Kommunfullmäktige kallas till sammanträde

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 Kommunfullmäktige Datum Kommunfullmäktige kallas till sammanträde Datum och tid: kl. 18:00 Plats: Forum Vid förhinder kontakta: Linn Helmner, tel e-post: linn.helmner@oskarshamn.se Sven-Åke Johansson (S) Ordförande Per Nygren Sekreterare

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2 Kommunfullmäktige Datum Dagordning KF Upprop 43. Val av protokolljusterare och plats för justering 44. Fastställande av dagordning 45. Allmänhetens frågestund 46. Svar på medborgarförslag nr 1/17 - P-platser för husbilar och husvagnar 47. Värdskapsavtal O-Ringen Smålandskusten Ägardirektiv Oskarshamns Utvecklings AB, UTAB, 2018 samt ändrat beslut om Oskarshamns flygplats 49. Årsredovisning Revisionsberättelse för 2017 års verksamhet 51. Prövning av ansvarsfrihet för ledamöter i kommunstyrelsen och i nämnderna 52. Bildande av MOSKOGEN AB, KSRR - Yttrande 53. Ombyggnad Åsa-Skolan hus B 54. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030 (RUS) 55. Sammanställning över obesvarade motioner t.o.m Sammanställning över obesvarade medborgarförslag t.o.m Entledigande av uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige 58. Entledigande av uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige 59. Entledigande av uppdrag som ledamot i tekniska nämnden

3 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 3 Kommunfullmäktige Datum Nominering av ledamöter, lekmannarevisor, revisorsersättare och vice ordförande i styrelsen för Oskarshamn Energi AB 61. Nominering av ledamöter, ersättare, lekmannarevisor, revisorersättare, ordförande och vice ordförande i styrelsen för Oskarshamns Utvecklings AB 62. Fyllnadsval av ledamöter och ersättare i styrelsen för Stiftelsen Strandagården 63. Eventuella tilläggsärenden 64. Eventuella frågor och interpellationer 65. Anmälningsärenden

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2017/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelsens kansli Per Nygren E-post: per.nygren@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag nr 1/17 - P-platser för husbilar och husvagnar Förslag till beslut Medborgarförslag nr 1/17 avslås med hänvisning till tekniska nämndens och samhällsbyggnadsnämndens yttranden. Ärendet I medborgarförslag nr 1/17 föreslår Miroslav Andel att kommunen anordnar P-platser för husbilar och husvagnar på flera olika ställen i anslutning till villaområden och på detta sätt erbjuder sina invånare bättre service. Förslaget har remitterats till tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Yttranden från tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden Genom beslut , 23, hänvisar tekniska nämnden till att det inte är ett kommunalt ansvar att tillhandahålla p-platser för husbilar och husvagnar på kommunal mark för boende inom kvartersmark och villaområden. Därmed avslår tekniska nämnden medborgarförslaget. Samhällsbyggnadsnämnden yttrar , 55, bland annat följande: Att planera in kommunala parkeringsytor för husbilar och husvagnar i befintliga eller framtida bostadsområden bedöms inte aktuellt. Rådande planeringsprincip att boendeparkering ska lösas inom egen fastighet bör fortsätta att vara praxis i planeringssammanhang. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår avslag på medborgarförslaget. Lars Ljung Utvecklingschef Per Nygren Kommunsekreterare Beslutsunderlag

5 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Svar på medborgarförslag nr 1/17 - P-platser för husbilar och husvagnar Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Medborgarförslag nr 1/17 avslås med hänvisning till tekniska nämndens och samhällsbyggnadsnämndens yttranden. Ärendet I medborgarförslag nr 1/17 föreslår Miroslav Andel att kommunen anordnar P-platser för husbilar och husvagnar på flera olika ställen i anslutning till villaområden och på detta sätt erbjuder sina invånare bättre service. Förslaget har remitterats till tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Yttranden från tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden Genom beslut , 23, hänvisar tekniska nämnden till att det inte är ett kommunalt ansvar att tillhandahålla p-platser för husbilar och husvagnar på kommunal mark för boende inom kvartersmark och villaområden. Därmed avslår tekniska nämnden medborgarförslaget. Samhällsbyggnadsnämnden yttrar , 55, bland annat följande: Att planera in kommunala parkeringsytor för husbilar och husvagnar i befintliga eller framtida bostadsområden bedöms inte aktuellt. Rådande planeringsprincip att boendeparkering ska lösas inom egen fastighet bör fortsätta att vara praxis i planeringssammanhang. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår avslag på medborgarförslaget. Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande, , från kommunstyrelsens kansli föreslås att medborgarförslag nr 1/17 avslås med hänvisning till tekniska nämndens och samhällsbyggnads-nämndens yttranden. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår, , 36, besluta enligt föreliggande förslag. Dagens Sammanträde Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla det. Beslutsunderlag Bilaga TN Protokollsutdrag -, , 23 Bilaga SBN Protokollsutdrag -, , 55 Bilaga Mbf 1/17 Bilaga Kommunstyrelsens arbetsutskott, , 36 Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

6 PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Dnr TN 2017/ Medborgarförslag nr 1/17- P-platser för husbilar och husvagnar Tekniska nämndens beslut 1. Med hänvisning till att det inte är ett kommunalt ansvar att tillhandahålla p-platser för husbilar och husvagnar på kommunal mark, för boende inom kvartersmark och villaområden, så avslår tekniska nämnden medborgarförslag (Mbf 1/17). Jäv Svetlana Andelova (V) anmäler jäv och deltar inte i handläggningen av ärendet. Ärendet Det har inkommit ett medborgarförslag från Miroslav Andel där han föreslår att kommunen anordnar P-platser för husbilar och husvagnar på flera ställen i anslutning till villaområden och på detta sätt erbjuda sina invånare bättre service. Förslagställaren anför att med den stigande trenden och intresse för husbilarr/husvagnar saknas det idag P-platser för detta ändamål. Han hänvisar till att Byggebo och andra bostadsföreningar har agerat och anordnat flera p-platser för sina hyresgäster och att det är många som bor i villa och saknar en större yta för parkering. Det är en ökande försäljning av husbilar och förslagställaren undrar var alla dessa fordon ska parkera. Yttrande Att anordna parkeringsplatser till boende i bostadskvarter och villaområde är inte en kommunalt ansvarsområde och detta får ordnas genom fastighetsägarnas försorg. Att Byggebo och bostadsföreningar anordnat detta inom sina fastigheter visar med tydlighet att det är fastighetsägarnas ansvar. Har fastighetsägaren inte möjlighet att anordna uppställningsplats inom fastigheten så har husbils- /husvagnsägaren möjlighet att hyra in sig hos aktörer på marknaden som tillhandahåller denna tjänst. Med hänvisning till ovanstående så anser tekniska kontoret att medborgarförslaget ska avslås. Ärendets behandling Tekniska kontoret föreslår: - Med hänvisning till att det inte är ett kommunalt ansvar att tillhandahålla p-platser för husbilar och husvagnar på kommunal mark, för boende inom kvartersmark och villaområden, så avslår tekniska nämnden medborgarförslag (Mbf 1/17) Arbetsutskottet beslutar enligt föreliggande förslag. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

7 PROTOKOLL Sida 2 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum fortsättning Dagens sammanträde Ordföranden föreslår enligt föreliggande förslag: - Med hänvisning till att det inte är ett kommunalt ansvar att tillhandahålla p-platser för husbilar och husvagnar på kommunal mark, för boende inom kvartersmark och villaområden, så avslår tekniska nämnden medborgarförslag (Mbf 1/17). Ordföranden ställer proposition och finner att nämnden bifaller förslaget. Beslutsunderlag - Tekniska nämndens arbetsutskott , 23 Medborgarförslag nr 1/17- P-platser för husbilar och husvagnar - Tjänsteskrivelse/utredning från teknisk chef Medborgarförslag nr 1/17- P-platser för husbilar och husvagnar - Medborgarförslag nr 1/17 - P-platser för husbilar och husvagnar Skickas till För kännedom: Miroslav Andel För åtgärd: Kommunstyrelsen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

8 PROTOKOLL Sida 1 Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum Dnr SBN 2017/ Svar på medborgarförslag nr 1/17 - P-platser för husbilar och husvagnar Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadskontorets yttrande som sitt eget och föreslår att kommunstyrelsen avslår medborgarförslag nr 1/17 om P-platser för husbilar och husvagnar. Ärendet Oskarshamns kommun har fått in ett medborgarförslag där förslagsställaren önskar att kommunen ska anordna parkeringar för husbilar och husvagnar i anslutning till villaområden för en bättre service. Detta eftersom husbilsförsäljningen stiger i rask takt och att det finns många som bor i villa och saknar en större yta för parkering. Detta kan leda till osämja bland grannar. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Samhällsbyggnadskontoret ska planera för goda boendemiljöer, men parkering bedöms som att de boende ska lösa inom egen fastighet. Går inte detta hänvisas till privata/föreningsdrivna förvaringsplatser, då kommunen inte får konkurrera med privat näringslivsverksamhet. Förhållandet påminner om att äga en fritidsbåt. Om man inte kan rymma fritidsbåten på den egna tomten eller kanske inte prioriterat detta i sin planering av trädgården när den inte ligger till sjöss, är man hänvisad till de vinterförvaringsplatser som finns. Att planera in kommunala parkeringsytor för husbilar och husvagnar i befintliga eller framtida bostadsområden bedöms inte aktuellt. Rådande planeringsprincip att boendeparkering ska lösas inom egen fastighet bör fortsätta att vara praxis i planeringssammanhang. Om det däremot finns ett konkret intresse från en förening, privat aktör eller motsvarande att anlägga och driva en husbilsparkering är samhällsbyggnadskontoret givetvis behjälpligt med att utreda platsens lämplighet för ändamålet och pröva detta i en detaljplaneprocess under förutsättning att det är samhällsbyggnadsnämndens önskemål. Ärendets behandling Samhällsbyggnadskontoret föreslår i tjänsteutlåtande daterat att samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadskontorets yttrande som sitt eget och föreslår att kommunstyrelsen avslår medborgarförslag nr 1/17 om P-platser för husbilar och husvagnar. Arbetsutskottet tillstyrker i beslut , 57, samhällsbyggnadskontorets förslag. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

9 PROTOKOLL Sida 2 Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum forts. Dagens sammanträde Ordföranden frågar om arbetsutskottets förslag bifalles. Samhällsbyggnadsnämnden svarar ja. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande , SBN 55/2017 bilaga 1 - Medborgarförslag nr 1/17 Skickas till För åtgärd: Kommunstyrelsen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

10 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Svar på medborgarförslag nr 1/17 - P-platser för husbilar och husvagnar Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Medborgarförslag nr 1/17 avslås med hänvisning till tekniska nämndens och samhällsbyggnadsnämndens yttranden. Ärendet I medborgarförslag nr 1/17 föreslår Miroslav Andel att kommunen anordnar P-platser för husbilar och husvagnar på flera olika ställen i anslutning till villaområden och på detta sätt erbjuder sina invånare bättre service. Förslaget har remitterats till tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Yttranden från tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden Genom beslut , 23, hänvisar tekniska nämnden till att det inte är ett kommunalt ansvar att tillhandahålla p-platser för husbilar och husvagnar på kommunal mark för boende inom kvartersmark och villaområden. Därmed avslår tekniska nämnden medborgarförslaget. Samhällsbyggnadsnämnden yttrar , 55, bland annat följande: Att planera in kommunala parkeringsytor för husbilar och husvagnar i befintliga eller framtida bostadsområden bedöms inte aktuellt. Rådande planeringsprincip att boendeparkering ska lösas inom egen fastighet bör fortsätta att vara praxis i planeringssammanhang. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår avslag på medborgarförslaget. Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande, , från kommunstyrelsens kansli föreslås att medborgarförslag nr 1/17 avslås med hänvisning till tekniska nämndens och samhällsbyggnads-nämndens yttranden. Dagens sammanträde Utvecklingschef Lars Ljung föredrar ärendet. Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens kanslis förslag och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Bilaga TN Protokollsutdrag Bilaga SBN Protokollsutdrag - Bilaga Mbf 1/17 Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

11

12 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2017/ Tjänsteställe/handläggare Marknadschef Ted Lindquist E-post: ted.lindquist@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Värdkommunavtal O-Ringen Smålandskusten 2022 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige 1. Oskarshamns kommun tecknar ett Värdkommunavtal med O-Ringen AB, som är arrangör av O-Ringen Smålandskusten 2022 (21/7-31/7). 2. Oskarshamns kommun förbinder sig att stödja O-Ringen Smålandskusten 2022 ekonomiskt motsvarande 7,5 miljoner kronor åren Möjlig medfinansiering ska klarläggas senast år I övrigt hänskjuts frågan om slutlig finansiering till budgetberedningen. 3. Kommunstyrelsen genom Kommundirektören får i uppdrag att tillse att värdkommunavtalet genomförs och följs upp under avtalsperioden. En samlad uppföljning ska redovisas i samband med bokslut Den kommunala koncernen ska inom värdkommunavtalets ram medverka till att tävlingarna kan genomföras på bästa sätt. Ärendet Bakgrund Kommunstyrelsen har ; 138, beslutat att Oskarshamns kommun ställer sig positiv till att en förstudie om O-Ringen 2022 i Oskarshamn genomförs av O-Ringen AB i nära samverkan med berörda parter. Förstudien har därefter pågått under hösten förra året och avslutades i februari I processen har arrangören O-Ringen AB, SOK Viljan och berörda orienteringsklubbar, Attraktiva Oskarshamn och Oskarshamns kommun deltagit. I en så kallad konceptbeskrivning (Bilaga) om O-Ringen Smålandskusten 2022 samlas all nödvändig information om evenemanget och förutsättningarna för att genomföra det. Sammantaget kan man slå fast att O-Ringen är ett arrangemang som blir en viktig del i att utveckla och marknadsföra Oskarshamns kommun och regionen som en välkomnande plats för stora tävlingsarrangemang. Evenemanget samlar cirka deltagare och har en turismekonomisk effekt på cirka 120 miljoner kronor. Tävlingen Ironman i Kalmar har som jämförelse en turismekonomisk effekt på cirka 40 miljoner kronor. Förutom de turismekonomiska effekterna är också marknadsvärdet för platsen/destinationen högt. Den extra skatteintäkt som evenemanget bidrar med uppskattas till cirka 8 miljoner kronor. Fördelarna för en region att få arrangera O-Ringen är flera, såväl ekonomiskt som marknadsmässigt. Detta gäller för både kommunerna, näringsliv/turism och funktionärsföreningarna. Berörda förvaltningar har på ett mycket bra sätt medverkat i förstudien och tagit fram de underlag som har krävts. Det rör framför allt en lämplig plats i Oskarshamn för att bygga upp en

13 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning KS 2017/ O-Ringenstad, med boendemöjligheter för cirka deltagare med campingplatser. Förslaget är att Döderhultsdalen används för ändamålet. Infrastruktur i form av framför allt VA, sanitet, vägar och fiber finns i eller i anslutning till platsen. Vissa kommunala åtgärder kan bli aktuella inför 2022 såsom förebyggande av översvämningsrisk och vägbyggnad, men investeringarna kan komma till nytta vid framtida utveckling av området enligt den fördjupade översiktsplanen för området (FÖP Oskarshamns stad 2014). En O-Ringen Arena för olika evenemang ska också byggas. Närheten till Oskarshamns centrum och närbelägna befintliga och tillkommande externhandelsområden är en tillgång. Övrigt boende sker på boendeanläggningar i Oskarshamnsregionen och i övriga länet. Eftersom tävlingarna genomförs under högsäsong för turismen i regionen kommer det att ställa särskilda krav på att lösa boendefrågan, men erfarenhetsmässigt så sker det genom privat boende till stor del. Som ett alternativ till Döderhultsdalen har även ett underlag rörande Oskarshamns flygplats tagits fram. Detta alternativ faller dock på grund av avståndet till centrum och begränsad vattenförsörjning. Flygplatsens framtida användning är i nuläget osäker. O-Ringen AB tar den ekonomiska risken för evenemanget, vilket innebär att bolaget kommer att: - Kvalitetssäkra och godkänna konceptet - Stå som part i värdkommunsavtalet och koordinera samarbetet med kommunen - Vara ansvarig arrangör för O-Ringen och därmed hålla i hela genomförandet - Träffa funktionärsföreningsavtal med berörda föreningar om deras insats i timmar och om ersättningen - Försäkra hela evenemanget Oskarshamns kommun förutsätts teckna ett så kallat värdkommunavtal (bilaga) med arrangören O-Ringen AB. Avtalet reglerar framför allt relationerna mellan Oskarshamn kommun och bolaget inom följande huvudsakliga områden: - Ansvarsförhållanden när det gäller dels O-Ringen AB:s åtaganden och rättigheter som arrangör, dels Oskarshamns kommuns åtaganden och rättigheter som värdkommun - Ekonomi och försäkring - Markägarfrågor - Marknadsföring, information och sponsring Det är angeläget att de kommunala förvaltningarna och bolagen i berörda delar medverkar till att de kommunala åtagandena i enlighet med avtalet samt förberedelserna och tävlingarna kan genomföras på allra bästa sätt. En förutsättning är att Oskarshamns kommun går in som värdkommun och som delfinansiär. Det innebär bland annat att kommunen svarar för en insats på 6 miljoner kronor samt halva kostnaden för en gemensam projektledare/generalsekreterare, cirka 1,5 miljoner. Generalsekreterartjänsten (GS) tillsätts våren Således totalt 7,5 miljoner kronor. Värdkommunens åtaganden handlar om att Oskarshamns kommun antingen betalar 6 miljoner kronor eller utför egna tjänster eller tillhandahåller material åt O-Ringen AB, till självkostnadspris, som avräknas kommunens insats. Kostnaderna måste därför beaktas i årsbudget och verksamhetsplan åren (2019: ca.225 tkr (50 % GS), 2020:3 miljoner, 2021: 2 miljoner och 2022: 1 miljon).

14 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 3 Datum Vår beteckning KS 2017/ När det gäller finansieringen är den kommunala insatsen central, men samtidigt så är detta stora evenemang av regional karaktär. Det blir det största evenemanget i sitt slag som har genomförts i länet och i sydöstra Sverige. Som ett regionalt evenemang av stor betydelse så har kontakter tagits med Regionförbundet Kalmar län redan från början och förbundet har hållits informerat under hela processen. Regionförbundet är positiva till evenemanget och dialogen om regional medfinansiering kommer nu att inledas efter att förstudien har avslutats. Samverkan sker även med Västerviks och Hultsfreds kommuner där deltävlingar troligen kommer att genomföras. När det gäller finansieringen så är även mervärdesavtalet av intresse. Insatser på denna nivå kommer i så fall att kräva en överenskommelse mellan berörda avtalsparter. Tävlingarna förutsätter även en mycket stor ideell insats från 20 olika orienteringsklubbar i och utanför Kalmar län och andra idrottsföreningar. Totalt räknar arrangören med att det krävs mellan till ideella funktionärstimmar. Berörda föreningar ser positivt på O-Ringen 2022 och har ett möte den 5 mars för att ta slutlig ställning till ett så kallat funktionärsföreningsavtal med arrangören. Föreningarna ska under hela projektet upprätthålla ett föreningsråd där gemensamma angelägenheter i avtalet parterna emellan kan diskuteras och beslutas. Funktionärsföreningsavtalet tillämpar en ersättningsmodell för att ge föreningarna skälig ersättning, Svenska orienteringsförbundet avtalad licensavgift och O-Ringen AB ett hållbart projektresultat för att kunna utveckla arrangemanget över tid. För att säkra O-Ringens attraktivitet för alla parter på sikt krävs cirka tkr att dela på. Vid avvikande resultat från tkr delas överskott eller underskott mellan bolaget och funktionärsföreningarna, där bolaget tar störst risk och därmed också vinst. Tävlingar erbjuds inom tre olika grenar: orienteringslöpning, mountainbike-orientering och precisionsorientering och riktar sig till allt ifrån nybörjare till ungdomar, bredd och världselit. Huvudtävlingen är 5-dagars som genomförs över fem tävlingsdagar. När det gäller frågan om vilka områden som tävlingen ska arrangeras på så bestäms de av utförandeorganisationen under Tävlingarna ska avgöras vid maximalt tre olika arenor och minst en av etapperna ska avgöras i kustnära miljö. Förslagen innebär att det i Oskarshamns kommun handlar om området vid Hycklinge/Rostorp, i Hultsfreds kommun områdena Vena, Tälleryd eller Rosenfors och i Västerviks kommun områdena Blankaholm och Bofall eller Glabo. Tävlingarna kommer därmed att kunna erbjuda orienteringsterräng som är att betrakta som bland de bästa i Sverige. I och med att värdkommuns- och funktionärsföreningsavtalen är signerade och föreningsrådet är på plats är projektet initierat. Därefter är det O-Ringen AB som leder arbetet och har det fulla ansvaret för projektets planering, genomförande och uppföljning. Rolf Persson Kommundirektör Ted Lindquist Marknadschef/Turismansvarig Bilaga - Värdkommunavtal O-Ringen Smålandskusten Konceptbeskrivning O-Ringen Smålandskusten 2022

15 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Värdskapsavtal O-Ringen Smålandskusten 2022 Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige 1. Oskarshamns kommun tecknar ett värdkommunavtal med O-Ringen AB, som är arrangör av O-Ringen Smålandskusten 2022 (21/7-31/7) under förutsättning att kommunfullmäktiges beslut vinner laga kraft. 2. Oskarshamns kommun förbinder sig att stödja O-Ringen Smålandskusten 2022 ekonomiskt motsvarande 7,5 miljoner kronor åren Möjlig medfinansiering ska klarläggas senast år I övrigt hänskjuts frågan om slutlig finansiering till budgetberedningen. 3. Kommunstyrelsen genom kommundirektören får i uppdrag att tillse att värdkommunavtalet genomförs och följs upp under avtalsperioden. En samlad uppföljning ska redovisas i samband med bokslut Den kommunala koncernen ska inom värdkommunavtalets ram medverka till att tävlingarna kan genomföras på bästa sätt. 5. Denna paragraf förklaras för omedelbart justerad. Ärendet Bakgrund Kommunstyrelsen har , 138, beslutat att Oskarshamns kommun ställer sig positiv till att en förstudie om O-Ringen 2022 i Oskarshamn genomförs av O-Ringen AB i nära samverkan med berörda parter. Förstudien har därefter pågått under hösten förra året och avslutades i februari I processen har arrangören O-Ringen AB, SOK Viljan och berörda orienteringsklubbar, Attraktiva Oskarshamn och Oskarshamns kommun deltagit. I en så kallad konceptbeskrivning om O-Ringen Smålandskusten 2022 samlas all nödvändig information om evenemanget och förutsättningarna för att genomföra det. Sammantaget kan man slå fast att O-Ringen är ett arrangemang som blir en viktig del i att utveckla och marknadsföra Oskarshamns kommun och regionen som en välkomnande plats för stora tävlingsarrangemang. Evenemanget samlar cirka deltagare och har en turism-ekonomisk effekt på cirka 120 miljoner kronor. Tävlingen Ironman i Kalmar har som jämförelse en turismekonomisk effekt på cirka 40 miljoner kronor. Förutom de turismekonomiska effekterna är också marknadsvärdet för platsen/destinationen högt. Den extra skatteintäkt som evenemanget bidrar med uppskattas till cirka 8 miljoner kronor. Fördelarna för en region att få arrangera O-Ringen är flera, såväl ekonomiskt som marknadsmässigt. Detta gäller för både kommunerna, näringsliv/turism och funktionärsföreningarna. Berörda förvaltningar har på ett mycket bra sätt medverkat i förstudien och tagit fram de underlag som har krävts. Det rör framför allt en lämplig plats i Oskarshamn för att bygga upp en O- Ringenstad, med boendemöjligheter för cirka deltagare med campingplatser. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

16 PROTOKOLL Sida 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum fortsättning Förslaget är att Döderhultsdalen används för ändamålet. Infrastruktur i form av framför allt VA, sanitet, vägar och fiber finns i eller i anslutning till platsen. Vissa kommunala åtgärder kan bli aktuella inför 2022 såsom förebyggande av översvämningsrisk och vägbyggnad, men investeringarna kan komma till nytta vid framtida utveckling av området enligt den fördjupade översiktsplanen för området (FÖP Oskarshamns stad 2014). En O-Ringen Arena för olika evenemang ska också byggas. Närheten till Oskarshamns centrum och närbelägna befintliga och tillkommande externhandelsområden är en tillgång. Övrigt boende sker på boendeanläggningar i Oskarshamnsregionen och i övriga länet. Eftersom tävlingarna genomförs under högsäsong för turismen i regionen kommer det att ställa särskilda krav på att lösa boendefrågan, men erfarenhetsmässigt så sker det genom privat boende till stor del. Som ett alternativ till Döderhultsdalen har även ett underlag rörande Oskarshamns flygplats tagits fram. Detta alternativ faller dock på grund av avståndet till centrum och begränsad vattenförsörjning. Flygplatsens framtida användning är i nuläget osäker. O-Ringen AB tar den ekonomiska risken för evenemanget, vilket innebär att bolaget kommer att: - Kvalitetssäkra och godkänna konceptet. - Stå som part i värdkommunsavtalet och koordinera samarbetet med kommunen. - Vara ansvarig arrangör för O-Ringen och därmed hålla i hela genomförandet. - Träffa funktionärsföreningsavtal med berörda föreningar om deras insats i timmar och om ersättningen. - Försäkra hela evenemanget. Oskarshamns kommun förutsätts teckna ett så kallat värdkommunavtal med arrangören O-Ringen AB. Avtalet reglerar framför allt relationerna mellan Oskarshamn kommun och bolaget inom följande huvudsakliga områden: - Ansvarsförhållanden när det gäller dels O-Ringen AB:s åtaganden och rättigheter som arrangör, dels Oskarshamns kommuns åtaganden och rättigheter som värdkommun. - Ekonomi och försäkring. - Markägarfrågor. - Marknadsföring, information och sponsring. Det är angeläget att de kommunala förvaltningarna och bolagen i berörda delar medverkar till att de kommunala åtagandena i enlighet med avtalet samt förberedelserna och tävlingarna kan genomföras på allra bästa sätt. En förutsättning är att Oskarshamns kommun går in som värdkommun och som delfinansiär. Det innebär bland annat att kommunen svarar för en insats på 6 miljoner kronor samt halva kostnaden för en gemensam projektledare/generalsekreterare, cirka 1,5 miljoner. Generalsekreterartjänsten (GS) tillsätts våren Således totalt 7,5 miljoner kronor. Värdkommunens åtaganden handlar om att Oskarshamns kommun antingen betalar 6 miljoner kronor eller utför egna tjänster eller tillhandahåller material åt O-Ringen AB, till självkostnadspris, som avräknas kommunens insats. Kostnaderna måste därför beaktas i årsbudget och verksamhetsplan åren (2019: ca.225 tkr (50 % GS), 2020:3 miljoner, 2021: 2 miljoner och 2022: 1 miljon). När det gäller finansieringen är den kommunala insatsen central, men samtidigt så är detta stora evenemang av regional karaktär. Det blir det största evenemanget i sitt slag som har genomförts i länet och i sydöstra Sverige. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

17 PROTOKOLL Sida 3 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum fortsättning Som ett regionalt evenemang av stor betydelse så har kontakter tagits med Regionförbundet Kalmar län redan från början och förbundet har hållits informerat under hela processen. Regionförbundet är positiva till evenemanget och dialogen om regional medfinansiering kommer nu att inledas efter att förstudien har avslutats. Samverkan sker även med Västerviks och Hultsfreds kommuner där deltävlingar troligen kommer att genomföras. När det gäller finansieringen så är även mervärdesavtalet av intresse. Insatser på denna nivå kommer i så fall att kräva en överenskommelse mellan berörda avtalsparter. Tävlingarna förutsätter även en mycket stor ideell insats från 20 olika orienteringsklubbar i och utanför Kalmar län och andra idrottsföreningar. Totalt räknar arrangören med att det krävs mellan till ideella funktionärstimmar. Berörda föreningar ser positivt på O-Ringen 2022 och har ett möte den 5 mars för att ta slutlig ställning till ett så kallat funktionärsföreningsavtal med arrangören. Föreningarna ska under hela projektet upprätthålla ett föreningsråd där gemensamma angelägenheter i avtalet parterna emellan kan diskuteras och beslutas. Funktionärsföreningsavtalet tillämpar en ersättningsmodell för att ge föreningarna skälig ersättning, Svenska orienteringsförbundet avtalad licensavgift och O-Ringen AB ett hållbart projektresultat för att kunna utveckla arrangemanget över tid. För att säkra O-Ringens attraktivitet för alla parter på sikt krävs cirka tkr att dela på. Vid avvikande resultat från tkr delas överskott eller underskott mellan bolaget och funktionärsföreningarna, där bolaget tar störst risk och därmed också vinst. Tävlingar erbjuds inom tre olika grenar: orienteringslöpning, mountainbike-orientering och precisionsorientering och riktar sig till allt ifrån nybörjare till ungdomar, bredd och världselit. Huvudtävlingen är 5-dagars som genomförs över fem tävlingsdagar. När det gäller frågan om vilka områden som tävlingen ska arrangeras på så bestäms de av utförandeorganisationen under Tävlingarna ska avgöras vid maximalt tre olika arenor och minst en av etapperna ska avgöras i kustnära miljö. Förslagen innebär att det i Oskarshamns kommun handlar om området vid Hycklinge/Rostorp, i Hultsfreds kommun områdena Vena, Tälleryd eller Rosenfors och i Västerviks kommun områdena Blankaholm och Bofall eller Glabo. Tävlingarna kommer därmed att kunna erbjuda orienteringsterräng som är att betrakta som bland de bästa i Sverige. I och med att värdkommuns- och funktionärsföreningsavtalen är signerade och föreningsrådet är på plats är projektet initierat. Därefter är det O-Ringen AB som leder arbetet och har det fulla ansvaret för projektets planering, genomförande och uppföljning. Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande från tillväxt- och näringslivskontoret, , föreslås följande: - Oskarshamns kommun tecknar ett värdkommunavtal med O-Ringen AB, som är arrangör av O-Ringen Smålandskusten 2022 (21/7-31/7). - Oskarshamns kommun förbinder sig att stödja O-Ringen Smålandskusten 2022 ekonomiskt motsvarande 7,5 miljoner kronor åren Möjlig medfinansiering ska klarläggas senast år I övrigt hänskjuts frågan om slutlig finansiering till budgetberedningen. - Kommunstyrelsen genom kommundirektören får i uppdrag att tillse att värdkommunavtalet genomförs och följs upp under avtalsperioden. En samlad uppföljning ska redovisas i samband med bokslut Den kommunala koncernen ska inom värdkommunavtalets ram medverka till att tävlingarna kan genomföras på bästa sätt. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

18 PROTOKOLL Sida 4 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum fortsättning Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår , 40, enligt tillväxt- och näringslivskontorets förslag. Dagens sammanträde Marknadschef Ted Lindquist, ordförande SOK Viljan Göran Svensson, VD Attraktiva Oskarshamn Jan Hardebrant samt VD O-Ringen AB Henrik Boström redogör för ärendet och svarar på frågor. Lena Granath (V) yrkar för majoriteten (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet) bifall till arbetsutskottets förslag samt tillägget att kommunfullmäktige ska förklara sin paragraf i detta ärende för omedelbart justerad. Eva-Marie Hansson (M), Jan Johansson (SD), Mathias J Karlsson (L) och Ingemar Lennartsson (KD) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Ordföranden meddelar att först ska arbetsutskottets förslag prövas och därefter ska Lena Granaths (V) tilläggsyrkande prövas. Kommunstyrelsen godkänner detta. Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla detta. Ordföranden ställer proposition på Lena Granaths (V) tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, Bilaga Avtal O-Ringen AB - Oskarshamns kommun v Bilaga Konceptbeskrivning 11 januari-18 O-Ringen Smålandskusten Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår , 40. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

19 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: AVTAL MELLAN O-RINGEN AB OCH OSKARSHAMNS KOMMUN Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 1/10

20 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: BILAGEFÖRTECKNING Bilaga 1; Försäkringsbrev (v161031) - nedan kallat Försäkringsbrev Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 2/10

21 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: Mellan O-RINGEN AKTIEBOLAG, , (O-Ringen AB), med adress Lägerhyddsvägen 2 hus 38, Uppsala, och OSKARSHAMNS KOMMUN, , (Oskarshamns kommun), med adress Box 706, Oskarshamn, (Parterna ovan kallas i det följande gemensamt för Parterna och enskilt för Part.) har denna dag träffat följande AVTAL nedan kallat Avtalet, beträffande åtaganden i samband med genomförandet av O-Ringen i Oskarshamn 2022, nedan kallat O-Ringen Smålandskusten Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 3/10

22 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: KONCEPT 1.1 O-Ringen Smålandskusten 2022 ska genomföras juli Centrum för O-Ringen Smålandskusten 2022 ska vara en O-Ringenstad (O-Ringenstad) placerad i Oskarshamn. I anslutning till O-Ringenstaden ska ett O-Ringentorg (O-Ringentorg) med försäljning och mässor finnas. 1.3 O-Ringen Smålandskusten 2022 ska erbjuda tävlingar inom tre olika grenar: orienteringslöpning (OL), mountainbike-orientering (MtbO) och precisionsorientering (PreO) och rikta sig till allt ifrån nybörjare till ungdomar, bredd och världselit. O-Ringen Smålandskusten 2022 är tänkt att erbjuda sex olika tävlingsformer inom grenen OL, fyra inom MtbO och två inom PreO: Tävling OL MtbO PreO Elittour Ja Nej Nej 5-dagars Ja Ja Ja 3-dagars Ja Nej Nej Etappstart Ja Ja Ja Ungdomsstafett Ja Nej Nej Träningsrace Ja Nej Nej Definitivt tävlingsutbud spikas ca 1 2 år i förväg av O-Ringen AB. O-Ringen Smålandskusten 2022:s huvudtävling ska vara 5-dagars som genomförs över fem tävlingsdagar (Etapper) på två till tre olika arenor (Arenor) med en tävlingsfri dag (Aktivitetsdag) mellan etapp två och tre. 1.4 O-Ringen AB kommer i genomförandet av O-Ringen Smålandskusten 2022 engagera lokala föreningar vars medlemmar beräknas utföra mellan till ideella arbetstimmar. O- Ringen AB:s målbild är att planera och genomföra O-Ringen Smålandskusten 2022 på sådant sätt att antalet ideella arbetstimmar blir så lågt som möjligt. 2 ÅTAGANDE 2.1 O-Ringen AB förbinder sig att: Arrangera O-Ringen Smålandskusten 2022 enligt konceptet beskrivet i 1 I all officiell kommunikation benämna arrangemanget O-Ringen Smålandskusten 2022 Hjälpa Oskarshamns kommun marknadsföra regionens rika kultur- och fritidsutbud i enlighet med möjligheterna beskrivna i 2.3. Deltagare och medföljare söker aktivt aktiviteter före, under och efter arrangemanget - inte minst för Aktivitetsdagen Tillhandahålla Oskarshamns kommun innehållet av O-Ringen AB:s deltagarnöjdhetsoch effektmätning av O-Ringen Smålandskusten 2022 Planera O-Ringen Smålandskusten 2022:s krishantering i samråd med Oskarshamns kommun Revidera/ta fram kartor till tävlingarna enligt internationell standard Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 4/10

23 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: Aktivt marknadsföra arrangemanget med målsättningen att locka över personer till Oskarshamn under perioden juli Av dessa är omkring 25 % internationella gäster som kommer från omkring 40 olika länder. Omkring av besökarna kommer att delta i tävlingarna och tillsammans göra omkring starter Erbjuda sommarjobbare från Oskarshamns kommun full sysselsättning och arbetsledning under juli månad 2022 under förutsättning att Oskarshamns kommun står för sommarjobbarnas lön. Antalet sommarjobbare som kan bli aktuella bestäms i dialog mellan Parterna. Normalt rör det sig om ca 50 stycken. O-Ringen AB står för ev. övriga utgifter i och med sommarjobbarnas arbetsinsatser Erbjuda Oskarshamns kommun O-Ringen Smålandskusten 2022 som en friskvårdsaktivitet. Oskarshamns kommun får erbjuda anställda (även i dotterbolag) start i O- Ringen Smålandskusten 2022 till 30 % rabatterad anmälningsavgift I dialog med Oskarshamns kommun knyta partners till arrangemanget med syfte att i största möjliga mån skapa en bra helhetsupplevelse för deltagare, publik, besökare och partners under O-Ringen Smålandskusten Parterna är överens om att en förutsättning för att O-Ringen AB ska kunna fullfölja sina åtaganden i Avtalet är att markägare inom aktuella tävlings- och arenaområden ställer sig positiva till att upplåta mark för arrangemanget. Formella markägarkontakter kommer att tas mellan 3 till 2 år före arrangemanget. Avtalet upphör att gälla utan att någon Part är berättigad till någon form av ersättning eller kompensation om O-Ringen AB inte per har lyckats att teckna nödvändiga upplåtelseavtal med markägare. O-Ringen AB kommer att informera Oskarshamns kommun om de eventuella problem som uppstår i syfte att tillsammans försöka finna en lösning. 2.3 Oskarshamns kommun blir värdkommun (Värdkommun) för O-Ringen Smålandskusten 2022 och får därmed under Avtalstiden och i samband med O-Ringen Smålandskusten 2022: Benämna sig Värdkommun för O-Ringen Smålandskusten 2022 Framträdande exponering av egen logotype i samtliga exponeringar av O-Ringens samarbetspartners på O-Ringentidningen och i programtidningen Bedriva egen marknadsföring (exempelvis med turistbyrå) på: o O-Ringentorget under alla O-Ringen fram till och med 2022 O 5-dagarsarenorna under O-Ringen Smålandskusten 2022 O-Ringen AB står för marknadsplatserna (ca 12 kvm) inklusive tält, el och nätverk. Eventuella inventarier utöver det bekostas av Oskarshamns kommun. O-Ringen AB ska efter bästa förmåga hjälpa Oskarshamns kommun med deras önskemål om extra inventarier och extra markyta. Oskarshamns kommun äger rätten att exponera egen logotype och öppettider på tältets utsida Använda sig av O-Ringens logotype i egen information och marknadsföring efter godkännande, i förväg, från O-Ringen AB Tillgång till VIP-tält och VIP-aktiviteter för 10 personer Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 5/10

24 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: Tillgång till två platser på invigningsmiddagarna för O-Ringen åren fram till O-Ringen Smålandskusten 2022 (och fritt antal på invigningsmiddagen för O-Ringen Smålandskusten 2022) Tillgång till 10 fria etappstarter per år (föranmälan krävs för tävlingsklass) Disponera helsida i varje nummer av O-Ringentidningen som utkommer till O-Ringen Smålandskusten 2022 Disponera två helsidor i programtidningen för O-Ringen Smålandskusten 2022 Disponera länkad banner med egen logotype på Om inget annat anges i Avtalet står O-Ringen AB för alla kostnader förknippade med ovan lista med undantag för kostnaderna i och med framtagandet av material med Oskarshamns kommun:s logotype. 2.4 Oskarshamns kommun blir etappvärd (Etappvärd) på etapp 5 för 5-dagars under O-Ringen Smålandskusten 2022 och får etappen benämnd som Oskarshamnsetappen : I programtidningen och på På välkomstskylt vid ingång till arenan från bussning och parkering På skylt vid informationstältet på arenan I speakern under hela etappen På annonsplatser i O-Ringentidningen inför O-Ringen Smålandskusten Oskarshamns kommun förbinder sig att i rollen som Värdkommun och Etappvärd: A. Stödja genomförandet av O-Ringen Smålandskusten 2022 enligt 4 B. Utan kostnad tillhandahålla O-Ringen AB egenägd mark i Döderhultsdalen som yta för O-Ringen AB att anlägga O-Ringenstaden. Marken kan av O-Ringen AB behöva iordningställas (exempelvis genom viss markberedning) flera år före arrangemanget C. Frigöra tid för anställda personer inom Oskarshamns kommun (inklusive dotterbolag), exempelvis inom miljö, räddningstjänst, krishantering, turism, teknik och kommunledningsstab, för att medverka i planeringen av O-Ringen Smålandskusten Tid avsatt av Oskarshamns kommun (inklusive dotterbolag) med anledning av detta ska ske utan kostnad för O-Ringen AB. Planeringsarbetet koordineras av Generalsekreteraren D. Svara för invigningstalare och underhållning vid invigning av Oskarshamnsetappen E. Svara för underhållning till Oskarshamnsetappen:s prisutdelning F. Aktivt verka för O-Ringens bästa, på såväl kort som lång sikt, och för att O-Ringen Smålandskusten 2022 ska: o Erbjudas till högsta kvalitet för alla deltagare (bredd, ungdom som elit) o Vara en attraktiv mötesplats och ett fullgott semesteralternativ för Sveriges och världens orienterare i alla åldrar o Vara en plattform för utveckling av orienteringsrörelsen i Sverige och i världen o Marknadsföra orienteringssporten i Sverige och världen och främja nyrekrytering genom att bredda deltagandet o Tillgodose, främja och utveckla externa parters (leverantörers, sponsorers, investerares, partners, bidragsgivares etc.) relation till O-Ringen Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 6/10

25 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: O-Ringen AB kommer att, från och med ca 3-3,5 år före O-Ringen Smålandskusten 2022 (våren 2019) och fram till och med sista september 2022, visstidsanställda en projektledare/generalsekreterare till 100 %. Generalsekreterarens primära uppgift är att som projektledare driva och genomföra projektet O-Ringen Smålandskusten Utöver det ska Generalsekreteraren, i nära dialog med Oskarshamns kommun, även: Koordinera Oskarshamns kommun:s eventuella insatser (inklusive dotterbolag) till följd av 2.5 Arbeta för att stärka attraktionskraften hos och att marknadsföra destinationen Oskarshamn i syfte att locka fler deltagare till O-Ringen Smålandskusten 2022 Arbeta för att knyta ihop O-Ringen Smålandskusten 2022 med destinationen Oskarshamn i syfte att skapa något ännu större för O-Ringen Smålandskusten 2022:s deltagare och medföljare samt Oskarshamns kommun:s näringsliv, invånare och turister Arbeta för att så långt som det är rimligt maximera den turistekonomiska effekten i Oskarshamn under O-Ringen Smålandskusten 2022 Planera och bjuda in till O-Ringen Smålandskusten 2022:s invigningsmiddag där Oskarshamns kommun står som värd. Till middagen bjuds O-Ringen AB:s partners, VIPgäster, kommande värdkommuner, ledande befattningshavare, ägare m.fl. in (totalt ca 60 personer) och de personer som Oskarshamns kommun önskar bjuda (max 40 personer). O-Ringen AB och Oskarshamns kommun enas om detaljerat upplägg under 2021 Rapportera status för projektet O-Ringen Smålandskusten 2022 till Oskarshamns kommun enligt Oskarshamns kommun:s önskemål och omfattning (dock max månadsvis) 3 ANSVARSFÖRDELNING 3.1 O-Ringen AB är ansvarig arrangör av O-Ringen Smålandskusten 2022 och har i alla delar det fulla ansvaret för planering, genomförande och uppföljning av O-Ringen Smålandskusten O-Ringen AB:s VD är kontaktperson för Avtalet mot Oskarshamns kommun tills det att en lokal Generalsekreterare för O-Ringen Smålandskusten 2022 har rekryterats. 4 ERSÄTTNING 4.1 Oskarshamns kommun ska ersätta O-Ringen AB med SEK i rollen som Värdkommun ( 2.3) och Etappvärd ( 2.4); genom att antingen stå för kostnader som O-Ringen AB har i och med genomförandet eller ersätta O-Ringen AB kontant om beskrivet belopp. Oskarshamns kommun kan exempelvis stå för kostnader genom att: Utföra vissa arbeten åt O-Ringen AB. Exempelvis iordningställa områden för arena-, O- Ringenstad och/eller O-Ringentorg med tillhörande infrastruktur: vatten, avlopp, el, fiberanslutning, renhållning, säkra vägar för person/trafikflöden etc Tillhandahålla material, fordon, infrastruktur, maskiner och/eller tjänster Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 7/10

26 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: Stå för kostnaden för deltagarnöjdhets- och effektmätning Stå för kostnaden att revidera/ta fram kartor till tävlingarna. Oskarshamns kommun får en digital kopia av kartorna efter genomförande att använda i egen verksamhet Stå för transporter (av material, deltagare och/eller funktionärer) mellan O-Ringen Smålandskusten 2022:s olika områden och faciliteter Oskarshamns kommun (inklusive dotterbolag) ska alltid erbjuda O-Ringen AB självkostnadspris vid utförandet av tjänster eller vid tillhandahållandet av material. Endast insatser av värde för O-Ringen AB:s genomförande av O-Ringen Smålandskusten 2022:s kommer att beaktas. Värdet att avräkna bestäms från fall till fall, i förväg, efter överenskommelse Parterna emellan. I de fallen Oskarshamns kommun får bestående effekt av insatserna så ska det beaktas i avräkningen (genom en reducering av värdet). 4.2 Oskarshamns kommun ska ersätta O-Ringen AB med 50 % lönekostnaden för GS (inklusive sociala avgifter), men aldrig med mer än SEK per år (om 50 % av GS:ens lön överstiger detta belopp), under hela GS:ens anställningstid såsom beskriven i Alla belopp i Avtalet, om inget annat specifikt anges, är i svenska kronor (SEK), exklusive moms och ev. reklamskatt. 5 UTBETALNING 5.1 Ersättningar enligt 4.1 betalas ut av Oskarshamns kommun efter faktura från O-Ringen AB. Följande faktureringsplan gäller: SEK tidigast 1 september SEK tidigast 1 september SEK tidigast 1 september 2022 De kostnader som Oskarshamns kommun eventuellt tagit åt O-Ringen AB vid tidpunkten för fakturering ska avräknas beloppet. Betalningsvillkor 30 dagar. 5.2 Ersättningar enligt 4.2 betalas ut av Oskarshamns kommun efter faktura från O-Ringen AB. O-Ringen AB fakturerar löpande och månatligen. Betalningsvillkor 30 dagar. 6 FÖRSÄKRING 6.1 O-Ringen AB har tecknat en försäkring för O-Ringen Smålandskusten 2022 såsom beskrivet i Försäkringsbrev, Bilaga 1. 7 FÖRSÄLJNING 7.1 Oskarshamns kommun förbinder sig att inte, på eller i anslutning till O-Ringen Smålandskusten 2022, bedriva egen försäljningsverksamhet eller på annat sätt tjäna pengar på O-Ringen AB:s kunder, vare sig på egen hand eller via tredje part, utöver vad som regleras i Avtalet eller har skriftligen godkänts, i förväg, av O-Ringen AB. Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 8/10

27 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: MILJÖ 8.1 O-Ringen har certifierats som ett Miljömärkt Event enligt stiftelsen Håll Sverige Rent varje år sedan Miljöfrågor är viktiga för O-Ringen AB och målsättningen är att förbli certifierade som ett Miljömärk Event även åren framöver. Detta ställer krav på alla O-Ringen AB:s affärspartners varvid Oskarshamns kommun förbinder sig att: I sin verksamhet ha ett miljöledningssystem Kontinuerligt och aktivt jobba med miljöfrågor för att minska verksamhetens totala miljöpåverkan Informera O-Ringen AB i de fall de har möjlighet att erbjuda en av O-Ringen AB efterfrågad tjänst/produkt inom samma prisklass, men med lägre total miljöpåverkan 9 IMMATERIELLA RÄTTIGHETER 9.1 Inga immateriella rättigheter överförs eller upplåts mellan Parterna i och med Avtalet om så inte specifikt anges i Avtalet. 9.2 Allt material som produceras inom ramen för O-Ringen Smålandskusten 2022 tillhör O-Ringen AB om inte annat specifikt är överenskommet mellan Parterna. 9.3 Parterna är överens om att om den ena Parten ämnar använda den andra Partens varumärke i marknadsföringssyfte så får sådan användning endast ske efter den andra Partens inhämtade samtycke. 10 AVTALSTID 10.1 Avtalet träder ikraft då det har undertecknats av Parterna och gäller till och med om inget annat specifikt anges i Avtalet Avtalet ersätter alla tidigare avtal mellan Parterna, såväl skriftliga som muntliga, rörande Oskarshamns kommun. 11 FÖRTIDA UPPHÖRANDE 11.1 Part äger rätten att säga upp Avtalet med omedelbar verkan om annan Part i väsentligt hänseende bryter mot bestämmelser i Avtalet eller inställer sina betalningar, inleder ackordsförfarande eller liknande. Uppsägning ska ske skriftligen. 12 SKADESTÅND 12.1 Part är vid Avtalsbrott ersättningsskyldig för skador de eventuellt åsamkat den andra Parten. Indirekta skador, såsom men inte begränsat till ersättning för produktionsbortfall, utebliven vinst eller annan ekonomisk följdskada, ersätts inte, med undantag för de fall där skadan orsakats uppsåtligen eller av grov vårdslöshet Eventuellt skadestånd till en Part kan inte överstiga den ackumulerade ersättningen som Avtalet reglerar. Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 9/10

28 Dokument: Avtal Oskarshamns kommun Version: Utskriftsdatum: ÖVERLÅTELSE 13.1 Avtalet får inte överlåtas eller utvidgas till tredje part utan skriftligt medgivande från Parterna. 14 FORCE MAJEURE 14.1 Om någon händelse inträffar, som enligt svensk rätt är att bedöma som force majeure och som omöjliggör för en Part att fullgöra sina åtaganden enligt Avtalet, ska detta förhållande inte berättiga den andra Parten till skadestånd eller annan motprestation under förutsättning att Parten gjort allt som kan anses rimligt för att nedbringa skadeeffekterna Part som avser påkalla force majeure ska skriftligen och utan dröjsmål underrätta den andra Parten. 15 ÄNDRINGAR, KOMPLETTERINGAR OCH TILLÄGG 15.1 Ändringar, kompletteringar och tillägg till Avtalet ska ske skriftligen och vara undertecknade av Parterna för att vara bindande. 16 TILLÄMPLIG LAG OCH TVISTER 16.1 Svensk lag äger tillämpning på Avtalet Eventuell tvist som uppstår med anledning av Avtalet eller som härrör ur förhållanden som regleras i Avtalet ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan Parterna För de fall där tvist rörande Avtalets tolkning och tillämpning inte kan lösas genom förhandlingar mellan parterna ska tvisten slutligt avgöras genom skiljedom enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts Regler för Förenklat Skiljeförfarande. Skiljeförfarandet ska äga rum i Stockholm. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, av vilka Parterna har erhållit var sitt. O-RINGEN AB OSKARSHAMNS KOMMUN Ort och datum: Ort och datum: Henrik Boström Verkställande direktör Andreas Erlandsson Kommunstyrelsens Ordförande Rolf Persson Kommundirektör Denna handling är O-Ringen AB:s egendom och får inte användas, spridas till obehöriga eller ändras utan O-Ringen AB:s skriftliga medgivande. Sid 10/10

29 Konceptbeskrivning Smålandskusten 2022 I samarbete med Oskarshamns kommun 1

30 Regionen välkomnar O-Ringen Sydöstra Sverige och Smålands kusten har inte tidigare haft möjligheten att genomföra O-Ringen. Men nu är tiden inne. Oskarshamns kommun vill erbjuda orienteringsvärlden unika tävlings förutsättningar med bland annat speciell skärgårdsterräng under O-Ringen Smålandskusten TÄVLINGARNA BLIR en viktig del i att utveckla och marknadsföra Smålandskusten med de berörda kommunerna, Oskarshamn, Västervik, Hultsfred som en välkomnande plats för stora tävlingsarrangemang. Det är angeläget att se O-Ringen som ett regionalt evenemang och därför är det av stort värde att Regionförbundet Kalmar län på olika sätt stöder processen och genomförandet. Intresset från orienterings klubbarna är stort och de är mycket positivt inställda till att ställa upp med de funktionärer som krävs i och med O-Ringen Smålandskusten Oskarshamns kommun visar också stort intresse för arrangemanget och är positivt inställd till att stå som värdkommun för världens största orienteringsäventyr EN MYCKET proffsig organisation både centralt hos O-Ringen AB och lokalt med SOK Viljan och övriga berörda orienterings klubbar samt destinationsbolaget Attraktiva Oskarshamn AB lägger grunden för ett bra arrangemang tillsammans med värdkommunen Oskarshamns kommun i samverkan med berörda grannkommuner. Den geografiska bilden gör att föreningarna samarbetar över distriktsgränsen för ett lyckat arrangemang. Det finns dokumenterat duktiga och erfarna funktionärer och vi ser alla möjligheter att under O-Ringen AB:s ledning skapa ett lysande O-Ringen vid Smålands kusten Oskarshamns kommun kan erbjuda fantastisk orienteringsterräng för 2 3 etapper på gång- eller cykel avstånd från Oskarshamns stad. De övriga tävlingsarenorna finns på buss/bil - avstånd från Oskarshamn. O-RINGENSTADENS PLACERING ligger i nära anslutning till centrala Oskarshamn med sitt utbud av affärer och annan service. Ett nytt handelsområde byggs de närmaste åren ut i direkt anslutning till E22 mittemot O-Ringenstaden. O-Ringen torget ligger också i nära anslutning till Arena Oskarshamn (stadens evenemangsarena) med anläggningar för ishockey, fotboll, bandy och friidrott samt simhall- och äventyrsbad. Torget ligger dessutom i närheten av en racketstadion för tennis och squash. DELTAGARNA KAN resa till arrangemanget med tåg eller buss och det är gångavstånd till O-Ringen staden från Oskarshamns resecentrum. Kalmar/Öland Airport med dagliga flygförbindelser med Stockholm finns cirka 70 km från O-Ringenstaden. E22 passerar några hundra meter från O-Ringen staden. I omedelbar närhet till Oskarshamns centrum ligger även två gästhamnar. Oskarshamns region/ kommun kan erbjuda korta avstånd som är lämpliga för cykel och väl utbyggd infrastruktur i form av bredband, vägar och parkeringsytor. Våra goda tävlingsförutsättningar gör att vi tror på ett mycket bra arrangemang i unik orienteringsterräng, som bör locka stora delar av orienteringsvärlden till Smålandskusten. Ted Lindquist Marknadschef Strategi- och näringslivsenheten Oskarshamns kommun Intresset från orienteringsklubbarna är stort och de är mycket positivt inställda till O-Ringen. 2

31 Bra terräng Innehåll Naturnära Idyll Ledning Boende Tävling Service Ekonomi Funktionärer Resa Smaka på Oskarshamn Upplev länet IT Stark marknad Miljö Fördelar ATTRAKTIVA Kustmiljö 3

32 Viktig ledning O-Ringen kräver rätt ledning. En person som kan hålla ihop det gigantiska orienteringsäventyret. Generalsekreterartjänsten är oerhört viktig. O-RINGEN AB UTLYSER generalsekreterartjänsten och därefter övriga huvudfunktionärsroller för öppen ansökan där både O-Ringen AB, funktionärsföreningarna och Oskarshamns kommun ska bli nöjda med valen. Generalsekreteraren behöver inte vara från funktionärsföreningarna. O-Ringen AB är arrangör av O-Ringen Smålandskusten 2022 och kommer att säkerställa och kvalitetssäkra evenemangets genomförande. O-Ringen AB är arrangör av O-Ringen Smålandskusten 2022 och har i alla delar ansvaret för dess planering, genomförande och uppföljning. 4

33 Boende Placerad i en naturskön dal, som erbjuder en hög service. Dessutom faciliteter, livsmedelsaffärer och centrum på behagligt gångavstånd. O-Ringenstaden erbjuder orienterarna det mesta av det bästa. O-RINGENSTADEN Nära till allt och en sanslöst vacker natur. O-Ringenstaden 2022 överträffar många tidigare orienteringstäder på flera olika sätt. Drygt kvadratmeter åkermark erbjuder cirka campingytor i nära anslutning till Oskarshamns centrum, Riksväg 37 och E22. Området heter Döderhultsdalen men namnet är inte så avskräckande som det låter. Boplatsen vid Smålandskusten benämndes tidigt som Duderhultevik men blev senare Döderhultsvik. Först 1856 fick platsen stadsrättigheter och döptes i samband med det om till Oskarshamn. HÖG SERVICENIVÅ Servicenivån på campingområdet är hög. El, vatten och fiber finns tillgängligt liksom flera vägar, som ska kompletteras med en rad tillfälliga vägar. Eftersom O-Ringenstaden ligger i anslutning till befintligt kommunalt VA-nät bedöms att servicestationerna ska kunna anslutas på ett kostnadseffektivt sätt. På området finns också ett stort antal toaletter och duschar. En restaurang med hög kapacitet är också en självklarhet. I Oskarshamn är närheten till allt slående. På bekvämt gångavstånd finns Maxi, Willys och flera snabbmatsrestauranger. Inom området etableras Foto: Stefan Olheden också en ny handelsplats, som ska stå klar före tävlingen. Nära är det också till kommunala Arena Oskarshamn med simhall/äventyrsbad och Rödsleskolan. En fördel är också det korta a vståndet till centrum, knappt 1,5 kilometer. Oskarshamns stadskärna rymmer bra shopping och erbjuder en hel flora av restauranger. Även om närheten till allt är signifikativ erbjuds shutteltrafik. Dessutom finns en väl fungerande linjetrafik med buss. O-RINGENTORGET Det finns tre alternativ till O-Ringentorg. Ett är mitt i O-Ringenstaden vid en mindre fotbollsanläggning, Fredrikbergs Idrottsplats. Rödsleskolan, nära den västra delen av campingen, ett annat. Det tredje är Arena Oskarshamn med ishall, simhall/äventyrsbad och fotbollsanläggning, som ligger en knapp kilometer från campingen. BRA ALTERNATIV Oavsett vilket O-Ringentorg som väljs kan såväl Rödsleskolan som Arena Oskarshamn vara aktuella som förläggningar med god service. Båda anläggningarna erbjuder också gott om plats för administration. När det gäller ceremoniplats fungerar Arena Oskarshamn utmärkt. Arenan är också en bra plats för sprintorientering. Ett alternativ som ceremoniplats är Fredriksbergs herrgård med sitt vackra läge och med anor från 1700-talet, beläget nära O-Ringenstaden. Döderhultsdalen ligger centralt i Oskarshamn, bara några få kilometer från havet. ÖVRIGT BOENDE I Oskarshamn finns goda möjligheter till attraktiva boenden utanför campingstaden. I närmiljön finns 10 hotell med 368 rum eller 646 bäddar, som kompletteras med vandrarhem. Två stora campingplatser finns i Oskarshamn, Havslätts Camping och Gunnarsö Camping. Båda är av hög standard och är perfekta platser för bad och rekreation. I kommunen finns ytterligare tre campingplatser, som ligger mindre än tre mil från O-Ringenstaden. Tillsamman erbjuder campingplatserna 383 tomter och 77 stugor. Det finns också möjlighet till boende i sporthallar och skolor. Dessutom finns det gott om hotell och campingplatser i när belägna Västervik, Kalmar och Hultsfred. Boka: 5

34 Foto: Mikaela Lindholm Tävla i utm O-Ringen Smålandskusten 2022 erbjuder orienteringsterräng som är att betrakta som bland de bästa i Sverige. Extra plus för att minst en etapp är planerad att förläggas i kustmiljö med stora variationer. Fördel är att det är gångavstånd till tävlingsarenan, tre kilometer. SAMMANTAGET HANDLAR det om stora utmaningar för deltagarna, inte minst för en spännande och mycket detaljrik kartbild. Härintill presenteras förslag på ett antal olika områden, som alla håller den kvalitet som O-Ringen kräver. Vilka områden som tävlingen ska arrangeras på bestäms av utförandeorganisationen under Tävlingarna ska avgöras vid maximalt tre olika arenor och att minst en av etapperna ska avgöras i kustnära miljö. 6

35 En av etapperna planeras till kustnära miljö. anande terräng ARENOR OSKARSHAMNS KOMMUN Hycklinge/Rostorp: Kustterräng med mycket gott rykte. Detaljrik och utmanade kartbild. Beprövad tävlingsmiljö eftersom SM i medeldistansorientering 2009 avgjordes i ett av tävlings områdena. Möjlighet till tre etapper från samma arena. Fördel är att det är gångavstånd till tävlingsarenan, tre kilometer. Möjlighet till busstransport innebär att deltagarna bara har 500 meter till arenan. Plus också för goda parkeringsmöjligheter. HULTSFREDS KOMMUN Vena: Typisk genuin småländsk terräng strax öster om Vena, cirka 45 kilometer från O-Ringenstaden i Oskarshamn. Goda transportvägar och gott om plats för både parkering och arena. Möjlighet till två tävlingsetapper. Tälleryd: Naturskön smålandsterräng som utgör en perfekt tävlingsplats. Ligger knappt 40 kilometer från O-Ringenstaden. Bra transportvägar. Dessutom erbjuds bra parkeringar. Möjlighet till två orienteringsetapper. Rosenfors: Terrängen är typiskt småländsk, delvis stark kuperad, detaljrik och med mycket god framkomlighet. Området klarar två etapper. Mycket goda transportvägar genom närhet av riksväg 34/47. Det finns gott om plats för bilparkering och arena. Rosenfors är ett litet samhälle söder om Målilla. Avståndet till orienteringsstaden är knappt 45 kilometer. Tack vare mycket god tillgänglighet släpps deltagarna av från bussarna endast 300 meter från tävlingscentralen. VÄSTERVIKS KOMMUN Blankaholm: Tävlingsområdet utgörs av kustlandskap med varierad terräng vilket innebär natursköna upplevelser. Samtidigt är terrängen svårorienterad. Det innebär att stora krav ställs på deltagarna vad gäller koncentration och noggrannhet. Två etapper kan förläggas till Blankaholm, en långdistans och en medeldistans. Bussresan från orienteringsstaden går via E22:an norrut och tar ungefär 30 minuter. Eventuellt kräver en etapp tillfällig avstängning av lokal väg, alternativt ett brobygge över väg. Marsgölehult: En spännande vildmarksmiljö, som bjuder på många utmaningar. Två etapper kan förläggas till området. Tävlingar i området innebär vissa logistikproblem i och med att endast mindre vägar leder in till tävlingscentralen. Med buss tar det cirka 60 minuter till Marsgölehult. Bilfärden går 20 minuter snabbare. BOFALL/GLABO Två alternativa arenor med kuperad terräng. Området erbjuder möjlighet till två etapper. Goda transportmöjligheter för såväl buss som bil. Närheten till E22 måste respekteras ur trafiksynvinkel. Resan mellan orienteringsstaden och tävlingscentralen tar ungefär 40 minuter. ELITSPRINT OCH UNGDOMSSTAFETT Elitsprinten och ungdomsstafetten kan arrangeras som stadssprint i centrala Oskarshamn där Arena Oskarshamn med ishall, simhall och fotbollsarena är lämplig som målplats. PREO OCH MTBO Planering för PreO och MtbO har inte gjorts i dagsläget. TRÄNINGSOMÅDEN I nära anslutning till Oskarshamn finns många fina träningsområden med väl uppdaterade kartor. 7

36 Hög servicenivå Korta avstånd. God service. Utmärkta sanitetsmöjligheter. O-Ringenstaden, med nästan obegränsad elförsörjning och stabil fiberanslutning, i Döderhultsdalen kommer utan tvekan att göra intryck på många av camparna. ATTRAKTIVA OSKARSHAMN och Oskarshamns kommun har ett nära samarbete med kommunens näringsliv. Det borgar för att deltagarna och deras familjer får bra service och ett positivt mottagande i Oskarshamn och ute på tävlingsarenorna. I den kommunala styrgruppen finns alla förvaltningar, som garanterar en hög servicegrad. Exempelvis Oskarshamn Energi, Tekniska kontoret, bostadsföretaget Byggebo med flera krafter som är viktiga för ett lyckat arrangemang. I O-Ringenstaden finns ett stort antal toaletter och det finns möjlighet att uppföra provisoriska duschar. Det senare bör dock inte vara nödvändigt eftersom Rödsleskolan, Fredriksbergs Idrottsplats och Arena Oskarshamn tillsammans förfogar över tillräckligt många duschar för att klara behovet. Vid alla arenorna får duschar och toaletter byggas upp från grunden. Parkeringsmöjligheterna är goda vid såväl O-Ringenstaden som ute vid de olika tävlingsarenorna. Transporterna till och från tävlingsarenorna utgör inte heller något större problem. O-Ringen staden ligger i nära anslutning till E22 och riksväg 37. Även tillfartsvägarna till de olika arenorna håller bra klass. GODS På ett enkelt sätt kan en central plats för godsavlämning ordnas i O-Ringen staden utan att den innebär någon större störning för byns invånare. Godsmottagningen kan naturligtvis hägnas in. Bevakning kan också arrangeras. EL O-Ringenstadens strategiska läge i Döderhultsdalen, drygt en kilometer från centrum och mitt i bebyggelse, betyder att tillgången på el är mycket god. Med några få undantag bör el garanteras för merparten av campingplatserna. SÄKERHET O-Ringenstaden i Döderhultsdalen ringas in av en bäck och naturlig växtlighet. Övrig sträckning går att hägna in, allt för att underlätta bevakningen och höja säkerheten. Av hävd och tradition är Döderhultsområdet en mycket stillsam och trevligt stadsdel med en mycket låg brottslighet. FACILITETER En av de största fördelarna med placeringen av O-Ringen 2022 i Döderhultsdalen är att det är nära till det mesta. På kort gångavstånd finns Foto: Mikaela Lindholm Rödsleskolan och Fredriksbergs Idrottsplats med faciliteter som konferensrum, duschar och toaletter. Kommunala Arena Oskarshamn erbjuder också bästa möjliga service för deltagarna. På gångavstånd finns också livsmedelsaffärer, snabbmatsrestauranger och bensinstation. Positivt är också att avståndet till shopping i centrum ligger knappt 1,5 kilometer bort. ARENOR Transportmöjligheterna är goda till samtliga arenor. Arenan i Hycklinge utgör en beprövad tävlingsmiljö eftersom SM i medeldistansorientering avgjordes på en av de tänkta etapperna för några år sedan. Arenan utgör också ett extremt miljövänligt alternativ tack vare att det är gångavstånd till O-Ringenstaden. 8

37 Stark ekonomi Sydöstra Sverige är en vit fläck på kartan för O-Ringen. Men nu verkar många krafter i Oskarshamn och övriga Kalmar län samt grann länen för att Smålandskusten ska få O-Ringen OSKARSHAMNS KOMMUN har gett starka positiva signaler till att O-Ringen Smålandskusten ska arrangeras i Oskarshamn Döderhultsdalen, dit O-Ringenstaden ska förläggas, ägs av Oskarshamns kommun. Något som underlättar hanteringen av markupplåtelsen. Sophanteringen sköts av Kalmar Läns Renhållare, KSRR, och eldistributionen av Oskarshamn Energi AB. Båda bolagen är informerade om tävlingarna och att deras engagemang och medverkan krävs. Berörda markägare på de olika tävlingsområdena är ännu inte kontaktade. Men i dagsläget kan sägas att markägaren på området i Hycklinge, där SM i medeldistansavgjordes 2009, ser positivt på ett O-Ringenarrangemang. Markägare på övriga etapper är historiskt positiva till orienteringstävlingar. Foto: Mikaela Lindholm 9

38 Foto: Mikaela Lindholm Bland funktionärerna finns också kompetens från två andra stora evenemang. Många funktionärer ställer upp Orienteringsklubbarna är positiva i Kalmar län såväl som i Kronobergs och Jönköpings län. Dessutom vill en rad andra föreningar hjälpa till under de intensiva dagarna liksom två arrangörer vana vid högt publiktryck. I STORT sett är alla orienteringsklubbar i Kalmar län intresserade av att delta som funktionärsföreningar i samband med O-Ringen Dessutom har flera grannklubbar från Kronoberg och Jönköpings län anmält sig redo för den stora uppgiften. Ledningen för SOK Viljan är övertygad om att kunna ställa ett tillräckligt stort antal funktionärer på benen. En extra funktionärsresurs finns i och med positiva signaler från hockey-, fotbolls- och innebandyklubbar. Erfarenhet och kompetens vad gäller stora arrangemang finns. SOK Viljan har bland annat arrangerat Smålands kavlen och SM medelsdistans Dessutom arrangerades SM-stafetten 2009 av Målilla OK och Hultsfred OK. Varje år i juli arrangeras Tjust 2-dagars i Västerviks kommun. Bland funk tionärerna finns också kompetens från två andra stora evenemang, Latitud 57 i Oskarshamn (musikfestival med besökare) och Ironman i Kalmar. Funktionärsföreningar som i dags läget är klara för O-Ringen Smålandskusten 2022: SOK Viljan, Västerviks OK, Gamleby OK, Hultsfreds OK, Målilla OK, Vimmerby OK, Emmaboda Verda OK, IF Stjärnan, Nässjö OK, Kexholms SK, Ankarsrums OK, Kalmar OK, Nybro OK, OK Njudung, Ålems OK, Torsås OK, Eksjö SOK, Berga SOK och Alstermo IF. 10

39 Att resa till orienteringsfesten När det drar ihop sig till O-Ringen Smålandskusten 2022 kan orienterare och deras följeslagare se fram mot en behaglig resa till Smålandskusten och Oskarshamn. FÖR OSKARSHAMN gäller 3,5-regeln. Det vill säga det tar cirka 3,5 timme till storstadsregionerna, Stockholm, Göteborg och Malmö med bil. Och lika lång tid med färja till Gotland och Visby. O-Ringen Smålandskusten 2022 i Oskarshamn ligger alltså på bekvämt avstånd för merparten av orienterarna. Oskarshamn är centralt belägen på smålandskusten mellan Västervik i norr och Kalmar i söder. Från Oskarshamn är det sju mil till Kalmar och lika långt till Västervik. Med bil avverkas de aktuella sträckorna på cirka 50 minuter. För den som vill erbjuder Kalmar Länstrafik ett attraktivt utbud av busstrafik mellan städerna. Turtätheten är mycket hög. I Kalmar finns också en flygplats som dagligen har många flygturer till och från Arlanda och Bromma. Med bil kan besökarna ta sig till Oskarshamn från Stockholm via E4 och E22. Söderifrån handlar det också om E22, via Kristianstad, Karlskrona och Kalmar. Trafik från västkusten och inifrån landet går via riksväg 37 och 47. O-Ringenstadens läge i Oskarshamn innebär att det till två eller tre etapper handlar om gångavstånd (tre kilometer). Trots det är busstrafik inplanerad till denna arena. Till övriga etapper handlar det om busspåstigning i direkt anslutning till O-Ringensstaden och där efter trettio till fyrtiofem minuters resa till de olika arenorna. Från O-Ringenstaden är det nära till Oskarshamns centrum, cirka 1,5 kilometer. Arena Oskarshamn med simhall och äventyrsbad, livsmedelsbutiker, snabbmatsrestauranger och bensinstation ligger knappt en kilometer bort från orienteringsstaden. För Oskarshamn gäller 3,5-regeln. Det vill säga det tar cirka 3,5 timme till storstadsregionerna. 11

40 BLÅ JUNGFRUN (BLÅKULLA) I Kalmarsund, strax utanför Oskarshamn, tornar sägenomspunna nationalparken Blå Jungfrun upp sig. I folkmun är ön mest känd som Blåkulla. Platsen där häxor från hela landet samlas varje skärtorsdag. Förr undvek sjömän ön och otaliga är historierna om nationalparken. Ta inte med stenar från ön. Det bringar otur. 12

