehälsomyndighetens etablering i Kalmar stärker e-hälsoområdet både regionalt och nationellt. Stor kunskap inom klimat- och energifrågor Kalmar län har som mål att bli fossilbränslefritt 2030 och vi har goda möjligheter att uppnå detta. Två tredjedelar av energianvändningen i Kalmar län är fossilbränslefri. Vi har gott om skog i länet och utmärkta förutsättningar för vindkraft och solenergi. Länet har dessutom en hög kompetens inom energiområdet. I Oskarshamn finns SKB:s mellanlager för det använda kärnbränslet. Knutet till lagret finns Äspölaboratoriet som lockar forskare, specialister och beslutsfattare från hela världen med sin världsunika forskning. En attraktiv och internationell kunskapsmiljö vid Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet, ett modernt internationellt universitet i Småland, är landets yngsta universitet och erbjuder 150 utbildningsprogram och fristående kurser. Forskningen vid Linnéuniversitetet håller hög kvalitet och spänner över en rad olika discipliner. Särskilt framstående forskning bedrivs inom universitetets spetsforskningsmiljöer; Linnaeus University Centres. Där studeras allt från exempelvis ekologi och evolution till diskriminering och integration, biovetenskap och big data. Det finns ett väl utvecklat samarbete mellan universitetet, det offentliga och näringslivet i länet. Universitetet har stor betydelse för regionens utveckling genom sin höga kompetens inom för regionen viktiga områden som skog och trä, marinbiologi och e-hälsa. En levande landsbygd med höga natur- och kulturmiljövärden De gröna näringarna är starka i Kalmar län. Omkring en fjärdedel av de mest värdefulla odlingslandskapen i Sverige finns i länet, liksom den största arealen naturbetesmark och stora skogstillgångar. Dessa gröna basnäringar är också i hög grad grunden till att länet har stora områden med höga natur- och kulturmiljövärden och en levande landsbygd, vilket i sin tur lägger grunden för länets besöksnäring och attraktiva boendemiljöer. Att skapa förutsättningar Kalmar län har många internationellt konkurrenskraftiga profilområden inom bland annat energi-, vatten- och miljöteknik, besöksnäring, gröna näringar samt delar av tillverkningsindustrin. 14 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

187 Astrid Lindgrens Värld är en teaterpark där besökarna kan uppleva Astrid Lindgrens sagofigurer i sina riktiga miljöer. Parken har varje år ca besökare, varav drygt 30 procent ifrån utlandet. Många svenska och internationella ornitologer och botaniker besöker varje år Ölands fågellokaler och unika växtmiljöer. Vid SKB:s underjordiska berglaboratorium på Äspö norr om Oskarshamn sker en stor del av forskningen kring slutförvaring av använt kärnbränsle. Här testas olika tekniska lösningar i full skala och i verklig miljö.

188 VÅRA STYRKOR för en fortsatt god utveckling av landsbygden, bland annat genom väl fungerande centralorter som erbjuder tillgång till god samhällsservice, digital uppkoppling samt stärkta kommunikationer mellan stad och land är därför viktiga faktorer för hela länets utveckling. Södra Ölands odlingslandskap med radbyar, åkrar, sjömarker och Stora alvaret finns sedan år 2000 med på UNESCO:s världsarvslista. Landskapet är utvalt som ett unikt exempel på mänsklig bosättning där de olika landskapstyperna på en enskild ö tas tillvara på ett optimalt sätt. Med ca besökare per år är Södra Ölands odlingslandskap ett av de populäraste kulturhistoriska besöksmålen i landet. Det unika odlingslandskapet, som brukas och utvecklas av ett levande och modernt lantbruk, skapar förutsättningar för en god livskvalitet och bidrar till länets attraktionskraft. Andra unika natur- och kulturmiljöer i länet är en till stora delar oexploaterad skärgård, insjöar, det småländska höglandets byar och flera städer med medeltida kulturlager under mark och flerhundraåriga bebyggelsemiljöer ovan mark. Den sammanlagda kuststräckan är landets längsta och knappast någon annan del av Sverige har en kust med så varierad karaktär under och över ytan. Länets naturresurser förser oss med ekosystemtjänster som frisk luft, rent vatten och mat på bordet och representerar en stor biologisk mångfald. De bidrar till att öka länets attraktivitet Visfestivalen i Västervik. Besöksnäringen har fem starka destinationer: Öland, Kalmar, Glasriket, Astrid Lindgrens Vimmerby och skärgårdsstaden Västervik. Förutom den långa kuststräckan finns också stora natur- och kulturvärden i inlandet bland annat i form av skog och fiskesjöar. Besöksnäringen har en stark tradition i länet och är i stora delar platsbunden med koppling till länets genuina naturoch kulturmiljöer. Det rika natur- och kulturutbudet är grunden för att länet sommartid är ett av Sveriges populäraste besöksområden med över tre miljoner kommersiella gästnätter per år. Byteatern Kalmar läns teater, Kalmar konstmuseum, Kalmar läns museum och Kalmar läns musikstiftelse är starka regionala kulturaktörer. Länets föreningar är starka inom olika områden och genom samverkan har de skapat ett imponerande utbud av musik- och idrottsevenemang. Det stora och varierade utbudet av kultur-, fritids- och föreningsliv bidrar till regionens attraktivitet och har stor betydelse för att skapa välbefinnande för såväl invånare som för inflyttare och besökare. Möjligheter till ett gott vardagsliv Kalmar län präglas av en hög grad av trygghet och tillit mellan människor. Befolkningen upplever i hög grad att de har tillgång till stöd i vardagen. Länets skolor håller hög kvalitet och andelen elever som är behöriga, går vidare till och tar examen från gymnasiet är bland de högsta i landet. Kalmar län har därmed goda förutsättningar att erbjuda en bra uppväxt för barn och unga och ett gott vardagsliv. Den sammanlagda kuststräckan är landets längsta och knappast någon annan del av Sverige har en kust med så varierad karaktär under och över ytan. och vår livskvalitet. Natur- och kulturarvet spelar dessutom en allt större roll för den ekonomiska utvecklingen och i konkurrensen om inflyttare och besökare samt mellan länder, städer och regioner. Kultur och upplevelser I Kalmar län finns många av den svenska besöksnäringens mest kända varumärken, bland annat Astrid Lindgrens Värld, Borgholms Slott, Kalmar Slott, Solliden, Glasriket och Östersjön vårt geografiska närområde Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjön betytt och betyder oerhört mycket för Kalmar läns utveckling, både som färdväg för handel och som naturresurs. Den ekonomiska tillväxten i Baltikum och Polen, liksom de goda kommunikationerna från andra sidan Östersjön mot Centralasien och Kina, har en stor potential för handel och därigenom för länets välfärd. Samtidigt har havet en avgörande betydelse för regionens attraktivitet och för den viktiga besöksnäringen. Länet och kommunerna var tidigt ute med att knyta kontakter i Östersjöregionen. Det har bidragit till att vi i dag har starka relationer och utvecklade samarbeten, vilka ger oss betydande kunskap om villkor och förutsättningar i länderna kring Östersjön. Detta ger en stark plattform för fortsatt samverkan och gemensamma insatser. 16 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

189 Kalmar län har höga kultur- och naturvärden både som kustlän och skogslän. Området kring Aboda Klint, i Högsby kommun, är ett naturreservat med omväxlande naturtyper. Här har man en hänförande utsikt över såväl skogs- och odlingsmarker som den lilla sjön Kleven. Foto: Christer Nilsson

190 Linnéuniversitetet erbjuder sina studenter 150 utbildningsprogram och fristående kurser inom konst och humaniora, hälso- och livsmedelskunskap, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och ekonomi.

191 Prioriterade utvecklings områden Fyra prioriterade utvecklingsområden har identifierats genom analyser av nuläget och dialog med intressenter i länet. Delaktighet, hälsa och välbefinnande God miljö för barn och unga Hållbar samhällsplanering Stärkt konkurrenskraft REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 19

192 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN AGENDA DELAKTIGHET, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE God hälsa, välbefinnande, trygghet och möjlighet att påverka sin livssituation är förutsättningar för att vi människor ska kunna leva ett rikt och hälsosamt liv. Att ge alla medborgare inflytande och likvärdiga levnadsförhållanden är en väsentlig del i att minska ojämlikheten och avskaffa den multidimensionella fattigdom som anges i Agenda Alla länets invånare ska ha goda möjligheter till hälsa och livskvalitet, oavsett kön, förutsättningar eller bakgrund. För att utveckla välfärden i länet och skapa ett socialt hållbart samhälle krävs aktiv och långsiktig samverkan mellan olika aktörer i och utanför länet. Ökad samverkan kring social hållbarhet, välfärd och vård och omsorg mellan offentliga aktörer och civilsamhället är en viktig del av detta. Även god miljö är en förutsättning för en god hälsa. Att arbetsmarknaden är inkluderande och att det finns möjligheter till sysselsättning för alla är viktigt, dels för att skapa delaktighet och social sammanhållning, dels för att säkra vår välfärd. Detta förutsätter att alla oavsett kön, ålder, bakgrund eller bostadsort har möjlighet att skaffa sig den kompetens som efterfrågas oavsett nivå på utbildning. Linnéuniversitetet och lärcentrum som tillgängliggör högre utbildning också på fler platser i länet är mycket viktiga i detta avseende. Tillgängligheten till utbildning och arbete kan förbättras ytterligare genom förbättrade pendlingsmöjligheter i regionen. Detta ökar också förutsättningarna för förbättrad matchning på arbetsmarknaden, för såväl boende i länet som för inflyttare och medflyttare. Nuläge Fram till år 2030 beräknas den demografiska försörjningskvoten öka i länet, det vill säga färre personer i arbete ska försörja fler. För att mildra effekterna av den förändrade demografin behöver fler personer arbeta. Deltagandet behöver öka i grupper som i dag deltar i arbetslivet i lägre utsträckning, bland annat äldre, utrikesfödda, personer utan gymnasieutbildning eller personer med funktionsnedsättning. Friska, aktiva äldre invånare skapar möjlighet till ett längre arbetsliv, minskade sjukskrivningar och högre produktivitet. För att nå hit är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete viktigt, liksom att arbetsplatser anpassas så att människor klarar av att vara yrkesverksamma längre. Den digitala omställningen och utvecklingen inom till exempel välfärdstjänster kommer att ha stor påverkan genom möjligheterna VisFestivalen i Västervik är en återkommande festival som har anordnats varje år sedan Genom åren har landets främsta visartister återfunnits på scenen inne på Stegeholms slottsruin. Foto: Liz Pettersson

193 Alla länets invånare ska ha goda möjligheter till hälsa och livskvalitet, oavsett kön, förutsättningar eller bakgrund. att exempelvis effektivisera arbetssätt inom vård och omsorg. Utbyggd digital infrastruktur är en förutsättning för detta, liksom åtgärder för att skapa digital tillgänglighet för alla. Grunden för ett hållbart samhälle är att det inte glider isär. Olika former av utanförskap, såväl ekonomiskt som kunskapsmässigt, är en riskfaktor för välfärdssamhället. Insatser för att stärka den sociala sammanhållningen är därför viktiga för länets utveckling. Möjligheter för fler att ta examen från gymnasiet, liksom att möjliggöra ett livslångt lärande där det både är möjligt att vidareutbilda sig och att byta yrkesinriktning under tiden som yrkesverksam, är viktiga delar av detta arbete. Insatser för att förbättra integrationen av utrikesfödda är viktiga för att få in fler människor i arbete och därigenom bidra till vår gemensamma välfärd, men är också en framgångsfaktor för att stärka den sociala sammanhållningen i länet. Att mötas och finnas i ett sammanhang och i olika sociala nätverk är viktigt för välbefinnandet. En mångfald av mötesplatser bidrar till att öppna upp för deltagande, delaktighet och tillgänglighet. Kulturen är en viktig del av folkbildningen och en grundläggande förutsättning för ett aktivt medborgarskap. Sambanden mellan kultur, bildning, demokrati och livslångt lärande är tydliga. Även kulturarvet har en stor potential som resurs för samhällsdeltagande, genom att skapa en grund för lokalt engagemang och en gemensam lokal identitet. Världens barnloppet är ett samarbete mellan P4 Kalmar, Högby IF, Kalmar FF och landstinget. Loppet är en folk- och motionsfest och samtidigt ett sätt att inspirera människor till att stärka sin hälsa.

194 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Strategier för delaktighet, hälsa och välbefinnande Möjliggöra ett livslångt lärande där individens kompetens tillvaratas Vi ska skapa förutsättningar för ett lärande för alla genom hela livet. Det kan handla om att skapa ett brett och varierat utbud av gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar men också om att erbjuda stöd och vägledning under studietiden så att fler unga slutför sin gymnasieutbildning. Vi behöver också förbättra möjligheterna att klara av ökade kompetenskrav under tiden som yrkesverksam och utveckla formerna för, och möjligheterna till, omskolning. För att bättre nyttja den potential som finns bland utrikesfödda behöver vi utveckla systemen för att validera och ta tillvara deras kompetens, språkkunskaper och erfarenheter. och individers bakgrund. Genom att skapa förutsättningar för en god faktisk och upplevd hälsa, på lika villkor för alla länets invånare, bygger vi social sammanhållning och ett mer hållbart län. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som idag är mest utsatta för ohälsa. Insatser ska också göras för att stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, inte minst riktat mot målgruppen barn och unga. Detta eftersom goda levnadsvanor och god hälsa i unga år ger en större chans till ett hälsosamt liv även som vuxen. Arbeta för en giftfri vardag som ger en hälsosam uppväxt och god hälsa Erbjuda ett utbud av kultur-, fritids- och föreningsliv med både bredd och spets Kultur- och fritidsaktiviteter är viktiga drivkrafter för regional utveckling. Länet ska kunna erbjuda ett jämlikt och brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter med både djup och internationell spets. Kultur- och fritidsutbudet ska utgå från individers olika behov och förutsättningar och bygga på den mångfald och rikedom som finns i länet. Kulturutbudet ska omfatta såväl upplevelser av konst och kultur som deltagandekultur, dvs. kultur både för och av individer. Främja en jämlik och jämställd hälsa och förebygga ohälsa En god fysisk och psykisk hälsa ger människor förutsättning att leva ett friare och mer självständigt liv. En ökad folkhälsa gynnar också samhället i form av minskat nyttjande av välfärdssystemen och högre deltagande i arbetslivet. En väldigt stor del av dagens kroniska sjukdomar är möjliga att förebygga genom kunskap om livsstil, kost och motion. Det finns tydliga samband mellan utbildningsnivå, inkomst och hälsa, men även skillnader relaterade till kön Vi behöver minska den sammanlagda exponeringen av kemiska ämnen som är skadliga för människor och nå nära noll när det gäller särskilt farliga ämnen. Vi behöver också öka regionens kunskap och beredskap för att på ett miljöriktigt och konkurrenskraftigt sätt kunna möta framtida samhällskrav. Vi ska också arbeta för minskade halter och riktigt omhändertagande av särskilt farliga ämnen såväl i miljöer som i produkter och avfall, samt utveckla vardagsprodukter utan, eller med låga halter av skadliga eller farliga ämnen. Erbjuda en likvärdig vård och omsorg med individen i centrum genom samverkan i länet Vi ska erbjuda en god vård och omsorg med en helhetssyn och utifrån individuella behov, förutsättningar och resurser. Samverkan över organisationsgränser och medinflytande hos brukare och patienter är viktiga förutsättningar för detta. Genom brukarinflytande kan vi gemensamt hitta möjligheter att utveckla bättre och smartare välfärdstjänster och på så sätt stimulera utvecklingen av tjänster kopplade till välfärdsteknik. 22 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