41 Smaka på Oskarshamn Många tycker att hav, skärgård och den genuina småländska naturen och närheten till Blåkulla ger en magisk känsla. Men det finns mycket mer att smaka på i Oskarshamn! Foto: Curt-Robert Lindqvist NILSSONS KONDITORI I takt med konditor Anders Oskarssons framgångar vid tävlingar runt om i världen, senast utsedd till Världens bästa konditor, har Oskarshamns konditoriet utvecklats till ett populärt besöksmål. Testa praliner och bakverk och njut av smakupplevelser utöver det vanliga. Foto: Daniel Svensson ARENA OSKARSHAMN Oskarshamns populäraste besöksmål. Varje år besöks anläggningen av drygt en halv miljon människor. Arena Oskarshamn rymmer såväl hockeyarena och fotbollsplan som friidrottsfaciliteter. Simhallen och tillika äventyrsbadet erbjuder det mesta från långbassäng till lekland. KULTUR Möjligheten till kulturupplevelser är stor i Oskarshamn. Det finns nämligen åtta olika museer. Mest känt är Döderhultarmuseet, som har en riktlig samling av träfigurer signerade stans konstnär nummer ett, Axel Döderhultarn Petersson. Det finns även många andra museum. Några exempel är: Sjöfartmuseet, Källströmsgården, Grafiskt museum, Stenhuggarmuseet, Båt- och maskinmuseum, Museifartyget Nalle och Biologiska museet. FREDRIKSBERGS HERRGÅRD Byggnaden är en av länets mest sevärda herresäten. Fredriksbergs herrgård byggdes på 1780-talet och är uppförd i gustaviansk stil. Herrgården är bevarad i ursprungligt skick. I paradvåningen finns intressanta väggmålningar på väv, magnifika kakelugnar och utsökta snickeridetaljer. Till beskådan finns också en utsökt boksamling och en av Sveriges största mineralsamlingar. STENSJÖ BY Njut av det gamla kulturlandskapet från och 1800-talen. Faluröda hus i ett öppet landskap med vindlande grusvägar och kilometervis av gärdesgårdar. Och i lummiga och vackra hagar betar kor, hästar och får. 13

42 Upplev länet Det finns många fördelar med att ha Oskarshamn som bas under en dryg vecka. Inte nog med att hav, skärgård och natur erbjuder fantastiska möjligheter till rekreation. En knappt timme bort finns möjlighet till massor av trevliga upplevelser. GLASRIKET Att tillverka munblåst glas är en tradition som sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden. I slutet av 1800-talet fanns 77 glasbruk, drygt hälften av dem låg i Småland. I dag görs både bruksglas och konstglas i absolut världsklass. Förvånas över glasblåsarnas skicklighet, njut av läckra utställningar och glöm för all del inte bort hyttsillen. ÄLGPARKER I de småländska skogarna är det älgen som bär den största kronan och regerar med finess. Det finns cirka älgar runt om i Smålands skogar. Chansen att du får se skogens konung i naturen är stor. Men det är dumt att chansa. Ta därför chansen att träffa skogens konung i Målillas älgpark. Foto: Emma Jansson Foto: Emma Jansson Foto: Johnny Franzén 14 ÖLAND Kärlek vid första ögonkastet. Ljuset, naturen, stränderna, solen, människorna och alla upplevelser. Jo, visst är det lätt att förälska sig i Öland. För den historiskt intresserade finns förhistoriska miljöer som gravfält, borgar och runstenar. Konserter i Borgholms slottsruin attraherar vuxna medan Ölands Djurpark och Lådbilslandet är höjdare för de yngre. A WORLD OF DINOSAURS Europas största dinosariemuseum finns strax utanför Kalmar. 100-talet gigantiska skelett och levande dinosaurier finns till beskådande. Upplev hur urtidsdjuren andas, ryter och rör sig på ett sätt som tidigare inte skådas. Se bara upp så ni inte blir middag åt T-rex. KALMAR SLOTT Kalmars mest omoderna sevärdhet ser i princip ut som den gjorde Under lång tid var Kalmar slott en viktig försvarsanläggning, kallades rikets nyckel. Slottet, med anor som sträcker sig tillbaka till 1100-talet, har varit inblandat i många historiska händelser. Den mest kända är kanske undertecknandet av Kalmarunionen

43 Astrid Lindgrens Värld Västervik Färja till Gotland Oskarshamn Blåkulla Färja till Öland Öland Glasriket Kalmar ASTRID LINDGRENS VÄRLD Avsätt en dag eller mer i Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby så blir du och din familj en del av de klassiska berättelserna. På gränsen mellan saga och verklighet, mellan teater och lek, är tiden flytande. Kolla när Emil hissar upp Ida i flaggstången, när Pippi muckar med Kling och Klang och när Ronja Rövardotter möter Rumpnissarna. 15

44 Bra IT-lösningar Det är av stor betydelse att tilltänkta O-Ringenstaden i Döderhultsdalen ligger centralt. Fiber är sedan en tid tillbaka framdragen till området. Samma sak när det gäller O-Ringentorget. TILLSAMMANS MED någon samarbetspartner går det att skapa exklusiva kommunikationslösningar för de olika tävlingsarenorna. Med O-Ringen AB:s infrastruktur i ryggen och en skräddarsydd kommunikationslösning för det specifika eventet går det att lita på att tekniken fungerar helt felfritt under hela O-Ringen. 16 Foto: Curt-Robert Lindqvist

45 Stark marknad på Smålandskusten I Oskarshamn arbetar sedan länge kommun och näringsliv aktivt i samverkan för att stödja en positiv utveckling. Attraktiva Oskarshamn AB är av kommunen utsedd som motpart i rollen som värdkommun för O-Ringen Smålandskusten BOLAGET ÄGS av de ekonomiska föreningarna Attraktiva Oskarshamn och Företagscentrum i Oskarshamn. Bolag och de ekonomiska föreningarna grundar alltså sin verksamhet på ett samförstånd och gemensamt åtagande mellan kommun och näringsliv. Attraktiva Oskarshamn är en del av näringslivet och det innebär givetvis att kontakten med regionens olika företag är god. Det betyder att bolagets möjlighet att hantera olika typer av sponsringsinsatser också är förnämlig. OSKARSHAMN HAR ett starkt näringsliv. Men ur både sportsligt och kommersiell synvinkel är ambitionen att engagera grannkommunerna Västervik och Hultsfred i O-Ringen Smålandskusten Attraktiva Oskarshamn har många strängar på lyran. En av de viktigaste egenskaperna är att skapa starka nätverk. I många olika kluster finns Attraktiva Oskarshamn som en drivande kraft. Bolaget sitter alltså som spindeln i nätet inom en rad viktiga områden. Något som underlättar genomförande av evenemang av den dignitet som O-Ringen Smålandskusten 2022 representerar. Besöksnäringen, och utvecklingen av den, är en viktig fråga för Attraktiva Oskarshamn. Och det är förstås en garanti för att deltagare och medföljare får en fin semesterupplevelse vid sidan om tävlingarna. Ur både sportsligt och kommersiell synvinkel är ambitionen att engagera grannkommunerna Västervik och Hultsfred i O-Ringen Smålandskusten Foto: Mikaela Lindholm 17

46 Miljövänlig Minimal miljöpåverkan ute på arenorna. Och detsamma gäller O-Ringenstaden. Lägg därtill en logistik som i mångt och mycket gör bilen överflödig. O-Ringen Smålandskusten 2022 blir onekligen miljövänlig. OSKARSHAMNS KOMMUN ska verka för en god sophantering både i O-Ringen staden och på O-Ringentorget tillsammans med KSRR(Kalmarsundsregionens Renhållare). Ute på arenorna ska O-Ringen se till att ingen nedskräpning förekommer. O-Ringen ska också se till att det handlar om minsta möjliga miljöpåverkan ute på tävlingsbanorna. Transport av deltagare ut till de olika arenorna ska i möjligaste mån utföras med bussar, som har högsta miljöklassning. Den generella närheten till olika faciliteter och etapperna i Hycklinge innebär också att biltrafiken hålls på en mycket låg nivå. Foto: Curt-Robert Lindqvist 18

47 Idel ädel fördelar Utmanande och spännande orienteringsetapper. Optimal placering av O-Ringenstaden. Och dessutom gångavstånd till centrum, faciliteter och livsmedelsaffärer. Fördelarna med att placera O-Ringen 2022 på Smålandskusten är många. Foto: O-ringen Bland landets bästa orienteringsterränger Bara 3,5 timme till storstadsregionerna Gångavstånd till flera etapper Detaljrika och utmanande kartbilder Starkt näringsliv Hög klass på O-Ringenstaden Närhet till många upplevelser Positiv kommun Unik skärgårdsmiljö Samarbete mellan orienteringklubbar i flera län 19

48 20 Produktion:

49 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Värdskapsavtal O-Ringen Smålandskusten 2022 Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 1. Oskarshamns kommun tecknar ett värdkommunavtal med O-Ringen AB, som är arrangör av O-Ringen Smålandskusten 2022 (21/7-31/7) under förutsättning att kommunfullmäktiges beslut vinner laga kraft. 2. Oskarshamns kommun förbinder sig att stödja O-Ringen Smålandskusten 2022 ekonomiskt motsvarande 7,5 miljoner kronor åren Möjlig medfinansiering ska klarläggas senast år I övrigt hänskjuts frågan om slutlig finansiering till budgetberedningen. 3. Kommunstyrelsen genom kommundirektören får i uppdrag att tillse att värdkommunavtalet genomförs och följs upp under avtalsperioden. En samlad uppföljning ska redovisas i samband med bokslut Den kommunala koncernen ska inom värdkommunavtalets ram medverka till att tävlingarna kan genomföras på bästa sätt. Ärendet Bakgrund Kommunstyrelsen har ; 138, beslutat att Oskarshamns kommun ställer sig positiv till att en förstudie om O-Ringen 2022 i Oskarshamn genomförs av O-Ringen AB i nära samverkan med berörda parter. Förstudien har därefter pågått under hösten förra året och avslutades i februari I processen har arrangören O-Ringen AB, SOK Viljan och berörda orienteringsklubbar, Attraktiva Oskarshamn och Oskarshamns kommun deltagit. I en så kallad konceptbeskrivning (Bilaga) om O-Ringen Smålandskusten 2022 samlas all nödvändig information om evenemanget och förutsättningarna för att genomföra det. Sammantaget kan man slå fast att O-Ringen är ett arrangemang som blir en viktig del i att utveckla och marknadsföra Oskarshamns kommun och regionen som en välkomnande plats för stora tävlingsarrangemang. Evenemanget samlar cirka deltagare och har en turismekonomisk effekt på cirka 120 miljoner kronor. Tävlingen Ironman i Kalmar har som jämförelse en turismekonomisk effekt på cirka 40 miljoner kronor. Förutom de turismekonomiska effekterna är också marknadsvärdet för platsen/destinationen högt. Den extra skatteintäkt som evenemanget bidrar med uppskattas till cirka 8 miljoner kronor. Fördelarna för en region att få arrangera O-Ringen är flera, såväl ekonomiskt som marknadsmässigt. Detta gäller för både kommunerna, näringsliv/turism och funktionärsföreningarna. Berörda förvaltningar har på ett mycket bra sätt medverkat i förstudien och tagit fram de underlag som har krävts. Det rör framför allt en lämplig plats i Oskarshamn för att bygga upp en O-Ringenstad, med boendemöjligheter för cirka deltagare med campingplatser. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

50 PROTOKOLL Sida 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum fortsättning Förslaget är att Döderhultsdalen används för ändamålet. Infrastruktur i form av framför allt VA, sanitet, vägar och fiber finns i eller i anslutning till platsen. Vissa kommunala åtgärder kan bli aktuella inför 2022 såsom förebyggande av översvämningsrisk och vägbyggnad, men investeringarna kan komma till nytta vid framtida utveckling av området enligt den fördjupade översiktsplanen för området (FÖP Oskarshamns stad 2014). En O-Ringen Arena för olika evenemang ska också byggas. Närheten till Oskarshamns centrum och närbelägna befintliga och tillkommande externhandelsområden är en tillgång. Övrigt boende sker på boendeanläggningar i Oskarshamnsregionen och i övriga länet. Eftersom tävlingarna genomförs under högsäsong för turismen i regionen kommer det att ställa särskilda krav på att lösa boendefrågan, men erfarenhetsmässigt så sker det genom privat boende till stor del. Som ett alternativ till Döderhultsdalen har även ett underlag rörande Oskarshamns flygplats tagits fram. Detta alternativ faller dock på grund av avståndet till centrum och begränsad vattenförsörjning. Flygplatsens framtida användning är i nuläget osäker. O-Ringen AB tar den ekonomiska risken för evenemanget, vilket innebär att bolaget kommer att: - Kvalitetssäkra och godkänna konceptet - Stå som part i värdkommunsavtalet och koordinera samarbetet med kommunen - Vara ansvarig arrangör för O-Ringen och därmed hålla i hela genomförandet - Träffa funktionärsföreningsavtal med berörda föreningar om deras insats i timmar och om ersättningen - Försäkra hela evenemanget Oskarshamns kommun förutsätts teckna ett så kallat värdkommunavtal (bilaga) med arrangören O-Ringen AB. Avtalet reglerar framför allt relationerna mellan Oskarshamn kommun och bolaget inom följande huvudsakliga områden: - Ansvarsförhållanden när det gäller dels O-Ringen AB:s åtaganden och rättigheter som arrangör, dels Oskarshamns kommuns åtaganden och rättigheter som värdkommun - Ekonomi och försäkring - Markägarfrågor - Marknadsföring, information och sponsring Det är angeläget att de kommunala förvaltningarna och bolagen i berörda delar medverkar till att de kommunala åtagandena i enlighet med avtalet samt förberedelserna och tävlingarna kan genomföras på allra bästa sätt. En förutsättning är att Oskarshamns kommun går in som värdkommun och som delfinansiär. Det innebär bland annat att kommunen svarar för en insats på 6 miljoner kronor samt halva kostnaden för en gemensam projektledare/generalsekreterare, cirka 1,5 miljoner. Generalsekreterartjänsten (GS) tillsätts våren Således totalt 7,5 miljoner kronor. Värdkommunens åtaganden handlar om att Oskarshamns kommun antingen betalar 6 miljoner kronor eller utför egna tjänster eller tillhandahåller material åt O-Ringen AB, till självkostnadspris, som avräknas kommunens insats. Kostnaderna måste därför beaktas i årsbudget och verksamhetsplan åren (2019: ca.225 tkr (50 % GS), 2020:3 miljoner, 2021: 2 miljoner och 2022: 1 miljon). Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

51 PROTOKOLL Sida 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum fortsättning När det gäller finansieringen är den kommunala insatsen central, men samtidigt så är detta stora evenemang av regional karaktär. Det blir det största evenemanget i sitt slag som har genomförts i länet och i sydöstra Sverige. Som ett regionalt evenemang av stor betydelse så har kontakter tagits med Regionförbundet Kalmar län redan från början och förbundet har hållits informerat under hela processen. Regionförbundet är positiva till evenemanget och dialogen om regional medfinansiering kommer nu att inledas efter att förstudien har avslutats. Samverkan sker även med Västerviks och Hultsfreds kommuner där deltävlingar troligen kommer att genomföras. När det gäller finansieringen så är även mervärdesavtalet av intresse. Insatser på denna nivå kommer i så fall att kräva en överenskommelse mellan berörda avtalsparter. Tävlingarna förutsätter även en mycket stor ideell insats från 20 olika orienteringsklubbar i och utanför Kalmar län och andra idrottsföreningar. Totalt räknar arrangören med att det krävs mellan till ideella funktionärstimmar. Berörda föreningar ser positivt på O-Ringen 2022 och har ett möte den 5 mars för att ta slutlig ställning till ett så kallat funktionärsföreningsavtal med arrangören. Föreningarna ska under hela projektet upprätthålla ett föreningsråd där gemensamma angelägenheter i avtalet parterna emellan kan diskuteras och beslutas. Funktionärsföreningsavtalet tillämpar en ersättningsmodell för att ge föreningarna skälig ersättning, Svenska orienteringsförbundet avtalad licensavgift och O-Ringen AB ett hållbart projektresultat för att kunna utveckla arrangemanget över tid. För att säkra O-Ringens attraktivitet för alla parter på sikt krävs cirka tkr att dela på. Vid avvikande resultat från tkr delas överskott eller underskott mellan bolaget och funktionärsföreningarna, där bolaget tar störst risk och därmed också vinst. Tävlingar erbjuds inom tre olika grenar: orienteringslöpning, mountainbike-orientering och precisionsorientering och riktar sig till allt ifrån nybörjare till ungdomar, bredd och världselit. Huvudtävlingen är 5-dagars som genomförs över fem tävlingsdagar. När det gäller frågan om vilka områden som tävlingen ska arrangeras på så bestäms de av utförandeorganisationen under Tävlingarna ska avgöras vid maximalt tre olika arenor och minst en av etapperna ska avgöras i kustnära miljö. Förslagen innebär att det i Oskarshamns kommun handlar om området vid Hycklinge/Rostorp, i Hultsfreds kommun områdena Vena, Tälleryd eller Rosenfors och i Västerviks kommun områdena Blankaholm och Bofall eller Glabo. Tävlingarna kommer därmed att kunna erbjuda orienteringsterräng som är att betrakta som bland de bästa i Sverige. I och med att värdkommuns- och funktionärsföreningsavtalen är signerade och föreningsrådet är på plats är projektet initierat. Därefter är det O-Ringen AB som leder arbetet och har det fulla ansvaret för projektets planering, genomförande och uppföljning. Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande från tillväxt- och näringslivskontoret, , föreslås följande: - Oskarshamns kommun tecknar ett värdkommunavtal med O-Ringen AB, som är arrangör av O-Ringen Smålandskusten 2022 (21/7-31/7). - Oskarshamns kommun förbinder sig att stödja O-Ringen Smålandskusten 2022 ekonomiskt motsvarande 7,5 miljoner kronor åren Möjlig medfinansiering ska klarläggas senast år I övrigt hänskjuts frågan om slutlig finansiering till budgetberedningen. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

52 PROTOKOLL Sida 4 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum fortsättning - Kommunstyrelsen genom kommundirektören får i uppdrag att tillse att värdkommunavtalet genomförs och följs upp under avtalsperioden. En samlad uppföljning ska redovisas i samband med bokslut Den kommunala koncernen ska inom värdkommunavtalets ram medverka till att tävlingarna kan genomföras på bästa sätt. Dagens sammanträde Marknadschef Ted Lindqvist, Ordförande SOK Viljan Göran Svensson och VD Attraktiva Oskarshamn Jan Hardebrant föredrar ärendet och svarar på frågor. Ordföranden ställer proposition på förslaget från tillväxt- och näringslivskontoret och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Bilaga Avtal O-Ringen AB - Oskarshamns kommun v Bilaga Konceptbreskrivning 11 januari-18 O-Ringen Smålandskusten 2022 Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

53 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Lars Ljung E-post: lars.ljung@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Ägardirektiv Oskarshamns Utvecklings AB, UTAB, 2018,ändrat beslut om Oskarshamns flygplats samt driftsbidrag till UTAB Förslag till beslut 1. Godkänna förslag till nytt ägardirektiv till Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) att överlämnas till nästa bolagsstämma. 2. Upphäva kommunfullmäktiges beslut , 172 angående Oskarshamns flygplats framtida verksamhet 3. Lämna ett driftsbidrag på kronor till Oskarshamns Utvecklings AB. Finansiering sker genom ianspråktagande av kommunen driftsresultat i 2017 års bokslut. Ärendet Ett behov tycks föreligga för en förändring av kommunfullmäktiges beslut , 172 angående Oskarshamns flygplats framtida verksamhet. Vidare föreslås att kommunfullmäktige lämnar ett nytt ägardirektiv till Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) att gälla från bolagsstämman Vidare innebär förhållande av ett bibehållet bolag Oskarshamns Utvecklings AB och kostnader fortsatt förvaltning av flygplatsen att Oskarshamns kommun måste lämna ett driftsbidrag till UTAB under Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade , 172; 1. All flygverksamhet vid Oskarshamns flygfält avvecklas under Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) får uppdraget att se till att avvecklingen sker i överensstämmelse med Trafikstyrelsens regelverk. Med tanke på att det inte finns någon omedelbar annan användning av flygplatsen som hindrar flygverksamhet föreligger ett behov av att förändra beslutet om flygplatsens framtid. Förslaget är att det kommunala bolaget Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) genom ett nytt ägardirektiv får uppdraget, om intressenter finns, att arrendera ut anläggningen för fortsatt flygverksamhet och/eller för andra ändamål. Arrendet ska ha korta arrendetider utan besittningsrätt I ägardirektivet anges även kravet att UTAB ska minska sina kostnader för underhåll och administration. Ägarens krav är följande; Bolaget ska förvalta Oskarshamns flygfält med tillhörande anläggningar Arrendera ut anläggningen på sådant sätt som möjliggör fortsatt flygverksamhet enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utformning och drift av flygplatser som inte kräver godkännande, TSFS 2012:91. Utarrenderingen kan även ske för andra ändamål än flygverksamhet. Arrendeavtalen ska vara lägenhetsarrenden utan besittningsrätt med möjlighet att förlänga ett år i taget.

54 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning KS 2018/ Bolagets kostnader för drift och administration ska sänkas. Det nya ägardirektivet till UTAB innebär att kommunfullmäktige måste upphäva tidigare beslut , 172 angående Oskarshamns flygplats framtida verksamhet. Under lång tid har regelbundna driftsbidrag från kommunen till UTAB varit en förutsättning för bolagets verksamhet. Det senaste driftsbidraget från kommunen beslutades av kommunfullmäktige , 166 och var på 1,5 miljoner kronor. Enligt tidigare av strategi- och näringslivsenheten, redovisade till kommunstyrelsen , 219 kommer UTAB vara i behov av ytterligare driftsbidrag vid halvårsskiftet En uppskattning är att ett nytt driftsbidrag på kronor kommer dels ge bolaget ett nollresultat 2017 och dels täcka bolagets finansiella behov 1-2 år framåt. Antagandet grundar sig på att bolaget även fortsättningsvis kommer ha kostnader för avskrivningar, aktiebolagets fortbestånd och för kostnader för att värdesäkra bolagets tillgångar. Finansieringen föreslås ske från driftsresultatet i 2017 års bokslut. Lars Ljung Utvecklingschef Beslutsunderlag - Kommunstyrelsens beslut , 172 angående Oskarshamns flygplats framtida verksamhet. - Ägardirektiv till Oskarshamns Utvecklings AB daterat Skickas till Oskarshamns Utvecklings A Ekonomiavdelningen

55 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr KS 2018/ Ägardirektiv Oskarshamns Utvecklings AB, UTAB, 2018 samt ändrat beslut om Oskarshamns flygplats Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige 1. Förslaget till nytt ägardirektiv för Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) godkänns och överlämnas till nästa bolagsstämma. 2. Kommunfullmäktiges beslut , 172, angående Oskarshamns flygplats framtida verksamhet, upphävs. 3. Ett driftsbidrag på kronor lämnas till Oskarshamns Utvecklings AB. Finansiering sker genom ianspråktagande av kommunen driftsresultat i 2017 års bokslut. Jäv Anders Stenberg (M) och Gunnar Westling (MP) anmäler jäv och deltar inte i handläggningen av ärendet. Ärendet Ett behov tycks föreligga för en förändring av kommunfullmäktiges beslut , 172 angående Oskarshamns flygplats framtida verksamhet. Vidare föreslås att kommunfullmäktige lämnar ett nytt ägardirektiv till Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) att gälla från bolagsstämman Vidare innebär förhållandet av ett bibehållet bolag Oskarshamns Utvecklings AB och kostnader fortsatt förvaltning av flygplatsen att Oskarshamns kommun måste lämna ett driftsbidrag till UTAB under Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade , 172: - All flygverksamhet vid Oskarshamns flygfält avvecklas under Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) får uppdraget att se till att avvecklingen sker i överensstämmelse med Trafikstyrelsens regelverk. Med tanke på att det inte finns någon omedelbar annan användning av flygplatsen som hindrar flygverksamhet föreligger ett behov av att förändra beslutet om flygplatsens framtid. Förslaget är att det kommunala bolaget Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) genom ett nytt ägardirektiv får uppdraget, om intressenter finns, att arrendera ut anläggningen för fortsatt flygverksamhet och/eller för andra ändamål. Arrendet ska ha korta arrendetider utan besittningsrätt. I ägardirektivet anges även kravet att UTAB ska minska sina kostnader för underhåll och administration. Ägarens krav är följande: Bolaget ska förvalta Oskarshamns flygfält med tillhörande anläggningar. Arrendera ut anläggningen på sådant sätt som möjliggör fortsatt flygverksamhet enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utformning och drift av flygplatser som inte kräver godkännande, TSFS 2012:91. Utarrenderingen kan även ske för andra ändamål än flygverksamhet. Arrendeavtalen ska vara lägenhetsarrenden utan besittningsrätt med möjlighet att förlänga ett år i taget. Bolagets kostnader för drift och administration ska sänkas. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

56 PROTOKOLL Sida 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum fortsättning Det nya ägardirektivet till UTAB innebär att kommunfullmäktige måste upphäva tidigare beslut , 172, angående Oskarshamns flygplats framtida verksamhet. Under lång tid har regelbundna driftsbidrag från kommunen till UTAB varit en förutsättning för bolagets verksamhet. Det senaste driftsbidraget från kommunen beslutades av kommunfullmäktige , 166, och var på 1,5 miljoner kronor. Enligt tidigare av strategi- och näringslivsenheten, redovisade till kommunstyrelsen , 219, kommer UTAB vara i behov av ytterligare driftsbidrag vid halvårsskiftet En uppskattning är att ett nytt driftsbidrag på kronor kommer dels ge bolaget ett nollresultat 2017 och dels täcka bolagets finansiella behov 1-2 år framåt. Antagandet grundar sig på att bolaget även fortsättningsvis kommer ha kostnader för avskrivningar, aktiebolagets fortbestånd och för kostnader för att värdesäkra bolagets tillgångar. Finansieringen föreslås ske från driftsresultatet i 2017 års bokslut. Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande från kommunstyrelsens kansli, , föreslås följande: - Godkänna förslag till nytt ägardirektiv till Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) att överlämnas till nästa bolagsstämma. - Upphäva kommunfullmäktiges beslut , 172 angående Oskarshamns flygplats framtida verksamhet - Lämna ett driftsbidrag på kronor till Oskarshamns Utvecklings AB. Finansiering sker genom ianspråktagande av kommunens driftsresultat i 2017 års bokslut. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår , 47, beslut enligt förslaget från kommunstyrelsens kansli. Dagens sammanträde Utvecklingschef Lars Ljung föredrar ärendet. Andreas Erlandsson (S) yrkar för majoriteten (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet) bifall till arbetsutskottets förslag. Eva-Marie Hansson (M), Ingemar Lennartsson (KD), Mathias J Karlsson (L) och Jan Johansson (SD) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande, Ägardirektiv UTAB Kommunstyrelsens arbetsutskott , 47. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

57 Ägardirektiv Oskarshamn Oskarshamns Utvecklings AB Ändamålet med bolagets verksamhet, precisering av bolagets samhällsnytta Ändamålet med bolaget är att vara att äga och förvalta fast och lös egendom, uthyra eller utarrendera dylik egendom, uppföra fastigheter samt förvalta Oskarshamns flygfält och möjliggöra för vissa flygtjänster. Bestämmelser och mål Styrande för bolagets verksamhet är kommunallagen, aktiebolagslagen och annan lagstiftning som är tillämplig för bolaget. Reglerande för bolaget är Oskarshamns kommuns bolagspolicy, bolagsordning och ägardirektiv. Ägarens krav Bolaget ska förvalta Oskarshamns flygfält med tillhörande anläggningar. Arrendera ut anläggningen på sådant sätt som möjliggör fortsatt flygverksamhet enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utformning och drift av flygplatser som inte kräver godkännande, TSFS 2012:91. Utarrendering kan även ske för andra ändamål än flygverksamhet. Arrendeavtalen ska vara ett lägenhetsarrende utan besittningsrätt med möjlighet att förlänga ett år i taget. Bolagets kostnader för drift och administration ska sänkas Rapportering Skriftlig rapportering Återrapportering från bolaget till kommunfullmäktige ska varje år ske i samband med delårsrapporter efter april och augusti månader och årsredovisning efter december månad. Återrapporteringen ska bestå av ekonomisk uppföljning, en redogörelse för måluppfyllelse samt en redovisning av ekonomiska mål och verksamhetsmål. Rapporteringen samordnas med kommunkoncernens uppföljningsprocess. Bolagsstyrningsrapport ska lämnas årligen i samband med årsredovisning. Återrapporteringens omfattning och frekvens i övrigt styrs av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige genom särskilda beslut eller riktlinjer. Muntlig rapportering (ägardialog) Muntlig rapportering ska ske 2 gånger per år

58 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr KS 2018/ Ägardirektiv Oskarshamns Utvecklings AB, UTAB, 2018 samt ändrat beslut om Oskarshamns flygplats Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 1. Godkänna förslag till nytt ägardirektiv till Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) att överlämnas till nästa bolagsstämma. 2. Upphäva kommunfullmäktiges beslut , 172 angående Oskarshamns flygplats framtida verksamhet 3. Lämna ett driftsbidrag på kronor till Oskarshamns Utvecklings AB. Finansiering sker genom ianspråktagande av kommunen driftsresultat i 2017 års bokslut. Ärendet Ett behov tycks föreligga för en förändring av kommunfullmäktiges beslut , 172 angående Oskarshamns flygplats framtida verksamhet. Vidare föreslås att kommunfullmäktige lämnar ett nytt ägardirektiv till Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) att gälla från bolagsstämman Vidare innebär förhållande av ett bibehållet bolag Oskarshamns Utvecklings AB och kostnader fortsatt förvaltning av flygplatsen att Oskarshamns kommun måste lämna ett driftsbidrag till UTAB under Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade , 172; 1. All flygverksamhet vid Oskarshamns flygfält avvecklas under Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) får uppdraget att se till att avvecklingen sker i överensstämmelse med Trafikstyrelsens regelverk. Med tanke på att det inte finns någon omedelbar annan användning av flygplatsen som hindrar flygverksamhet föreligger ett behov av att förändra beslutet om flygplatsens framtid. Förslaget är att det kommunala bolaget Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) genom ett nytt ägardirektiv får uppdraget, om intressenter finns, att arrendera ut anläggningen för fortsatt flygverksamhet och/eller för andra ändamål. Arrendet ska ha korta arrendetider utan besittningsrätt I ägardirektivet anges även kravet att UTAB ska minska sina kostnader för underhåll och administration. Ägarens krav är följande; Bolaget ska förvalta Oskarshamns flygfält med tillhörande anläggningar Arrendera ut anläggningen på sådant sätt som möjliggör fortsatt flygverksamhet enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utformning och drift av flygplatser som inte kräver godkännande, TSFS 2012:91. Utarrenderingen kan även ske för andra ändamål än flygverksamhet. Arrendeavtalen ska vara lägenhetsarrenden utan besittningsrätt med möjlighet att förlänga ett år i taget. Bolagets kostnader för drift och administration ska sänkas. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

59 PROTOKOLL Sida 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum fortsättning Det nya ägardirektivet till UTAB innebär att kommunfullmäktige måste upphäva tidigare beslut , 172 angående Oskarshamns flygplats framtida verksamhet. Under lång tid har regelbundna driftsbidrag från kommunen till UTAB varit en förutsättning för bolagets verksamhet. Det senaste driftsbidraget från kommunen beslutades av kommunfullmäktige , 166 och var på 1,5 miljoner kronor. Enligt tidigare av strategi- och näringslivsenheten, redovisade till kommunstyrelsen , 219 kommer UTAB vara i behov av ytterligare driftsbidrag vid halvårsskiftet En uppskattning är att ett nytt driftsbidrag på kronor kommer dels ge bolaget ett nollresultat 2017 och dels täcka bolagets finansiella behov 1-2 år framåt. Antagandet grundar sig på att bolaget även fortsättningsvis kommer ha kostnader för avskrivningar, aktiebolagets fortbestånd och för kostnader för att värdesäkra bolagets tillgångar. Finansieringen föreslås ske från driftsresultatet i 2017 års bokslut. Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande från kommunstyrelsens kansli, , föreslås följande: - Godkänna förslag till nytt ägardirektiv till Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) att överlämnas till nästa bolagsstämma. - Upphäva kommunfullmäktiges beslut , 172 angående Oskarshamns flygplats framtida verksamhet - Lämna ett driftsbidrag på kronor till Oskarshamns Utvecklings AB. Finansiering sker genom ianspråktagande av kommunens driftsresultat i 2017 års bokslut. Dagens sammanträde Utvecklingschef Lars Ljung föredrar ärendet. Ordföranden ställer proposition på förslaget från kommunstyrelsens kansli och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Bilaga Ägardirektiv UTAB Skickas till Oskarshamns Utvecklings AB Ekonomiavdelningen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

60 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Kristina Danielsson E-post: kristina.danielsson@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Årsredovisning 2017 Förslag till beslut Föreslå kommunfullmäktige att fastställa Årsredovisning för Oskarshamns kommun avseende Ärendet Årsredovisning för Oskarshamns kommun avseende 2017 har sammanställts. Årets resultat för 2017 uppgår till +135,8 mkr. Det är 105,7 mkr högre än budgeterat års positiva resultat beror på att verksamhetens nettokostnader är 22,9 mkr lägre än budgeterat, att skatteintäkter och generella statsbidrag blev 20,2 mkr högre än budgeterat samt att finansnettot inbringade 62,7 mkr mer än budgeterat. De senaste åren positiva resultat har inneburit att det ackumulerade balanskravsresultat som vid 2013 års början var -320,9 mkr, nu vid utgången av 2017 är nere på -55,1 mkr., en minskning med 265,8 mkr. Det finansiella målet vad gäller nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppnås för 2017, då målet var max 100,6 % och utfallet blev 96,8%. Det finansiella nyckeltalet vad gäller skattefinansierade investeringars andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppnås inte då målet var max 9,1 % och utfallet blev 9,4 %. Kommunkoncernen Oskarshamns kommun redovisar ett positivt resultat på 144,4 mkr för Det positiva resultatet för Oskarshamns kommun samt för Oskarshamn Energi AB, Byggebo i Oskarshamn AB och Smålandshamnar AB har stor påverkan på kommunkoncernens ekonomi. Morgan Olsson Förvaltningschef Kristina Danielsson Ekonom Beslutsunderlag Årsredovisning 2017 VA-redovisning 2017 Skickas till Ekonomiavdelningen

61 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr KS 2018/ Årsredovisning 2017 Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige 1. Synnerliga skäl åberopas till att följande poster inte ska ingå i årets balanskravsresultat: - Nedskrivningar på 3,0 mkr av 2017 års saneringskostnader i exploateringsprojekt. - Utökad avsättning med 0,6 mkr avseende lokalkostnader i omställningsarbete inom område Etablering - Utökad avsättning med 2,5 mkr för ytterligare kommande saneringskostnader i bestämda exploateringsprojekt. 2. Årsredovisning för Oskarshamns 2017 fastställs. Ärendet Årsredovisning för Oskarshamns kommun avseende 2017 har sammanställts. Årets resultat för 2017 uppgår till +135,8 mkr. Det är 105,7 mkr högre än budgeterat års positiva resultat beror på att verksamhetens nettokostnader är 22,9 mkr lägre än budgeterat, att skatteintäkter och generella statsbidrag blev 20,2 mkr högre än budgeterat samt att finansnettot inbringade 62,7 mkr mer än budgeterat. De senaste årens positiva resultat har inneburit att det ackumulerade balanskravsresultat som vid 2013 års början var -320,9 mkr, nu vid utgången av 2017 är nere på -55,1 mkr, en minskning med 265,8 mkr. Det finansiella målet vad gäller nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppnås för 2017, då målet var max 100,6 % och utfallet blev 96,8%. Det finansiella nyckeltalet vad gäller skattefinansierade investeringars andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppnås inte då målet var max 9,1 % och utfallet blev 9,4 %. Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande, , från kommunstyrelsens förvaltning föreslås att kommunfullmäktige ska fastställa årsredovisning för Oskarshamns kommun avseende Kommunstyrelsen har tidigare, , 31, beslutat föreslå kommunfullmäktige följande: Att åberopa synnerliga skäl till att följande poster inte ska ingå i årets balanskravsresultat: - Nedskrivningar på 3,0 mkr av 2017 års saneringskostnader i exploateringsprojekt. - utökad avsättning med 0,6 mkr avseende lokalkostnader i omställningsarbete inom område Etablering. - Utökad avsättning med 2,5 mkr för ytterligare kommande saneringskostnader i bestämdaexploateringsprojekt. Dagens sammanträde Ekonomichef Eva Svensson och ekonom Kristina Danielsson redogör för årsredovisning Personalhandläggare Richard Karlsson redogör för personalekonomiskt bokslut När det gäller sjukfrånvaron i procent, så är denna något lägre 2017 (7,34 %) jämfört med 2016 (8,22 %). 54 fortsättning Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

62 PROTOKOLL Sida 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Lena Granath (V) yrkar för majoriteten (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet) bifall till föreliggande beslutsförslag och meddelar att majoriteten lämnar en protokollsanteckning i ärendet. Jan Johansson (SD) och Eva-Marie Hansson (M) yrkar bifall till föreliggande beslutsförslag. Ordföranden ställer proposition på föreliggande beslutsförslag och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla detta. Protokollsanteckning Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har sedan hösten 2017 varit överens om att bildningsnämndens underskott från 2017 inte ska föras över till Kommunstyrelsen ska i april behandla nämndernas över- och underskott, vi kommer i samband med det föreslå att bildningsnämnden inte ska föra med sig något underskott. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande Årsredovisning 2017 för Oskarshamns kommun. - VA-redovisning Kommunstyrelsen , 31. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

63 Årsredovisning 2017

64

65 Innehållsförteckning 1 Kommentar och organisation Kommunstyrelsens ordförande 2 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3 2 Förvaltningsberättelse Inledning 5 Omvärldsanalys 5 Vision och mål 8 God ekonomisk hushållning 11 Finansiell analys 13 Driftredovisning 20 Investeringsredovisning 21 Exploateringsverksamhet 23 Personalekonomisk redovisning 26 Miljöredovisning 35 3 Räkenskapsrapporter, tilläggsupplysningar med mera Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 43 Noter 46 Fem år i sammandrag 54 Redovisningsprinciper 55 Ekonomisk ordlista 57 4 Nämndredovisning Kommunstyrelse 58 Strategi- och Näringslivsenhet 62 Kommunkontor 65 Räddningstjänst 67 Teknisk nämnd 69 Samhällsbyggnadsnämnd 73 Bildningsnämnd 77 Socialnämnd 85 Valnämnd 89 Förtroendevalda revisorer Koncernens bolag och stiftelser Revisionsberättelse Revisionsberättelse 95 1

66 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Kommunstyrelsens ordförande Oskarshamns kommun har det senaste året utvecklats på ett fantastiskt sätt. Under året har vi fortsatt hälsa många nya invånare välkomna till vår kommun. Kommunens befolkning minskade något under året, men har som helhet under de senaste åren ökat. Oskarshamns kommun har under de senaste åren kommit en bit närmare vårt mål om invånare Det senaste året har också inneburit utmaningar. Kommunen har under de senaste åren tagit emot människor som har behövt söka skydd i vårt land och vår kommun. Under det första kvartalet 2017 avvecklades flera av Migrationsverkets asylboenden i kommunen. Flera verksamheter har under året arbetat med att anpassa verksamheten efter de nya förutsättningarna som avvecklade asylboenden har inneburit. Oskarshamns kommun har under året arbetat intensivt för att minska sjukskrivningar. Vi har under året tagit flera initiativ för att öka frisknärvaron för kommunens viktigaste resurs det vill säga kommunens medarbetare. Det är medarbetarna som skapar den verksamhet som så många människor varje dag är beroende av. Det är därför glädjande att frisknärvaron under året har ökat inom flera verksamheter. Heltidsresan är ett annat viktigt arbete som har startat upp. Arbetet går ut på att alla medarbetare i Oskarshamns kommun ska erbjudas heltid. Det är viktigt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Att medarbetare får möjlighet att arbeta heltid är bra både för den enskilda medarbetaren och för kommunen som arbetsgivare. Arbetet är påbörjat och ska fortsätta under kommande år. visat stort intresse för att bygga bostäder i vår kommun. Byggnation i vår kommun har under året också skett vid handelsområdet Snickeriet och nya butiker har öppnat under året. Under kommande år kommer fler butiker att invigas. Kommunen har tillsammans med det lokala näringslivet fortsatt det gemensamma arbetet för att stärka företagsklimatet i vår kommun. Genom samtal och dialog ska vi tillsammans skapa förutsättningar för att befintliga företag kan växa och utvecklas, men också skapa förutsättningar för nya företag att etablera sig här. Kommunstyrelsen har under året också beslutat om en ny organisation för kommunstyrelsens verksamheter. Kommunkontoret, Strategi- och näringslivskontoret samt Räddningstjänsten har ersatts av två nya förvaltningar. De nya förvaltningarna är Kommunstyrelseförvaltningen och Tillväxt- och Näringslivskontoret. I december invigde vi det nya resecentrum som skapats vid Järnvägsstationen. En flytt av resecentrum har möjliggjort en fortsatt förtätning och utveckling av vår stadskärna. Den tidigare järnvägsstationen som har renoverats med respekt för dess historia. Idag inrymmer stationshuset både restaurang och vänthall. Avslutningsvis vill jag som avgående ordförande för kommunstyrelsens ordförande i Oskarshamns kommun tacka för det fina arbete som alla medarbetare har gjort under året. Jag vill också tacka alla er som jag har haft möjlighet att arbeta med under mina 15 år som kommunstyrelsens ordförande för Oskarshamn. Kommunen budgeterade ett positivt resultat för 2017 med 30,1 mkr. Resultatet blev +135,8 mkr. Det positiva resultatet beror på högre generella statsbidrag, högre finansiella intäkter än budgeterat samt att verksamhetens nettokostnader är lägre än budgeterat. Tillsammans har kommunens alla förvaltningar gjort ett starkt arbete för att bidra till kommunens fina resultat. Vårt kommunala bostadsbolag Byggebo fortsätter arbetet med en ny hälsocentral, folktandvård och 57 lägenheter på Mejeriplan. Arbetet kommer pågå under kommande år för att vara klart Samtidigt som vi har arbetat med vårt kommunala bostadsbolag så har arbetet med att locka privata entreprenörer till att investera i vår kommun fortsatt. Flera privata intressenter har under året Peter Wretlund (S) Kommunstyrelsens ordförande 2

67 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Organisation kommunal förvaltning Kommunfullmäktige 49 ledamöter Revision 5 ledamöter Valnämnd 5 ledamöter Strategioch näringslivsenhet Kommunkontor Kommunstyrelse 13 ledamöter Räddningstjänst Socialnämnd 11 ledamöter Bildningsnämnd 11 ledamöter Socialförvaltning Bildningsförvaltning Tekniskt kontor Teknisk nämnd 9 ledamöter Samhällsbyggnadsnämnd 9 ledamöter Samhällsbyggnads kontor- 3

68 KOMMENTAR OCH ORGANISATION Organisation kommunal koncern Oskarshamns kommun Byggebo i Oskarshamn AB 100% Oskarshamn Energi AB 50% Smålandshamnar AB* 81 % Oskarshamns Utveckling AB 100% Stiftelsen Forum 100% Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell 50% Oskarshamns Hamngods och Terminal AB 100% *I samband med att Oskarshamns Hamn AB förvärvade Västerviks Logistik och Industri AB ändrades firmanamnet till Smålandshamnar AB samtidigt gick Västerviks kommun in som ny delägare i Smålandshamnar AB. 4

69 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inledning Vår omvärld Befolkningen i Sverige ökade med personer under 2017 och uppgick till invånare den 31 december Den 20 januari 2017 beräknades Sverige för första gången ha över 10 miljoner folkbokförda personer. Den folkbokförda befolkningen ökar av två anledningar, dels föds det fler än det dör dels är antalet invandrare fler än antalet utvandrare. I januari 2017 passerade Syrien Finland som vanligaste födelseland bland utrikesfödda. Av alla folkbokförda är 81,5 % födda i Sverige och 18,5 % är utrikesfödda. (Källa: SCB) Under 2017 var det den höga investeringstakten och då särskilt bostadsbyggandet samt hushållens och offentliga sektorns konsumtion som bidrog till BNPs utveckling. Det är dock inte BNP-utvecklingen utan antalet arbetade timmar och lönesumman som är viktigast för skatteunderlaget. Arbetslösheten var ,7 % och förväntas för 2018 gå ytterligare ner till 6,3 % för att sedan from 2020 stiga. Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur. Bruttonationalprodukten, BNP, ökade med 2,6 % 2017, vilket dock var lägre än Högkonjunkturen beräknas nå sin topp 2019, då tillväxten i omvärlden bedöms stärkas, vilket gynnar svensk export. Den inhemska efterfrågan tros dock försvagas och antalet arbetade timmar förväntas inte öka alls Det skulle innebära en snabb inbromsning av den långvariga skatteunderlagstillväxten. Det riskerar då att bli ett betydande glapp mellan kommunsektors intäkter och de kraftigt växande behoven av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. (Källa: MakroNytt samt MakroNytt , SKL)) Skatteprognosen som presenterades i februari 2018 innebär för Oskarshamns del att skatteintäkter och generella statsbidrag minskar med 1,8 mkr 2018, med 18,8 mkr 2019 och med 9,4 mkr Oskarshamns kommuns befolkning uppgick till invånare den 31 december Befolkningen i Oskarshamns kommun minskade med 78 personer 2017, från att året innan ökat med 547 personer. Oskarshamn delar också utmaningen och möjligheten vad gäller demografiveckling, integration, tillgång på utbildad arbetskraft samt det lokala näringslivets fortsatta förmåga att vara en stark motor för utveckling. Stora investeringar gjordes också i Oskarshamn både av kommunen samt av bolagen. För kommunens del var såväl investeringarna inom de avgiftsfinansierade, som de skattefinansierade verksamheterna samt inom exploateringsverksamheten betydande under Även de närmaste årens investeringar är omfattande även om de reviderats ner. Det ger anledning att även fortsättningsvis följa såväl finansieringsbehov som planen för att återställa det ackumulerade balanskravsresultatet. Med de senaste årens positiva resultat har det ackumulerade balanskravsresultatet minskat betydligt de senaste åren. Viktiga händelser Arbetet med att etablera ett nytt industriområde med en kombiterminal väster om E22 Södra trafikplatsen fortskrider. Parallellt med planarbetet pågår arbete med affärsutveckling och trafikeringslösningar. Projektet förutsätter intim samverkan med näringslivet i kommunen och närområdet. Oskarshamns kommun har en tung roll att spela i länet i kraft av att kommunen har nationellt betydelsefulla varuproducerande företag. Oskarshamns kommuns perspektiv är därmed mer inriktade på godstransporternas behov av god och effektiv infrastruktur än länets övriga kommuner. Under 2017 har arbetet med att arbeta fram en näringslivsvision avslutats. Under året har projekt Craftsamling utgjort en resurs för kommunen i arbetet med att möta konsekvenserna av varsel och uppsägningar i samband med avvecklingen av två reaktorer vid kärnkraftsanläggningen i Simpevarp. Arbetet har bedrivits inom fyra prioriterade områden: Infrastruktur, nyindustrialisering, företagspark på Simpevarpshalvön samt statliga jobb. Tekniska kontoret har fortsatt med planeringen och genomförande av ett antal större projekt för att nå målen i VA-planen om god hälsa hos befolkningen och god miljö genom inkoppling av ny vattentäkt för Oskarshamn, en omfattande ombyggnad av Ernemar avloppsreningsverk och utökning av VAverksamhetsområdet. Årets enskilt största skattefinansierade investering är att ombyggnaden av järnvägsstationen till Resecentrum avslutats. En ny förskola har byggts. Omvandlingen av stadsmiljön har fortsatt genom omgestaltningen av centrum och ökad trygghet. Det är fortsatt fokus på ökad trafiksäkerhet. Vid årets slut hade hälften av de förorenade massorna i hamnen muddrats bort och ton avvattnade sediment hade lagts upp i deponi. En stark fokusfråga för samhällsbyggnadskontoret har varit bemötande, mot näringslivet såväl som mot medborgarna. Bland annat har detta medfört kraftigt förkortade handläggningstider. Ett annat fokusområde har varit att få ner omsättning av personal, vilket lyckats. Hållbarhetsarbetet har haft fortsatt fokus på Hållbarhetsprogrammet, projekt Giftfri förskola, och hur invånare i kommunen själva kan bidra till klimatarbetet. Samverkan mellan Högsby, Mönsterås och Oskarshamn i den gemensamma operativa ledningsorganisationen inom räddningstjänstens område har 5

70 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE utfallit väl och är nu i full drift. En länsövergripande planering har genomförts under året där resurser från Kalmar, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Halland och Västra Götaland:s län har kartlagts för att kunna möta större resurskrävande räddningsinsatser. Kalmar Läns räddningschefer har också träffats för att ta fram ett gemensamt synsätt på operativ ledning i syfte att underlätta samverkan vid större händelser. En stor del av arbetet under 2017 har kretsat runt förberedelser inför, och sedan genomförande av övningen KKÖ17, där ett 30-tal personer under två dagar fick i uppdrag att hantera en tänkt allvarlig kärnteknisk händelse. Socialförvaltningen har påbörjat förberedelserna inför heltidsresan, där samtliga medarbetare ska erbjudas heltid. Ett nytt kvalitetsledningssystem innehållande processer och rutiner har införts under året, vilket ska vara ett stöd för medarbetare i det dagliga arbetet. Införandet av digital dokumentation inom samtliga verksamheter gjordes under hela år Trycket på korttidsboenden har ökat, vilket har medfört att ett antal tomma lägenheter har gjorts om till tillfälliga korttidsplatser. Ombyggnationen av Solbacka fortskrider och beräknad byggstart är under år Stort fokus har inriktats på förberedelser inför den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Ett samarbetsprojekt har inletts mellan kommunen, Oskarshamns sjukhus och primärvården i syfte att ge patienterna en personcentrerad vård och omsorg ur ett helhetsperspektiv. Under år 2017 har omsorgen om personer med funktionsnedsättning fått många nya beslut att verkställa, framförallt på LSS-boende, daglig verksamhet, sysselsättning samt boendestöd. Under året har hyreskontrakt om ett nytt LSS boende tecknats. Inom Individ- och familjeomsorgen har det under året konstaterats en ökning av drogmissbruk hos killar i högstadie- och gymnasieåldern, missbruk hos vuxna, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. 26 personer har gått från ekonomiskt bistånd till egen lön i form av arbetsmarknadsanställningar och 16 personer har växlat försörjningsstöd till arbete har varit ett år som präglats av avveckling och anpassning utifrån de nya förutsättningar som råder inom området Etablering som vänder sig till de ensamkommande ungdomarna. I början av året stängdes två av fyra kommunala boenden och i september gjordes ett HVB-boende om till stödboende. Detta har inneburit stora förändringar för såväl personal som ungdomar. Det har även i år varit många ungdomar som har fått feriearbete i kommunens verksamheter. Vi har även erbjudit ensamkommande ungdomar feriearbete. När det gäller kommunens etableringsverksamhet, så har enheten klarat av att bosätta de nyanlända utifrån bosättningslagen. Det politiska uppdraget om att under året växla försörjningsstöd till kommunala jobb, uppnåddes under hösten. Det nationella betinget om att få ut Extratjänster i kommunala verksamheter klarades. Under hösten startades YH-utbildningen Integrationspedagog. Oskarshamns kommuns totala arbetslöshet per den siste december var 6,9 %, vilket var den näst lägsta arbetslösheten i länet. Vid höstterminens start välkomnades barn och familjer till den nya förskolan Sidensvansen. Förskolan är byggd utifrån ett hållbarhetsperspektiv och ingår som en av två förskolor i projektet giftfri förskola. Kikeboskolan har lagts ned och en paviljong i Figeholm har avvecklats och flyttats. Orsaken är att tre asylboenden lagts ned. Satsningen med extra HR-stöd till förskolecheferna för att minska sjukskrivningstalen i förskolan har bidragit till en högre frisknärvaro på förskolorna. Andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen har sjunkit från 60 % år 2014 till 40,9 % för år Ett strategiskt arbete för att öka andelen legitimerade förskollärare är initierat. Det systematiska kvalitetsarbetet i grundskolan visar att måluppfyllelsen är god inom läroplanens områden: Skola och hem och Övergång och samverkan. Stora utmaningar finns fortsatt gällande alla elevers kunskapsutveckling och måluppfyllelse, ett fortsatt värdegrundsarbete samt rektors ansvar utifrån styrdokumenten. Under året har Oscarsgymnasiet och vuxenutbildningen haft stort fokus på att anpassa verksamheten efter de volymförändringar som skett. Ett systematiskt arbete har bedrivits med fokus på att göra undervisningen tillgänglig för alla elever. Inom fritidsverksamheten har året varit intensivt med många projekt och uppstart av nya verksamheter. Den första etappen på ombyggnationen av bad- och gymdelen startade under sommaren och har fortsatt under hela hösten. I början av året stod den nyrenoverade lokalen för Kristdala fritidsgård klar. Kulturverksamheten genomförde en mängd projekt och koncept Ett brett programutbud som innebar att Kulturhuset och museerna varit lördagsöppna och avgiftsfria på lördagar under sommaren samt att sommarlovsaktiviteter har genomförts för unga. Även detta med mycket gott resultat. E-handelsprojektet har kommit igång. Målet är att de första e-handels leverantörerna ska vara i drift under våren Under året har ett arbete påbörjats med att utveckla vår resursfördelnings 6

71 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE modell. Resursfördelningen har en central roll i styrningen av en kommun. Den innebär att lagstiftningens krav, olika målgruppers behov och politiska prioriteringar ställs mot tillgången på ekonomiska resurser. Målet är att arbetet ska slutföras under En effektivisering av redovisningen av försäljning från kommunens försäljningsställen har påbörjats. Nya kassasystem och kortterminaler har inköpts. Kassasystemen är integrerade mot vårt affärssystem. Under året har arbete pågått med att införa komponentavskrivning. I samband med detta arbete har också en genomgång gjorts av anläggningsregistret. Under året har en gemensam strategi för e-hälsa utarbetats inom H2O och antagits av fullmäktige i de tre kommunerna. Under året har riktlinjer för informationssäkerhet samt ny informationssäkerhetspolicy utarbetats. Ett omfattande arbete har också påbörjats för anpassning till den nya dataskyddsförordningen som träder i kraft i maj Under 2017 driftsattes också IT-avdelningens egenutvecklade system för interndebitering av ITtjänster för hela kommunen. Bredbandsutbyggnaden i kommunen har fortsatt till största del på kommersiell bas alternativt i form av bidragsfinansierade byalagsprojekt. För de återstående delarna där bland annat Misterhultsbygden med skärgård ingår finns stora utmaningar i kombination med att bidrag från länsstyrelsen i princip är slut. För att nå de bredbandsmål som är uppsatta kommer det att krävas en större insats från kommunen under Verksamheternas nettokostnader Oskarshamns kommun har kännetecknats av höga nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Detta har varit möjligt tack vare kommunens finansiella tillgångar som har genererat stora finansiella intäkter. Ett långsiktigt arbete pågår för att komma ifrån beroendet av ett stort överskott på finansnettot för att klara driften ska nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgå till max 100 %. Delmålet för 2017 är 100,6 %. Under 2017 och 2016 har verksamhetens kostnader belastats med nedskrivningar och avsättningar på 6,6 mkr respektive 57 mkr. Inklusive nedskrivningar uppgick nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag till 96,7 (100,4) %. Exklusive nedskrivningar skulle nettokostnadernas andel bli 96,7 (99,6) %. Målet för 2017 har uppfyllts. Kommunens beroende av finansnettot har således minskat väsentligt. En stor bidragande orsak till detta är att socialnämnden under de senaste åren har bedrivit ett intensivt förändringsoch utvecklingsarbete för att minska förvaltningens kostnader. Periodens resultat kommunen Resultatet för Oskarshamns kommun uppgick år 2017 till +135,8 (+83,8) mkr och finansnettot var +87,7 (+88,2) mkr. Nämnderna visade en positiv budgetavvikelse på +22,9 (-28,6) mkr. Alla nämnderna utom bildningsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse. Mer information om nämndernas ekonomi och verksamhet finns i avsnittet om nämndsredovisningar. Skatteintäkter och generella statsbidrag visar på en positiv budgetavvikelse på 20,2 mkr. Finansnettot visade också en stor positiv budgetavvikelse på 62,7 (60,1) mkr. Nedskrivningar på totalt 3,2 mkr har gjorts, som främst består av nedskrivning av saneringskostnader i exploateringsprojekt. En utökning av avsättningen avseende nedskrivningsbehov av kommande saneringskostnader i exploateringsprojekt har gjorts på 2,5 mkr utifrån en ny kostnadsbedömning i ett av projekten. En utökning av avsättningen för lokalkostnader i omställningsarbete inom område Etablering har gjorts med 0,6 mkr utifrån ny kostnadsbedömning. Investeringarna uppgick till 256,9 mkr under Investeringsbudgeten för 2017 uppgick till 376,5 mkr, vilket innebar en budgetavvikelse på 119,5 mkr. De största avvikelserna finns på avloppsreningsverk och VA-omvandlingsområden inom avgiftsfinansierade investeringar samt inom ITinvesteringar, fastigheter samt gator och vägar på de skattefinansierade investeringarna. Periodens resultat koncernen Koncernen Oskarshamns kommun redovisar ett resultat om + 144,4 (+96,5) mkr för Alla ingående parter i koncernen utom Stiftelsen Forum och Stiftelsen Sjöfartshotellet visar positiva resultat, särskilt kan nämnas Oskarshamns Energi AB, Byggebo i Oskarshamn AB, Smålandshamnar AB samt Oskarshamns kommun. Byggebo i Oskarshamn AB redovisar ett resultat på +3,8 (+1,7) mkr. Bolaget har under många år haft problem med negativa resultat. Bolaget har en stor skuldbörda på grund av att fastighetsbeståndet är relativt nytt. Oskarshamns Utvecklings AB redovisar ett resultat på +0,0 mkr (0,5), där driftbidrag med 0,9 mkr ingår. Bolaget har under flera år redovisat negativa resultat på grund av dålig lönsamhet. Bolaget har tidigare erhållit kapitaltillskott på sammanlagt 40,0 mkr genomförda 2008, 2012 och Koncernens nettoinvesteringar uppgår till 373,4 mkr jämfört med 304,8 mkr året innan. Med nettoinvesteringar avses investeringar minskat med gjorda försäljningar. Det är framför allt Oskarshamns kommun men även Oskarshamns Energi AB, Byggebo AB samt Smålandshamnar AB som står för de höga investeringarna. 7

72 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vision och mål Vår vision Visionen beskriver ett önskat tillstånd i ett tidsperspektiv på 30 år och ska ha till uppgift att vägleda och styra kommunens organisation mot en gemensam bild i framtiden. Visionen beslutades av kommunfullmäktige under hösten 2009: Oskarshamn - ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Kommunövergripande mål Sedan 2011 redovisas de kommunövergripande målen och nämndernas verksamhetsmål i den balanserade styrkortsmodellen. Det balanserade styrkortet omfattar fyra olika perspektiv som är lika viktiga för att få balans i verksamheterna. Perspektiven består av ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling. Varje perspektiv består av ett styrkort som innehåller: Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid vad ska uppnås hur ska målet uppnås hur ska framgångsfaktorn mätas när ska nyckeltalet mätas vad ska nyckeltalet uppgå till när målet ska vara uppfyllt Balanserade styrkortsmodellen ska användas på alla nivåer i organisationen och ska ha en central roll både i budget och bokslut. För att få en tydlig röd tråd mellan kommunfullmäktiges och nämndernas styrkort så utgör kommunfullmäktiges framgångsfaktorer nämndernas mål. Nämnderna formulerar egna framgångsfaktorer som är specifika för sina verksamheter. Syftet är att alla verksamheter ska ha mål och framgångsfaktorer som i sin tur ska bidra till att de övergripande målen uppnås. Kommunfullmäktige har givit i uppdrag att göra en översyn av kommunens mål. Kommundirektören fick under 2016 uppdraget att se över målen för verksamheten. Det fanns ett behov av att ta fram en annan metod för att utveckla och leda än balanserade styrkort. Ett arbete med att ta fram en ny modell för en väl fungerande verksamhetsstyrning inleddes där kundfokus, värdeskapande, effektivitet och helhetsperspektiv har varit viktiga ledord. 1 Arbetet med att ta fram och skapa löftena samt resonera om hur de kan följas upp påbörjades i verksamheterna i januari 2017 och har pågått under hela året. Fokus i löftesarbetet var att öka med- 1 Kommunfullmäktige , Förslag till revidering av kommunens övergripande balanserade styrkort arbetarnas delaktighet genom att starta längst ut i organisationen, där kunskapen om brukarnas/ kundernas behov finns. Detta för att skapa löften som direkt berör våra invånare. De slutliga löftena fångar upp medarbetarnas intentioner och det är medarbetarnas ursprungliga formuleringar som använts. Verksamhetsledningen tog ställning för att inte ha något kommunövergripande löfte. Löftena fastställdes sedan i styrelse och nämnder och används i kommande verksamhetsplaner. De gäller from Nedan redovisas dock uppföljning och kommentarer till kommunens övergripande balanserade styrkort, vilka gäller och är modellen som används tom Nämndernas verksamhetsmål och balanserade styrkort följs upp och kommenteras under respektive nämndavsnitt. I redovisningarna av de balanserade styrkorten finns färgmarkeringar, grön färg innebär att målet är uppnått, gul färg anger att målet är på väg att uppnås, svart färg att mätning inte skett och röd färg att målet inte uppnåtts. Ekonomi Målen för ekonomiperspektivet utgör även kommunens finansiella mål. God ekonomisk hushållning Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag. Att kunna lägga mer pengar på verksamheterna än vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar har för Oskarshamns kommun varit möjligt genom tidigare höga finansiella intäkterna. Detta kan dock inte anses som god ekonomisk hushållning och det uppfyller heller inte kommunallagens krav på att löpande intäkter ska täcka löpande kostnader. Under innevarande mandatperiod är måltalet 100 % vid mandatperiodens utgång. Delmålet för 2017 är 100,6 %. Verksamhetens kostnader har under 2017 belastats med nedskrivningar på 3,2 mkr och utökad avsättning på 3,1 mkr. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag till 96,8 %. Delmålet för 2017 uppfylls. Måldifferens +57,7 mkr. Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Investeringsvolymen för skattefinansierade investeringar exklusive lönsamma investeringar får inte får överstiga 9,1 % av skatteintäkter och statsbidrag. Att målet beräknas i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ger även en viss följsamhet mot inflationsutvecklingen. Kommunen har länge haft stora investeringsvolymer, vilket medfört att en stor andel av 8

73 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kommunens resurser läggs på lokaler. Avsikten med detta måltal är att bidra till att sänka investeringsvolymerna så att de är i nivå med, eller understiger, avskrivningsvolymerna. 9,1 % av 2017 års skatteintäkter och statsbidrag motsvarar 138,1 mkr. Skattefinansierade investeringar för 2017 exklusive lönsamma investeringar uppgick till 142,1 mkr, vilket motsvarar 9,4 %. Målet är inte uppfyllt. Måldifferens 4 mkr. Medborgare Attraktiv kommun med hög livskvalitet Delaktiga medborgare NII-indexet på 40 har inte uppnåtts i den medborgarundersökning som SCB genomför. Vid mätningen 2017 fick kommunen indexet 39 (+1). Vi har tagit små steg framåt de senare åren och är nu nära målet. Arbetet för att nå målet 40 måste fortsätta. God kommunal service Målet NMI 54 i SCB:s medborgarundersökning är nu uppnått års mätning gav indexet 55 (+6). Det är ett kraftigt kliv framåt jämfört med 2015 års mätning. Förbättringen sker inom flera av kommunens verksamheter. Medarbetare En förutsättning för att i framtiden kunna rekrytera, behålla och utveckla personal är att arbetsplatserna i kommunen är attraktiva. Inflytande, god arbetsmiljö, anställningsvillkor, trygghet och utveckling i arbetet blir konkurrensmedel. Nya generationer ställer nya krav och har delvis andra förväntningar på sina arbeten. Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Våren 2017 deltog åtta chefer från kommunen i regionförbundets ledarutvecklingsprogram. Goda arbetsvillkor De åtgärder som har satts in i form av två HRspecialister med uppdrag att arbeta med rehabilitering tillsammans med Socialförvaltningens och Bildningsförvaltningens chefer börjar ge effekt i form av minskande ohälsotal. Den negativa trenden med ökande sjukfrånvaro vänt. Ökad närvaro Närvaron har ökat något från 79,8% till 80,7% jämfört med Däremot har VAB-dagar ökat något. Den enskilt största orsaken till att närvarotiden ökar är att sjukfrånvaron minskat med 0,96 procentenheter. Utveckling Samtliga framgångsfaktorer under utvecklingsperspektivet Utveckling av god infrastruktur och kommunikation, Breddat näringsliv och Attraktiv kommun föreslogs i samband med beslut om verksamhetsplan 2017 utgå ur de balanserade styrkorten. Detta med hänvisning till att kommunen inte förfogar över möjligheten att påverka målen. Det är dock viktigt att betona att kommunen inte kommer att sluta arbeta för att dessa mål ska realiseras. Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Attraktionen i de kommunala anställningsvillkoren är en avgörande fråga för framtiden och påverkar ungas intresse och motivation att välja t ex undersköterske-, sjuksköterske- eller lärarjobb. Sedan mars 2016 finns det i kommunen två rekryterare som bistår alla chefer som har behov av hjälp vid rekrytering. Under 2017 har rekryterarna arbetat med ca 200 tjänster samt rekrytering av kommunens feriearbeten. Vi har också fortsatt att stärka vårt arbetsgivarvarumärke. Vi fortsätter att utveckla arbetet med sociala medier och har tagit vår närvaro på Linkedin ett steg vidare samtidigt som flera platsannonser på Facebook har fått stor uppmärksamhet. Som ett led i att säkra framtida kompetensförsörjning har Oskarshamns kommun erbjudit kommunens ungdomar feriearbete. Det har även i år varit många ungdomar som har fått feriearbete i Oskarshamns kommuns verksamheter, totalt 117 ungdomar. Platsannons på kommunens facebooksida 9

74 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KOMMUNÖVERGRIPANDE BALANSERADE STYRKORT = uppnått mål = mål på väg att uppnås = ej uppnått mål = mätning ej gjord EKONOMI Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall God ekonomisk hushållning Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Verksamheternas nettokostnader dividerat med skatteintäkter och statsbidrag 2017: 100,6% 2018: 100 % 96,7 Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Skattefinansierade investeringar dividerat med skatteintäkter och statsbidrag 2017: 9,1 % 9,4 MEDBORGARE Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Attraktiv kommun med hög livskvalitet Delaktiga medborgare Nöjd inflytandeindex (NNI) med ett index baserat på kommunens storlek NII 40 39(+1) God kommunal service Nöjd medborgarindex (NMI) NMI (+6) MEDARBETARE Mål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall Attraktiv arbetsgivare Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Andel anställda som har en individuell utvecklingsplan Minst 50 % Ej mätt. Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Nöjd-Medarbetar-Index (HME) Ökning jämfört med 5 % Ny mätning Goda arbetsvillkor Arbets-Villkors-Index (AVI) AVI-index (+2) Ökad närvaro Faktisk arbetad tid i förhållande till total arbetstid 80 % 80,7 10

75 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God ekonomisk hushållning Kommunallagens krav Att kommuner har en god ekonomisk hushållning och sköter sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt kan tyckas självklart. Kommunerna får inte förbruka mer resurser än de har och därigenom äventyra kommande generationers möjligheter att finansiera sin välfärd. Det självklara är inte alltid det enkla när angelägna behov, politiska ambitioner och osäkra planeringsförutsättningar ska inordnas i de ekonomiska ramarna. Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, både på kort och på lång sikt. Kommunfullmäktige har beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning är att varje generation av invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva konsumerar. Kommunen ska vara väl förberedd på att kunna möta kraven på kommunal verksamhet genom att både verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning både på kort och på lång sikt. Kommunens resurser behöver användas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Verksamhetsmålen och de finansiella målen ska vara i fokus och arbetas med så att de uppfylls. Dessutom ska balanskravsresultatet enligt kommunallagen uppnås. Kommunen arbetar med en balanserad styrkortsmodell med målformulering i fyra olika perspektiv; ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling. Nämnderna har brutit ned de kommunövergripande målen till sina verksamheter med en tydlig röd tråd. För att uppnå en god ekonomisk hushållning behöver flera faktorer samverka. Det behöver finnas samband mellan mål, resursåtgång, prestationer, resultat, kvalitet samt effekterna av detta. En annan förutsättning är att löpande intäkter täcker löpande kostnader, dvs att verksamheternas nettokostnader inte är högre än skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att nettokostnaderna inte bör öka i snabbare takt än vad skatteintäkter och statsbidrag gör. Om kostnaderna under ett år överstiger intäkterna innebär det att kommande år, eller kommande generationer, måste betala för denna överkonsumtion. Oskarshamns kommun har tidigare haft verksamhetskostnader som överstiger intäkterna, vilket har sitt ursprung i att kommunen länge haft stora finansiella tillgångar som genererat avkastning, vilken i sin tur delfinansierat verksamheternas kostnader. För att minska beroendet av finansnettot och den sårbarhet som uppstår vid finanskriser har kommunfullmäktige beslutat att verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska sänkas från det tidigare målet max 102,5 %, till max 100 % som ska uppfyllas under innevarande mandatperiod. Vidare behövs en ekonomi i balans samt en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi, verksamheter samt de mål som finns. Vid eventuella avvikelser ska åtgärder vidtas enligt de ekonomi- och verksamhetsstyrningsregler som kommunfullmäktige tidigare beslutat om. Hantering av resultatutjämningsreserv (RUR) Enligt kommunallagen är det fr o m 2013 möjligt att reservera delar av ett positivt balanskravsresultat till RUR. Denna reserv kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Syftet är att kunna bygga upp en reserv under goda tider som kan användas under år med svag skatteunderlagsutveckling. Att reservera medel till RUR kräver dock att balanskravsresultatet är positivt. Oskarshamns kommun har i dagsläget ett ackumulerat negativt balanskravsresultat att återställa. En avsättning till RUR under ett år innebär att det årets balanskravsresultat minskar och det medför att ett ackumulerat negativt balanskravsresultat blir ännu större. Då det inte kan anses som god ekonomisk hushållning att sätta av till RUR så länge kommunen har ett ackumulerat negativt balanskravsresultat har kommunfullmäktige beslutat av avvakta med att fastställa riktlinjer för hantering av RUR till dess att kommunens negativa balanskravsresultat har återställts. Balanskravsresultatet Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att reglera ett underskott inom tre år. Sedan 2000 har Oskarshamns kommun redovisat negativa resultat vid ett flertal tillfällen. De är främst orsakade av höga verksamhetskostnader, men även realisationsvinster/ förluster och upp-/ nedskrivning av finansiella tillgångar. Fram till 2007 var bedömningen att kommunens dåvarande finansiella mål, om att inflationsskydda det egna kapitalet, skulle kunna bidra till att återställa det negativa balanskravsresultatet. Målet innebar att kommunen årligen skulle redovisa positivt resultat på en viss nivå. Detta visade sig vara mycket svårt att uppnå och målet upphävdes. Kommunfullmäktige beslutade under 2011 om att retroaktivt åberopa synnerliga skäl för delar av underskotten. I december 2013 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan i syfte att reglera det negativa balanskravsresultatet. Åtgärdsplanen bestod av socialnämndens uppdrag om att minska sina överkostnader med mkr fram till samt en allmän återhållsamhet i kommunens alla verksamheter. Då dessa åtgärder bidrar till en sänkning av verksamheternas nettokostnader i förhållande till summan av skatteintäkter och statsbidrag, beslutade kommun- 11