195 Planera för en trygg och tillgänglig digital och fysisk miljö Landstinget i Kalmar län har skapat ett snabbspår för nyanlända att etablera sig i Sverige genom att erbjuda språkutbildning i sjukvårdssvenska tillsammans med praktik. PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Att mötas och finnas i ett sammanhang och i olika sociala nätverk är viktigt för välbefinnandet. Det är därför väsentligt att etablera mötesplatser som bidrar till att öppna upp för deltagande, delaktighet och tillgänglighet. Här är deltagande i olika sociala nätverk en viktig del. Genom den digitala utvecklingen har tillgången till delar av samhällets service aldrig varit så god som i dag, men insatser krävs för att säkra utbyggnaden av digital infrastruktur och stärka den digitala delaktigheten i takt med att allt fler samhällstjänster digitaliseras. Vi ska öka förutsättningarna och möjligheterna för alla invånare att ta ett aktivt samhälls- och demokratiansvar genom att planera för trygga och tillgängliga fysiska och digitala miljöer, såväl i stadsmiljö som på landsbygden. Här fyller folkbiblioteken en viktig roll. Även föreningslivet utgör en viktig arena för samhällsengagemang och en mötesplats där människor med olika bakgrund samlas kring gemensamma intressen. Det kan även bidra med kunskap och förbättringar hos offentlig verksamhet genom att synliggöra otillfredsställda behov hos olika målgrupper. Tillgängliggöra, utveckla och ta tillvara våra unika natur- och kulturmiljöer I Kalmar län finns stora natur- och kulturmiljövärden som behöver vårdas men också utvecklas. Dessa miljöer bidrar till att skapa förutsättningar för en bra livsmiljö för länets invånare. Många miljöer och biotoper har utvecklats i samspel med jordbruket, skogsbruket och fisket. En hållbar utveckling är viktig för att vi ska kunna bevara dessa natur- och kulturvärden. En levande landsbygd med tillgång till samhällsservice även på mindre orter är en förutsättning för de gröna näringarna och de natur- och kulturmiljöer de skapar. Natur- och kulturarvet spelar dessutom en större roll än någonsin i den ekonomiska utvecklingen och i konkurrensen om besökare och mellan länder, städer och regioner. Vi behöver ha en helhetssyn på sambanden mellan jord- och skogsbruk, besöksnäring, miljövård och kulturmiljövård samt stärka invånarnas delaktighet, förståelse och engagemang för natur- och kulturarvet i närmiljön. Ett varierat utbud av kultur-, fritids- och föreningsliv bidrar till en attraktiv region.

196 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN AGENDA GOD MILJÖ FÖR BARN OCH UNGA En trygg, jämlik, jämställd och stimulerande miljö för barn och unga som gör dem väl rustade för livet är den bästa investering en region kan göra för en hållbar utveckling. Att erbjuda en god miljö för barn och unga är dessutom viktigt för att attrahera inflyttare som står i begrepp att bilda familj och skaffa barn. Arbetet som syftar till att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle bör börja med insatser riktade till barn och unga. Dessa är därför en viktig målgrupp för allt utvecklingsarbete och är redan idag en prioriterad grupp i länet i utvecklingssammanhang. Alla faktorer som är viktiga för att skapa hälsa och välbefinnande för hela länets befolkning börjar med barn och unga. Alla länets invånare ska ha samma möjligheter till god hälsa, välbefinnande, trygghet och inflytande över sin livssituation, oavsett ålder, kön, förutsättningar eller bakgrund. I arbete med unga som målgrupp har skolan en särställning. Skolan är barn och ungas arbetsmiljö och en viktig samverkanspartner i arbete som rör barn och unga. Insatser för att skapa en jämlik och jämställd uppväxt kan och måste dock ske på flera arenor, till exempel i hemmet, inom förskola, skola, socialtjänsten och inom föreningslivet. Barn och unga ska känna delaktighet i samhället och känna till hur och i vilka sammanhang de kan påverka beslut som rör dem själva och samhället. Synpunkter ska alltid hämtas in från barn och unga inför beslut som rör dem och barnkonventionen ska genomsyra allt beslutsfattande. Genom att göra livet begripligt, meningsfullt och hanterbart skapar vi förutsättningar för unga att forma egna självständiga liv. På så sätt ges alla, även barn och unga, förutsättningar att kunna bidra till sin egen, lokalsamhällets och länets utveckling. Nuläge Genom att ta hand om ungdomar på bästa sätt skapar vi förutsättningar att de ska vilja bo i länet, flytta hit eller återvända efter några år på annan ort. Vi har en obalans i länets befolkningsstruktur som leder till att allt färre yrkesverksamma ska försörja allt fler i framtiden. Vi behöver därför vara fler yrkesverksamma i länet för att klara av vår försörjning. Länets skolor håller hög kvalitet och andelen elever som tar examen från gymnasiet är bland de högsta i landet. Detta skapar en god grund för länets framtida kompetensförsörjning. Samtidigt finns elever som inte kommer in på eller tar examen från gymnasiet, vilket medför svårigheter att till exempel etablera sig på arbetsmarknaden, vara delaktig i samhället och forma ett självständigt liv. De nationella målen säger att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen. De flesta unga i länet har en god upplevd hälsa, känner sig trygga och delaktiga och ser positivt på sin framtid. Det finns dock unga i länet som inte känner sig delaktiga, sedda eller som lever i utanförskap. Den psykiska ohälsan ökar i samhället, även bland unga. Unga kan ha svårt att komma in på arbetsmarknaden och att hitta en egen bostad. Det måste därför finnas ett tydligt ungdomsperspektiv i politiken. Barn och unga ska känna delaktighet i samhället och känna till hur och i vilka sammanhang de kan påverka beslut som rör dem själva och samhället. 24 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

197 God tillgänglighet till kultur- och fritidsaktiviteter bidrar till en bra uppväxt. PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN

198 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Strategier för en god miljö för barn och unga Erbjuda en skola där barn och unga utvecklas maximalt Skolan är grunden för länets framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och för enskilda individers möjlighet till att kunna leva bra och självständiga liv. Vi ska erbjuda barn och unga en gedigen grundutbildning, som ger vilja och förmåga till lärande under hela livet. Viktiga insatser är att vidareutveckla skolans pedagogiska förmåga, att kunna möta eleven där denne befinner sig och utveckla ett utmanande lärande. Vi behöver också öka samverkan och samarbete inom skolan, samt mellan skolan och andra aktörer. Att fler elever lyckas i skolan ger positiva följdverkningar högre upp i utbildningssystemet och ökar möjligheten att kunna påverka sitt liv som vuxen. Ge barn och unga möjlighet att uppleva, utöva och påverka ett brett utbud av kultur-, fritidsoch föreningsaktiviteter Vi ska ge alla barn i länet, oavsett kön, bakgrund eller bostadsort tillgång till och möjlighet att delta i kultur-, fritidsoch föreningsaktiviteter. Det ska ske på de ungas villkor och utifrån varje individs förutsättningar och behov. Kulturinstitutioner och skola ska gemensamt utveckla en hållbar samverkan för att tillgodose skolans och elevernas behov. Detta medverkar till att barn och unga behåller och utvecklar sin fantasi och sitt självständiga tänkande. Genom en utveckling av kreativa och estetiska lärprocesser ökar möjligheterna för unga att uppnå skolans kunskapsmål. Fokusera på insatser som ger barn och unga en jämlik och jämställd uppväxt Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Vi ska ge varje barn möjlighet att utvecklas maximalt efter sina egna förutsättningar. Insatser för att skapa en jämlik och jämställd uppväxt kan ske på flera arenor, till exempel i hemmet, inom förskola, skola och inom föreningslivet. Här ska vi bland annat bli bättre på systematisk uppföljning av, och arbete med, pojkars och flickors hälsa och skolresultat samt ungas fritidsaktiviteter utifrån familjeekonomi. Det handlar också om att få bättre kunskap om, och arbetsmetoder kring, hur planering av miljöer och sammanhang för unga bättre kan anpassas utifrån olika individers behov. Ge barn och unga trygghet och en god upplevd fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa Vi ska ge alla barn och unga en bra start i livet, god livskvalitet och framtidstro. Möjligheten att få växa upp under stabila förhållanden och med social och ekonomisk trygghet är viktig. Här är också skolan en viktig arena för att rusta barn och unga så att de kan möta vuxenlivet med trygghet och förmåga till ansvarstagande. Vi ska erbjuda en miljö där barn och unga ges möjlighet till inflytande och delaktighet i vardagen, samt en fritid som både erbjuder fysisk aktivitet, kamratskap, trygga vuxenkontakter och en plats för lugn och ro. En prioriterad målgrupp är barn och unga som lever i familjer drabbade av sjukdom eller ohälsa. 26 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

199 Skapa förutsättningar för unga att forma självständiga liv Vi ska skapa bättre förutsättningar för unga att ta sig in på arbetsmarknaden. En egen försörjning är grunden för att kunna leva ett självständigt liv. Viktiga insatser kan vara att erbjuda praktik- och traineeplatser, mentorsprogram, möjlighet att ta in studentmedarbetare, samt öka möjligheterna att komplettera tidigare avbrutna studier. Genom att kunna erbjuda bostäder som är anpassade efter ungas behov och ekonomiska förutsättningar ökar vi möjligheterna att behålla och attrahera unga till vårt län. Utveckla stöd till unga att kunna ta tillvara de möjligheter som internationalisering och digitalisering erbjuder Möjligheterna för internationella samarbeten, utbyten och kontakter riktade till barn och unga ska öka. Samtidigt som vi i Kalmar län kan bidra med mycket till andra länder har vi också mycket att lära av andra. Det finns åtskilligt att vinna på att i unga år möta andra kulturer och konfronteras med andra sätt att tänka. Här är digitaliseringen ett verktyg och något som vi ska ta tillvara på och utveckla. Utveckla barn och ungas möjligheter att vara delaktiga i och påverka beslut som rör dem själva och samhället Alla unga, oavsett förutsättningar, ska kunna påverka sin vardag. Detta är avgörande för tilliten till samhället. Under många år har kommunerna i Kalmar län satsat mycket på arbete kring unga, som bland annat uppföljning av ungdomspolitiken, kompetensinsatser och nätverksarbete för vuxna som arbetar med unga, stöd i kommunerna eget arbete med unga samt gemensamma satsningar via föreningen Kumulus. Verktygen ska vidareutvecklas för att i ännu högre utsträckning ta tillvara ungas erfarenheter och perspektiv inom olika frågor. Här är föreningslivet, skolan och fritidsverksamheter viktiga för diskussion och dialog. Kalmar län ska vara en attraktiv plats för unga efter avslutad utbildning. Foto: Johannes Rydström/Linnéuniversitetet.

200 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN AGENDA HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING Attraktiva livsmiljöer och god tillgänglighet i vardagen är viktiga faktorer för en framgångsrik region. En hållbar fysisk samhällsplanering bidrar till att vi nyttjar våra naturgivna förutsättningar väl. Den bidrar också till en bättre vardag och till större arbetsmarknadsregioner. Det senare är extra viktigt i Kalmar län, som är förhållandevis stort och glest befolkat. Förbättrade pendlingsmöjligheter kan minska länets sårbarhet för konjunktursvängningar och stärka näringslivet. Ett större antal pendlingsbara arbetstillfällen gör det lättare att hitta passande arbeten och påverkar också lönenivåer och möjligheterna till matchning mellan arbete och utbildning. Regionförstoring innebär att närliggande arbetsmarknadsregioner växer samman genom pendling. Det förutsätter snabba transporter såväl inom länet som över länsgränserna. Resande med kollektivtrafik är att föredra, eftersom det generellt leder till minskad klimatpåverkan samt mindre trängsel och buller. Kollektivtrafik är också viktig för den som saknar körkort eller har begränsade ekonomiska resurser. För att kunna konkurrera med bilresor är korta restider och möjlighet att nyttja restiden till arbete avgörande. Godstrafiken spelar en avgörande roll för arbetstillfällen och ekonomisk utveckling i länet. Godstrafiken spelar en avgörande roll för arbetstillfällen och ekonomisk utveckling i länet och välutvecklade logistik- och godstransportsystem är därför en förutsättning för länets utveckling. Även flygförbindelsen med Stockholm är avgörande för näringslivets internationalisering och för regionens utveckling i stort. Detta eftersom det tills vidare inte är tidsmässigt möjligt att ersätta flyget med andra färdsätt. Samtidigt måste transportsystemets miljö- och klimatpåverkan minska för att vara långsiktigt hållbart. De fossila bränslen som används i länet nyttjas till övervägande del till transporter. Omställning till fossilbränslefria transporter är därför en av länets stora utmaningar och målet är att Kalmar län år 2030 ska vara en fossilbränslefri region. En hållbar planering bidrar till att länets geografi, naturresurser, infrastruktur och miljöer nyttjas på ett klokt sätt samt till att platser, mark och vatten utformas och gestaltas så att de främjar en god livsmiljö. Detta leder i sin tur till bättre miljö och hälsa, ökat välbefinnande och trygghet samt en god tillgänglighet i vardagen. Restiden med kollektivtrafik kan till exempel minimeras genom att bostäder, verksamheter och service lokaliseras i anslutning till stationer och knutpunkter. Invånarnas behov av digital uppkoppling kan mötas genom en god digital infrastruktur. Det bidrar till ett demokratiskt, jämlikt och jämställt samhälle. Nuläge Den geografiska rörligheten på länets arbetsmarknader har successivt ökat och allt fler pendlar allt längre sträckor för att komma till sitt arbete. Pendlingen har ökat mer bland kvinnor än bland män i samtliga kommuner i länet, men män dominerar fortfarande bland de som pendlar längre sträckor. Utvecklingen i länet går därmed mot större arbetsmarknadsregioner, men arbete återstår för att knyta ihop arbetsmarknadsregioner över länsgränserna. Kalmar län består av ett stort antal orter av olika storlek som kompletterar varandra. I ett regionalt perspektiv är det av betydelse att stärka funktionen hos länets tillväxtmotor och regionala kärnor för att dessa ska kunna skapa utveckling i ett större omland. För länets mindre orter är stärkta samband till närliggande arbetsmarknader inom och utanför länet nödvändiga för att minska den sårbarhet som följer av beroendet av ett fåtal stora arbetsgivare. Tillgång till bra kommunikationer, såväl fysiska som digitala, är en viktig utvecklingsfaktor. Tillgång till god samhällsservice i kommunernas centralorter är tillsammans med förbättrade fysiska 28 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

201 En utbyggd digital infrastruktur är viktig för att främja länets utveckling och för att stärka länets attraktivitet och främja den sociala sammanhållningen. och digitala kommunikationer en förutsättning för att det ska finnas möjlighet att bo i och driva företag i alla delar av länet. Transportsystemet måste dessutom kunna hantera de stora säsongsvariationerna i trafikbelastningen som besöksnäringen ger upphov till. En miljö i balans är en förutsättning för hållbar utveckling. Omställning till resurseffektiva och kretsloppsanpassade lösningar som bygger på förnybara råvaror och hållbara ekosystem blir allt viktigare i takt med den globalt ökade konkurrensen om naturresurser. Kalmar län ligger långt framme, och här finns stora möjligheter för framtiden. I länet finns många natur- och kulturmiljöer som representerar stora värden. Vi har naturgivna goda förutsättningar i form av jord och skog, sjöar och hav, sol och vind. Naturresurserna förser oss med ekosystemtjänster som frisk luft, rent vatten, mat på bordet och representerar en stor biologisk mångfald. De bidrar till att öka länets attraktivitet och vår livskvalitet. Vatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd är avgörande för regionens utveckling. Dricksvatten är dessutom vårt viktigaste livsmedel. Närmare 70 procent av den allmänna dricksvattenförsörjningen är ytvattenberoende. För att trygga människors hälsa nu och i framtiden är det därför viktigt att skydda råvatten i samhällsplaneringen, liksom att hushålla effektivt med de begränsade vattenresurserna. Inom länet finns en hög kompetens inom vattenfrågor såväl på universitet som inom offentlig förvaltning. Östersjön är en värdefull vattenresurs och ett levande hav som kan leverera ett stort antal ekosystemtjänster. Samtidigt har övergödning gjort att många av Östersjöns funktioner idag är ansträngda eller hotade. För att minska övergödningen krävs ett internationellt samarbete mellan länderna kring Östersjön och fortsatt arbete lokalt och regionalt med hållbar fysisk planering. Samverkan inom samhälls planeringen skapar goda förutsättningar för bättre pendlingsmöjligheter med kollektivtrafik.

202 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Strategier för hållbar samhällsplanering Åstadkomma korta restider med hög punktlighet för personer och gods Vi vill åstadkomma en hållbar regionförstoring, dvs. större och mer robusta arbetsmarknadsregioner. Då behövs samverkan inom och utanför länet och miljömässigt hållbara lösningar. Målet är att minska länets funktionella regioner 2 från fyra till två. Detta genom att stärka sambanden såväl inom länet som med tillväxtmotorer och regionala kärnor i våra grannlän, vilket förutsätter korta och tidssäkra restider längs de stråk människor färdas mellan hemmet och arbetet eller fritidsaktiviteter. Näringslivets konkurrenskraft är i hög grad beroende av såväl effektiva godstransporter som en ökad tillgänglighet. Då krävs förbättrade, effektiva och fossilbränslefria transporter, såväl inom regionen som nationellt och internationellt. Nya transportlösningar, ändrade transportmönster samt investeringar i transportinfrastruktur är viktiga delar i arbetet. Möjliggöra digital kommunikation i hela länet En utbyggd digital infrastruktur är viktig för länets utveckling och för att stärka länets attraktivitet och den sociala sammanhållningen. Viktiga delar i detta är ökad tillgång till och användning av informations- och kommunikationsteknik. Målet är att alla i Kalmar län, senast år 2020, ska ha minst 100 Mbit/s bredband. Detta förutsätter fortsatt hög utbyggnadstakt och bättre samverkan mellan olika tekniker och aktörer. Vi måste också förbättra kvaliteten och minska sårbarheten i nätet samt höja kapaciteten och kvaliteten i de trådlösa alternativen. Arbeta aktivt för vatten av bra kvalitet och god tillgång Länets grundvatten, sjöar, vattendrag och hav ska ha en god kvalitet och vi ska hushålla effektivt med vattenresurserna. Vi ska lägga särskild vikt vid vattenförsörjning, samt vid minskade utsläpp av fosfor, kväve och farliga ämnen till våra vatten. Detta innebär ett aktivt arbete för att genomföra åtgärdsprogrammet för södra Östersjöns vattendistrikt. Vi behöver också bidra till en minskad belastning på Östersjön som helhet. Nya arbetsmetoder, ny teknik samt samverkan på lokal, regional och internationell nivå är viktiga delar i arbetet. Minska klimatpåverkan och anpassa samhället till ett förändrat klimat Utsläppen av klimatpåverkande gaser från Kalmar län ska minska, totalt sett och inom alla sektorer. I dag kommer de största utsläppen från jordbruk, transporter och energiförsörjning vilket gör dessa sektorer till prioriterade områden. Vi ska också arbeta för att länet ska vara fossilbränslefritt år Redan idag kommer två tredjedelar av den energi som används i länet från förnybara energikällor. Utgångspunkten är att arbetet ska leda till minskade utsläpp av fossil koldioxid, en effektivare energianvändning och ett växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling. Här ska offentlig sektor gå före och visa att det är möjligt att kombinera ambitiösa klimatmål med hållbar tillväxt. Samtidigt måste vi också börja anpassa samhället till ett framtida klimat med högre temperaturer, förändrade nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer. 2. En funktionell analysregion (FA-region) är en region, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor mellan hem och arbete. En FA-region består av en eller flera kommuner. Indelningen baseras på nuvarande och prognostiserad arbetspendling över kommungränser. 30 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

203 Öka samverkan i den fysiska samhällsplaneringen Människors resor mellan hemmet, arbetsplatsen och fritidsaktiviteter är oberoende av den administrativa indelningen av samhället. Framgångsrikt utvecklingsarbete måste utgå ifrån dessa rörelsemönster istället för från administrativa gränser. Vi behöver öka den regionala och lokala samverkan kring dessa frågor. Utvecklingen bör planeras utifrån funktionella samband och med utgångspunkten att de funktionella regioner som berör länet ska bli större och färre till antalet. Arbetsmarknad, bebyggelse och trafikplanering måste samspela för att vi ska nå gemensamma mål och använda våra resurser effektivt. Utveckling måste ske med hänsyn till natur-, miljö-, och klimatvärden. Lokal anpassning är väsentlig vid utveckling av städer och samhällsfunktioner. Nyttja våra naturresurser effektivt och hållbart I Kalmar län är skog, jord och hav viktiga resurser att nyttja ansvarsfullt och leva av. Vi ska utveckla regionens bioekonomi och nyttja våra naturresurser effektivt och hållbart. Rika naturresurser, biologisk mångfald och en grön infrastruktur är också viktiga faktorer för att kunna utveckla naturbaserad rekreation som tillväxt- och attraktionsfaktor. Länsstyrelserna i Kalmar och Jönköpings län samt Emåförbundet driver projektet Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö.

204 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN AGENDA STÄRKT KONKURRENSKRAFT En långsiktigt hållbar tillväxt förutsätter ett högt värdeskapande i näringslivet, många globalt konkurrenskraftiga företag och en dynamik i näringslivet där nya företag kan starta, utvecklas och ha goda förutsättningar att växa. För att underlätta entreprenörskap krävs ett gott företagsklimat med god kundservice, effektiv ärendehantering och gott bemötande. Ett diversifierat näringsliv är viktigt för att bidra till en god utveckling i länet och för att tillgodose marknadens behov. Vi har en näringslivsstruktur i snabb omvandling, där globaliseringen och den digitala omställningen förändrar förutsättningarna men samtidigt skapar nya möjligheter för länets företag. Näringslivet verkar på en internationell marknad och möter konkurrens från företag i hela världen. Att ta vara på idéer och innovationer i såväl nystartade företag som i befintliga, är en förutsättning för att vi ska behålla och öka vår konkurrenskraft. För att kunna göra detta krävs att företagen kan producera varor och tjänster med högt förädlingsvärde, vilket i sin tur förutsätter en väl fungerande kompetensförsörjning. Utbildningsutbudet måste matchas mot arbetsgivarnas behov samtidigt som utbildningar inom de områden som efterfrågas måste göras attraktiva. Utgångspunkten är att ta vara på våra komparativa fördelar, tillföra ny kunskap, uppmuntra entreprenörskap, mötas över traditionella branschindelningar och ta tillvara möjligheterna med ny teknik. Detta förutsätter samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor, forskning och utbildning. 17 För att bli internationellt framstående krävs en kritisk massa av företag och kompetens inom ett område. Att fokusera på ett begränsat antal aktiviteter medför dock en större sårbarhet för konjunktursvängningar jämfört med att satsa brett. Genom att arbeta för större arbetsmarknadsregioner ökar det regionala utbudet av både företag och arbetskraft, och därigenom ökar möjligheterna att kombinera en större branschbredd med en spets i form av kluster av specialiserade företag och anställda. Nuläge I länet finns ett stort antal företag som exporterar en stor del av sin produktion eller är underleverantörer till multinationella företag. Effektiva godstransporter är därför en förutsättning för industrins konkurrenskraft. Att exportera eller expandera internationellt blir allt viktigare även för små och medelstora företag då en stor del av tillväxten i världsekonomin framöver kommer att ske utanför Sverige och Europa. När värdekedjor i allt högre utsträckning internationaliseras ökar också vikten av samarbeten med leverantörer och kunder i andra länder. Att ta klivet över nationsgränsen kräver dock kunskap och förberedelser. Här fyller det företagsfrämjande systemet en viktig roll. På Makerspace Hultsfred kan man bland annat laborera med hjälp av en programvara där den verkliga världen blandas med hologram som placeras ut i miljön.

205 Smart Housing bygger i samverkan med näringsliv, akademi och offentlighet en innovationsmiljö där man, med användaren i centrum, skapar smart boende och hållbar byggd miljö i kombinationen mellan trä och glas. Betydelsen av innovationer och kunskap ökar, vilket medför att tjänstesektorn växer medan industrin blir allt mer högteknologisk och har allt färre anställda inom produktionen. Tillverkningsindustrin är dock fortfarande mycket betydelsefull för sysselsättningen i länet. Arbetsmarknaden i länet karaktäriseras av en kvinnodominerad offentlig sektor och en mansdominerad tillverkningsindustri. För att åstadkomma en hög sysselsättning och på så sätt säkra länets framtida välfärd är det viktigt att alla har möjlighet att vara delaktiga på arbetsmarknaden på lika villkor och uppmuntras att göra icketraditionella utbildnings- och yrkesval. Det är också viktigt att kompetens, språkkunskaper och erfarenheter kan tas tillvara och synliggöras via validering, liksom att vi kan rekrytera arbetskraft från andra länder med spetskompetens som efterfrågas i länet. Ökad internationalisering av näringslivet ställer ökade krav på språkkunskaper och ökad mångfald hos de anställda. Länets naturgivna förutsättningar är utgångspunkten för en stor del av det näringsliv som idag dominerar i länet. Gröna näringar, besöksnäring, livsmedelsindustri, träindustri och glasindustri är de tydligaste exemplen, men även åtskilliga framgångsrika tillverkande företag har sitt direkta ursprung ur de gröna näringarna, liksom företag med verksamhet inom hållbarhetsteknik och förnyelsebar energi. Dessa styrkeområden bidrar till en stark regional identitet och de flesta av dessa näringar har haft en stark utveckling av omsättning, sysselsättning, förädlingsvärde och export. För stärkt konkurrenskraft är det dock även fortsättningsvis viktigt att arbeta för att öka förädlingsvärdet, samt ta tillvara den mycket stora exportpotentialen inom bland annat livsmedelssektorn, träindustrin och besöksnäringen. Utvecklad samverkan mellan å ena sidan offentlig sektor och näringslivet och å andra sidan den verksamhet som bedrivs vid Linnéuniversitetet och andra universitet och högskolor behövs för att näringslivet ska kunna öka kunskapsinnehållet och stärka konkurrenskraften. Att höja utbildningsnivån i befolkningen, exempelvis genom att behålla fler studenter i länet efter avslutad utbildning, är en viktig del av detta. Parallellt med strukturomvandlingen mellan industri- och tjänstesektor pågår en omvandling av produktions- och konsumtionsmönster i syfte att ställa om till en mer långsiktigt hållbar ekonomi. I takt med att jordens befolkning ökar och allt fler får det allt bättre ökar efterfrågan på naturresurser. Då dessa förbrukas i en allt snabbare takt ökar behovet att ställa om till en mer hållbar tillväxt som bygger på en effektivare användning av resurser i form av energi, vatten och råvaror. Som ett svar på detta växer den cirkulära ekonomin och delningsekonomin, drivna av den digitala omställningen som genom snabb teknikutveckling möjliggör nya affärsmodeller. REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 33