76 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING fullmäktige att sänka det finansiella målet från 102,5 % till 100 %. Målet ska vara uppfyllt senast vid utgången av mandatperioden Genom att frigöra finansnettot ska detta istället bidra till att återställa det negativa balanskravsresultatet som därmed bedömdes vara återställt senast år 2025 enligt åtgärdsplanen. Med de positiva resultaten 2016 och 2017 kommer sannolikt det ackumulerade underskottet att återställas tidigare. I 2017 års balanskravsutredning åberopar Oskarshamns kommun synnerliga skäl till att följande poster inte ska ingå i årets balanskravsresultat: Utökad avsättning med 0,6 mkr för lokalkostnader i omställningsarbete inom område Etablering. Beloppet har tagits fram av socialförvaltningen och avser del av lokalkostnader som inte var medräknade i den tidigare avsättningen. Lokalkostnaderna är omstruktureringskostnader av engångskaraktär BALANSKRAVSUTREDNING i samband med förändrad lagstiftning kring mottagande av ensamkommande barn. Nedskrivning på 3,0 mkr av 2017 års saneringskostnader i exploateringsprojekt. Utökad avsättning på 2,5 mkr till kommande nedskrivningsbehov i bestämda exploateringsprojekt. Under 2017 har en ny bedömning gjorts av mark- och exploateringsstrategen av totala saneringskostnader i projektet Snickeriet, vilket visar på behov att utöka avsättningen med 2,5 mkr. Ovanstående poster gällande sanering och återställande avser miljöföroreningar långt tillbaka i tiden, där kommunen har ett ansvar att återställa. Beslut har tagits under 2016 att exploatera dessa områden. Samtliga kostnader är av engångskaraktär. De beslutade exploateringsprojekten är Bohmans park, Bovieran, Snickeriet och Press Kogyo. (mkr) Ingående ackumulerat balanskravsresultat att reglera -320,9-297,0-278,2-242,6-150,5 Årets resultat -299,4 15,3 29,1 83,8 135,8 extraordinära intäkter 0, ,0 0,0 vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet -27,9-43,7-50,5-51,8-54,2 vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 5,6 4,0 3,2 7,7 7,8 orealiserade förluster i värdepapper 0, återföring av orealiserade förluster i värdepapper 2,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -319,7-24,3-18,2 39,6 89,4 medel till resultatutjämningsreserv 0, medel från resultatutjämningsreserv 0, synnerliga skäl 343,6 43,2 53,7 52,6 6,1 Årets balanskravsresultat 23,9 18,9 35,5 92,1 95,4 Utgående ackumulerat balanskravsresultat att reglera -297,0-278,2-242,6-150,5-55,1 BERÄKNING AV RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Beräkning årets resultatutjämningsreserv Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 1 262,0 1282,9 1324,6 1456,7 1518,1 1% av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 12,6 12,8 13,2 14,6 15,2 Årets resultat enligt resultaträkningen, se ovan -299,4 15,3 29,1 83,8 136,7 1) Årets resultat som överstiger 1% av skattintäkter, statsbidrag och utjämning -312,0 2,5 15,9 69,2 121,5 Årets resultat efter balanskravsjusteringar, se ovan -319,7-24,3-18,2 39,6 90,2 2) Årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1% av skattintäkter, statsbidag och utjämning -332,3-37,1-31,4 25,0 75,0 Möjlighet att sätta av till resultatutjämningsreserv (det lägsta av 1 och 2)

77 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys Kommun En god ekonomi är ett grundläggande villkor för att kunna uppnå de sociala och välfärdspolitiska mål, som är det primära syftet med kommunens verksamhet. På samma sätt är en svag ekonomi ett hinder eller en begränsning för kommunen, när det gäller att tillgodose angelägna behov inom olika verksamhetsområden. En balanserad finansiell utveckling är därför en förutsättning för att kommunens service kan behållas och utvecklas. RK-modellen Oskarshamns kommun använder den så kallade RK-modellen för att göra en ekonomisk analys av kommunens finanser. Modellen bygger på fyra delar som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv, när kommunens ekonomi skall bedömas. Syftet med modellen är att genom analys av de fyra delarna på ett sammanhållande sätt, kunna beskriva och identifiera kommunens finansiella styrkor och svagheter. Grundfrågan som skall besvaras är huruvida Oskarshamns kommun har en god ekonomisk hushållning eller inte. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. De fyra delarna är: Det finansiella resultatet Vilken balans har kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet/ långsiktig betalningsberedskap Vilken kapacitet har kommunen haft för att möta långsiktiga finansiella svårigheter? Riskförhållande Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Resultat Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att reglera ett underskott inom tre år. Till det negativa resultatet på -299,4 mkr för 2013 bidrog främst nedskrivningen av aktiekapitalet med 343,6 mkr i Byggebo AB, vilken föranleddes av en nedskrivning av fastigheternas värde i Byggebo AB. Nämnderna/ verksamheterna har under de senaste fem åren i stort hållit sig inom givna ramar med vissa undantag enstaka år för socialnämnden och bildningsnämnden. I tabellen nedan visas resultatutvecklingen för kommunen och koncernen. Bolagens inverkan på resultatet under åren 2013 till 2017 har varit positiv. Vidare redovisning kring bolagens finansiella ställning finns i avsnittet Koncernens bolag och stiftelser. Årets resultat (mkr) Kommunen Före extraor. poster -299,4 15,3 29,1 83,8 135,8 Efter extraor. poster -299,4 15,3 29,1 83,8 135,8 % av skatteintäkter och statsbidrag -23,7 1,2 2,2 5,7 8,9 % av eget kapital -16,4 0,8 1,6 4,5 7 Koncernen Efter extraor. poster -285,5 34,4 64,8 96,5 144,4 I nästkommande tabell visas den procentuella utvecklingen vad gäller kommunens intäkter och kostnader. Kommunens nettokostnader har ökat men ökat mindre än vad skatteintäkter och statsbidrag har ökat mellan 2017 och Framförallt har verksamhetens intäkter minskat men även verksamhetens kostnader har minskat men inte i samma takt. En förklaring till det finns i flyktingsituationen och det utökade mottandet av ensamkommande ungdomar och asylsökande. Flyktingsituationen gjorde att antalet asylsökande och ensamkommande barn ökade markant from sommaren 2015 och var stort under 2016 för att mot slutet av 2016 minska, besked kom då om kommande lägre ersättningsregler mm. Anpassning av verksamheterna startade. Ytterligare förändringar kom i början på 2017, då flera stora asylboende avvecklades efter Migrationsverkets beslut. Både intäkter i form av ersättningar från Migrationsverket och kostnader i form av personalkostnader, hyreskostnader mm berörs. Intäkternas påverkas först och där bla ingångna avtal mm kan försvåra anpassningen av kostnaderna. En viktig förutsättning för en långsiktig god ekonomi under mer normala förhållanden är att inte verksamheternas nettokostnader ökar mer än skatteintäkterna och statsbidragen förutsatt en oförändrad utdebitering. Kommunens utveckling av verksamheternas nettokostnader har i genomsnitt för den sista tioårsperioden varit en ökning med 2,3 % per år, medan skatteintäkterna och statsbidragen i genomsnitt under samma tidsperiod ökat med 3,7 % per år. Den genomsnittliga inflationsökningen har under samma period varit 1,3 % per år. 13

78 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Intäkter och kostnader (procent) Verksamhetens bruttointäkter 4,9 2,2 1,9 35,6-8,9 Verksamhetens bruttokostnader 1,8 3,1 4,1 14,9-1,3 Avskrivningar 7,9 0,1 3,6 7,0-8,7 Skatteintäkter och statsbidrag 4,0 1,6 3,3 10,0 4,2 Vks Nettokostnader 0,7 3,5 2,0 7,5 0,6 KPI (inflation) 0,1-0,3 0,1 1,0 1,8 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Nettoinvesteringar och avskrivningar (skattefinansierade) Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag har de senaste åren närmat sig rikssnittet. Rikssnittet var 98,9 % (bokslut 2016), vilket skall jämföras med Oskarshamns kommuns 96,8% för år För mandatperioden har kommunfullmäktige beslutat att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 100 % i slutet av mandatperioden samt att de skattefinansierade investeringarna ska uppgå till max 9,1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Bokslut 2017 visar att målet avseende begränsning av verksamheternas nettokostnader uppfylldes. Verksamhetens nettokostnader och avskrivningar/skatteintäkter och generella statsbidrag 34,2 Skattefin. investeringar Skattefin. avskrivn. Kapacitet Kommunens långsiktiga betalningsberedskap är god. Soliditeten exklusive internbanken avseende 2017 var 72,6 % (67,3 %) och avviker i positiv bemärkelse markant jämfört med riksgenomsnittet. Skillnaden är 26,6 procentenheters bättre soliditet än riksgenomsnittet. Rikssnittet i bokslut 2016 var 46,0 %. Kommunens starka soliditet har sin grund i de stora finansiella tillgångarna i balansräkningen. På koncernnivå är skillnaden mot riksgenomsnittet mindre men koncernen har ändå ca 10 % -enheter bättre soliditet än riksgenomsnittet. Rikssnitt i bokslut 2016 var 40,6 %. Soliditeten inklusive pensionsåtagande uppgår till 59,0 %. 114 Soliditet (eget kapital/totalt kapital) ,7 6,5 7,0 5, ,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 79,5% 75% 73% 65% 67% 51,5% 49,5% 48,8% 50,4% 51,2% 20,0% Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar och nedskrivningar 10,0% Kommunens investeringar har överskridit avskrivningsnivåerna flera år, så även Man kan också se att Oskarhamns kommun tar en klart större andel av resurserna i anspråk till anläggningar/ fastigheter än jämförbara kommuner. Kommunfullmäktige har fastslagit ett finansiellt tak för skattefinansierade investeringar (max 9,1 % av skatteintäkter och statsbidrag), vilket inte uppfylls för år mkr av investeringarna 2014 avser kapitaltillskott till Oskarshamns Utveckling AB. 0,0% Soliditet (exkl. internbank) i % Soliditet (koncernen) Soliditet, rikssnitt Soliditet, (koncern) rikssnitt Kommunens skuldsättningsgrad var för ,9 %. Koncernens skuldsättningsgrad var för ,8 %. 14

79 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Skuldsättningsgrad (koncernen) (procent) Skuldsättningsgrad 48,5 50,5 51,2 49,6 48,8 varav: Kommunen 20,5 24,6 27,0 24,6 27,9 Bolagen 28,0 25,0 24,2 25,0 20,9 För 2016 beslutades i kommunfullmäktige att skatten höjs med 0,75 kr. Rikssnittet för 2017 är 20,75 kr och länssnittet är 21,78 kr. Den totala kommunalskatten för 2017 är 33,63 kr jämfört med riksgenomsnittet 32,12 kr och länssnittet 33,15 kr. Detta medför en högre utdebitering om 1,51 kronor jämfört med riket. 50 öre över rikssnittet motsvarar ungefär 31,0 mkr, 1,53 kronor över rikssnittet motsvarar ca 94 mkr. Kommunens utdebitering (procent) Primärkommunal skatt 21,51 21,51 21,51 22,26 22,26 Primärkommunal skatt, rikssnitt 20,62 20,65 20,70 20,75 20,75 Total kommunalskatt exkl. kyrkoskatt 32,38 32,88 32,88 33,63 33,63 Finans Oskarshamns kommuns finansiella tillgångar är med kommunala mått mätt av betydande storlek och uppgår per december månad 2017 till 937,1 mkr. Motsvarande siffra året innan var 901,0 mkr. Placeringarnas marknadsvärde överstiger det bokförda värdet med 93,9 mkr. Det övergripande målet för förvaltningen är en real avkastning om 3 procent per år vilket är en justering från 4 % under tidigare period. Under perioden januari- december 2017 uppgick den reala avkastningen till 5,1 procent. Kommunens finansnetto 2017 uppgick till 87,2 mkr. Placeringarna består idag av tre delar. Den första delen är kopplad till pensionsskulden, den andra delen utgör en långsiktig medelsförvaltning och den tredje delen är en större donation som, enligt testamentet, ska användas till vård av behövande gamla med företräde för inom Döderhult boende. Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning (KLP) Pensionsportföljens bokförda värde uppgår per till 722,7 mkr medan portföljens marknadsvärde uppgår till 747,0 mkr. 420,6 mkr är placerade i aktierelaterade instrument 305,0 mkr är placerade i ränterelaterade instrument och 19,6 mkr i likvida medel. Den totala avkastningen under 2017 uppgår till 6,1procent. Långsiktig medelsförvaltning Den andra delen av kommunens medelsplaceringar benämns som en långsiktig medelsförvaltning och består av tre olika delar. Kapitalförvaltning i egen regi Portföljens marknadsvärde per uppgår till 185,2 mkr varav 87,7 mkr är placerade i aktierelaterade instrument, 95,4 mkr i ränterelaterade instrument, och 2,1mkr är placerade i likvida medel. Den totala avkastningen under år 2017 var 5,7 %. Under 2017 har inga större förändringar i innehav gjorts. Rådgivande förvaltning SEB Portföljens marknadsvärde per sista december 2017 uppgår till 33,0 mkr varav 15,8 mkr är placerade i svenska och nordiska aktier och 8,1 mkr i ränterelaterade instrument. Likviderna uppgår vid årets slut till 9,1 mkr. Portföljens bokförda värde uppgår till 28,4 mkr. Den totala avkastningen under 2017 uppgår till 8,7 procent. Diskretionär förvaltning Nordea Portföljens marknadsvärde per uppgår till 38,8 mkr varav 22,2 mkr är placerade i aktierelaterade instrument och 15,8 mkr i ränterelaterade. Portföljens bokförda värde uppgår till 36,2 mkr. Den totala avkastningen under år 2017 uppgår till 7,2 procent. Donation Karin och Gösta Hedström Donationens marknadsvärde per december månad 2017 uppgår till 26,9 mkr, varav 14,4 mkr är placerade i aktierelaterade instrument och 10,5 mkr i ränterelaterade instrument. Under året har cirka 8,1 miljoner delats ut. Den totala avkastningen under perioden januari-december 2017 har varit positiv men marknadsvärdet har minskat till följd av större utdelningar under året. Skuld Kommunen har under året tagit upp lån på 100 mkr för att finansiera investeringar och exploateringar. Detta gör att den totala skulden för kommunen nu uppgår till 175 mkr. Snitträntan för skulden är-0,68 % per Risk Kommunens likviditet är god och har så varit under en lång tid. Likviditet Kassalikviditet i % Balanslikviditet i % Rörelsekapital i mkr Kommunens betalningsberedskap på lite längre sikt är också god. Anledningen är kommunens stora finansiella omsättningstillgångar. Stora delar av denna volym går under förhållandevis kort sikt att omsätta till likvida medel. 15

80 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Till och med 2015 har de finansiella tillgångarna och det inbringade positiva finansnettot finansierat investeringarna. Då investeringarna i budget 2016 och verksamhetsplan översteg de finansiella tillgångarna behövdes andra lösningar. Under 2016 och 2017 har därför investeringarna delvis finansierats via externa lån på 175 mkr. Finansiella nettotillgångar (mkr) Kommunen Omsättn. tillgångar + finans.anl.tillgångar Kortfristiga- och långfristiga skulder Netto Koncernen Omsättn. tillgångar + finans.anl.tillgångar Kortfristiga- och långfristiga skulder Netto Koncernens betalningsberedskap på lång sikt är förhållandevis god. Koncernens finansiella risker är relativt stora i och med att kommunen har tillgångar placerade på de finansiella marknaderna och att kommunens bostadsbolag har stora finansiella skulder. Kommunens avkastning på finansiella tillgångar är beroende av framförallt ränteutvecklingen, men även av utvecklingen på aktiemarknaden. En avkastningsökning på 1 % -enhet innebär ökade intäkter på 10,0 mkr för kommunen, medan en räntehöjning på 1 % -enhet överlag på Byggebos lånestock innebär 10,7 mkr i ökade kostnader för bolaget. Finansiella risker och åtaganden (mkr) Ränteföränd. + 1%- enhet (mkr) Kommun 6,7 7,3 8,1 9,0 10,0 Koncern -0,1 Borgensåtagande Kommunen, extern upplåning Summa Oskarshamns kommun har 175,0 mkr i egna långfristiga skulder. Framförallt koncernen har långfristiga skulder, där kommunen till vissa fungerar som internbank. Räntekostnaderna för de externa internbankslånen har per uppgått till 6,4 mkr. Samma belopp har erhållits från låntagarna jämte ett påslag med 40 räntepunkter. Pensioner Från och med 1998 skall större delen av kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen under ansvarsförbindelser utanför balansräkningen. Kommunens pensionsåtagande uppgick till 810,8 mkr årsskiftet 2017/ 2018 varav 144,8 mkr redovisas i balansräkningen och resterande 666,0 mkr som ansvarsförbindelser. Kommunens totala pensionsåtagande var vid årsskiftet vid årsskiftet 2016/ ,0 mkr, en minskning med 30,2 mkr under Enligt RIPS 2007 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida pensionsutfästelser. Eftersom pensionsutbetalningarna kommer att ske långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. Pensionsåtagande (mkr) Avsättning för pensioner Ansvarsförbindelse Totala förpliktels Fondering - Finansiella placeringar Bokfört värde Marknadsvärde Orealiserat resultat 31, ,9 25 Avkastning 33, Återlånade medel Kommunfullmäktige beslutade i januari 2010 att pensionsportföljen istället skall täcka minst 40 % av kommunens ansvarsförbindelser för pensionsåtaganden. Med nuvarande ansvarsförbindelse på 810,8 mkr innebär detta ett belopp om minst 266,4 mkr, vilket uppfylls. På samma möte beslutades att pensionsportföljen i fortsättningen skall förvaltas av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Under har pensionsmedel successivt förts över till bolaget. Pensionsportföljens bokförda värde i KLP uppgick per till 722,7 mkr. Marknadsvärdet uppgår till 747,0 mkr. Avsättningar Avsättningen till pensioner ökade med 6,8 mkr. Förutom avsättningarna till pensioner så finns avsättningar för återställande av deponier samt övriga avsättningar. Totalt har dessa avsättningarna minskat med 19,2 mkr. I två av avsättningarna har nya kostnadsberäkningar inneburit att nya avsättningar gjort på totalt 3,1 mkr men framförallt har åtgärder gjorts för att sanera för miljögifter på flera platser i kommunen för 15,4 mkr. Även avsättningen för lokalkostnader i omstruktureringsarbete område Etablering har tagits i anspråk med 3,3 mkr. 16

81 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Känslighetsanalys I nedanstående tabell redovisas hur den kommunala ekonomin påverkas av olika faktorer under ett år. Målsättning Känslighetsanalys (mkr) Skatteintäkter och statsbidrag Befolkningsökning/minskning +/- 100 pers 5,0 +/- 200 pers 10,1 Utdebitering +/- 10 öre 6,2 +/- 20 öre 15,5 +/- 50 öre 31,0 Avskrivningar Investeringsvolymer/Avskrivningsvolymer +/- 20 mkr 0,6 +/- 30 mkr 0,9 Verksamhetens nettokostnader Intäkter +/- 0,5% 2,9 Övriga kostnader +/- 0,5% 2,5 Lokalkostnader +/- 0,5% 0,3 Personalkostnader +/- 0,5% 7,3 Personalkostnader +/- 1,0% 14,6 Kontroll Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige besluta om en åtgärdsplan för att reglera ett underskott inom tre år. I december 2013 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan i syfte att reglera det negativa balanskravsresultatet. Åtgärdsplanen bestod av socialnämndens uppdrag att minska sina överkostnader med mkr fram till samt en allmän återhållsamhet i kommunens alla verksamheter. För att minska beroendet av finansnettot och den sårbarhet som uppstår vid finanskriser har kommunfullmäktige beslutat att verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska sänkas från 102,5 % till 100 % som ska uppfyllas under mandatperioden Genom att frigöra finansnettot ska detta istället bidra till att återställa det negativa balanskravsresultatet som därmed bedöms vara återställt senast år Vid årsskiftet återstår det 55,1 mkr att återställa. Vidare resonemang kring detta går att finna under avsnittet God ekonomisk hushållning. För att nå och behålla en ekonomi i balans krävs en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi, verksamheter samt de mål som finns. Vid eventuella avvikelser ska åtgärder vidtas enligt de ekonomi- och verksamhetsstyrningsregler som kommunfullmäktige tidigare beslutat om. Målsättn. 102,5 % resp 100 % Avvikelse i mkr 127/ 99,3 287,1/- 37,4 104,2/ 100,8 20,3/- 20,5 102,9/ 99,9 100,3 96,8 13,7/- 26,7 3,7 57,7 I tabellen ovan redovisas måluppfyllelsen uttryckt i procent respektive mkr både med nedskrivning och utan nedskrivning och avsättning avseende kommunens del i Hamnsaneringen samt nedskrivning i exploateringsprojektet Snickeriet. I kommunens uppföljningar gällande verksamheternas nettokostnader har prognossäkerheten varit varierande. Prognoserna av årets resultat har avvikit mot det verkliga utfallet under den senaste 5-årsperioden. Anledningen är främst svårigheterna att prognostisera finansnettot med tanke på svängningarna på aktiemarknaden, nedskrivningsbehov och återbetalningen av premier i AFA Försäkring. Kommunen har valt att budgetera en långsiktigt real avkastningsnivå på ca 4,0 % på det finansiella kapitalet. Budgetuppföljning, prognossäkerhet Budgetavvikelse, årets resultat exklusive extraordinära poster (mkr) Budget 0,0 0,1 1,4 10,7 30,1 Bokslut -299,4 15,3 29,1 83,8 135,8 Prognos augusti 5,3 8,9 38,5 90,0 114,2 Prognos april -26,8 23,5 27,0 57,8 37,2 Socialnämnden samt bildningsnämnden har enstaka år redovisat negativa budgetavvikelser åren Nämndernas prognoser har under året pekat på en avvikelse om +37,2 mkr (april) respektive +114,2 mkr (augusti). Bokslut 2017 visar en positiv budgetavvikelse om +105,7 mkr, vilken beror på ett starkt finansnetto samt högre skatteintäkter och generella statsbidrag än beräknat. Nedskrivning och avsättning avseende saneringskostnader i exploateringsprojekt gjordes med 5,5 mkr. Avsättningen för lokalkostnader vid omställningsarbetet avseende ensamkommande barn utökades med 0,6 mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag blev 20,2 mkr högre än budgeterat. Finansnettot avvek med +62,7 mkr gentemot budget. En god prognossäkerhet är viktig för att kunna ha en bra kontroll över kommunens intäkter och kostnader under året. Budgeten är det lagstadgade styrinstrument som skall användas för att fördela kommunens resurser. Uppstår stora eller återkommande budgetavvikelser kan detta innebära att 17

82 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kommunen bedriver verksamheter som inte är demokratiskt beslutade. Under 2017 fortsätter den löpande kontrollen av budgetdisciplinen att ske via månadsboksluten. Sammanfattning Den sammanfattande bild som ovanstående finansiella analys ger är att kommunen är på god väg att skapa en långsiktig och stabil ekonomisk grund att stå på inför framtiden. Åtgärdsprogram har tagits fram och de lägre kostnaderna i verksamheterna visar på att återhämtningen påbörjats inte minst inom socialnämndens verksamhetsområde. Kommunen är dock fortfarande i några år framåt beroende av finansnettot och dess utveckling under året. Kommunen redovisar ett positivt resultat 2017 och nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ligger under det finansiella målet. Oskarshamns kommun utmärker sig fortfarande med hög resursförbrukning till byggnader och anläggningar i jämförelse med liknande kommuner. Koncern Koncernen Oskarshamns kommun omsatte under ,4 mkr och balansomslutningen uppgick till 4 557,0 mkr. Den sammanställda redovisningen för 2017 visar på ett positivt resultat om 144,4 mkr. Förra årets resultat uppgick till +96,5 mkr. Det positiva resultatet härrör framförallt från Oskarshamns kommuns, Oskarshamns Energis, Byggebos och Smålandshamnars positiva resultat. Oskarshamn Energi uppvisar ett positivt resultat om 16,8 mkr omräknat efter ägarandel. Byggebo uppvisar ett positivt resultat om 3,8 mkr. Det positiva resultatet för Oskarshamns Hamn uppgår till 4,8 mkr omräknat efter ägarandel. Oskarshamns Utveckling AB redovisar 2017 ett nollresultat (-+0,5 mkr). De övriga bolagen och stiftelserna redovisar negativa resultat på totalt ca 0,5 mkr för år agera i situationer, då de enskilda bolagen eller stiftelserna inte kan uppfylla sina åtaganden. Detta gäller nu framförallt Stiftelsen Forum med en soliditet på 1,6 %. I och med aktieägartillskottet på 20 mkr 2014 stärktes soliditeten i Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) och uppgår nu till 98,2 %. I 2017 års bokslut har Byggebo AB en soliditet på 13,6 %. Det är av yttersta vikt att bostadsbolaget har en sund ekonomi, där även framtida resultaträkningar redovisar överskott. Oskarshamns Utvecklings AB som drivit flygplatsen har under flera år i rad redovisat negativa resultat, vilket har inverkat negativt på bolagets förmögenhet. Nu fungerar flygplatsen som en icke godkänd instrumentflygplats. Årets resultat uppgick till +-0,0 mkr efter erhållet driftbidrag på 0,9 mkr. Oskarshamns kommun erhöll under 2017 totalt 12,5 mkr i utdelning från dotterbolagen. 12,5 mkr delade Oskarshamn Energi AB ut till Oskarshamns kommun och 12,5 tkr kom från Smålandshamnar AB. Koncernens långfristiga skulder uppgår till 1 615,9 mkr och är 109,8 mkr högre än föregående år. Byggebos totala lånevolym uppgick vid årsskiftet till 1 072,3 mkr. Oskarshamns kommun fungerar till en del som internbank inom koncernen. Stiftelsen Forum samt Oskarshamn Energi AB har lån via internbanken. Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag exklusive finansnetto i koncernen uppgår 2017 till 93,7 %, vilket är 2,8 procentenheter lägre än Sammanställd redovisning i siffror (mkr) Bruttoomsättning Balansomslutning Investeringsvolym Koncernens soliditet ökade med 0,8 procentenheter mellan 2016 och 2017 och ligger på 51,2 %. Det egna kapitalet är 151,1 mkr högre än föregående år medan den totala balansomslutningen ökade med 231,1 mkr. Koncernens soliditet har i genomsnitt legat på ca 54 % de senaste tio åren och bör anses som god även om det inte finns någon generell nivå för hur hög soliditeten bör vara. Den höga soliditeten möjliggör en stor handlingsfrihet och förmåga att hantera eventuella svåra situationer orsakade av konjunktursvängningar. Det är viktigt att även de olika bolagen har en god soliditet, eftersom risken annars finns att kommunen måste Vy över hamnen 18

83 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammanställd redovisning - årets resultat (mkr) Årets resultat - Totalt: -Före extraord.poster -285,5 34,4 64,8 96,5 93,7 -Efter extraord.poster -285,5 34,4 64,8 96,5 93,7 påverkas framförallt av positiva resultat för Oskarshamns Energi, Byggebo, Smålandshamnar samt Oskarshamns kommun. Årets resultat efter extraordinära poster -Oskarshamns kommun -299,4 15,3 29,1 83,8 135,8 -Byggebo i Oskarshamn AB 0,2 7,6 23,6 1,7 3,8 -Oskarshamn Energi AB 22,6 20,0 17,4 23,7 16,8 -Smålandshamnar AB 0,0 0,0 4,7 4,4 4,8 -Oskarshamns Utveckling AB -3,3-20,1-1,5 0,5 0,0 -Stiftelsen Oskars. Sjöfartshotell 0,4 0,6 0,1 0,2-1,0 -Stiftelsen Forum 0,4 0,0 0,4-0,3-0,3 Illustration över Mejeriplan Nettokostnadsandel exkl. finansnetto 122,6 98,6 96,5 96,4 93,7 Soliditet (exkl. internbank) i % 51,5 49,5 48,8 50,4 51,2 Risk - kontroll Koncernens kassalikviditet uppgår till 64,7 %, vilket är en försämring med 15,3 procentenheter jämfört med föregående år. Försämringen förklaras av att både likvida medel och kortfrístiga fordringar minskat och minskat mer än de kortfristiga skulderna. Det är framförallt kommunens och Oskarshamn Energis betalningsberedskap på lång och kort sikt som bidrar till koncernens förhållandevis goda likviditetsnivåer. Sammanställd redovisning (procent) Kassalikviditet Balanslikviditet Koncernen har som redan nämnts stora långfristiga skulder, där merparten tillhör kommunens bostadsbolag. Koncernens långfristiga skulder uppgår till 1 615,9 mkr. Kommunen fungerar som en internbank, där utlämnade internbankslån uppgår till 238,6 mkr. Byggebo AB:s totala långfristiga skulder uppgår till 1 072,3 mkr. Koncernens resultat uppgår i år till +144,4 mkr, vilket är en förbättring med 47,9 mkr jämfört med året innan. Årets positiva resultat i koncernen Laddning för elbilar 19

84 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning - kommun (Belopp i mkr) Bokslut Budget Bokslut Avvik. Nämnd Förslag till överföring till 2018 Avvik. efter överföring till 2018 Avgiftsfinansierad verksamhet Kommunkontor 0,0 0,0-0,1-0,1 0,0-0,1 Räddningstjänst 1,2 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 Teknisk nämnd -1,0 0,0 8,5 8,5 0,0 8,5 Summa 0,2 0,0 8,5 8,5 0,0 8,5 Skattefinansierad verksamhet Strategi- och näringslivsenhet -35,4-46,4-38,4 8,0 8,0 Kommunkontor -41,9-54,8-43,0 11,8 11,8 Räddningstjänst -31,4-32,5-31,8 0,7 0,7 Teknisk nämnd -79,1-79,5-79,5 0,0 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd -23,7-27,1-25,4 1,7 1,7 Bildningsnämnd -636,8-632,1-645,2-13,1-13,1 Socialnämnd -548,5-570,7-568,9 1,8 0,0 1,8 Valnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Revision -1,1-1,1-1,1 0,0 0,0 varav internränta 25,1 22,4 19,8-2,6-2,6 varav avskrivningar -84,1-75,5-73,0 2,4 2,4 varav nedskrivningar -9,9-2,5-3,2-0,7-0,7 Övrig finansiell verksamhet -62,7-48,0-44,6 3,4 0,0 3,4 Summa , , ,9 14,4 0,0 14,4 Verksamhetens nettokostnader , , ,4 22,9 0,0 22,9 Skatteintäkter och statsbidrag 1456, ,9 1518,1 20,2 0,0 20,2 Resultat efter skatteintäkter -3,7 5,6 48,7 43,1 0,0 43,1 Finansnetto 87,5 24,5 87,2 62,7 0,0 62,7 Resultat efter finansnetto 83,8 30,1 135,8 105,7 0,0 105,7 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 83,8 30,1 135,8 105,7 0,0 105,7 Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag med resp utan nedskrivningar 100,3 99,6 96,8 20

85 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsredovisning - kommun (Belopp i mkr) Avgiftsfinansierade investeringar Budget 2017 Bokslut 2017 Avvikelse Överförs till 2018 Avvikelse efter förslag till överföring till 2018 Strategi- och näringslivsenheten -4,1 0,0 4,1-4 0,2 Kommunkontoret -15,7-9,9 5,8-5,8 0,0 Räddningstjänsten -2,5-0,5 2,1 0,0 2,1 Tekniska nämnden Vatten och avlopp 0,0 Avloppsreningsverk -66,3-45,1 21,2 21,2 Vattenverk 0,0 0,0 0,0 0,0 DUF(drift, underhåll o förnyelse) -15,4-13,3 2,1-2,1 Övriga VA-investeringar -39,9-10,6 29,3 29,3 VA-omvandlingsområden -33,8-14,2 19,5 19,5 Summa Tekniska nämnden -155,4-83,2 72,2-18,0 90,2 Summa -177,7-93,6 84,1-27,7 92,4 Skattefinansierade investeringar Investeringspåse Kommunkontoret -3,6-2,9 0,7 0,7 Strategi- och näringslivsenheten -0,2-0,1 0,0 0,0 Räddningstjänsten -0,6-0,6 0,0 0,0 Tekniska nämnden -2,6-1,7 0,9 0,9 Samhällsbyggnadsnämnden -0,6-0,1 0,5 0,5 Bildningsnämnden -4,5-4,1 0,4 0,4 Socialnämnden -0,6-0,3 0,3 0,3 Summa investeringspåse -12,8-9,8 2,9 2,9 Tekniska nämnden -0,7 Gator och vägar 0,0 Gatuombyggnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Gång- och cykelvägar -6,6-3,7 2,9 2,9 Övriga investeringar -4,7-3,7 1,0 1,0 Särskilda satsningar -5,1-7,6-2,5-2,5 Summa Gator och vägar -16,4-15,0 1,4 1,4 Fastigheter Skolor och förskolor -3,5-3,4 0,1 0,1 Vård och omsorg -9,0-9,9-0,9-0,9 Övriga fastigheter -37,7-43,6-5,9-5,9 Summa Fastigheter -50,2-56,9-6,7-6,7 Övrigt 1 Anpassning funktionshindrade -1,6-1,4 0,2 0,2 Teknisk nämnd -0,7-0,1 0,6 0,6 Kommunkontoret -17,0-8,1 8,9-7,1 1,8 Räddningstjänsten -1,1-0,9 0,2 0,2 Bildningsnämnden -9,9-8,0 1,9-1,9 0,0 Strategi ocn näringslivsenheten -9,2-0,8 8,4-6,0 2,4 Summa Övrigt 1-39,7-19,4 20,3 20,3 Lönsamma investeringar -14,0 Åsa hus B ombyggnad IFO -15,0-1,0 14,0 14,0 Ny förskola Kikebo -18,2-20,2-2,0-2,0 Summa Lönsamma investeringar -33,2-21,2 12,0 12,0 Summa utvecklingsområde -46,5-41,0 5,6-7,1-1,5 Summa skattefinansierade -198,8-163,3 35,4-36,8 28,3 Totalt -376,5-256,9 119,5-64,5 120,7 21

86 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avgiftsfinansierade investeringar Avgiftsfinansierade investeringar uppgår till 93,6 mkr mot budgeterade 177,7 mkr, vilket innebär ett budgetöverskott om 84,1 mkr. Flera av årets investeringar fortsätter även under år 2018, vilket innebär att investeringsmedel motsvarande mkr äskas överföras till 2018 års investeringsbudget. Teknisk nämnd De avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 83,2 mkr mot budgeterade 155,4 mkr. Investeringarna omfattar ca 40 olika projekt och mkr äskas överföras till investeringsbudgeten för Stora investeringsprojekten som pågick 2017 var Ernemar ARV upprustning (44,8 mkr), VA Långö Kråkelund (8,0 mkr) samt Reservvattenledning Mockebo (5,1 mkr). Hamninvesteringar, Kommunkontoret Årets investeringar uppgår till 9,9 mkr. Helårsbudgeten uppgick till 15,7 mkr. Räddningstjänst Årets investeringar uppgår till 0,5 mkr mot budgeterade 2,5 mkr. Skattefinansierade investeringar Årets skattefinansierade investeringar uppgår till 163,3 mkr mot budgeterade 198,8 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse om 35,4 mkr. Flera av årets investeringar är inte avslutade, vilket innebär att investeringsmedel motsvarande mkr äskas överföras till 2018 års investeringsbudget. Teknisk nämnd Investeringsbudgeten omfattar netto 104,8 mkr och avser ett femtiotal projekt. Nettoutfallet är 96,3 mkr. Vissa projekt är fleråriga och mkr äskas överföras till Skälen till avvikelser är i första hand periodisering, det vill säga projekt framskrider fortare eller långsammare än planerat. Stora investeringsprojekt som pågick under 2017 var Resecentrum byggnad (21,1 mkr), Nya förskola Kikebo (20,2 mkr) samt Ombyggnad Arenan (10,0 mkr). Strategi- och näringslivsenheten Årets investeringar uppgår till 1,0 mkr. 0,4 mkr av de gjorda investeringarna avser Södra infarten och Kombiterminalen. 0,3 mkr är inredning sammansträdesrum. Kommunkontoret Årets investeringar uppgår till 11,0 mkr. Investeringarna är IT-relaterade och IKT står för 5,5 mkr. Räddningstjänst Årets investeringar uppgår till 1,5 mkr mot budgeterade 1,7 mkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse om 0,2 mkr. Under 2017 har det investerats i ledningsfordon och brandmateriel. Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadsnämnden genomförde investeringar på 0,1 mkr Helårsbudgeten uppgick till 0,6 mkr. Socialnämnd Socialnämnden genomförde investeringar för 0,3 mkr Helårsbudgeten uppgick till 0,6 mkr. Bildningsnämnd Nämndens investeringar uppgår till 12,1 mkr mot budgeterade 14,5 mkr, vilket ger en positiv budgetavvikelse om 2,4 mkr. Investeringarna avser ett tiotal projekt och omfattar verksamhetsutrustning samt satsningar inom fritidsområdet. 22

87 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Exploateringsredovisning Tillgången på mark för bostads- och verksamhetsändamål är en väsentlig förutsättning för kommunens fortsatta utveckling. Kommunen har i budget 2017 avsatt 29,5 mkr för exploateringsområden och 40,6 mkr för utvecklingsområden. Under perioden uppgår utgifterna för exploateringsmark till 10,9 mkr varav 6,5 mkr avser bostadsområden och 4,4 mkr avser verksamhetsområden. För utvecklingsområdena uppgår kostnaderna till 59,5 mkr, varav 1,8 mkr avser bostadsområden och 57,7 verksamhetsområden. I de redovisade kostnaderna för utvecklingsområden ingår fastighetsförvärv av del av Djurhult 1:5 till en kostnad om 25 mkr. Under perioden har kommunen inkomster för såld tomtmark på 8,5 mkr. EXPLOATERING BOSTADSOMRÅDEN Gripen 20, Mejeriplan Byggebo uppför flerbostadshus med verksamheter knutna till vård/ handel/ kontor. Kommunen har inte haft någon verksamhet under året. Kristineäng, Kristineberg Bovieran AB har återtagit markanvisningsavtalet. Företaget fick inte tillräckligt med intressenter. I slutet av året har förhandling påbörjats med en ny intressent. Bästemansbacken, Saltvik Ny detaljplan som tillåter friliggande villor har vunnit laga kraft. Projektering av tomter pågår. Del av Figeholm 3:1, Högskulla gård En lokal intressent undersöker möjligheterna att utveckla området med hyresbostäder alternativt bostadsrätter. Del av Figeholm 3:1, Högskulla fritidsområde Det finns sex stycken avstyckade tomter på området. För tre av dessa tomter finns möjlighet att koppla in kommunalt vatten och avlopp. Politiskt beslut saknas om tomtpriset. Tomtförsäljning under När hela området får kommunalt vatten och avlopp 2023 enligt VA-planen kan de tre återstående tomterna avyttras. Circle Resort, Figeholm Inget har hänt under året. Förslag till markanvisningsavtal ska revideras när förutsättningarna blir kända. Vånevik 7:1, gammal byggnadsplan Möjlighet finns att skapa mellan stycken nya fastigheter. Vatten och avlopp samt vägar behöver byggas ut. Värdering av tomterna är utförd och byggstart framflyttad okänt när. Inre hamnen, Brädholmen Omtag har beslutats pga för hög exploateringsgrad. Byggstart tidigast 2020/ Inre hamnen, Hamnparken Saneringsarbete pågår samt uppbyggnadsarbeten av parken. Arbetet klart sommaren Inre Hamnen, Jungnergatan Avtal har träffats med Saft AB om att överta viss del av Jungnergatan mot att företaget får tillgång till Jungner 1. Avtal är samtidigt tecknat med fastighetsägaren till Jungner 1 om förvärv. Glabo 1:45, Jansson Mark AB En privat markägare har för avsikt att stycka av ca 40 stycken tomter i norra Saltvik. Kommunen skall bredda vägar samt bygga ut vatten och avlopp i området. Exploateringsavtal samt arrendeavtal finns sedan tidigare. Överklagandeprocess av detaljplanen har pågått under året. Ekebo etapp II Grovterrasering av 15 stycken tomter har pågått under året. Tomtpriset är fastställt till 0,5 mkr. Tomtförsäljning via tomtkön våren Centrala Oskarshamn, Duvan 6 Ryssebackens Fasighetsbolag AB har förvärvat fastigheten och kommer att uppföra tio stycken hyreslägenheter. Kommunen har marksanerat fastigheten. Byggstart våren Figeholm kv Ador Fem stycken arrendetomter har styckats av. Tomtpriset är beslutat och försäljning kommer att ske under våren Påskallavik, Emmekalv 4:146 Exploateringsavtal har träffats med markägaren Yawa International AB som ska sälja tomter på fastigheten. Centrala Oskarshamn, Tuben 2 En mindre fastighet längs Björngatan kommer att bebyggas om privatperson får bygglov. Köpeavtal klart. Pärnuvägen Tomtförsäljning har pågått under året. Av 22 stycken tomter är det åtta kvar till försäljning. Fallebo Nytt bostadsområde. Planavtal är tecknat. Detaljplanearbete pågår. 23

88 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Havslätt, del av Blyet 5 Detaljplan finns. Förhandling har inletts i slutet av året med en exploatör som har för avsikt att uppföra ca bostadsrätter. Kolberga, kv Ingefäran Detaljplan finns. Förhandling pågår med en exploatör som vill uppföra sex stycken bostadsrättslägenheter. EXPLOATERING HANDELSOMRÅDEN Snickeriet 5 och Snickeriet 12 etapp I Två butiker har öppnats. Tre butiker är under uppförande, vilka öppnas till sommaren Snickeriet 3 och Snickeriet 4 etapp II Köpeavtal med två privata fastighetsägare är beslutat. Förvärven kommer att ske under Oskarshamn 3:1 Coop Konsumentföreningen har byggt ut sin fastighet Lejonet 17. Endast mindre arbeten återstår. Arbetet med det nya torget Träffen har påbörjats. Arbetet beräknas klart EXPLOATERING NYTT RESECENTRUM Oskarshamn 2:7, 2:8 Nytt resecentrum vid järnvägsstationen, Ombyggnadsarbeten av trafikmiljön för att skapa ett nytt resecentrum. Arbetet beräknas vara klart våren Oskarshamn 3:1 Storbusshållplatser och Oskarshamn 3:3 Ny torgyta Forum Längs båda sidor om Södra Långgatan invid Forum har nya storbusshållplaster anlagts. Hantverksgatan närmast Forum har flyttats ut för att skapa en attraktiv torgyta. Ombyggnaden är klar. EXPLOATERING INDUSTRIOMRÅDEN Del av Oskarshamn 3:4. Ny väg och va Väg- och va-arbeten har påbörjats under slutet av året. Vägen ska leda till ett nytt kommande område Östra Storskogens Industriområde. Arbetet klart våren Del av Oskarshamn 3:4. Nytt industriområde Detaljplanearbete pågår för att skapa ett nytt industriområde väster om E22 vid den södra infarten. Planavtal tecknat. Förhandlingar pågår med en markägare om ett mindre förvärv. Kvastmossen, ny väg Scaniafabriken Ny väg mellan Scania Logistics Center och Scaniafabriken via befintlig tunnel E22. Trafikverket äger tunneln och kommer genom avtal att även projektera för ett norrgående accelerationsfält över tunneln. Byggstart beräknas till Kvastmossens Kombiterminal och företagspark Ett markförvärv om ca 166 ha har genomförts. Detaljplanearbete pågår. Avsikten är att iordningställa området etappvis med en Kombiterminal med tillhörande industriområden. Illustration över kombiterminalen och industriområdet 24

89 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Exploaterings- och utvecklingsprojekt 2017 (tkr) Helårsbudget 2017 Kostnader 2017 Intäkter 2017 Nettoutfall 2017 Avvikelse mellan budget och kostnader AVGIFTSFINANSIERADE INVESTERINGAR 9420 Ekebo (tkr) - avgiftsfinansierat Bästemansbacken (tkr) - avgiftsfinan SUMMA UTVECKLINGSOMRÅDEN 9702 Trafikverket, markavtal Deponicell Storskogen Glabo 1: Kvastmossen, ny väg Scania-fabrik Kombiterminal Duvan Kv Ador Expl Emmekalv 4: Bussparkering Forum (Osk 3:1) Bandmossan, del av O-hamn 3:4, vä Del av K-berg 1:1 Kristineäng Bästemansbacken, Saltvik (skattefin Expl Vånevik Söder Expl Lejonet 17 m fl Coop Expl Gripen 20 Mejeriplan Tuben Inre Hamnen SUMMA EXPLOATERINGSPÅSE 9700 Exploateringspåse SUMMA EXPLOATERINGSOMRÅDEN 9725 Resecentrum (Osk 2:7) Exploatering Ekebo Exploatering Pärnuvägen Snickeriet etapp Expl Östra Rotvik Klämna 2:1 Svenska kyrkan Ekebo (tkr) - skattefinaniserat Bandmossan, del av O-hamn 3:4 (tk Fallebo bostadsområde (tkr) SUMMA SUMMA TOTAL

90 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalekonomisk redovisning 2017 Sammanfattning Antalet månadsanställda i kommunen var vid årsskiftet årsarbetare. Det är en ökning med 4,3 årsarbetare jämfört med Inom Bildningsförvaltningen har grundskolan minskat med 36,6 årsarbetare (+128,4). Socialförvaltningen har minskat med 22,5 månadsanställda årsarbetare. För detaljer se tabeller på nästa uppslag. Inom gruppen tillsvidareanställda är det en minskning med 7,3 till totalt För visstidsanställda är ökningen 11,6 till totalt 298,9. De timavlönade har ökat med motsvarade 19,3 årsarbetare till totalt 186,6. Genom kommunens omplaceringsverksamhet har vissa övertalighetsproblem kunnat lösas. Medelåldern har minskat med ungefär två månader till 45 år och 5 månader. Kommunen betalade ,2 mkr i lön till de anställda, vilket är en ökning med 75,2 mkr jämfört med Kommunens semesterlöneskuld för innestående icke uttagna semesterdagar och kompenserad övertid minskade under året med 0,65 mkr och uppgår nu till 75,6 mkr inkl PO. Nyckeltal 2017 förändring jämfört med 2016 Totalt TK SBK RTJ KNK SF BF STEN Sjukfrånvaro% Sjukfrånvaro i tid (timmar) Omräknat till heltidstjänst 178,3 10,1 1,1 1,5 4,4 94,9 62,3 4,0 Utveckling 2016 / ,1-3,6-0,4-0,1 1, ,5 3,0 Sjukfrånvaro dag 1-14 Sjukfrånvaro dag Sjukfrånvaro dag 91- Övertid Mer- och fyllnadstid Månadsanställda +/ Årsarbetare+/- 4, , ,3 22,5-32,3 53,3 Den faktiskt arbetade tiden under 2017 har ökat jämfört med 2016 och ligger nu på 80,7 % av den totala arbetstiden. Den främsta orsaken är att sjukfrånvaron, föräldraledigheter och övrig frånvaro har minskat. Sjukfrånvaron i procent har minskat med 0,9 procentenheter och är nu 7,4 %. Kostnaderna för sjuklön har ökat med 0,4 mkr till 11,9 mkr (exklusive PO). Förklaringar TK Tekniskt kontor (Stab, Gatu-, Fastighets-, VAavdelning, Kost- och städ). SBK Samhällsbyggnadskontor (Adm, Miljö- och bygglov, Kart-, Planavdelning) RTJ Räddningstjänsten KNK Kommunkontoret (personal-, ekonomi-, ITavdelning samt fackliga på heltid). Servicecenter from SF Socialförvaltningen Område Etablering (OE), Individ- och familjeomsorg (IFO), Äldreomsorg (ÄO), Omsorg för personer med funktionsnedsättning (OF). Hälso- och Sjukvårdsenheten (HSE), Centrala administrationen (CA), Ekonomisk bistånd (EK BI) BF Bildningsförvaltning, Central förvaltning, Förskola, Grundskola, skolområde Oscar (gymnasium), Fritid, Kultur. STEN Strategi- och näringslivsenhet, NOVA, Servicecenter (tom ), Arbetsmarknadsenheten, LKO och mervärden, Hamnprojektet. Anställd Fysisk person med en/ flera anställningar. Personen räknas endast en gång. Anställningsformer Tillsvidareanställd - fast anställd. Timavlönad avlönas per arbetad timme och som anlitas vid behov. Månadsanställd person med månadslön (kan vara tillsvidareanställd och/eller visstidsanställd.) Heltidstjänst motsvarar en arbetstid på 165 timmar per månad. Vid helår = årsarbetare. Årsarbetare motsvarar en arbetstid på timmar per år. Övertid Tid utöver ordinarie arbetstid för en heltidstjänst. Enkel övertid: ersättningsnivå 180 %. Kvalificerad övertid: ersättningsnivå 240 %. Mer- och fyllnadstid Tid utöver ordinarie arbetstid för en deltidstjänst upp till motsvarande tiden för heltid. PO Personalomkostnad. Lagstadgade avgifter plus avtalsenliga kostnader, t.ex. försäkringar och pension 38,33% för Förklaringar till nyckeltalen Sjukfrånvaro % beräknas utifrån sjukfrånvaron i timmar delat med ordinarie arbetstid. Ordinarie arbetstid är arbetstiden utifrån sysselsättningsgrad exklusive frånvaro som tjänst- studieeller föräldraledigheter (som har räknats om till timmar). Sjukfrånvaro i tid Antalet timmar sjukfrånvarotabellen visar om det ökat eller minskat jämfört med föregående kalenderår innehåller all sjukfrånvarotid även för anställda som slutat under året och för samtliga anställningsformer. Utveckling 2016/ 2017 Förändringen i timmar delat med antalet månader gånger 165. Vid beräkning av hela år är det samma sak som årsarbetare. Sjukfrånvaro för sjukperioder och övertid/ mertid Beräknas som ökning eller minskning i timmar jämfört med föregående års jämförelseperiod. Ökning eller minskningen i timmar avgör om det blir uppåt eller nedåt pil. En triangel som pekar ner betyder att nyckeltalet har minskat jämfört med motsvarande jämförelseperiod. En triangel som pekar uppåt betyder att de har ökat. En tom ruta betyder att nyckeltalet är oförändrat eller att det inte går att mäta. För övertiden har endast förvaltningar med förändringar över 100 timmar tagits med. = nyckeltalet går i riktning med kommunens mål = nyckeltalet går inte i riktning med kommunens mål. 26

91 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personal Antal anställda: Månadsanställda Antalet månadsanställda i kommunen motsvarade årsarbetare vid utgången av december Av dessa var (-7,3) årsarbetare tillsvidareanställda och 298,9 (+11,6) visstidsanställda. Antalet tillsvidareanställda har minskat med 9 personer till Antalet visstidsanställda personer har ökat med 20 personer till 341. Antalet anställda och årsarbetare jämförs med 31/ Den största ökningen återfinns inom STEN där antalet månadsanställda ökade med motsvarande 53,3 årsarbetare i samband med Arbetsmarknadsenheten och Miljöhuset flyttades till STEN. Grundskolan inom Bildnings-förvaltningen (-36,6) och Område Etablering (-28) inom Socialförvaltningen står för den största minskningen. Antal anställda och antal årsarbetare Totalt , ,0 4,3 Antal anställda och antal årsarbetare 31/12 Månadsanst Antal anställda Antal årsarbetare / / TK ,4 214,9-10,5 SBK ,1 43,1 0,0 RTJ ,5 65,5 0,0 KNK ,0 60,3 16,3 SF ,2 981,7-22,5 BF , ,4-32,3 STEN ,9 89,2 53,3 Tillsvidare Antal anställda Antal årsarbetare / / TK ,3 204,2 2,9 SBK ,1 42,1 0,0 RTJ ,5 65,5 0,0 KNK ,3 57,0 15,8 SF ,8 921,2-20,6 BF ,5 879,9-10,6 STEN ,9 36,2 5,3 Totalt , ,0-7,3 Antal anställda Antal årsarbetare Visstid / / TK ,1 10,8-13,4 SBK ,0 1,0 0,0 KNK ,8 3,3 0,5 SF ,4 60,5-1,9 BF ,1 170,5-21,7 STEN ,0 53,0 48,0 Totalt ,4 298,9 11,6 Tabellerna visar anställda med månadslön på avtalen AB, BEA (arbetsmarknad) och PAN (personliga ass). Förändringar på förvaltningarna Inom Tekniska kontoret har antalet månadsanställda minskat med motsvarande 10,5 årsarbetare. Den största förändringen är att Miljöhuset flyttats över till Arbetsmarknadsenheten den förändringen motsvarar en minsking med 13,4 årsarbetare varav 3 tillsvidare. Om Miljöhuset räknas bort återstår en ökning på 2,9 årsarbetare. Kost- och städ har ökat med 2,7 årsarbetare Gatuavdelningen 1,2 och VA-avdelningen 1,0. Fastighetavdelningen har på grund av vakanser minskat med 3 årsarbetare. Inom Samhällsbyggnadskontoret och Räddningstjänsten är antalet anställda och antalet årsarbetare oförändrat. Kommunkontoret har ökat antalet årsarbetare med 16,3 varav 9 förklaras med flytten av Service center från STEN till Kommunkontoret. Socialförvaltningen har totalt sett minskat med 23 månadsanställda personer, motsvarande 22,5 årsarbetare. Den största minskningen är inom Etablering och IFO som på grund av krympande verksamhet har minskat antalet anställda med 37, motsvarande 35 årsarbetare. En del av dessa har istället fått arbete inom Äldreomsorgen, vilket har medfört att antal anställda inom ÄO har ökat med 20 motsvarande 15,9 årsarbetare. Se tabell nedan. Antal anställda och antal årsarbetare inom SF Månadsanställd Antal anställda Antal årsarbetare / / - OE ,9 36,9-28,0 IFO ,0 75,0-7,0 ÄO ,5 597,3 15,9 OF ,7 192,5-4,2 HSE ,1 69,9 0,8 ADM ,0 8,0 0,0 EK BI ,0 2,0 0,0 Totalt ,2 981,7-22,5 Se förklaringar till förkortningar på förstasidan. Inom Bildningsförvaltningen har antalet månadsanställda minskat med motsvarande 32,3 årsarbetare. Minskningen är störst inom grundskolan med 36,6 årsarbetare. Jämfört med 2016 har Administrationen centraliserats, vilket förklarar den största delen av ökningen inom verksamhetsområde Administration. Se tabell på nästa sida. 27

92 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Antal anställda och antal årsarbetare inom BF Månadsanst. Antal anställda Antal årsarbetare Verksamhet / / Förskola ,3 302,7 0,4 Grundskola ,9 344,4-36,6 Gymnasiet ,0 122,5-7,5 Elevstöd ,1 22,6-7,5 Fritidshem ,7 85,4 1,7 Fritid & Kultur ,7 58,3-0,5 Förskoleklass ,3 19,0 0,8 Fritidsgård ,0 9,0 0,0 Adm ,5 35,0 12,5 Vuxenutb ,5 21,3 2,8 Övrigt ,8 30,3 1, , ,4-32,3 Månadsanställda och Inom Strategi- och näringslivsenheten har antalet månadsanställda ökat med 53,3 årsarbetare. Det rör verksamheter inom den nyinrättade Arbetsmarknadsenheten (Arbetsmarknadsåtgärder, OSA, vägknuten, praktiksamordnare, växla försörjning stöd till jobb, Extratjänster, Flyktingmottagning och Miljöhuset Åsa). Andel heltid tillsvidareanställda den 31/ Andel heltid Antal heltid Kvinnor Män Total K M Total TK 82,3% 96,5% 88,1% SBK 92,9% 93,3% 93,0% RTJ 83,3% 100,0% 98,5% KNK 91,7% 95,0% 92,9% SF N 0,7% 0,0% 0,7% SF Ö 61,1% 84,1% 62,9% SF 52,1% 81,7% 54,1% BF 90,2% 96,3% 91,3% STEN 92,3% 90,9% 91,9% Ej natt 76,5% 94,6% 80,0% Totalt 70,8% 94,1% 75,1% SF N = Nattschema (145 personer arbetade på nattschema vid mätperioden, dessa ingår inte i raden Ej natt ). SF Ö = anställda på annat schema än natt. Antal timavlönade årsarbetare Tillfälliga anställningar under tre månader avlönas med timlön. De timavlönade under januari december 2017 motsvarade 186,6 årsarbetare (varav personliga assistenter på PAN-avtalet 11,0 (- 0,5)). Totalt är det en ökning med 19,3 årsarbetare jämfört med motsvarande period Inom TK har användningen av timavlönade minskat med 4,7 årsarbetare 4,3 av dessa är inom Kost- och städavdelningen. Socialförvaltningen utmärker sig med en ökning med 21 årsarbetare uteslutande inom ÄO (+21,6). Övriga förändringar är OF (+3,6). OE (-4,2). Antal timavlönade i timmar och årsarbetare (alla) Antal timmar Antal årsarbetare / / TK ,2 4,5-4,7 SBK ,0 0,1 0,0 RTJ ,8 4,6 1,8 KNK ,9 4,6-0,3 SF ,3 120,3 21,0 BF ,0 51,4 1,4 STEN ,1 1,2 0,1 Totalt ,3 186,6 19,3 Oskarshamn och omvärlden Novemberstatistiken från SKL visar statistik över anställda i kommuner, landsting och regioner. Oskarshamn kommun skiljer sig mest inom skola och barnomsorg samt Teknik, där bemanningen är högre jämfört med övriga kommuner. För området Teknik är kärnkraftverken en bidragande orsak, eftersom de medför en större räddningstjänst jämfört med andra kommuner. Antal årsarbetare per invånare 2016 Totalt Administration Vård och omsorg Rehab Socialt och kurativt Skola och barnomsorg Kultur, turism och fritid Teknik Borgholm 80,7 8,7 40,0 1,1 2,5 22,4 2,2 3,8 Emmaboda 85,7 9,2 29,1 0,6 6,7 27,2 4,0 8,9 Hultsfred 85,2 9,4 29,0 0,5 4,9 30,6 2,5 8,3 Högsby 92,2 9,3 36,0 0,9 5,9 30,0 1,0 9,1 Kalmar 74,4 9,1 26,6 0,7 4,4 22,5 1,6 9,5 Mönsterås 86,7 7,6 31,4 1,1 6,3 28,7 1,8 9,7 Mörbylånga 75,7 7,8 25,5 1,2 6,1 27,6 2,1 5,4 Nybro 89,0 9,3 33,1 0,6 4,5 29,2 1,8 10,6 Oskarshamn 88,7 9,8 28,1 0,7 5,3 32,1 1,7 11,1 Torsås 86,3 9,8 37,8 0,9 3,0 27,5 1,3 6,2 Vimmerby 84,2 9,4 29,3 0,5 7,0 27,7 1,8 8,4 Västervik 78,5 7,4 30,1 0,9 5,5 27,5 2,2 4,9 Mindre stad/ tätort 79,6 9,4 26,0 0,8 4,5 27,8 1,8 9,2 Kalmar län 81,4 8,8 29,6 0,8 5,1 26,9 1,9 8,3 Under 2017 har kommunen haft 280 sökande till 110 ferieplatser för ungdomar från årskurs 9 till och med årskurs 2 på gymnasiet. 28

93 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Demografi månadsanställda Medelålder och åldersfördelning Medelåldern för alla tillsvidareanställda var 45 år och 3 månader år, vilket är en minskning med sju månader jämfört med Medelåldern för nyanställda månadsanställda under 2017 var 42 år (+1 år). Under 2017 avslutades 57 st anställningar med pension (-7) och 3 st (-3) genom sjukersättning. 7 st (-2) genom uppsägning och 2 st (-) på grund av arbetsbrist. Förändring inom parentes jämfört med Könsfördelning per förvaltning Antal månadsanställda 2017 Andel 2017 Totalt män kvinnor män kvinnor TK 221 (-12) 91 (-6) 130 (-6) 41,2% 58,8% SBK 44 (0) 15 (-3) 29 (3) 34,1% 65,9% RTJ 66 (0) 60 (0) 6 (0) 90,9% 9,1% KNK 62 (16) 21 (4) 41 (12) 33,9% 66,1% SF (-23) 82 (0) (-23) 7,5% 92,5% BF (-27) 213 (-1) 887 (-26) 19,4% 80,6% STEN 93 (56) 30 (21) 63 (35) 32,3% 67,7% Totalt (10) 512 (15) (-5) 19,1% 80,9% Åldersfördelning Antal månadsanställda 2017 Andel 2017 Totalt män kvinnor män kvinnor (41) 64 (15) 207 (26) 23,6% 76,4% (27) 108 (9) 416 (18) 20,6% 79,4% (-3) 132 (6) 575 (-9) 18,7% 81,3% (-1) 131 (-4) 620 (3) 17,4% 82,6% (-42) 70 (-7) 339 (-35) 17,1% 82,9% (-12) 7 (-4) 9 (-8) 43,8% 56,3% Totalt (10) 512 (15) (-5) 19,1% 80,9% Förändring av antal anställda jämfört 2016 anges inom parentes. Löne- och personalomkostnad Personalkostnaderna har ökat med sammanlagt 75,2 mkr jämfört med Löne- och personalomkostnader (mkr) Personalkostnader varav: 1 281, ,2 Löner 883,1 934,2 Sociala avgifter exklusive löneskatt 274,0 291,1 Nyintjänade pensioner - individuell del 40,0 42,4 Nyintjänade pensioner - förändring av pensionsavsättning 1,8 3,1 Löneskatt på intjänade pensioner 10,8 12,0 Utbetald löneskatt 8,6 8,2 Utbetalade pensioner 39,3 39,8 Personalsociala kostnader 14,2 13,9 Arvode till förtroendevalda 1,6 1,8 Arbetstid: Övertid och mertid Övertid och mertid används vid oplanerad frånvaro eller vid behov av akuta insatser i verksamheten. Övertid samt mer- och fyllnadstid i timmar Kvalificerad Mer- och Enkel övertid övertid fyllnadstid TK SBK RTJ KNK SF BF STEN Totalt Övertid samt mer- och fyllnadstid tkr Kvalificerad Mer- och Enkel övertid övertid fyllnadstid TK sk 243,1 212, , ,1 319,7 291,2 TK av 57,3 53,4 402,4 464,4 0,0 0,0 TK 300,4 266, , ,5 319,7 291,2 SBK 0,3 0,7 27,4 6,4 85,0 39,1 RTJ sk 178,0 110, ,7 711,4 292,0 183,4 RTJ av 59,4 22,8 150,7 72,4 41,2 25,9 RTJ 237,4 132, ,4 783,9 333,3 209,4 KNK 35,2 7,6 76,3 65,2 35,6 9,8 SF 1 346, , , , , ,4 BF 2 474, , ,8 910, , ,9 STEN 14,8 9,9 68,5 157,4 5,6 4,9 Totalt 4 408, , , , , ,6 Den totala övertiden (enkel + kval) minskade med timmar jämfört Socialförvaltningens står för den största minskningen med dryga timmar. Inom Räddningstjänsten har arbetet med effektiviseringar inneburit att den kvalificerade övertiden har minskat med timmar sammanräknad med den enkla övertiden är minskningen timmar. Bildningsförvaltningen har minskat övertiden med timmar. Mer- och fyllnadstiden minskade med timmar jämfört med Socialförvaltningen står för drygt 68 % av den totala minskningen och det är områdena ÄO och OF som står för minskningen. BF har minskat med timmar. TK, SBK och KNK står för resten av minskningen. Tekniska kontoret: Övertiden har minskat med 200 timmar. Kost- och städ avdelningen och Gatuavdelningen har minskat med totalt 360 timmar medan Fastighet och VA-avdelningen har ökat med 160 timmar. Mer- och fyllnadstiden har minskat inom Kost- och städavdelningen. Den totala övertiden inom Räddningstjänsten har minskat med drygt timmar jämfört med Mer- och fyllnadstiden är oförändrad. Övertiden inom Socialförvaltningen har minskat med timmar. ÄO och OE står för Social förvaltningens största minskning följt av IFO. Meroch fyllnadstiden har minskat med 25 % eller närmare timmar. Minskningen är till största delen inom ÄO och OF. 29

94 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Inom Bildningsförvaltningen har övertiden minskat inom samtliga områden totalt med timmar. Minskningen är störst inom Skolområde Oscar med 550 timmar. Mer- och fyllnadstiden har minskat med timmar. Minskningen är även här störst inom Skolområde Oscar följt av Skola och Förskola. Okompenserad övertid och semesterlöneskuld Kommunen har en upparbetad skuld till medarbetarna avseende innestående semesterdagar och övertid. Oskarshamns kommun har en praxis att övertid skall tas ut i ledighet. Inom förvaltningarna bör man överväga möjligheten att betala övertid i pengar istället för att lägga ut ledighet. Det är upp till cheferna att se till att minst 20 dagars semester är utlagd för alla anställda under semestermånaderna. Kommunens semesterlöneskuld och okompenserad övertid minskade under året med 0,65 mkr och uppgår nu till 75,6 mkr inkl PO. Okompenserad övertidsskuld (tkr) Förvaltning TK skattefin. 329,9 280,7 TK avgift.fin. 53,7 39,0 Totalt TK 383,6 319,8 SBK 30,5 31,6 RTJ skattefin. 566,8 632,2 RTJ avgift.fin. 10,6 39,6 Totalt RTJ 577,4 671,8 KNK 11,8 33,0 SF 1 006,3 931,0 SF Sem gr 3 9,5 768,0 Totalt SF 1 015,8 1699,0 BF sem gr ,7 1503,8 BF sem gr ,9 1400,3 BF sem gr 8 uppehåll 83,8 Totalt BF 3 191,4 2904,0 STEN 6,3 19,8 Totalt (Inkl PO 38,33) 5 216,8 5679,0 Semesterlöneskuld (tkr) TK skattefin , ,1 TK skattefin (uppehåll) 195,6 162,3 TK avgift.fin. 414,4 394,5 Totalt TK 4 984, ,0 SBK 1 175,9 964,3 RTJ skattefin , ,9 RTJ avgift.fin. 243,3 314,0 Totalt RTJ 2 690, ,9 KNK 1 486, ,0 SF Sem gr , ,2 SF Sem gr , ,5 Totalt SF ,8 23,872,6 BF Sem gr 1 & , ,1 BF (ferie) ,3 18,158,2 BF (uppehåll) 372,9 317,4 Totalt BF ,1 33,565,7 STEN 2 115, ,2 Totalt (Inkl PO 38,33) , ,7 Arbetad tid: Frånvaro för alla anställda Arbetad tid är den tid av allt arbete inklusive semester som utförs i kommunen efter att lagstadgad och övriga frånvaro räknats bort. Tiden beräknas i andel av den schemalagda tiden som samtliga anställda skulle ha arbetat om de inte hade varit frånvarande. Frånvaro och arbetad tid i procent VAB Föräldraledighet Övrig frånvaro Arbetad tid TK K 0,8 0,8 4,8 3,4 0,7 0,9 78,8 80,1 M 0,2 0,7 0,7 1,2 1,3 1,5 88,4 88,4 Totalt 0,6 0,8 3,0 2,4 1,0 1,2 82,8 83,6 SBK K 0,4 0,5 17,7 13,4 3,4 1,0 71,9 78,1 M 0,1 0,2 2,6 7,2 0,3 0,5 87,6 84,5 Totalt 0,2 0,4 10,2 10,9 1,8 0,8 79,0 80,5 RTJ K 0,4 0,0 3,4 17,6 0,3 0,0 86,0 78,9 M 0,2 0,4 1,7 2,7 0,8 0,3 89,8 88,7 Totalt 0,2 0,3 1,8 3,7 0,7 0,3 89,6 88,0 KNK K 0,7 0,9 1,1 3,5 0,5 1,5 83,2 79,7 M 0,6 0,6 1,6 2,4 0,0-0,4 88,4 88,2 Totalt 0,7 0,8 1,3 3,1 0,3 0,8 85,1 82,7 SF K 0,8 0,9 4,9 3,8 2,9 2,7 76,4 78,0 M 0,3 0,5 0,7 0,5 1,8 0,6 89,0 89,7 Totalt 0,7 0,8 4,5 3,4 2,8 2,5 77,6 79,1 BF K 0,9 1,0 5,5 4,9 5,3 4,7 78,1 79,1 M 0,5 0,4 1,4 2,2 2,6 2,6 89,6 88,3 Totalt 0,8 0,9 4,7 4,4 4,8 4,3 80,2 80,8 STEN K 0,5 0,6 4,9 1,8 1,0 4,5 85,9 81,9 M 0,0 0,0 0,0 0,4-0,1 0,4 90,8 89,6 Totalt 0,4 0,4 3,7 1,3 0,7 3,1 87,0 84,5 K 0,8 0,9 5,2 4,3 3,6 3,4 77,5 78,7 M 0,4 0,5 1,2 1,8 1,7 1,4 89,2 88,6 Totalt 0,7 0,8 4,3 3,8 3,2 3,0 79,8 80,7 För arbetad tid är även sjukfrånvaron avdragen. VAB Vård av barn Totalt var 809 anställda hemma någon gång under 2017 för vård av barn. Det är en ökning med 36 personer jämfört med Av dessa var 123 män, vilket är en ökning med 21 jämfört med Den totala tiden för VAB har ökat med 5500 timmar. Männens andel av den totala tiden för VAB har ökat från 10,79 % (2016) till 12,38 (2017). Föräldraledigheter Under 2017 tog 528 anställda ut föräldraledighet det är en minskning med 5 personer jämfört med Av dessa var 83 män ( 4). Männens föräldraledigheter har ökat rejält från 6,45 % till 30

95 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10,60 % av totala tiden. Det är en ökning med 4,15 procentenheter. Arbetsmiljö: Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid har minskat med 0,8 procentenheter. jämfört med anställda hade under 2017 haft 6 eller fler sjukfrånvarotillfällen, det är en ökning med 63 jämfört med Ordinarie arbetstid och sjukfrånvaro OK Ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro i timmar i timmar i procent TK Kvinnor ,8% 6,4% Män ,5% 2,4% Totalt ,9% 4,7% SBK Kvinnor ,4% 3,8% Män ,0% 1,1% Totalt ,7% 2,7% RTJ Kvinnor ,5% 2,2% Män ,2% 2,1% Totalt ,2% 2,1% KNK Kvinnor ,5% 9,3% Män ,4% 3,3% Totalt ,6% 7,2% SF Kvinnor ,3% 9,7% Män ,3% 7,1% Totalt ,8% 9,5% BF Kvinnor ,9% 7,3% Män ,3% 3,4% Totalt ,0% 6,5% STEN Kvinnor ,8% 6,5% Män ,2% 4,6% Totalt ,7% 5,8% Kvinnor ,4% 8,3% Män ,7% 3,8% Total ,2% 7,4% Den 31 december 2017 var 176 personer frånvarande på grund av sjukdom (motsvarande siffra 2016 var 238 personer). SF har minskat mest med 46 följt av BF med dagar är oförändrad medan alla andra sjukperioder har minskat. Sjukfrånvaro antal personer och intervall 31/ FV Totalt TK SBK 0 RTJ 1 1 KNK SF BF STEN Totalt Tabellen visar antal sjuka personer den 31/ utifrån sjukfrånvarons längd i dagar indelat inom olika intervall och uppdelat per förvaltning. Sjukfrånvaro, alla anställda Andel över 60 dagar i % av total sjukfrånvaro 56,34 % 50,10 % Inom gruppen kvinnor i % 9,38 % 8,33 % Inom gruppen män i % 3,68 % 3,75 % Upp till 29 år 5,45 % 4,80 % år 8,00 % 7,28 % Över 50 år 9,32 % 8,22 % Sjukfrånvaro - större förvaltningar Sjukfrånvaron har minskat med 1,2 procentenheter på Tekniska Kontoret jämfört med ,4 av dessa förklaras av att Miljöhuset har flyttat till Arbetsmarknadsenheten inom STEN. Det är första gången som förvaltningen är under 5 % räknat på kalenderår. Den största minskningen finns inom Kost- och städ följt av Fastighetsavdelningen. Inom Socialförvaltningen har det aktiva arbetet med rehabilitering, där målet är att sänka den totala sjukfrånvaron medfört att sjukfrånvaron har minskat med 1,3 procentenheter jämfört med 2016, från 10,8 % till 9,5 %. Den totala sjukfrånvaron motsvarar 95 årsarbetare vilket är en minskning med 17 jämfört med Den största minskning inom ÄO följt av IFO och OF och gäller sjukfrånvaro främst över dag 91 även om samtliga sjukperioder minskar. Inom Bildningsförvaltningen har sjukfrånvaron minskat från 7,0 % till 6,5 %. Omräknat i årsarbetare är det en minskning på motsvarande 3,5 årsarbetare till totalt 62,3 årsarbetare. Minskningen återfinns inom sjukperioder dag 91-. Förskollärare, fritidspedagoger är den grupp som minskat mest följt av gruppen barnskötare och elevassistenter. Sjukfrånvaro i procent 2017 Karens Dag 2-14 Dag Dag 91- totalt TK 0,62% 2,05% 1,03% 0,99% 4,70% SBK 0,44% 1,16% 0,01% 1,11% 2,71% RTJ 0,46% 1,04% 0,61% 0,00% 2,11% KNK 0,55% 1,68% 1,45% 3,53% 7,21% SF 1,19% 2,99% 1,69% 3,53% 9,40% BF 0,77% 2,17% 1,11% 2,44% 6,48% STEN 0,59% 1,99% 0,50% 2,74% 5,82% Total 0,90% 2,43% 1,30% 2,70% 7,34% Sjukfrånvaron i procent har totalt sett minskat inom samtliga sjukperioder. Sett till förvaltningar är det RTJ, KNK och STEN som har ökat. SF och BF har ökat i tid men minskat i procent, vilket är en följd av ökat antal anställa. 31