206 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Strategier för att stärka konkurrenskraften Bredda samverkan inom och mellan näringsliv, offentlig sektor, utbildning och forskning Genom en stark och bred regional samverkan mellan högre utbildning, forskning, näringsliv och offentlig sektor ska vi höja kunskapsinnehållet i näringslivet. För att stärka länets innovationskraft ska vi stödja och stimulera forskning inom profilområden där vi har komparativa fördelar men också hitta nya sätt att kombinera olika typer av kunskap och kompetenser. Här har länets inkubatorer men också Linnéuniversitetet en nyckelroll. Ett starkt entreprenörskap både i nya och befintliga företag är en viktig pusselbit. Vi ska dels stödja och stimulera framväxten av nya företag, dels bidra till utvecklingen hos befintliga företag för att de ska kunna växa och stärka sin konkurrenskraft internationellt. Nyttja krafterna i den digitala ekonomin och den digitala utvecklingen I Kalmar län ska företag ha kunskapen och förmågan att kunna dra nytta av digitaliseringens och den digitala ekonomins möjligheter. Här ska finnas en god kunskap om hur till exempel digital teknik kan användas för att skapa förutsättningar för fler affärer, expansion och förbättrad lönsamhet. Därigenom förbättrar vi näringslivets konkurrenskraft. Kreativa mötesplatser i både fysisk och digital miljö, där universitet, näringslivet, offentlig sektor och civilsamhället kan mötas, ska ge förutsättningar för samverkan och samhandling. Skapa ett innovativt och kreativt klimat Förbättra rörligheten i det regionala arbetslivet och skapa en mer integrerad arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Kalmar län ska präglas av ökad rörlighet både vad gäller möjligheter att komma in på arbetsmarknaden samt för att under sitt yrkesliv byta jobb, yrkesinriktning eller göra karriär. Validering är en viktig metod för att synliggöra och formalisera lärande och därigenom underlätta inträde på arbetsmarknaden. Genom förbättrad rörlighet ökar möjligheterna för två parter i en familj att hitta passande arbeten, vilket underlättar för inflyttare. Här ska vi skapa möjligheter för olika karriärvägar samt genomföra insatser för att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden. Samverkan mellan utbildningsanordnare, forskningsaktörer, näringsliv och offentlig sektor är en förutsättning för en bra matchning mellan de utbildningar som erbjuds och kompetensbehoven i arbetslivet. Attraktiviteten behöver öka för utbildningar inom de bristyrken som identifierats i länet. Digitaliseringen är en viktig faktor för att kunna förnya arbetssätt, men också tillgängliggöra och öka attraktiviteten i utbildningar inom yrken som idag är svåra att rekrytera till i länet. Linnéuniversitetet, men även universitet och högskolor utanför länet har stor betydelse för kompetensförsörjningen, liksom distansutbildningar och de lärcentrum som tillgängliggör högre utbildning på fler platser i länet. För att stärka länets konkurrenskraft behöver vi skapa bättre förutsättningar för fler nya och växande företag. Här är kultur och kreativitet en viktig resurs. Entreprenörskap och konstnärskap har många beröringspunkter eftersom båda handlar om att tänka och skapa nytt. Vi ska medverka till möten och samarbeten mellan kulturen och näringslivet. Det leder till nya idéer och infallsvinklar, vilket är en bra grogrund för starkare innovationskraft. Utveckla den cirkulära ekonomin och delningsekonomin I Kalmar län ska vi ha kunskap om och nyttja möjligheterna med cirkulär ekonomi. Det betyder att vi genom samarbeten ska skapa utvecklade affärsmodeller, produkter och tjänster genom att materiella resurser används mer effektivt, genom smartare återvinning och affärsmodeller som bygger på att exempelvis hyra och dela. Arbetet handlar också om hur vi till exempel bygger mer energieffektivt samt skapar en hållbar transportinfrastruktur. Ökade krav på ett effektivt resursutnyttjande och hållbar utveckling stimulerar nya affärsmöjligheter. 34 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

207 I länet finns flera goda exempel på högteknologisk industri med högt designkunnande och stark export. PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN

208 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI I KORTHET Regional utvecklingsstrategi i korthet Klimat att växa i DELAKTIGHET, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Möjliggöra ett livslångt lärande där individens kompetens tillvaratas. Erbjuda ett utbud av kultur-, fritids- och föreningsliv med både bredd och spets. Främja en jämlik och jämställd hälsa och förebygga ohälsa. Arbeta för en giftfri vardag som ger en hälsosam uppväxt och god hälsa. Erbjuda en likvärdig vård och omsorg med individen i centrum genom samverkan i länet. Planera för en trygg och tillgänglig digital och fysisk miljö. Tillgängliggöra, utveckla och ta tillvara våra unika natur- och kulturmiljöer. HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING Åstadkomma korta restider med hög punktlighet för personer och gods. Möjliggöra digital kommunikation i hela länet. Arbeta aktivt för vatten av bra kvalitet och god tillgång. Minska klimatpåverkan och anpassa samhället till ett förändrat klimat. Öka samverkan i den fysiska samhällsplaneringen. Nyttja våra naturresurser effektivt och hållbart. 36 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

209 GOD MILJÖ FÖR BARN OCH UNGA Erbjuda en skola där barn och unga utvecklas maximalt. Fokusera på insatser som ger barn och unga en jämlik och jämställd uppväxt. Ge barn och unga möjlighet att uppleva, utöva och påverka ett brett utbud av kultur-, fritids- och föreningsaktiviteter. Ge barn och unga trygghet och en god upplevd fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa. Skapa förutsättningar för unga att forma självständiga liv. Utveckla barn och ungas möjligheter att vara delaktiga i och påverka beslut som rör dem själva och samhället. Utveckla stöd till unga att kunna ta tillvara de möjligheter som internationalisering och digitalisering erbjuder. STÄRKT KONKURRENSKRAFT Bredda samverkan inom och mellan näringsliv, offentlig sektor, utbildning och forskning. Förbättra rörligheten i det regionala arbetslivet och skapa en mer integrerad arbetsmarknad. Nyttja krafterna i den digitala ekonomin och den digitala utvecklingen. Skapa ett innovativt och kreativt klimat. Utveckla den cirkulära ekonomin och delningsekonomin. REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 37

210 UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING Den regionala utvecklingsstrategin kommer att följas upp i ett årligt regionalt forum genom ett antal utvalda indikatorer som ger en bild av utvecklingen i länet och inom de fyra prioriterade utvecklingsområdena. Här ges en översikt över indikatorerna. 3 Utvecklingsområde Indikator Övergripande Demografisk försörjningskvot Befolkningsförändring och inrikes flyttnetto Kvinnors representation i offentlig och privat sektor, samt på chefsnivå Delaktighet, hälsa och välbefinnande Tillit till andra människor Valdeltagande i val till Riksdag och region Förvärvsfrekvens Självskattad hälsa Disponibel inkomst per invånare God miljö för barn och unga Andel elever med examen från gymnasiet inom 4 år Upplevd trygghet Andel unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll Hållbar samhällsplanering Andel hushåll/arbetsställen med tillgång till minst 100 mbit/s Andel pendlare i dagbefolkning och antal resor med kollektivtrafik Utsläpp av växthusgaser Utsläpp av kväve och fosfor till Östersjön Balans på bostadsmarknaden Stärkt konkurrenskraft BRP/sysselsatt Nystartade företag och antal företag/1000 invånare Andel år med eftergymnasial utbildning och andel år med minst gymnasial utbildning Energianvändning/BRP och andel förnybar energi 3. Bilaga 1 38 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

211 Kalmar län ska erbjuda ett tryggt liv i en god miljö och en välfärd som ger förutsättningar för hälsa och välbefinnande. Foto: Johnny Franzén.

212 Kalmar Kalmar län har klimat att växa i. Ett gynnsamt kustklimat. Ett klimat där människor och företag växer. Ett unikt samarbetsklimat vi välkomnar både besökare och alla som vill rota sig här. Tillsammans gör vi det osannolika möjligt. Kalmar län klimat att växa i.

213 Indikatorer för uppföljning av regional utveckling Bilaga 1 Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030

214 Sammanfattning gymnasiet inom 4 år Upplevd trygghet Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll Andel hushåll/arbetsställen med 100 mbit/s Andel pendlare i dagbefolkning och resor med kollektivtrafik Utsläpp av växthusgaser Utsläpp av kväve och fosfor till Östersjön Balans på bostadsmarknaden BRP/sysselsatt (produktivitet) Antal nystartade företag och antal företag/inv. Andel eftergymnasialt utbildade (30 34 år), andel gymnasieutbildade (16 74 år) Energianvändning/BRP och andel förnybar energi Indikator Jämförelse Kommentar Demografisk försörjningskvot Kalmar län Kvoten är hög och ökar över tid Förändring i totalbefolkning och inrikes flyttnetto Kalmar län över tid Befolkningen ökar totalt sett men inrikes flyttnetto är negativt Andel kvinnor i offentlig/ Riksgenomsnitt Något under riksgenomsnittet privat sektor samt chefsnivå Valdeltagande i val till Riksdag och region Riksgenomsnitt Över riksgenomsnittet, valdeltagandet ökar både i länet och i riket Förvärvsfrekvens Riksgenomsnitt Över riksgenomsnittet totalt sett, under rikssnittet för utrikes födda. Lägre förvärvsfrekvens för kvinnor än för män både i länet och i riket. Stort gap mellan inrikes och utrikes födda i länet. Tillit Riksgenomsnitt Över riksgenomsnittet, små förändringar i tilliten över tid, både i länet och riket. Självskattad hälsa Riksgenomsnitt I nivå med riksgenomsnittet, andelen med god självskattad hälsa ökar både i länet och i riket. Medianinkomst per invånare Relativt andra län I nivå med jämförbara län men låga i ett riksperspektiv. Relativt stora könsskillnader i alla län. Andel med examen från Riksgenom- Över riksgenomsnittet och högt jämfört med andra län snitt Kalmar län över tid och rikssnitt Riksgenomsnitt Riksgenomsnitt Kalmar län över tid Kalmar län över tid Kalmar län över tid Kalmar län över tid Kalmar län över tid Relativt andra län Relativt andra län Riksgenomsnitt Kalmar län över tid Större upplevd trygghet i länet än riksgenomsnittet. Den upplevda tryggheten bland unga minskar dock, både i länet och i riket. Lägre andel än riksgenomsnittet, inga större förändringar över tid. Stora skillnader mellan inrikes/utrikes födda. Lägre andel än riksgenomsnittet, inga större förändringar över tid. Snabb utbyggnad de senaste åren, men lägre andel anslutna hushåll och arbetsställen än på riksnivå. Andelen pendlare har ökat i samtliga kommuner under Antalet resor/person med kollektivtrafiken ökar. Utsläppen minskar långsamt över tid. Utsläppen minskar över tid, men behöver minska snabbare. Ingen kommun i länet har balans på bostadsmarknaden, vilket är en försämring jämfört med tidigare år. I nivå med eller något under andra jämförbara län och låg i ett riksperspektiv. Nystartade företag i nivå med eller något över andra jämförbara län men låg i ett riksperspektiv, många företag/inv. jämfört med andra län. Lägre andel gymnasialt och eftergymnasialt utbildade än rikssnittet. Andelen eftergymnasialt utbildade ökar i samma takt som rikssnittet medan andelen gymnasieutbildade ökar snabbare än rikssnittet. Total energianvändning har ökat, men även energieffektiviteten ökar (dvs. energianvändning/brp minskar). Långsamt ökande andel förnybar energi.

215 Inledning De strategier som ställs upp i den regionala utvecklingsstrategin behandlar svårmätbara faktorer som ökad livskvalitet, utvecklade kommunikationer, näringslivsutveckling och förbättrad miljökvalitet. För att få en indikation på om de insatser som genomförs bidrar till måluppfyllelsen följer vi utvecklingen i länet genom ett antal indikatorer som direkt eller indirekt visar förändringar av tillstånd i samhället. Indikatorerna mäter utfall och är inte kopplade till några konkreta mål eller insatser. Det är dock viktigt komma ihåg att det kan finnas andra faktorer än de genomförda insatserna som bidrar till en förändring. Utvecklingen inom ett prioriterat område kan också påverka utvecklingen inom andra områden. Vi har därför valt ut ett antal indikatorer som är kopplade både till målbilden Klimat att växa i och till ett prioriterade utvecklingsområden. Därutöver finns ett antal övergripande indikatorer rörande demografi och jämställdhet, vilka påverkar alla utvecklingsområden. Konkreta mål specificeras inte i RUS, utan dessa kommer istället att finnas i underliggande handlingsprogram. Därför finns inte heller några målvärden för indikatorerna i RUS. Istället kommer mål att följas upp och effekter av konkreta insatser att utvärderas genom indikatorer i de underliggande handlingsprogrammen. Målbilden har inte något slutdatum och därför ställer vi inte heller upp något slutdatum för indikatorerna. Vissa indikatorer förändras långsamt, och små förändringar mellan år är då av mindre betydelse. Många miljörelaterade indikatorer är av denna typ. Inom andra områden kan stora förändringar ske mellan olika år utan att det rör sig om något trendbrott. Detta är fallet för många ekonomiska indikatorer, där konjunkturen kan svänga snabbt. För att begränsa möjligheten att små förändringar mellan enstaka år får genomslag fokuserar vi på att följa trenderna i indikatorerna snarare än att se till värdet ett visst år. I första hand använder vi riksgenomsnittet som jämförelsenorm för länets utveckling. Dock har storstadslänen stort genomslag på riksgenomsnittet, och i vissa fall avviker dessa i viktiga avseenden från andra län. I det fall riksgenomsnittet inte förefaller representativt för flertalet svenska län har vi valt att istället jämföra hur Kalmar län ligger till relativt övriga län. I ytterligare några fall finns inga andra län att jämföra med, och i dessa fall väljer vi att endast följa utvecklingen i Kalmar län över tid. I dessa fall finns istället mål kopplade till indikatorn i nationella och/eller regionala planer. För varje indikator presenterar vi dels ett nuläge, dels trenden för länets utveckling. För nuläget visar vi hur länet ligger till jämfört med den jämförelsenorm vi satt upp, och synliggör skillnader mellan kön, personer med svensk/utländsk bakgrund, eller andra relevanta uppdelningar. Jämställdhet mäts dels i nuläget genom att vi använder könsuppdelad statistik för indikatorer som rör individer, dels genom en indikator kopplad till kvinnors representation i arbetslivet och på chefsnivå. Indikatorerna är valda utifrån ett antal kriterier gällande datatillgång och användbarhet. De data som ligger bakom indikatorerna måste vara tillförlitliga, uppdateras löpande och med jämförbarhet över tid. Vidare bör indikatorerna bygga på data som produceras av en oberoende aktör när detta är möjligt. Så långt som är möjligt används indikatorer som kan beräknas utifrån öppet tillgängliga data, som går att bryta ned på kommunnivå, kön, bakgrund, ålder eller andra relevanta gruppindelningar. Vi använder därför i största möjliga mån data från SCB eller andra statliga myndigheter som producerar statistik.