96 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avdrag för karensdag och kostnad för sjuklön i tusenkronor 2017 (sjukperioder) Avdrag karens Dag 2-14 Dag Dag 91- Totalt + / TK SBK RTJ KNK SF BF STEN Den totala kostnaden har ökat med 414 tkr jämfört med SF är den enda förvaltningen där kostnaden för sjuklön har minskat. Kostnaden för sjukfrånvaro är inte samma sak som den utbetalda sjuklönen utan kan vara både högre eller lägre räknat i kronor. I verksamheter där personalen måste ersättas fullt ut blir kostnaden både sjuklön och ersättare. Men inom vissa verksamheter där personalen inte ersätts så blir den faktiska personalkostnaden för sjukfrånvaro lägre. Men det ska då ställas i relation till det arbete som inte blir utfört. Uppföljning av Oskarshamns kommuns systematiska arbetsmiljöarbete 2017 Alla företag är skyldiga att bedriva ett organiserat arbete för att förbättra miljön, ett så kallat systematiskt arbetsmiljöarbete. Enligt Oskarshamns kommuns riktlinjer för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska arbetsmiljöarbetet dokumenteras och kvalitetssäkras genom en årlig systematisk arbetsmiljöprocess. I den processen ska alla arbetstagare delta, på samma sätt som alla på en arbetsplats deltar i verksamheten och dess utveckling. Alla som är anställda i verksamheten är arbetstagare, även chefer och arbetsledande personal. Arbetstagarna företräds i arbetsmiljöfrågor av lokala och regionala skyddsombud. Elever företräds av elevskyddsombud. Skyddsombuden och elevskyddsombuden har givna roller i arbetsmiljöarbetet genom bestämmelser i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten, där arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och för att arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt. Ansvaret gäller också för inhyrd personal med undantag av frågor som rör kompetensutveckling och rehabilitering. att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. För tredje året i rad har uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförts med en kommungemensam enkät som besvarats av samtliga förvaltningar. Enkäten utgår från paragraferna i Arbetsmiljöverkets föreskrift om det systematiska arbetsmiljöarbetet AFS 2001:1. Utöver det innehåller enkäten även en uppföljning av rökfri arbetstid samt det alkohol och drogförebyggande arbetet. För att ytterligare kvalitetssäkra det systematiska arbetsmiljöarbetet har förvaltningarna även sammanfattat arbetsmiljöarbetet under året, såväl framgångar som utmaningar. Inkomna uppgifter visar på att förvaltningarna fullföljer samtliga grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Tillbud 163 tillbudsanmälningar har gjorts under året, vilket kan jämföras med 155 år inträffade inomhus, 50 utomhus, 5 på väg till eller från arbetet och 13 i enskild brukares hem. Av alla rapporterade tillbud under 2017 uppges 61 vara allvarliga. Dessa anmäls även till Arbetsmiljöverket. Rapportering av tillbud Tillbud 2016 Tillbud 2017 kvinnor män totalt kvinnor män totalt TK SBK RTJ KNK SF BF STEN Totalt Antalet kvinnor och män kan skilja sig mot totalen eftersom båda kan vara berörda vid samma tillbud. Arbetsolyckor/Arbetsskador Arbetsolyckor registreras både genom kommunens intranät för statistiken och anmäls som Arbetsskada till Försäkringskassan. Det innebär att tillgången till statistik blir bättre samtidigt som det innebär en extra kontrollpunkt, när inlämnade anmälningar till Försäkringskassan kan stämmas av mot registrerade anmälningar på intranätet. Antalet arbetsskador är högre jämfört med Av arbetsskadorna bedömdes 4 vara allvarliga och har anmälts till Arbetsmiljöverket. Enligt AFS 2001:01 11 skall arbetsgivaren varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet med den årliga uppföljningen är 32

97 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Rapportering av arbetsskador Arbetsskador 2016 Arbetsskador 2017 kvinnor män totalt kvinnor män totalt TK SBK RTJ KNK SF BF STEN Totalt Avser även arbetsskador som medarbetare valt att inte anmäla sin arbetsskada vidare till Försäkringskassan. Därför kan vissa siffror skilja sig från förvaltningarnas statistik Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet på förvaltningarna 2017 Strategi och näringslivsenheten Under 2017 beslutades det att Strategi och näringslivsenheten ersätts av en ny förvaltning som kommer att ha en egen chef och inte längre vara direkt underställda kommundirektören. I och med detta bildades också en kanslifunktion. Nova har under året gjort en omfördelning av arbetsuppgifter för att minska den periodvis höga arbetsbelastningen. I Novas andra fokusområde för arbetsmiljö; ergonomi, har ett digitalt friskvårdsprogram köpts in. Genom skräddarsydda övningar förebyggs problem med stillasittande och monotont arbete. Medarbetarna upplever sig bli piggare med hjälp av programmet. Innan den nya ventilationen installerades under sommaren 2017, var inomhusluften den största utmaningen. Många upplevde trötthet och huvudvärk. Arbetsmarknadsenheten har under året arbetat fram en fast dagordning för sina arbetsplatsträffar, där det systematiska arbetsmiljöarbetet fått en mer framträdande roll med en stående punkt och som följs upp på varje APT. Det har också inneburit att riktlinjerna för trakasserier och kränkande särbehandling, alkohol, droger och tobak särskilt har belysts. Vidare har en riskbedömning av verksamheten inom Miljöhuset Återbruk genomförts, med en framtagen handlingsplan med konkreta åtgärder och tydlig ansvarsfördelning. Kommunkontoret Förvaltningen har under 2017 genomgått en större omorganisation med flera nya chefer och medarbetare, förändringen har informerats om på gemensamma arbetsplatsträffar och liknande möten. Arbetsbelastningen har på vissa avdelningar varit hög och sjukfrånvaron på förvaltningen har stigit jämfört med Den fysiska arbetsmiljön har setts över och nya lampor har införskaffats till en del kontor. En hotfull incident hos Servicecenter förde i slutet av året till extra översyn av säkerhet, larm och rutiner däromkring. Tekniska kontoret Tekniska kontoret har under 2017 arbetat med sytematiska arbetsmiljöarbetet utifrån de riktlinjer som finns i Oskarshamns kommun. Arbetet har ingått som en naturlig del i den dagliga verksamheten och har inneburit att alla som arbetat har deltagit, medarbetare, chefer och skyddsombud och arbetsmiljöombud. Företagshälsovården Previa har varit en oberoende expertresurs i arbetet. Arbetet har omfattat skyddsrond, riskbedömning, friskfaktorer, arbetsskador, tillbud och observationer. Alla områden har haft skyddsronder, där man har använt framtagna checklistor och ronderna har protokollförts. Förvaltningen har stort fokus på arbetsmiljöfrågor och jobbar på olika sätt att förebygga, förbättra samt skapa bra rutiner när något inträffar. Fastighetsavdelningen har under 2017 arbetat med säker kemikaliehantering och utbildningar i fallskyddsutrustning, liftar och heta arbeten. Gatuavdelningen har haft fokus på översyn av tunga avstängningar, sidobarriärer och skyltning vid schaktningsarbeten. Kost och städ har köpt in höj- och sänkbara arbetsbänkar till köken samt beställa varukollin som väger mindre än 15 kg/ kolli. Enheten har jobbat aktivt med sjukfrånvaro/ frisknärvarotalen. Va-avdelningen har arbetet med brandskyddsutbildning och ergonomiutbildning av personalen samt att det finns fria utrymningsvägar på arbetsplatserna. Det målinriktade arbetet med att uppnå 95 procent frisknärvaro gav frukt under 2017, då målet nåddes under hösten och arbetet med att hålla en frisknärvaro på arbetsplatserna fortsätter med högsta prioritet under Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadsförvaltningen har under 2017 åtgärdat kvarvarande brister för att samtliga medarbetare ska ha en ergonomiskt korrekt arbetsplats. Regelbundna arbetsmiljöenkäter genomförs. Previa har gjort en utredning om kränkande särbehandling och konstaterade att arbetsmiljön är god på Samhällsbyggnadskontoret och ingen kränkande särbehandling förekommer. Regelbundna arbetsmöten om verksamhet som berör mer än en avdelning har underlättat arbetet och höjt kvalitén. Ett fortsatt arbete med rutiner pågår löpande. Hela förvaltningen har fortsatt att arbeta med bemötande och kommunikation utåt då nöjda medborgare medverkar till ett bättre arbetsklimat till vardags. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar medvetet med kompetenshöjande personalvård och har sänkt personalomsättningen från ca 25 procent till åtta procent. 33

98 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Socialförvaltningen Samtliga områden inom Socialförvaltningen har arbetat med det systematiska arbetsmiljöarbetet utifrån de rutiner och riktlinjer som är framtagna. Under 2017 har den höga sjukfrånvaron fortsatt var en prioriterad fråga inom förvaltningen. Det syns nu resultat av detta arbete, sjukfrånvaron sjunker. Nytt för året är att resurserna för detta arbete har stärkts upp. Under året har förvaltningen också tagit fram en handlingsplan för aktiva åtgärder för jämställdhet samt gjort en arbetsmiljöhandbok för att underlätta arbetet med arbetsmiljöfrågor. Arbetet med att minska ohälsan fortsätter även under kommande år. Under 2018 ska förvaltningen utveckla rutinerna om när, var och hur vi anmäler och arbetar med allvarliga tillbud och olyckor. Räddningstjänsten Räddningstjänsten har under året arbetat med att utveckla sin samverkan. Den kortsiktiga och långsiktiga sjukfrånvaron är fortsatt låg inom förvaltningen. Övertiden har under året sjunkit till 1,9 procent för förvaltningen. Sju tillbud och en olycka har rapporterats under En enkätundersökning av den psykosociala arbetsmiljön har genomförts under hösten Resultatet har inneburit justeringar i samband med organisationsförändringen som trädde i kraft Fortsatt arbete med kommunens värdegrunder kommer att genomföras under våren Rökfri arbetstid Samtliga förvaltningar har redovisat sitt arbete för rökfri arbetsplats i enkäten för uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under året har information om innebörden av rökfri arbetstid lagts ut på kommunens intranät. Alla svarar att alla eller de flesta av medarbetarna känner till och vet vad beslutet om rökfri arbetstid innebär. Kommunens tobaksterapeut ser en tydlig minskning av personer som önskar hjälp med att sluta röka. Alkohol och drogförebyggande arbete Samtliga förvaltningar har redovisat sitt alkohol och drogförebyggande arbete i enkäten för uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Alla förvaltningarna anser att riktlinjerna för alkohol och droger är kända hos alla eller de flesta av såväl medarbetare, chefer som fackliga företrädare. De flesta av förvaltningarna anger att Previa används i samband med individärenden och att frågan generellt finns med årligen på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper. Bildningsförvaltningen Det systematiska arbetsmiljöarbetet på förvaltningen följs årligen upp på enhetsnivå och handlingsplaner tas fram utifrån behov enligt samverkanssystemet. Sjukfrånvaron har varit i fokus och följts upp i samband med månadsuppföljningarna. Detta arbete kommer att utvecklas under 2018, då mallen för månadsuppföljning utvecklas på chefsnivå. Det innebär att varje enskild chef även redovisar sjukfrånvaro samt lämnar en analys av denna då den överstiger fem procent eller då oro finns. Med stöd från HR-specialist har en kartläggning gjorts gällande en alldeles för hög sjukfrånvaro i förskolan. Kartläggningen visar att det är en komplex situation som påverkas av många olika faktorer. Stödet från HR har inneburit att kompetensen hos chefer och medarbetare har utvecklats genom ett kollegialt lärande. Ett annat fokusområde 2017 har varit det administrativa stödet till förskolechefer och rektorer. Administrationen är idag samlad under en chef, vilket innebär att samordningsvinster finns. 34

99 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Miljöredovisning 2017 Om redovisningen och nyckeltalen Här redovisas kommunens övergripande miljöarbete och den delen av hållbarhetsarbetet under 2017 som är mest relaterad till miljöfrågor. Utgångspunkter i miljöredovisningen är dels FN:s Agenda 2030 och Sveriges nationella miljökvalitetsmål som är beslutade av riksdagen, dels kommunens egna mål och relevanta projekt. Oskarshamns kommun är medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner, för kommuner som arbetar för en hållbar samhällsutveckling. Ett urval av Sveriges Ekokommuners gröna nyckeltal redovisas i texten. De finns i sin helhet på websidan Så långt som möjligt gäller nyckeltalen 2017 men i vissa fall senast möjliga år. Strategisk satsning för en hållbar kommun Hållbarhetsarbetet har fortsatt med fokus på att färdigställa Hållbarhetsprogrammet som skickades på remiss/ samråd i december FN:s Agenda 2030 har lyfts in tydligare i arbetet, och nulägesanlysen har utvecklats, med metodstöd av forskningsprojektet hållbar region och kommunutveckling som drivs av Blekinge Tekniska Högskola. Delar av nulägesanalysen har lagts in i den här miljöredovisningen. Syftet med hållbarhetsprogrammet är att skapa en struktur och ett samlande synsätt för kommunens hållbarhetsarbete, både vad gäller miljö, folkhälsa och andra utvecklingsfrågor. Hållbarhetsprogrammet kopplas till kommunens övergripande vision, och till den kommande översiktsplanen. En stor utmaning i hållbarhetsarbetet är kommunens variation av arbetsplatser, kompetenser och förutsättningar. Det är avgörande att hela organisationen gemensamt arbetar för en hållbar utveckling, och att alla känner till riktningen som utgörs av kommunens vision har flera informationsinsatser om kommunens hållbarhetsarbete gjorts i samband med olika lokala aktiviteter, till nämnder och genom utskick till hushållen. Informationen har kombinerats med upplysande och rådgivande insatser riktade till invånarna i miljö- och klimatfrågor. Miljöledning Miljöledning är ett begrepp som beskriver tekniker och metoder för hur en organisation styr, leder och utvecklar sitt miljöarbete. De hel- och delägda kommunala bolagen har alla miljöledingssystem som är certifierade enligt ISO I förvaltningsorganisationen följs miljöarbetet upp genom uppföljning av gröna nyckeltal, i verksamhetsberättelser och i årsredovisningen (miljöredovisningen). Samverkan lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Kommunen samverkar med andra kommuner och regionala aktörer inom många frågor som är viktiga för en hållbar utveckling lokalt och regionalt. Samarbetet gör att våra resurser kan utnyttjas bättre för att komma längre. Exempel på sådana samverkansgrupper är regionala Miljömåls- och klimatnätverk, Klimatkommissionen Kalmar län, Kalmarsundskommissionen, Energikontor Sydost och Miljösamverkan sydost. Kommunen är också medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner (SEKOM), ett nätverk för kommuner med höga ambitioner vad gäller klimat och miljö. Kommunen är också medlem i Sveriges regerings initiativ Fossilfritt Sverige 2030 och i det europeiska initiativet Borgmästaravtalet som båda handlar om att minska klimatpåverkande utsläpp. Miljömiljonen Kommunfullmäktige hade under 2017 avsatt 1mkr för att fördela till olika miljöåtgärder under året. År 2017 har pengarna satsats på ytterligare åtgärder för att begränsa förekomsten av kemikalier i barns närmiljö, som en del i arbetet för miljömålet Giftfri miljö. De har också använts till utbyggnad av laddinfrastruktur för elfordon i kommunen, som en del av arbetet för att nå målet om en fossilbränslefri kommun Klimatutmaningen Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar. I de kommunala förvaltningarna och bolagen, liksom i övriga samhället, pågår omställningen för att nå målet att år 2030 vara en kommun utan nettoutsläpp av fossil koldioxid, och del av en fossilbränslefri region. Omställningen är nästan klar i fastighetsbeståndet, där biobränslen ersatt olja, och fordonsflottan byts systematiskt ut till fossilbränslefria fordon. Inom kommunens gränser har koldioxidutsläppen minskat med 50 procent sedan 1990, enligt statistik från SCB. Minskningen beror till stor del på att medborgare, företag och kommunorganisationen har gjort stora åtgärder för att sluta elda olja för uppvärmning. För att fortsätta minska klimatpåverkande utsläpp krävs motsvarande omställning av transportsektorn och utveckling av ett mer hållbart sätt att konsumera. Sankeydiagrammet nedan beskriver tillförsel och användning av energi inom kommunens gränser under Det visar tydligt att användningen av fossila bränslen i hushåll och industri är relativt liten, medan transportsektorn är fortsatt beroende av fossila oljeprodukter. (Observera att kärnkraftverkets produktion räknas som en nationell producent, och därför inte finns med i diagrammet.) 35

100 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Figur 1 Sankeydiagrammet beskriver tillförsel och användning av energi inom kommunens gränser under Användningen av fossila bränslen i hushåll och industri är numera relativt liten, medan transportsektorn är fortsatt beroende av fossila oljeprodukter. Kärnkraftverkets produktion syns inte eftersom den räknas som nationell producent. Energianvändning i fastigheter I kommunens förvaltningar och bolag pågår kontinuerligt arbetet för att effektivisera energianvändningen och övergå till fossilfri och förnybar energi. På Smålandshamnar (f.d. Oskarshamns hamn) har en fullständig genomgång av ventilationen genomförts under året, och man fortsätter arbetet med att byta ut belysning till energisnåla LED-lampor. Byggebo sätter in energieffektiva produkter om något måste bytas ut. Under 2017 byttes exempelvis köksfläktar och vitvaror. Den kommunala förvaltningen och bolagen har i princip fasat ut olje-eldade värmepannor. Istället används biobränsle, värmepumpar eller fjärrvärme. Fjärrvärmen i staden kommer från Oskarshamns energi och produceras till mer än 99 % av förnybara energikällor. Av den energi (både värme och el) som användes i kommunala lokaler 2016 var 74 % förnybar eller återvunnen energi (jämfört med 91 % år 2015). Siffrorna inkluderar de kommunala bolagens lokaler. Anledningen till att andelen förnybar energi minskat 2016 är att kommunen då bytte elavtal och köpte 50 % förnybar el istället för tidigare 100 % förnybar el. Energieffektiv gatubelysning I kommunen har det beslutats att alla nya vägar, gång- och cykelvägar ska ha LED-belysning. Den befintliga gatubelysningen förnyas efterhand till LED, i vissa fall byts kvicksilverlampor ut till begagnad högtrycksnatriumbelysning. LED-lampor drar mindre energi än äldre typer av gatubelysning och håller i allmänhet längre tid innan de behöver bytas. Energi- och klimatrådgivning Rådgivning har getts till rådsökande allmänhet, företag och föreningar genom rådgivningssamtal, hembesök, föreläsningar, sociala media och olika event. Bland annat har vi genomfört olika kommunikationsinsatser och aktiviteter riktade till invånarna för att öka kunskapen om FN:s globala mål och hur vi kan minska vår påverkan på klimatet. Energirådgivningen har hållit 10 föredrag/ publika event där totalt ca 250 personer har deltagit, samt gett enskild rådgivning till 25 personer. Sedan 2016 medverkar kommunen också i projektet Coacher för energi och klimat (CEK), som finansieras av EU. Arbetet syftar till att stötta små företag för att de ska kunna effektivisera sin energianvändning. Fossiloberoende fordonsflotta Det finns en bred samsyn i landet om att Sverige till år 2030 ska ställa om till en fossiloberoende fordonsflotta. I Oskarshamns kommun bidrar vi på olika sätt till omställningen. Åtgärder genomförs kontinuerligt i gatumiljö för att förbättra för alla gång- och cykeltrafikanter genomfördes rätt fart i staden fullt ut, då 40 km/ h blev standardhastighet i Oskarshamns stad. Förutom att öka säkerheten för oskyddade trafikanter innebär lägre hastigheter också att bilister sparar bränsle och därmed koldioxidutsläpp. Oskarshamn Energi har under 2017 satt upp flera semi-snabba laddplatser i staden och även i Påskallavik och i Kristdala. Detta har finansierats delvis med medel från det statliga Klimatklivet. Samhällsbetalda transporter Kommunen betalar många transporter direkt och indirekt. De indirekta transporterna som sker för att leverera varor till kommunens verksamheter har än så länge varit svåra att påverka. Vissa transporttjänster som köps direkt, såsom egna tjänsteresor och skolskjutsar, ställer vi krav på att de ska ställas om till förnyelsebara bränslen. Den nya upphandlingen av skoltrafiken blev klar 2016 i och med att den var del av KLT:s stora upphandling av kollektivtrafik. I upphandlingen finns krav på att all busstrafik ska vara fossilbränslefri från 2017, och nu går en stor andel av fordonen på biogas eller HVO. Tjänsteresorna med kommunens bilar (inklusive bolagen) genererade år 2016 utsläpp av ca 0,20 ton koldioxid per årsarbetare (oförändrat sedan 2015). Däremot ökade mängden energi som användes till tjänsteresor med bil per årsarbetare i kommunen, från 800 kwh/ årsarbetare 2015 till 974 kwh/ årsarbetare Den stora förändringen kan dels bero på att underlaget för att beräkna drivmedelsåtgången har förbättrats, men också på att verksamheten inom framförallt socialförvaltning, skola och goda män under 2016 hade mer resor än tidigare. 36

101 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I kommunorganisationen pågår ett systematiskt arbete för att byta ut fordonsflottan för att nå målen om att alla bilar ska vara miljöbilar år 2020, och att alla bilar ska vara fossilbränslefria år För att klara omställningen krävs också effektivare transporter och minskat trafikarbete. I och med att kommunen införde en central fordonsavdelning 2015 så har informationen och överblicken över vilka fordon som finns och hur de används förbättrats. De lätta fordon (upp till 3,5 ton) som faller under fordonsavdelningens ansvar har kunnat minskas något i antal de senaste åren, från 188 st år 2015 till 172 st Det totala antalet lätta fordon inklusive kommunala bolag och stiftelsers bilar har dock ökat något, från 207 st år 2015 till 2019 st år År 2017 var 45 % av kommunens bilar (inklusive bolag och stiftelser) miljöbilar (jämfört med 43,5 % år 2016). 36,6 % av bilarna var fossilbränslefria (31,4% 2016), dvs. de kan köras på biobränslen som el, biogas eller etanol. Här ingår även hybrider som också kan köras på exempelvis bensin. I siffrorna ingår personbilar och lätta lastbilar. bränsle var det i genomsnitt 36 % inblandning av förnybart bränsle i den diesel som kommunförvaltningen köpte från huvudleverantören Circle K. Totalt använde kommunförvaltningen, bolag och stiftelser 2850 MWh energi i form av olika drivmedel till fordon under 2017 (både lätta och tunga fordon och maskiner). Fossilfria bränslen som biogas, el, etanol och HVO utgjorde 16 % av energibärarna, se diagram nedan. Observera att diagrammet inte visar inblandningen av förnybart bränsle i diesel och bensin. Figur 3 Olika drivmedels andel av den köpta energin till kommunens fordon (inklusive bolag och stiftelser) 2017 Figur 2 Fördelning mellan lätta fordon som kan köras med förnybara bränslen respektive de som bara kan drivas av diesel eller bensin. I slutet av 2017 testades bränslet HVO i några av kommunens tunga fordon, med syfte att prova hur bränslet fungerar och om det därmed kan användas för att ställa om även de tyngre fordonen till fossilbränslefritt. Många kommuner och landsting har redan gått över till HVO, som är syntetisk diesel som tillverkas av exempelvis rester från slakterieller skogsindustrin. En övergång till att tanka HVO i de tunga fordonen skulle kunna minska koldioxidutsläppen med över 80 % jämfört med att tanka fossil diesel. Även i vanlig diesel kan det finnas större eller mindre inblandning av förnybart Klimatanpassning Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa det lokala samhället till pågående och kommande klimatförändringar sökte och beviljades kommunen 0,4 mkr för att delta i projekt "Lathund för Klimatanpassning", lett av SMHI, med syftet att ta fram ett webbverktyg för kommuner. Oskarshamn deltog i ett kluster med Mörbylånga kommun och Länsstyrelsen i Kalmar län. I kommunens arbetsgrupp för projektet deltog personer från flera förvaltningar samt Oskarshamn Energi, vilket har lett till ökad intern kompetens och samverkan. Som en del av arbetet har gruppen analyserat hur kommunens verksamheter påverkas av klimatförändringarna och vilka åtgärder som kan behövas för att anpassa infrastruktur och verksamheter till klimatförändringarna. Exempel på klimatförändringar som bedöms påverka kommunens verksamhet fram till år 2100 är ökad risk för låga grundvattennivåer och torka, högre medelvattennivå i havet och ökad risk för skyfall. Globalt påverkas människors möjlighet till försörjning, vilket bidrar till ökad oro och migration i världen. 37

102 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Samhällsplanering I samhällsplaneringen i Oskarshamn arbetar vi ständigt för hållbara lösningar. Utgångspunkten är att förtäta och bygga utmed kollektivtrafikstråken. I pågående förtätnings- och stadsomvandlingsprojekt i Oskarshamns stad utnyttjas befintlig teknisk infrastruktur. Kommunen har höga ambitioner gällande byggnaders utformning och materialval. Det är viktigt att den tillkommande bebyggelsen har ett högt estetiskt värde som tillför något för staden. Nya områden planeras på ett sätt som underlättar kloka val i vardagslivet för de boende eller verksamma. Under 2017 skickades den nya Översiktsplan 2050 ut på samråd, en plan där hållbar utveckling står i fokus. Under 2017 fortsatte också projektet för att utveckla den nya stadsdelen Inre hamnen, där målet är att utveckla området till en naturlig del av det vardagliga stadslivet. Ett sedan tidigare framtaget hållbarhetsprogram för den nya stadsdelen utgör ett av planeringsunderlagen. En av detaljplanerna vann laga kraft under Om land- och vattenmiljöer i kommunen Oskarshamns kommun ligger i norra delen av Kalmar län, vid kusten till Östersjön. Det finns över öar, kobbar och skär i kommunen och en lång kustlinje. Stora delar av kommunens yta är landsbygd, och över 80 procent av landytan är skogsmark. Delar av Emåns, Viråns och Marströmmens avrinningsområden finns i kommunen. Både i odlingslandskapet, i skogarna och i kust och skärgård finns miljöer med stora värden för den biologiska mångfalden och för människor. Tyvärr håller mycket av odlingslandskapet på att växa igen då markerna inte hävdas längre. Östersjön är kraftigt påverkad av övergödning och föroreningar, på grund av utsläpp från avlopp, verksamheter och reningsverk. Naturvård Under 2017 har fokus i naturvårdsarbetet legat på att identifiera, vilka möjligheter kommunen har att delta i diverse projekt, bland annat för restaurering av våtmarker och miljöövervakning i form av automatiserad flödesmätning i ytvatten. Diskussion har inletts med den ideella organisationen Sportfiskarna för att identifiera effektiva och billiga sätt för kommunen att komma igång med naturvårdsarbetet under vattenytan. Arbetet med vattenråden har fortsatt och på vissa håll börjar det hända saker. Arbetet har också handlat om att driva kommunens skogspolicy framåt samt att ta fram riktlinjer för en trädvårdsplan. Teknisk lösning för inventering av stadsträd finns nu på plats. En förstudie av vandringsleden Ostkustleden har genomförts och med förslag på möjliga insatser för att öka tillgängligheten och intresset för natur, kulturmiljöer och ett aktivt friluftsliv. Insatser för att utveckla vandringsleder ska ses som ett led i kommunens folkhälsoarbete. Vatten och avlopp (VA) Utbyggnad av kommunalt VA Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp pågår i de områden, där kommunen har skyldighet att tillgodose detta enligt Lagen om allmänna vattentjänster. Arbetet görs i enlighet med kommunens VA-plan. Ledningsnätet för allmän vatten- och avloppsförsörjning i Långö/ Kråkelund färdigställdes under juni Här har avtal slutits med OKG om leverans av dricksvatten från deras vattenverk och rening av avloppsvattnet vid deras reningsverk. Dricksvattenförsörjningen för Klintemåla utreds som förberedelse för VA-utbyggnad. Provpumpning av en nyborrad brunn vid Hökhult har utförts. Fastigheterna inom vattenskyddsområdet i norra delen av Bockara har anslutits till kommunalt VA. För området Kilen i Oskarshamn har utbyggnaden av kommunalt avlopp startat under hösten. Utbyggnaden innebär också att tre byggklara tomter med kommunalt VA blir tillgängliga. Projektering av VA-utbyggnaden i sommarstugeområdet i Dragskär pågår. Befintligt kommunalt VA Ansökan om vattenskyddsområde för den nya vattentäkten Hummeln har lämnats in till länsstyrelsen. Den nya råvattenledningen togs i drift i slutet av 2016 och Hummelnvattnet ger ett dricksvatten av god kvalitet och kvantitet. Ombyggnaden av Ernemar reningsverk startade i april 2016 och godkänd slutbesiktning utfördes I projektet har ingått både energioptimeringar och förbättringar av reningskapacitet och arbetsmiljö. Verksamhetens nya tillstånd beslutat av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation innebär att avloppsvatten från ett växande Oskarshamn kan renas med skärpta krav för utsläpp av organiskt material, kväve och fosfor. Detta enligt de nationella miljömålen Ingen övergödning och Hav i balans. Exempelvis innebär den nya reningsprocessen att kvävebelastningen på havet minskar med mer än 10 ton kväve per år. Ombyggnaden av Figeholms reningsverk har inte kunnat starta eftersom tillståndet överklagades. Kommunen fick dock prövningstillstånd i markoch miljööverdomstolen och målet återförvisades 38

103 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE till mark- och miljödomstolen som gav tillstånd I alla avloppsreningsverk mäts mängden tungmetaller i rötslammet. Värden för bly, kadmium och kvicksilver i avloppsslam är nyckeltal som används av Sveriges Ekokommuner. Oskarshamns värden för bly och kvicksilver i slammet ligger väl under uppsatta gränsvärden, och i nivå med andra kommuner. Men, värdet för kadmium ligger fortsatt över gränsvärdet som är 2 mg/ kg TS (torrsubstans). År 2017 var kadmiumhalten 4,3 mg/ kg TS i avloppsslammet (en minskning från 9,2 mg/ kg TS 2016). År 2016 var Oskarshamn en av tre ekokommuner där gränsvärdet överskrids. Ledningsnät Investeringsbudgeten för ledningsnätet är 12 miljoner årligen för att kunna uppnå den av Svenskt Vatten rekommenderade förnyelsetakten i % av befintlig ledningslängd. VA-ledningar har lagts om och dagvattennätet har byggts ut i ett antal villagator, där de befintliga ledningarna var slitna. I Orrängen, där det varit mycket vattenläckor och dagvattenledningar saknas i stora delar av området finns en plan som griper över flera år och som syftar till att byta ut befintliga VA-ledningar och komplettera med dagvattenledningar. Under året har omläggning och nyläggning av ledningar utförts i Nynäsvägen. Utöver omläggning av ledningar har schaktfri förnyelse av ett antal spill- och dagvattenledningar inklusive brunnar genomförts för att säkra framtida drift. TV-inspektion av spillvattenledningar enligt löpande schema med återkommande kontroll av konsekvensledningar har under året genomförts och gett underlag för förslag till nya åtgärder. Under de närmaste åren kommer TV-inspektionen av avloppsledningsnäten i framför allt de äldre delarna av ledningsnätet att intensifieras. Varje år kommer ett större sammanhängande område att filmas för att öka kunskapsnivån om ledningsnätets status i olika delar av kommunen. En datormodell för dagvattennätet i Oskarshamn har upprättats och ska kopplas samman med den sedan tidigare utförda skyfallsanalysen samt kunna användas för modellering av dagvattenflöden och utredning av kapacitet i ledningsnätet. En genomgång har gjorts av samtliga livsmedelshanterande verksamheter inom kommunen och kontroll av fetthantering inom verksamheterna samt inventering av fettavskiljare. De verksamheter som saknade utrustning för fetthantering har ålagts att installera sådan. Saknas fettavskiljare riskerar spillvattenledningen att bli igensatt. Enskilda avloppsanläggningar Enligt målsättningen i Oskarhamns kommuns VAplan ska 200 enskilda avloppsanläggningar inventeras årligen. Inventeringen av kommunens enskilda avloppsanläggningar påbörjades år 2015 och fortlöper i enlighet med Oskarshamns kommuns VA-plan. Under år 2017 har avloppsinventeringen utförts i följande områden: Djupeträsk vattenskyddsområde, Döderhult, Dövestad, Eckerns vattenskyddsområde, delar av Fagereke, Flathult, Glabo och Skalltorp. Giftfri miljö Minskad kemikalieanvändning i verksamheterna Kommunens städavdelning fortsätter sitt arbete för att minska kemikalie- och vattenförbrukning. Bland annat undviker man att använda kemikalier som innehåller mikroplaster och använder istället andra metoder, exempelvis twisterrondeller. I driften av kommunens idrottsanläggningar arbetar man också aktivt med frågan om att minimera skadliga ämnen, bland annat genom val av material och vid driften av konstgräsplaner. Giftfri förskola 2017 fortsatte satsningen för en kemikaliesmart och hållbar förskola. Resurser tillfördes så att förskolorna kunde byta ut kvarvarande äldre stoppade möbler och lekmadrasser som var tillverkade före 2004, och därför kunde misstänkas innehålla ämnen som inte längre är tillåtna. Kommunikationsinsatser har bidragit till att öka kunskapen om olika material och ämnens hälso- och miljöegenskaper. Under 2017 invigdes den nybyggda förskolan Sidensvansen, en av kommunens två pilotförskolor i projektet Giftfri Förskola. Där har alla inblandade verkat för bra miljöval i delar av byggprocessen, exempelvis vid val av ytskikt och färger, träslag och material till inne- och utemiljön. Förskolan har också valt att begränsa förekomsten av plaster och kemikalier vid köp av leksaker och inredning. Arbetet med pilotförskola nummer två, Kristinebergs förskola, har fortsatt under 2017 med att fasa ut tveksamma material och ämnen för att minimera barns exponering, och samtidigt öka kunskapen om inköp utifrån miljöpåverkan. Sanering av förorenad mark I kommunen finns flera platser med förorenad mark, där tidigare verksamheter, utfyllnadsmassor och deponier lämnat spår. I vissa fall måste föroreningarna saneras, i andra fall är det bäst att röra så lite som möjligt i föroreningarna för att hindra att det läcker ut i miljön. Under 2017 sanerades Duvan 6. Totalt transporterades m 3 (2 016 ton) massor iväg från fastigheten. Den största delen bestod av lätt förorenade jordmassor. 39

104 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Även Laxen 10, Hamnparken, har sanerats. Totalt har m 3 (8 938 ton) jordmassor borttransporteras från fastigheten till Storskogens avfallsdeponi. som lämnade hamnen inte hade tillräckligt rena hjul. De spred förorenade sediment längs Norra Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Figur 5 Fordonstvätten vid hamnsaneringen byggdes ut med en hjultvätt Figur 4 Mudderverket Pinta i Oskarshamns hamnbassäng Just nu pågår Sveriges största saneringsprojekt i Oskarshamns inre hamn, för att ta bort miljögifter från botten och hindra att de sprids ut i Östersjön. Saneringen av Oskarshamns hamnbassäng hade vid utgången av 2017 nått halvvägs i muddringsarbetet. Mudderverken hade arbetat 308 timmar med att muddra m 3 förorenade sediment. När de hade passerat avvattningsanläggningen på Oceankajen transporterades de avvattnade massorna till deponin på Storskogen. Totalt transporterades och deponerades ton sediment under året. I vattenreningsanläggningen på Oceankajen renades m 3 vatten som sedan släpptes tillbaka till hamnbassängen. Projektet har under 2017 levt upp till de miljövillkor som är fastställda av mark- och miljödomstolen. Det har förekommit ett par incidenter som krävde åtgärder. Bland annat spillde entreprenören förorenade massor längs hela transportvägen från hamnen till Storskogen i slutet av juli. Projektet krävde omedelbart åtgärder och allt spill städades bort under loppet av ett dygn. Några veckor senare visade det sig att lastbilarna Strandvägen. Problemet åtgärdades genom att Envisan byggde ut den befintliga fordonstvätten med en hjultvätt, som visas på bilden ovan. Miljökontrollen sköts av sex miljökontrollanter som är anställda av Oskarshamns kommun samt ett par inhyrda konsulter. Rapportering om miljösituationen sker var sjätte vecka till tillsynsmyndigheten länsstyrelsen. Projektet arbetar aktivt med information via Facebook, Instagram, föreläsningar, studiebesök och vid konferenser. Totalt har personer informerats direkt vid föreläsningar och studiebesök. Utöver det nås många intressenter via projektets hemsida, 40

105 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ansvarsfull konsumtion Avfallsmängderna per person har ökat de senaste åren i kommunen. Ökande konsumtion leder till miljöpåverkande utsläpp lokalt och globalt, och planetens resurser överutnyttjas. För att nå en hållbar utveckling måste konsumtionsmönstren förändras deltog Oskarshamn i en länsgemensam satsning på initiativet Den cirkulära garderoben med syfte att genom olika kommunikationsinsatser höja medvetenheten om vilka effekter vår modekonsumtion kan ha på ekonomi, människor och planeten samt ge inspiration till hur vi kan minska de negativa effekterna. Inköp och investeringar För kommunens verksamheter är det viktigt att ha ordning på upphandlingar och inköp så att de följer uppsatta riktlinjer. Vi arbetar enligt kommunens upphandlingspolicy, som beskriver att kommunen ska verka för en god livsmiljö och en långsiktig hållbar utveckling genom att välja varor, tjänster och entreprenader som är miljöanpassade både med avseende på den yttre miljön och på arbetsmiljön samt tar hänsyn till sociala/ etiska krav. Det görs stickprov för att kontrollera att kraven följs. Under 2017 har upphandlingscentralen i Västervik genomfört informationsinsatser för att öka kunskapen i kommunen om vad som gäller för att upphandlingar och inköp ska genomföras korrekt. Kommunens finanspolicy reviderades under Policyn slår fast att kommunen ska visa ansvarsfullhet i sina placeringar. Det inkluderar tydliga placeringsdirektiv som utesluter investeringar i verksamheter som bryter mot mänskliga rättigheter, demokratiska principer eller har stor negativ miljöoch klimatpåverkan. Matens miljöpåverkan Kommunens mål är att 25 % av livsmedelsinköpen ska vara ekologiska. Arbetet för att öka andelen ekologisk mat fortsätter stod ekologiska livsmedel för drygt 29 % av inköpsvärdet (23 % år 2016). Se diagram nedan. 29 % av inköpsvärdet 2017 motsvarar 5,3 mkr. Genom inköpen stödjer kommunen ekologisk matproduktion. Fisk, skaldjur, ägg, mjöl, kaffe, frukt, te, potatis, grönsaker och mejerivaror är varugrupper, där stor andel av det som köptes 2017 var ekologiskt ( % av inköpsvärdet per grupp). Totalt köptes 778,3 ton av dessa varugrupper, varav 292,7 ton var ekologiska varor. Vi stödjer också svensk köttproduktion genom att köpa svenskt kött. Av allt kött som köptes in till kommunens kostverksamhet 2017 var 99 % svenskt kött (81 % 2016). Totalt köpte kostverksamheten kött för 2,8 mkr under För att kunna köpa kött av bra kvalitet jobbar kostverksamheten bland annat med att dryga ut kötträtter med mer grönsaker. Detta minskar också maträttens indirekta miljöpåverkan. Figur 6 Andel av inköpsvärdet som var ekologiska livsmedel år 2016 respektive 2017 I kommunen serverades totalt portioner mat år 2017, det vill säga portioner dagligen måndag-fredag. Klimatpåverkan av maten som köptes in beräknas till motsvarande ton koldioxidutsläppekvivalenter (CO2e), eller 1,54 kg CO2e per portion. De inköpta köttprodukterna står för drygt två tredjedelar av utsläppen. Siffran kan jämföras med koldioxidberäkningen för en hamburgare på totalt 266g med svenskt nötkött, bröd, ost, lök, sallat, ketchup och dressing, som genererat 1,7 kg CO2e. Avfallshantering Insamlat hushållsavfall Oskarshamns kommun är medlem i kommunalförbundet Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR). KSRR ansvarar för insamling, behandling och deponering av hushållsavfallet i kommunerna Kalmar, Oskarshamn, Mörbylånga, Nybro och Torsås. Matavfall samlas in separat, behandlas och blir till biogas. På så sätt återvinns matavfallet mer effektivt än om det förbränns med de andra hushållssoporna. Enligt KSRR har det fungerar bra både med insamling och med sortering av avfall i Oskarshamns kommun under Insamlad mängd hushållsavfall per person i KSRR:s område var 631 kg/ person 2016 (641 kg/person år 2015). Det är högre än genomsnittet för Sveriges ekokommuner, och på en nivå som klassas som mindre god hållbarhet av branchorganisationen Avfall Sverige. Minska nedskräpning I projektet I love Oskarshamn arbetar kommunen för minskad nedskräpning. Tekniska kontoret driver projektet i samarbete med skolorna och föreningslivet. Under våren 2017 var det ca 5 förskolor som var med och plockade skräp, dessutom var 10 st föreningar med och gjorde en insats för renligheten i Oskarshamn. Dessa fick en 41

106 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE viss ersättning till föreningskassan för sin delaktighet i projektet. Det arrangerades också en skräpplockardag för politiker och kommuninvånare i maj, tyvärr så var det ingen stor tillströmning av personer till denna dag. Återbruk Miljöhuset Återbruk är ett kommunalt miljö- och arbetsmarknadsprojekt som sedan den 1 september 2016 ingår i Arbetsmarknadsenheten. Verksamheten har funnits i 25 år. Miljöuppdraget handlar om att samla in, göra i ordning och försälja sådant återbruksmaterial som annars skulle blivit avfall. Detta ligger i linje med steg två i avfallstrappan 1 Miljöhuset Återbruk har ett samarbetsavtal med KSRR, vilket innebär att återbruksmaterial hämtas på återvinningscentralen Storskogen minst två gånger varje vardag året runt. En uppskattning är att under år 2017 har ca 150 ton blivit återbruk istället för avfall. Verksamheten försäljer möbler, textilier, husgeråd, cyklar, vitvaror, lampor, elektronikprylar, byggmaterial och mycket annat. Under 2017 sålde Miljöhuset för 2,3 mkr inklusive moms och hade betalande kunder i butiken. Kärnkraftsavfallet och lokal kompetensutveckling Oskarshamn (LKO) På Simpevarvshalvön, norr om Oskarshamn, ligger Oskarshamns kärnkraftverk. Allt använt kärnbränsle från svenska kärnkraftverk lagras i det centrala mellanlagret CLAB har varit ett annorlunda år för LKO som nu har arbetat med kärnkraftsavfallets slutförvarslösning under 23 år. Svensk kärnbränslehantering (SKB)s ansökan, som lämnades in till Mark- och miljödomstolen 2011, behandlades vid domstolsförhandlingar under fem veckor i september och oktober. Vid förhandlingarna, som genomfördes av Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt, deltog Oskarshamns kommun och övriga sakägare och intressenter. Kommunen yrkade vid förhandlingen bland annat på mera långtgående dagvattenhantering vid Clink samt på bullerbegränsande åtgärder längs väg 747. LKO har under året arbetat med att följa miljöprövningen för att kunna stödja beslutsprocessen i kommunen och för att kunna sprida kunskap till invånarna. LKO-projektets granskningsgrupp har sammanträtt vid åtta tillfällen under året. plan- och bygglagen, för att se till att lagarna följs. I miljöbalken är det reglerat vad som klassas som miljöfarlig verksamhet. En verksamhet räknas som miljöfarlig om något av detta förekommer: buller, vibrationer, utsläpp, kemikaliehantering eller andra störningar för omgivningen. Miljöavdelningen handlägger också ärenden som gäller radonmätning, installation av bergvärmepumpar, förorenade områden, täkter, strandskyddsdispenser och hälsoskyddsärenden. Avdelningen bedriver även tillsyn på lantbruk, det vill säga verksamheter på landsbygden som producerar livsmedel. Inom avdelningen bedrivs också tillsyn enligt livsmedelslagen. I Oskarshamns kommun finns cirka 220 livsmedelsverksamheter registrerade som på olika sätt hanterar livsmedel. Tabellen visar myndighetsavdelningens tillsynsinsatser 2017 Typ av insats Bostadsanpassningsans Bygglov/ bygganmälan Miljötillsyn A/B-företag Miljötillsyn C-företag Miljötillsyn U-företag Miljötillsyn Lantbruk Hälsoskyddstillsyn Livsmedelstillsyn Folköl, tobak, läkemedel i detaljhandeln Inventering av enskilda avlopp Oplanerad miljö/hälsoskyddstills. Strandskydd Figur 7 Redovisning av miljö- och byggavdelningens tillsynsinsatser/ aktiviteter per år Tillsyn inom miljö och hälsa Kommunens miljö- och byggavdelning är en myndighetsavdelning som handlägger ärenden och utövar tillsyn enligt bland annat miljöbalken och 1 Avfallstrappan, eller avfallshierarkin, är ett EUdirektiv som är antaget i den svenska miljöbalken och styr hur avfallet ska tas om hand. 42

107 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Resultaträkning (Belopp i mkr) Not Kommunal Kommunal Kommunal Kommunal förvaltning koncern förvaltning koncern Verksamhetens intäkter 1, ,6 856,2 584,8 898,6 Verksamhetens kostnader 2, 26, , , , ,6 Avskrivningar 3, 29-73,0-135,4-84,1-144,5 Nedskrivningar 3, 26, 29-3,2-3,2-9,9-9,9 Verksamhetens nettokostnader , , , , Skatteintäkter , , , ,3 Generella statsbidrag och utjämning 5 169,5 169,5 165,4 165,4 Finansiella intäkter 6, ,8 86,8 105,2 85,6 Finansiella kostnader 7, 31-18,1-31,8-17,0-33,9 Resultat före extraordinära poster 135,8 150,6 83,8 103,9 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets skattekostnader -6,2 0,0-7,4 Årets resultat 8 135,8 144,4 83,8 96,5 43

108 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA (Belopp i mkr) TILLGÅNGAR Not Kommunal Kommunal Kommunal Kommunal förvaltning koncern förvaltning koncern Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9, , , , ,7 Maskiner och inventarier 10, 33 96,1 348,3 87,1 335,0 Summa materiella anläggningstillgångar 1 526, , , ,7 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Internbank ,6 111,3 252,2 118,1 Övriga långfristiga fordringar 11 0,1 7,4 0,1 7,2 Aktier och andelar 12, ,9 6,8 139,9 6,7 Summa finansiella anläggningstillgångar 378,6 125,4 392,3 132,0 Summa anläggningstillgångar 1 904, , , ,7 Omsättningstillgångar Förråd, exploatering mm 13 65,9 67,8 63,4 64,7 Fordringar ,8 154,4 150,9 200,4 Kortfristiga placeringar , ,6 880,9 887,2 Kassa och bank 16, 35 47,1 83,6 75,3 116,9 Summa omsättningstillgångar 1 212, , , ,1 SUMMA TILLGÅNGAR 3 117, , , ,9 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 17, , , , ,7 Förändrad redovisningsprincip Byggebo Årets resultat 135,8 145,3 83,8 96,5 Summa eget kapital 2 075, , , ,2 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande 18, ,8 153,6 138,0 146,5 Avsättningar för skatter 0,0 4,9 0,0 5,8 Avsättningar för återställande av deponier, 19 26,7 26,7 36,2 36,2 Övriga avsättningar 26 53,4 53,4 63,0 63 Summa avsättningar 224,9 238,6 237,2 251,5 Skulder Långfristiga skulder 20, , ,6 146, ,7 Internbank ,6 111,3 252,2 118,4 Summa långfristiga skulder 508, ,9 398, ,1 Kortfristiga skulder ,0 370,4 330,2 387,1 Summa kortfristiga skulder 308,0 370,4 330,2 387,1 Summa skulder 816, ,3 729, ,2 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 117, , , ,9 Ställda panter och ansvarsförbindelser Ställda panter 39 0,0 4,6 0,0 4,6 Pensionsförpliktelser 23, ,0 666,7 703,0 703,6 Övriga ansvarsförbindelser 24, , , , ,3 Operationella leasingavtal ,5 187,5 152,4 152,4 44

109 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Kassaflödesanalys (Belopp i mkr) Not Kommunal Kommunal Kommunal Kommunal förvaltning koncern förvaltning koncern DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 8 135,7 144,4 83,8 96,5 Justering för av- och nedskrivningar 3, 27 76,2 138,6 94,0 154,5 Ökning (+) / minskning (-) av avsättningar 18, 19-12,4-13,9 37,1 38,9 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 199,5 269,1 214,9 289,9 Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar -67,5-62,4-116,9-129,8 Ökning (-) / minskning (+) förråd och varulager -2,5-3,0-5,2-4,9 Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder -22,0-19,9-169,9-63,5 Förändrad redovisningsprincip 0,0 0,0 0,0 0,0 I Kassaflöde från den löpande verksamheten 107,5 184,0-77,1 91,7 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 9, ,1-337,5-225,4-299,1 Försäljning av materiella anläggningstillgån 9, 10 0,7 1,1 0,9 1,0 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0,0-0,9 0,0-6,6 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 II Kassaflöde från investeringsverksamheten -259,4-337,4-224,5-304,8 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering av skuld 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-) / minskning (+) långfristiga fordr 11 13,7 0,0 16,8 9,6 Ökning (+) / minskning (-) långfristiga skuld ,0 119,7 72,8-16,0 III Kassaflöde från finansieringsverksamheten 123,7 119,7 89,6-6,4 Årets kassaflöde (I+II+III) -28,2-33,7-212,0-219,4 Likvida medel vid årets början 75,2 116,9 287,3 336,3 Årets kassaflöde -28,2-33,7-212,0-219,4 Likvida medel vid årets slut 47,0 83,2 75,2 116,9 45

110 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Noter kommunen (mkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Taxor och avgifter 144,2 147,2 Statsbidrag och övriga bidrag 280,2 332,9 Hyror och arrenden 39,4 39,7 Övriga intäkter 69,8 65,0 Summa 533,6 584,8 Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader varav: 1 355, ,0 - Löner 936,1 883,1 - Sociala avgifter exkl löneskatt 291,1 274,0 - Nyintjänade pensioner (individuell del) 42,4 40,0 - Nyintjänade pensioner (förändring av pensionsavsättn) 3,1 1,8 - Löneskatt på intjänade pensioner 12,0 10,8 - Utbetald löneskatt 8,2 8,6 - Utbetalade pensioner 42,4 39,3 - Övrigt 19,9 23,4 Bidrag och transfereringar 61,6 53,7 Lokalkostnader 54,2 50,0 Entreprenad, köp av verksamhet samt konsulttjänster 250,8 314,1 Förändring av avsättning- deponier 1,0 30,9 Övriga kostnader 204,3 222,2 Summa 1 927, ,9 Not 3 Avskrivningar Planenliga avskrivningar- maskiner och inventarier 24,1 21,9 Planenliga avskrivningar- mark, byggnader och tekniska anläggningar 49,0 62,1 Nedskrivningar av anläggningstillgångar 3,2 9,9 Summa 76,2 94,0 Not 4 Skatteintäkter Preliminär skatteinbetalning 1 352, ,7 Preliminära avräkning innevarande år -5,4-5,5 Slutavräkningsdifferens föregående år 1,4 1,1 Not 6 Finansiella intäkter Aktieutdelning kommunala bolag 12,5 12,5 Aktieutdelning övrigt 16,7 15,9 Ränta nominella medelsplaceringar 1,0 0,9 Ränteintäkt internbank 6,5 6,4 Ränteintäkt internbankegenfinansierad 0,0 0,0 verksamhet Ränteintäkt likvida medel 0,3 0,1 Avkastning, aktiv svensk 2,4 1,5 aktieförvaltning Reavinster vid försäljning av aktier 0,0 9,1 Reavinster vid försäljning av 0,0 0,2 räntebärande värdepapper Räntebidrag bostadslån 0,0 0,0 Övriga finansiella intäkter 66,4 58,6 Summa 105,8 105,2 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnad internbank 6,4 6,4 Realiserade förluster, aktier 3,3 4,8 Realiserade förluster, räntebärande 3,5 2,9 värdepapper Övriga finansiella kostnader 2,5 2,3 Ränta på intjänade pensioner 2,4 0,7 Summa 18,1 17,0 Not 8 Årets resultat Årets resultat 135,8 83,8 Realisationsvinster vid försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Realisationsvinster/ -förluster vid försäljning av värdepapper -46,4-44,2 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Synnerliga skäl* 6,1 52,6 Årets balanskravsresultat 95,4 92,1 * Synnerliga skäl kommenteras i avsnittet God ekonomisk hushållning. Summa 1 348, ,3 Not 5 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 141,3 133,0 Generella bidrag från staten 33,1 31,3 Kostnadsutjämningsavgift -45,8-37,5 Avgift till LSS-utjämning -8,0-7,8 Fastighetsavgift 49,2 47,3 Strukturbidrag 0,0 0,0 Regleringsavgift -0,3-0,9 Summa 169,5 165,4 46

111 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar - Markreserv Ingående anskaffningsvärde 37,0 37,9 Ingående ackumulerade avskrivningar -9,3-9,3 Årets investeringar 28,2 0,0 Årets avskrivningar -0,1-0,1 Årets försäljningar 0,0-1,0 Korrigeringar årets avskrivn 0,9 0,1 Omflyttningar, utfördelningar -0,9 0,0 Utgående anskaffningsvärde 64,2 37,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -8,6-9,3 Summa - Markreserv 55,7 27,6 - Verksamhetsfastigheter Ingående anskaffningsvärde 1 235, ,0 Ingående ackumulerade avskrivningar -734,7-704,3 Årets investeringar 52,1 0,0 Årets avskrivningar -28,6-37,9 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar årets avskrivn 0,0 7,5 Omflyttningar, utfördelningar 0,0-17,3 Utgående anskaffningsvärde 1 287, ,7 Utgående ackumulerade avskrivningar -763,3-734,7 Summa - Verksamhetsfastigheter 524,5 501,0 - Fastigheter affärsverksamhet Ingående anskaffningsvärde 738,4 765,2 Ingående ackumulerade -352,2-366,1 avskrivningar Årets investeringar 77,1 8,4 Årets avskrivningar -13,6-13,0 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar årets avskrivn 0,0 0,4 Omflyttningar, utfördelningar 0,0-8,7 Utgående anskaffningsvärde 815,5 764,9 Utgående ackumulerade avskrivningar Summa - Fastigheter affärsverksamhet -365,7-378,7 449,7 386,2 - Publika fastigheter Ingående anskaffningsvärde 272,0 274,9 Ingående ackumulerade avskrivningar -158,8-154,6 Årets investeringar 21,7 0,0 Årets avskrivningar -5,6-6,3 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar 0,0 2,1 Omflyttningar, utfördelningar 0,0-2,9 Utgående anskaffningsvärde 293,7 272,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -164,3-158,8 Summa - Publika fastigheter 129,4 113,3 - Fastigheter annan verksamhet Ingående anskaffningsvärde 37,4 15,8 Ingående ackumulerade -8,8-6,9 avskrivningar Årets investeringar 53,8 0,0 Årets avskrivningar -1,1-0,4 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar 0,0-1,5 Omflyttningar, utfördelningar -13,5 21,6 Utgående anskaffningsvärde 77,7 37,4 Utgående ackumulerade avskrivningar -9,8-8,8 Summa - Fastigheter annan verksamhet 67,9 28,6 - Övriga fastigheter Ingående anskaffningsvärde 0,3 12,8 Ingående ackumulerade 0,0-3,4 avskrivningar Årets investeringar 0,0 0,0 Årets avskrivningar 0,0-0,4 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar 0,0 3,7 Omflyttningar, utfördelningar 0,0-12,5 Utgående anskaffningsvärde 0,3 0,3 Utgående ackumulerade 0,0 0,0 avskrivningar Summa - Övriga fastigheter 0,2 0,2 Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar - Totalt Ingående anskaffningsvärde 2 320, ,6 Ingående ackumulerade avskrivningar , ,4 Årets investeringar 232,9 8,5 Pågående arbeten 202,8 199,0 Årets avskrivningar* -49,0-58,1 Årets försäljningar 0,0-1,0 Korrigerningar 0,9 12,2 Omflyttningar, utfördelningar -14,4-19,9 Utgående anskaffningsvärde 2 742, ,2 Utgående ackumulerade avskrivningar , ,2 Summa - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 430, ,0 47

112 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Not 10 Maskiner och inventarier - Maskiner Ingående anskaffningsvärde 13,2 17,2 Ingående ackumulerade avskrivningar -7,3-10,0 Årets investeringar 2,4 0,0 Årets avskrivningar -1,5-1,4 Årets försäljningar 0,0-1,2 Korrigeringar 0,0 4,3 Omflyttningar, utfördelningar 0,0-3,1 Utgående anskaffningsvärde 15,7 12,9 Utgående ackumulerade avskrivningar -8,8-7,1 Summa 6,9 5,8 - Inventarier Ingående anskaffningsvärde 157,7 219,6 Ingående ackumulerade -131,7-184,1 avskrivningar Årets investeringar 14,5 0,7 Årets avskrivningar -5,5-6,5 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar årets avskrivn 0,0 58,8 Omflyttningar, utfördelningar -0,2-62,6 Utgående anskaffningsvärde 172,0 157,7 Utgående ackumulerade avskrivningar -137,2-131,7 Summa 34,8 25,9 - Byggnadsinventarier Ingående anskaffningsvärde 2,1 7,3 Ingående ackumulerade -1,9-5,4 avskrivningar Årets investeringar 0,1 0,0 Årets avskrivningar -0,1-0,2 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar 0,0 3,7 Omflyttningar, utfördelningar 0,0-5,2 Utgående anskaffningsvärde 2,1 2,1 Utgående ackumulerade avskrivningar -2,0-1,9 Summa 0,1 0,1 - Bilar och transportmedel Ingående anskaffningsvärde 48,0 56,2 Ingående ackumulerade -29,9-34,8 avskrivningar Årets investeringar 5,5 0,2 Årets avskrivningar -3,5-3,5 Årets försäljningar -0,7-4,6 Korrigeringar 0,6 8,4 Omflyttningar, utfördelningar 0,0-3,8 Utgående anskaffningsvärde 52,9 48,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -32,9-29,9 Summa 20,0 18,1 - Datorer Ingående anskaffningsvärde 68,3 91,5 Ingående ackumulerade avskrivningar -41,6-70,2 Årets investeringar 10,8 15,7 Årets avskrivningar -13,1-10,3 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar 0,0 38,9 Omflyttningar, utfördelningar 0,0-38,9 Utgående anskaffningsvärde 79,0 68,3 Utgående ackumulerade avskrivningar -54,7-41,6 Summa 24,3 26,6 - Förbättr. Fastigh. ej ägda Ingående anskaffningsvärde 3,0 1,9 Ingående ackumulerade avskrivningar -2,4-1,8 Årets investeringar 0,0 0,0 Årets avskrivningar -0,3 0,0 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar 0,0-0,6 Omflyttningar 0,0 1,1 Utgående anskaffningsvärde 3,0 3,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -2,7-2,4 Summa 0,3 0,6 - Konst Ingående anskaffningsvärde 9,5 9,5 Ingående ackumulerade avskrivningar 0,0 0,0 Årets investeringar 0,2 0,0 Årets avskrivningar 0,0 0,0 Årets försäljningar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 9,7 9,5 Utgående ackumulerade avskrivningar 0,0 0,0 Summa 9,7 9,5 - Övriga maskiner Ingående anskaffningsvärde 0,8 2,0 Ingående ackumulerade avskrivningar -0,1-1,9 Årets investeringar 0,0 0,0 Årets avskrivningar 0,0 0,0 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar 0,0 1,2 Omflyttningar 0,0-1,2 Utgående anskaffningsvärde 0,8 0,8 Utgående ackumulerade avskrivningar -0,1-0,7 Summa 0,7 0,1 48

113 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Not 10 Maskiner och inventarier - Totalt Ingående anskaffningsvärde 302,7 405,2 Ingående ackumulerade avskrivningar -215,6-308,1 Årets investeringar 33,4 16,5 Pågående arbeten 0,0 0,0 Årets avskrivningar -24,1-21,9 Korrigeringar 0,6 114,5 Årets försäljningar -0,7-5,8 Omflyttningar, utfördelningar -0,2-113,3 Utgående anskaffningsvärde 335,2 302,6 Utgående ackumulerade avskrivningar -239,1-215,6 Summa - Maskiner och inventarier 96,1 87,0 Not 11 Långfristiga fordringar Internlån Stiftelsen Forum 16,0 16,0 Internlån Oskarshamn Energi AB 222,6 236,2 Ernemar 0,1 0,1 Summa 238,7 252,4 Not 12 Aktier och andelar Oskarshamns Utvecklings AB, aktier Smålandshamnar AB, aktier Oskarshamns Hamngods och Terminal AB, 500 aktier Oskarshamn Energi AB, aktier Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB, 100 aktier 5,1 5,1 1,4 1,4 0,1 0,1 0,5 0,5 0,0 0,0 Byggebo i Oskarshamn AB, ,2 126,2 461 aktier Kommentus AB, 10 aktier 0,0 0,0 Andelar Södra 0,2 0,2 Bostadsrätter 0,0 0,0 Kommuninvest 6,4 6,4 Summa 139,9 139,9 Not 13 Förråd, varulager och exploateringsområden Varulager och förråd 3,0 2,8 Exploatering Pärnuvägen 3,8 4,5 Exploatering Ekebo 8,4 8,3 Exploatering Kronoparken/ 13,4 13,4 Kvastmossen Expl Snickeriet -1,6 4,8 Expl cirkulationsplats Snickeriet 6,7 6,7 Expl del av Rotvik/ Bandmossen 1,6 3,0 Exploateringsområden - övriga 30,6 20,0 Summa 65,9 63, Not 14 Kortfristiga fordringar VA fordringar 2,0-0,1 Fakturafordringar 23,2 21,3 Fakturafordringar koncernbolag -1,9-2,6 Kortfristig fordran koncernbolag 0,0 5,3 Statsbidragsfordringar 0,6 0,4 Skattefordringar 24,5 24,2 Förutbetalda kostnader 0,5-0,3 Förutbet kostn koncernbolag 0,1 0,4 Upplupna intäkter 37,0 74,5 Upplupna intäkter koncernbolag 0,0 0,0 Upplupna ränteintäkter, obl. 1,8 1,5 Upplupn ränteintäkt. internbank 1,2 1,2 Momsfordran 15,7 25,2 Summa 104,8 150,9 Not 15 Kortfr placeringar Räntebärande medelsplaceringar 493,2 429,0 -varav KLP 301,9 264,9 -varav Hedströms donation 11,2 14,4 Aktierelaterade instrument 501,4 452,1 -varav KLP 399,3 363,3 -varav Hedströms donation 12,0 15,1 Alternativa tillgångsslag 0,0 0,0 Summa 994,6 881,0 Nedskrivn kortfr placeringar -0,2-0,2 Totalt 994,5 880,9 Not 16 Kassa och bank Kassa 0,0 0,1 Postgiro -32,0-96,0 Koncernkonto -25,0 18,4 Bankkonto, övriga 104,1 152,8 Summa 47,1 75,3 Not 17 Eget kapital Eget kapital vid årets början 1 939, ,8 Årets resultat 135,7 83,8 Eget kapital 2 075, ,6 varav: VA-verksamhet 31,5 23,0 Not 18 Avsättningar för pensioner Ingående avsättning 138,0 135,0 Pensiuonsutbetalningar -6,1-5,8 Nyintjänad pension 9,4 7,7 Ränte- och basbeloppsuppräkning 2,1 0,5 Förändring av löneskatten 1,3 0,6 Ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 0,0 Övrigt 0,0 0,1 Summa avsatt till pensioner 144,8 138,0 Andel försäkring Del av förpliktelsen som tryggats genom försäkring. Förpliktelser intjänade före 1998, ansvarsförbindelsen 0,0 0,0 Förpliktelser intjänade före 1998, pensionsavsättningen 0,0 0,0 Totalt 0,0 0,0 49

114 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Not 18 Avsättningar för pensioner, forts Politiker 5 5 Tjänstemän 0 0 Aktualiseringsgrad 98,0 98,0 Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper. Not 19 Övriga avsättningar - Avsatt för återställande av deponi Storskogen samt nedlagda deponier* Redovisat värde vid årets början 36,2 31,6 Nya avsättningar 0,0 17,1 Ianspråkstagna avsättningar -9,1-12,1 Outnyttjade belopp som återförts 0,0 0,0 Förändring av nuvärdet -0,4-0,4 Summa 26,7 36,2 * Avsättningen avser återställande av deponin Storskogen samt nedlagda deponier i Oskarshamns kommun. Ursprungliga avsättningen gjordes Återställningen påbörjades 2005 och beräknas pågå till Avsättning kommunens del i Hamnsaneringen Kommunens del i Hamnsaneringen Redovisat värde vid årets början 26,5 27,2 Nya avsättningar 0,0 Ianspråkstagna avsättningar -3,8-0,8 Outnyttjade belopp som återförts 0,0 Förändring av nuvärdet 0,0 Summa g gj 22,6 26,5 Avsättning för att återställa förorenad mark i exploateringsprojekt Redovisat värde vid årets början 20,4 Nya avsättningar 2,5 20,4 Ianspråkstagna avsättningar -5,6 Outnyttjade belopp som återförts 0,0 Förändring av nuvärdet 0,0 Summa 17,3 20,4 Avsättning gjord för att återställa förorenad mark i exploateringsprojekt under Beräkning gjord utfirån tidigare genomförda saneringsåtgärder. Avsättning lokalkostnader i omställnings-arbete område Etablering Redovisat värde vid årets början 16,2 Nya avsättningar 0,6 16,2 Ianspråkstagna avsättningar -3,3 Outnyttjade belopp som återförts 0,0 Förändring av nuvärdet 0,0 Summa 13,5 16,2 Avsättning gjord för lokalkostnader i omställnings-arbete inom område Etablering pga ändrade förutsättning för att bedriva verksamheten i form av ny lagstiftning, sänkt ersättning och lägre behov av antal platser pga hårdare gränskontroll och uppskrivning av åldrar. Not 20 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut 175,0 75,0 Skuld för anläggningsavgift/ anslutningsavgift 95,3 71,6 Summa 270,3 146,6 Not 21 Internbank Kommuninvest 238,6 252,2 Summa 238,6 252,2 Andel som förfaller inom 1 år Andel som förfaller inom 1-2 år 28 9 Andel som förfaller inom 2-3 år 4 12 Andel som förfaller inom 4-10 år Andel som löper tillsvidare 0 0 Summa Genomsnittlig räntebindningstid 2,22 3,21 Genomsnittlig upplånings-ränta 1,66 2,48 Not 22 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 85,9 61,5 Leverantörsskulder koncernbolag 6,6 15,1 Anställdas skatter 20,7 20,0 Kortfristig skuld, koncernbolag -25,0 23,8 Upplupna räntekostnader, internbank 1,1 1,1 Upplup pensionskostn, individuell del 42,4 40,0 Upplupna pensionskostnader, individuell del löneskatt 10,7 10,2 Övriga kortfristiga skulder 2,9 1,7 Upplupna kostnader 9,8 10,6 Förutbetalda intäkter 43,7 44,3 Förutbetalda skatteintäkter 9,5 5,5 Arbetsgivaravgifter 24,0 23,2 Semesterlöneskuld och okompenserad övertid 75,6 73,3 Summa 308,0 330,2 Not 23 Pensionsförpliktelser ej upptagna bland sku avsättningarna Ingående ansvarsförbindelse 703,0 740,0 Pensionsutbetalningar -29,8-27,0 Nyintjänad pension -4,7-3,6 Ränte- och basbeloppsuppräkning 13,9 6,1 Förändring av löneskatten -7,2-7,2 Ändring av försäkringstekniska grunder 4,0 0,0 Övrigt -13,2-5,2 Summa pensionsförpliktelser och löneskatt 666,0 703,0 50

115 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Not 24 Övriga ansvarsförbindelser Specificerande av borgensåtaganden Kommunala bolag och stiftelser 1 072, ,3 varav: Byggebo AB 1 072, ,9 Byggebo AB (pensionsutfästelse) 0,1 0,1 Oskarshamns Hamn AB 0,0 19,0 Stiftelse Strandagården 0,3 0,3 Föreningar inom kommunen 0,6 0,6 Kommunalt förlustansvar för egna hem 0,041 0,0596 Summa 1 073, ,9 Oskarshamns kommun har i januari 1996 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 288 kommuner och landsting/regioner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemmarna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemmarnas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Oskarshamns kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Oskarshamns kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor Not 25 Leasingavtal operationella Bilar 6,6 5,5 Förfallotider: - Inom ett år 2,5 3,0 - Senare än ett år men Inom fem år 4,1 2,6 -Senare än fem år 0,0 0,0 Hyror 180,9 146,9 Förfallotider: - Inom ett år 65,4 36,2 - Senare än ett år men Inom fem år 90,4 80,4 -Senare än fem år 25,0 30,3 Övrigt 0,0 0,0 Förfallotider: - Inom ett år 0,0 0,0 - Senare än ett år men Inom fem år 0,0 0,0 -Senare än fem år 0,0 0,0 Summa 187,5 152,4 51