216 Övergripande indikatorer Demografisk försörjningskvot Motiv: Demografisk balans i befolkningen, behov av välfärdstjänster Jämförelse: Förändring över tid i Kalmar län Figuren visar den demografiska försörjningskvoten, dvs. hur många äldre och yngre det går på varje person i arbetsför ålder, här definierad som personer mellan år. Den demografiska försörjningskvoten visar på behoven av välfärdstjänster som skola, vård och omsorg i en befolkning. En högre kvot innebär ett större behov av välfärdstjänster. På varje person i åldern gick det år 2016 ca 0,7 äldre eller yngre personer. Kvoten har ökat över tid eftersom både andelen äldre och andelen yngre i länets befolkning ökar. Andelen äldre i befolkningen är dock högre än andelen yngre, och bidraget till försörjningskvoten från äldre är därför större än bidraget från yngre. Demografisk försörjningskvot Kalmar län, Källa: SCB, Folkmängden den 1 november efter region, ålder och år, egna beräkningar Förändring i totalbefolkning och inrikes flyttnetto Motiv: Länets attraktivitet för boende/inflyttning efter ålder och kön. Påverkar i sin tur bl.a. demografisk försörjningskvot och utbildningsnivå. Jämförelse: Förändring över tid i Kalmar län. Befolkningen i Kalmar län har ökat från 2010 och framåt. Befolkningsökningen förklaras av inflyttning från utlandet, varför andelen utrikes födda ökar i länet. Utan inflyttningen från utlandet skulle länets befolkning ha minskat under hela 2000-talet. Länet har ett negativt inrikes flyttnetto, vilket innebär att det flyttar fler personer från länet till övriga Sverige än vad som flyttar in från övriga landet. Eftersom det främst är unga som flyttar från länet blir födelsetalen låga och dödstalen höga i länet relativt riksgenomsnittet. Figur 1 visar hur befolkningen i Kalmar län förändrats sedan år 2000.

217 Figur 1. Befolkningsförändring Kalmar län, Källa: SCB, Folkmängden den 1 november efter ålder och region, Figur 2 visar länets inrikes flyttnetto efter kön och ålder som genomsnitt för åren Inrikes inflyttning i länet är mindre än inrikes utflyttning totalt sett och nettot har varit relativt oförändrat under hela 2000-talet. Under perioden flyttade det i genomsnitt ut 866 fler personer än vad som flyttade in i länet. Figur 2. Inrikes flyttnetto Kalmar län, efter kön och ålder, medelvärde Källa: SCB, Befolkningsförändringar, antal personer efter kön, förändringar, region, , egna beräkningar Nettot är kraftigt negativt i åldern år, och stabiliseras kring noll för personer runt 40 år. Unga kvinnor är överrepresenterade bland utflyttarna, vilket ger ett mer negativt totalt flyttnetto för kvinnor än för män. För personer över 50 år är nettot svagt positivt och förblir så även vid högre åldrar. Flyttbenägenheten är dock betydligt lägre bland äldre än bland yngre, och inflyttningen i högre åldrar väger därför inte upp för utflyttningen av unga. Det inrikes flyttnettot påverkar länets demografi eftersom det främst är yngre som flyttar från länet och äldre som flyttar in i länet. Personer som tagit examen från gymnasiet är överrepresenterade bland utflyttarna, och flyttmönstret påverkar därför bl.a. utbildningsnivån i länets befolkning. 1 Flyttarrisker beräknas som andelen inrikes in- och utflyttare per kön och ålder (ettårsklasser), men redovisas här aggregerat till åldrar i femårsklasser, för ökad läsbarhet.

218 Andel kvinnor i offentlig/privat sektor samt i chefsposition Motiv: Jämställdhet, kvinnors representation i offentlig/privat sektor och möjlighet att göra chefskarriär. 2 Jämförelse: Riksgenomsnitt I Sverige är kvinnor överrepresenterade i offentlig sektor och män i privat sektor, och detta mönster är mer utmärkande i Kalmar län än på riksnivå. Det beror på att offentlig sektor och tillverkningsindustrin (privat sektor) är överrepresenterade i länet, medan könsfördelningen inom dessa två är ungefär densamma i länet som på riksnivå. I Kalmar län var ca 72 % av de sysselsatta inom offentlig sektor kvinnor år 2015 och ca 28 % män. På riksnivå var ca 69 % av de offentliganställda kvinnor och 31 % män. Bland de sysselsatta inom privat sektor i Kalmar län var ca 33 % kvinnor medan motsvarande siffra på riksnivå vad ca 38 %. Kvinnor utgör ca 48 % av den sysselsatta dagbefolkningen både i riket och i Kalmar län. Ca 35 % av cheferna i Kalmar län är kvinnor, medan ca 37 % av cheferna i Sverige är kvinnor. På den högsta chefsnivån (kod 111 enligt SSYK 2012: politiker och högre ämbetsmän; VD m.fl.,) är andelen kvinnor lägre än bland chefer i allmänhet. Ca 19 % av cheferna på denna nivå är kvinnor i Kalmar län, medan riksgenomsnittet är ca 20 %. Detta tyder på förekomsten av ett glastak: andelen kvinnor i chefsposition understiger andelen kvinnor i respektive sektor, och kvinnor är än mer underrepresenterade på de högsta chefsnivåerna. Kalmar län ligger ungefär i nivå med riket sett till andelen chefer totalt sett och andelen chefer på högsta nivå. Tabell 1. Andel kvinnor i sysselsatt dagbefolkning och på chefsnivå, Kalmar län och Riket, 2015 Kalmar län Riket Hela ekonomin Andel kvinnor bland sysselsatta 48 % 48 % Andel kvinnliga chefer, samtliga nivåer 35 % 37 % Andel kvinnor bland politiker och högre ämbetsmän/ VD m.fl. 19 % 20 % Offentlig sektor Andel kvinnor bland sysselsatta 72 % 69 % Andel kvinnliga chefer, samtliga nivåer 60 % 58 % Andel kvinnor bland politiker och högre ämbetsmän/ VD m.fl. 36 % 42 % Privat sektor Andel kvinnor bland sysselsatta 33 % 38 % Andel kvinnliga chefer, samtliga nivåer 23 % 29 % Andel kvinnor bland politiker och högre ämbetsmän/ VD m.fl. 13 % 15 % Källa: SCB, yrkesregistret, 2015 Andelen kvinnor i chefsposition är något lägre i Kalmar län än på riksnivå i både offentlig och privat sektor. Kvinnor utgör ca 72 % av de sysselsatta i offentlig sektor i Kalmar län och ca 60 % av cheferna i offentlig sektor. På högsta nivå (politiker och högre ämbetsmän i offentlig 2 Till offentlig sektor räknas: statlig förvaltning, statliga affärsverk, primärkommunal förvaltning, landsting, övriga offentliga institutioner, statligt ägda företag och organisationer, kommunalt ägda företag och organisationer. Till privat sektor räknas: aktiebolag ej offentligt ägda, övriga företag, ej offentligt ägda, övriga organisationer. Som chefer definieras yrkeskoderna 112, 121, 122, 123, 124, 125, 129, 131, 132, 133, 134, 135, 136, 137, 138,141, 142, 149, 151, 152, 153, 154, 159, 161, 171, 172, 173, 174 och 179 enligt SSYK 2012.

219 förvaltning eller VD i offentligt ägda bolag) utgör kvinnor ca 36 % av cheferna. På högsta chefsnivå ligger Kalmar län dock under riksgenomsnittet. Andelen kvinnor på högsta chefsnivå i länet dras ned av en låg andel kvinnor som VD i kommunala bolag. Andelen kvinnor på VD-posten är lägre i länet än riksgenomsnittet för kommunala bolag, men ungefär i nivå med andelen kvinnor som är VD i privata aktiebolag i Kalmar län. I privat sektor utgör kvinnor ca 33 % av de sysselsatta i Kalmar län, och ca 23 % av de privatanställda cheferna är kvinnor. På VD-nivå är ca 13 % av cheferna kvinnor. Andelen kvinnor bland privatanställda är lägre i Kalmar län än på riksnivå, och andelen kvinnliga chefer totalt sett är mycket lägre än på riksnivå. På högsta chefsnivå ligger länet dock ungefär i nivå med riksgenomsnittet. Delaktighet, hälsa och välbefinnande Valdeltagande i Riksdagsval och regionalt val Motiv: Demokratiskt deltagande, samhällsengagemang, engagemang i regionen Jämförelse: Riksgenomsnitt Valdeltagande är en vanlig indikator på delaktighet och deltagande i samhället och som mått på legitimiteten hos de valda församlingarna. Valdeltagandet riksdagsval i länet är högre än riksgenomsnittet (figur 3). Valdeltagandet är särskilt högt i Kalmar, Torsås, Mönsterås, Mörbylånga och Borgholms kommuner. Detta mönster kan förklaras av att valdeltagandet generellt sett är högre bland äldre och bland personer med högre utbildning. Kalmar och Mörbylånga har högst andel befolkning med minst treårig eftergymnasial utbildning i länet medan en stor äldre befolkning kan bidra till ett högt valdeltagande i Borgholm, Torsås och Mönsterås. Figur 3. Valdeltagande Riksdagsvalet 2014, län Källa: SCB, Valmyndigheten, 2014 Den 1 januari 2019 överförs ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna till den då nybildade regionkommunen. Från och med valet 2019 kommer regional utveckling att styras av en direktvald församling, istället för en indirekt vald som i dagsläget. Från och med valet 2018

220 kommer vi att mäta det demokratiska engagemanget i regionen genom valdeltagandet i regionvalet. Tills detta val genomförts kommer vi att använda valdeltagandet i landstingsvalet som mått på det regionala demokratiska engagemanget. Figur 4. Valdeltagande Riksdagsval och landstingsval, Kalmar län och riket, valen 2006, 2010 och 2014 Källa: SCB, Valmyndigheten, 2014 Förvärvsfrekvens Motiv: Deltagande i arbetslivet, jämställdhet, integration på arbetsmarknaden Jämförelse: Riksgenomsnitt Att ha ett arbete ger inkomster och en egen försörjning, men också delaktighet i ett sammanhang. Andelen i arbete, dvs. förvärvsfrekvensen, används därför som indikator för delaktighet på arbetsmarknaden. Förvärvsfrekvensen definieras som andelen av befolkningen i arbetsför ålder (här år) som förvärvsarbetar. Figur 5 visar att förvärvsfrekvensen bland boende i Kalmar län ligger över riksgenomsnittet och är högre bland män än bland kvinnor i samtliga län och i riket. Figur 5. Förvärvsfrekvens för befolkningen år, län, 2015 Källa: SCB, RAMS, Förvärvsintensitet efter region, inrikes/utrikes född och kön, 2015

221 Bland utrikes födda är förvärvsfrekvensen ca 25 procentenheter lägre än bland inrikes födda i samma åldersgrupp, men med stora variationer beroende på födelseregion och vistelsetid i Sverige. Förvärvsfrekvensen bland inrikes födda ligger över riksgenomsnittet i Kalmar län, medan förvärvsfrekvensen bland utrikes födda är lägre. Könsskillnaderna mellan utrikesfödda är också större än mellan inrikes födda (se figur 7). Fram till ca 2011 låg utrikesföddas förvärvsfrekvens ungefär i nivå med riksgenomsnittet, men har sedan sjunkit, både jämfört med riksgenomsnittet och i absoluta tal. Detta sammanfaller med att andelen utrikesfödda i länet ökat sedan Utrikesfödda i länet har därmed relativt kort vistelsetid i Sverige. Figur 6. Förvärvsfrekvens för befolkningen år, i Riket och Kalmar län, efter bakgrund, Källa: SCB, Förvärvsintensitet efter region, inrikes/utrikes född och kön, Figur 7. Förvärvsfrekvens för befolkningen år, i Riket och Kalmar län, efter kön och bakgrund, Källa: SCB, Förvärvsintensitet efter region, inrikes/utrikes född och kön Tillit till medmänniskor Motiv: Mellanmänsklig tillit Jämförelse: Riksgenomsnitt Med tillit avses andelen som svarar ja på frågan Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? i Nationella Folkhälsoenkäten, som genomförs av Folkhälsomyndigheten bland personer i åldern år. Länssiffrorna avser medelvärdet av de länsvisa svaren

222 för de fyra senaste åren enkäten genomförts. Sverige har internationellt sett en mycket hög grad av tillit mellan människor. Figur 8 visar att Kalmar län ligger i nivå med riksgenomsnittet på 72 % som har tillit till andra människor enligt undersökningens definition. Jämfört med andra län ligger Kalmar ungefär mitt i fördelningen. Kvinnor i Kalmar län känner tillit i något större utsträckning än män i länet. Det finns dock inga systematiska könsskillnader mellan länen. Tilliten mellan människor har legat på ungefär samma nivå under hela mätperioden från 2004 och framåt (figur 9). Det har inte skett några större förändringar varken i länet eller på riksnivå. Figur 8. Tillit till andra, efter län och kön, medelvärde av Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsoinstitutet, Tillit till andra (självrapporterat) efter region, värde för Figur 9. Tillit till andra, Kalmar län och riket, rullande medelvärde för 2004/ /2016 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsoinstitutet, Tillit till andra (självrapporterat) efter region, värden för Självskattad hälsa Motiv: Upplevd hälsa och välbefinnande Jämförelse: Riksgenomsnitt

223 I Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät går det att jämföra andelen personer med olika typer av självrapporterade hälso- och sjukdomstillstånd per län. Vi fokuserar på det allmänna självskattade hälsotillståndet. Andelen i befolkningen i Kalmar län som skattar sin allmänna hälsa som bra eller mycket bra är ca 73 %, i nivå med riksgenomsnittet och högt i jämförelse med flertalet andra län. Länssiffrorna avser medelvärdet av de länsvisa svaren för de fyra senaste åren enkäten genomförts. Män har genomgående en högre självskattad hälsa än kvinnor, och detta gäller också för Kalmar län. Figur 10. Andel med god eller mycket god självskattad hälsa, medelvärde av länsvisa svar för Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsoinstitutet, Allmän hälsa (självrapporterat) efter region, värde för Länssiffrorna avser medelvärdet av de länsvisa svaren för de fyra senaste åren enkäten genomförts. Kalmar län placerar sig någonstans i mitten av en fördelning mellan Sveriges län för självskattad hälsa. Den självskattade hälsan bland befolkningen i Kalmar län har ökat i stort sett i samma takt som på riksnivå under perioden Figur 11. Andel med god eller mycket god självskattad hälsa, Kalmar län och riket, rullande medelvärde 2004/ /2016 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsoinstitutet, Allmän hälsa (självrapporterat) efter region, värden för Medianinkomst per invånare Motiv: Befolkningens ekonomiska möjligheter, lönenivåer och arbetskraftens produktivitet

224 Jämförelse: Relation till andra län (ranking) Hushållens inkomster är låga i Kalmar län i förhållande till riksgenomsnittet men ungefär i nivå med grannlänen Kronoberg, Östergötland och Blekinge (figur 12). Beroende på vilken inkomstdefinition som används ligger länet i mitten eller i den nedre delen av en fördelning mellan svenska län. Medel- och medianinkomst ligger mycket nära varandra i Kalmar län, eftersom länet har en mycket sammanpressad inkomstfördelning jämfört med flertalet andra län. Den sammanräknade förvärvsinkomsten ligger på en lägre nivå än riksgenomsnittet, men har utvecklats i ungefär i samma takt som riksgenomsnittet (figur 13). Figur 12. Sammanräknad förvärvsinkomst, median efter län och kön, 2015 Källa: SCB, Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige den 31/12 efter år, ålder, region och kön Figur 13. Sammanräknad förvärvsinkomst, median för Kalmar län och riket, , löpande priser Källa: SCB, Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige den 31/12 efter år, ålder, region och kön De låga inkomsterna hänger samman med att länet också har en låg BRP/sysselsatt, dvs. en låg produktivitet på arbetsställenivå. En ökning av produktiviteten möjliggör högre löner, vilket ger ökade inkomster för de sysselsatta i länet. Även möjligheterna till arbetspendling till bättre betalda arbeten i och utanför länet har betydelse för befolkningens inkomster. Utvecklingen av denna indikator hänger därmed samman med utvecklingen av indikatorerna BPR/sysselsatt, förvärvsfrekvens och andelen pendlare i dagbefolkningen.

225 God miljö för barn och unga Andel elever med examen från gymnasiet inom 4 år Motiv: Tillgång på god utbildning, skolans kvalitet Jämförelse: Riksgenomsnitt Andelen elever i Kalmar län som tar examen från gymnasiet inom fyra år är bland de högsta i landet. Läsåret 2015/16 tog ca 72 % av eleverna i Kalmar län examen inom 4 år, vilket var ca 4 procentenheter högre än riskgenomsnittet (figur 14). Andelen med examen ligger också över riksgenomsnittet i de flesta av länets kommuner. Kvinnor tar examen från gymnasiet i högre utsträckning än män, och könsskillnaderna är stora i många av länets kommuner. Figur 14. Andel elever med gymnasieexamen inom 4 år, län, läsåret 2015/16 Källa: Skolverket, SIRIS, läsåret 2015/16 Figur 15 visar utvecklingen av andelen med examen eller studiebevis över tid. Andelen i Kalmar län som fått ut studiebevis, dvs. läst de kurser som krävs för examen men är underkänd i någon obligatorisk kurs, ligger ungefär i nivå med riksgenomsnittet medan andelen med examen är högre än riksgenomsnittet. Figur 15. Andel elever med gymnasieexamen/studiebevis inom 4 år, Kalmar län och riket, Källa: Skolverket, SIRIS, läsåren 2014/15 och 2015/16

226 Upplevd trygghet Motiv: Trygghet, ungas levnadsförhållanden Jämförelse: Riksgenomsnitt och Förändring över tid i Kalmar län Ungas levnadsförhållanden undersöks vart tredje år i den s.k. LUPP-enkäten, som riktas till elever i årskurs 8 och år 2 på gymnasiet. LUPP genomfördes senaste gången 2015 (LUPP 2015 Ungas livssituation i Kalmar län och Eksjö kommun). I enkäten ställs frågor om ungdomarnas känsla av trygghet, delaktighet och vilja att vara med och påverka. Resultaten för 2015 visar att ungdomarna i regionen generellt sett mår bra och upplever att de har goda levnadsvillkor. Ett flertal frågor ställs gällande hur ungdomarna upplever tryggheten på olika platser och i olika sammanhang. 3 Den upplevda tryggheten har minskat över tid på de olika platser frågorna gäller. Det gäller både bland de unga i Kalmar län och i Sverige totalt sett. Tryggheten upplevs dock högre än riksgenomsnittet i Kalmar län för alla miljöer utom på fritidsgårdar/ungdomens hus. Den största försämringen av tryggheten i länet gäller också denna miljö. Även den upplevda tryggheten på vägen till och från skolan och i kollektivtrafiken har minskat över tid. Tjejer upplever i lägre utsträckning än killar att de är trygga. Frågorna om upplevd trygghet har ställts gällande olika platser i olika års undersökningar. Vi följer tryggheten på de platser som funnits med i de senaste tre undersökningarna, samt trygghet på nätet, som tillkom i 2012 års undersökning. Frågor rörande trygghet i olika skolmiljöer och i det egna bostadsområdet har förändrats och inte kunnat jämföras över tid. Figur 16. Upplevd trygghet bland unga (åk 8 och gymnasiet år 2), kommuner i Kalmar län och riket, 2015 Källa: Låt siffrorna tala! Lupp 2015 Ungas livssituation i Kalmar län & Eksjö kommun. 3 Enkäten genomförs inte i alla kommuner i Kalmar län eller i riket. Vilka kommuner som ingår i länets och rikets resultat varierar mellan åren, vilket försvårar tolkningen av resultaten. Även Eksjö kommun i Jönköpings län ingår i Kalmar läns svar. Svarsalternativens formulering har också förändrats mellan undersökningarna, vilket kan ha påverkat svaren. I 2012 års undersökning var svarsalternativen gällande trygghet på olika platser Ja, alltid, Ja, oftast, Nej, sällan och Nej, aldrig. I 2015 års undersökning var svarsalternativen alltid, oftast, sällan och aldrig.

227 Figur 17. Upplevd trygghet bland unga (åk 8 och gymnasiet år 2), kommuner Kalmar län och riket, 2009, 2012 och 2015 Källa: Låt siffrorna tala! Lupp 2015 Ungas livssituation i Kalmar län & Eksjö kommun. Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) Motiv: Utanförskap bland unga Jämförelse: Riksgenomsnitt Andelen unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) används som mått på utanförskap bland unga. Vi använder måttet istället för förvärvsfrekvens eller arbetslöshet bland unga då de andra två måtten även inkluderar heltidsstudenter som söker arbete. En svaghet med måttet är att deltagande i alla typer av program eller åtgärder räknas som aktivitet, men deltagandet behöver inte uppfattas som ett positivt utfall av den person det gäller. Temagruppen Unga i arbetslivet klassificerar en individ som varken arbetande eller studerande om denne under ett helt kalenderår inte haft inkomster som överstiger ett inkomstbasbelopp, inte haft studiemedel, inte varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar samt inte har arbetspendlat till Norge eller Danmark. Statistiken redovisas på åldersgrupperna år respektive år. Vi summerar de två grupperna. Ca 9 % av de unga i åldern år tillhörde UVAS-gruppen i Kalmar län 2014, vilket är en något lägre andel än riksgenomsnittet. Andelen har också varit lägre än riksgenomsnittet i Kalmar län över tid. Figur 18. Unga år som varken arbetar eller studerar, riket och Kalmar län, Källa: egna beräkningar Bland inrikes födda är andelen UVAS ca 7 % bland både männen och kvinnorna. Andelen bland utrikesfödda är betydligt högre, och högre bland kvinnor än bland män.

228 Tabell 2. Unga år som varken arbetar eller studerar, efter kön och bakgrund, riket och Kalmar län, 2014 Unga år Riket Kalmar län Antal Andel Antal Andel Kvinnor Inrikes födda ,9 % ,3 % Kvinnor Utrikes födda ,3 % ,0 % Män Inrikes födda ,3 % ,2 % Män Utrikes födda ,8 % ,9 % Totalt ,4 % ,9 % Källa: egna beräkningar Figur 19 visar vilken typ av ersättning eller aktivitet de unga (16 29 år) som varken arbetade eller studerade hade år 2014 i Kalmar län. En person kan ha flera olika typer av ersättningar under året och således förekomma i flera kategorier. De som invandrat under året eller har okänd aktivitet ingår dock inte i någon av de andra kategorierna. Figur 19. Aktivitet unga år som varken arbetar eller studerar, Kalmar län 2014 Källa: egna beräkningar Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll Motiv: Barn och ungas ekonomiska möjligheter/ekonomisk utsatthet bland barn och unga Jämförelse: Riksgenomsnitt Trots att inkomsterna i länet är relativt låga är andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll i länet lägre än riksgenomsnittet och lågt jämfört med andra län. 4 Detta hänger samman med att länet har en mycket sammanpressad inkomststruktur, med få låg- och höginkomsttagare. Figur 20 visar andelen barn (0 17 år) i ekonomiskt utsatta hushåll samt andelen av barnen med svensk respektive utländsk bakgrund som finns i dessa hushåll. 4 Med ekonomiskt utsatta avses hushåll med låga inkomster eller med ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag) någon gång under året. Med låg avses inkomster som understiger socialbidragsnormen och en norm för boendeutgifter. Endast hushåll som varit folkbokförda i kommunen under ett helt år ingår i beräkningen.

229 År 2014 bodde ca 10 % av barnen mellan 0 17 år i Kalmar län i hushåll som var ekonomiskt utsatta. Andelen skiljer sig kraftigt mellan barn med svensk och utländsk bakgrund. Bland barn med svensk bakgrund finns ca 5 % i ekonomiskt utsatta hushåll, vilket är något lägre än riksgenomsnittet för barn med svensk bakgrund. Bland utrikes födda fanns ca 30 % av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll, vilket är något högre än riksgenomsnittet för barn med utländsk bakgrund. Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll varierar mellan länets kommuner. Andelen är lägst i Mörbylånga och Oskarshamn med ca 5 % medan ca 9 % av barnen i Borgholm, Emmaboda, Hultsfred, Högsby och Västervik tillhör ekonomiskt utsatta hushåll. Samtliga kommuner i Kalmar län ligger dock under riksgenomsnittet och har gjort så under lång tid. Figur 20. Barn 0 17 år i ekonomiskt utsatta hushåll, 2014 Källa: SCB, Folkhälsomyndigheten Figur 21. Barn 0 17 år i ekonomiskt utsatta hushåll, Kalmar län och riket, Källa: SCB, Folkhälsomyndigheten

230 Hållbar samhällsplanering Andel hushåll/arbetsställen med tillgång till minst 100 mbit/s bredband Motiv: Tillgång till snabbt bredband är en förutsättning för den digitala omställningen Jämförelse: Förändring över tid i Kalmar län År 2016 hade ca 55 % av hushållen och ca 40 % av arbetsställena i Kalmar län tillgång till bredbandsanslutning om minst 100 Mbit/s. På riksnivå hade ca 73 % av hushållen och ca 63 % av arbetsställena tillgång till 100 Mbit/s bredband. Bland hushåll i tätort hade ca 78 % tillgång till hastigheter om 100 Mbit/s, medan motsvarande andel i områden utanför tätort och småort var ca 22 %. Andelen anslutna hushåll i länet har ökat dock kraftigt de senaste åren, från ca 30 % år I Digital agenda för Sverige har regeringen angett målet att 95 % av befolkning och arbetsställen bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast år År 2025 ska alla hushåll och arbetsställen ha tillgång till snabbt bredband. I Kalmar läns regionala digitala agenda finns målet att 50 % av hushållen och företagen i Kalmar län år 2015 ska ha 100 Mbit/s bredband och att 100 % av hushållen ska ha 100 Mbit/s år Delmålet för 2015 nåddes med liten marginal. Den regionala digitala agendan revideras under Figur 22. Andel hushåll och arbetsställen med tillgång till bredband 100mbit/s, 2016 Källa: Post- och telestyrelsen, Mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2016 Andel pendlare i länets dagbefolkning och antal resor med kollektivtrafik Motiv: Regionförstoring (ökad storlek på de arbetsmarknadsregioner som berör länet) Jämförelse: Förändring över tid i Kalmar län Indelningen i lokala arbetsmarknader (SCB) och funktionella analysregioner (Tillväxtverket) bygger på statistik om arbetspendling över kommungränser. Uppskattningen av storleken på arbetsmarknadsregionerna bygger på storleken på den totala pendlingen och riktad pendling till olika kommuner. Målet är att nå färre men större arbetsmarknadsregioner i Kalmar län genom ökad pendling inom länet och över länsgränsen.

231 Andelen pendlare bland de sysselsatta i länets dagbefolkning används som indikator för omfattningen av pendling inom länet. År 2015 pendlade totalt ca 22 % av de sysselsatta i länet över en kommungräns. Kommunerna Kalmar, Oskarshamn, Vimmerby och Emmaboda har ett positivt pendlingsnetto, dvs. dagbefolkningen är större än nattbefolkningen. Övriga kommuner i länet och även länet som helhet har negativa pendlingsnetton. Pendlingen in i och ut samtliga länets kommuner har ökat med ca 20 % under perioden Pendlingen bland kvinnor har ökat mer än bland män, även om männen ännu dominerar bland de som pendlar längre sträckor. Det pågår därmed en regionförstoring inom länet. Figur 23. Andel inpendlare bland sysselsatta i kommunen efter kön, 2015 Källa: SCB, förvärvsarbetande pendlare 16+ år efter region, år och kön; egna beräkningar Figur 24. Andel inpendlare och förändring i inpendling bland sysselsatta i kommunen förändring Källa: SCB, Förvärvsarbetande 16+ år pendlare över kommungräns efter region, år och kön, 2005 och 2015; egna beräkningar Antalet resor med kollektivtrafik har ökat med ca 50 % under perioden , och för vissa stråk har resandet ökat med 100 %. Figur 25 visar utvecklingen av antalet resor totalt sett och antalet resor per länsinvånare under perioden Ökningen av antalet resor och antalet resor per person följer varandra väl. Detta indikerar att ökningen av kollektivtrafikresandet beror på att fler väljer att åka kollektivt, och inte på befolkningsökningen i länet under samma period. Ökningen av resandet med kollektivtrafik sammanfaller i tid med införandet av s.k. stråktrafik år 2008, i de relationer där många människor reser ( starka kollektivtrafikstråk ). Det innebär att trafiken körs i taktfast tidtabell med samma avgångs- och