116 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Not 27 Verksamhetens intäkter Oskarshamns kommun 533,0 584,8 Byggebo i Oskarshamn AB 178,8 178,3 Oskarshamn Energi AB 121,3 120,1 Smålandshamnar AB 62,9 63,4 Övriga 6,0 20,0 Elimineringar -57,9-67,9 Summa 844,1 898,6 Not 28 Verksamheterns kostnader Oskarshamns kommun 1 926, ,0 Byggebo i Oskarshamn AB 122,0 116,5 Oskarshamn Energi AB 79,2 77,1 Smålandshamnar AB 53,5 54,3 Övriga 16,4 16,7 Elimineringar -57,9-67,9 Summa 2 140, ,6 Not 29 Avskrivningar Maskiner och inventarier 46,2 40,8 Fastigheter och övriga anläggningstillgångar 89,3 103,7 Nedskrivning av anläggningstillgånng 3,2 9,9 Summa 138,6 154,4 Not 30 Finansiella intäkter Oskarshamns kommun 105,8 105,2 Byggebo i Oskarshamn AB 0,5 0,5 Övriga 0,0 0,1 Elimineringar -19,5-20,1 Summa 86,8 85,6 Not 31 Finansiella kostnader Oskarshamns kommun 18,2 17,0 Byggebo i Oskarshamn AB 16,0 19,7 Övriga 4,7 4,9 Elimineringar -7,027-7,6 Summa 31,8 33,9 Not 32 Fastigheter och anläggningar Oskarshamns kommun 1 430, ,0 Byggebo i Oskarshamn AB 1 280, ,3 Övriga 65,7 71,4 Summa 2 775, ,7 Not 33 Maskiner och inventarier Oskarshamns kommun 96,1 87,1 Byggebo i Oskarshamn AB 1,5 1,9 Oskarshamn Energi AB 216,9 210,3 Smålandshamnar AB 30,3 30,6 Övriga 3,4 5,1 Summa 348,3 335, Not 34 Aktier och andelar Bostadsrätter 0,1 0,1 Andelar Södra 0,2 0,2 Kommuninvest AB 6,4 6,4 Summa 6,7 6,7 Not 35 Kassa och bank Oskarshamns kommun 47,1 75,3 Byggebo i Oskarshamn AB 4,7 0,1 Oskarshamn Energi AB 22,4 34,2 Smålandshamnar AB 2,4 0,0 Oskarshamns Utvecklings AB 0,0 0,0 Stiftelsen Oskarsh Sjöfartshotell 0,6 1,1 Hamngods och Terminal AB 0,3 0,3 Stiftelsen Forum 6,1 6,0 Summa 83,6 116,9 Not 36 Eget kapital Ingående eget kapital 2 186, ,7 Förändrad redovisningsprincip Årets resultat 145,3 96,5 Summa 2 332, ,2 Not 37 Pensionsskuld Oskarshamns kommun 144,8 138,0 Byggebo i Oskarshamn AB 8,1 7,9 Smålandshamnar AB 0,6 0,6 Summa 153,5 146,5 Not 38 Långfristiga skulder Oskarshamns kommun 397,6 146,6 Byggebo i Oskarshamn AB 1 072, ,9 Övriga koncernbolag 130,0 280,3 Egen finansierad utlåning till koncernbolagen 16,0 22,3 Summa 1 615, ,1 Not 39 Ställda panter Fastighetsinteckningar 4,6 4,6 Summa 4,6 4,6 Not 40 Pensionsåtagande Oskarshamns kommun 666,0 703,0 Byggebo i Oskarshamn AB 0,0 0,0 Smålandshamnar AB 0,7 0,6 Summa 666,7 703,6 Not 41 Ansvarsförbindelser Oskarshamns kommun 1 073, ,9 Byggebo i Oskarshamn AB 6,5 6,3 Stiftelsen Sjöfartshotellet 0,2 0,2 Summa 1 079, ,3 52

117 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Noter, Ekonomiska engagemang (mkr) Driftbidrag Ägd andel Givna Mottagna Oskarshamns kommun 0,9 Oskarshamns Utvecklings AB 100% 0,9 Summa 0,9 0,9 Lån Givare Mottagare Oskarshamns kommun 127,3 Oskarshamn Energi AB 50% 111,3 Stiftelsen Forum 100% 16,0 Summa 127,3 127,3 Utdelning Given Mottagen Oskarshamns kommun 12,5 Oskarshamns Energi AB 50% 12,5 Smålandshamnar AB 81% 0,0 Summa 12,5 12,5 Finansiella intäkter/ kostnader Intäkt Kostnad Oskarshamns kommun 7,0 Oskarshamn Energi AB 3,2 Byggebo AB 100% 3,7 Smålandshamnar AB 81% 0,1 Stiftelsen Forum 100% 0,1 Oskarshamns Utveckling AB 100% 0,0 Summa 7,0 7,0 Fordran/ skuld koncernkonto Fordran Skuld Oskarshamns kommun 5,7 15,7 Oskarshamns Utveckling AB 100% 1,1 Byggebo AB 100% 0,0 4,6 Smålandshamnar AB 81% 15,7 Summa 21,3 21,3 Interimsfordringar/ interimsskuld Fordran Skuld Oskarshamns kommun 0,6 Oskarshamn Energi AB 50% 0,6 Oskarshamns Utveckling AB 100% 0,0 Stiftelsen Forum 100% 0,0 Summa 0,6 0,6 Försäljning inom koncernen Köpare Säljare Oskarshamns kommun 39,4 7,8 Byggebo AB 100% 14,7 21,6 Smålandshamnar AB 81% 2,0 0,6 Oskarshamns Energi AB 50% 0,8 20,8 Oskarshamns Utveckling AB 100% 0,3 1,0 Stiftelsen Sjöfartshotellet 50% 0,1 0,0 Stiftelsen Forum 100% 0,6 6,1 Summa 57,9 57,9 53

118 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Fem år i sammandrag RESULTATRÄKNING (mkr) Intäkter 410,9 420,0 428,2 584,8 533,6 Kostnader , , , , ,2 Avskrivningar -81,6-81,5-78,6-84,1-73,0 Nedskrivningar -349,7-43,2-13,8-9,9-3,2 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,9 Skatteintäkter 1 104, , , , ,6 Generella statsbidrag 157,3 162,7 127,4 165,4 169,5 Resultat före finansnetto -341,0-53,5-38,7-4,5 48,2 Finansnetto 41,6 68,8 67,8 88,2 87,6 Resultat efter finansnetto -299,4 15,3 29,1 83,7 135,8 Extraord. intäkter och extr. kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat -299,4 15,3 29,1 83,7 135,8 NETTOINVESTERINGAR (mkr) 88,1 71,2 138,7 208,9 256,9 BALANSRÄKNING (mkr) Anläggningstillgångar 1 453, , , , ,9 Omsättningstillgångar 937, , , , ,3 Summa tillgångar 2 391, , , , ,1 Eget kapital 1 827, , , , ,2 Avsättningar 156,9 165,9 200,1 237,2 224,9 Skulder 406,9 628,1 826,1 729,0 817,0 Summa eget kapital och skulder 2 391, , , , ,1 Ansvarsförbindelser Pensionsskuld inkl. löneskatt 782,7 754,6 740,0 703,0 666,0 Borgensåtagande 1 242, , , , ,3 NYCKELTAL Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag (%) 127,0* 104,2** 102,9*** 100,3 96,8 Resultat före EO/skatteintäkter och statsbidrag (%) -23,7 1,2 2,2 5,7 8,9 Soliditet exkl. internbank (%) 79,5 75,4 64,0 66,3 72,6 Soliditet inkl. pensionsförpliktelser,exkl. internbank (%) 59,1 57,1 54,4 57,8 59,0 Kassalikviditet (%) 53,0 66,2 60,9 48,3 33,5 Balanslikviditet (%) 224,0 209,5 199,2 250,0 267,6 * inklusive nedskrivningar 127 %, exklusive nedskrivningar 99,3 % ** inklusive nedskrivningar 104,2 %; exkl nedskrivningar 100,8 % *** inklusive nedskrivning och avsättning 102,9%, exklusive nedskrivning och avsättning 99,9 % ÖVRIGT Antal invånare 1/ Antal tillsvidareanställda i årsarbetare Utdebitering 21,51 21,51 21,51 22,26 22,26 54

119 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Redovisningsprinciper Redovisningen följer lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Oskarshamns kommun har däremot svårt att leva upp till den kommunala redovisningslagens 2 kap 8 som föreskriver dokumentation av redovisningssystemet. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde, där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts enligt portföljmetoden till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Redovisning av hyres-/leasingavtal behandlas i Rådets rekommendation nr. 13.2, där man skiljer mellan operationella och finansiella leasingavtal. Oskarshamns kommun klassificerar alla leasingavtal upp till ett basbelopp som operationella leasingavtal. Hittills har alla leasingavtal klassificerats som operationella och redovisats under ansvarsförbindelser. Fordonsenheten ansvarar för att registerhålla alla utom Räddningstjänstens fordon. Arbetet med att omklassificera dessa avtal till finansiella leasingavtal återstår. Skatteintäkterna har periodiserats i enlighet med rekommendation nr 4.2 från Rådet för kommunal redovisning. Kommunen tillämpar enligt densamma SKL:s prognos rörande skatteintäkter vid såväl årsbokslut som prognoser under löpande år. Detta innebär att kommunen i bokslutet för 2017 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2016 och en preliminär slutavräkning för Slutavräkningen för 2016 uppgår till -153 kr per invånare (-4,0 mkr). Av dessa har -206 kr per invånare (-5,5 mkr) påverkat 2016 års resultat och resterande del, +53 kr per invånare (+1,4 mkr) har förbättrat resultatet Den preliminära slutavräkningen för 2017 uppgår till -5,4 mkr (-204 kr per invånare ). Upplysningsvis kan tilläggas att SKLs reviderade prognos i februari 2018 innebar en negativ förändring i slutavräkning för 2017 gentemot upptaget i bokslut 2017 med 3,5 mkr (-130 kronor per invånare per ). Försäljning av varor och tjänster redovisas vid leverans till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: hyresintäkter i den period uthyrningen avser, ränteintäkter i enlighet med effektiv avkastning samt erhållen utdelning, när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker. Pensionsskulden är den beräknade framtida skulden som Oskarshamns kommun har till arbetstagare och pensionstagare. Den samlade pensionsskulden återfinns under raderna avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder och ansvarsförbindelser. Den redovisas enligt den s.k. Blandmodellen, vilket innebär att pensioner som intjänats före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner intjänade fr.o.m redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. Oskarshamns kommun betalar varje år in hela det årliga intjänandet av pensionen för individuell avsättning. Beräkning av pensionsskulden följer kommunens pensionsadministratör Skandias kalkyler, vilka i sin tur baseras på Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS 17) och de pensionsbestämmelser, KAP-KL, som började gälla from samt de pensionsbestämmelserna AKAP-KL, vilka gäller från Enligt beräkningen uppgår kommunens ansvarsförbindelse till 666,0 mkr inklusive löneskatt, en minskning med 37,0 mkr jämfört med Den delen av pensionsskulden som redovisas som avsättning i balansräkningen uppgår till 144,8 mkr inklusive löneskatt, vilket är en ökning med 6,8 mkr jämfört med Utredningsgraden för kommunens pensionsförpliktelser är enligt uppgift från Skandia 98 % ( %). Semesterlöneskulden omfattar även grupperna ferieanställda och uppehållsanställda samt den okompenserade övertiden. De visstidsförordnande förtroendevalda ingår i underlaget som det beräknats pensionsskuld för. Kommunfullmäktige har antagit bestämmelserna avseende OPF-KL avseende de förtroendevaldas pensionsförmåner och omställningsstöd. I enlighet med RKRs rekommendation nr 20 har internbankslånen till Stiftelsen Forum och Oskarshamn Energi AB samt aktierna i aktier i de kommunala koncernföretagen klassificerats som anläggningstillgångar, då syftet är stadigvarande innehav och brukande. De kortfristiga placeringarna har klassificerats som omsättningstillgångar, då de är tillgängliga för att möta löpande utbetalningar samt är föremål för köp och försäljning kontinuerligt. Beträffande de finansiella skulderna har upptagna lån hos Kommuninvest, vilka vidareutlånas till de kommunala koncernföretagen, klassificerats som långfristig skuld, då den ursprungliga löptiden är längre än tolv månader, kommunen har för avsikt att refinansiera skulden långfristigt och det finns överenskommelse till stöd för denna avsikt. De sammansatta finansiella instrumenten redovisas utan uppdelning på komponenter samt redovisas enligt lägsta värdets princip. Oskarshamns kommuns finanspolicy reglerar riskhanteringen inom flera olika områden. Ränteriskerna regleras genom att de tillåtna bindningstiderna är angivna utifrån medelsförvaltningens placeringshorisont. Kreditriskerna hanteras genom 55

120 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA att utgivarna av finansiella instrument klassificeras i olika kategorier. Exponeringen i de tillåtna kategorierna är reglerade och får inte överstiga de angivna andelarna. Vid hantering av risker vid upplåning finns regler avseende räntebindningstider och vilka instrument som får användas för att hantera risker vid upplåningen. När det gäller den långsiktiga medelsförvaltningen anges vilka tillgångsslag som är tillåtna samt den procentuella fördelningen mellan tillgångsslagen. Den geografiska exponeringen i aktieportföljen är procentuellt reglerad, där normportföljen ska vara 60 procent globala aktier och 40 procent svenska aktier. Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas månaden efter det att anläggningen tagits i bruk. Rak avskrivning tillämpas. From 2017 tillämpas komponentavskrivning på områdena fastigheter, gator och vägar samt va-investeringar. Ekonomiavdelningen och tekniska kontoret har gemensamt med konsultstöd tagit fram dels en mer detaljerad modell för nya investeringar som ska avslutas dels en mer sammanfattande modell för redan avslutade investeringar för varje område. Komponentavskrivning tillämpas för investeringar överstigande 1 mkr och respektive komponent måste uppgå till minst 0,2 mkr. Resultatet av omläggingen till komponentavskrivning innebar att avskrivningarna blev lägre, från 96 mkr i budget till 78 mkr. I samband med införandet av komponentavskrivning genomfördes också en genomgång av hela anläggningsregistret. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från RKR:s skrift om avskrivningar men en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid görs. Oskarshamns kommun gör inga löpande omprövningar av avskrivningsmetod och nyttjandeperiod. För mark görs inga avskrivningar. Vad gäller byggnader och tekniska anläggningar är avskrivningstiderna år. Avskrivningstidens längd beror på beskaffenheten på investeringen samt beräknad nyttjandeperiod. För maskiner och inventarier är avskrivningstiderna 3-15 år i allmänhet i vissa fall upp till 20 år. Datorer skrivs av på tre år och datorprogram på fem år i regel. Avskrivningstiden beror på investeringens beräknade nyttjandeperiod. För konst och aktier (i kommunala bolag) görs inga avskrivningar. För övriga materiella anläggningstillgångar är avskrivningstiderna år beroende på beskaffenhet. Anskaffningar uppgående till ett basbelopp eller mindre redovisas oavsett livslängd som driftskostnader. Detsamma gäller anskaffningar som har en livslängd på mindre än tre år oavsett belopp. Poster på totalt 6,1 mkr har åberopats synnerliga skäl för i bokslut ,0 mkr avser nedskrivningar av 2017 års saneringsdel i exploateringsprojekt. 2,5 mkr avser utökad avsättning för kommande nedskrivningar av saneringskostnader i exploateringsprojekt. 0,6 mkr avser utökad avsättning för lokalkostnader i omställningsarbete område etablering. Räntekostnader redovisas enligt huvudmetoden. Lagen om allmänna vattentjänster ställer krav på särredovisning av VA-verksamheten. Verksamheten ska bokföras och redovisas enligt god redovisningssed, där resultat- och balansräkning redovisas särskilt. Oskarhamns kommun har tagit fram en VAredovisning för 2017, vilken biläggs årsredovisningen. De under inbetalda anläggningsavgifterna har skuldförts och intäktsförs sedan successivt i takt med att investeringsobjekten skrivs av. Inbetalda anläggningsavgifter uppgick 2017 till 11,4 mkr. Motsvarande belopp 2016 var 13,0 mkr. De kommer att med lika stor del tas upp som en intäkt under 33 år. På samma sätt behandlas investeringsbidragen från SKB (Mervärdessatsningarna) för Sagabiografen (12 mkr), Resecentrum (18 mkr) och Gotlandsrangeringen (11 mkr. För utbetalning av individuella valet avseende pensioner gjordes i bokslut 2017 en uppbokning på 42,4 mkr. Faktiskt belopp uppgår till 43,9 mkr. Den överskjutande delen på 1,5 mkr kommer att belasta 2018 års resultat. Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning för Oskarshamns kommun omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka kommunen har ett bestämmande eller betydande inflytande. I bolag definieras detta som lägst 20 % av aktiernas totala röstvärde. Den sammanställda redovisningen utgör ett sammandrag av kommunens och dotterföretagens balans- och resultaträkningar. I detta sammanhang elimineras olika interna mellanhavanden mellan de ingående enheterna. Därefter läggs kommunens och dotterföretagens räkenskaper samman genom en s.k. konsolidering Verksamheten i Västerviks Logistik och Industri flyttades från och med 1 januari 2017 till Smålandshamnar AB. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att det av kommunen vid förvärvstillfället förvärvade egna kapitalet i dotterföretaget har eliminerats. Därefter intjänat kapital räknas in i den sammanställda redovisningens egna kapital. Den proportionella konsolideringen betyder att, om dotterföretagen inte är helägda, tas endast ägd andel av räkenskapsposterna med. Interna transaktioner mellan de olika enheterna har i allt väsentligt eliminerats. På grund av skilda redovisningssätt för är det inte möjligt med någon exakt avstämning. Då det bedöms röra sig om marginella skillnader torde det inte ha någon väsentlig betydelse för den visade bilden av kommunens ekonomiska ställning. Byggebo AB, Oskarshamn Energi AB och Oskarshamns Hamn AB tillämpas sedan 2014 K3- reglerna. För övriga bolag i kommunkoncernen är det inte aktuellt. 56

121 RÄKENSKAPSRAPPORTER, TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED MERA Ekonomisk ordlista Utredningsgrad: Den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. Anläggningskapital: Bundet eget kapital i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Anläggningstillgångar: Fast och lös egendom avsedd att stadigvarande innehas. Avskrivningar: Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar. Balansräkningen: Visar den ekonomiska ställningen den 31/ Här framgår hur kommunen har använt sitt kapital (tillgångar) och hur kapitalet har anskaffats (skulder och eget kapital). Driftbudget: Den del av kommunens budget som innehåller anslag för drift av den löpande verksamheten. Eget kapital: Kommunens egna kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar m.m.) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Finansiella intäkter och kostnader: Poster som inte är direkt hänförliga till verksamheterna, exempelvis räntor. Kassaflödesanalysen: Visar en översiktlig sammanfattning av hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har påverkat likviditeten. Internränta: Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Investeringsredovisning: Omfattar investeringar i anläggningar, inventarier m.m. samt vissa kapitalinkomster men inga finansiella utgifter och inkomster. Kapitalkostnad: Benämning för internränta och avskrivning. Kortfristiga skulder: Skulder med en förfallotid om ett år eller mindre från balansräkningsdagen. Likviditet: Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga skulder: Skulder överstigande ett års löptid. Nettoinvesteringar: Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag och det bokförda värdet på sålda materiella anläggningstillgångar. Nettokostnader: Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Resultaträkning: Översiktlig sammanställning av årets intäkter och kostnader och hur de har påverkat det egna kapitalet. Soliditet: Anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Interkommunal ersättning: Ersättning kommunen erhåller för att gymnasieelever från andra kommuner studerar i Oskarshamn. 57

122 NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ordförande: Peter Wretlund Antal ledamöter: 13 NÄMNDENS UPPDRAG Kommunstyrelsen lyder under kommunfullmäktige och motsvarar kommunens regering. Kommunstyrelsens uppdrag regleras av 6 kap kommunallagen och omfattar bl a att leda och samordna kommunens verksamheter, uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning, bereda ärenden till kommunfullmäktige och föreslå beslut. Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter som utses av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott. Arbetsutskottet Ordförande kommunstyrelsens arbetsutskott: Peter Wretlund Antal ledamöter: 5 Kommunstyrelsens arbetsutskott bereder ärenden och lägger fram förslag till beslut inför kommunstyrelsens sammanträden. Utskottet har också, via delegation från kommunstyrelsen, viss beslutanderätt i en del frågor. Från och med 1 januari 2011 är arbetsutskottet tillika personalutskott. I rollen som personalutskott hanterar utskottet ärenden som gäller förhållandet mellan Oskarshamns kommun som arbetsgivare och anställda i kommunen. I oktober 2016 inrättade arbetsutskottet en särskild personalpolitisk beredningsgrupp, med uppdrag att ha fokus på och följa de personalpolitiska frågorna. Från och med 2018 tar arbetsutskottet över beredningsgruppens uppgifter. Folkhälsorådet och Brottsförebyggande rådet I oktober 2016 valde kommunstyrelsen Ingmarie Söderblom till ny ordförande för dessa två råd. Förvaltningsorganisation Medan det till varje nämnd finns en förvaltning som arbetar inom ett specifikt verksamhetsområde och verkställer politiska beslut, så har kommunstyrelsen Strategi- och näringslivsenheten, Kommunkontoret och Räddningstjänsten med motsvarande funktion och beskrivs under respektive avsnitt. PERIODENS HÄNDELSER Se avsnitten Strategi- och näringslivsenheten, Kommunkontoret och Räddningstjänsten. EKONOMISK REDOVISNING Kommunstyrelsens budget är uppdelad på Strategi och näringslivsenheten, Kommunkontoret och Räddningstjänsten och följs upp under respektive avsnitt. VERKSAMHETSMÅL Kommunstyrelsens verksamhetsmål är uppdelade på Strategi- och näringslivsenheten, Kommunkontoret och Räddningstjänsten och följs upp nedan. Ekonomi Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Framgångsfaktorn att hålla budgeten för 2017 uppfylls då det redovisas överskott för kommunstyrelsens verksamheter. Medborgare Delaktiga medborgare (STEN) Framgångsfaktorn är att STEN ska medverka till en god kommunikation med kommuninvånarna genom olika aktiviteter. Det har skett stegvisa förbättringar och vi är nu nära att uppnå målet. God kommunal service (KNK) Enkätundersökning avseende god kommunal service visar en medarbetarnöjdhet på 60 % som dock inte når måluppfyllelsen på 80 %. (RTJ) Ökningen av utbildning har skett i huvudsak med internutbildning inom kommunala verksamheter. Mätningen av nöjda medarbetare är baserat på undersökningar från externutbildningar. Goda förutsättningar till försörjning (STEN) Framgångsfaktorn är att genom Nova erbjuda en god eftergymnasial utbildning anpassad till arbetsmarknadens behov. Målet uppfylls för både heltidsutbildningar och för heltidsutbildningarna. (KNK) När det gäller praktik- och ferieplatser har 10 platser erbjudits och varit besatta under våren och sommaren, vilket innebär att målet har uppnåtts. Medarbetare Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling (STEN) Framgångsfaktorn är rätt strategisk kompetens för de aktuella frågor som kommer att ligga inom ramen för STEN:s ansvar. STEN diskuterar kontinuerligt behovet av ny kompetens kopplat till prioriterade områden. 58

123 NÄMNDREDOVISNING (KNK) Målet avseende andel tillsvidareanställda på KNK som har en individuell utvecklingsplan är uppfyllt. (RTJ) Förvaltningen i nuvarande form är i fas med kompetensutbildningarna. Vissa kompletteringar sker löpande utifrån ändrad lagstiftning. För att klara den nya organisationen 2015 kommer flera större kompetensutbildningar att genomföras, det är ledarutbildning och förebyggande brandskydd. Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap (STEN) Framgångsfaktorn är att frågan om chefs- och medarbetarkompetenser i Oskarshamnsmodellen diskuteras. Genomförda arbetsmiljöenkäter visar på en hög medarbetarnöjdhet. (KNK) Målet avseende tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap har inte uppfyllts. En faktor som påverkar detta är att det anställts många nya chefer och medarbetare under året. Goda arbetsvillkor (STEN) Framgångsfaktorn är ökad närvaro med utgångspunkt för minskad sjukfrånvaro uppfylls inte heller med ett utfall om 5,82 jämfört med måluppfyllelsen på 2,5 %. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med Den främsta orsaken till det är att Miljöhuset, med en relativt hög sjukfrånvaro nu ingår i STEN:s verksamhet. (KNK) Målet avseende goda arbetsvillkor kommer visar en försämrat utfall jämfört med föregående år vilket är kopplat till den höga arbetsbelastning under året. 59

124 NÄMNDSREDOVISNING BALANSERADE STYRKORT EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall KS: Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ALLA: Bedriva verksamheten inom budgetramen Nettokostnader i förhållande till budgetramen Max 100% >100% MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall KS: Delaktiga medborgare STEN: Vi ska medverka till en god kommunikation med kommuninvånarna genom olika aktiviteter Invånarnas möjlighet att påverka kommunala beslut område Information (NII-index) (År 2017) KS: God kommunal service STEN: Erbjuda en god efterfrågad eftergymnasial utbildning Studentnöjdhet (enkät) Minst medelvärde 3 på en 4- gr skala 3,5 KNK: God återkoppling och handläggning Intern enkät 80 % nöjda 60 % nöjda RTJ: Många erbjuds en god utbildning Antal utbildade personer Nöjda utbildningsdeltagare (bedömningsskala 1-5) >1.000st Snitt 3, ,7 KS: Goda förutsättningar till försörjning STEN: Genom Nova erbjuda en god eftergymnasial utbildning anpassad till arbetsmarknadens behov Heltidsutbildningar Deltidsutbildningar 4 st 10 st 6 15 KNK: Erbjuda praktik- och ferieplatser. Antalet praktik- och ferieplatser 5-6 platser 10 platser 60

125 NÄMNDREDOVISNING MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Måltal Utfall KS: Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling STEN: Rätt strategisk kompetens för de aktuella frågor som kommer att ligga inom ramen för Strategioch näringslivsenhetens ansvar. Diskutera behovet av kompletterande strategisk kompetens i gruppen. Den kan finnas på annat håll i organisationen. Redovisar aktiviteten. Genomförs Genomförs kontinuerligt KNK: Göra individuella utvecklingsplaner Andel tillsvidareanställda på KNK som har en individuell utvecklingsplan 100 % 100 % RTJ: Utbildad personal i nivå med uppdrag samt förmåga att möta kommande krav. Antal anställda med relevant kompetens för sitt uppdrag Öka 1 % 0,3% KS: Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap STEN: Att frågan om chefsoch medarbetarkompetenser i Oskarshamnsmodellen diskuteras på enheten. Medarbetarenkäten Bibehåll status Bibehållen status KNK: Tydlig och utvecklande kommunikation Medarbetarenkäten/SAM Förbättra resultatet m 10 % jämfört m fg år Minskning jämfört med fg år KS: Goda arbetsvillkor KNK: God trivsel, arbetsglädje och gemenskap Medarbetarenkäten/SAM Förbättra resultatet med 10 % jmf med fg år Minskning jämfört med fg år ALLA: Ökad närvaro Sätta ett mål med utgångspunkt från sjukfrånvaro Max 2,5 % 5,82 % 61

126 NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelsen Strategi- och Näringslivsenheten UPPDRAG Strategi- och näringslivsenheten (STEN) är en samlad strategisk resurs som har en aktiv roll i kommunens utvecklingsarbete under ledning av kommundirektören. STEN ska driva ett strategiskt utvecklingsarbete, möjliggöra framförhållning och långsiktighet i kommunstyrelsens arbete samt ansvara för genomförandet av politiska beslut om kommunövergripande utvecklingsarbete. I STEN ingår också sekretariatet som svarar för kommunstyrelsens nämndsadministration och servicecenter som ger kommuninvånarna svar på olika frågor kopplade till den kommunala verksamheten. Från och med 2018 ingår STEN i tillväxt- och näringslivskontoret. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Hamnsaneringen Vid årets slut hade hälften av de förorenade massorna i hamnen muddrats bort och ton avvattnade sediment hade lagts upp i deponi. En utvärdering vid årsskiftet visar att den avslutande säsongens sugmuddring sannolikt måste kompletteras med grävmuddring LKO-projektet LKO har under 2017 fokuserat på de genomgripande mark- och miljödomstolsförhandlingar som genomfördes vid Nacka tingsrätt under september och oktober. Uppdraget är att ta fram ett fullgott beslutsunderlag, när det blir aktuellt att ta ställning till det kommunala vetot för inkapslingsanläggningen Clink. Arbetsmarknadsenheten Under året 2017 som var Arbetsmarknadsenhetens första verksamhetsår, så har den lokala arbetsmarknaden varit stark och efterfrågan på arbetskraft har varit tydlig. Förutom ordinarie verksamheter, såsom kommunens etableringsarbete, kommunalt aktivitetsansvar KAA och traditionell arbetsmarknadshandläggning, så har Arbetsmarknadsenheten sökt och fått hem flera externfinansierade arbetsmarknads- och integrationsprojekt, vilka tillsammans omsluter drygt 9 mkr. Under året har Arbetsmarknadsenheten, Arbetsförmedlingen och bemanningsbranschen (Lernia) fortsatt att utveckla de lokala jobbspåren, där nya branscher bearbetats bl.a. skoglig näring och restaurangbranschen. Parallellt har de tidigare jobbspåren inom industrin pågått. När det gäller kommunens etableringsverksamhet, så har enheten klarat av att bosätta de nyanlända utifrån bosättningslagen d.v.s. 60 personer anvisade via Migrationsverket. Bostadsbristen har skapat stora utmaningar i att finna lämpliga bostäder för etablering, vilket vi bedömer kommer utgöra svårigheter även under år När det gäller att etablera nyanlända i Oskarshamn, så har det gångna året inneburit flera nya insatser - Kalejdo mötesplats för kvinnor, ny i Oskarshamn, Barnen i våra Hjärtan, matchningsarbeten och föreningsguidning m.m. Dessa insatser tillsammans med förstärkta utbildnings- och matchningsaktiviteter har lett fram till inträde på arbetsmarknaden, i större utsträckning än tidigare. Det politiska uppdraget om att under året växla försörjningsstöd till kommunala jobb, uppnåddes under hösten. Det nationella betinget om att få ut Extratjänster i kommunala verksamheter klarades i samband med utgången av december Oskarshamns kommuns totala arbetslöshet per den siste december var 6,9 %, vilket var den näst lägsta arbetslösheten i länet. Det var arbetslösa Oskarshamnare som under året fick ett lönearbete, där nära 400 personer utgjordes av arbetslösa utrikesfödda. Näringslivsutveckling Under 2017 har arbetet med att arbeta fram en näringslivsvision med näringslivet avslutats. Arbetet med att vara ute hos och arbeta med våra företag har intensifierats. Diskussioner har också förts kring hur organiseringen av det framtida arbetet på se ut. Konkret har en förstudie kring underleverantörer avslutats. En ansökan till Regionförbundet och ERUF kring underleverantörerna på totalt 8,9 mkr har lämnats in och beviljats. Vidare har en ansökan till Tillväxtverket på 4,5 mkr, för att lyfta det mer strategiska näringslivsarbetet, lämnats in och beviljats. I och med dessa projekt, har vi under november-december kunnat anställa två nya affärsutvecklare och med det är vi nu totalt fyra personer. Vi har medverkat till en rad seminarier och en större konferens (Ledarskapsdagen 2017). Vi har också kommit igång med workshopserier kring ekonomi, digitalisering och ledarskap. I arbetet med våra företag, har vi bl a hjälpt våra företag att ansöka om 3,4 mkr i stöd från offentliga finansiärer. Arbetet har även resulterat i att vi medverkat till att vi har testbäddat för två sensorsprodukter i Oskarshamn, ett antal etableringar och en mängd utvecklingsprojekt hos det befintliga näringslivet. 62

127 NÄMNDREDOVISNING Nova Under hösten startade den YH-utbildning, Integrationspedagog, som beviljades 2017och är ett samarbete med Jönköping University och Campus Värnamo. En ny omgång av utbildningen Tandsköterskor startade i januari månad och en ny omgång Specialistundersköterska började under hösten. Under våren blev utbildningen Specialistundersköterskor kvalitetsgranskad av Myndigheten för yrkeshögskolan. Efter avslutad granskning kan vi konstatera att utbildningen bedöms hålla hög kvalitet. På Nova deltar ca 500 personer per år i olika utbildningar och kurser. 88 studerande tog examen under året. Ungefär 150 personer har deltagit i olika anpassade utbildningar och ett flertal öppna föreläsningar har genomförts med bra besökstal. Novas tandsköterskeutbildning är fortsatt populär med totalt ca 250 sökande till våra 28 platser. 29 deltagare har under 2017 deltagit i Företagarskolan som Atrinova genomfört. Vid årets slut hade tretton nya företag bildats. 55 personer har erhållit företagarrådgivning. Fyra nya projekt har antagits till Atrinovas inkubator under året. Linköpings universitet och mångmiljonprojektet FunMat II, där Oskarshamn är en part, har beviljats medel från Vinnova. Kompetenscentret FunMat II bedriver forskning inom högpresterande material med ytor som optimerats på nanonivå för batterier, bränsleceller och verktyg. KTH, SKB och Oskarshamns kommun har skrivit ett Memorandum of Understanding (MoU). Avsikten med MoUn är att gemensamt, kraftfullt och koordinerat fördjupa samarbetet med att utveckla SKBs underjordiska forskningsanläggning Äspölaboratoriet till en framtida internationell forsknings- och innovationsinfrastruktur. En ny anmälan skickades in till Vetenskapsrådets behovsinventering. Forskningsministern var på besök för att diskutera Äspölaboratoriets framtida utveckling. Kinas ambassadör besökte Oskarshamn för att lära sig mer om kärnbränslecykeln. EU-projektet Brilliant har under året haft två studiebesök i Oskarshamn. Projektet är ett samarbete mellan olika universitet, forskningsinstitut och industri runt Östersjön med målet att studera långvariga hållbara utvecklingsalternativ inom kärnkraftstekniken. Turism och platsmarknadsföring Från och med 2017 har Oskarshamns kommun träffat nytt avtal med destinationsbolaget Attraktiva Oskarshamn AB. Avtalet omfattar följande områden: varumärkesarbete och platsmarknadsföring, attraktionsfrågor, utveckling av handel och stadskärna, drift av Oskarshamns Turistbyrå, utveckling av besöksnäring, rekrytering och inflyttarservice och externt utförda näringslivstjän ster/ näringslivsservice. Kommunfullmäktige har antagit en ny internationell strategi, som ersätter den internationella policyn från Inom ramen för kommunens internationella arbete har även ett nytt avtal med Pärnu stad, Estland, godkänts. Infrastruktur och kommunikationer Arbetet med att etablera ett nytt industriområde med en kombiterminal väster om E22 Södra trafikplatsen fortskrider. För ändamåler har kommunen förvärvat 166 hektar skogsmark av Svenska kyrkan. Detaljplanearbetet för området är så långt framme att planen är ute för samråd. Parallellt med planarbetet pågår arbete med affärsutveckling trafikeringslösningar. Projektet förutsätter intim samverkan med näringslivet i kommunen och närområdet. Kombiterminalen är tänkt att vara en transportnod, där väg-, sjö- och järnvägstransporter möts och som skapar förutsättningar för effektiva, konkurrenskraftiga och hållbara transportupplägg för näringslivet i och runt Oskarshamn. I anslutning till kombiterminalen är planen att skapa ytor för en logistikpark. Oskarshamns kommun har under året aktivt arbetat med infrastrukturfrågor. Ett led har varit att yttra sig över dels den Nationell plan för transportsystemet samt Regionaltransportplan för Kalmar län De viktigaste frågorna att arbeta med för Oskarshamns kommun är att Kalmar län och Oskarshamn generellt får en förbättrad tillgänglighet till Sverige i övrigt vad gäller tåg-, väg-, och flygförbindelser. Oskarshamns kommun har en tung roll att spela i länet i kraft av att kommunen har nationellt betydelsefulla varuproducerande företag. Oskarshamns kommuns perspektiv är därmed mer inriktade på godstransporternas behov av god och effektiv infrastruktur än länets övriga kommuner. Detta förhållande avspeglas i att kommunen driver kombiterminalen kopplad till ombyggnader södra och mellersta trafikplatserna, ny sträckning av Riksväg 37/ 47 mellan södra trafikplatsen och Svalliden, upprustning av järnvägsnätet och förbättringar av standarden på E22 genom länet. Mark och exploatering Utbyggnaden av etapp II har fortsatt med butikerna Rusta, Jysk och Dollarstore. Avtal om fastighetsköp har tecknats med de två privata fastighetsägarna på kommande etapp III. Arbetet med att färdigställa det nya resecentrumet vid järnvägsstationen blev klart under året. Även arbetena vid Forum som Döderhultarens torg, nya hållplatser längs Södra Långgatan samt parkeringsplatserna vid gamla resecentrum har färdigställts. Coop har också öppnat sin nya utbyggnad. 63

128 NÄMNDREDOVISNING Arbete med att sanera Hamnparken har påbörjats. Projektering av Aktivitetsparken pågår och undersökningar påvisar förekomst av markföroreningar. Kommunen har genom avtal övertaget förlängningen av två gator i norra inre hamnen. Även köp av fastigheten Jungner 1 samt överenskommelse om att ta över del av Jungnergatan har tecknats. Arbetet med exploateringen av Brädholmen har skjutits fram pga. att exploateringsgraden ska utredas vidare. Bovieran har tyvärr avbrutit Markanvisningsavtalet för uppförandet av lägenheter på Gölkärret pga. för få intresseanmälningar. I slutet av året har en ny intressent visat intresse av att uppföra ca 40 stycken lägenheter på samma plats. Ekebo etapp II om 15 stycken villatomter har börjats grovterrasserats. Arbetet förväntas vara klart våren En central kommunal tomt i Oskarshamn Duvan 6 har marksanerats och avyttrats. På fastigheten kommer exploatören att uppföra 10 stycken hyreslägenheter under våren Craftsamling Under året har projekt Craftsamling utgjort en resurs för kommunen i arbetet med att möta konsekvenserna av varsel och uppsägningar i samband med avvecklingen av två reaktorer vid kärnkraftsanläggningen i Simpevarp. Ett projektkontor har inrättats liksom en strategigrupp och en arbetsgrupp där relevanta aktörer har ingått. Arbetet har bedrivits inom fyra prioriterade områden: Infrastruktur, nyindustrialisering, företagspark på Simpevarpshalvön samt statliga jobb. Projektet har inom dessa områden koordinerat insatserna och gett stöd till mer långsiktiga strukturella förändringar. Projektkontoret har också utgjort en länk mellan lokal, regional och nationell nivå där regelbundna kontakter med regeringskansli och myndigheter ingått. Ekonomiskt utfall Driftuppföljningen för strategi- och näringslivsenheten inklusive Nova visar ett överskott om +7,7 mkr. Strategienheten visar ett resultat om +6,4 mkr och Nova +1,3 mkr. Överskottet för strategienheten härleds främst till kommunstyrelsens buffert för nyschablonen om +2,0 mkr, medel inom Arbetsmarknadsenheten om +1,6 mkr, medel för landsbygdsutveckling om +1,3 mkr, upprustning Strandagården om +0,5 mkr. Strategienhetens investeringsbudget uppgår till 9,4 mkr. De totala investeringarna under året uppgår till 1,0 mkr, vilket innebär ett överskott mot budget om +8,4 mkr. Överskottet härleds mestadels till förseningar i ombyggnad ramp Södra och Mellersta infarten och om +6,0 mkr samt Södra infarten och kombiterminal om +1,2 mkr samt utveckling mindre tätorter och landsbygd om +1,3 mkr. KOMMANDE HÄNDELSER Förberedelserna inför kommande val har redan påbörjats. Under året kommer också kommunfullmäktige ta ställning till om man är beredd att godkänna att SKB får bygga en inkapslingsanläggning i anslutning till Clab. Planeringen för byggandet av en kombiterminal fortsätter. Hamnsaneringen fortsätter. Eventuellt kommer muddringen att avslutas under I så fall kommer sluttäckningen av deponin att ske under En förstudie om Oskarshamn är en lämplig kandidat för O-Ringen 2022 kommer att vara klar till sommaren. Förberedelserna för etapp 3 av externhandelsområdet Snickeriet fortsätter. En näringslivsvision ska antas under året. Nova fyller 20 år. EKONOMISK REDOVISNING Drift (mkr) Skattefinansierat Utfall 2017 Budget 2017 Utfall 2016 A70 Strategienheten -31,7-38,0-25,0 A71 Servicecenter 0,0 0,0-1,7 A75 Hamnsanering -1,0-1,6-0,6 A76 Nova -5,7-6,8-6,2 Summa -38,4-46,4-33,5 Årets resultat 8,1 4,9 Investeringar (mkr) Skattefinansierat Utfall 2017 Budget 2017 Utfall 2016 Investeringspåse -0,8-9,2-0,2 Hamnsaneringen 0,0 0,0 0,0 Övriga investeringar -0,1-0,2-1,4 Summa -1,0-9,4-1,6 Årets resultat 8,4 1,2 VERKSAMHETSMÅL Utfallet av verksamhetsmålen för perspektiven ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling finns redovisade i kommunstyrelsens inledande kapitel. 64

129 NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelse Kommunkontor Kommunstyrelsens ordförande: Peter Wretlund Förvaltningschef: Eva-Carin Öhlin NÄMNDENS UPPDRAG Kommunkontoret har uppgifter som budget, redovisning, ekonomistyrning, finansiering, upphandling, organisationsutveckling, personalförsörjning, arbetsrätt, förhandlingar, löner, information och kommunikation, överförmyndarverksamhet, ITdrift, telefoni, kontorsvaktmästeri, samordningsfrågor samt stöd och service till övriga förvaltningar, kommunala hel- och delägda bolag. Förvaltningen omfattas av personal-, ekonomi och IT-avdelning. Överförmynderi och inköp- och upphandling löses i samarbete med andra kommuner. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Kommunkontorets verksamhet har påverkats av hög personalomsättning och långtidssjukskrivningar som har medfört stor arbetsbelastning på medarbetarna. Överförmynderiverksamheten har varit kraftigt ansträngd även i år. I början av 2017 ändrades arbetsuppgifterna för kommunikationsfunktionen och arbetsfördelningen mellan kommunikatörerna. Följden har blivit en mer renodlad kommunikationsfunktion. Under året har kommunikationsfunktionen varit delaktig i arbetet med e-tjänster. För intranätet och hemsidan har ett nytt verktyg tagits i bruk som ger bättre översikt över hur webplatserna används och större kontroll över vilka uppdateringar som behövs. I arbetet med sociala medier är det främst Instagram som växt, då kontot fungerat som stafettkonto mellan olika verksamheter inom Oskarshamns kommun. Detta har genererat både engagemang, stolthet och helhetssyn. För första gången deltog Oskarshamns kommun i Krisberedskapsveckan, genom en samlad insats från räddningstjänst och kommunikationsfunktion. Kampanjen och Oskarshamns insats uppmärksammades både lokalt, regionalt och nationellt. Det har pågått ett stort arbete kring Rätten till heltid som kom till i vårt kollektivavtal våren En handlingsplan har tagits fram och informationsträffar för chefer, hr-personal och fackliga förtroendevalda och politiker ska äga rum direkt efter årsskiftet Som ett led i att säkra framtida kompetensförsörjning har kommunen erbjudit ungdomar feriearbete. Det har även i år varit många ungdomar som har fått feriearbete i kommunens verksamheter. Vi har även erbjudit ensamkommande ungdomar feriearbete och där har Arbetsmarknadsenheten varit till stor hjälp. I år var det dock en större andel av de som blev erbjudna feriearbete som tackade nej på grund av att de fått ordinarie sommarjobb både inom kommunen men även på övriga arbetsplatser. Arbetet med att ta emot e-fakturor från kommunens största leverantörer har fortsatt även under En kraftig ökning av antalet leverantörer som skickar e-fakturor har skett under innevarande år och idag är cirka 621 av kommunens leverantörer anslutna till e-fakturasystemet. E-handelsprojektet har kommit igång. Västerviks och Oskarshamns kommun är pilotkommuner. Målet är att de första e- handels leverantörerna ska vara i drift under våren Under året har ett arbete påbörjats med att utveckla vår resursfördelningsmodell. Resursfördelningen har en central roll i styrningen av en kommun. Den innebär att lagstiftningens krav, olika målgruppers behov och politiska prioriteringar ställs mot tillgången på ekonomiska resurser. Målet är att arbetet ska slutföras under En effektivisering av redovisningen av försäljning från kommunens försäljningsställen har påbörjats. Nya kassasystem och kortterminaler har inköpts. Kassasystemen är integrerade mot vårt affärssystem Raindance, så den manuella redovisningen behöver inte göras längre. De nya kassaterminalerna ger också en bra möjlighet att kunna ta ut försäljningsstatistik.ett omfattande arbete har gjort för att förbättra investeringsprocessen. Nya blanketter för investeringskalkyler har också tagits fram. Under året har en gemensam strategi för e-hälsa utarbetats inom H2O och antagits av fullmäktige i de tre kommunerna. Arbetet med tillhörande handlingsplan är uppstartat i den operativa styrgrupp som bildats med kommunernas socialchefer och IT-chefer. Parallellt med detta har verksamhetsutvecklarna deltagit i etableringen av den e-tjänstesamverkan som går under namnet Cesam H där sju av länets kommuner ingår. En eutvecklingsgrupp med representanter från samtliga förvaltningar har bildats, bland annat för att arbeta med att stödja införandet av de första e- tjänsterna men också med uppdrag att diskutera andra digitaliseringsfrågor. Under året har riktlinjer för informationssäkerhet samt ny informationssäkerhetspolicy utarbetats. Ett 65

130 NÄMNDREDOVISNING omfattande arbete har också påbörjats för anpassning till den nya dataskyddsförordningen som träder i kraft i maj Samarbetet med Sydarkivera har under året fokuserat på att få ordning på den analoga arkivhanteringen. Parallellt med detta har Sydarkivera etablerat en bevarandemiljö, ett e- arkiv, och de första avställningarna av information från verksamhetssystem planeras under IKT-projektet upptar fortsatt mycket arbete för ITavdelningen. Under året har mycket fokus lagts på att automatisera kontohantering, inventariehantering samt vidareutveckling och dokumentation av rutiner. Under 2017 driftsattes också ITavdelningens egenutvecklade system för interndebitering av IT-tjänster för hela kommunen. Ett omfattande projekt har pågått under 2017 där målsättningen är att byta ut kommunens telefoniplattform för att komma bort från beroendet av gamla kopparförbindelser. Projektet beräknas vara klart i mars Parallellt med detta fortsätter övergången till fiberförbindelser till kommunens samtliga verksamheter. Bredbandsutbyggnaden i kommunen har fortsatt till största del på kommersiell bas alternativt i form av bidragsfinansierade byalagsprojekt. För de återstående delarna där bland annat Misterhultsbygden med skärgård ingår finns stora utmaningar med gles befolkning, svår terräng i kombination med att bidrag från länsstyrelsen i princip är slut. För att nå de bredbandsmål som är uppsatta kommer det att krävas en större insats från kommunen under Ï början av 2017 övergick Servicecenter till att ligga under kommunkontoret organisatoriskt. I samband med detta gick kontorsvaktmästeriet och servicecenter samman och ligger nu som en enhet under IT-avdelningen. Detta ger förhoppningar om att skapa synergieffekter. Ekonomiskt utfall Kommunkontorets resultat för driftuppföljningen 2017 visar ett överskott om +11,8 mkr. Personalavdelningen visar ett överskott +3,4 mkr ekonomiavdelningen ett överskott om +0,2 mkr, IT-avdelningen +7,8 mkr och servicecenter ett överskott om +0,4 mkr. Personalavdelningens överskott härleds dels till att heltidsresan inte genomförs fullt ut 2017, dels till att det föregående årets överskott som överfördes till årets budget inte nyttjats fullt ut samt överskott i verksamheten för bland annat feriearbeten. IT-avdelningens överskott härleds till dels högre intäkter vilket beror på en ändring av budgetmodell där inte nätverksavgiften justerats. Överskotten för ekonomiavdelningen och 66 Servicecenter härleds av lägre personalkostnader på grund vakanta tjänster och sjukskrivningar. Kommunkontorets investeringsbudget för de skattefinansierade verksamheterna uppgår till 20,7 mkr. De totala investeringarna under året uppgår till 11,0 mkr vilket innebär ett överskott mot budget om 9,7 mkr. Överskottet härleds till projekten E- förvaltning om 3,4 mkr, bredband om 2,6 mkr, IKT 1,3 mkr samt e-hälsa 0,7 mkr sam investeringspåse om 0,7 mkr. Detta avser projekt som antingen sträcker sig över längre tid eller som av olika anledningar tagit lång tid att initiera på grund av till exempel upphandling. Investeringsbudgeten för den avgiftsfinansierade verksamheten uppgår till 15,7 mkr varav 9,9 mkr har nyttjats under år Det innebär ett överskott mot budget om 5,8 mkr. Överskottet härleds till att Smålandshamnar AB inte har hunnit färdigställa investeringarna under året. VERKSAMHETSMÅL Redovisning av verksamhetsmålen och balanserade styrkort för perspektiven ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling finns redovisade i kommunstyrelsens inledande kapitel. Driftbudget (mkr) Avgiftsfin verks Vks 70 Nyttjanderätt Hamnen Utfall 2017 Budget 2017 Utfall 2016 Intäkter 6,4 6,0 6,2 Kostnader -6,4-6,0-6,2 Summa 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 0,0 Skattefin verks A402 Personalavd -19,2-22,5-21,0 A403 Ekonomiavd -11,1-11,3-9,8 A404 Servicecenter -1,5-1,9-1,7 A 405 IT-avd -11,2-19,1-11,1 Summa -43,0-54,8-43,6 Årets resultat 11,8 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Avgiftfin verks Utfall 2017 Budget 2017 Utfall 2016 Investeringspåse -9,9-15,7-5,4 Summa -9,9-15,7-5,4 Årets resultat 5,8 Skattefin verks Invsteringspåse -2,9-3,6-3,1 Maskiner och inventarie -8,1-17,0-12,6 Summa -11,0-20,7-15,7 Årets resultat 9,7

131 NÄMNDREDOVISNING Kommunstyrelse Räddningstjänsten Kommunstyrelsens ordförande: Peter Wretlund Förvaltningschef: Morgan Olsson UPPDRAG Räddningstjänsten ligger under kommunstyrelsen. Förvaltningens ansvarsområden har varit brottsförebyggande arbete, räddningstjänst, intern säkerhet i kommunen, säkerhetssamordning och säkerhetsskyddsarbete. Förvaltningens uppdrag regleras bland annat i lagen om skydd mot olyckor och lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Grundläggande för verksamheten är ett snabbt ingripande för att rädda liv, egendom och miljö. Verksamheten omfattar räddningsinsatser, övning, planläggning, utbildning, brand- och olycksutredning samt tillsyn, tillståndsverksamhet och sotningsverksamhet. Räddningstjänstens ansvar omfattar även att analysera egna räddningsinsatser. Förvaltningen leder också kommunens interna säkerhetsarbete och samordnar arbetet med planering av kommunens verksamhet vid störningar och extraordinära händelser. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet räddningstjänsten Samverkan mellan Högsby, Mönsterås och Oskarshamn i den gemensamma operativa ledningsorganisationen har utfallit väl och är nu i full drift. Ett nytt fordon för främre ledning har upphandlats under året och är nu i full drift. En länsövergripande planering har genomförts under året där resurser från Kalmar, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Halland och Västra Götaland:s län har kartlagts för att kunna möta större resurskrävande räddningsinsatser. Gruppen har också träffats efter sommaren för att utvärdera arbetet samt faktiska händelser. Kalmar Läns räddningschefer har också träffats för att ta fram ett gemensamt synsätt på operativ ledning i syfte att underlätta samverkan vid större händelser. Länets kommuner tittar också på hur nuvarande ledningsfordon kan ersättas, fordonet är placerat i Oskarshamn. Byggnationen av tvättstuga för sanering av utrustning från sotpartiklar och andra cancerogena ämnen är slutförd. Räddningstjänsten Oskarshamn har under 2016 och 2017 deltagit i ett europeiskt projekt som handlar om räddningsinsatser kopplat mot nya energikäller (ex. vätgasdrivna fordon och solpaneler). Vi har fått nationell och internationell uppskattning för framtagandet av utbildningsmateriel i ämnet som presenterades på ett möte i Lissabon, där de flesta europeiska länders räddningstjänster närvarade. Under perioden har länets räddningstjänster fört samtal om att hitta former för kostnadseffektiv övnings och utbildningsverksamhet. Beslut har fattats att anordna tre kurser för nyanställda deltidsbrandmän under Operativ verksamhet Räddningstjänsten har under 2017 utfört 571 insatser jämfört med 574 under I dessa siffror är alla typer av ärenden registrerade. Förebyggande verksamhet Räddningstjänsten har genomfört förebyggande arbete enligt gällande lagstiftning. Förvaltningen är även myndighet för sotningsärenden. Arbetet med rengöring och kontroll av eldstäder samt rengöring av imkanaler utförs på entreprenad av Oskarshamnssotarna. Under året har 524 hembesök genomförts där personal från räddningstjänsten besöker de som vistas och bor i kommunen för att informera om hur man skyddar sig mot bränder och olyckor i hemmet. Utbildning Förvaltningen har under 2017 utbildat personer i brandskydd. Investering Under året har en del brandmateriel bytts ut samt ett nytt ledningsfordon för främre ledning att användas inom samverkanskommunerna Oskarshamn, Mönsterås och Högsby kommuner. Verksamhet krisberedskap och säkerhet En stor del av arbetet under 2017 har kretsat runt förberedelser inför, och sedan genomförande av KKÖ17. Kommunen har deltagit i en 2-dagars Lokal Samverkanskurs tillsammans med Västervik (arrangerad av Länsstyrelsen), sju personer från olika förvaltningar gick under våren en 2-dagars stabsutbildning, och utbildning av samtliga förvaltningars ledningsgrupper har genomförts under våren och hösten I slutet av november övade sen (teoretiskt) ett 30-tal personer under två dagar på att hantera en allvarlig kärnteknisk händelse. 67

132 NÄMNDREDOVISNING Brottsförebyggande rådet Förvaltningen har också aktivt deltagit i Brottsförebyggande rådets arbete, vilket under perioden bland annat handlat om utveckling av Grannsamverkan mot brott, och ett antal trygghetsvandringar i samverkan med Purple Flag-projektet. Kommande händelser Räddningstjänsten saknar idag ett fungerande övningsområde att genomföra miljö och arbetsmiljöanpassade övningar. Ett viktigt arbete är nu att hitta former för att kunna genomföra denna typ av övningar. Stor vikt läggs vid funktioner som främjar tänket med s.k. Friska brandmän, vilket innebär att personalen i så stor utsträckning som möjligt skall undvika att utsättas för farliga ämnen. Inom området brandsläckning finns det enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2007:7 krav på att varje rökdykare skall öva två gånger per år i förhöjd värme och tät rök för att upprätthålla kompetensen som rökdykare. För att möta vissa av dessa lagkrav, som ökar i mängd successivt, krävs det att räddningstjänsten idag hyr plats på särskilda övningsfält runt om i regionen upphör räddningstjänsten att vara egen förvaltning och ingår i stället som en avdelning i nybildade Kommunstyrelseförvaltningen. Avtal med annan part OKG, SKB Oskarshamns kommun har ett samverkansavtal med kärnkraftsindustrin om att kommunen ansvarar för räddningsstyrkan placerad vid brandstationen Simpevarp. Styrkan bedriver utryckande verksamhet för kärnkraftsindustrin och utför kommunala räddningstjänstuppdrag i nordöstra kommundelen. Landstinget Via avtal med Landstinget har SAMS (save more lives in Sweden) utförts. Det innebär att räddningsstyrkorna utfört kvalificerad förstahjälpen vård vid hjärtstillestånd, när närmaste ambulans har 15 minuter eller längre tid till den drabbade. Det innebär att ambulans och räddningstjänst larmas samtidigt till hjärtstopp. Ekonomiskt utfall Förvaltningen redovisar ett överskott på 0,9 mkr för Överskottet består av ökade intäkter för utbildning, ej budgeterad intäkt samt allmän återhållsamhet. Antalet räddningsinsatser under 2017 har varit i nivå med 2016 men ingen insats har varit personal- eller resurskrävande, detta påverkar också ekonomiska utfallet på ett positivt sätt. EKONOMISK REDOVISNING EKONOMI Driftbudget (mkr) Utfall 2017 Budget 2017 Utfall 2016 Avgiftsfin verks Vks 78 Rädddnings-tjänst avg fin 0,1 0,0 1,2 Summa 0,1 0,0 1,2 Årets resultat 0,1 0,0 1,2 varav överföring till nästa år 0,0 0,0 0,0 Skattefin verks Vks 27 Räddningstjänst skattefin verks -31,8-32,5-31,4 Summa -31,8-32,5-31,4 Årets resultat 0,7 0,0 0,1 varav överföring till nästa år 0,0 0,4 Totalt årets resultat 0,8 0,0 1,3 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Utfall 2017 Budget 2017 Utfall 2016 Avgiftfin verks Investeringspåse -0,5-2,5-0,7 Summa -0,5-2,5-0,7 Årets resultat 2,0-2,5 0,1 varav överföring till nästa år 0,0 0,0 0,0 Skattefin verks Investeringspåse -1,5-1,7-4,1 Summa -1,5-1,7-4,1 Årets resultat 0,2 0,0 0,0 varav ö verföring till nästa år 0,0 0,0 0,0 VERKSAMHETSMÅL Redovisning av verksamhetsmålen för perspektiven ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling finns redovisade i kommunstyrelsens inledande kapitel. 68

133 NÄMNDREDOVISNING Teknisk nämnd Nämndsordförande: Yvonne Bergvall Förvaltningschef: Torsten Nilsson NÄMNDENS UPPDRAG Enligt reglementet ska tekniska nämnden svara för fastighetsförvaltning, väghållning, allmän vattenoch avloppsförsörjning (VA), park- och skogsskötsel samt kost- och städverksamhet. Nämnden fullgör också trafikfrågor (trafiknämnd) och svarar dessutom för det lokala trafiksäkerhetsarbetet inom kommunen. Nämnden biträds av tekniska kontoret. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Tekniska nämndens verksamheter är mycket beroende av väder och vind. Väderleken påverkar framdriften av projekt, asfalteringssäsongen, kostnader för vinterväghållning, energiåtgång m m. Året har åter igen varit mycket intensivt för samtliga verksamheter. Nämnden driver egna verksamheter som vatten- och avloppsverksamhet och gatuoch parkverksamhet, men medverkar även i utvecklingen av hela kommunen genom t ex exploateringsverksamheten. Fastighetsförvaltningen och kost- och städ driver främst service internt till andra förvaltningar. Under året genomfördes p-skiva för gratis parkering i centrum vilket nämnden fick budgetkompensation för. Vidare infördes max 40 km/timme i tätorterna för att öka trafiksäkerheten. Investeringar VA-planen antogs under 2015 som styrning av VAverksamheten. För att säkerställa en god hälsa hos befolkningen och god miljö krävs en löpande uppdatering av va-verksamheten. Förvaltningen har även 2017 fortsatt med planeringen och genomförande av ett antal större projekt för att nå dessa mål: inkoppling av ny vattentäkt för Oskarshamn, en omfattande ombyggnad av Ernemar avloppsreningsverk och utökning av VAverksamhetsområdet i t ex Långö Kråkelund. Stora delar av ledningsnätet från kommunens expansion på och 70-talen, vilket medför att livslängden 50 år är slut och nätet behöver renoveras. Man genomför s k DUF-projekt för renovering av befintligt nät. I VA-planen ingår även hur utbyggnaden ska hanteras framöver. Årets enskilt största skattefinansierade investering är att ombyggnaden av järnvägsstationen till Resecentrum avslutats. Ombyggnaden påbörjades under 2015 och den renoverade byggnaden togs i bruk igen i december Mervärdespengar finansierar del av ombyggnaden. Byggnaden innehåller bl a en restaurang. Området vid järnvägsstationen har blivit centrum för regionaltrafiken. Det finns även en ny storbusshållplats för lokaltrafiken i centrum. Nästa steg i omvandlingen är en ny rangering för fordonen från och till Gotland. En ny förskola med fyra avdelningar samt en nattoch helgavdelning har byggts intill Sidensvansen i Kikebo. Omvandlingen av stadsmiljön har fortsatt genom omgestaltningen av centrum och ökad trygghet t ex genom mer belysning i Stadsparken. Slutligen är det fortfarande fokus på ökad trafiksäkerhet genom bl a fler gc-vägar, säkrare övergångsställen osv. Ekonomiskt utfall Drift avgiftsfinansierad verksamhet (VA) VA visar ett positivt resultat om 8,4 mnkr. Komponentmodellen genomfördes under 2017 och medför att kapitalkostnaderna minskade från först budgeterade 21 mnkr till verkliga 14 mnkr. Övrigt utfall består av såväl högre intäkter som lägre kostnader. Energikostnaderna har varit lägre men kostnaderna för ledningsnätet har varit högre än budget. Grundavgiften i brukningstaxan höjdes med 250 kr. Anläggningstaxan höjdes med 15 % då en extern utredning visade på obalans mellan kostnaderna och intäkterna i anläggningstaxan. VA-verksamhetens över- eller underskott räknas årligen av mot en fond. Fonden ska användas för att utjämna kapitalkostnadsökningarna för de stora projekten (ny vattentäkt och ombyggnaden av Ernemar ARV) framöver. Drift skattefinansierad verksamhet De skattefinansierade verksamheterna följer i stort sett budgetplanen. Kost o Städ visar ett överskridande om 0,9 mnkr som till största del beror på högre livsmedelskostnader i samband med upphandlingen av ett nytt livsmedelsavtal och servering av fler portioner. Andelen ekologiska livsmedel uppgår till drygt 29 % (23 % 2016). Målet 25 % uppnåddes Fastighetsavdelningens resultat följer budget förutom avseende kraftigt ökande kostnader för skadegörelse på framförallt skolor. Skadegörelsen uppgår till 1,6 mnkr. Energikostnaderna har varit lägre än planerat. Året har också varit mildare än normalåret, nästan 10 %. April och maj var kallare än normalt. Underhållskostnaderna har varit högre än budgeterat. Fastighetsbeståndet blir äldre och kräver mer underhåll. 69

134 NÄMNDREDOVISNING Investeringar avgiftsfinansierad verksamhet Av årets investeringsbudget på 155 mnkr har 83 förbrukats. Det har varit intensivt genom att projektet som avser ny vattentäkt avslutats, ombyggnaden av Ernemar ARV pågått i ett intensivt skede tillsammans med ordinarie drift och omfattningen av projekten som VA-omvandlingsområdena och budgeten för drift, underhålls- och förnyelse av ledningsnätet utökats. Va-verksamheten är mitt uppe i ett arbete för att anpassa sig till högre klimat-, miljö- och hälsomål. Utredning av framtida dagvattenhantering pågår. Långö Kråkelund har anslutits till det kommunala nätet. Projekten med va-omvandlingsområdena fortsätter till år 2030 och genomförandet är kopplat till de övergripande miljökvalitetsmålen i Sverige, kustmiljön. Budgeten för drift, underhåll och förnyelse av valedningar höjdes från 2015 till 12 mnkr/ år. Det är stort fokus på att leverera vatten av god kvalitet till kunderna och ta emot och rena avloppsvattnet enligt gällande krav i Sverige och EU. Investeringar skattefinansierad verksamhet Av årets budget 105 mnkr har 92 mnkr förbrukats. 7,5 av de 92 mnkr finansieras med mervärdespengar från SKB. 20 mnkr behöver överföras till 2017, då projekten fortsätter. De största projekten är ombyggnaden av järnvägsstationen till Resecentrum, ny förskola i Kikebo, ombyggnad av Arenan, igångsättningen av ombyggnaden av äldreboendet Solbacka samt omvandlingen av stadsmiljön. Trafiksäkerhetsarbetet med utökning av gång- och cykelvägar fortsätter. Tillbyggnaden av Kristinebergsskolans kapprum avslutas Projektet som avser en strandpromenad från Gunnarsö till Havslätt är klart. Tekniska kontoret medverkar även i exploateringsverksamheten och arbetena på Storskogens avfallsdeponi i samarbete med hamnsaneringsprojektet och KSRR. Vidtagna åtgärder Investeringar Huvuddelen av de mindre förändringarna har lösts genom omfördelningar inom befintlig budget. Vid större förändringar har tekniska nämnden ansökt om ytterligare budget hos kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. En större avvikelse som inte kunnat lösas inom befintlig budget är den nya förskolan i Kikebo som blivit 2 mnkr dyrare p g a dyrare markarbeten och särskild nattisavdelning. EKONOMI Driftbudget (mnkr) Avgiftsfinans verks Utfall 2017 Budget 2017 Utfall 2016 V 76 VA Summa Årets resultat 8-1 Skattefin verks A10 Övrig verksamhet A102 Fastighetsavdeln A108 Kost och service Summa Årets resultat 0-5 varav överföring till nästa år??? 2 EKONOMI Investeringsbudget (mnkr) Avgiftsfin verks VA Utfall 2017 Budget 2017 Utfall 2016 Avloppsreningsverk Vattenverk DUF (Va-ledningar) Omvandlingsområden Övriga investeringar Summa Årets resultat 72 varav överföring till nästa år Skattefin verks Investeringspåse Lönsamma investeringar Gatuombyggnader Gång- och cykelvägar Övriga gatuinvesteringar Särskilda satsningar gata Skolor o förskolor Vård o omsorg Övriga fastighetsinvest Särskilda satsningar fastighet Anpassn funktionsnedsatta Övrigt TN Summa Årets resultat 11 Överföring till nästa år 70

135 NÄMNDREDOVISNING VERKSAMHETSMÅL Uppföljning av mål (balanserade styrkort) Samtliga mål visar god uppfyllelse eller att vi är på väg mot målen. Följsamheten till de ekonomiska målen är god, såväl driftmålen som investeringsramarna. Under de senaste åren har nämnden fått kompensation för ökade kostnder vid exploateringar och investeringar vilket har varit viktigt i samband med de omfattande förändringarna i och med stadsomvandlingen. Nämnden prioriterar trafiksäkerhetsarbetet t ex genom att årligen satsa på gång- och cykelvägar enligt en särskild beslutad plan. Gc-vägarna prioriteras vid snöröjning och halkbekämpning. Genom att erbjuda sommarjobb och praktikplatser kan man knyta till sig goda medarbetare på sikt och även erbjuda de som har längre avstånd till ett vanligt jobb en möjlighet att utvecklas och få en inkomst. Resultaten i medarbetarenkäten har genomgående varit goda. Chefskapet och medarbetarskapet är en ständig daglig process. I samverkansgruppen träffas representanter för arbetsgivare och arbetstagare månatligen för att ha en dialog om större frågor. Fokus har varit på sjuktalen även under Förvaltningen nådde målet Utgångspunkten var 7 % mars I slutet av 2017 ligger sjuktalet på 4,7 %. Samtliga chefer och medarbetare har gjort ett gott arbete och det fortsätter under Nämndens verksamheter har genomgående fått högre betyg vid SCB:s medborgarundersökningar jämfört med BALANSERAT STYRKORT EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall 2017 Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och stadsbidrag Hålla budget Noggrannhet vid rekrytering Budgetuppföljningar Feb-maj, aug-dec Följa Oskarshamnsmodellen 100 % 100 % 90 % 95 % Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar Investeringsplan som beskriver totalkostnaden Projektets driftkalkyl Tids- och resursplaner för alla projekt, kalenderår 100 % 90 % MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall 2017 Delaktiga medborgare Öppenhet, information Nöjd-inflytande-index (SCB NII )*) NII God kommunal service Korta handläggnings och svarstider Fastlagda rutiner 100 % 90 % Attraktiva boenden God infrastruktur med säkra trafikmiljöer Underhålls- och investeringsbudgetarna 100 % 90 % Goda förutsättningar till försörjning Erbjuda praktikplatser, sommarjobb, sysselsättningsprojekt Antal årligen 25 st 30 st 71

136 NÄMNDREDOVISNING MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall 2017 Tryggad kompetensförsörjning/- utveckling Utvecklingsplan Andel anställda med utvecklingsplan 100 % 95 % Utbildning Tillräcklig kompetens för arbetet 100 % 95 % Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Nära till chefen/ tydlig chef Medarbetarenkät tekniska kontoret 100 % 98 % Tydliga roller/ struktur Medarbetarenkät tekniska kontoret 100 % 95 % Goda arbetsvillkor Bra och säker arbetsmiljö Medarbetarenkät tekniska kontoret 100 % 95 % Ökad närvaro Frisk och personalvård Sjuktal (närvaro) 95 % 95 % UTVECKLING Kommunövergripande: Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall 2017 Breddat näringsliv Samverkan mellan kommun och näringsliv Enkät Insikt: Nöjd-kund-index (NKI) (NKI 2013=62) NKI Attraktiv kommun God kommunal service Enkät SCB:s Medborgarundersökning: Bemötande o tillgänglighet (år 2010=54) *) Vatten o avlopp (år 2010=74) Gator o vägar (år 2010=53) Gc-vägar (år 2010=56) NMI NMI NMI NMI Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Biogasfordon Nyinvesteringsbudget 90% under mandatperioden *) Avser hela kommunen. SCB-undersökningarna genomförs normalt vartannat år. 72

137 NÄMNDREDOVISNING Samhällsbyggnadsnämnd Ordförande: Mathias Karlsson Förvaltningschef: Lena Saksi NÄMNDENS UPPDRAG Samhällsbyggnadsnämnden ska verka för en hållbar utveckling som innebär att medborgarna tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Vi ska bidra till en samhällsutveckling med jämlika och sociala levnadsförhållanden. Nämndens politiska verksamhet sker i huvudsak vid och inför möten för nämnden, arbetsutskottet och presidiet. Handläggning av ärenden, service till allmänheten och beredning inför politiska sammanträden hanteras av samhällsbyggnadskontoret. Samhällsbyggnadschefen har det övergripande ansvaret för verksamheten. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet En stark fokusfråga inom förvaltningen har varit bemötande, mot näringslivet såväl som mot medborgarna. Bland annat har detta medfört kraftigt förkortade handläggningstider. Ett annat fokusområde har varit att få ner omsättning av personal, vilket medfört att omsättningen av personal sjunkit från ca 25 % årligen till ca 8 %. Hållbarhetsarbetet har haft fortsatt fokus på Hållbarhetsprogrammet, projekt Giftfri förskola, och hur invånare i kommunen själva kan bidra till klimatarbetet. FN:s Agenda 2030 har lyfts in tydligare i arbetet. Upplysande och rådgivande insatser till invånarna har gjorts i samband med olika lokala aktiviteter och genom texter i trycksaker. Energirådgivningen har hållit 10 föredrag/ publika event, där totalt ca 250 personer har deltagit, samt gett enskild rådgivning till 25 personer. Kontoret sökte och beviljades 0,4 mkr för att delta i projekt "Lathund för Klimatanpassning" 2017, lett av SMHI. Kontoret har samarbetat med Kalmarsundskommissionen i ett projekt med syfte att återskapa våtmarker och därmed bevara mer vatten i landskapet. Kontoret har dessutom ansökt om och beviljats ett bidrag om 1,4 mkr för det treåriga projektet Coacher för energi och klimat. Folkhälsa och brottsförebyggande arbete har haft fokus på att minska psykisk ohälsa, upplysning om alkohol, narkotika, dopning och tobaksförebyggande arbete samt att minska känslan av otrygghet och öka trafiksäkerheten. Mycket av arbetet har bedrivits genom föräldramöten och på skolorna, genom att ingå i olika samverkansarbeten, anordna föreläsningar samt deltagit i olika projekt. Miljö- och bygglovsavdelningen har, utöver den planerade tillsynsverksamheten som bedrivs, även haft ett stort antal klagomålsärenden att hantera. Det är klagomål på främst buller från vägtrafik, ventilation och störningar från olika elektromagnetiska källor som inkommit under året. Dessa ärenden är ofta komplicerade och tidskrävande. Inventeringen av enskilda avlopp har fortsatt i enlighet med beslutad VA-plan. 204 enskilda avlopp har inventerats i år. Även remisser och verksamhetsförändringar på kärnkraftverket har medfört tidskrävande och komplicerade ärenden. Antalet inkomna bygglov- och anmälningsärenden enligt plan- och bygglagen har minskat under året, jämfört med Byggenheten har korta handläggningstider, där ca 90 % av ärendena handläggs inom fem veckor. Antalet ansökningar enligt bostadsanpassningslagen har ökat under året och arbetsbelastningen har stundtals varit hög. Kartavdelningen har med en lyckad rekrytering av en ny mätingenjör kunnat fastställa en fortsättning av avtalet kommunala förrättningsförberedelser, KFF med lantmäteriet. En ny storformatsskrivare har tillsammans med planavdelningen köpts in. Arbetet med att köpa in och bygga upp 3Dvisualisering har påbörjats. Planavdelningen har utöver arbetet med detaljplaner skickat ut översiktsplanen på samråd, reviderat bostadsförsörjningsprogrammet, reviderat plan- och bygglovstaxan och upphävt ålderdomliga fastighetsplaner. Typ av insats Husutstakningar Projekteringsmätningar Nybyggnadskartor Förrättningsförberedelser GIS-leveranser Bygglovskartor Bostadsanpassningsans Bygglov/ bygganmälan Miljötillsyn A/B-företag Miljötillsyn C-företag Miljötillsyn U-företag Miljötillsyn Lantbruk Hälsoskyddstillsyn Livsmedelstillsyn Folköl, tobak, läkemedel i detaljhandeln Inventering enskilda avlopp Oplanerad miljö/hälsoskyddstillsyn Strandskydd I tabellen redovisas antalet aktiviteter för resp. år 73