232 ankomstminut oavsett klockslag, samt med relativt hög turtäthet. Utvecklingen indikerar att stråktrafiken lyckats attrahera den avsedda målgruppen, personer som pendlar för arbete eller studier. Figur 25. Antal resor med kollektivtrafik (miljoner) samt antal resor/länsinvånare/år, Källa: Kalmar Länstrafik; SCB befolkningsstatistik; egna beräkningar Utsläpp av växthusgaser i CO 2 -ekvivalenter Motiv: Minskad klimatpåverkan Jämförelse: Förändring över tid i Kalmar län Figur 26 visar utsläppen av växthusgaser i Kalmar län mätt i s.k. koldioxidekvivalenter, dvs. där utsläpp av olika växthusgaser viktas efter deras olika förmåga att bidra till global uppvärmning. Omräkningen till koldioxidekvivalenter anger vilken klimatverkan som utsläppen av en viss växthusgas motsvarar i termer av koldioxid. Figuren visar också att det skett stora förändringar i den sektorsvisa fördelningen av utsläppen från Kalmar län över tid. Utsläppen inom energiförsörjning har minskat kraftigt. Samtidigt har ökad produktion inom industrin lett till att utsläppen inom industrin fördubblats sedan Även inom avfall och avlopp har stora minskningar skett, medan utsläppen inom övriga sektorer är i det närmaste oförändrade. Riksdagen har beslutat om ett etappmål om minskade utsläpp av växthusgaser på 40 % från 1990 års nivå till år 2020, vilket gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. I Kalmar län har utsläppen till och med 2012 totalt sett minskat med ca 10 % från nivån år Figur 26. Utsläpp av luftföroreningar i Kalmar län, 1000 ton/år (koldioxidekvivalenter) Källa: SMED RUS, egna beräkningar (Energibalans 2012 Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län 2015)

233 Utsläpp av kväve och fosfor till Östersjön Motiv: Utsläpp av kväve och fosfor bidrar till övergödningen av Östersjön Jämförelse: Förändring över tid i Kalmar län Östersjön är en värdefull resurs både för framtida vattenförsörjning och som ett levande hav som kan leverera ett stort antal ekosystemtjänster. Övergödning har gjort att många av Östersjöns funktioner är ansträngda eller hotade. Kalmar läns kustvattenkommittés sammanvägda bedömning av kvalitetsfaktorn näringsämnen år 2015 visar att statusen längs Kalmar läns kust var otillfredsställande till måttlig på samtliga undersökta stationer. Inte vid någon av de undersökta plasterna var statusen god med avseende på näringsämnen. Läckage från jordbruksoch skogsmark dominerar bland källorna till vattendragens näringsbelastning. Det är framför allt halterna av fosfor som drar ned den sammanvägda statusen. Figurer 27 och 28 visar uttransporten av kväve respektive fosfor med vattendragen i Kalmar län till Östersjön under Transporten av båda ämnena visar en svag tendens att minska under perioden. Under 2015 tillförde vattendragen i länet 52 ton fosfor (motsvarande 9 % av det totala bidraget från svenska vattendrag) till egentliga Östersjön. Tillförseln av kväve från länets vattendrag var ton (motsvarande 14 % av det totala bidraget via vattendrag). För att nå målet om att det inte ska finnas någon övergödning i Östersjön behöver utsläppen av kväve och fosfor minska i snabbare takt än vad de i dagsläget gör. Figur 27. Transport av kväve (ton/år, flödesviktad) till Östersjön med vattendragen i Kalmar län, Källa: Figur 28. Transport av fosfor (ton/år, flödesviktad) till Östersjön med vattendragen i Kalmar län, Källa:

234 Balans på bostadsmarknaden Motiv: Balans på bostadsmarknaden Jämförelse: Förändring över tid i Kalmar län Som indikator för läget på bostadsmarknaden används antalet kommuner som i Länsstyrelsens årliga bostadsmarknadsanalys 5 bedömer att de totalt sett i kommunen har en bostadsmarknad i balans i dagsläget. I januari 2017 bedömde samtliga 12 kommuner i länet att de totalt sett har brist på bostäder i kommunen. Det betyder att läget på bostadsmarknaden har blivit mer allvarsamt än 2016, då sju kommuner uppgav att de hade brist på bostäder. Det kan även jämföras med läget år 2013 då endast två kommuner i länet ansåg att de hade underskott. Tabell 3. Balans på kommunens bostadsmarknad januari 2017 Kommun Totalt sett Centralorten Övriga kommundelar Högsby Brist Brist Brist Torsås Brist Brist Brist Mörbylånga Brist Brist Balans Hultsfred Brist Brist Brist Mönsterås Brist Brist Brist Emmaboda Brist - - Kalmar Brist Brist Brist Nybro Brist Brist Överskott Oskarshamn Brist Brist Brist Västervik Brist Brist Balans Vimmerby Brist Brist Brist Borgholm Brist Brist Balans Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län, Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2017 När kommunerna bedömer läget på bostadsmarknaden om tre år ser läget fortsatt allvarsamt ut. Nio kommuner bedömer att det fortsatt kommer att råda underskott på bostadsmarknaden och två att marknaden kommer att vara i balans. Den ökande bristen på bostäder under se senaste åren beror på att det skett en historiskt stor inflyttning i länet under perioden. Stärkt konkurrenskraft BRP/sysselsatt Motiv: Produktivitet Jämförelse: Relation till andra län (ranking) Bruttoregionprodukten per sysselsatt är ett mått på förädlingsvärdet i näringslivet och kan beskrivas som summan av löner och driftsöverskott (kapitalavkastning) på arbetsställenivå, 5 Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2017, Länsstyrelsen Kalmar län, (2017:03).

235 fördelat per sysselsatt. Figur 29 visar utvecklingen av BRP/sysselsatt i Kalmar län och i riket, dvs. det samlade värdet av de varor och tjänster som produceras, för perioden Figur 29. Bruttoregionprodukt per sysselsatt i Sverige och Kalmar län, Källa: SCB, Bruttoregionprodukt efter region och år, De största branscherna i länet sett till antalet anställda är vård och omsorg, tillverkning och utvinning, handel, utbildning och företagstjänster. Samma branscher är också dominerande på risknivå. Jämfört med riket är dock tillverkningsindustrin och vård och omsorgssektorn relativt sett större i länet än på riksnivå. Figur 30 visar fördelningen av den totala sysselsättningen bland de boende i länet och riket efter bransch år Figur 30. Fördelning av förvärvsarbetande efter bransch, Kalmar län och Riket, 2015 Källa: SCB, Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter näringsgren SNI 2007 och region, 2015 Tillverkningsindustrins dominans gör Kalmar läns näringsliv relativt sårbart för förändringar på marknaderna för de produkter som dessa företag producerar för. Industrin är också mer konjunkturkänslig än tjänstesektorn, vilket medför att konjunktursvängningarna blir större i länet än i Sverige som helhet. Detta medförde att finanskrisen 2009, som främst påverkade industrin, slog relativt hårt mot regionen. I samband med krisen 2009 föll BRP/sysselsatt i länet med nästan 12 %, jämfört med riksgenomsnittet på ca 5 %. De industriarbeten som försvann under krisen har i stor utsträckning inte ersatts inom industrin. Detta är en del av en pågående strukturomvandling i länet, där sysselsättningen inom tjänstesektorn ökar medan industrin blir allt mer högteknologisk med allt färre anställda inom produktionen.

236 Den svaga utvecklingen av BRP innebär att Kalmar län har en låg produktivitet jämfört med andra län. Kalmar län låg 2015 på plats 18 bland de 21 svenska länen rankade efter BRP/sysselsatt. Produktiviteten i näringslivet är därmed låg i ett svenskt länsperspektiv. Även produktivitetstillväxten är svag, vilket medför att skillnaderna mellan Kalmar län och riket vidgas över tid, och att Kalmar läns relativa placering bland svenska län faller. Givet detta utgångsläge måste BRP/sysselsatt i Kalmar län öka i snabbare takt än andra län om länet ska stärka sin konkurrenskraft och komma ikapp övriga län i termer av produktivitet. Figur 31. Bruttoregionprodukt per sysselsatt, län, 2015 Källa: SCB, Bruttoregionprodukt och sysselsatta efter region, 2015 Energianvändning/BRP och andel förnybar energi Motiv: Ökad energieffektivitet, minskad användning av fossila bränslen Jämförelse: Förändring över tid i Kalmar län Figur 32 visar energianvändningen i Kalmar län under Energiförbrukningen och andelen förnybar energi tas fram ur SCBs statistik och räknas om i Energibalans för Kalmar län, som görs med ca 3 års mellanrum. Den senaste energibalansen avser år 2012 och nästa kommer att avse år Energianvändningen har ökat totalt sett, och ökningen beror på av en ökad produktion inom industrin. Industrins energianvändning har ökat med ca 50 % sedan I övriga sektorer har endast mindre förändringar skett. Figur 32. Total energianvändning (GWh) per sektor, Kalmar län, Källa: SCB, Energianvändning , egna beräkningar (Energibalans 2012 Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län 2015)

237 Energieffektiviteten mäts som energianvändningen i förhållande till BRP (fasta 2010 års priser) och har ökat under perioden. Det innebär att värdet av det som produceras i länet har ökat mer än vad energianvändningen har ökat. Figur 33 visar energianvändningen i förhållande till BRP (linje) och den totala energiförbrukningen i länet, uppdelat på energi från förnybara och icke förnybara källor (stapel). Uppdelningen bygger på data över användningen av förnybara och icke förnybara bränslen och en uppskattning av fördelningen mellan förnybar och icke förnybar energi i framställningen av el och fjärrvärme. Figur 33. Energianvändning/BRP i fasta priser, Kalmar län, Källa: SCB, Energianvändning , BRP efter region och år, ; egna beräkningar (Energibalans 2012 Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län 2015). Nystartade företag/1000 invånare och antal företag/1000 invånare Motiv: Förnyelse i näringslivet Jämförelse: Relation till andra län (ranking) Kalmar län präglas av en näringslivsstruktur med ett stort antal små företag i många olika branscher, men som domineras av ett fåtal stora företag inom tillverkningsindustrin. En näringsstruktur bestående av många små företag är både en styrka och en svaghet för länets arbetsmarknad och näringsliv. Små företag står för en stor andel av de nya arbetstillfällen som skapas, men också för en stor del av de som försvinner. Figur 34 visar etableringsfrekvensen, dvs. antalet nystartade företag per invånare i åldern år. Indikatorn visar hur många nya företag som startas, vilket ger en signal om huruvida det finns en förnyelse i näringslivet. Ett stort antal nystartade företag är inget självändamål, utan det väsentliga är att företagen överlever och bidrar till sysselsättning och ekonomisk aktivitet. Etableringsfrekvensen i Kalmar län var 2,3 företag/1000 inv. år Kalmar län ligger nära medianen för Sverige år 2015 men under riksgenomsnittet. Rikssnittet dras dock upp av en hög etableringsfrekvens i storstadslänen, framför allt Stockholms län. Etableringsfrekvensen i Kalmar län har ökat svagt över tid från, 2,1 företag/1000 inv. år 2010 till 2,3 företag/1000 inv. år Ökningen är dock mindre än på riksnivå. Kalmar län har dock relativt många företag per 1000 invånare totalt sett, vilket framgår av figur 36.

238 Figur 34. Etableringsfrekvens per län, 2015 Källa: Tillväxtanalys, Antal nystartade företag 2015 Figur 35. Etableringsfrekvens Kalmar län och riket, Källa: Tillväxtanalys, Antal nystartade företag 2015 Figur 36. Antal företag/1000 inv., riket och per län, 2014 Källa: Tillväxtverket, Antal operativa företagsledare efter region, 2014

239 Andel år med minst gymnasieutbildning samt andel år med eftergymnasial utbildning Motiv: Kompetensförsörjning Jämförelse: Riksgenomsnitt Utan en slutförd gymnasieutbildning är trösklarna in på arbetsmarknaden höga. Andelen i befolkningen år med minst gymnasial utbildning kan därför ses som ett mått på tillgången på utbildad arbetskraft. Eftersom utsikterna att få ett arbete är betydligt bättre för den som tagit examen för gymnasiet kan andelen personer utan gymnasieutbildning också ses som en indikator på storleken på en grupp som kan ha svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Figur 37. Andel i befolkningen år med minst gymnasial utbildning, 2016 Källa: SCB, Befolkning efter år, ålder, region, kön och utbildningsnivå Figur 38. Andel i befolkningen år med minst gymnasial utbildning, Kalmar län och riket, Källa: SCB, Befolkning efter år, ålder, region, kön och utbildningsnivå Andelen som går vidare till gymnasiet i Kalmar län är hög, liksom genomströmningen i gymnasiet. Detta återspeglas dock inte i andelen personer som har gymnasial utbildning eller högre i länet. Detta beror på att det främst är unga som flyttar från länet, och att studier är en vanlig orsak till utflyttning. Unga som klarat gymnasiet är därför överrepresenterade bland de

240 som flyttar från länet. Den låga andelen eftergymnasialt utbildade beror därför på en kombination av utflyttning av gymnasieutbildade, men också på att en lägre andel läser vidare efter gymnasiet i länet än i många andra län. Detta kan i sin tur bero på att arbetsmarknaden för gymnasieutbildade i länet är god relativt många andra län. Andelen åringar med eftergymnasial utbildning var ca 41 % i Kalmar län Att öka antalet personer med högre utbildning i länet är nödvändigt för att öka kunskapsinnehållet i näringslivet och möjliggöra ett ökat förädlingsvärde. Utbildningsnivån är generellt sett högre bland yngre än bland äldre. Andelen med eftergymnasial utbildning bland yngre (som är gamla nog att ha hunnit slutföra en eftergymnasial utbildning) kan därför ses som en ledande indikator över tillgången på arbetskraft med högre utbildning framöver. Eftersom personer med högre utbildning är mer flyttbenägna än andra påverkas andelen personer med eftergymnasial utbildning också av flyttmönstren till och från länet. Figur 39. Andel i befolkningen år med eftergymnasial utbildning, 2016 Källa: SCB, Befolkning efter år, ålder, region, kön och utbildningsnivå Figur 40. Andel i befolkningen år med eftergymnasial utbildning, Kalmar län och riket, Källa: SCB, Befolkning efter år, ålder, region, kön och utbildningsnivå

241 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelsens kansli Utredningssekreterare Linn Helmner E-post: linn.helmner@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag 2/18- Möjlighet att köpa cykel genom kommunen och med ett förmånsavtal Förslag till beslut Medborgarförslaget besvaras med hänvisning till att kommundirektören får i uppdrag att utreda förutsättningarna för kommunanställda att köpa cykel genom ett förmånsavtal Ärendet I medborgarförslag, nr 2/18 Möjlighet att köpa cykel genom kommunen och med ett förmånsavtal, föreslår förslagsställaren att alla kommunanställda ges möjlighet att köpa en cykel genom kommunen och med ett förmånsavtal. I motiveringen till förslaget beskriver förslagsställaren att med hjälp av stora volymer och skatteeffekter blir förmånscykeln ett attraktivt alternativ för kommunen och den anställde. Fler cyklande medarbetare främjar både hälsa och miljö, står det också beskrivet i motiveringen. I kommunens resepolicy står uttryckt att kommunens övergripande hållning vad gäller resor är att de ska ske på ett kostnadseffektivt, miljöeffektivt och säkert sätt. Kommunstyrelsens kansli ser mot bakgrund av detta positivt på intentionerna i medborgarförslaget. Möjligheten för kommunanställda att erhålla olika typer av förmånsavtal är vanligt förekommande i flera av landets kommuner, tillika i Oskarshamns kommun. Förmånsavtal kan utformas på flera olika sätt, exempelvis genom löneavdrag och innebär därför olika typer av konsekvenser för både medarbetare och arbetsgivare beroende på hur förmånen utformas. Att tillhandahålla nya typer av förmånsavtal innebär också att ny administration tillkommer. Kommunstyrelsens kansli föreslår därför att kommundirektören får i uppdrag att vidare utreda förutsättningarna för kommunanställda att köpa cykel genom ett förmånsavtal. Lars Ljung Utvecklingschef Linn Helmner Utredningssekreterare Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande

242 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning KS 2018/ Skickas till För kännedom: För åtgärd: Kommundirektören

243 PROTOKOLL Sida 1 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Dnr KS 2018/ Medborgarförslag 2/18 - Möjlighet att köpa cykel genom kommunen och med ett förmånsavtal Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslag nr 2/18 överlämnas till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Ärendet Inkom: Från: Helene Bolling Ärendets behandling Kommunfullmäktiges presidium föreslår, , att medborgarförslag nr 2/18 överlämnas till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Dagens sammanträde Ordföranden ställer proposition på presidiets förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Medborgarförslag nr 2/18. - Kommunfullmäktiges presidium, Skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelsens kansli Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

244 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelsens kansli Per Nygren E-post: per.nygren@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunfullmäktige Medborgarförslag 2/18 - Möjlighet att köpa cykel genom kommunen och med ett förmånsavtal Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut Medborgarförslag nr 2/18 överlämnas till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Ärendet Inkom: Från: Helene Bolling Sven-Åke Johansson Kommunfullmäktiges ordförande Per Nygren Kommunsekreterare Beslutsunderlag

245

246

247 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelsens kansli Utredningssekreterare Linn Helmner E-post: linn.helmner@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Sammanställning över obesvarade motioner t.o.m Förslag till beslut Sammanställningen över obesvarade motioner till och med noteras som mottagen. Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska obesvarade motioner redovisas två gånger per år, vid april och oktober månads sammanträden. Kommunstyrelsens kansli har sammanställt obesvarade motioner t.o.m Då fanns det 16 obesvarade motioner, varav 9 st som inte har besvarats inom 1 år från det datum de väcktes. Tabellen nedan redovisar obesvarade motioner under åren (Uppgift saknas för 2014.) Obesvarade motioner: Varav väckta för över ett år sedan: Lars Ljung Utvecklingschef Linn Helmner Utredningssekreterare Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga: Sammanställning obesvarade motioner t.o.m

248 Sammanställning över obesvarade motioner t.o.m Förkortningar KF = Kommunfullmäktige KS = Kommunstyrelsen KSAU = Kommunstyrelsens arbetsutskott KK = Kommunkontoret SN = Socialnämnden BN = Bildningsnämnden SBN = Samhällsbyggnadsnämnden TN = Tekniska nämnden STEN = Strategi- och näringslivsenheten Nr Ärende Motionär Anmäld/ Inkom Remiss-instans Kommentar 2/15 Inrätta en Mathias J Karlsson (L) KS landsbygdsnämnd/landsbygdsråd 9/15 Mobilt rapporteringssystem för kommunsköterskorna Mathias J Karlsson (L) SN, KS Remissvar inkommet från SN, under handläggning 3/16 Krafttag mot otryggheten och de sexuella övergreppen Britt-Marie Sundqvist, Mattias Bäckström Johansson, Dan Bengtsson, Jonny Evaldsson, Birgitta Karlsson, Uno Josefsson (SD) KS 4/16 Insatser mot barnfattigdom Eva-Marie Hansson (M) KS 7/16 En ökad kvalitet inom vård och omsorgen, socialförvaltningen Eva-Marie Hansson (M) Lennart Hellström (M) KS och SN 8/16 Plan för laddinfrastruktur Britt-Marie Sundqvist (SD) KS 11/16 Förenkla alkoholtillstånden Mathias J Karlsson (L) SN 14/16 Angående föreningsstöd Mathias J Karlsson (L) KS

249 Nr Ärende Motionär Anmäld/ Inkom Remiss-instans Kommentarer 3/17 Inför ett register över motioner och Britt-Marie Sundqvist (SD) KS medborgarförslag 6/17 Hjärtstartare i varje hörn Rebecka Englund (KD) SN 8/17 Trygghetsvärdar för att öka Mathias J Karlsson (L) KS tryggheten 9/17 Bussförbindelse till boende i Stångehamnsområdet, Oskarshamn Britt-Marie Sundqvist (SD) KS Behandlas i kommunfullmäktige /17 Sanera och slamsug igenväxande Mathias J Karlsson (L) SBN och TN vikar 11/17 Dags att införa hemtagningsteam i Ingemar Lennartsson (KD) SN Oskarshamns kommun 12/17 Bilda en kommunkoncern Mathias Karlsson (L) KS 13/17 Utveckling av kommunikationerna till och från Oskarshamn till Kalmar flygplats Eva-Marie Hansson (M) KS

250 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelsens kansli Utredningssekreterare Linn Helmner E-post: linn.helmner@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Sammanställning över obesvarade medborgarförslag t.o.m Förslag till beslut Sammanställningen över obesvarade medborgarförslag till och med noteras som mottagen. Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska obesvarade medborgarförslag redovisas två gånger per år, vid april och oktober månads sammanträden. Kommunstyrelsens kansli har sammanställt samtliga obesvarade medborgarförslag till och med Då finns det 15 obesvarade medborgarförslag och det finns 2 medborgarförslag som inte har besvarats inom ett år. Lars Ljung Utvecklingschef Linn Helmner Utredningssekreterare Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga: Sammanställning obesvarade medborgarförslag t.o.m

251 Sammanställning över obesvarade medborgarförslag t.o.m Förkortningar KF = Kommunfullmäktige KK = Kommunkontoret SBN = Samhällsbyggnadsnämnden KS = Kommunstyrelsen SN = Socialnämnden TN = Tekniska nämnden KSAU = Kommunstyrelsens arbetsutskott BN = Bildningsnämnden STEN = Strategi- och näringslivsenheten Medborgarförslag som besvaras av kommunfullmäktige efter remissrunda Nr Ärende Förslagsställare Anmäld Remissinstans Kommentarer 1/17 P-platser för husvagnar och husbilar Miroslav Vandel TN och SBN Behandlas på KF /17 Förslag till skateboardpark i Påskallavik Olle Axelsson SBN, TN och BN TN och BN svarat. SBN ej svarat 18/17 Motionsslinga Hjortberget- Fagereke Margareta Vestling BN,TN,SBN

252 Medborgarförslag som besvaras direkt av kommunstyrelsen eller en nämnd Nr Ärende Förslagsställare KF lämnar över Beslutsinstans 15/16 Bygg kort-åvc i Påskallavik, Bockara och Sven Ström m.fl KS Kristdala samt återupprätta servicen i Misterhult 16/16 Åtgärd med anledning av olycksrisk vid nya Resecentrum Frida Håkansson TN 3/17 Använd "vanligt" grus/sand istället för grovt Tomie, IngBritt TN krossat stenmaterial på gång/cykelväg Carlsson 6/17 Förslag till säkrare överfart på Stengatan från Oscarsgymnasiet till ICA-affären Åke Nilsson TN 10/17 Angående kameraövervakning i centrala Kim Sandeen KS Oskarshamn 14/17 50 km/h hastighetsskyltar i hamnen Mathias Armbäck TN 15/17 Riv gamla förskolan i Påskallavik Fredrik Haraldsson /17 Förslag till ökad trafiksäkerhet vid Stefan Karlsson TN Karlsborgsvägen i Kristineberg, Oskarshamn 17/17 Toaletter i hamnen Lars Svensson Förslag TN 1/18 Gör av- och påfarterna mer säkra i Jan-Erik Karlsson KS Oskarshamn 2/18 Möjlighet att köpa cykel genom kommunen och med ett förmånsavtal 3/18 Skapa en hub med tjänstemän Henric Oscarsson KS Kommentarer Helene Bolling KS Behandlas på KSAU

253 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2017/ Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Per Nygren E-post: per.nygren@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Information om bildningsnämndens ekonomiska situation Förslag till beslut Informationen noteras som mottagen. Ärendet Bildningsnämndens presidium, bildningschef Lotta Lindgren samt förvaltningsekonom Jesper Oscarsson informerar om läget gällande bildningsnämndens ekonomiska situation. Per Nygren Kommunsekreterare

254 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelsens kansli Utredningssekreterare Linn Helmner E-post: linn.helmner@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsens arbetsutskott Information- Nova verksamhetsåret 2017 Förslag till beslut Informationen noteras som mottagen Ärendet Rektor Bengt Karlsson informerar om verksamhetsåret 2017 för Nova Utbildning, FoU & Affärsutveckling. Lars Ljung Utvecklingschef Linn Helmner Utredningssekreterare

255 Leverans Nova 2017 Utbildning, Forskning och Utveckling & Affärsutveckling Antal examinerade från programutbildningar 17 drifttekniker, 19 produktionstekniker, 20 specialistundersköterskor, 13 sjuksköterskor och 19 KBT-terapeuter Öppna föreläsningar ca 100 personer har deltagit under året. Särskilt välbesökt blev föreläsningen om Särbegåvade barn där ett 70-tal personer deltog. Fristående kurser Sex fristående kurser har genomförts i samarbete med flera universitet och högskolor. Bl.a. en kurs i handledning för vårdpersonal med ett 20-tal deltagare. Ca 65 personer har sammanlagt läst fristående kurser. Integrationspedagog En ny yrkeshögskoleutbildning till integrationspedagog startade under året, i samarbete med Jönköping University och Värnamo kommun. Utbildningen lockade ett 70-tal sökande i Oskarshamn. Sammanlagt har 5 olika YH-utbildningar pågått under Skräddarsydda utbildningar Ca 150 personer har deltagit i olika anpassade utbildningar. Kurser i Socialrätt lockar deltagare från hela landet. Socialförvaltningen har genomfört en personalutbildning. i Etik och bemötande för ca 100 personer. Fyra ansökningar om YH-utbildning har skickats till YH-Myndigheten: Produktionsteknik (omsök), Specialistundersköterska äldre (omsök), Redovisningskonsult (ny) Stödpedagog (ny, samverkan).

256 Leverans Nova 2017 Utbildning, Forskning och Utveckling & Affärsutveckling Externa tentor Utöver de tentor som ingår i vårt utbildningsutbud administrerades 145 externa tentor. Antalet ökar för varje år. Masterutbildning 7,5 hp Geologiskt slutförvar av använt kärnbränsle Ett 50-tal deltagare från 12 länder. Kursen gavs i samarbete mellan Nova, KTH, LNU, SKB och universitet i USA, Kina och Singapore. Nova FoU Ca 25 pågående forskningsprojekt varav drygt 20 använder Äspölaboratoriet men även Kapsellaboratoriet används för FoU-projekt. Vetenskapsrådets behovsanmälan Sju universitet med KTH i spetsen tillsammans med Oskarshamns kommun och SKB stöttar planerna för NGL. Kompetenscenter vid Linköpings universitet inom materialvetenskap och utbildning Oskarshamns kommun deltar via Nova och Oskarsgymnasiet, tillsammans med 12 andra parter, bland annat Saft, i kompetenscentret. EU-projektet Brilliant Två besök genomförda i Oskarshamn, drygt 30 delagare från Polen och Baltikum bl a Litauens Energiminister. Projektet sker i samarbete med KTH.

257 Leverans Nova 2017 Utbildning, Forskning och Utveckling & Affärsutveckling Kinas ambassadör i Sverige på besök i Oskarshamn Ambassadören på tvådagars besök för att lära sig mer om kärnbränslecykeln. Besöket arrangeras i samarbete med KTH. Forskningsminister på besök i Oskarshamn Mötte representanter för Nova, Oskarshamns kommun, akademin och SKB för att diskutera Äspölaboratoriets framtida utveckling. Mobilisering av innovationsmiljö Äspö Atrinova/Nova deltar tillsammans med SKB och Regionförbundet i ett strukturfinansierat projekt. Atrinova deltar i OKG s innovationsarbete Ett 15-tal olika projektförslag utvärderas i samarbete med OKG. Storskaligt datacenter Förberedelser för etablering av storskaligt datacenter vid OKG pågår. Framtida vätgasanläggning? Förstudie kring marknad och logistikmöjligheter pågår. Samarbetspartner är OKG och Linköpings universitet.

258 Leverans Nova 2017 Utbildning, Forskning och Utveckling & Affärsutveckling Arbetsmarknadspolitiskt projekt har beviljats Projektet är ett samarbete mellan OKG, Arbetsförmedlingen och Oskarshamns kommun/nova. Livsmedelscentrum Oskarshamn Paketering av ett livsmedelscentrum vid Oskarshamns gamla flygplats pågår där intressenter för ex tomatodling & fiskodling bearbetas. Starta eget utbildning, och nyföretagarrådgivning 29 personer har genomgått Atrinovas företagarskola och 52 personer har erhålligt enskild rådgivning. Nya projekt i inkubatorn Fyra nya projekt har antagits till inkubatorn under året. Investerare Sydost Tre investerarträffar har arrangerats i samverkan med Kalmar Sciencepark, Videum, Företagsfabriken i kronoberg. Innovationstävling Urban food from residual heat medverkar i Vinnovafinansierad innovationstävling där pilotprojekt kan komma att demonstreras i Oskarshamn.

259 Leverans Nova 2017 Utbildning, Forskning och Utveckling & Affärsutveckling Idéjakt 2017 pågår Företag och privatpersoner är välkomna att delta i tävlingen som söker smarta innovativa idéer som kan utvecklas och bli till verklighet. Kommunikation Ett flertal pressmeddelanden, nyhetstips och nyhetsbrev har publicerats. Det har gjorts regelbundna inlägg i sociala medier och lokaltidningarna har skrivit straxt över 100 artiklar. Samarbetet med Linköping förstärks Gemensamma utvecklingsprojekt mellan industrin i Oskarshamn och Linköpings universitet. Nova koordinerar. Exempel på projekt som utvecklats inom EU-samordningsfuktionen Gymnasiesärskolan besökte partnerskola i Indonesien samt ett samverkansprojekt mellan Oskarshamn, Högsby och Mönsterås kommun för att minska arbetslösheten.