138 NÄMNDREDOVISNING Antal planer Del av planprocessen Beslut om planuppdrag Planavtal 1 Samråd Granskningsprocesser Antagna planer i SBN 8 6 Antagna planer i KF Överklagandeprocesser Lagakraftvunna planer I tabellen redovisas hur många planer som har genomgått de olika stegen i planprocessen under Antagna detaljplaner: Laxen 10 m.fl., Norra Inre Hamnen Del av Döderhult 1:1 m.fl. väg mellan Kvastmossen & Karossen Emmekalv 4:309, Påskallavik Misterhult 1:18, Gamla kommunhuset Del av Gråsparven 1 del av Oskarshamn 3:3, Kikebogatan Upphävda fastighetsplaner: För centralorten Oskarshamns kommun samt Figeholm Ändring av detaljplan genom tillägg: Sörvik 2:42 m.fl. fastigheter Sörvik 4:11 m.fl. fastigheter, Elsemar Program: Bostadsförsörjningsprogram Ekonomiskt utfall Drift Verksamheten visar ett överskott om 1,7 mkr, varav 1,3 mkr är medel för särskilda projekt som inte kunnat slutföras under året. Samhällsbyggnadsnämnden äskar att dessa medel får överföras till Investering Under året har 0,1 mkr utnyttjats för inköp av en så kallad plotter, en storformatsskrivare. Planerat införande av digitalt mellanarkiv är försenat och planeras genomföras under EKONOMISK REDOVISNING EKONOMI Driftbudget (mkr) Skattefin verks Avd/ Vks Utfall 2017 Budget 2017 Utfall SBK -25,4-27,1-23,7 Summa -25,4-27,1-23,7 Årets resultat 1,7 2,5 varav överföring till nästa år 0,4 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Skattefin verks Utfall 2017 Budget 2017 Ufall 2016 Investeringspåse -0,1-0,6 0,0 Summa -0,1-0,6 0,0 Årets resultat 0,5 0,3 varav överföring till nästa år 0,3 Vidtagna åtgärder Kostnaderna för bostadsanpassning är händelsestyrd och har ökat under året. Då det är en följd av en ökad grupp äldre i samhället så förutser kontoret att dessa kostnader kommer fortsätta att öka framöver. Svårigheter att rekrytera kompetenta och erfarna medarbetare till vakanta tjänster delas med samtliga kommuner i Sverige, då tjänsterna i huvudsak besätts inom bristyrken. Vi motverkar detta genom att arbeta med att få medarbetarna att välja att stanna kvar. Kontoret hade två ofinansierade tjänster på bygglov och avlopp under året. Dessa finansierades av aktiv återhållsamhet. VERKSAMHETSMÅL Ekonomi Förvaltningen hushållar väl med skattemedel. Genom aktiv återhållsamhet kunde kontoret finansiera två ofinansierade tjänster under året och ändå visa ett positivt resultat. Medborgare Arbetet med att skapa ett gott bemötande och god service gentemot medborgarna pågår ständigt och är extra viktigt, då förvaltningen har en utåtriktad verksamhet. Arbetet har medfört förkortade 74

139 NÄMNDREDOVISNING handläggningstider och vunnit uppskattning hos både näringslivet och allmänheten. Även vårt arbete med att effektivisera och skapa goda rutiner har bidragit till framgången. Medarbetare Omsättning av personal orsakar stora bekymmer även externt, då både handläggning och myndighetsutövning försenas och kan bli mindre rättsäker. Detta påverkar även vårt näringsliv. Majoriteten av yrkesgrupperna inom samhällsbyggnad är svårrekryterade bristyrken, där framförallt erfaren personal har god löneutveckling och ökar sin kompetens genom att byta arbetsplats. Personalen på samhällsbyggnad har hög kompetens och det pågår dessutom en konstant kompetenshöjning genom vårt sätt att arbeta. Genom kontorets prioriterade arbete med ett gott arbetsklimat, lönestrukturer, kompetenshöjning och personalvård så har personalomsättningen under året minskat från ca 25 % till 8 %. Utveckling Översiktsplanen var på samråd från 6 nov 22 jan. Under den tiden hölls 19 samrådsmöten med privatpersoner, föreningar och intresseorganisationer på olika platser i kommunen. Under våren kommer planen att bearbetas och beräknas kunna skickas på utställning till sommaren. 75

140 NÄMNDSREDOVISNING BALANSERADE STYRKORT = uppnått mål = mål på väg att uppnås = ej uppnått mål = mätning ej gjord Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och stadsbidrag Rätt kostnadstäckningsgrad i myndighetsutövningen Andel av kostnad som finansieras via taxa Plan, Miljö, Bygg, Livsmedel, Alkohol, Tobak Minst 70 % av den faktiska myndighetsutövnin gen (=50 % av den myndighetsanknut na verksamheten) Målet är uppfyllt. Förvaltningen hushållar väl med skattemedel. MEDBORGARE Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall God kommunal service Attityd, bemötande Positiva svar i SKLs Löpande Insikt Attraktiva boendeformer Goda förutsättningar till försörjning Planberedskap som klarar visionen invånare 2030 i olika miljöer, boende för alla och valfrihet på bostadsmarknaden både i stad och yttertätort God planberedskap för verksamheter Detaljplaner för nya bostäder Detaljplanelagd area NKI 65 Målet är uppfyllt enligt våra egna enkäter istället för Insikt. 500 bostäder Målet är uppfyllt m 2 per mandatperiod Arbete pågår enligt plan, målet kommer att uppfyllas. MEDARBETARE Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Goda arbetsvillkor Positivt arbetsklimat NMI i enkät Minst samma nivå som föregående mätning Målet är uppfyllt. UTVECKLING Ökad tillväxt Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Utveckling av god infrastruktur och kommunikation Aktuell översiktsplan Färdig för antagandebeslut i KF Ny ÖP Arbete pågår enligt plan, målet beräknas uppfyllas. 76

141 NÄMNDSREDOVISNING Bildningsnämnden NÄMNDENS UPPDRAG Bildningsnämnden ansvarar för hela utbildningsområdet från förskola till vuxenutbildning samt kultur- och fritidskontorens verksamheter som museer, bibliotek, Xperiment, kulturminnesvård, Arena Oskarshamn, idrottsplatser, badplatser, gästhamnar, campingplatser, motionsspår och fritidsgårdar. Nämnden har även tillstånds- och tillsynsansvar för enskilt bedrivna förskolor och fritidshem. ÅRETS HÄNDELSER Alla chefer fortsätter att leda och motivera det fantastiska jobb som medarbetare bedriver. Resultatet som redovisades i bokslutet 2016 har påverkat förvaltningens arbete under Förvaltningschef har slutat och ny förvaltningschef har tillträtt. Förvaltningsekonom har varit föräldraledig, ersättare utsågs i god tid och pga. av sjukdom kom en tidigare förvaltningsekonom in som stöd de sista tre månaderna. Två nya verksamhetschefer har påbörjat sitt arbete inom förskola och grundskola. IKT-satsningen tillsammans med IT-avdelningen fortgår med gott resultat. Ansvar tas för de viktiga utmaningarna: komptensförsörjning, lokalbehov och ledarskapet i alla verksamheter och på alla nivåer. Kikeboskolan har lagts ned och en paviljong i Figeholm har avvecklats och flyttats. Orsaken är att tre asylboenden lagts ned. Vid höstterminens start välkomnades barn och familjer till den nya förskolan Sidensvansen. Förskolan är byggd utifrån ett hållbarhetsperspektiv och ingår som en av två förskolor i projektet giftfri förskola. Övriga förskolor har också fokuserat hållbarhet genom att exempelvis byta ut madrasser och soffor. Förskolan Humlan har efter systematiskt miljöarbete certifierats med Grön Flagg. Satsningen med extra HR-stöd till förskolecheferna för att minska sjukskrivningstalen i förskolan har bidragit till en högre frisknärvaro på förskolorna. Rekrytering av leg. förskollärare är ett ständigt pågående arbete. Andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen har sjunkit från 60 % år 2014 till 40,9 % för år Ett strategiskt arbete för att öka andelen legitimerade förskollärare är initierat. Trots att andelen asylbarn minskat, finns fler barn i förskolan vid årets slut än vad det fanns Digitaliseringsarbetet är under utveckling i förskolorna. Analysen av förskolans systematiska kvalitetsarbete visar att måluppfyllelsen är god inom läroplanens områden. Inom grundskolan är en av de stora utmaningarna att ge rektorerna goda förutsättningar gällande ekonomi, personal och arbetsbelastning. Tack vare gott bemötande av och från medarbetare, kontakt med lärarstudenter och representation vid mässor har samtliga utbildningsverksamheter lyckats bra med rekrytering. Andelen legitimerade lärare i förskola, skola och gymnasium kan förbättras. Det systematiska kvalitetsarbetet i grundskolan visar att måluppfyllelsen är god inom läroplanens områden: Skola och hem och Övergång och samverkan. Stora utmaningar finns fortsatt gällande alla elevers kunskapsutveckling och måluppfyllelse, ett fortsatt värdegrundsarbete, samt rektors ansvar utifrån styrdokumenten. I jämförelse med 2016 var en högre andel åk 9:or behöriga till gymnasiet Projektet Plug-in har slutförts med goda resultat för deltagande elever, och ett liknande projekt, Motivation leder till framgång, har startats upp på två högstadieskolor. De två nya kapitlena i läroplanen är väl implementerade i förskoleklass och fritidshem. En kartläggning av fortbildningsbehoven hos pedagoger är genomförd under hösten. Även kommande obligatorisk lovskola har förberetts. Under året har Oscarsgymnasiet och vuxenutbildningen haft stort fokus på att anpassa verksamheten efter de volymförändringar som skett. Ett systematiskt arbete har bedrivits med fokus på att göra undervisningen tillgänglig för alla elever. Oscars ligger fortfarande högt gällande examen inom fyra år. Totalt klarade 96,8 procent av eleverna i åk 3 alla sina kursbetyg. 93 procent av eleverna på skolan når gymansieexamen. Inom det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklingsområdena: systematiskt kvalitetsarbete, rektors pedagogiska ledarskap samt implementering av läroplanens nya delar identifierats och prioriterats inom både Oscarsgymnasiet och vuxenutbildningen. För vuxenutbildningens del i övrigt har den goda regionala arbetsmarknaden resulterat i att många avbrutit sina studier för att börja jobba. Avbrottsfrekvensen är 50 procent. 89 procent av de satta betygen är E eller högre. Inom fritidsverksamheten har året varit intensivt med många projekt och uppstart av nya verksamheter. Upprustningen av de kommunala och föreningsägda motionsspåren har tagit fart. På två av de kommunala badplatserna har tillgänglighetsanpassningar startats, där Råsviks badplats är färdigställd. Vid Mörtfors badplats har ett hopptorn uppförts. Den gamla konstgräsmattan på Arena Oskarshamn har bytts ut. På grund av nya krav från hockeyförbundet blev inte sargen i ishallen 77

142 NÄMNDSREDOVISNING godkänd och en upphandling fick genomföras innan sommaren. Bytet av sargen skedde under en väldigt tajt tidsperiod i september månad när det fanns is i anläggningen, vilket gjorde arbetena svåra. Den första etappen på ombyggnationen av bad och gymdelen, som varit försenad på grund av fördyring av projektet, startade under sommaren och har fortsatt under hela hösten. Havslätts camping har för andra året i rad drivits av fritid, i år med en ny arrendator för restaurangen. Upprustningen av campingen har fortsatt med ommålning av stugor, markarbeten och ställplatser för husbilar. Mycket positiv respons har lyfts fram av gästerna och under några sommarveckor var campingen fullbelagd. I början av året stod den nyrenoverade lokalen för Kristdala fritidsgård klar och i samarbete med Kristdalaskolan anställdes en fritidsledare. Fritidsgården smygöppnade under mars och invigning hölls i maj. Skolavslutningskvällen för årskurs 6-9, som arrangeras av fritidsgårdarna, hölls detta år på Big Bang. Kvällen blev lyckad med runt 150 besökare. Vårens verksamhet inom fritidsgårdarna avslutades med två veckors läger på Västra gård. I samband med årets kulturnatt genomfördes ett ungdomsevent på Stadsparkens fritidsgård, där en känd artist lockade många ungdomar. Året avslutades med det traditionsenliga juldoppet och nyårsbubblet i simhallen och på julaftons förmiddag fanns hela 350 besökare på plats. Kulturverksamheten genomförde en mängd projekt och koncept Så till exempel Lörda! Lörda!. Ett brett programutbud som innebar att Kulturhuset och museerna varit lördagsöppna och avgiftsfria fjorton lördagar i sträck under sommaren. Levande musikunderhållning med emfas på unga musikutövare har arrangerats på Döderhultarens torg i anslutning till familjeorienterad verksamhet inomhus på kulturhusets olika enheter. Arrangemanget har varit mycket lyckat och andelen besökare, däribland många familjer var stor. Med stöd av medel från MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) har sommarlovsaktiviteter under rubriken Sommarkultur genomförts för unga i åldern 6 till och med 16 år. Även detta med mycket gott resultat. 540 barn och unga har deltagit i gratis kulturrelaterade aktiviter. Musikskolan fick ny chef i november och Musikskolan har påbörjat projektet Mer kultur i Oskarshamn där medel från Kulturrådet möjliggör kostnadsfria kulturaktiviteter såsom bild och form, teater, dans och filmkurser för barn och unga i hela kommunen. Tillgänglighet till kulturrelaterade upplevelser och estetisk verksamhet utifrån både ett demokratiskt och socialt perspektiv är ledord som kulturavdelningens olika enheter arbetar efter. Möjligheter för samtliga målgrupper i kommunen att ta del av kulturupplevelser är essentiellt för alla välmående, och hinder som avgifter, begränsade öppettider samt även innehåll ses över. Kulturhuset ser en tydlig ökning av besökare till de olika enheterna sedan årsskiftet. Fler projekt och koncept har erbjudits och ytterligare kommer att lanseras. Här några exempel utifrån rubrikform: Kulturnatten 2.0, Musikturné (ett antal unga band turnerade i fyra veckor runt i kommunen), invigning av statyn Alter Ego på Döderhultarns plats, Medborgarskapsceremonin, Kultur i skolan och Lörda! Lörda! Oskarshamns kommun placerar sig strax över genomsnittet i landet avseende hur många kronor per invånare som satsas på kultur. I den pengen finns allt från biblioteken, musikskola, muséer, bidrag till föreningsliv och studieförbund. Även hyreskostnader och annan drift räknas in i kulturinvesteringarna. Vid en genomlysning av hur effektiv fördelningen av kulturmedlen är uppmärksammades att nuvarande fördelningspolicy av kulturbidrag och ekonomiskt stöd till externa aktörer inte är den bästa möjliga enligt krav på offentlig tillgänglighet som kulturavdelningens uppdragsmål kräver. Frisknärvaro 2017 Uppföljningen av frisknärvaron under perioden visar att utvecklingen går åt rätt håll. Jämfört med delårsbokslutet 2016 har vi ,51 procent högre frisknärvaro, vilket motsvarar totalt 93,52 procent. Det innebär att sjuktalet är 6,48 procent 2017 jämfört med 6,99 procent Analysen av bakomliggande faktorer visar att det inte finns någon tydlig orsak till varför det ser ut som det gör. Viss frånvaro handlar om psykisk ohälsa och som är relaterad till arbete eller privatliv. Viss orsak beror på fysiska eller kroniska sjukdomar som inte är arbetsrelaterade. Verksamhet Totalt Central förv. 92,43% Förskola 91,00% Skola 94,47% Oscars 96,46% Fritid 94,90% Kultur 95,60% Totalt ,52% Totalt ,01% Ekonomiskt utfall Drift Bildningsnämndens driftredovisning 2017 visar ett underskott om -13,0 mkr, varav 0,4 mkr utgör 78

143 NÄMNDSREDOVISNING kapitalkostnadsöverskott. Redovisat resultat exklusive kapitalkostnadsöverskott är därmed ett underskott om -13,4 mkr. Förskolans verksamhetsområde redovisar ett underskott om -2,9 mkr exklusive kapitalkostnader. Förskolans underskott härleds till minskade intäkter i form av elevpeng, vilket beror på färre barn än prognostiserat under perioden. Underskottet härleds också till att personalkostnaderna inte har anpassats i den omfattning som varit nödvändig. Grundskolans verksamhetsområde redovisar ett underskott om -2,0 mkr exklusive kapitalkostnader. Grundskolans underskott härleds främst till minskade intäkter i form av elevpeng, vilket beror på färre elever än prognostiserat. Underskottet härleds också till att personalkostnaderna inte minskat i samma takt som minskningen av antalet elever under de första sex månaderna på året samt ofinansierade lokalkostnader. Gymnasieskolan/ vuxenutbildningen redovisar ett överskott om 1,0 mkr exklusive kapitalkostnader, vilket härleds till att vuxenutbildningen fått mer statsbidrag än prognostiserat. Fritidsverksamheten redovisar ett mindre underskott om -0,2 mkr exklusive kapitalkostnader. Underskottet härleds till två projekt, där fritidsavdelningen beviljats medel av kommunstyrelsen. Ersättningen för projekten på totalt 0,4 mkr har inte kompenserats som utlovat utan belastar istället resultatet. Kulturverksamheten redovisar ett överskott om 0,3 mkr exklusive kapitalkostnader. Överskottet kan härledas till flera faktorer, där köpstoppet är en. Andra orsaker är invigningen av nya biblioteksfilialen i Kristdala som erhöll fler hyresfria månader än budgeterat, samt att biblioteken genererade något högre intäkter än prognostiserat. Central förvaltning och förvaltningschef redovisar ett underskott om totalt -9,5 mkr exklusive kapitalkostnader, vilket härleds till mindre intäkter, ökade skolskjutskostnader, personalkostnader samt högre lokalkostnader än budgeterat. I avvikelsen ingår också avslag från Migrationsverket avseende eftersök från 2016 på totalt 3,8 mkr som belastar negativt innevarande period, samt extraordinära kostnader för bland annat lokaler både 2016 och EKONOMISK REDOVISNING EKONOMI Driftbudget (mkr) UtfMll 2017 Budget 2017 UtfMll 2016 SkMttefin verks AnsvMr Förvaltningschef -0,8-0,5-1,5 Central förvaltning -449,3-440,0-39,6 Förskola -24,9-22,1-152,9 Grundskola -53,7-51,8-256,6 Gymnasieskola/vux -36,7-37,8-107,6 Kultur ,0-28,7 Fritid -45,9-45,9-49,9 SummM -645,3-632,1-636,8 Årets resultmt -13,1 Investering Investeringsbudgeten 2017 uppgår till 14,5 mkr. De totala investeringarna under året uppgår till 12,5 mkr, vilket innebär ett överskott mot budget om 2,0 mkr. Överskottet härleds till största del av investeringsprojektet motionsspår inom fritidsverksamheten. Projektet pågår under åren med en total budget om 4,5 mkr. Förseningar har uppstått främst beroende på en större upphandling gällande belysning på motionsspåren. EKONOMI Investeringsbudget (mkr) UtfMll 2017 Budget 2017 Avv 2017 Skattefin verks 9013 Ny sarg ishallen -2,4-2,0-0, Konstgräsmatta Arenan -2,3-2,5 0, Tillgänglighet badplatser -0,4-0,6 0, Nya möbler stadsbinlioteket -0,6-0,6 0, Förskola inventarier -1,3-1,3 0, Motionsspår -0,5-2,4 1, Övningsbuss FT -0,3-0,3 0, Latrintömninganordn. gästham. -0,2-0,2 0, KN konstinköp -0,1-0,1 0, Investeringspåse -1,5-1,5 0, Gymnasiet ej detalj -0,9-0,9 0, Investeringspåse kultur -0,5-0,5 0, Investeringspåse fritid -1,6-1,6 0,0 Summa -12,5-14,5 2,0 Årets resultmt 2,0 varav överföring till nästa år 1,E 79

144 NÄMNDSREDOVISNING Vidtagna åtgärder Målet är en budget i balans, vilket hittills har inneburit: Nedläggning av Kikeboskolan, effekt: tkr Avveckling av paviljongen i Figeholm, effekt: 180 tkr. Översyn av nyschablonen, nytt beslut i kommunstyrelsen, effekt: tkr. Översyn av elevpengen för nyanlända. Från och med augusti ges extra elevpeng till nyanlända äldre än 2 år under de första två åren i Sverige med undantag från högstadiet som även erhåller ersättning upp till fyra år i Sverige, effekt: 517 tkr. Minskade personalkostnader utifrån antalet barn/ elever budgetdisciplin. Effekt: ej gjorts i tillräcklig stor omfattning. Bufferten används till ett eventuellt underskott och inga extra projekt, effekt: tkr Minskade övriga inköp budgetdisciplin. Effekt: tkr. Inköp på 10 tkr eller mer beslutas av chef. Översyn gällande stöd för semesterlöneskuld. Stöd har uteblivit. Köpstopp 2017 från och med 14 november. Efterlevts. Översyn av rutiner gällande statsbidrag. Efterlevts. Översyn av rutiner gällande anställningar samt avslut av dessa. Efterlevts. Ekonomimöte varje vecka med förvaltningsekonom, förvaltningschef samt gymnasiechef. Avstämningsmöten med ekonomichefen. Utbildning av chefer och ekonomer gällande inköp och investeringar 14 september. Stöd och utbildningsinsatser utifrån behov till lokala ekonomer och första linjens chefer. Har delvis genomförts. Vid nyanställning av ekonomiassistent kommer kravspecifikationen innehålla krav på ekonomiutbildning. VERKSAMHETSMÅL Bildningsnämndens verksamhetsmål gäller till december Ekonomi Verksamhetens nettokostnader dividerat med budgetramen under en tvåårsperiod Bildningsnämnden är en resultatenhet. Med ekonomi i balans menas att nämnden ska hålla sig inom budgetramarna som är beräknade utifrån det kommunövergripande målet. Mätning görs årligen av närmast föregående tvåårsperiod i samband med årsbokslut. Målet är inte uppnått. Medborgare Bemötande av och kommunikation med besökare och föräldrar Andelen besökare och föräldrar som rekommenderar verksamheten till andra mäts i kvalitetsenkäten varje år. Drygt 88 procent av vårdnadshavarna till elever i åk F-9 anger att de kan rekommendera verksamheten till en annan vårdnadshavare. Fritidskontorets kundenkäter visar att 96,1 procent av besökarna i fritidsgårdar (96,3 %) och i simhall (94,1 %) kan rekommendera besök till någon annan. Vilket visar på en mycket god måluppfyllelse. Totalt är målet är på väg att uppnås. Erbjuda förskoleplats inom 4 månader för 1:a eller 2:a handsalternativet Alla har erbjudits plats inom fyra månader. Det har inte varit möjligt att erbjuda alla plats utifrån 1:a eller 2:a handsalternativet. Målet är inte nått. Barns och elevers delaktighet Andelen elever som upplever att personal och skolledning tar till vara på deras synpunkter utifrån målen i nationella och lokala styrdokument mäts varje år i kvalitetsenkäten. Enkäterna visar att 85 procent av eleverna upplever att de blir lyssnade på helt eller delvis. Målet är inte nått. Medarbetare Medarbetare upplever att de har möjlighet att påverka på sin arbetsplats Andelen medarbetare som upplever att de har möjlighet att påverka sin arbetsplats mäts årligen. - 79,2 procent upplever att de har möjlighet att påverka arbetstakten. - 95,9 procent upplever att de har befogenheter att lösa sina arbetsuppgifter. - 93,5 procent upplever att de har möjlighet att delta i planeringen av hur arbetet ska utföras. - 87,6 procent upplever att de kan påverka förändringar som rör deras arbetsuppgifter. - 87,5 procent upplever att de kan prioritera i vilken ordning arbetsuppgifterna ska utföras. - 70,6 procent upplever att de kan påverka stopptider och deadlines procent upplever att de har handlingsutrymme för att lyckas med sitt arbete på ett bra sätt. Måluppfyllelsen bedöms som acceptabel. Återkoppling Forskning visar att återkoppling och nära ledarskap är viktiga framgångsfaktorer för arbetsmiljö och frisknärvaro. Andelen medarbetare som upplever kontinuerlig återkoppling på genomfört arbete från närmaste chef mäts i den årliga medarbetarenkäten. 68,1 procent upplever sig få regelbunden återkoppling på utfört arbete. Samtidigt upplever 90 procent att de får tillräckligt stöd av sin närmaste 80

145 NÄMNDSREDOVISNING chef. 96,5 procent upplever att de har regelbundna utvecklings-/ medarbetarsamtal med sin närmaste chef. Utifrån ovanstående, där det framgår att stödet från närmaste chef är tillräckligt är måluppfyllelsen acceptabel. från föregående år och ligger på 220,3. Målet är uppfyllt. En attraktiv arbetsplats Andelen medarbetare som rekommenderar sin arbetsplats till andra var vid senaste mätningen 94,7 procent. Måluppfyllelsen bedöms som god. Utveckling En stimulerande verksamhet Andelen som tycker det är roligt eller meningsfullt att delta i och besöka verksamheterna förskola, skola, kultur och fritid mäts i kvalitetsenkäten. 70 procent av eleverna i förskoleklass till och med gymnasiet upplever att skolarbetet är stimulerande och lockar till ökat lärande. Skillnaden mellan olika åldersgrupper är stor. Förskoleklass: 95,4 % Årskurs 1 2: 93,9 % Årskurs 3 5: 86,3 % Årskurs 6 9: 61,8 % Gymnasiet: 58 % Skolinspektionens elevenkäter åk 9 samt åk 2 på gymnasiet hösten 2017: 63 % Mätningen inom fritidskontorets verksamheter i december 2017 visade att 98,5 procent av besökarna var nöjda med verksamheterna i fritidsgårdar (98,4) och simhall (100). Ingen enkät har genomförts gällande kulturen. Andelen elever som slutar musikskolan under pågående termin är låg. Muntlig återkoppling på genomförda kulturaktiviteter är mycket god. Helhetsbedömningen är att den sammanlagda måluppfyllelsen är acceptabel. En oro finns gällande äldre elevers upplevelse av hur stimulerande undervisningen är. En likvärdig förskola/ skola - Lika tillgång till utbildning - Lika kvalitet på utbildning - Kompensera för elevers olika förutsättningar och behov Framgångsfaktorerna mäts med ett antal nyckeltal. Ett av nyckeltalen är: Alla elever läser efter sitt första skolår. I juni 2017 var det 262 av 275 elever, det vill säga 95,3 procent av eleverna som läste efter årskurs 1. Uppföljningen visar att ytterligare ett antal av dessa elever nu läser. Skolverkets obligatoriska bedömningsunderlag kring elevens läsutveckling i år 1 har varit mätinstrument. Bedömningen är att måluppfyllelsen är mycket god. Källa: Qlikview bygger på Extens, Oskarshamns kommuns verksamhetssystem för hantering av barn och elever (Statistiken på kommunnivå från Siris är felaktig och har därför inte använts). Vid mätningen av det tredje nyckeltalet: Alla barn och elever använder modern teknik för kommunikation och lärande framkommer att förutsättningar för användandet finns men att graden av användande fortfarande varierar utifrån kompetens och intresse. Bedömningen är att måluppfyllelsen är acceptabel. Andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet var 81 procent. Målet om 100 procent är därmed inte nått. Rikets kommunala huvudmän har ett genomsnittligt värde på 80,5 procent. 100,00% 95,00% 90,00% 85,00% 80,00% 75,00% 70,00% Behörighet yrke Behörighet estet Behörighet samhälle Behörighet natur Källa: Qlikview bygger på Extens, Oskarshamns kommuns verksamhetssystem för hantering av barn och elever (Statistiken på kommunnivå från Siris är felaktig och har därför inte använts). För gymnasieskolan mäts andelen elever som uppnår yrkesexamen eller gymnasieexamen. Totalt är det 93,1 procent. Andelen som når yrkesexamen är lägre än andelen som når gymnasieexamen. Läsåret 15/ 16 låg riksgenomsnittet på 89,6 procent. Målet är acceptabelt Nyckeltalet Skolornas totala meritvärde enligt Skolverkets beräkning redovisas årligen. Meritvärdet gällande slutbetyget för årskurs 9 har ökat 81

146 NÄMNDSREDOVISNING Andel gymn.examen VVS- och fastighetsprogrammet Teknikprogrammet Restaurang- och Industritekniska programmet Handels- och Estetiska programmet Ekonomiprogrammet Barn- och fritidsprogrammet 50,0% 75,0% 100,0% I dag har 94,5 procent av eleverna för avsikt att arbeta eller studera vidare inom respektive yrkesgrupp. Måluppfyllelsen är god. Källa: Qlikview bygger på Extens, Oskarshamns kommuns verksamhetssystem för hantering av barn och elever. Satsning på gymnasieutbildning med Teknik- och Vårdcollege Andelen elever i årskurs 2 inom Teknik- och Vårdcollege som har för avsikt att studera vidare eller söka arbete inom teknik eller vård mäts inom ramen för verksamhetsmålen. Invigning av förskolan Sidensvansen Kristdala fritidsgård 82

147 NÄMNDSREDOVISNING BALANSERADE STYRKORT = uppnått mål = mål på väg att uppnås = ej uppnått mål = mätning ej gjord EKONOMI Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Verksamhets mål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Utfall Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Ekonomi i balans Verksamhetens nettokostnader dividerat med budgetramen under en tvåårsperiod. Årligen i samband med årsbokslut Max 100 % MEDBORGARE Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsm ål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Utfall God kommunal service Bemötande av och kommunikation med besökare och föräldrar Andelen besökare och föräldrar som rekommenderar verksamheterna till andra. Vartannat år i kvalitetsenkät 100 % Erbjuda förskoleplats inom 4 månader för 1:a eller 2:a handsalternativet Andelen barn som under det senaste året fått plats på 1:a eller 2:a-handsvalet, inom 4 månader. Årligen i enlighet med det systematiska kvalitetsarbetet 100 % Delaktiga medborgare Barn/elevers delaktighet Andel elever som upplever att personal och skolledning tar till vara på deras synpunkter utifrån målen i de nationella och lokala styrdokumenten. Vartannat år i kvalitetsenkät 100 % MEDARBETARE Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelseti d Utfall Tydligt och utvecklande ledarskap samt aktivt medarbetarskap Medarbetare upplever att de har möjlighet att påverka på sin arbetsplats Andel medarbetare som upplever att de har möjlighet att påverka på sin arbetsplats. Årligen i medarbetarenkät 100 % Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling Återkoppling En attraktiv arbetsplats Andel medarbetare som upplever kontinuerlig återkoppling på genomfört arbete från närmsta chef. Andelen medarbetare som rekommenderar sin arbetsplats till andra. Årligen i medarbetarenkät Årligen i medarbetarenkät 100 % 100 %

148 NÄMNDSREDOVISNING UTVECKLING Kommunövergripande mål: Ökad tillväxt Verksamhe tsmål Framgångsfaktor Nyckeltal Mättid Måltal Uppfyllelsetid Utfall Attraktiv kommun En stimulerande verksamhet Andelen som tycker att det är roligt eller meningsfullt att delta i och besöka verksamheterna, förskola, skola, kultur och fritid. Vartannat år i kvalitetsenkäten 100 % En likvärdig förskola/skola lika tillgång till utbildning lika kvalitet på utbildning Alla elever läser efter sitt första skolår. Årligen i enlighet med det systematiska kvalitetsarbetet 100 % kompensera för elevers olika förutsättningar och behov Skolornas totala meritvärde enligt Skolverkets beräkning av meritpoäng. Årligen i enlighet med det systematiska kvalitetsarbetet Årlig ökning Alla barn och elever använder modern teknik för kommunikation och lärande. Vartannat år i kvalitetsenkäten 100 % Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet för gymnasiet. Årligen i enlighet med det systematiska kvalitetsarbetet 100 % Andelen elever som uppnår yrkesexamen eller gymnasieexamen. Årligen i enlighet med det systematiska kvalitetsarbetet 100 % Satsning på gymnasieutbildning med Teknik- och Vårdcollege, Andelen elever i årskurs 2 inom Teknik- och Vårdcollege som har för avsikt att studera vidare eller söka arbete inom teknik eller vård. Vartannat år i kvalitetsenkät 100 %

149 NÄMNDSREDOVISNING Socialnämnden Nämndsordförande 2017: Andreas Erlandsson Förvaltningschef: Anna Lindquist NÄMNDENS UPPDRAG Socialnämnden har ansvar för kommunens samlade socialtjänst som omfattar äldreomsorg, omsorgen om funktionsnedsatta, hälso- och sjukvård, individ- och familjeomsorg samt etablering. Socialnämnden ska på demokratins och solidaritetens grund främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktivt deltagande i samhällslivet, självbestämmande och integritet. Uppdraget är att ta vara på den enskildes resurser och riktar sig till personer som av olika anledningar inte klarar sin vardag utan extra insatser. Arbetet bygger på enskilda möten med människor och en stor del av verksamheten pågår dygnet runt, alla årets dagar. Samarbete med flera olika intressenter som landstinget, intresseorganisationer och anhörigföreningar är viktigt. Arbetet regleras av lagar och förordningar. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Förvaltningen gör på totalen ett överskott trots stora underskott på äldreomsorg (ÄO) och området om funktionsnedsatta (OF), det stora överskottet som väger upp kommer från etableringen. Redan från början av året fanns medvetenhet om en budget som inte gick ihop på ÄO och OF, aktiviteter och redovisningar har ständigt pågått för att minska underskottsutvecklingen. Kostnaderna för övertid har minskat och sjukfrånvaron har sänkts, båda parametrarna påverkar budgetutfallet positivt. Socialnämndens fleråriga förändringsarbete med att minska förvaltningens kostnader om ca 50 mkr inom äldreomsorg och omsorgen om funktionsnedsatta har nu gått i mål. Inför budget 2018 har den sista planerade ramminskningen genomförts. Det är en utmaning att hålla budget utan att förlora i kvalitet, då alla verksamheter förutom etableringen har ett ökat behov och fler antal brukare/ patienter. Omsorgen om funktionsnedsatta är det område som ökar mest. Ett nytt kvalitetsledningssystem innehållande processer och rutiner har införts under året, vilket ska vara ett stöd för medarbetare i det dagliga arbetet. Avvikelsesystem och synpunktshantering har vidareutvecklats för att identifiera systemfel, vilket ger förutsättningar att systematiskt förbättra och förebygga. Förvaltningen har påbörjat förberedelserna inför heltidsresan, där samtliga medarbetare ska erbjudas heltid. Sjukfrånvaron har fortsatt varit en central fråga under senaste året. Samarbetet med primärvården har vidareutvecklats, i synnerhet arbetet med medarbetare som är sjukskrivna pga psykisk ohälsa. Förvaltningen har i huvudsak arbetat med de långa sjukskrivningarna dvs över 28 dagar, nu vidtar ett mer aktivt arbete med korta sjukskrivningar och förebyggande. Att sänka sjukfrånvaron är ett långsiktigt och tidskrävande arbete och resultaten visar att det sjunker. Totala sjukfrånvaron för förvaltningen 2015: 11,69 %, 2016: 10,75 % och 2017: 9,4 %. Äldreomsorg (ÄO) Införandet av digital dokumentation inom samtliga verksamheter gjordes under hela år Utbildningsinsatser inom etik och bemötande har genomförts i ett antal personalgrupper med ett lyckat resultat. Olika områden för utveckling har påbörjats, bland annat införandet av kostombud samt aktivitetsombud på särskilda boenden. Det fortsatta arbetet med att sänka sjukfrånvaron, minska stressen och öka kvalitet och kontinuitet inom hemtjänsten har resulterat i att två större grupper delats in i mindre geografiska områden med ett positivt resultat. Under året genomfördes en studieresa till Sundsvall för att få inspiration och kunskap samt erfarenhet av ett annat arbetssätt inom hemtjänsten, där brukaren är i fokus. Investering av digitala larm till hemtjänsten är genomförd och installation hos brukarna pågår. Trycket på korttidsboenden har ökat, vilket har medfört att ett antal tomma lägenheter på Solbacka har gjorts om till tillfälliga korttidsplatser. Ombyggnationen av Solbacka fortskrider och beräknad byggstart är under år Omsorgen om funktionsnedsatta (OF) Under år 2017 har OF fått många nya beslut att verkställa, framförallt på LSS-boende, daglig verksamhet, sysselsättning samt boendestöd. Under året har det med anledning av otrygghet hos brukarna införts sovande jour på tre LSS boenden. Detta har medfört att verksamheterna har varit tvungna att utöka personalresurser utöver tilldelad budgetram. Vid årsskiftet är det åtta brukare med beslut om LSSboende som väntar på lägenhet. Förvaltningsrätten har beslutat om att utdela vite till Oskarshamns kommun på cirka 0,85 mkr för att kommunen inte har verkställt ett boende inom skälig tid. Detta beslut har överklagats till kammarrätten. Under året har hyreskontrakt om ett nytt LSS boende om sex lägenheter tecknats. Planering påbörjades under hösten och beräknad inflytt kommer att ske i slutet av våren Under året har olika typer av utbildningsinsatser genomförts med syfte att ge en komptensförstärkning hos personalen. Arbetet med att minska sjukfrånvaron har fortsatt och det kan konstateras en lägre sjukfrånvaro jämfört med föregående år. Även kostnaderna för övertid har minskats. Individ- och familjeomsorg (IFO) Under året har det konstaterats en ökning av drogmissbruk hos killar i högstadie- och gymnasieåldern, missbruk hos vuxna, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Detta har bland annat resulterat i en ökad ärendemängd inom Barn och familjesektionen av placerade barn. Samtidigt har Vuxensektionen haft färre placerade personer med missbruk. 85

150 NÄMNDREDOVISNING Det är 26 personer som gått från ekonomiskt bistånd till egen lön i form av arbetsmarknadsanställningar och 16 personer har växlat försörjningsstöd till arbete. Sedan början av året har tjänsten som områdeschef varit vakant. Under hösten har en organisationsöversyn av ledningsstrukturen på IFO genomförts. En ny organisation för IFO, där sektionschefsledet har tagits bort samt att område Etablering har återgått till IFO beslutades under december. Under året har flera medarbetare på Barn och familjesektionen har varit långtidssjukskrivna, men har under året kunnat återgå i arbete. En samordnare för våld i nära relationer har tillsatts med ansvar för hela förvaltningen. Barns delaktighet och utveckling av bedömningsinstrumentet BBIC har utvecklats. Etableringen (OE) 2017 har varit ett år som präglats av avveckling och anpassning av verksamheten utifrån de nya förutsättningar som råder inom området. I början av året stängdes två av fyra kommunala boenden och i september gjordes HVB-boendet Hamnen om till ett stödboende. Detta har inneburit stora förändringar för såväl personal som ungdomar och det har under perioden varit tuffa omställningar att genomföra. I takt med att antal ungdomar på boendena har minskat har situationen stabiliserats. Arbetet med övergången till stödboende fungerade bättre än förväntat. Under sommaren och hösten har det varit många ungdomar i verksamheten som fått besked om avslag på sin asylansökan. Det har inneburit många och svåra samtal i ett försök att stötta ungdomarna och det har också varit påfrestande för personalen. Vid ingången av 2017 var det 58 ungdomar som bodde i något av de kommunala boendena. Vid utgången av 2017 var motsvarande siffra 21 ungdomar. Denna utveckling föranleder, därför att HVB-boendet Viken och stödboendet Hamnen kommer att stängas under Kvar blir utslussningsverksamheten Farleden med totalt 20 lägenheter. Under slutet av 2017 beslutades det att område Etablering återgår till Individ och familjeomsorgen. Hälso- och sjukvårdsenheten (HSE) Ny tf områdeschef tillsattes efter sommaren och en ny tf MAS/ MAR har anställts. Prioriterat arbete inom HSE har under året varit både intern och extern samverkan. Övertagandet av ansvar för patienter från landstingets habilitering är genomfört. Kommunens habiliteringsteam har upplösts och innebär istället att uppdragen fördelas inom det område patienten bor. Kvalitetsarbetet har prioriterats högt under hösten och kunnat fortgå inom flera områden trots personalbrist. Stort fokus har inriktats på förberedelser inför den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. Ett samararbetsprojekt har inletts mellan kommunen, Oskarshamns sjukhus och primärvården i syfte att ge patienterna en personcentrerad vård och omsorg ur ett helhetsperspektiv. Konkurrensen om legitimerad personal har ökat på arbetsmarknaden och trots intensivt rekryteringsarbete är behovet inte täckt inför Sjukfrånvaron var hög under våren men har därefter succesivt sjunkit till att närma sig förvaltningens målbild. Beslut har tagits att anställa en enhetschef till sjuksköterskeenheten för att möjliggöra ett verksamhetsnära ledarskap, rekrytering pågår. EKONOMISK REDOVISNING Ekonomiskt utfall De senaste åren har förvaltningen arbetat hårt med att komma in i tilldelad budgetram genom olika besparingar. Förvaltningen fortsätter att visa ett överskott även 2017 men dock i mycket lägre nivå jämfört med verksamhetsåren 2015 och Tidigare års sänkta budgetramar kombinerat med en växande verksamhet har resulterat i att de två största områdena visar anmärkningsvärda minusresultat. Med anledning av denna utveckling av ett ökat behov kommer förvaltningens budgetram 2018 att utökas. Det finns fortfarande enheter som måste fortsätta arbetet med att anpassa sin verksamhet för att komma ner i kostnader. Förvaltningen kommer alltid att behöva arbeta med att utveckla verksamheterna så att resurserna används på bästa möjliga sätt. Under året har förvaltningen fortsatt att arbeta med en ökad kostnadsmedvetenhet och kontinuerliga uppföljningar samt en utveckling av dessa. Bemanningssituation är överlag inte tillräckligt tillfredställande med mycket kvalificerad övertid som resultat. Införandet av årsarbetstid har bidragit till att utbetald övertid är lägre jämfört med föregående år. Bidragande faktorer till en hög övertidsersättning är fortfarande förhållandesvis höga sjuktal och brist på rätt kompeten. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökade under 2017 jämfört med föregående år. Utbetalningarna uppgick till cirka 13,8 mkr och återkraven uppgick till drygt 0,4 mkr. Utbetalningar till nyanlända (under glappet vid etableringsersättning) uppgick till cirka 3,4 mkr och 86

151 NÄMNDSREDOVISNING intäkterna i form av driftsbidrag från staten samt återkrav uppgick till knappt 2 mkr. Nedan resultat på respektive område är alla inklusive förändringen av semesterlöneskulden. OE Område Etablering slutar året med ett överskott på drygt 10 mkr. Under året har antalet ensamkommande barn drastiskt minskats samtidigt som nya regler gällande ersättningsnivåer trädit i kraft. De erhållna statsbidragen uppgick under året till över 55 mkr och det är cirka 15 mkr lägre än föregående år. Överskottet om 10 mkr har arbetats upp genom att organisationen genomfört ett följsamt och noggrant arbete i sin kostnadsanpassning i takt med att antalet ensamkommande har minskat. Sedan föregående år har avsättning gjorts på 16,2 mkr för att finansiera de framtida omställningskostnader förvaltningen har i samband med de långa hyreskontrakten för HVB hem. IFO. Individ och familjeomsorgen uppvisar ett överskott för 2017 på knappt 0,9 mkr. Barn- och familjesektionen gör ett kraftigt minusresultat på grund av en ökad mängd placerade barn, lägre intäkter än budgeterat samt ökade kostnader för juridiska konsulter. Underskottet inom Barn- och familjesektionen vägs upp av lägre kostnader inom Vuxensektionen. Antalet placerade vuxna med missbruk blev under året färre än budgeterat, vilket får en positivt effekt på ekonomin. Tillfredställande hemmaplanslösningar har varit en bidragande orsak, då ökningen av missbruksärenden har ökat under året. Vakant IFO-chef större delen av året har också inneburit lägre personalkostnader än budgeterat. OF & Personlig Assistans. Området gör ett underskott på 9,6 mkr, varav OF:s verksamheter 3,3 mkr och personlig assistans 6,3 mkr. De två enskilt största posterna som påverkar resultatet för OF:s verksamheter negativt är personalkostnader och kostnader för köp av externa placeringar. Ökade personalkostnader är en direkt konsekvens av att det infördes sovande jour på flera boenden i början av året och att en del enheter har använt mer personal än budgeterat. Till 2018 har OF erhållit utökad budgetram för såväl nytt LSS boende samt en generell resursförstärkning. Personlig assistans erhöll 4,5 mkr i utökad budgetram inför 2017, trots detta visar området ett minusresultat på cirka 6,3 mkr. Anledningen till detta är ett ökat antal LSS ärenden samt att intäkterna från Försäkringskassan inte kompenserar kommunens kostnader full ut. Under året avslogs en ansökan om ersättning om cirka 0,8 mkr som påverkar resultatet negativt. I takt med att Försäkringskassan ser över tidigare beviljad assistans har förvaltningen äskat och erhållit 5 mkr i utökad budgetram till ÄO redovisar ett negativt resultat på minus 4,3 mkr. Det negativa resultatet är en konsekvens av det sista stadiet i de senaste årens besparingsarbete och ramminskning kombinerat med en ökad ärendemängd inom korttidsboende, särskilt boende och hemtjänst. Dessa omständigheter har medfört ökat personalbehov inom alla verksamheter, varför ÄO inte har kunnat hålla sin budget under året. Under större delen av året har en särskild åtgärdsplan lyfts fram med fokus på att bromsa den ökade kostnadsutvecklingen. Den har utgått ifrån det vardagliga arbetet om att hålla i förändringarna, när verksamheterna är mycket slimmade. Under året har en ökad medvetenhet kring ekonomin i alla chefsled varit en återkommande arbetsuppgift. Arbetet med att utveckla ny teknik pågår för att uppnå resurseffektivitet samt öka kvaliteten för brukare och avlasta i arbetet för personalen. HSE visar ett positivt resultat på 0,7 mkr. Under året har en stor andel av de budgeterade intäkterna uteblivit med anledning av att verksamheten haft en kraftigt ansträngd bemanningssituation och de planerade projekten inte kunnat utföras. Den främst bidragande faktorn till resultatet är det överskott som personalbudgeten har genererat under året. Det ökade behovet av hjälpmedel, bland annat på grund av övertagande av patienter från landstinget fortsätter att föranleda ökade kostnader. Budgeten för hjälpmedel överskrids med cirka 1,3 mkr, budgetramen utökas med 1 mkr Central adm visar ett positivt resultat på knappt 4 mkr. Det beror främst på att nämndens oförutsedda post inte har använts fullt ut under året och att det finns en mindre budget centralt för omställningkostnader som inte nyttjats. Investeringspåsen. Förvaltningen fick inför 2017 cirka 0,6 mkr att förfoga över. Förvaltningen har gjort investeringar om 0,3 mkr och består främst av inventarier såsom möbler och annan utrustning ute i verksamheterna. Under året har det påtalats om svårigheterna kring att uppfylla kriterierna för investeringar utifrån den verksamhet som förvaltningen bedriver. VERKSAMHETSMÅL Ekonomi Förvaltningen arbetar kontinuerligt med verksamhetsstyrning, där det ekonomiska fokuset på att hålla budget är grundläggande. Arbetet för att nå en budget i balans har varit framgångsrikt de tidigare åren och det blir en fortsatt utmaning i att upprätthålla den ekonomiska medvetenheten samtidigt som behovet ökar inom flera verksamheter. De rutiner för ekonomiuppföljning som tagits fram har förfinats och ekonomiansvariga i förvaltningen har arbetat aktivt med att minska kostnaderna. Precis som föregående år har delaktighet och information varit grundläggande för arbetet, liksom månatliga dialoger mellan områdeschefer och förvaltningsekonom kring verksamheternas resultat. Qlikview är det ekonomi- och analyssystem som används inom förvaltningen. 87

152 NÄMNDREDOVISNING Medborgare Socialnämnden ska ge en god kommunal service som är kundorienterad och inte styrd av befintlig organisation. Medborgare ska få den hjälp och stöd de behöver utifrån gällande lagar och beslut. Ett nytt samverkansprojekt, Cesam H, har startats mellan sju kommuner i länet för utveckling av e-tjänster som digitala ansökningar. Målet är att förenkla för medborgare att nyttja kommunal service. En övergång från kopparbaserade tjänster till fiber- och mobilnät pågår, alla analoga trygghetslarm byts till digitala i ordinärt boende. Information och kommunikation är viktigt och kommunens hemsida är ett viktigt verktyg för att kunna upprätthålla en dialog med medborgarna. Medborgarna ska ges en god social service, där bemötandet är ett viktigt inslag. Kommunens värdegrund och förvaltningens värdeord respekt, öppenhet, tydlighet och tillit är grunden i vårt förhållningssätt. Förvaltningens löften som utarbetats under året kommer vara viktiga i det fortsatta målstyrningsarbetet. Medarbetare I jämförelse med andra kommuner har socialförvaltningen få chefer i förhållande till antal medarbetare och i ett långsiktigt perspektiv måste en förändring ske för att nå ett verksamhetsnära ledarskap. Målet är att förvaltningen ska ha anställda med rätt kompetens med möjlighet till utveckling och karriär. Bemanningssituationen är en ständigt återkommande fråga, från att ha varit brist på personer med specifik kompetens är det nu svårrekryterat inom flera områden. För att säkerställa bemanningen behöver förvaltningen satsa på god arbetsmiljö och arbetsglädje. En förutsättning för delaktighet och inflytande är en bra samverkan på alla plan i förvaltningen. Samverkansavtalet bedöms fungera bra på samtliga nivåer. Införandet av heltid till samtliga medarbetare i förvaltningen blir en utmaning och kommer ställa krav på förändrat arbetssätt i verksamheterna. Utveckling Förvaltningen arbetar med en långsiktig plan inom boende för äldre och personer med funktionsnedsättning. Ombyggnation av Solbacka förväntas starta under Brukarna i omsorgen om funktionsnedsatta ökar och det behövs både boende för befintliga grupper men också nya målgrupper. Innan sommaren 2018 beräknas ett nytt LSS-boende stå färdigt i centrala Oskarhamn. BALANSERADE STYRKORT = uppnått mål = mål på väg att uppnås = ej uppnått mål = mätning ej gjord MEDBORGARE Attraktiv kommun med hög livskvalitet Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall God kommunal service Ett varierat utbud som möter aktuella Egen utvecklad uppföljning >=80 % N/A behov bland SF:s målgrupp mot målgrupper EKONOMI God ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Budget i balans Verksamhetens nettokostnader dividerat med budgetram 100 % 99,7 % Tryggad kompetensförsörjning/ utveckling MEDARBETARE Attraktiv arbetsgivare Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Kompetensutveckla personalen för 100 % N/A framtida behov och krav Goda arbetsvillkor Tillgång till chefer, dvs. antalet medarbetare till en chef skall begränsas. Anställda med kompetens och möjlighet till utveckling/ karriär. Höja status på arbetet genom att prata om det godabra på jobbet. Fortbildningsplan för varje verksamhetsområde Nöjd medarbetarindex UTVECKLING Ökad tillväxt >75 % N/A Verksamhetsmål Framgångsfaktorer Nyckeltal Måltal Utfall Attraktiv kommun Planera för framtidens behov inom alla socialnämndens ansvarsområde. Ta fram en utvecklingsplan med en tidshorisont på 15år 100 % N/A 88

153 NÄMNDREDOVISNING Valnämnd Ordförande: Anders Österman (S) Antal ledamöter: 5 NÄMNDENS UPPDRAG Valnämnden, som består av 5 ledamöter och 5 ersättare, ansvarar för genomförandet av allmänna val och val till Europaparlamentet inom Oskarshamns kommun. Allmänna val sker vart fjärde år och EU-val vart femte år. Valnämnden får även träda i funktion vid förekommande folkomröstningar. Sedan valet 2006 utökades kommunernas ansvar med förtidsröstningen som Posten AB tidigare hade. Förtidsröstningen startar arton dagar före valdagen. Vid senaste allmänna valet 2014, anordnade valnämnden förtidsröstning i åtta olika röstningslokaler inom kommunens geografiska område. Kommunen är indelad i 17 olika valdistrikt/ vallokaler och i varje distrikt tjänstgör sex valförrättare under valdagen ÅRETS HÄNDELSER Inför valet 2018 gjordes en del planeringsarbete redan under Bland annat genomfördes ett sammaträde för valnämnden och ett informationsmöte för de lokala partiordförandena i Oskarshamns kommun. EKONOMISK REDOVISNING Valnämndens kostnader om under året beror på att nämnden måste ha ett telefonabonnemang med ett eget telefonnummer, dit allmänheten kan ringa för att få valinformation. Vidare har sammanträdesarvode utbetalats till valnämndens ledamöter gällande ett genomfört sammanträde. Antal anställda: betare: EKONOMI Driftbudget (mkr) Skattefin verks Utfall 2017 Budget 2017 Utfall 2016 A 78 Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 0,0 0,0 varav överföring till nästa år 0,0 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Skattefin verks Utfall 2017 Budget 2017 Utfall 2016 Investeringspåse 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 0,0 0,0 varav överföring till nästa år 0,0 0,0 KOMMANDE HÄNDELSER Nästa allmänna val i Sverige äger rum den 9 september 2018 och val till Europaparlamentet sker nästa gång Detta innebär mycket arbete för valnämnden såväl under 2018 som under

154 NÄMNDREDOVISNING Förtroendevalda revisorer Ordförande: Klaus Leidecker KOMMUNENS REVISORER Kommunens revisorer är Klaus Leidecker, Åke Sehammar, Johnny Mauritz, Karl-Gunnar Karlsson och Mats Rosén. De är också valda som lekmannarevisorer i de kommunala bolagen. Som sakkunnigt biträde anlitas PwC. UPPDRAG Revisionens uppgifter, omfattning och inriktning anges i kommunallag och revisionsreglemente. Av kap 9 9 kommunallagen framgår att revisorerna granskar, i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Revisionen prövar: om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt om räkenskaperna är rättvisande om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig Revisionen bedrivs i enlighet med: Reglemente för Oskarshamns kommuns revisorer Strategi för revisionen i Oskarshamns kommun God revisionssed i kommunal verksamhet Gällande praxis inom området Lekmannarevision i de kommunala bolagen enligt kommunallagens intentioner Enligt kommunallagen ska de förtroendevalda revisorerna biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs. Granskning av ekonomistyrningen på bildningsnämnden Granskning av kommunstyrelsens uppsiktplikt gentemot bolag och stiftelser Granskning av kontroller inom lönehanteringen Granskning av kommunstyrelsens och nämndernas hantering av sjukfrånvaron Granskning av kvalitén i arbetet med intern kontroll Granskning av delårsrapporten Granskning av årsredovisningen EKONOMISK REDOVISNING EKONOMI Utfall Driftbudget (mkr) 2017 Skattefin verks Budget 2017 Utfall 2016 A 72 Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader -1,1-1,1-1,1 Summa -1,1-1,1-1,1 Årets resultat 0,0 varav överföring till nästa år 0,0 0,0 EKONOMI Investeringsbudget (mkr) Skattefin verks Utfall 2017 Budget 2017 Utfall 2016 Investeringspåse 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 0,0 0,0 varav överföring till nästa år 0,0 0,0 De sakkunniga skall ha den insikt och erfarenhet av kommunal verksamhet som fordras för att kunna fullgöra uppdraget. ÅRETS HÄNDELSER Verksamhet Det har genomförts övergripande granskningar av ansvarstagandet, som innebär intervjuer med representanter för kommunstyrelsen och nämnderna i kommunen. Revisorerna har vid ett flertal tillfällen träffat företrädare för de kommunala bolagen. Följande granskningsinsatser har genomförts under året: 90

155 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernens bolag och stiftelser Oskarhamns kommun Se under avsnittet om kommunen. Byggebo i Oskarhamn AB Nyckeltal (mkr) Omsättning 178,8 178,3 195,7 Resultat efter finansiella poster 3,8 1,7 23,6 Balansomslutning 1300,2 1277,9 1352,2 Eget kapital 177,0 173,3 171,6 Soliditet (%) 13,6 13,6 12,7 Investeringar 55,2 37,5 14,3 Anställda (antal) Verksamhetsområde Byggebo i Oskarshamn AB är ett bostadsföretag som i sin helhet ägs av Oskarshamns kommun. Bolaget ingår inte i någon aktiebolagsrättslig koncern. Bolaget ingår emellertid i Oskarshamns kommuns koncern som också upprättar koncernredovisning. Årets ekonomiska resultat Nettoomsättningen uppgick 2017 till 178,8 mkr (178,3). Nettoomsättningen ökar jämfört med föregående år och beror på hyresökningen. Vid årets slut fanns det 1 (1) omgående ledig lägenhet. Fastighetskostnaderna uppgår till 145,7 mkr (145,1). Den främsta orsaken till att fastighetskostnaderna ökar är underhåll. Centrala administrationsoch försäljningskostnaderna uppgår till 13,8 mkr (12,3). Ökningen är i huvudsak kopplad till personalkostnader, marknadsföring- och datakostnader. Finansiella poster, ränteintäkter och räntekostnader tillsammans, är lägre och uppgår till 15,4 mkr (19,2). Likvida medel uppgår till 4,7 mkr (71) Checkräkningskrediten är utnyttjad med 0 mkr (5,3). Checkräkningskrediten är beviljad till 50,0 mkr (50 000). I samband med konvertering av lån har lånebeloppet ökats med kkr (0) Lån har amorterats med kkr (79 100). Låneskulden uppgår per till kkr ( ). Antalet lån uppgår till 11 (12) st och den genomsnittliga kapitalbindningstiden är, per , 3,8 år (3,3). Medelräntan för 2017 uppgår till 1,50 % (1,86). Årets händelser Redovisning måluppfyllelse Ägardirektiv: Bolagets verksamhet ska präglas av ett socialt ansvar för bostadsmarknaden i kommunen. Detta ska ske i samverkan med kommunala organ. Verksamheten ska verka för ett miljömässigt hållbart samhälle. Bolaget ska delta aktivt i dialogen kring genomförandet av stadsutvecklingsprojekt. Planera för 30 nya lägenheter per år varav en del ska vara anpassade för äldre människor med funktionsnedsättning. Måluppfyllelse: Ha en avkastning på eget kapital minst motsvarande 4 % över en 3-års period. Vilket i genomsnitt ger ett avkastningskrav med ~1,33 % /år = 2,1 %, = 1,0 %, = 13,8 %. Total avkastning på eget kapital = 16,9 %. Kommande händelser Bolaget har en uppskjuten skatteskuld, som beror på skillnaden mellan bokföringsmässiga och skattemässiga värden, då avskrivningsplanerna skiljer sig åt, om 34,4 mkr (35,1 mkr). Skatteskulden har inte bokats upp eftersom det också finns en uppskjuten skattefordran om 105,3 mkr(106,3) hänförlig till underskottsavdrag. Oskarshamn Energi AB Nyckeltal (mkr) Omsättning 240,1 234,2 224,8 Resultat efter finansiella poster 33,5 47,5 34,8 Balansomslutning 647,9 665,8 630,2 Eget kapital 319,1 310,6 288,1 Soliditet (%) Investeringar 34,2 60,6 55,6 Anställda (antal) Verksamhetsområde Oskarshamn Energi är en energikoncern med kompletta leveranser av el, värme och datakommunikation med tillhörande tjänster och entreprenader. Det geografiska området är huvudsakligen Oskarshamnsregionen. Oskarshamn Energi är miljöcertifierad enligt ISO Årets ekonomiska resultat Koncernens nettoomsättning uppgick 2017 till 240 mkr (234), vilket är en ökning med 6 mkr eller 3 % jämfört med Den ökade omsättningen beror på högre volymer. Försäljningen av el uppgick till cirka 141 GWh (141) och av värme till cirka 146 GWh (144). Den koncernexterna försäljningen av tjänster och entreprenader uppgick till cirka 8,6 mkr, vilket är i nivå med föregående år. Eldistribu 91

156 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING tionen inom Oskarshamn Energi Nät AB har ökat jämfört med 2016 och uppgick till 282 GWh. Koncernens rörelseresultat minskade med 16,5 mkr och uppgick till 50,5 mkr. Finansnettot uppgick till -7,4 mkr (-7,4). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 43,1 mkr (59,6). Den totala skattekostnaden uppgick till -9,6 mkr (-12,1) och årets resultat uppgick därmed till 33,5 mkr (47,5). Räntabiliteten på genomsnittligt eget kapital uppgick till 10,7 % (15,5%) och på genomsnittligt sysselsatt kapital till 10,7 % (15,5%). Koncernens soliditet ökade till 49,3 % (46,6%). Årets händelser 2017 präglades av fortsatt låga elpriser och en väderlek med temperatur över det normala som inneburit volymer lägre än budget för värme medan både elnät och elhandel levererat högre volymer än budgeterat tack vare högre leveranser till industrin. De senaste fem åren har bolaget genomfört den största miljösatsningen i företagets historia. Investeringarna är betydande och finansieras genom upptagande av lån externt. Miljösatsningarna har minskat bolagets koldioxidutsläpp från ton till mindre än 500 ton per år. Under 2017 har bolaget byggt biogastankställen för bussar i Oskarshamn och Mönsterås samt ett publikt tankställe i Mönsterås. Tankställena driftsattes efter sommaren och kommer ge ökade intäkter under Bolaget har också byggt 18 publika laddpunkter för elfordon under Denna utbyggnad fortsätter under Dessa verksamheter tillsammans med den befintliga publika biogasmacken i Oskarshamn har placerats i en ny rörelsegren under namnet Miljötankning. Under 2018 satsar bolaget vidare inom hållbara och förnybara energilösningar genom att erbjuda kunderna solenergilösningar både i form av en elhandelsprodukt med 100 % solel och solcellspaket för det egna taket. Bolaget utreder vidare förutsättningarna för ett erbjudande om andelar i en solcellspark som i så fall planeras att byggas under Bolaget satsar också vidare på miljötankning genom att erbjuda kunderna lösningar för laddning av elfordon. Ellagen har ändrats som en anpassning till EU i syfte att skapa en mer stabil och förutsägbar reglering av elnätsverksamheten från och med Bolaget har i mars 2015 ansökt om intäktsram för åren Energimarknadsinspektionen meddelade den 4 september 2015 en intäktsram för elnätsverksamheten åren som var lägre än bolagets ansökta intäktsram. Främsta orsaken till skillnaden mellan ansökt och beslutad intäktsram är att inspektionen räknat med en lägre kalkylränta än bolaget. Bolaget har tillsammans med merparten av landets elnätföretag överklagat den beslutade intäktsramen för åren med avseende på kalkylräntan. I december 2016 kom förvaltningsrättens dom som medgav en högre kalkylränta. Inspektionen har överklagat domen till kammarrätten och som en följd av inspektionens överklagande har bolaget också överklagat förvaltningsrättens dom. Kammarrätten beviljade inte prövningstillstånd och inspektionen har inte överklagat det beslutet. Förvaltningsrättens dom har därmed vunnit laga kraft. Smålandshamnar AB Nyckeltal (mkr) Omsättning 77,6 66,1 74,3 Resultat efter finansiella poster 3,8 0,8 8,9 Balansomslutning 76,2 86,8 99,1 Eget kapital 31,1 25,3 20,7 Soliditet (%) Investeringar 2,76 4,4 0,8 Anställda (antal) Verksamhetsområde Smålandshamnar AB bedriver hamnoperativ verksamhet såsom lossning och lastning av fartyg, bogsering, maskinuthyrning, transporter och terminalverksamhet. Här ingår allt från traditionell lagerhantering till att utforma logistiska lösningar. Oskarshamns kommun är ägare till de fasta hamnanläggningarna i Oskarshamn och Västerviks kommun i Västervik. Bolaget betalar nyttjanderättsavgifter för hamnanläggningarna till respektive ägare. Bolaget äger maskiner och utrustning som krävs för verksamheten. Bolaget är kvalitets- och miljöcertifierat enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004. Årets händelser Omsättningen för 2017 ökade med 18 % jämfört med föregående år och rörelseresultatet efter finansiella poster är 3,8 mkr. En återföring från obeskattade reserver på 3,9 mkr är gjord på grund av skattemässiga regler. Efter skatt blev årets resultat 5,9 mkr. Godsomsättningen totalt har ökat med 29 % jämfört med Hanteringen av sågade trävaror har ökat med 9 %, vilket främst beror på att godsflödet till Nordafrika har normaliserats något efter längre tid av oroligheter. Godsvolymerna för färjetrafiken har ökat även under 2017 om än marginellt. Största procentuella ökningen står bulkgodset för där bland annat skrot, grus och olja ingår. Fartygsanlöpen ökade med 45 % från 111 till 161 stycken. Ett nytt rederi trafikerade linjen Västervik - Visby under perioden 92

157 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING juni till augusti, och med 50 anlöp transporterades passagerare. Under året har Västerviks Logistik och Industri AB fusionerats in i bolaget. Årets volymökningar beror till stor del av fusioneringen och övertagandet av driften av Lucernahamnen i Västervik. Årets ekonomiska resultat Periodens resultat uppgår till 3,8 (0,8) mkr. Kommande händelser Arbetet med att skapa samarbete med fler närliggande hamnar fortgår. För att kunna möta den ökade konkurrensen från andra aktörer på marknaden så har en strategisk rekrytering gjorts som kommer att stärka upp organisationen inför framtidens utmaningar. Renoveringen av kajerna vid färjeterminalen i Oskarshamn som har pågått sedan 2016 beräknas vara klar under februari Ett rederi har aviserat att de har för avsikt att bedriva färjetrafik mellan Västervik och Visby även under sommaren Avstämning gentemot ägardirektiv/ aktieägardirektiv I affärsplanen för perioden och i verksamhetsplanen har hänsyn tagits till ägardirektiv/ aktieägardirektiv. Ägardirektivets krav om avkastning på eget kapital om 8 % uppnåddes inte (7,9 %), kravet om soliditet om 40 % uppnåddes däremot (65 %) Oskarshamns Utvecklings AB Nyckeltal (mkr) Omsättning 1,0 1,6 0,0 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,5-1,5 Balansomslutning 3,9 3,9 3,4 Eget kapital 3,8 3,8 3,3 Soliditet (%) 98,2 98,4 97,2 Investeringar Anställda (antal) 0,2 0,2 1 Verksamhetsområde Oskarshamns Utvecklings AB ägs av Oskarshamns kommun och har som uppdrag att äga och förvalta fast och lös egendom, uthyra eller utarrendera dylik egendom, uppföra fastigheter och förvalta Oskarshamns flygfält samt möjliggöra för vissa flygtjänster. Under 2017 har bolaget endast haft verksamhet vid Oskarshamns flygplats med förvaltning av flygfält med tillhörande anläggningar. bolagets nuvarande status, har avyttrats. Likaså har icke nödvändiga avtal sagts upp i syfte att minska bolagets kostnader. Driften av flygplatsen har skötts av kommunens tekniska kontor och administrationsuppgifter har köpts av kommunkontoret. Förutom kostnader för dessa tjänster har bolaget haft personalkostnader för en visstidsanställd på 20 % som hanterar bolagets bränsleanläggning, anmälningar (NOTAB) till Luftfartsverket samt tillsyn av anläggningen. Då verksamheten i huvudsak bara har haft utgifter och väldigt små inkomster beslutade ägarna Oskarshamns kommun att lämna ett driftbidrag under 2017 för att klara bolagets åtagande. Årets ekonomiska resultat Årets rörelseresultat uppgår till ett underskott av 0,0 mkr. Rörelseresultatet exklusive driftbidraget med 0,9 mkr som lämnats av ägaren uppgår till ett underskott av 0,9 mkr. Kommande händelser Kommunfullmäktige tog vid sitt sammanträde beslut om att 1. All flygverksamhet vid Oskarshamns flygplats avvecklas under Oskarshamns Utvecklings AB (UTAB) får i uppdrag att se till att avvecklingen sker i överenskommelse med trafikverkets regelverk. UTAB kommer att fortsätta att arbeta efter de ägardirektiv som ägaren Oskarshamns kommun överlämnar till bolaget. Samhällsbyggnadsnämnden i Oskarshamns kommun beslutade, vid sitt sammanträde att bolaget är ansvarigt för utredningskostnader samt eventuella påföljande saneringsåtgärder vid fastigheten Malghult 2:205 Oskarshamns kommun. Fastigheten och verksamheten fusionerades in i bolaget och ägdes av bolaget mellan Samhällsbyggnadsnämnden har gett bolaget ett föreläggande om att komma in med förslag till provtagningsplan senast Den ekonomiska omfattningen av åtagandet går i nuläget inte att bedöma. Årets händelser Under 2017 har det inom bolaget pågått ett fortsatt anpassningsarbete till den betydligt enklare statusen för flygplatsen. Ett antal av bolagets maskiner och inventarier, som inte bedömts nödvändiga för 93

158 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell Nyckeltal (mkr) Omsättning 5,2 6,7 6,7 Resultat efter finansiella poster -1,0 0,5 0,2 Balansomslutning 10,1 11,9 12,8 Eget kapital 3,9 4,1 3,6 Soliditet (%) Investeringar 0 0,0 7,9 Anställda (antal) Verksamhetsområde Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell driver Best Western Sjöfartshotellet, som har 42 rum av vilka 23 är dubbelrum och resterande enkelrum. Stiftelsens säte är Oskarshamn. Årets händelser Verksamheten har bedrivits i normal omfattning. Årets ekonomiska resultat Resultatet efter finansiella poster uppgår till -1,0 (0,5) mkr. Stiftelsen Forum Nyckeltal (mkr) Omsättning 14,5 15,0 15,2 Resultat efter finansiella poster -0,3-0,3 0,4 Balansomslutning 21,0 21,5 21,9 Eget kapital 0,3 0,7 1,0 Soliditet (%) 1,6 3,2 5,0 Investeringar 1,7 2,2 0,8 Anställda (antal) Verksamhetsområde Stiftelsen Forum hyr ut lokaler och kontor i kvarteret Storken 1. Stiftelsen forum driver även ett konferenscenter med teatersalong, kontorshotell, vandrarhem och hotell. Årets ekonomiska resultat Stiftelsen Forum redovisar ett negativt resultat om 0,3 mkr år Året innan var resultatet +0,4 mkr. 94

159 VA-redovisning 2017 Fotograf: Claes Svensson

160 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2017 Rent och gott vatten ur kranen har varit en självklarhet under de senaste 100 åren. Det är däremot inte en självklarhet överallt, inte ens i vårt närområde. Hoten mot vattnet, både kvalitet och kvantitet, ökar. Oskarshamns kommun har inte, som flera närliggande kommuner, varit tvungna att besluta om vattenransonering under Vattenkvaliteten upplevs av många abonnenter ha blivit bättre efter anslutningen till den nya råvattentäkten och tillgången på råvatten är god, i alla fall i den södra kommundelen. Vatten- och avloppsavdelningen (VA) sköter produktionen och distributionen av rent och friskt vatten och ser till att avloppet tas omhand på ett bra sätt. Vatten är ett kretslopp och kretsloppet övervakas av VA med provtagningar i vattendrag, sjöar och i havet. VA-avdelningen ingår som en del i tekniska nämndens verksamhetsområde. Tekniska kontoret svarar för den operationella driften i förvaltningsform. VA-avdelningen svarar för dricksvattenproduktion, för rening av avloppsvattnet, för distribution av vatten och avlopp samt för avledning av dagvatten. Slutligen även för administration av denna verksamhet. VA svarar vidare för kontroll av sjöar och vattendrag som belastas av avloppsvattnet. Ramverket för VA-verksamheten är Livsmedelsverkets kungörelser om dricksvatten, de nationella miljömålen, EU:s ramdirektiv för vatten och EU:s avloppsvattendirektiv, Naturvårdsverkets förordningar gällande slam samt tillstånd från Mark- och miljödomstolen. Dricksvatten är ett livsmedel och Livsmedelsverket föreskriver provtagningsfrekvens samt vilka gränsvärden som gäller för vattenkvaliteten. Dessutom ska befintliga vattendomar följas t ex beträffande reglering av nivå i sjöar. VA-planen beslutades av kommunfullmäktige Planen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende VA-verksamheten. VA-planen innehåller en beskrivning av nuvarande förhållanden och hur framtida dricksvattenförsörjning och avloppshantering ska se ut. Fokus är långsiktighet och hållbarhet i kombination med utveckling av kommunen. 1

161 1. Anläggningar och brukare Det finns anläggningar i debiteringssystemet. I VA-planen anges att man bedömer att 90 %, eller ca , av kommunens permanentboende har kommunalt VA. Vattenmätarna byts normalt vart tionde år dvs drygt 600 per år. Sedan några år tillbaka finns digitala mätare i nya områden. 2. Reningsverk och vattenverk Vatten Råvattnet renas i vattenverken och distributionen till kunderna sker med hjälp av tryckstegringsstationer, tryckreduceringsstationer och vattentorn. För att rena vatten krävs rening i flera steg: mikrosil, kontaktfiltrering, snabb- och långsamfiltrering. Slutsteget vid samtliga vattenverk är ph-justering och desinfektion. Avlopp Avledning av avloppsvatten sker med hjälp av pumpstationer till reningsverken. För reningsverken finns gränsvärden för innehåll av syreförbrukande ämnen, fosfor och kväve i utgående renat avloppsvatten. Dessa är föreskrivna av samhällsbyggnadsnämnden eller Länsstyrelsen. I de grundläggande villkoren står också att anläggningarna ständigt ska drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt/ ekonomiskt rimliga insatser. Drift VA-avdelningen sköter drift och underhåll. Under nätter och helger finns personal i beredskap för larm från driftövervakningssystemet eller allmänheten. Processutveckling och processoptimering sker fortlöpande. Laboratoriet är ackrediterat för att ha hand om utsläppskontrollen av avloppsvatten samtidigt som det ansvarar för driftanalyser av både dricks- och avloppsvatten. Gatuavdelningen sköter drift av ledningsnätet samt planerar underhåll och nybyggnation av vatten- och avloppsledningar. Projekt initieras och utförs efter behov i samverkan mellan VA- och gatuavdelningarna. 2

162 3. Ledningsnätet Ledningsnätet har ökat med ca m till nästan längdmeter. Omläggningstakten har sjunkit från 0,51 % Typ av ledning Totalt, m Nya, m Bytta, m Totalt, m/ inv Borttagna,m Omläggningstakt Dricksvattenledningar inkl råvatten (+9 660) ,7 0,38 % ,2 0,69 % (+8 350) ,0 0 Spillvattenledningar Tryckavloppsledningar Dagvattenledningar (-780) ,2 0,23 % Totalt ,2 0,40 % (beräknat på inv 2017) 4. Renvatten Producerad mängd 2,13 2,16 2,17 2,03 2,03 vatten, milj m 3 Levererad mängd 1,61 1,60 1,67 1,65 1,66 vatten, milj m 3 Läckage o övrigt, % 24,4 25,9 23,0 18,7 18,2 3

163 5. Avlopp Mängd mottaget 3,9 3,9 4,2 4,4 4,6 vatten, milj m 3 Renat vatten, milj m 3 3,8 3,5 4,1 4,3 4,5 6. VA-taxan Taxan bygger huvudsakligen på Svenskt Vattens tidigare basförslag. Dock motsvarar brukningsavgiftens konstruktion alternativförslag BII. 7. Intäkter Intäkter är framförallt brukningsavgifter, periodiserade anläggningsavgifter, avgifter från Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) avseende slamhanteringen, avgifter från tekniska kontorets gatuavdelning avseende dagvatten från allmänna platser, totalt 61,0 mnkr ( ,2 mnkr). Anläggningsavgifterna skuldförs vid inbetalningen och upplöses med 1/33-del varje år, vilket redovisas som en intäkt i resultaträkningen. Vid årets slut var skulden 50,1 mnkr. Det totala upplösta beloppet är 8,2 mnkr och för ,8 mnkr. Verksamheten erhåller ränta 1,1 mnkr från finansförvaltningen, motsvarande ca 1,75 %, för det ingående beloppet. Vidare erhåller eller betalar verksamheten ränta månatligen till finansförvaltningen för löpande kostnader och intäkter under året. Räntan motsvarar erhållen bankränta (Nordea), ca 0,0 % och beloppet är 0 tkr Brukningstaxans fasta del justerades med 250 kr inkl moms. För tillfället har verksamheten ett överskott. Detta är planerat utifrån de stora investeringar i anläggningar som kommer under de närmaste åren. Tillståndsprocessen har gjort att några av de större projekten försenats. 4

164 8. Större investeringar Kommunfullmäktige beslutade 2015 om VA-planen. VA-planen är ett styrinstrument för framtidens VA-verksamhet bl a utbyggnad av kommunalt VA.. Efter flera år av tillståndsansökningar osv är renoveringen av avloppsverket i Ernemar snart klar. Budgeten omfattar 105 mnkr totalt. Det ursprungliga verket är mer än 25 år och har fått en välbehövlig upprustning. Uppgraderingen innebär även en förbättrad kväverening, från minst 50 % till minst 70 %, vilket innebär minst 10 ton mindre kväve till Östersjön. Drift-, underhåll och förnyelse (DUF) av ledningsnätet är budgeterat till 12 mkr årligen 2017 (12 mnkr 2016) för att uppnå den av Svenskt Vatten rekommenderade förnyelsetakten. Viktigare åtgärder på ledningsnätet under 2017 är renovering och utbyggnad av ledningar vid Nynäsvägen i Orrängen pga upprepade vattenläckor. Ett tjugotal, framförallt kustnära områden, ska anslutas till det kommunala nätet fram till Ett par-tre projekt pågår samtidigt i olika stadier; projektering, genomförande och avslutning. Snittkostnaden per år är 10 mnkr under 15 år, men kan vara mer eller mindre enskilda år. Under 2017 har Långö/Kråkelund fått kommunalt VA genom att kommunen har slutit avtal med OKG. Slutligen har vissa fastigheter i Bockara anslutits till det kommunala nätet. 9. Viktiga externa faktorer som ränta Den interna räntan för anläggningar är satt utifrån rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) efter årlig bedömning av räntan på femåriga statsobligationer: 1,75 %. 10. Leasing av anläggningstillgångar Va-verksamheten har inga externa leasingavtal ( ). 11. Statliga och andra offentliga stöd Offentliga stöd Statligt stöd har inte erhållits under Viktiga händelser efter balansdagen Miljöredovisning (mål) Man klarade inte kraven på kvävereduktion på Ernemar Avloppsreningsverk beroende på stor påverkan av driften på grund av ombyggnaden av verket. Kvävereduktionen var 43,2 % 2017 (62,5 % 2016), gränsvärdet är 50 % och halten 5

165 kväve i utgående vatten var 17,2 mg/l. Gränsvärdet är 15 mg/l. Reduktionen av fosfor och organiskt material har trots ombyggnaden varit normal på Ernemar ARV. Övriga reningsanläggningar har också fungerat bra. Utsläppsvärdena ligger väl under gränsvärdena. Flödet genom reningsverket har varit begränsat under året. Trots det har andelen bräddat vatten minskat till 1,5 % av det totala tillflödet ( ,0 %). Reduktionen av fosfor och organisakt material har varit lägre än normalt på Ernemar. Övriga anläggningars reduktion har fungerat väl. Slammet från avloppsreningsverken skickas till Econova för tillverkning av anläggningsjord och täckmassor. Inget slam har deponerats. Kadmiumhalten i slammet från Ernemar är fortsatt hög: 4,3 mg/kg TS men lägre än föregående år (9,2 mg/kg TS 2016). En datormodell för dagvattennätet i Oskarshamn har upprättats och ska kopplas samman med den sedan tidigare utförda skyfallsanalysen samt kunna användas för modellering av dagvattenflöden och utredning av kapacitet i ledningsnätet. En genomgång har gjorts av samtliga livsmedelshanterande verksamheter inom kommunen och kontroll av fetthantering inom verksamheterna samt inventering av fettavskiljare. De verksamheter som saknade utrustning för fetthantering har ålagts att installera sådan. Saknas fettavskiljare riskerar spillvattenledningen att bli igensatt. 14. Personal Personalen bestod av 16 personer, 13 män och 3 kvinnor. Avdelningschef 100 % Processingenjör 100 % VA-ingenjör 2 st á 100 % Arbetsledare 100 % Laboratorieassistent, 2 st á 100 % Drifttekniker 7 st á 100 % Reparatör 100 % Elektriker 100 % Ersättning till tekniska kontoret för overhead-kostnader 450 tkr, schablonberäknad. Teknisk chef 15 % Ekonom 15 % 6

166 Personalsamordnare 5 % Adm assistent 10 % Projekteringsingenjör fördelas per timme utfört arbete åt va-verksamheten. I övrigt fördelas personal på gatuavdelningen för drift och underhåll av ledningsnätet per timme utfört arbete. VA tar emot praktikanter från skolor som bedriver utbildningar i linje med den verksamhet man bedriver. 15. Övriga interna kostnader Debitering av avgifter: Va-verksamheten köper en tjänst av ekonomiavdelningen. Fastighetsunderhåll fastighetsavdelningen: personal betalas per timme. Externa tjänster och varor tillkommer. Mätningsarbeten: samhällsbyggnadskontoret. À-jourhållning av ledningskartnät: ca 440 tkr per år till samhällsbyggnadskontoret. Städning av verken: köps av tekniska kontorets Kost- och städavdelning för ca 200 tkr/ år. Televäxel och dataledningar (IT): kostnad för ledningar, personal IT-avdelningen, 100 % av hyra av datorer, skrivare osv, debiteras per anknytning. (Externa kostnader för driftövervakning debiteras av resp leverantör.) 16. Nedskrivning av anläggningstillgång Resultatutjämningsfond Verksamheten har ett ackumulerat överskott om 31 mkr per Enligt planeringen ska resultatutjämningsfonden användas till att jämna ut behovet av taxehöjning mellan olika år samt med anledning av de stora kommande investeringarna inom verksamheten, t ex ny vattentäkt i Oskarshamn (ca 75 mnkr), renovering av avloppsreningsverken i Oskarshamn (ca 105 mnkr) och Figeholm samt ökad budget för renovering av ledningsnätet (DUF). 18. Kundnöjdhet Oskarshamns kommun gör en medborgarundersökning, normalt vartannat år, med hjälp av SCB. Den senaste var hösten Den del av undersökningen som avser kundnöjdhet kallas Nöjd-Medborgar-Index (NMI). Vatten och avlopp har 80 i betygsindex 2017 ( ) vilket är det högsta betyget för alla verksamheter i kommunen. Frågorna var utformade typ Vad tror eller 7

167 tycker du om? Foto:Anna Josefsson 8

168 VA-Verksamheten Resultaträkning - kommunen (mkr) Not Verksamhetens intäkter 1 61,0 61,3 Verksamhetens kostnader 2-40,2-42,8 Avskrivningar 3-8,7-14,0 Nedskrivningar 3 0,0-0,8 Verksamhetens nettokostnader 12,2 3,8 Finansiella intäkter 4 1,2 0,9 Finansiella kostnader, 5 externa 0,0 0,0 Finansiella kostnader, finansförvaltning 6-4,9-5,8 Resultat före extraordinära poster 8,5-1,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 Periodens resultat 7 8,5-1,0

169 VA-Verksamheten Balansräkning - kommunen (mkr) TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Not ,7 269,0 9 2,3 3,4 340,0 272,4 340,0 272,4 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 10 2,0-0,1 Kassa och bank 0,0 0,0 Summa omsättningstillgångar 2,0-0,1 SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Förändrad redovisningsprincip Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Förutbetalda anläggningsavgifter Långfristiga skulder, externa Långfristiga skulder, interna Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder 342,0 272, ,0 24,1 12 0,0 0,0 8,5-1,0 31,5 23,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, ,1 40,4 13 0, ,6 209,4 309,8 249,8 14 0,7-0,5 0,7-0,5 Summa skulder 310,5 249,4 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 342,0 272,4

170 Noter resultaträkning Not 1 Verksamhetens intäkter Anläggningsavgift 1,6 1,4 Brukningsavgift 58,5 57,7 VA-intäkter 0,9 0,9 Hyror och arrenden 0,0 0,0 Övriga intäkter 0,1 1,3 Summa 61,0 61,3 Not 2 Verksamhetens kostnader Externa kostnader Personalkostnader 10,2 9,6 Lokalhyra och fastighetsservice 2,6 2,9 Anläggnings- och underhållsmaterial 4,5 4,8 Entreprenader och köp av verksamhet 4,6 5,6 Bränsle, energi, vatten 5,7 5,5 Tele-, it- och postkommunikation samt kontorsmaterial 0,7 0,7 Övrigt material och tjänster 5,2 5,4 Summa externa kostnader 33,6 34,5 Interna kostnader Underhållskostnader debiterade från tekniska kontoret Övriga interna kostnader Administrativ ersättning till tekniska Summa interna kostnader Summa verksamhetens kostnader 5,4 6,7 0,8 1,2 0,5 0,5 6,6 8,3 40,2 42,8 Externa kostnader Personalkostnader: Personalstyrkan består av: (årsarbetare, åa) Avdelningschef 1,0 1,0 Processingenjör 1,0 1,0 VA-ingenjörer 2,0 2,0 Arbetsledare 1,0 1,0 Laboratorieassistent 2,0 2,0 Drifttekniker 7,0 7,0 Elektriker 1,0 1,0 Reparatör 1,0 1,0 Summa årsarbetare 16,0 16,0 Interna kostnaderfördelningsprinciper: Underhållskostnader- avser underhållsarbeten beställda av VA-verket och utförda av tekniska kontorets arbetsenheter eller entreprenörer. Innehåller kostnader för personal, material, maskiner, transportmedel.

171 Övriga interna kostnaderavser följande poster - miljötillsynsanvgift (debiteras enl av kommunfullmäktige fastställd taxa) - kartor (debiteras enl av kommunfullmäktige fastställd taxa) - telekommunikation (debiteras per anknytning) - IT-kommunikation (debiteras per IT-arbetsplats) Administrativ ersättning till tekniska kontoret Schablonberäknade befattningar inom tekniska kontoret: Teknisk chef 0,15 0,15 Personalsamordnare 0,05 0,05 Ekonom 0,15 0,15 Adm assistent 0,1 0,1 Kvalitetssamordnare upphörde Summa årsarbetare 0,45 0,45 För dessa personers arbete utgår en ersättning till staben på tekniska kontoret på 0,45 mkr på helår. Not 3 Avskrivningar Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan över den förväntade nyttjandeperioden. Följande avskrivningsprocent tillämpas: Ledningar Byggnader, verk och pumpstationer Komponentavskrivning tillämpas. Planenliga avskrivningar maskiner och inventarier 1,1 1,9 Planenliga avskrivningar mark, byggnader och 7,6 12,1 tekniska anläggningar Nedskrivning av anläggningstillgång 0,0 0,8 Summa 8,7 14,7 Not 4 Finansiella intäkter Ränteintäkter övriga 1,1 0,8 Ränteintäkter kundfordringar 0,0 0,0 Inkassoersättning kundfordringar 0,1 0,1 Summa 1,2 0,9 Not 5 Finansiella kostnader, externt Dröjsmålsränta leverantörsskulder mm 0,0 0,0 Öresavrundning 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 Not 6 Finansiella kostnader, finansförvaltning Räntekostnad internt 4,9 5,8 Summa 4,9 5,8

172 Not 7 Periodens resultat Årets resultat 8,5-1,0 Synnerliga skäl 0,0 0,0 Summa 8,5-1,0

173 Noter balansräkning Not 8 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Mark, byggnader och tekniska anläggningar - Totalt Ingående anskaffningsvärde 532,6 531,9 Ingående ackumulerade avskrivningar -263,6-251,7 Årets investeringar 76,3 3,1 Årets avskrivningar -7,6-12,8 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar 0,0 0,9 Omflyttningar, utfördelningar 0,0-2,4 Utgående anskaffningsvärde 608,8 532,6 Utgående ackumulerade avskrivningar -271,1-263,6 Summa - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 337,7 269,0 Not 9 Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier - Totalt Ingående anskaffningsvärde 15,0 23,6 Ingående ackumulerade avskrivningar -11,6-15,7 Årets investeringar 0,0 0,0 Årets avskrivningar -1,1-1,9 Årets försäljningar 0,0 0,0 Korrigeringar 0,0 6,0 Omflyttningar, utfördelningar 0,0-8,6 Utgående anskaffningsvärde 15,0 15,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -12,7-11,6 Summa - Maskiner och inventarier 2,3 3,4 Not 10 Kortfristiga fordringar VA fordringar 2,0-0,1 Summa 2,0-0,1 Not 11 Eget kapital Eget kapital vid årets början 23,0 24,1 Förändrad redovisningsprincip 0,0 0,0 Periodens resultat 8,5-1,0 Summa 31,5 23,0

174 Not 12 Förändrad redovisningsprincip Not 13 Långfristiga skulder Förutbetalda anläggningsavgifter Ingående skuld 46,8 33,9 Upplösning tidigare års anläggningsavgifter -7,8-6,0 Årets inbetalda anläggningsavgifter 11,5 12,95 Upplösning årets inbetalda anläggningsavgifter -0,3-0,4 Summa 50,1 40,419 Anläggningsavgifterna inom va-verksamheten redovisas from 2009 som långfristig skuld och periodiseras på 33 år. Extern låneskuld 0,0 0,0 Kreditgivare Intern låneskuld Ingående låneskuld 209,4 235,5 Upplåning/ Amortering 50,2-26,1 Summa 259,6 209,4 Övriga uppgifter kring låneskuld Not 14 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 0,3-1,4 Avräkningsskuld 0,0 0,0 Kredit koncernkonto 0,0 0,0 Nästa års amorteringar 0,0 0,0 Övriga kortfristiga skulder 0,0 0,0 Upplupna kostnader 0,4 1,0 - därav semesterlöneskuld inkl sociala avgifter 0,4 0,4 -därav okompenserad övertid inkl sociala avgifter 0,0 0,5 - därav sociala avgifter 0,0 0,1 -därav räntekostnader 0,0 Summa 0,7-0,5

175 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr KS 2018/ Preliminärt bokslut 2017 Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Att åberopa synnerliga skäl till att följande poster inte ska ingå i årets balanskravsresultat: - nedskrivningar på 3,0 mkr av 2017 års saneringskostnader i exploateringsprojekt - utökad avsättning med 0,6 mkr avseende lokalkostnader i omställningsarbete inom område Etablering - utökad avsättning med 2,5 mkr för ytterligare kommande saneringskostnader i bestämdaexploateringsprojekt. Kommunstyrelsens beslut 1. Informationen avseende preliminärt bokslut 2017 noteras som mottagen. 2. Bokslut 2017 överlämnas till revisionen för granskning. Ärendet Preliminärt bokslut för Oskarshamns kommun avseende år 2017 har sammanställts. Årets resultat för 2017 uppgår till 136,7 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budgeten på 106,5 mkr. Verksamheternas nettokostnader är 24,2 mkr lägre än budgeterat. Det positiva resultatet förklaras också av ett finansnetto på 62,1 mkr gentemot budget samt att skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 20,2 mkr mer än budgeterat. Investeringarna uppgår till 256,9 mkr mot budgeterade 376,5 mkr. Det är främst medel för VA, fastighets- och IT-relaterade investeringar som inte nyttjats fullt ut. Det finansiella målet för nettokostnadernas storlek i förhålande till skatteintäkter och generella statsbidrag uppnås för Det finansiella målet avseende de skattefinansierade investeringarnas storlek i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag uppnås däremot inte. Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande från Ekonomiavdelningen, , föreslås att: - Informationen avseende preliminärt bokslut 2017 noteras som mottagen. - Bokslut 2017 överlämnas till revisionen för granskning. - Förslå kommunfullmäktige åberopa synnerliga skäl till att följande poster inte ska ingå i årets balanskravsresultat: nedskrivningar på 3,0 mkr av 2017 års saneringskostnader i exploateringsprojekt utökad avsättning med 0,6 mkr avseende lokalkostnader i omställningsarbete inom område etablering utökad avsättning med 2,5 mkr för ytterligare kommande saneringskostnader i bestämdaexploateringsprojekt. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

176 PROTOKOLL Sida 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum fortsättning Dagens sammanträde Ekonom Kristina Danielsson föredrar det preliminära bokslutet för Finansekonom Lars Andersson redogör för kommunens finansiella situation och aktuell kapitalförvaltning. - Avvikelser från finanspolicyn. - Fördelning långsiktig förvaltning - Marknadsutveckling - Marknadskommentarer - Prognosen för finansnettot för 2017 är 86 mkr. - Aktuell skuldsättning Ordföranden ställer proposition på förslaget från Ekonomiavdelningen och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga Preliminärt bokslut 2017 Skickas till Kommunrevisorerna Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

177 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelsens kansli Per Nygren E-post: per.nygren@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunfullmäktige Revisionsberättelse för 2017 års verksamhet Förslag till beslut Revisionsberättelsen för 2017 års verksamhet läggs med godkännande till handlingarna. Sven-Åke Johansson Kommunfullmäktiges ordförande Beslutsunderlag

178

179

180

181

182 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Oskarshamns kommun Elin Freeman Revisionskonsult 27 mars 2018

183 Granskning av årsredovisning Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Syfte och revisionsfrågor Revisionskriterier Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Iakttagelser Revisionell bedömning God ekonomisk hushållning Iakttagelser Revisionell bedömning Rättvisande räkenskaper Iakttagelser Revisionell bedömning Mars av 10 Oskarshamns kommun PwC

184 Granskning av årsredovisning 1. Sammanfattning PwC har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat kommunens årsredovisning för år Uppdraget är en obligatorisk del av revisionsplanen för år Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Med utgångspunkt från ställda revisionsfrågor lämnas följande sammanfattande revisionella bedömning: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning? Vi bedömer att årsredovisningen allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Avsnittet om förväntad utveckling vad gäller ekonomi och verksamhet kan förtydligas och utökas. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans för år Det kvarstår 55,1 mnkr att återställa av det ackumulerade underskottet. Vi bedömer att återställandet av det negativa balanskravet inte sker inom den tid som stipuleras i kommunallagen. Vi ser positivt på de åtgärder som vidtas för att på sikt återställa det ackumulerade underskottet. Vi bedömer fortsatt att kommunfullmäktige ska behandla frågan om synnerliga skäl senaste på mötet innan årsredovisningen behandlas eftersom detta utgör ett direktiv till kommunstyrelsen inför upprättande av årsredovisningen. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Vi bedömer att årets resultat inte är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Endast ett mål av två uppnås, måluppfyllelsen bedöms som svag för år 2017 avseende det finansiella perspektivet. Vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, att verksamhetens utfall inte är förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. Två mål av sex redovisas som uppfyllda. Vi bedömer måluppfyllelsen ur verksamhetsperspektivet som mycket svag. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed med undantag för exploateringsprojekt samt förutbetalda intäkter inom socialnämndens område. Anpassning till god redovisningssed pågår. Mars av 10 Oskarshamns kommun PwC

185 Granskning av årsredovisning 2. Inledning I lag om kommunal redovisning regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är styrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande Syfte och revisionsfrågor Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9 a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten omfattas inte av denna granskning. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av den övergripande ansvarsutövningen. Mars av 10 Oskarshamns kommun PwC

186 Granskning av årsredovisning Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens/ landstingets ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades Kommunstyrelsen fastställde årsredovisningen och fullmäktige behandlar årsredovisningen Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef och redovisningsekonom Revisionskriterier Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen (KL) Lag om kommunal redovisning (KRL) Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) Fullmäktiges beslutade mål om god ekonomisk hushållning Mars av 10 Oskarshamns kommun PwC

187 Granskning av årsredovisning 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Iakttagelser Utveckling av kommunens verksamhet Förvaltningsberättelsen inleds med en omvärldsanalys samt en beskrivning av viktiga händelser som inträffat under och i förekommande fall efter räkenskapsåret. Viktiga händelser beskrivs både ur ett övergripande kommunperspektiv och ur nämndernas perspektiv. Den finansiella analysen avslutas med en sammanfattning där det konstateras att kommunen är på god väg att skapa en långsiktig och stabil ekonomisk grund att stå på inför framtiden. Inom ramen för nämndernas redovisningar ges en beskrivning av kommande händelser eller utveckling. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Sjukfrånvaron har minskat från 8,2 % år 2016 till 7,4 % år I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och andra beskrivningar. Förvaltningsberättelsen innehåller även information om andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Information om kvalitet och måluppfyllelse finns i nämndernas verksamhetsberättelser. Utöver ekonomiska nyckeltal återrapporterar nämnderna måluppfyllelse enligt modellen för balanserade styrkort. I förvaltningsberättelsen beskrivs hur kommunstyrelsen och nämnderna arbetar med styrning och uppföljning. Den balanserade styrkortsmodellen ska användas i hela organisationen. I nämndernas redovisning återfinns resultatet av verksamhetsmålen för respektive nämnd. Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av verksamhetsmålen inför 2018 års budget. Förvaltningsberättelsen innehåller även information om andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. Ekonomiska nyckeltal redovisas och nyckeltal för verksamheten ingår i de balanserade styrkorten. Gemensam förvaltningsberättelse Under sammanställd redovisning redovisas kommunens bolag och stiftelser. För respektive bolag redovisas årets ekonomiska resultat, årets händelser och kommande händelser. Investeringsredovisning Årets investeringar redovisas samlat i förvaltningsberättelsen. Upplysningar om budgetavvikelser för större investeringar lämnas. Överensstämmelse med övriga delar i årsredovisningen finns. Totalt uppgår de avgiftsfinansierade investeringarna år 2017 till 163,3 Mars av 10 Oskarshamns kommun PwC

188 Granskning av årsredovisning mnkr mot budgeterade 198,8 mnkr, d.v.s. 82 %. För de skattefinansierade investeringarna uppgår år 2017 till 93,6 mnkr mot budgeterade 177,7 mnkr, d.v.s. 53 %. Totalt uppgår investeringarna till 256,9 mnkr mot budgeterade 376,5 mnkr, d.v.s. 68 %. Större investeringar beskrivs i anslutning till investeringsredovisningen. Driftredovisning Utfallet av kommunens driftverksamhet redovisas samlat i förvaltningsberättelsen. Upplysningar om orsaker till nämndernas budgetavvikelser lämnas under respektive nämndredovisning. Överensstämmelse med övriga delar i årsredovisningen finns. Bildningsnämnden redovisar en budgetavvikelse på -13,1 mnkr. Övriga nämnder redovisar positiva avvikelser. Balanskravsresultat Förvaltningsberättelsen innehåller en balanskravsutredning i enlighet med KRL. I och med årets resultat så återställer kommunen ytterligare 95,4 mnkr av det ackumulerade underskottet från tidigare år. Kvar att återställa är 55,1 mnkr. I balanskravsutredningen hävdas synnerliga skäl för kostnader med 6,1 mnkr. Ärendet har behandlats i kommunstyrelsen som föreslår kommunfullmäktige att besluta att åberopa synnerliga skäl för kostnaderna. 1 Kommunfullmäktige kommer att behandla synnerliga skäl på samma möte som årsredovisningen behandlas. I december 2013 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan i syfte att reglera det negativa balanskravsresultatet. Åtgärderna ska bidra till en sänkning av nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag till 100 %. Målet ska vara uppfyllt senast vid utgången av mandatperioden Utvärdering av ekonomisk ställning Förvaltningsberättelsen innehåller en utvärdering av ekonomisk ställning. Under finansiell analys redovisas exempelvis soliditeten både inklusive och exklusive pensionsskulden, skuldsättningsgraden och likviditeten. Jämförelse görs med riksgenomsnittet avseende soliditeten Revisionell bedömning Vi bedömer att årsredovisningen allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Avsnittet om förväntad utveckling vad gäller ekonomi och verksamhet kan förtydligas och utökas. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans för år Det kvarstår 55,1 mnkr att återställa av det ackumulerade underskottet. Vi bedömer att återställandet av det negativa balanskravet inte sker inom den tid som stipuleras i kommunallagen. Vi ser positivt på de åtgärder som vidtas för att på sikt återställa det ackumulerade underskottet. Vi bedömer fortsatt att kommunfullmäktige ska behandla frågan om synnerliga skäl senaste på mötet innan årsredovisningen behandlas eftersom detta utgör ett direktiv till kommunstyrelsen inför upprättande av årsredovisningen. 1 KS 31/ Mars av 10 Oskarshamns kommun PwC

189 Granskning av årsredovisning 3.2. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige fastställde årsbudget för 2017 och verksamhetsplan den 21 november 2016 i 150. I budgeten beslutades om ett övergripande styrkort som innehåller perspektiven: ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling. Samtliga mål beskrivs och redovisas i årsredovisningen Iakttagelser Finansiella mål I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning som fastställts i budget 2017: Finansiella mål Utfall 2017 Måluppfyllelse, KS bedömning Begränsa nivån på nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag till 2 % Begränsa nivån på skattefinansierade investeringar till 9,1 % av skatteintäkter och statsbidrag Måltal 2018: 100 % Måltal 2017: 100,6 % Utfall 2017: 96,7 % Utfall 2017: 9,4 % Målet är uppfyllt. Målet är inte uppfyllt. Av redovisningen framgår att ett mål uppnås och att ett mål inte uppnås. Målen analyseras i årsredovisningen på ett tydligt sätt. Mål för verksamheten De kommunövergripande målen och nämndernas verksamhetsmål redovisas i den balanserade styrkortsmodellen. Nedan redovisas de kommunövergripande målen. I verksamhetsplanen för år 2017 utgår samtliga framgångsfaktorer under utvecklingsperspektivet. Perspektiv Verksamhetsmål Måluppfyllelse, KS bedömning Medborgare Attraktiv kommun med Ett mål har uppnåtts. hög livskvalitet Ett mål har inte uppnåtts. Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Ett mål har uppnåtts Ett mål har inte mätts Två mål uppnås inte Utveckling Utgår --- Respektive perspektiv och framgångsfaktor beskrivs i anslutning till redovisningen Revisionell bedömning Vi bedömer att årets resultat är inte är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Endast ett mål av två uppnås, måluppfyllelsen bedöms som svag för år 2017 avseende det finansiella perspektivet. Vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, att verksamhetens utfall är inte är förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. Två mål av sex redovisas som uppfyllda. Vi bedömer måluppfyllelsen ur verksamhetsperspektivet som mycket svag. Mars av 10 Oskarshamns kommun PwC

190 Granskning av årsredovisning 3.3. Rättvisande räkenskaper Iakttagelser Resultaträkning Resultaträkningen är uppställd enligt KRL 5.1 och omfattar tillräckliga noter. Resultaträkningen redovisar i allt väsentligt samtliga kommunens intäkter och kostnader för året samt hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret. Jämförelse med föregående år lämnas för varje post i resultaträkningen. Årets resultat är positivt och uppgår till 135,8 mnkr (83,8 mnkr). Resultat medför därför en positiv avvikelse mot budget med ca 105,7 mnkr. Av lämnade resultatkommentarer redogörs för budgetavvikelserna i nämndernas verksamhetsberättelser. Resultaträkning, mnkr Utfall 2017 Utfall 2016 Avvikelse Verksamhetens intäkter 532,6 584,8-52,2 Verksamhetens kostnader , ,0 24,7 Avskrivningar -73,0-84,1 11,1 Nedskrivningar -3,2-9,9 6,7 Verksamhetens nettokostnader , ,2-9,7 Skatteintäkter 1 348, ,3 57,3 Generella statsbidrag och utjämning 169,5 165,4 4,1 Finansiella intäkter 106,8 105,3 1,5 Finansiella kostnader -18,1-17,0-1,1 Årets resultat 135,9 83,8 52,1 I jämförelse med föregående år har verksamhetens intäkter minskat med 52,2 mnkr främst på grund av bidrag för hamnsanseringen samt bidrag och ersättningar från Migrationsverket. Verksamhetens kostnader har minskat med 24,7 mnkr beroende på högre kostnader för avsättning till deponier och miljösanering föregående år med totalt 30,9 mnkr. Kostnaderna för hamnsaneringen är cirka 30,0 mnkr lägre jämfört med föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 71,0 mnkr till följd av årets löneökning och fler årsarbetare. Skatteintäkterna har ökat med 57,3 mnkr till följd av fler antal invånare. Generella statsbidrag har ökat med 4,1 mnkr bland annat till följd av ett generellt statsbidrag för ökat bostadsbyggande med 2,9 mnkr. Avskrivningarna är 11,1 mnkr lägre än föregående år på grund av övergång till komponentredovisning för materiella anläggningstillgångar. Totalt har verksamhetens nettokostnader ökat med 0,7 % medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 4,2 %. Finansnettot har utvecklats i paritet med föregående år. Mars av 10 Oskarshamns kommun PwC

191 Granskning av årsredovisning Balansräkning Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Balansräkningen redovisar i allt väsentligt kommunens tillgångar, avsättningar och skulder per balansdagen. Balansposterna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade samt har värderats enligt principerna i KRL. Följande poster kommenteras: Från och med år 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Komponentavskrivningar har införts från och med 1 januari Avskrivningarna för byggnader och tekniska anläggningar år 2017 är 13,2 mnkr lägre jämfört med föregående år. Redovisningen av exploateringsprojekt överensstämmer inte helt med god redovisningssed eftersom inkomster från exploateringsprojekt inte redovisas löpande och matchas mot anskaffningsvärdet för tomtmarken. Viss försäljning har skett under år 2017 vilket minskar värdet på omsättningstillgången. I granskningen har vi identifierat svårigheter att ta ut rapporter ur lönesystemet som visar den aktuella skulden för semesterlön och okompenserad övertid. Posten uppgår till 75,6 mnkr (73,3 mnkr). Vi har därför endast kunnat granska posten översiktligt. I posten kortfristiga skulder finns olika typer av bidrag och ersättningar från socialstyrelsen. Bland posterna finns kvarstående projektmedel från avslutade projekt och prestationsbaserade medel som avser tidigare år. Vi bedömer att dessa poster ska intäktsföras eftersom de avser tidigare perioder. Posten har minskat med 4,0 mnkr jämfört med föregående år och uppgår per till 6,9 mnkr. I posten kortfristiga skulder finns schablonersättning för introduktion och etablering av nyanlända från Migrationsverket med 8,0 mnkr. Det saknas underlag som visar vilka individer som posten avser. Medlen kommer att utnyttjas av arbetsmarknadsenheten till etableringsinsatser under åren Kommunen leasar fordon som används i verksamheterna. Vi bedömer alltjämt att en genomgång bör göras av avtalen eftersom de ska klassificeras som finansiell leasing i enlighet med RKR Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen är uppställd enligt gällande rekommendation. Den omfattar tillräckliga noter. Överensstämmelse med övriga delar av årsredovisningen finns. Sammanställda räkenskaper De sammanställda räkenskaperna är uppställda jämte kommunens räkenskaper, men omfattar inte motsvarande noter. Ett utvecklingsområde är att redovisa den sammanställda redovisningen inklusive noterna bredvid kommunens resultat- och balansräkning. Noterna till den sammanställda redovisningen bör också anpassas till kommunens. I dagsläget framgår endast tilläggsupplysningar per bolag. Mars av 10 Oskarshamns kommun PwC

192 Granskning av årsredovisning Konsolideringen omfattar samtliga de företag som enligt kraven i RKR:s rekommendation 8.2 Sammanställd redovisning ska ingå. Eliminering av koncerninterna poster har i allt väsentligt utförts. Tilläggsupplysningar och redovisningsprinciper Årsredovisningen lämnar tillräckliga tilläggsupplysningar och redogör för tillämpade redovisningsprinciper i tillräcklig omfattning Enligt RKR 2.1 ska noten för avsättning och ansvarsförbindelse gällande pensionsförpliktelse omfatta vilka olika sorters pensioner som posterna består av Revisionell bedömning Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed med undantag för exploateringsprojekt samt förutbetalda intäkter inom socialnämndens område. Anpassning till god redovisningssed pågår Pär Sturesson Pär Sturesson Uppdragsledare Caroline Liljebjörn Caroline Liljebjörn Projektledare Mars av 10 Oskarshamns kommun PwC

193 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2017/ Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Strategi- och näringslivsenheten Lars Ljung E-post: lars.ljung@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Bildande av MOSKOGEN AB, KSRR - Yttrande Förslag till beslut 1. Godkänna att Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) bildar MOSKOGEN AB. 2. Oskarshamns kommun hemställer att KSRR återredovisar ett fullständigt förslag över bildandet av bolaget med fördelning av anläggningstillgångar mellan kommunalförbundet och MOSKOGEN AB innan bolaget blir driftsatt. Ärendet Kalmarsundsregionenens Renhållare (KSRR) begär av sina medlemskommuner, i enlighet med förbundsordningen, godkännande av att bilda ett aktiebolag, Moskogen AB, för Moskogens avfallsanläggning. Medlemskommuner är Kalmar, Oskarshamn, Nybro, Mörbylånga och Torsås kommuner. Bakgrund Under 2015 var frågan om att bilda ett aktiebolag för sorteringsanläggningen, som är en mindre del av avfallsanläggningen vid Moskogen. Kommunfullmäktige beslutade , 123, att medge att aktiebolaget bildades. KSRR:s beslut att bilda aktiebolaget kom att dröja på grund av produktionsproblem för sorteringsanläggningen. Förbundsdirektionen har låtit utreda frågan ytterligare och kommit fram till aktiebolaget bör omfatta hela avfallsanläggningen vid Moskogen. Härmed kan de ekonomiska fördelarna med ett aktiebolag optimeras tillräckligt för att motivera förändringen. Av bolagsordningen framgår bl.a att - Moskogen AB:s ägare är KSRR - Styrelsen utses av förbundsdirektionen i KSRR och ska bestå av lägst 5 och högst 10 ledamöter med lika många ersättare. - Föremål för bolagets är att driva verksamheten vid Moskogens avfallsanläggning som består av att ta emot, behandla, återvinna och bortskaffa avfall - Bolaget för bara bedriva verksamhet som står i överenstämmelse med vid var tid gällande reglering av den kommunala kompetensen. - Bolagets frågor av principiell betydelse ska förbundsdirektionen beredas möjlighet att yttra sig över. - Bolaget ska tillämpa offentlighetsprincipen. - Förbundsdirektionen äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Ärendets behandling Vid behandlingen i kommunstyrelsens arbetsutskott , 3, Konstaterades att en del juridiska frågor kring bildandet av aktiebolaget behöver klargöras innan kommunen fattar ett beslut. Till kommunstyrelsens sammanträde , 3, var förbundschef (KSRR) Jan Fors inbjuden för att lämna mer ingående information i ärendet.. I anlutning till ärendet om Moskogen AB lämnade

194 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning KS 2017/ förbundschefen information om KSRR:s ekonomi utifrån det preliminära bokslutet för Vidare berättade förbundschefen om förestående större frågor för KSRR och om den inom kort slutförda utredningen om återvinningscentraler (ÅVC). Vid behandlingen i kommunstyrelsen framkom önskemål om förtydliganden angående de juridiska frågorna kring bolagets anläggningstillgångar. Förbundschefen inkom, , med en skrivelse om bildandet av aktiebolaget Moskogen AB. KSRR har följande skrivelse till ärendet Juridiken runt anläggningen måste utredas. Anläggningstillgångarna bör övergå till Moskogen AB för att säkra affärslogiken. Hur en sådan övergång ska genomföras måste utredas. Miljötillståndet kvarstår hos KSRR, detta då det redan idag finns en extern aktör på avfallsanläggningar i ISAB. Intentionen i skrivelsen är att tillgångar för avfallsanläggningen Moskogen övergår i aktiebolaget. I detta innefattas samtliga behandlingsanläggningar för avfall, inklusive avfallssorteringsanläggning MOSA och därtill hörande utrustning. Vissa utrymmen kommer att fördelas utifrån nyttjandegrad som t ex del av kontor, omklädningsrum och övriga gemensamhetsutrymmen. Summan anläggningstillgångar som övergår till aktiebolaget motsvaras enligt ingående balans (IB) till SEK I tidigare lämnat förslag till bolagsordning framgår det enligt 4 att vid en bolagslikvidation ska dessa tillgångar tillfalla KSRR. Yttrande Oskarshamns kommuns kan konstatera att det förslag som lämnats till medlemskommunerna inte är fullständigt. Detta stärks av KSRR:s konstaterande att konstruktionen med fördelning av anläggningstillgångar måste utredas. Principiellt inser Oskarshamns kommun affärslogiken med att bilda ett aktiebolag för avfallsanläggningen vid Moskogen och godkänner därmed ett bildande av MOSKOGEN AB. Oskarshamns kommun anser det rimligt att KSRR återredovisar till medlemskommunerna ett fullständigt förslag över bildandet av bolaget med fördelning anläggningstillgångar mellan kommunalförbundet och MOSKOGEN AB innan bolaget blir driftsatt. Möjligen kan frågan ställas om inte hela kommunalförbundet KSRR skulle ombildas till aktiebolag. En ombildning som skulle ge en tydligare ansvars- och rollfördelning mellan ägarna och bolaget. Ett kommunalförbund med större delen av sin verksamhet i ett helägt aktiebolag innebär ett ökat avstånd mellan ägaren medlemskommunerna - och KSRR/aktiebolaget, vilket medför minskad transparens. För närvarande pågår en motsvarande aktiebolagsbildning kring renhållning i Kronobergs län i ett samägt kommunalt bolag. Lars Ljung Utvecklingschef Beslutsunderlag

195 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Bildande av MOSKOGEN AB, KSRR - Yttrande Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige 1. Att Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) bildar MOSKOGEN AB godkänns. 2. Oskarshamns kommun hemställer att KSRR återredovisar ett fullständigt förslag över bildandet av bolaget med fördelning av anläggningstillgångar mellan kommunalförbundet och MOSKOGEN AB innan bolaget blir driftsatt. Jäv Yvonne Bergvall (S) anmäler jäv och deltar inte i handläggningen av ärendet. Ärendet Kalmarsundsregionenens Renhållare (KSRR) begär av sina medlemskommuner, i enlighet med förbundsordningen, godkännande av att bilda ett aktiebolag, Moskogen AB, för Moskogens avfallsanläggning. Medlemskommuner är Kalmar, Oskarshamn, Nybro, Mörbylånga och Torsås kommuner Bakgrund Under 2015 var frågan uppe om att bilda ett aktiebolag för sorteringsanläggningen, som är en mindre del av avfallsanläggningen vid Moskogen. Kommunfullmäktige beslutade , 123, att medge att aktiebolaget bildades. KSRR:s beslut att bilda aktiebolaget kom att dröja på grund av produktionsproblem för sorteringsanläggningen. Förbundsdirektionen har låtit utreda frågan ytterligare och kommit fram till att aktiebolaget bör omfatta hela avfallsanläggningen vid Moskogen. Härmed kan de ekonomiska fördelarna med ett aktiebolag optimeras tillräckligt för att motivera förändringen. Av bolagsordningen framgår bl.a. att: - Moskogen AB:s ägare är KSRR - Styrelsen utses av förbundsdirektionen i KSRR och ska bestå av lägst 5 och högst 10 ledamöter med lika många ersättare. - Föremål för bolaget är att driva verksamheten vid Moskogens avfallsanläggning som består av att ta emot, behandla, återvinna och bortskaffa avfall. - Bolaget får bara bedriva verksamhet som står i överenstämmelse med vid var tid gällande reglering av den kommunala kompetensen. - Bolagets frågor av principiell betydelse ska förbundsdirektionen beredas möjlighet att yttra sig över. - Bolaget ska tillämpa offentlighetsprincipen. - Förbundsdirektionen äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Ärendets behandling Vid behandlingen i kommunstyrelsens arbetsutskott , 3, konstaterades att en del juridiska frågor kring bildandet av aktiebolaget behöver klargöras innan kommunen fattar ett beslut. Till kommunstyrelsens sammanträde , 3, var förbundschef (KSRR) Jan Fors inbjuden för att lämna mer ingående information i ärendet. I anlutning till ärendet om Moskogen AB lämnade förbundschefen information om KSRR:s ekonomi utifrån det preliminära bokslutet för Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

196 PROTOKOLL Sida 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum fortsättning Vidare berättade förbundschefen om förestående större frågor för KSRR och om den inom kort slutförda utredningen om återvinningscentraler (ÅVC). Vid behandlingen i kommunstyrelsen framkom önskemål om förtydliganden angående de juridiska frågorna kring bolagets anläggningstillgångar. Förbundschefen inkom, , med en skrivelse om bildandet av aktiebolaget Moskogen AB. KSRR har följande skrivelse till ärendet Juridiken runt anläggningen måste utredas. Anläggningstillgångarna bör övergå till Moskogen AB för att säkra affärslogiken. Hur en sådan övergång ska genomföras måste utredas. Miljötillståndet kvarstår hos KSRR, detta då det redan idag finns en extern aktör på avfallsanläggningar i ISAB. Intentionen i skrivelsen är att tillgångar för avfallsanläggningen Moskogen övergår i aktiebolaget. I detta innefattas samtliga behandlingsanläggningar för avfall, inklusive avfallssorteringsanläggning MOSA och därtill hörande utrustning. Vissa utrymmen kommer att fördelas utifrån nyttjandegrad som t ex del av kontor, omklädningsrum och övriga gemensamhetsutrymmen. Summan anläggningstillgångar som övergår till aktiebolaget motsvaras enligt ingående balans (IB) till SEK I tidigare lämnat förslag till bolagsordning framgår det enligt 4 att vid en bolagslikvidation ska dessa tillgångar tillfalla KSRR. Ärendet behandlades av kommunstyrelsens arbetsutskott vid sammanträdet , 49, och beslutet blev att hänskjuta ärendet till kommunstyrelsens sammanträde Yttrande Oskarshamns kommun kan konstatera att det förslag som lämnats till medlemskommunerna inte är fullständigt. Detta stärks av KSRR:s konstaterande att konstruktionen med fördelning av anläggningstillgångar måste utredas. Principiellt inser Oskarshamns kommun affärslogiken med att bilda ett aktiebolag för avfallsanläggningen vid Moskogen och godkänner därmed ett bildande av MOSKOGEN AB. Oskarshamns kommun anser det rimligt att KSRR återredovisar till medlemskommunerna ett fullständigt förslag över bildandet av bolaget med fördelning anläggningstillgångar mellan kommunalförbundet och MOSKOGEN AB innan bolaget blir driftsatt. Möjligen kan frågan ställas om inte hela kommunalförbundet KSRR skulle ombildas till aktiebolag. En ombildning som skulle ge en tydligare ansvars- och rollfördelning mellan ägarna och bolaget. Ett kommunalförbund med större delen av sin verksamhet i ett helägt aktiebolag innebär ett ökat avstånd mellan ägaren medlemskommunerna - och KSRR/aktiebolaget, vilket medför minskad transparens. För närvarande pågår en motsvarande aktiebolagsbildning kring renhållning i Kronobergs län i ett samägt kommunalt bolag. Förslag till beslut I ett tjänsteutlåtande, , från kommunstyrelsens kansli föreslås att det godkänns att Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) bildar MOSKOGEN AB. Vidare att Oskarshamns kommun hemställer att KSRR återredovisar ett fullständigt förslag över bildandet av bolaget med fördelning av anläggningstillgångar mellan kommunalförbundet och MOSKOGEN AB innan bolaget blir driftsatt. Dagens sammanträde Utvecklingschef Lars Ljung föredrar ärendet. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

197 PROTOKOLL Sida 3 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum fortsättning Andreas Erlandsson (S) yrkar för majoriteten (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet) bifall till kansliets förslag. Dan Bengtsson (SD) och Mathias J Karlsson (L) och Anders Stenberg (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens kansliets förslag. Ordföranden ställer proposition på Andreas Erlandssons (S), med flera, yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Ärende till KSRR:s medlemskommuner MOSA AB. - PM MOSA AB. - Bolagsordning MOSA AB. - Kommunstyrelsens arbetsutskott , Tjänsteutlåtande Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

198

199

200

201

202

203

204

205

206

207

208

209

210 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Bildande av MOSKOGEN AB, KSRR - Yttrande Arbetsutskottets beslut Ärendet hänskjuts till kommunstyrelsens sammanträde Ärendet Kalmarsundsregionenens Renhållare (KSRR) begär av sina medlemskommuner, i enlighet med förbundsordningen, godkännande av att bilda ett aktiebolag, Moskogen AB, för Moskogens avfallsanläggning. Medlemskommuner är Kalmar, Oskarshamn, Nybro, Mörbylånga och Torsås kommuner. Bakgrund Under 2015 var frågan om att bilda ett aktiebolag för sorteringsanläggningen, som är en mindre del av avfallsanläggningen vid Moskogen. Kommunfullmäktige beslutade , 123, att medge att aktiebolaget bildades. KSRR:s beslut att bilda aktiebolaget kom att dröja på grund av produktionsproblem för sorteringsanläggningen. Förbundsdirektionen har låtit utreda frågan ytterligare och kommit fram till aktiebolaget bör omfatta hela avfallsanläggningen vid Moskogen. Härmed kan de ekonomiska fördelarna med ett aktiebolag optimeras tillräckligt för att motivera förändringen. Av bolagsordningen framgår bl.a att - Moskogen AB:s ägare är KSRR - Styrelsen utses av förbundsdirektionen i KSRR och ska bestå av lägst 5 och högst 10 ledamöter med lika många ersättare. - Föremål för bolagets är att driva verksamheten vid Moskogens avfallsanläggning som består av att ta emot, behandla, återvinna och bortskaffa avfall - Bolaget för bara bedriva verksamhet som står i överenstämmelse med vid var tid gällande reglering av den kommunala kompetensen. - Bolagets frågor av principiell betydelse ska förbundsdirektionen beredas möjlighet att yttra sig över. - Bolaget ska tillämpa offentlighetsprincipen. - Förbundsdirektionen äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Ärendets behandling Vid behandlingen i kommunstyrelsens arbetsutskott , 3, Konstaterades att en del juridiska frågor kring bildandet av aktiebolaget behöver klargöras innan kommunen fattar ett beslut. Till kommunstyrelsens sammanträde , 3, var förbundschef (KSRR) Jan Fors inbjuden för att lämna mer ingående information i ärendet.. I anlutning till ärendet om Moskogen AB lämnade förbundschefen information om KSRR:s ekonomi utifrån det preliminära bokslutet för Vidare berättade förbundschefen om förestående större frågor för KSRR och om den inom kort slutförda utredningen om återvinningscentraler (ÅVC). Vid behandlingen i kommunstyrelsen framkom önskemål om förtydliganden angående de juridiska frågorna kring bolagets anläggningstillgångar. Förbundschefen inkom, , med en skrivelse om bildandet av aktiebolaget Moskogen AB. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

211 PROTOKOLL Sida 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum fortsättning KSRR har följande skrivelse till ärendet Juridiken runt anläggningen måste utredas. Anläggningstillgångarna bör övergå till Moskogen AB för att säkra affärslogiken. Hur en sådan övergång ska genomföras måste utredas. Miljötillståndet kvarstår hos KSRR, detta då det redan idag finns en extern aktör på avfallsanläggningar i ISAB. Intentionen i skrivelsen är att tillgångar för avfallsanläggningen Moskogen övergår i aktiebolaget. I detta innefattas samtliga behandlingsanläggningar för avfall, inklusive avfallssorteringsanläggning MOSA och därtill hörande utrustning. Vissa utrymmen kommer att fördelas utifrån nyttjandegrad som t ex del av kontor, omklädningsrum och övriga gemensamhetsutrymmen. Summan anläggningstillgångar som övergår till aktiebolaget motsvaras enligt ingående balans (IB) till SEK I tidigare lämnat förslag till bolagsordning framgår det enligt 4 att vid en bolagslikvidation ska dessa tillgångar tillfalla KSRR. Yttrande Oskarshamns kommuns kan konstatera att det förslag som lämnats till medlemskommunerna inte är fullständigt. Detta stärks av KSRR:s konstaterande att konstruktionen med fördelning av anläggningstillgångar måste utredas. Principiellt inser Oskarshamns kommun affärslogiken med att bilda ett aktiebolag för avfallsanläggningen vid Moskogen och godkänner därmed ett bildande av MOSKOGEN AB. Oskarshamns kommun anser det rimligt att KSRR återredovisar till medlemskommunerna ett fullständigt förslag över bildandet av bolaget med fördelning anläggningstillgångar mellan kommunalförbundet och MOSKOGEN AB innan bolaget registreras hos Bolagsverket. Möjligen kan frågan ställas om inte hela kommunalförbundet KSRR skulle ombildas till aktiebolag. En ombildning som skulle ge en tydligare ansvars- och rollfördelning mellan ägarna och bolaget. Ett kommunalförbund med större delen av sin verksamhet i ett helägt aktiebolag innebär ett ökat avstånd mellan ägaren medlemskommunerna - och KSRR/aktiebolaget, vilket medför minskad transparens. För närvarande pågår en motsvarande aktiebolagsbildning kring renhållning i Kronobergs län i ett samägt kommunalt bolag. Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande från kommunstyrelsens kansli, , föreslås kommunfullmäktige att: - Godkänna att Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) bildar MOSKOGEN AB. - Oskarshamns kommun hemställer att KSRR återredovisar ett fullständigt förslag över bildandet av bolaget med fördelning av anläggningstillgångar mellan kommunalförbundet och MOSKOGEN AB innan bolaget registreras hos Bolagsverket. Dagens sammanträde Utvecklingschef Lars Ljung föredrar ärendet. Andreas Erlandsson (S) yrkar att ärendet hänskjuts till kommunstyrelsens sammanträde, Ordföranden ställer proposition på Andreas Erlandssons (S) yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

212 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommundirektör Kommunstyrelsens kansli Per Nygren E-post: per.nygren@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Ombyggnad Åsa-Skolan hus B Förslag till beslut I 2018 års skattefinansierade investeringsbudget anslås kr för projekt 9906, Åsa hus B ombyggnad IFO. Ärendet Tekniska kontoret har tillsammans med individ- och familjeomsorgen (IFO) projekterat fram en lösning för att samla IFO:s verksamhet i Åsa-skolans hus B. Projektet är en så kallad lönsam investering. Förfrågningsunderlag har upprättas och anbud har inkommit. När anbuden öppnats kan konstateras att den anslagna budgeten på kr inte räcker för att genomföra projektet. Det krävs ytterligare kr för att kunna genomföra ombyggnationen enligt verksamhetens önskemål. Anledningar till att budgeten inte räcker är bland annat att ytan som verksamheten kräver har ökats med cirka 15 % från den ursprungliga planen, detta eftersom IFO:s verksamhet har ökat de senaste åren. Tidigare var det tänkt att endast plan 3 skulle användas men nu kommer IFO även nyttja ytor på plan 1. Flertalet fönster (92 st.) på plan 3 kommer att förstoras för att öka ljusinsläppet och därmed blir planlösningen effektivare än vad som tidigare var tänkt. Detta är kostnadsdrivande men görs för att tillgodose verksamhetens behov av kontorsrum med mera. Att dela upp IFO på två plan medför även merkostnader för kanalisation till el och ventilation. Beslut av tekniska nämnden Mot denna bakgrund har tekniska nämnden beslutat , 50, att föreslå kommunstyrelsen att anslå ytterligare kr, vilket inte ryms i det lönsamma projektet 9906 Åsa hus B ombyggnad IFO. Budgetutrymme I 2018 års budget finns ett ytterligare utrymme på kr inom ramen för det finansiella målet för skattefinansierade investeringar. Några ytterligare medel finns inte att tillgå. Projektet behöver därför anpassas till de medel som avsätts i investeringsbudgeten. Rolf Persson Kommundirektör Per Nygren Kommunsekreterare

213 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr KS 2018/ Ombyggnad Åsa-Skolan hus B Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige I 2018 års skattefinansierade investeringsbudget anslås kr för projekt 9906, Åsa hus B ombyggnad IFO. Ärendet Tekniska kontoret har tillsammans med individ- och familjeomsorgen (IFO) projekterat fram en lösning för att samla IFO:s verksamhet i Åsa-skolans hus B. Projektet är en så kallad lönsam investering. Förfrågningsunderlag har upprättas och anbud har inkommit. När anbuden öppnats kan konstateras att den anslagna budgeten på kr inte räcker för att genomföra projektet. Det krävs ytterligare kr för att kunna genomföra ombyggnationen enligt verksamhetens önskemål. Anledningar till att budgeten inte räcker är bland annat att ytan som verksamheten kräver har ökats med cirka 15 % från den ursprungliga planen, detta eftersom IFO:s verksamhet har ökat de senaste åren. Tidigare var det tänkt att endast plan 3 skulle användas men nu kommer IFO även nyttja ytor på plan 1. Flertalet fönster (92 st.) på plan 3 kommer att förstoras för att öka ljusinsläppet och därmed blir planlösningen effektivare än vad som tidigare var tänkt. Detta är kostnadsdrivande men görs för att tillgodose verksamhetens behov av kontorsrum med mera. Att dela upp IFO på två plan medför även merkostnader för kanalisation till el och ventilation. Beslut av tekniska nämnden Mot denna bakgrund har tekniska nämnden beslutat , 50, att föreslå kommunstyrelsen att anslå ytterligare kr, vilket inte ryms i det lönsamma projektet 9906 Åsa hus B ombyggnad IFO. Budgetutrymme I 2018 års budget finns ett ytterligare utrymme på kr inom ramen för det finansiella målet för skattefinansierade investeringar. Några ytterligare medel finns inte att tillgå. Projektet behöver därför anpassas till de medel som avsätts i investeringsbudgeten. Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande från kommundirektören, , föreslås att i 2018 års skattefinansierade investeringsbudget anslås kr för projekt 9906, Åsa hus B ombyggnad IFO. Dagens sammanträde Andreas Erlandsson (S) yrkar för majoriteten (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet) bifall till kommundirektörens förslag. Ordföranden ställer proposition på Andreas Erlandsson (S) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla detta. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

214 PROTOKOLL Sida 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum fortsättning Beslutsunderlag - Tekniska nämnden , Tjänsteutlåtande kommundirektören, Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

215 PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Dnr TN 2018/ Ombyggnad Åsa-skolan hus B Tekniska nämndens beslut 1. Tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen att anslå ytterligare kr, som inte ryms i det lönsamma projektet 9906 Åsa hus B ombyggnad IFO. 2. Paragrafen hanteras med omedelbar justering. Ärendet Tekniska kontoret har tillsammans med individ- och familjeomsorgen (IFO) projekterat fram en lösning för att samla IFO s verksamhet på Åsa-skolans hus B, projektet är en s.k. lönsam investering. Förfrågningsunderlag har upprättas och anbud har inkommit. När anbuden öppnats kan konstateras att den anslagna budgeten på kr inte räcker för att genomföra projektet. Det krävs ytterligare kr för att kunna genomföra ombyggnationen enligt verksamhetens önskemål. Anledningar till att budgeten inte räcker är bl.a. att ytan som verksamheten kräver har ökats med ca 15 % från den ursprungliga planen, detta eftersom IFO s verksamhet har ökat de senaste åren. Tidigare var det tänkt att endast plan 3 skulle användas men nu kommer IFO även nyttja ytor på plan 1. Flertalet fönster (92 st) på plan 3 kommer att förstoras för att öka ljusinsläppet och därmed blir planlösningen effektivare vad som tidigare var tänkt, detta är kostnadsdrivande men görs för att tillgodose verksamhetens behov av kontorsrum mm. Att dela upp IFO på två plan medför även merkostnader för kanalisation till el och ventilation. Bakgrund Individ- och familjeomsorgen sitter idag på två platser i Oskarshamn, Repslagarhuset och Kristineberg Centrum. Ett projekt för att samla verksamheten har planerats sedan fler år tillbaka. Verksamheten ska samlas på Åsa-skolans hus B på plan 1 och framförallt plan 3. Investeringen är en lönsam investering eftersom dagens inhyrda lokaler lämnas till förmån för interna lokaler. Investeringsprojektet är sedan tidigare budgeterat till kr. Ärendets behandling Tekniska kontoret föreslår: - Tekniska kontoret föreslår att tekniska nämnden äskar hos kommunstyrelsen att anslå ytterligare kr till det lönsamma projektet 9906 Åsa hus B ombyggnad IFO. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

216 PROTOKOLL Sida 2 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum fortsättning Dagens sammanträde Fastighetschef Richard Bergquist föredrar ärendet. - Tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen att anslå ytterligare kr, som inte ryms i det lönsamma projektet 9906 Åsa hus B ombyggnad IFO. - Paragrafen hanteras med omedelbar justering. Ordföranden ställer proposition och finner att nämnden bifaller förslagen. Protokollsanteckning Pontus Welin (L) och Per Tingström (KD) lämnar följande protokollsanteckning till protokollet: Då ärendet kom oss tillhanda 60 minuter innan nämndens sammanträde menar Liberalerna och Kristdemokraterna att vi inte kan stå som beslutsfattande på sådan bräcklig grund. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse/utredning från fastighetschef - Ombyggnad Åsa-skolan hus B Skickas till För kännedom: För åtgärd: Kommunstyrelsen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

217 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2016/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelsens kansli Per Nygren E-post: per.nygren@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030 (RUS) Förslag till beslut Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030 godkänns. Ärendet Regionförbundets styrelse har skickat regionala utvecklingsstrategin till länets kommuner för att ge möjlighet att ställa sig bakom den. Regionförbundet i Kalmar län har som regionalt utvecklingsansvarig i uppdrag att ta fram en regional utvecklingsstrategi. I arbetet har samtliga kommuner, ett antal näringslivsorganisationer, intresseorganisationer samt offentliga organisationer varit engagerade. Strategin anger en långsiktig riktning för utvecklingsarbetet i Kalmar län med hållbar regional tillväxt och utveckling som mål. Hur arbetet ska genomföras beskrivs vidare i fördjupade strategier och planer. Målet med den regionala utvecklingsstrategin är att skapa livskvalitet för invånarna och en hållbar samhällsutveckling, inom ramen för ekologins gränser och med en stark ekonomi som medel. Målbilden är Klimat att växa i. Strategin pekar ut fyra prioriterade utvecklingsområden för att nå målbilden: Delaktighet, hälsa och välbefinnande God miljö för barn och unga Hållbar samhällsplanering Stärkt konkurrenskraft Lars Ljung Utvecklingschef Per Nygren Kommunsekreterare Beslutsunderlag

218 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr KS 2016/ Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030 (RUS) Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030 godkänns. Ärendet Regionförbundets styrelse har skickat regionala utvecklingsstrategin till länets kommuner för att ge möjlighet att ställa sig bakom den. Regionförbundet i Kalmar län har som regionalt utvecklingsansvarig i uppdrag att ta fram en regional utvecklingsstrategi. I arbetet har samtliga kommuner, ett antal näringslivsorganisationer, intresseorganisationer samt offentliga organisationer varit engagerade. Strategin anger en långsiktig riktning för utvecklingsarbetet i Kalmar län med hållbar regional tillväxt och utveckling som mål. Hur arbetet ska genomföras beskrivs vidare i fördjupade strategier och planer. Målet med den regionala utvecklingsstrategin är att skapa livskvalitet för invånarna och en hållbar samhällsutveckling, inom ramen för ekologins gränser och med en stark ekonomi som medel. Målbilden är Klimat att växa i. Strategin pekar ut fyra prioriterade utvecklingsområden för att nå målbilden: Delaktighet, hälsa och välbefinnande God miljö för barn och unga Hållbar samhällsplanering Stärkt konkurrenskraft Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande från kommunstyrelsens kansli, , föreslås att regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030 godkänns. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår , 50, beslut enligt kansliets förslag. Dagens sammanträde Utvecklingschef Lars Ljung föredrar ärendet. Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla detta. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

219 PROTOKOLL Sida 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum fortsättning Beslutsunderlag - Missiv Regional utvecklingsstrategi - RUS. - Regional utvecklingsstrategi. - Bilaga 1 Indikatorer. - Kommunstyrelsens arbetsutskott , 50. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

220

221 Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030

222 INNEHÅLL Förord 3 Vår målbild 4 Den gemensamma färdriktningen 8 Från ord till handling 8 Jämställt utvecklingsarbete 8 Hållbar regional utveckling 9 Tre övergripande perspektiv 10 De globala målen 12 Våra styrkor 14 Prioriterade utvecklingsområden 19 Delaktighet, hälsa och välbefinnande 20 God miljö för barn och unga 24 Hållbar samhällsplanering 28 Stärkt konkurrenskraft 32 Regional utvecklingsstrategi i korthet 36 Uppföljning 38 Dnr 2016/ Produktion kreation.se (17_0240) Omslagsbild Fotograf Josefina Norman, Fotograf Josefina

223 TILLSAMMANS SKAPAR VI KLIMAT ATT VÄXA I I din hand håller du Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi. Den är resultatet av en omfattande dialog med kommuner, landsting, myndigheter, företrädare för näringsliv, utbildningsanordnare och föreningsliv samt representanter för grannlänen. Kalmar län står inför en stor förändring vad gäller det regionala utvecklingsarbetet då vi 2019 kommer bilda region. Förändringen kommer skapa nya och bättre förutsättningar för att hantera de utmaningar och möjligheter som vi står inför. Nu samlas vi kring en gemensam målbild Klimat att växa i. Vi ska skapa en region där människor växer och där företag och organisationer etablerar sig och utvecklas. En region där nära samverkan mellan regionens alla aktörer ger länet en unik konkurrenskraft och en stark koppling mellan stad och land. Tillsammans har vi pekat ut fyra prioriterade utvecklingsområden som vi behöver arbeta med för att skapa klimat att växa i: Delaktighet, hälsa och välbefinnande God miljö för barn och unga Hållbar samhällsplanering Stärkt konkurrenskraft Den regionala utvecklingsstrategin är en övergripande strategi och det är i fördjupade strategier och planer som vi tydliggör vilka åtgärder som ska genomföras för att nå målet. Genomförandet är ett ansvar som vilar på många olika aktörer. Strategin vänder sig till förtroendevalda och tjänstemän i offentlig sektor i Kalmar län, men också till företrädare för näringsliv och föreningsliv. Utifrån våra olika uppdrag har vi alla olika roller och ansvar i arbetet med att genomföra strategin. Tillsammans skapar vi handlingskraft och påbörjar nu arbetet med att nå vår målbild. Ulf Nilsson Ordförande Regionförbundet i Kalmar län Anders Henriksson Ordförande Landstinget i Kalmar län REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 3

224 VÅR MÅLBILD 4 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

225 Klimat att växa i vår målbild År 2030 är Kalmar län en hållbar region där människor växer och där företag och organisationer etablerar sig och utvecklas. Nära samverkan mellan regionens alla aktörer har gett länet en unik konkurrenskraft och en stark koppling mellan stad och land. År 2030 har regionen gått från ord till handling. Länet tar vara på sina styrkor, arbetar med sina begränsningar och svarar på utmaningar och omvärldens förändringar med hållbara lösningar. Länets aktörer har med kraft tagit vara på de nya förutsättningarna och tar ansvar för hela länet, från stad till landsbygd. Inom flera områden finns ett väl utvecklat mellanregionalt samarbete som ger ökad kraft i utvecklingsarbetet. I fokus står människorna som lever, bor och verkar i vår region. Det är människor som ser möjligheter, förändrar och skapar innovationer. År 2030 har alla människor i Kalmar län möjlighet att utvecklas, var och en efter sina önskningar, oavsett bakgrund och oavsett förutsättningar. Regionen erbjuder ett tryggt liv i en god miljö och en välfärd som ger förutsättningar för hälsa och välbefinnande. Här finns en mångfald av kulturverksamheter som alla har möjlighet att uppleva och delta i.

226 VÅR MÅLBILD Det regionala tillväxtarbetet skall vara jämlikt alla grupper ska ha samma förutsättningar att nå makt, inflytande och tillgång till tillväxtresurser. Att fortsätta lära genom hela livet är en självklarhet, liksom att gemensamt bygga vidare på ett klimat som är öppet och inkluderande. Genom satsningar på infrastruktur har regionen blivit mer tillgänglig och Sverige och världen har flyttats ännu närmre. Länets unga är framtiden och vår största tillgång. Vi tar vara på barn och ungas kreativitet och idéer kring regionens utveckling. Barn och unga har en stark röst i samhället och känner att de blir lyssnade på. I gengäld ser ungdomar regionen som en bra plats att leva vidare på eller att så småningom återvända till. Universitetet lockar ungdomar till vidareutbildning, forskning och internationella nätverk. Och när utbildningen är slutförd eller avhandlingen skriven, erbjuder Kalmar län nya möjligheter att utvecklas. Kalmar län år 2030 är ett hållbart samhälle som vi med stolthet vill lämna över till våra barn. Det innebär att vi tar ansvar för en hållbar utveckling lokalt, regionalt, nationellt och i förlängningen globalt. En miljö i balans där jord, skog och sol bidrar med råvaror och förnybar energi är en förutsättning liksom en frisk Östersjö. Omställningen till ett fossilbränslefritt samhälle har gett regionen kraft och självförtroende. Länets gröna näringar har stark internationell konkurrenskraft och samhällets beslut präglas av hållbarhet ur alla perspektiv. 6 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

227 Traditionella näringar växer vidare genom ständig förbättring samtidigt som nya företag och branscher gror i ett närande klimat där kultur och kreativitet bidrar till nya idéer som skapar tillväxt. Både offentlig sektor och näringslivet lockar ny, välutbildad kompetens till länet. Samarbetet mellan näringsliv, offentlig sektor, forskning och utbildning skapar nya innovationer och ger regionen en unik konkurrenskraft. Vår starka och nära samverkan är vår gemensamma framgångsfaktor och har blivit en förebild för andra regioner. Välkommen till Kalmar län år 2030! REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 7

228 DEN GEMENSAMMA FÄRDRIKTNINGEN DEN GEMENSAMMA FÄRDRIKTNINGEN Den regionala strategin som du håller i din hand är hela länets strategi. Det är en vägvisare som pekar ut i vilken riktning vi vill att länet ska utvecklas. Genom att arbeta för en gemensam målbild skapar vi tillsammans förutsättningar för att Kalmar län ska få ett klimat att växa i. Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS, är en övergripande strategi för länets utveckling. Strategin anger en långsiktig riktning för utvecklingsarbetet i Kalmar län. Målet för det regionala tillväxtarbetet är att skapa hållbar utveckling. Syftet med RUS är därmed att skapa livskvalitet för invånarna och en hållbar samhällsutveckling, inom ramen för ekologins gränser och med en stark ekonomi som medel. Hur arbetet ska genomföras beskrivs vidare i fördjupade handlingsprogram. Dessa genomförs genom aktiv och långsiktig samverkan mellan olika aktörer i och utanför länet, på lokal, regional, mellanregional och internationell nivå. RUS är den regionala länken mellan strategier på nationell och internationell nivå och den planering som omsätts i handling genom kommunala översikts- och utvecklingsplaner. RUS vänder sig till förtroendevalda och tjänstemän i offentlig sektor i Kalmar län, men också till företrädare för näringsliv och det civila samhällets organisationer. Utifrån våra olika uppdrag har vi alla olika roller och ansvar i arbetet med att genomföra RUS. RUS är ett prioriteringsunderlag som definierar de utmaningar och möjligheter kopplade till regional utveckling som bedöms ha störst betydelse för länet fram till RUS avgränsas därmed till områden av strategisk betydelse och till områden som kräver samhandling mellan olika aktörer och över gränser. Det innebär att RUS inte omfattar allt regionalt utvecklingsarbete. Från ord till handling Regionförbundet i Kalmar län har som regionalt utvecklingsansvarig aktör uppdraget att ta fram RUS, enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete (2017:583). Uppdraget innebär att utarbeta ett regionalt utvecklingsprogram och samordna genomförandet, att löpande följa utvecklingen i länet och de funktionella analysregionerna i förhållande till regionala och nationella mål, samt att följa upp, låta utvärdera och till regeringen årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Detta uppdrag kommer den 1 januari 2019 att övergå till den då nybildade region kommunen. Statliga myndigheter ska inom sina verksamhetsområden verka för att målet för den regionala tillväxtpolitiken uppnås. Länsstyrelsen har rollen att bevaka statens intressen regionalt och bidra till regional utveckling. Kommunerna har ansvaret för förvaltningen av kommunala resurser och för utvecklingen lokalt. Strategin har arbetats fram i nära dialog med kommuner, landsting, myndigheter, företrädare för näringsliv, utbildningsanordnare och föreningsliv samt representanter för grannlänen. Sammanlagt har över 700 personer varit delaktiga och delat med sig av tankar och åsikter. Innehållet tar också sin utgångspunkt i analyser av länets nuläge 1 inom en rad olika samhällsområden. Nulägesanalysen och dialogerna ligger till grund för en målbild, fyra prioriterade utvecklingsområden samt ett antal strategier för att nå den målbild som vi gemensamt har enats om. RUS är en övergripande strategi. Hur arbetet ska genomföras beskrivs vidare i fördjupade handlingsprogram, där även mål för utvecklingsarbetet specificeras. 1. Bilaga 2 och 3 8 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

229 Uppföljning Den regionala utvecklingsstrategin kommer att följas upp genom ett antal utvalda indikatorer, och kommuniceras på ett årligt regionalt forum. Indikatorerna ger en bild av utvecklingen i länet och inom de fyra utvecklingsområdena. Uppföljningen är ett kunskapsunderlag som ligger till grund för styrningen av det regionala utvecklingsarbetet och syftar till att binda samman de olika planeringsprocesser som sker på nationell, regional och lokal nivå. RUS innehåller en långsiktig målbild. Konkreta mål och indikatorer för att följa upp dessa specificeras i underliggande handlingsprogram. Jämställt utvecklingsarbete När RUS formulerats har konsekvenserna analyserats för grupper av män, kvinnor, pojkar och flickor. Det regionala tillväxtarbetet ska vara jämställt, med vilket avses att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå makt, inflytande och tillgång till tillväxtresurser. Vi har valt att i möjligaste mån använda ett könsneutralt språk. Vi talar därför om att alla ska ha tillgång till resurser som utbildning, vård eller inflytande. Ett könsneutralt språk syftar till att vara inkluderande men kan ändå innebära att skillnader i förutsättningarna för olika individer att ta del av insatser förbises. Förutsättningar kan variera utifrån olika maktordningar som kön, ålder, socioekonomisk bakgrund, sexualitet, etnicitet, hudfärg, tro, boende i stad eller på landsbygd, osv. Det är därför viktigt att analysera hur olika grupper påverkas av utformningen av olika insatser och om särskild hänsyn behöver tas till någon grupps förutsättningar. Behovet kan variera mellan olika frågor och över tid, eftersom olika faktorer samverkar till att skapa utsatthet eller privilegier för individer eller grupper i en viss kontext. Den nulägesanalys som ligger till grund för RUS och den återkommande uppföljningen är därför viktiga kunskapsunderlag vid utformningen av olika insatser. I många fall kan det finnas ett värde i att synliggöra grupper eller poängtera skillnader mellan grupper. Att främja en jämlik och jämställd hälsa, eller att fokusera på insatser som ger barn och unga en jämlik och jämställd uppväxt är exempel på sådana fall, där syftet med strategierna är att jämna ut ojämlika eller ojämställda villkor för att åstadkomma en god utveckling för alla. Hållbar regional utveckling I september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030, som innehåller 17 globala hållbarhetsmål som fram till år 2030 ska leda till en hållbar och rättvis framtid. Dessa mål innebär bland annat att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för vår planet och dess naturresurser. Agenda 2030 utgör ramen för den regionala utvecklingsstrategin och de prioriterade utvecklingsområden vi enats om. De globala målen täcker in sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhetsdimensioner och ska genomföras på regional och lokal nivå. En del av detta arbete handlar också om att öka invånarnas kunskap om hållbar utveckling. Social hållbarhet Den sociala hållbarhetsdimensionen utgår från alla människors lika värde och handlar om frågor som rör mänsklig utveckling, delaktighet och lika möjligheter för alla, oavsett REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 9

230 DEN GEMENSAMMA FÄRDRIKTNINGEN kön, ålder eller andra förutsättningar. Arbetsliv, utbildning, hälsa, inkomster, kreativitet och delaktighet är exempel på frågor som ingår i området. Att delta i arbetslivet ger inkom s- ter, större möjlighet att påverka sin livssituation samt en viktig identitet för länsinvånarna. En ekonomisk tillväxt som leder till utslagning och utanförskap är inte hållbar. Välmående, kreativa och företagsamma invånare är en förutsättning för all form av utveckling. Genom stärkt delaktighet inom alla grupper av befolkningen skapas en grund för att behålla invånare i länet men också attrahera nya. Miljömässig hållbarhet Miljö- och klimatfrågorna är globala och har stora konsekvenser både idag och i framtiden. För att lösa dagens miljö problem och förebygga morgondagens måste vi börja lokalt med att hushålla med naturens begränsade resurser. Hållbar tillväxt på miljöområdet handlar bland annat om hur vi nyttjar och återvinner våra naturresurser, använder miljöoch hälsoskadliga ämnen och om länets bebyggelse och transportsystem. Det handlar också om hur vi skyddar ekosystem för att ge förutsättningar för en god livsmiljö för alla levande varelser, och för att dessa ska kunna leverera de ekosystemtjänster som krävs för att upprätthålla eller förbättra människans välmående. FN:s klimatpanel IPCC har slagit fast att klimatet har förändrats till följd av människans påverkan. Den temperaturökning som hittills ägt rum leder till en rad förändringar runt om på jorden. Isar och glaciärer smälter, snötäcket minskar, vädret blir mer extremt, nederbördsförhållanden förändras, permafrostens tjocklek minskar, havsytan stiger och havsvattnet försuras. Sammantaget får detta mycket stora konsekvenser för jorden, dess ekosystem, människor och samhällen. För att motverka fortsatta temperaturökningar måste de klimatpåverkande utsläppen minska. Samtidigt måste vi börja anpassa vårt samhälle till ett framtida klimat med högre temperaturer, förändrade nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer. Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk utveckling är vårt medel för att uppnå livskvalitet för invånarna i länet och en fortsatt god utveckling av samhället. För att bli ekonomiskt starkare är produktivitetsutveckling inom näringslivet och offentlig sektor samt förmågan att sälja nya varor och tjänster avgörande. Digi talisering som verktyg kan användas för ett effektivt resursutnyttjande. Att värdet av det som produceras ökar är viktigt, bland annat för att möjliggöra högre inkomster för länets befolkning, men också för att skapa resurser till hälso- och sjukvård, barnomsorg, utbildning och pensioner. Den ekonomiska utvecklingen får dock inte ske på bekostnad av miljön, människors välfärd eller den sociala sammanhållningen. En förutsättning för en fortsatt ekonomisk utveckling i länet är satsningar på bland annat utbildning, infrastruktur och kommunikationer. Detta för att säkra länets kompetensförsörjning och för att knyta samman boende, arbete, utbildning och fritid och skapa god tillgänglighet till exempelvis vård, omsorg, utbildning och kultur. Tre övergripande perspektiv påverkar länets utveckling Förutom de tre hållbarhetsdimensionerna finns tre andra perspektiv som påverkar länets utveckling. Dessa är kompetensförsörjningen av länets arbetsmarknad, hur den digi tala omställningen kan användas som en utvecklingsresurs; samt vikten av internationellt samarbete för vidare utveckling. Kompetensförsörjning Den framtida arbetskrafts- och kompetensförsörjningen är en nyckelfråga för länets långsiktiga utveckling. Det handlar dels om hur vi hanterar utmaningen med stora pensionsavgångar och en åldrande befolkning, dels hur vi ökar kunskapsinnehållet och därigenom konkurrenskraften inom näringslivet. Detta förutsätter att hela utbildningskedjan fungerar, från det att fler elever avslutar gymnasieskolan med godkända betyg till att förutsättningarna för det livslånga lärandet förbättras i hela länet och hos alla grupper i samhället. Höjd utbildningsnivå och kompetens är inte enbart en fråga om universitets- eller högskoleutbildning, utan även privata aktörer och aktörer inom ideell sektor som exempelvis studieförbund, folkhögskolor och anordnare av YH-utbildningar har viktiga roller i arbetet med kompetensförsörjning. Arbetet syftar till att säkra matchningen mellan arbetsmarknadens kompetensbehov och utbildningssystemen. Det innebär dels att rätt utbildningar behöver erbjudas eller göras tillgängliga i länet, men också att utbildningar inom de bristyrken som identifierats i länet behöver göras mer attraktiva. En viktig del i arbetet är att skapa miljöer för möten mellan näringslivet, utbildningsanordnare och offentlig sektor. Digital omställning Den digitala omställningen är en stark samhällsförändrande kraft som på mindre än trettio år förändrat människans 10 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

231 förutsättningar och beteenden radikalt. Därför talar vi numera inte längre om att digitalisera befintliga företeelser den digitala omställningen påverkar alla områden i samhället. Vi ska dra nytta av den digitala omställningen för att vitalisera och stärka Kalmar län. Alla i länet ska ha möjlighet att använda digitala samhällstjänster, för att skapa nya värden och motverka digitalt utanförskap. Detta förutsätter en stark digital infrastruktur och kompetenshöjande aktiviteter. IT-sektorn är i sig en av de snabbast växande näringarna men är inte den enda effekten av teknikutvecklingen. Traditionella affärsmodeller utmanas samtidigt som omställningen ger stora möjligheter till effektivisering och utveckling av nya tjänster, produkter och affärsmodeller. Också offentliga aktörer behöver utveckla sina verksamheter och omvärdera sina roller. Genom e-tjänster och effektivare processer kan dialogen mellan medborgare och offentlig sektor stärkas. Genom ökad insyn och större delaktighet kan tilliten till demokratin öka. Vi vet också att det digitala samhället kan innebära nya risker och sårbarheter och måste därför ständigt tillämpa ett säkerhets- och integritetsperspektiv. Tekniken skapar nya möjligheter att kommunicera och minskar därigenom avstånden mellan människor. Samtidigt blir det möjligt att välja och välja bort information, vilket kan leda till ett ökat avstånd mellan människor. Om människor i ett samhälle inte delar en grundläggande världsbild och människor med olika åsikter inte möts riskerar polariseringen mellan människor och grupper i samhället att öka. Internationalisering Internationellt arbete, inom EU och i ett större globalt perspektiv, är en förutsättning för att vi ska kunna möta de samhällsutmaningar som Kalmar län står inför. Det kan handla om ökad global konkurrens, den demografiska utvecklingen eller klimat-, miljö- och energifrågor. I en allt mer globaliserad värld blir omvärldskunskap och omvärldsbevakning allt viktigare. Flertalet av de regionala utvecklingsfrågor som tas upp i RUS behöver drivas på en internationell arena, med internationellt engagemang och i internationella samarbeten. Här ger Kalmar läns strategiska läge i Östersjöregionen stora möjligheter. Vi var tidigt ute med att knyta kontakter i regionen och dessa utgör en stark plattform för fortsatt samverkan och gemensamma insatser i Östersjöregionen. Genom förbättrade kommunikationer över Östersjön ökar våra möjligheter att dra nytta av vårt geografiska läge. Globaliseringen har gjort att vi fått tillgång till ett ökat utbud av varor och tjänster. Människor har kommit närmare varandra och därmed har också utbytet och överföringen av innovativa idéer och tankar ökat. Länets näringsliv får tillgång till nya marknader, samtidigt som de möter ökad konkurrens från företag i andra länder. Med en ökad öppenhet är även demokratiperspektivet viktigt att arbeta vidare med. REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 11

232 AGENDA KLIMAT ATT VÄXA I ÄR MÅLBILDEN FÖR KALMAR LÄN ÅR För att nå målbilden fokuseras utvecklingsarbetet på fyra prioriterade utvecklingsområden. Dessa utvecklingsområden genomsyras av tre perspektiv: kompetensförsörjning, digital omställning och internationalisering. De 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör ramen för det regionala utvecklingsarbetet. Utförlig information om de globala målen finns på 12 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

233 Klimat att växa i FYRA UTVECKLINGSOMRÅDEN SOCIAL HÅLLBARHET Delaktighet, hälsa och välbefinnande God miljö för barn och unga Digital omställning Hållbar samhällsplanering TRE PERSPEKTIV Stärkt konkurrenskraft EKONOMISK HÅLLBARHET Kompetensförsörjning Internationalisering MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 13

234 VÅRA STYRKOR VÅRA STYRKOR Kalmar läns tillgångar och styrkor utgör en stark plattform för utveckling och profilering av regionen. Genom att dra nytta av och bygga vidare på dessa kan vi stärka vår konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt. Starka varumärken och kompetensområden Kalmar län har många internationellt konkurrenskraftiga profilområden inom bland annat energi-, vatten- och miljöteknik, besöksnäring, gröna näringar samt delar av tillverkningsindustrin. Utvecklingen inom länets livsmedelssektor är unik i Sverige: Länet står för drygt två procent av Sveriges befolkning men svarar för en fjärdedel av produktionen av kyckling och mer än en tiondel av produktionen av mjölk, ägg och nötkött. Ytterligare ett starkt profilområde är skog och trä, där en innovationsmiljö inom smart boende är under uppbyggnad. I Glasriket, som ligger i Kalmar och Kronobergs län, har glas tillverkats i över 350 år. Där skapas innovativa produkter och upplevelser av formgivare, glasblåsare och näringsliv, med ett nytänkande som utgår från hantverkstradition och passion för glaset som material. Ett kompetensområde som är under stark uppbyggnad är e-hälsoområdet. Inom hälsoområdet är ambitionsnivån hög och målet är att även fortsättningsvis erbjuda Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet, genom fokus på bland annat digital förnyelse. ehälsomyndighetens etablering i Kalmar stärker e-hälsoområdet både regionalt och nationellt. Stor kunskap inom klimat- och energifrågor Kalmar län har som mål att bli fossilbränslefritt 2030 och vi har goda möjligheter att uppnå detta. Två tredjedelar av energianvändningen i Kalmar län är fossilbränslefri. Vi har gott om skog i länet och utmärkta förutsättningar för vindkraft och solenergi. Länet har dessutom en hög kompetens inom energiområdet. I Oskarshamn finns SKB:s mellanlager för det använda kärnbränslet. Knutet till lagret finns Äspölaboratoriet som lockar forskare, specialister och beslutsfattare från hela världen med sin världsunika forskning. En attraktiv och internationell kunskapsmiljö vid Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet, ett modernt internationellt universitet i Småland, är landets yngsta universitet och erbjuder 150 utbildningsprogram och fristående kurser. Forskningen vid Linnéuniversitetet håller hög kvalitet och spänner över en rad olika discipliner. Särskilt framstående forskning bedrivs inom universitetets spetsforskningsmiljöer; Linnaeus University Centres. Där studeras allt från exempelvis ekologi och evolution till diskriminering och integration, biovetenskap och big data. Det finns ett väl utvecklat samarbete mellan universitetet, det offentliga och näringslivet i länet. Universitetet har stor betydelse för regionens utveckling genom sin höga kompetens inom för regionen viktiga områden som skog och trä, marinbiologi och e-hälsa. En levande landsbygd med höga natur- och kulturmiljövärden De gröna näringarna är starka i Kalmar län. Omkring en fjärdedel av de mest värdefulla odlingslandskapen i Sverige finns i länet, liksom den största arealen naturbetesmark och stora skogstillgångar. Dessa gröna basnäringar är också i hög grad grunden till att länet har stora områden med höga natur- och kulturmiljövärden och en levande landsbygd, vilket i sin tur lägger grunden för länets besöksnäring och attraktiva boendemiljöer. Att skapa förutsättningar Kalmar län har många internationellt konkurrenskraftiga profilområden inom bland annat energi-, vatten- och miljöteknik, besöksnäring, gröna näringar samt delar av tillverkningsindustrin. 14 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

235 Astrid Lindgrens Värld är en teaterpark där besökarna kan uppleva Astrid Lindgrens sagofigurer i sina riktiga miljöer. Parken har varje år ca besökare, varav drygt 30 procent ifrån utlandet. Många svenska och internationella ornitologer och botaniker besöker varje år Ölands fågellokaler och unika växtmiljöer. Vid SKB:s underjordiska berglaboratorium på Äspö norr om Oskarshamn sker en stor del av forskningen kring slutförvaring av använt kärnbränsle. Här testas olika tekniska lösningar i full skala och i verklig miljö.

236 VÅRA STYRKOR för en fortsatt god utveckling av landsbygden, bland annat genom väl fungerande centralorter som erbjuder tillgång till god samhällsservice, digital uppkoppling samt stärkta kommunikationer mellan stad och land är därför viktiga faktorer för hela länets utveckling. Södra Ölands odlingslandskap med radbyar, åkrar, sjömarker och Stora alvaret finns sedan år 2000 med på UNESCO:s världsarvslista. Landskapet är utvalt som ett unikt exempel på mänsklig bosättning där de olika landskapstyperna på en enskild ö tas tillvara på ett optimalt sätt. Med ca besökare per år är Södra Ölands odlingslandskap ett av de populäraste kulturhistoriska besöksmålen i landet. Det unika odlingslandskapet, som brukas och utvecklas av ett levande och modernt lantbruk, skapar förutsättningar för en god livskvalitet och bidrar till länets attraktionskraft. Andra unika natur- och kulturmiljöer i länet är en till stora delar oexploaterad skärgård, insjöar, det småländska höglandets byar och flera städer med medeltida kulturlager under mark och flerhundraåriga bebyggelsemiljöer ovan mark. Den sammanlagda kuststräckan är landets längsta och knappast någon annan del av Sverige har en kust med så varierad karaktär under och över ytan. Länets naturresurser förser oss med ekosystemtjänster som frisk luft, rent vatten och mat på bordet och representerar en stor biologisk mångfald. De bidrar till att öka länets attraktivitet Visfestivalen i Västervik. Besöksnäringen har fem starka destinationer: Öland, Kalmar, Glasriket, Astrid Lindgrens Vimmerby och skärgårdsstaden Västervik. Förutom den långa kuststräckan finns också stora natur- och kulturvärden i inlandet bland annat i form av skog och fiskesjöar. Besöksnäringen har en stark tradition i länet och är i stora delar platsbunden med koppling till länets genuina naturoch kulturmiljöer. Det rika natur- och kulturutbudet är grunden för att länet sommartid är ett av Sveriges populäraste besöksområden med över tre miljoner kommersiella gästnätter per år. Byteatern Kalmar läns teater, Kalmar konstmuseum, Kalmar läns museum och Kalmar läns musikstiftelse är starka regionala kulturaktörer. Länets föreningar är starka inom olika områden och genom samverkan har de skapat ett imponerande utbud av musik- och idrottsevenemang. Det stora och varierade utbudet av kultur-, fritids- och föreningsliv bidrar till regionens attraktivitet och har stor betydelse för att skapa välbefinnande för såväl invånare som för inflyttare och besökare. Möjligheter till ett gott vardagsliv Kalmar län präglas av en hög grad av trygghet och tillit mellan människor. Befolkningen upplever i hög grad att de har tillgång till stöd i vardagen. Länets skolor håller hög kvalitet och andelen elever som är behöriga, går vidare till och tar examen från gymnasiet är bland de högsta i landet. Kalmar län har därmed goda förutsättningar att erbjuda en bra uppväxt för barn och unga och ett gott vardagsliv. Den sammanlagda kuststräckan är landets längsta och knappast någon annan del av Sverige har en kust med så varierad karaktär under och över ytan. och vår livskvalitet. Natur- och kulturarvet spelar dessutom en allt större roll för den ekonomiska utvecklingen och i konkurrensen om inflyttare och besökare samt mellan länder, städer och regioner. Kultur och upplevelser I Kalmar län finns många av den svenska besöksnäringens mest kända varumärken, bland annat Astrid Lindgrens Värld, Borgholms Slott, Kalmar Slott, Solliden, Glasriket och Östersjön vårt geografiska närområde Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjön betytt och betyder oerhört mycket för Kalmar läns utveckling, både som färdväg för handel och som naturresurs. Den ekonomiska tillväxten i Baltikum och Polen, liksom de goda kommunikationerna från andra sidan Östersjön mot Centralasien och Kina, har en stor potential för handel och därigenom för länets välfärd. Samtidigt har havet en avgörande betydelse för regionens attraktivitet och för den viktiga besöksnäringen. Länet och kommunerna var tidigt ute med att knyta kontakter i Östersjöregionen. Det har bidragit till att vi i dag har starka relationer och utvecklade samarbeten, vilka ger oss betydande kunskap om villkor och förutsättningar i länderna kring Östersjön. Detta ger en stark plattform för fortsatt samverkan och gemensamma insatser. 16 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

237 Kalmar län har höga kultur- och naturvärden både som kustlän och skogslän. Området kring Aboda Klint, i Högsby kommun, är ett naturreservat med omväxlande naturtyper. Här har man en hänförande utsikt över såväl skogs- och odlingsmarker som den lilla sjön Kleven. Foto: Christer Nilsson

238 Linnéuniversitetet erbjuder sina studenter 150 utbildningsprogram och fristående kurser inom konst och humaniora, hälso- och livsmedelskunskap, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och ekonomi.

239 Prioriterade utvecklings områden Fyra prioriterade utvecklingsområden har identifierats genom analyser av nuläget och dialog med intressenter i länet. Delaktighet, hälsa och välbefinnande God miljö för barn och unga Hållbar samhällsplanering Stärkt konkurrenskraft REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 19

240 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN AGENDA DELAKTIGHET, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE God hälsa, välbefinnande, trygghet och möjlighet att påverka sin livssituation är förutsättningar för att vi människor ska kunna leva ett rikt och hälsosamt liv. Att ge alla medborgare inflytande och likvärdiga levnadsförhållanden är en väsentlig del i att minska ojämlikheten och avskaffa den multidimensionella fattigdom som anges i Agenda Alla länets invånare ska ha goda möjligheter till hälsa och livskvalitet, oavsett kön, förutsättningar eller bakgrund. För att utveckla välfärden i länet och skapa ett socialt hållbart samhälle krävs aktiv och långsiktig samverkan mellan olika aktörer i och utanför länet. Ökad samverkan kring social hållbarhet, välfärd och vård och omsorg mellan offentliga aktörer och civilsamhället är en viktig del av detta. Även god miljö är en förutsättning för en god hälsa. Att arbetsmarknaden är inkluderande och att det finns möjligheter till sysselsättning för alla är viktigt, dels för att skapa delaktighet och social sammanhållning, dels för att säkra vår välfärd. Detta förutsätter att alla oavsett kön, ålder, bakgrund eller bostadsort har möjlighet att skaffa sig den kompetens som efterfrågas oavsett nivå på utbildning. Linnéuniversitetet och lärcentrum som tillgängliggör högre utbildning också på fler platser i länet är mycket viktiga i detta avseende. Tillgängligheten till utbildning och arbete kan förbättras ytterligare genom förbättrade pendlingsmöjligheter i regionen. Detta ökar också förutsättningarna för förbättrad matchning på arbetsmarknaden, för såväl boende i länet som för inflyttare och medflyttare. Nuläge Fram till år 2030 beräknas den demografiska försörjningskvoten öka i länet, det vill säga färre personer i arbete ska försörja fler. För att mildra effekterna av den förändrade demografin behöver fler personer arbeta. Deltagandet behöver öka i grupper som i dag deltar i arbetslivet i lägre utsträckning, bland annat äldre, utrikesfödda, personer utan gymnasieutbildning eller personer med funktionsnedsättning. Friska, aktiva äldre invånare skapar möjlighet till ett längre arbetsliv, minskade sjukskrivningar och högre produktivitet. För att nå hit är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete viktigt, liksom att arbetsplatser anpassas så att människor klarar av att vara yrkesverksamma längre. Den digitala omställningen och utvecklingen inom till exempel välfärdstjänster kommer att ha stor påverkan genom möjligheterna VisFestivalen i Västervik är en återkommande festival som har anordnats varje år sedan Genom åren har landets främsta visartister återfunnits på scenen inne på Stegeholms slottsruin. Foto: Liz Pettersson

241 Alla länets invånare ska ha goda möjligheter till hälsa och livskvalitet, oavsett kön, förutsättningar eller bakgrund. att exempelvis effektivisera arbetssätt inom vård och omsorg. Utbyggd digital infrastruktur är en förutsättning för detta, liksom åtgärder för att skapa digital tillgänglighet för alla. Grunden för ett hållbart samhälle är att det inte glider isär. Olika former av utanförskap, såväl ekonomiskt som kunskapsmässigt, är en riskfaktor för välfärdssamhället. Insatser för att stärka den sociala sammanhållningen är därför viktiga för länets utveckling. Möjligheter för fler att ta examen från gymnasiet, liksom att möjliggöra ett livslångt lärande där det både är möjligt att vidareutbilda sig och att byta yrkesinriktning under tiden som yrkesverksam, är viktiga delar av detta arbete. Insatser för att förbättra integrationen av utrikesfödda är viktiga för att få in fler människor i arbete och därigenom bidra till vår gemensamma välfärd, men är också en framgångsfaktor för att stärka den sociala sammanhållningen i länet. Att mötas och finnas i ett sammanhang och i olika sociala nätverk är viktigt för välbefinnandet. En mångfald av mötesplatser bidrar till att öppna upp för deltagande, delaktighet och tillgänglighet. Kulturen är en viktig del av folkbildningen och en grundläggande förutsättning för ett aktivt medborgarskap. Sambanden mellan kultur, bildning, demokrati och livslångt lärande är tydliga. Även kulturarvet har en stor potential som resurs för samhällsdeltagande, genom att skapa en grund för lokalt engagemang och en gemensam lokal identitet. Världens barnloppet är ett samarbete mellan P4 Kalmar, Högby IF, Kalmar FF och landstinget. Loppet är en folk- och motionsfest och samtidigt ett sätt att inspirera människor till att stärka sin hälsa.

242 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Strategier för delaktighet, hälsa och välbefinnande Möjliggöra ett livslångt lärande där individens kompetens tillvaratas Vi ska skapa förutsättningar för ett lärande för alla genom hela livet. Det kan handla om att skapa ett brett och varierat utbud av gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar men också om att erbjuda stöd och vägledning under studietiden så att fler unga slutför sin gymnasieutbildning. Vi behöver också förbättra möjligheterna att klara av ökade kompetenskrav under tiden som yrkesverksam och utveckla formerna för, och möjligheterna till, omskolning. För att bättre nyttja den potential som finns bland utrikesfödda behöver vi utveckla systemen för att validera och ta tillvara deras kompetens, språkkunskaper och erfarenheter. och individers bakgrund. Genom att skapa förutsättningar för en god faktisk och upplevd hälsa, på lika villkor för alla länets invånare, bygger vi social sammanhållning och ett mer hållbart län. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som idag är mest utsatta för ohälsa. Insatser ska också göras för att stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, inte minst riktat mot målgruppen barn och unga. Detta eftersom goda levnadsvanor och god hälsa i unga år ger en större chans till ett hälsosamt liv även som vuxen. Arbeta för en giftfri vardag som ger en hälsosam uppväxt och god hälsa Erbjuda ett utbud av kultur-, fritids- och föreningsliv med både bredd och spets Kultur- och fritidsaktiviteter är viktiga drivkrafter för regional utveckling. Länet ska kunna erbjuda ett jämlikt och brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter med både djup och internationell spets. Kultur- och fritidsutbudet ska utgå från individers olika behov och förutsättningar och bygga på den mångfald och rikedom som finns i länet. Kulturutbudet ska omfatta såväl upplevelser av konst och kultur som deltagandekultur, dvs. kultur både för och av individer. Främja en jämlik och jämställd hälsa och förebygga ohälsa En god fysisk och psykisk hälsa ger människor förutsättning att leva ett friare och mer självständigt liv. En ökad folkhälsa gynnar också samhället i form av minskat nyttjande av välfärdssystemen och högre deltagande i arbetslivet. En väldigt stor del av dagens kroniska sjukdomar är möjliga att förebygga genom kunskap om livsstil, kost och motion. Det finns tydliga samband mellan utbildningsnivå, inkomst och hälsa, men även skillnader relaterade till kön Vi behöver minska den sammanlagda exponeringen av kemiska ämnen som är skadliga för människor och nå nära noll när det gäller särskilt farliga ämnen. Vi behöver också öka regionens kunskap och beredskap för att på ett miljöriktigt och konkurrenskraftigt sätt kunna möta framtida samhällskrav. Vi ska också arbeta för minskade halter och riktigt omhändertagande av särskilt farliga ämnen såväl i miljöer som i produkter och avfall, samt utveckla vardagsprodukter utan, eller med låga halter av skadliga eller farliga ämnen. Erbjuda en likvärdig vård och omsorg med individen i centrum genom samverkan i länet Vi ska erbjuda en god vård och omsorg med en helhetssyn och utifrån individuella behov, förutsättningar och resurser. Samverkan över organisationsgränser och medinflytande hos brukare och patienter är viktiga förutsättningar för detta. Genom brukarinflytande kan vi gemensamt hitta möjligheter att utveckla bättre och smartare välfärdstjänster och på så sätt stimulera utvecklingen av tjänster kopplade till välfärdsteknik. 22 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

243 Planera för en trygg och tillgänglig digital och fysisk miljö Landstinget i Kalmar län har skapat ett snabbspår för nyanlända att etablera sig i Sverige genom att erbjuda språkutbildning i sjukvårdssvenska tillsammans med praktik. PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Att mötas och finnas i ett sammanhang och i olika sociala nätverk är viktigt för välbefinnandet. Det är därför väsentligt att etablera mötesplatser som bidrar till att öppna upp för deltagande, delaktighet och tillgänglighet. Här är deltagande i olika sociala nätverk en viktig del. Genom den digitala utvecklingen har tillgången till delar av samhällets service aldrig varit så god som i dag, men insatser krävs för att säkra utbyggnaden av digital infrastruktur och stärka den digitala delaktigheten i takt med att allt fler samhällstjänster digitaliseras. Vi ska öka förutsättningarna och möjligheterna för alla invånare att ta ett aktivt samhälls- och demokratiansvar genom att planera för trygga och tillgängliga fysiska och digitala miljöer, såväl i stadsmiljö som på landsbygden. Här fyller folkbiblioteken en viktig roll. Även föreningslivet utgör en viktig arena för samhällsengagemang och en mötesplats där människor med olika bakgrund samlas kring gemensamma intressen. Det kan även bidra med kunskap och förbättringar hos offentlig verksamhet genom att synliggöra otillfredsställda behov hos olika målgrupper. Tillgängliggöra, utveckla och ta tillvara våra unika natur- och kulturmiljöer I Kalmar län finns stora natur- och kulturmiljövärden som behöver vårdas men också utvecklas. Dessa miljöer bidrar till att skapa förutsättningar för en bra livsmiljö för länets invånare. Många miljöer och biotoper har utvecklats i samspel med jordbruket, skogsbruket och fisket. En hållbar utveckling är viktig för att vi ska kunna bevara dessa natur- och kulturvärden. En levande landsbygd med tillgång till samhällsservice även på mindre orter är en förutsättning för de gröna näringarna och de natur- och kulturmiljöer de skapar. Natur- och kulturarvet spelar dessutom en större roll än någonsin i den ekonomiska utvecklingen och i konkurrensen om besökare och mellan länder, städer och regioner. Vi behöver ha en helhetssyn på sambanden mellan jord- och skogsbruk, besöksnäring, miljövård och kulturmiljövård samt stärka invånarnas delaktighet, förståelse och engagemang för natur- och kulturarvet i närmiljön. Ett varierat utbud av kultur-, fritids- och föreningsliv bidrar till en attraktiv region.

244 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN AGENDA GOD MILJÖ FÖR BARN OCH UNGA En trygg, jämlik, jämställd och stimulerande miljö för barn och unga som gör dem väl rustade för livet är den bästa investering en region kan göra för en hållbar utveckling. Att erbjuda en god miljö för barn och unga är dessutom viktigt för att attrahera inflyttare som står i begrepp att bilda familj och skaffa barn. Arbetet som syftar till att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle bör börja med insatser riktade till barn och unga. Dessa är därför en viktig målgrupp för allt utvecklingsarbete och är redan idag en prioriterad grupp i länet i utvecklingssammanhang. Alla faktorer som är viktiga för att skapa hälsa och välbefinnande för hela länets befolkning börjar med barn och unga. Alla länets invånare ska ha samma möjligheter till god hälsa, välbefinnande, trygghet och inflytande över sin livssituation, oavsett ålder, kön, förutsättningar eller bakgrund. I arbete med unga som målgrupp har skolan en särställning. Skolan är barn och ungas arbetsmiljö och en viktig samverkanspartner i arbete som rör barn och unga. Insatser för att skapa en jämlik och jämställd uppväxt kan och måste dock ske på flera arenor, till exempel i hemmet, inom förskola, skola, socialtjänsten och inom föreningslivet. Barn och unga ska känna delaktighet i samhället och känna till hur och i vilka sammanhang de kan påverka beslut som rör dem själva och samhället. Synpunkter ska alltid hämtas in från barn och unga inför beslut som rör dem och barnkonventionen ska genomsyra allt beslutsfattande. Genom att göra livet begripligt, meningsfullt och hanterbart skapar vi förutsättningar för unga att forma egna självständiga liv. På så sätt ges alla, även barn och unga, förutsättningar att kunna bidra till sin egen, lokalsamhällets och länets utveckling. Nuläge Genom att ta hand om ungdomar på bästa sätt skapar vi förutsättningar att de ska vilja bo i länet, flytta hit eller återvända efter några år på annan ort. Vi har en obalans i länets befolkningsstruktur som leder till att allt färre yrkesverksamma ska försörja allt fler i framtiden. Vi behöver därför vara fler yrkesverksamma i länet för att klara av vår försörjning. Länets skolor håller hög kvalitet och andelen elever som tar examen från gymnasiet är bland de högsta i landet. Detta skapar en god grund för länets framtida kompetensförsörjning. Samtidigt finns elever som inte kommer in på eller tar examen från gymnasiet, vilket medför svårigheter att till exempel etablera sig på arbetsmarknaden, vara delaktig i samhället och forma ett självständigt liv. De nationella målen säger att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen. De flesta unga i länet har en god upplevd hälsa, känner sig trygga och delaktiga och ser positivt på sin framtid. Det finns dock unga i länet som inte känner sig delaktiga, sedda eller som lever i utanförskap. Den psykiska ohälsan ökar i samhället, även bland unga. Unga kan ha svårt att komma in på arbetsmarknaden och att hitta en egen bostad. Det måste därför finnas ett tydligt ungdomsperspektiv i politiken. Barn och unga ska känna delaktighet i samhället och känna till hur och i vilka sammanhang de kan påverka beslut som rör dem själva och samhället. 24 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

245 God tillgänglighet till kultur- och fritidsaktiviteter bidrar till en bra uppväxt. PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN

246 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Strategier för en god miljö för barn och unga Erbjuda en skola där barn och unga utvecklas maximalt Skolan är grunden för länets framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och för enskilda individers möjlighet till att kunna leva bra och självständiga liv. Vi ska erbjuda barn och unga en gedigen grundutbildning, som ger vilja och förmåga till lärande under hela livet. Viktiga insatser är att vidareutveckla skolans pedagogiska förmåga, att kunna möta eleven där denne befinner sig och utveckla ett utmanande lärande. Vi behöver också öka samverkan och samarbete inom skolan, samt mellan skolan och andra aktörer. Att fler elever lyckas i skolan ger positiva följdverkningar högre upp i utbildningssystemet och ökar möjligheten att kunna påverka sitt liv som vuxen. Ge barn och unga möjlighet att uppleva, utöva och påverka ett brett utbud av kultur-, fritidsoch föreningsaktiviteter Vi ska ge alla barn i länet, oavsett kön, bakgrund eller bostadsort tillgång till och möjlighet att delta i kultur-, fritidsoch föreningsaktiviteter. Det ska ske på de ungas villkor och utifrån varje individs förutsättningar och behov. Kulturinstitutioner och skola ska gemensamt utveckla en hållbar samverkan för att tillgodose skolans och elevernas behov. Detta medverkar till att barn och unga behåller och utvecklar sin fantasi och sitt självständiga tänkande. Genom en utveckling av kreativa och estetiska lärprocesser ökar möjligheterna för unga att uppnå skolans kunskapsmål. Fokusera på insatser som ger barn och unga en jämlik och jämställd uppväxt Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Vi ska ge varje barn möjlighet att utvecklas maximalt efter sina egna förutsättningar. Insatser för att skapa en jämlik och jämställd uppväxt kan ske på flera arenor, till exempel i hemmet, inom förskola, skola och inom föreningslivet. Här ska vi bland annat bli bättre på systematisk uppföljning av, och arbete med, pojkars och flickors hälsa och skolresultat samt ungas fritidsaktiviteter utifrån familjeekonomi. Det handlar också om att få bättre kunskap om, och arbetsmetoder kring, hur planering av miljöer och sammanhang för unga bättre kan anpassas utifrån olika individers behov. Ge barn och unga trygghet och en god upplevd fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa Vi ska ge alla barn och unga en bra start i livet, god livskvalitet och framtidstro. Möjligheten att få växa upp under stabila förhållanden och med social och ekonomisk trygghet är viktig. Här är också skolan en viktig arena för att rusta barn och unga så att de kan möta vuxenlivet med trygghet och förmåga till ansvarstagande. Vi ska erbjuda en miljö där barn och unga ges möjlighet till inflytande och delaktighet i vardagen, samt en fritid som både erbjuder fysisk aktivitet, kamratskap, trygga vuxenkontakter och en plats för lugn och ro. En prioriterad målgrupp är barn och unga som lever i familjer drabbade av sjukdom eller ohälsa. 26 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

247 Skapa förutsättningar för unga att forma självständiga liv Vi ska skapa bättre förutsättningar för unga att ta sig in på arbetsmarknaden. En egen försörjning är grunden för att kunna leva ett självständigt liv. Viktiga insatser kan vara att erbjuda praktik- och traineeplatser, mentorsprogram, möjlighet att ta in studentmedarbetare, samt öka möjligheterna att komplettera tidigare avbrutna studier. Genom att kunna erbjuda bostäder som är anpassade efter ungas behov och ekonomiska förutsättningar ökar vi möjligheterna att behålla och attrahera unga till vårt län. Utveckla stöd till unga att kunna ta tillvara de möjligheter som internationalisering och digitalisering erbjuder Möjligheterna för internationella samarbeten, utbyten och kontakter riktade till barn och unga ska öka. Samtidigt som vi i Kalmar län kan bidra med mycket till andra länder har vi också mycket att lära av andra. Det finns åtskilligt att vinna på att i unga år möta andra kulturer och konfronteras med andra sätt att tänka. Här är digitaliseringen ett verktyg och något som vi ska ta tillvara på och utveckla. Utveckla barn och ungas möjligheter att vara delaktiga i och påverka beslut som rör dem själva och samhället Alla unga, oavsett förutsättningar, ska kunna påverka sin vardag. Detta är avgörande för tilliten till samhället. Under många år har kommunerna i Kalmar län satsat mycket på arbete kring unga, som bland annat uppföljning av ungdomspolitiken, kompetensinsatser och nätverksarbete för vuxna som arbetar med unga, stöd i kommunerna eget arbete med unga samt gemensamma satsningar via föreningen Kumulus. Verktygen ska vidareutvecklas för att i ännu högre utsträckning ta tillvara ungas erfarenheter och perspektiv inom olika frågor. Här är föreningslivet, skolan och fritidsverksamheter viktiga för diskussion och dialog. Kalmar län ska vara en attraktiv plats för unga efter avslutad utbildning. Foto: Johannes Rydström/Linnéuniversitetet.

248 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN AGENDA HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING Attraktiva livsmiljöer och god tillgänglighet i vardagen är viktiga faktorer för en framgångsrik region. En hållbar fysisk samhällsplanering bidrar till att vi nyttjar våra naturgivna förutsättningar väl. Den bidrar också till en bättre vardag och till större arbetsmarknadsregioner. Det senare är extra viktigt i Kalmar län, som är förhållandevis stort och glest befolkat. Förbättrade pendlingsmöjligheter kan minska länets sårbarhet för konjunktursvängningar och stärka näringslivet. Ett större antal pendlingsbara arbetstillfällen gör det lättare att hitta passande arbeten och påverkar också lönenivåer och möjligheterna till matchning mellan arbete och utbildning. Regionförstoring innebär att närliggande arbetsmarknadsregioner växer samman genom pendling. Det förutsätter snabba transporter såväl inom länet som över länsgränserna. Resande med kollektivtrafik är att föredra, eftersom det generellt leder till minskad klimatpåverkan samt mindre trängsel och buller. Kollektivtrafik är också viktig för den som saknar körkort eller har begränsade ekonomiska resurser. För att kunna konkurrera med bilresor är korta restider och möjlighet att nyttja restiden till arbete avgörande. Godstrafiken spelar en avgörande roll för arbetstillfällen och ekonomisk utveckling i länet. Godstrafiken spelar en avgörande roll för arbetstillfällen och ekonomisk utveckling i länet och välutvecklade logistik- och godstransportsystem är därför en förutsättning för länets utveckling. Även flygförbindelsen med Stockholm är avgörande för näringslivets internationalisering och för regionens utveckling i stort. Detta eftersom det tills vidare inte är tidsmässigt möjligt att ersätta flyget med andra färdsätt. Samtidigt måste transportsystemets miljö- och klimatpåverkan minska för att vara långsiktigt hållbart. De fossila bränslen som används i länet nyttjas till övervägande del till transporter. Omställning till fossilbränslefria transporter är därför en av länets stora utmaningar och målet är att Kalmar län år 2030 ska vara en fossilbränslefri region. En hållbar planering bidrar till att länets geografi, naturresurser, infrastruktur och miljöer nyttjas på ett klokt sätt samt till att platser, mark och vatten utformas och gestaltas så att de främjar en god livsmiljö. Detta leder i sin tur till bättre miljö och hälsa, ökat välbefinnande och trygghet samt en god tillgänglighet i vardagen. Restiden med kollektivtrafik kan till exempel minimeras genom att bostäder, verksamheter och service lokaliseras i anslutning till stationer och knutpunkter. Invånarnas behov av digital uppkoppling kan mötas genom en god digital infrastruktur. Det bidrar till ett demokratiskt, jämlikt och jämställt samhälle. Nuläge Den geografiska rörligheten på länets arbetsmarknader har successivt ökat och allt fler pendlar allt längre sträckor för att komma till sitt arbete. Pendlingen har ökat mer bland kvinnor än bland män i samtliga kommuner i länet, men män dominerar fortfarande bland de som pendlar längre sträckor. Utvecklingen i länet går därmed mot större arbetsmarknadsregioner, men arbete återstår för att knyta ihop arbetsmarknadsregioner över länsgränserna. Kalmar län består av ett stort antal orter av olika storlek som kompletterar varandra. I ett regionalt perspektiv är det av betydelse att stärka funktionen hos länets tillväxtmotor och regionala kärnor för att dessa ska kunna skapa utveckling i ett större omland. För länets mindre orter är stärkta samband till närliggande arbetsmarknader inom och utanför länet nödvändiga för att minska den sårbarhet som följer av beroendet av ett fåtal stora arbetsgivare. Tillgång till bra kommunikationer, såväl fysiska som digitala, är en viktig utvecklingsfaktor. Tillgång till god samhällsservice i kommunernas centralorter är tillsammans med förbättrade fysiska 28 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

249 En utbyggd digital infrastruktur är viktig för att främja länets utveckling och för att stärka länets attraktivitet och främja den sociala sammanhållningen. och digitala kommunikationer en förutsättning för att det ska finnas möjlighet att bo i och driva företag i alla delar av länet. Transportsystemet måste dessutom kunna hantera de stora säsongsvariationerna i trafikbelastningen som besöksnäringen ger upphov till. En miljö i balans är en förutsättning för hållbar utveckling. Omställning till resurseffektiva och kretsloppsanpassade lösningar som bygger på förnybara råvaror och hållbara ekosystem blir allt viktigare i takt med den globalt ökade konkurrensen om naturresurser. Kalmar län ligger långt framme, och här finns stora möjligheter för framtiden. I länet finns många natur- och kulturmiljöer som representerar stora värden. Vi har naturgivna goda förutsättningar i form av jord och skog, sjöar och hav, sol och vind. Naturresurserna förser oss med ekosystemtjänster som frisk luft, rent vatten, mat på bordet och representerar en stor biologisk mångfald. De bidrar till att öka länets attraktivitet och vår livskvalitet. Vatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd är avgörande för regionens utveckling. Dricksvatten är dessutom vårt viktigaste livsmedel. Närmare 70 procent av den allmänna dricksvattenförsörjningen är ytvattenberoende. För att trygga människors hälsa nu och i framtiden är det därför viktigt att skydda råvatten i samhällsplaneringen, liksom att hushålla effektivt med de begränsade vattenresurserna. Inom länet finns en hög kompetens inom vattenfrågor såväl på universitet som inom offentlig förvaltning. Östersjön är en värdefull vattenresurs och ett levande hav som kan leverera ett stort antal ekosystemtjänster. Samtidigt har övergödning gjort att många av Östersjöns funktioner idag är ansträngda eller hotade. För att minska övergödningen krävs ett internationellt samarbete mellan länderna kring Östersjön och fortsatt arbete lokalt och regionalt med hållbar fysisk planering. Samverkan inom samhälls planeringen skapar goda förutsättningar för bättre pendlingsmöjligheter med kollektivtrafik.

250 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Strategier för hållbar samhällsplanering Åstadkomma korta restider med hög punktlighet för personer och gods Vi vill åstadkomma en hållbar regionförstoring, dvs. större och mer robusta arbetsmarknadsregioner. Då behövs samverkan inom och utanför länet och miljömässigt hållbara lösningar. Målet är att minska länets funktionella regioner 2 från fyra till två. Detta genom att stärka sambanden såväl inom länet som med tillväxtmotorer och regionala kärnor i våra grannlän, vilket förutsätter korta och tidssäkra restider längs de stråk människor färdas mellan hemmet och arbetet eller fritidsaktiviteter. Näringslivets konkurrenskraft är i hög grad beroende av såväl effektiva godstransporter som en ökad tillgänglighet. Då krävs förbättrade, effektiva och fossilbränslefria transporter, såväl inom regionen som nationellt och internationellt. Nya transportlösningar, ändrade transportmönster samt investeringar i transportinfrastruktur är viktiga delar i arbetet. Möjliggöra digital kommunikation i hela länet En utbyggd digital infrastruktur är viktig för länets utveckling och för att stärka länets attraktivitet och den sociala sammanhållningen. Viktiga delar i detta är ökad tillgång till och användning av informations- och kommunikationsteknik. Målet är att alla i Kalmar län, senast år 2020, ska ha minst 100 Mbit/s bredband. Detta förutsätter fortsatt hög utbyggnadstakt och bättre samverkan mellan olika tekniker och aktörer. Vi måste också förbättra kvaliteten och minska sårbarheten i nätet samt höja kapaciteten och kvaliteten i de trådlösa alternativen. Arbeta aktivt för vatten av bra kvalitet och god tillgång Länets grundvatten, sjöar, vattendrag och hav ska ha en god kvalitet och vi ska hushålla effektivt med vattenresurserna. Vi ska lägga särskild vikt vid vattenförsörjning, samt vid minskade utsläpp av fosfor, kväve och farliga ämnen till våra vatten. Detta innebär ett aktivt arbete för att genomföra åtgärdsprogrammet för södra Östersjöns vattendistrikt. Vi behöver också bidra till en minskad belastning på Östersjön som helhet. Nya arbetsmetoder, ny teknik samt samverkan på lokal, regional och internationell nivå är viktiga delar i arbetet. Minska klimatpåverkan och anpassa samhället till ett förändrat klimat Utsläppen av klimatpåverkande gaser från Kalmar län ska minska, totalt sett och inom alla sektorer. I dag kommer de största utsläppen från jordbruk, transporter och energiförsörjning vilket gör dessa sektorer till prioriterade områden. Vi ska också arbeta för att länet ska vara fossilbränslefritt år Redan idag kommer två tredjedelar av den energi som används i länet från förnybara energikällor. Utgångspunkten är att arbetet ska leda till minskade utsläpp av fossil koldioxid, en effektivare energianvändning och ett växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling. Här ska offentlig sektor gå före och visa att det är möjligt att kombinera ambitiösa klimatmål med hållbar tillväxt. Samtidigt måste vi också börja anpassa samhället till ett framtida klimat med högre temperaturer, förändrade nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer. 2. En funktionell analysregion (FA-region) är en region, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor mellan hem och arbete. En FA-region består av en eller flera kommuner. Indelningen baseras på nuvarande och prognostiserad arbetspendling över kommungränser. 30 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

251 Öka samverkan i den fysiska samhällsplaneringen Människors resor mellan hemmet, arbetsplatsen och fritidsaktiviteter är oberoende av den administrativa indelningen av samhället. Framgångsrikt utvecklingsarbete måste utgå ifrån dessa rörelsemönster istället för från administrativa gränser. Vi behöver öka den regionala och lokala samverkan kring dessa frågor. Utvecklingen bör planeras utifrån funktionella samband och med utgångspunkten att de funktionella regioner som berör länet ska bli större och färre till antalet. Arbetsmarknad, bebyggelse och trafikplanering måste samspela för att vi ska nå gemensamma mål och använda våra resurser effektivt. Utveckling måste ske med hänsyn till natur-, miljö-, och klimatvärden. Lokal anpassning är väsentlig vid utveckling av städer och samhällsfunktioner. Nyttja våra naturresurser effektivt och hållbart I Kalmar län är skog, jord och hav viktiga resurser att nyttja ansvarsfullt och leva av. Vi ska utveckla regionens bioekonomi och nyttja våra naturresurser effektivt och hållbart. Rika naturresurser, biologisk mångfald och en grön infrastruktur är också viktiga faktorer för att kunna utveckla naturbaserad rekreation som tillväxt- och attraktionsfaktor. Länsstyrelserna i Kalmar och Jönköpings län samt Emåförbundet driver projektet Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö.

252 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN AGENDA STÄRKT KONKURRENSKRAFT En långsiktigt hållbar tillväxt förutsätter ett högt värdeskapande i näringslivet, många globalt konkurrenskraftiga företag och en dynamik i näringslivet där nya företag kan starta, utvecklas och ha goda förutsättningar att växa. För att underlätta entreprenörskap krävs ett gott företagsklimat med god kundservice, effektiv ärendehantering och gott bemötande. Ett diversifierat näringsliv är viktigt för att bidra till en god utveckling i länet och för att tillgodose marknadens behov. Vi har en näringslivsstruktur i snabb omvandling, där globaliseringen och den digitala omställningen förändrar förutsättningarna men samtidigt skapar nya möjligheter för länets företag. Näringslivet verkar på en internationell marknad och möter konkurrens från företag i hela världen. Att ta vara på idéer och innovationer i såväl nystartade företag som i befintliga, är en förutsättning för att vi ska behålla och öka vår konkurrenskraft. För att kunna göra detta krävs att företagen kan producera varor och tjänster med högt förädlingsvärde, vilket i sin tur förutsätter en väl fungerande kompetensförsörjning. Utbildningsutbudet måste matchas mot arbetsgivarnas behov samtidigt som utbildningar inom de områden som efterfrågas måste göras attraktiva. Utgångspunkten är att ta vara på våra komparativa fördelar, tillföra ny kunskap, uppmuntra entreprenörskap, mötas över traditionella branschindelningar och ta tillvara möjligheterna med ny teknik. Detta förutsätter samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor, forskning och utbildning. 17 För att bli internationellt framstående krävs en kritisk massa av företag och kompetens inom ett område. Att fokusera på ett begränsat antal aktiviteter medför dock en större sårbarhet för konjunktursvängningar jämfört med att satsa brett. Genom att arbeta för större arbetsmarknadsregioner ökar det regionala utbudet av både företag och arbetskraft, och därigenom ökar möjligheterna att kombinera en större branschbredd med en spets i form av kluster av specialiserade företag och anställda. Nuläge I länet finns ett stort antal företag som exporterar en stor del av sin produktion eller är underleverantörer till multinationella företag. Effektiva godstransporter är därför en förutsättning för industrins konkurrenskraft. Att exportera eller expandera internationellt blir allt viktigare även för små och medelstora företag då en stor del av tillväxten i världsekonomin framöver kommer att ske utanför Sverige och Europa. När värdekedjor i allt högre utsträckning internationaliseras ökar också vikten av samarbeten med leverantörer och kunder i andra länder. Att ta klivet över nationsgränsen kräver dock kunskap och förberedelser. Här fyller det företagsfrämjande systemet en viktig roll. På Makerspace Hultsfred kan man bland annat laborera med hjälp av en programvara där den verkliga världen blandas med hologram som placeras ut i miljön.

253 Smart Housing bygger i samverkan med näringsliv, akademi och offentlighet en innovationsmiljö där man, med användaren i centrum, skapar smart boende och hållbar byggd miljö i kombinationen mellan trä och glas. Betydelsen av innovationer och kunskap ökar, vilket medför att tjänstesektorn växer medan industrin blir allt mer högteknologisk och har allt färre anställda inom produktionen. Tillverkningsindustrin är dock fortfarande mycket betydelsefull för sysselsättningen i länet. Arbetsmarknaden i länet karaktäriseras av en kvinnodominerad offentlig sektor och en mansdominerad tillverkningsindustri. För att åstadkomma en hög sysselsättning och på så sätt säkra länets framtida välfärd är det viktigt att alla har möjlighet att vara delaktiga på arbetsmarknaden på lika villkor och uppmuntras att göra icketraditionella utbildnings- och yrkesval. Det är också viktigt att kompetens, språkkunskaper och erfarenheter kan tas tillvara och synliggöras via validering, liksom att vi kan rekrytera arbetskraft från andra länder med spetskompetens som efterfrågas i länet. Ökad internationalisering av näringslivet ställer ökade krav på språkkunskaper och ökad mångfald hos de anställda. Länets naturgivna förutsättningar är utgångspunkten för en stor del av det näringsliv som idag dominerar i länet. Gröna näringar, besöksnäring, livsmedelsindustri, träindustri och glasindustri är de tydligaste exemplen, men även åtskilliga framgångsrika tillverkande företag har sitt direkta ursprung ur de gröna näringarna, liksom företag med verksamhet inom hållbarhetsteknik och förnyelsebar energi. Dessa styrkeområden bidrar till en stark regional identitet och de flesta av dessa näringar har haft en stark utveckling av omsättning, sysselsättning, förädlingsvärde och export. För stärkt konkurrenskraft är det dock även fortsättningsvis viktigt att arbeta för att öka förädlingsvärdet, samt ta tillvara den mycket stora exportpotentialen inom bland annat livsmedelssektorn, träindustrin och besöksnäringen. Utvecklad samverkan mellan å ena sidan offentlig sektor och näringslivet och å andra sidan den verksamhet som bedrivs vid Linnéuniversitetet och andra universitet och högskolor behövs för att näringslivet ska kunna öka kunskapsinnehållet och stärka konkurrenskraften. Att höja utbildningsnivån i befolkningen, exempelvis genom att behålla fler studenter i länet efter avslutad utbildning, är en viktig del av detta. Parallellt med strukturomvandlingen mellan industri- och tjänstesektor pågår en omvandling av produktions- och konsumtionsmönster i syfte att ställa om till en mer långsiktigt hållbar ekonomi. I takt med att jordens befolkning ökar och allt fler får det allt bättre ökar efterfrågan på naturresurser. Då dessa förbrukas i en allt snabbare takt ökar behovet att ställa om till en mer hållbar tillväxt som bygger på en effektivare användning av resurser i form av energi, vatten och råvaror. Som ett svar på detta växer den cirkulära ekonomin och delningsekonomin, drivna av den digitala omställningen som genom snabb teknikutveckling möjliggör nya affärsmodeller. REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 33

254 PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Strategier för att stärka konkurrenskraften Bredda samverkan inom och mellan näringsliv, offentlig sektor, utbildning och forskning Genom en stark och bred regional samverkan mellan högre utbildning, forskning, näringsliv och offentlig sektor ska vi höja kunskapsinnehållet i näringslivet. För att stärka länets innovationskraft ska vi stödja och stimulera forskning inom profilområden där vi har komparativa fördelar men också hitta nya sätt att kombinera olika typer av kunskap och kompetenser. Här har länets inkubatorer men också Linnéuniversitetet en nyckelroll. Ett starkt entreprenörskap både i nya och befintliga företag är en viktig pusselbit. Vi ska dels stödja och stimulera framväxten av nya företag, dels bidra till utvecklingen hos befintliga företag för att de ska kunna växa och stärka sin konkurrenskraft internationellt. Nyttja krafterna i den digitala ekonomin och den digitala utvecklingen I Kalmar län ska företag ha kunskapen och förmågan att kunna dra nytta av digitaliseringens och den digitala ekonomins möjligheter. Här ska finnas en god kunskap om hur till exempel digital teknik kan användas för att skapa förutsättningar för fler affärer, expansion och förbättrad lönsamhet. Därigenom förbättrar vi näringslivets konkurrenskraft. Kreativa mötesplatser i både fysisk och digital miljö, där universitet, näringslivet, offentlig sektor och civilsamhället kan mötas, ska ge förutsättningar för samverkan och samhandling. Skapa ett innovativt och kreativt klimat Förbättra rörligheten i det regionala arbetslivet och skapa en mer integrerad arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Kalmar län ska präglas av ökad rörlighet både vad gäller möjligheter att komma in på arbetsmarknaden samt för att under sitt yrkesliv byta jobb, yrkesinriktning eller göra karriär. Validering är en viktig metod för att synliggöra och formalisera lärande och därigenom underlätta inträde på arbetsmarknaden. Genom förbättrad rörlighet ökar möjligheterna för två parter i en familj att hitta passande arbeten, vilket underlättar för inflyttare. Här ska vi skapa möjligheter för olika karriärvägar samt genomföra insatser för att bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden. Samverkan mellan utbildningsanordnare, forskningsaktörer, näringsliv och offentlig sektor är en förutsättning för en bra matchning mellan de utbildningar som erbjuds och kompetensbehoven i arbetslivet. Attraktiviteten behöver öka för utbildningar inom de bristyrken som identifierats i länet. Digitaliseringen är en viktig faktor för att kunna förnya arbetssätt, men också tillgängliggöra och öka attraktiviteten i utbildningar inom yrken som idag är svåra att rekrytera till i länet. Linnéuniversitetet, men även universitet och högskolor utanför länet har stor betydelse för kompetensförsörjningen, liksom distansutbildningar och de lärcentrum som tillgängliggör högre utbildning på fler platser i länet. För att stärka länets konkurrenskraft behöver vi skapa bättre förutsättningar för fler nya och växande företag. Här är kultur och kreativitet en viktig resurs. Entreprenörskap och konstnärskap har många beröringspunkter eftersom båda handlar om att tänka och skapa nytt. Vi ska medverka till möten och samarbeten mellan kulturen och näringslivet. Det leder till nya idéer och infallsvinklar, vilket är en bra grogrund för starkare innovationskraft. Utveckla den cirkulära ekonomin och delningsekonomin I Kalmar län ska vi ha kunskap om och nyttja möjligheterna med cirkulär ekonomi. Det betyder att vi genom samarbeten ska skapa utvecklade affärsmodeller, produkter och tjänster genom att materiella resurser används mer effektivt, genom smartare återvinning och affärsmodeller som bygger på att exempelvis hyra och dela. Arbetet handlar också om hur vi till exempel bygger mer energieffektivt samt skapar en hållbar transportinfrastruktur. Ökade krav på ett effektivt resursutnyttjande och hållbar utveckling stimulerar nya affärsmöjligheter. 34 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

255 I länet finns flera goda exempel på högteknologisk industri med högt designkunnande och stark export. PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN

256 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI I KORTHET Regional utvecklingsstrategi i korthet Klimat att växa i DELAKTIGHET, HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Möjliggöra ett livslångt lärande där individens kompetens tillvaratas. Erbjuda ett utbud av kultur-, fritids- och föreningsliv med både bredd och spets. Främja en jämlik och jämställd hälsa och förebygga ohälsa. Arbeta för en giftfri vardag som ger en hälsosam uppväxt och god hälsa. Erbjuda en likvärdig vård och omsorg med individen i centrum genom samverkan i länet. Planera för en trygg och tillgänglig digital och fysisk miljö. Tillgängliggöra, utveckla och ta tillvara våra unika natur- och kulturmiljöer. HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING Åstadkomma korta restider med hög punktlighet för personer och gods. Möjliggöra digital kommunikation i hela länet. Arbeta aktivt för vatten av bra kvalitet och god tillgång. Minska klimatpåverkan och anpassa samhället till ett förändrat klimat. Öka samverkan i den fysiska samhällsplaneringen. Nyttja våra naturresurser effektivt och hållbart. 36 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

257 GOD MILJÖ FÖR BARN OCH UNGA Erbjuda en skola där barn och unga utvecklas maximalt. Fokusera på insatser som ger barn och unga en jämlik och jämställd uppväxt. Ge barn och unga möjlighet att uppleva, utöva och påverka ett brett utbud av kultur-, fritids- och föreningsaktiviteter. Ge barn och unga trygghet och en god upplevd fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa. Skapa förutsättningar för unga att forma självständiga liv. Utveckla barn och ungas möjligheter att vara delaktiga i och påverka beslut som rör dem själva och samhället. Utveckla stöd till unga att kunna ta tillvara de möjligheter som internationalisering och digitalisering erbjuder. STÄRKT KONKURRENSKRAFT Bredda samverkan inom och mellan näringsliv, offentlig sektor, utbildning och forskning. Förbättra rörligheten i det regionala arbetslivet och skapa en mer integrerad arbetsmarknad. Nyttja krafterna i den digitala ekonomin och den digitala utvecklingen. Skapa ett innovativt och kreativt klimat. Utveckla den cirkulära ekonomin och delningsekonomin. REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KALMAR LÄN 37

258 UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING Den regionala utvecklingsstrategin kommer att följas upp i ett årligt regionalt forum genom ett antal utvalda indikatorer som ger en bild av utvecklingen i länet och inom de fyra prioriterade utvecklingsområdena. Här ges en översikt över indikatorerna. 3 Utvecklingsområde Indikator Övergripande Demografisk försörjningskvot Befolkningsförändring och inrikes flyttnetto Kvinnors representation i offentlig och privat sektor, samt på chefsnivå Delaktighet, hälsa och välbefinnande Tillit till andra människor Valdeltagande i val till Riksdag och region Förvärvsfrekvens Självskattad hälsa Disponibel inkomst per invånare God miljö för barn och unga Andel elever med examen från gymnasiet inom 4 år Upplevd trygghet Andel unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll Hållbar samhällsplanering Andel hushåll/arbetsställen med tillgång till minst 100 mbit/s Andel pendlare i dagbefolkning och antal resor med kollektivtrafik Utsläpp av växthusgaser Utsläpp av kväve och fosfor till Östersjön Balans på bostadsmarknaden Stärkt konkurrenskraft BRP/sysselsatt Nystartade företag och antal företag/1000 invånare Andel år med eftergymnasial utbildning och andel år med minst gymnasial utbildning Energianvändning/BRP och andel förnybar energi 3. Bilaga 1 38 REGIONAL UTVECKLINGSSTATEGI KALMAR LÄN

259 Kalmar län ska erbjuda ett tryggt liv i en god miljö och en välfärd som ger förutsättningar för hälsa och välbefinnande. Foto: Johnny Franzén.

260 Kalmar Kalmar län har klimat att växa i. Ett gynnsamt kustklimat. Ett klimat där människor och företag växer. Ett unikt samarbetsklimat vi välkomnar både besökare och alla som vill rota sig här. Tillsammans gör vi det osannolika möjligt. Kalmar län klimat att växa i.

261 Indikatorer för uppföljning av regional utveckling Bilaga 1 Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030

262 Sammanfattning gymnasiet inom 4 år Upplevd trygghet Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll Andel hushåll/arbetsställen med 100 mbit/s Andel pendlare i dagbefolkning och resor med kollektivtrafik Utsläpp av växthusgaser Utsläpp av kväve och fosfor till Östersjön Balans på bostadsmarknaden BRP/sysselsatt (produktivitet) Antal nystartade företag och antal företag/inv. Andel eftergymnasialt utbildade (30 34 år), andel gymnasieutbildade (16 74 år) Energianvändning/BRP och andel förnybar energi Indikator Jämförelse Kommentar Demografisk försörjningskvot Kalmar län Kvoten är hög och ökar över tid Förändring i totalbefolkning och inrikes flyttnetto Kalmar län över tid Befolkningen ökar totalt sett men inrikes flyttnetto är negativt Andel kvinnor i offentlig/ Riksgenomsnitt Något under riksgenomsnittet privat sektor samt chefsnivå Valdeltagande i val till Riksdag och region Riksgenomsnitt Över riksgenomsnittet, valdeltagandet ökar både i länet och i riket Förvärvsfrekvens Riksgenomsnitt Över riksgenomsnittet totalt sett, under rikssnittet för utrikes födda. Lägre förvärvsfrekvens för kvinnor än för män både i länet och i riket. Stort gap mellan inrikes och utrikes födda i länet. Tillit Riksgenomsnitt Över riksgenomsnittet, små förändringar i tilliten över tid, både i länet och riket. Självskattad hälsa Riksgenomsnitt I nivå med riksgenomsnittet, andelen med god självskattad hälsa ökar både i länet och i riket. Medianinkomst per invånare Relativt andra län I nivå med jämförbara län men låga i ett riksperspektiv. Relativt stora könsskillnader i alla län. Andel med examen från Riksgenom- Över riksgenomsnittet och högt jämfört med andra län snitt Kalmar län över tid och rikssnitt Riksgenomsnitt Riksgenomsnitt Kalmar län över tid Kalmar län över tid Kalmar län över tid Kalmar län över tid Kalmar län över tid Relativt andra län Relativt andra län Riksgenomsnitt Kalmar län över tid Större upplevd trygghet i länet än riksgenomsnittet. Den upplevda tryggheten bland unga minskar dock, både i länet och i riket. Lägre andel än riksgenomsnittet, inga större förändringar över tid. Stora skillnader mellan inrikes/utrikes födda. Lägre andel än riksgenomsnittet, inga större förändringar över tid. Snabb utbyggnad de senaste åren, men lägre andel anslutna hushåll och arbetsställen än på riksnivå. Andelen pendlare har ökat i samtliga kommuner under Antalet resor/person med kollektivtrafiken ökar. Utsläppen minskar långsamt över tid. Utsläppen minskar över tid, men behöver minska snabbare. Ingen kommun i länet har balans på bostadsmarknaden, vilket är en försämring jämfört med tidigare år. I nivå med eller något under andra jämförbara län och låg i ett riksperspektiv. Nystartade företag i nivå med eller något över andra jämförbara län men låg i ett riksperspektiv, många företag/inv. jämfört med andra län. Lägre andel gymnasialt och eftergymnasialt utbildade än rikssnittet. Andelen eftergymnasialt utbildade ökar i samma takt som rikssnittet medan andelen gymnasieutbildade ökar snabbare än rikssnittet. Total energianvändning har ökat, men även energieffektiviteten ökar (dvs. energianvändning/brp minskar). Långsamt ökande andel förnybar energi.

263 Inledning De strategier som ställs upp i den regionala utvecklingsstrategin behandlar svårmätbara faktorer som ökad livskvalitet, utvecklade kommunikationer, näringslivsutveckling och förbättrad miljökvalitet. För att få en indikation på om de insatser som genomförs bidrar till måluppfyllelsen följer vi utvecklingen i länet genom ett antal indikatorer som direkt eller indirekt visar förändringar av tillstånd i samhället. Indikatorerna mäter utfall och är inte kopplade till några konkreta mål eller insatser. Det är dock viktigt komma ihåg att det kan finnas andra faktorer än de genomförda insatserna som bidrar till en förändring. Utvecklingen inom ett prioriterat område kan också påverka utvecklingen inom andra områden. Vi har därför valt ut ett antal indikatorer som är kopplade både till målbilden Klimat att växa i och till ett prioriterade utvecklingsområden. Därutöver finns ett antal övergripande indikatorer rörande demografi och jämställdhet, vilka påverkar alla utvecklingsområden. Konkreta mål specificeras inte i RUS, utan dessa kommer istället att finnas i underliggande handlingsprogram. Därför finns inte heller några målvärden för indikatorerna i RUS. Istället kommer mål att följas upp och effekter av konkreta insatser att utvärderas genom indikatorer i de underliggande handlingsprogrammen. Målbilden har inte något slutdatum och därför ställer vi inte heller upp något slutdatum för indikatorerna. Vissa indikatorer förändras långsamt, och små förändringar mellan år är då av mindre betydelse. Många miljörelaterade indikatorer är av denna typ. Inom andra områden kan stora förändringar ske mellan olika år utan att det rör sig om något trendbrott. Detta är fallet för många ekonomiska indikatorer, där konjunkturen kan svänga snabbt. För att begränsa möjligheten att små förändringar mellan enstaka år får genomslag fokuserar vi på att följa trenderna i indikatorerna snarare än att se till värdet ett visst år. I första hand använder vi riksgenomsnittet som jämförelsenorm för länets utveckling. Dock har storstadslänen stort genomslag på riksgenomsnittet, och i vissa fall avviker dessa i viktiga avseenden från andra län. I det fall riksgenomsnittet inte förefaller representativt för flertalet svenska län har vi valt att istället jämföra hur Kalmar län ligger till relativt övriga län. I ytterligare några fall finns inga andra län att jämföra med, och i dessa fall väljer vi att endast följa utvecklingen i Kalmar län över tid. I dessa fall finns istället mål kopplade till indikatorn i nationella och/eller regionala planer. För varje indikator presenterar vi dels ett nuläge, dels trenden för länets utveckling. För nuläget visar vi hur länet ligger till jämfört med den jämförelsenorm vi satt upp, och synliggör skillnader mellan kön, personer med svensk/utländsk bakgrund, eller andra relevanta uppdelningar. Jämställdhet mäts dels i nuläget genom att vi använder könsuppdelad statistik för indikatorer som rör individer, dels genom en indikator kopplad till kvinnors representation i arbetslivet och på chefsnivå. Indikatorerna är valda utifrån ett antal kriterier gällande datatillgång och användbarhet. De data som ligger bakom indikatorerna måste vara tillförlitliga, uppdateras löpande och med jämförbarhet över tid. Vidare bör indikatorerna bygga på data som produceras av en oberoende aktör när detta är möjligt. Så långt som är möjligt används indikatorer som kan beräknas utifrån öppet tillgängliga data, som går att bryta ned på kommunnivå, kön, bakgrund, ålder eller andra relevanta gruppindelningar. Vi använder därför i största möjliga mån data från SCB eller andra statliga myndigheter som producerar statistik.

264 Övergripande indikatorer Demografisk försörjningskvot Motiv: Demografisk balans i befolkningen, behov av välfärdstjänster Jämförelse: Förändring över tid i Kalmar län Figuren visar den demografiska försörjningskvoten, dvs. hur många äldre och yngre det går på varje person i arbetsför ålder, här definierad som personer mellan år. Den demografiska försörjningskvoten visar på behoven av välfärdstjänster som skola, vård och omsorg i en befolkning. En högre kvot innebär ett större behov av välfärdstjänster. På varje person i åldern gick det år 2016 ca 0,7 äldre eller yngre personer. Kvoten har ökat över tid eftersom både andelen äldre och andelen yngre i länets befolkning ökar. Andelen äldre i befolkningen är dock högre än andelen yngre, och bidraget till försörjningskvoten från äldre är därför större än bidraget från yngre. Demografisk försörjningskvot Kalmar län, Källa: SCB, Folkmängden den 1 november efter region, ålder och år, egna beräkningar Förändring i totalbefolkning och inrikes flyttnetto Motiv: Länets attraktivitet för boende/inflyttning efter ålder och kön. Påverkar i sin tur bl.a. demografisk försörjningskvot och utbildningsnivå. Jämförelse: Förändring över tid i Kalmar län. Befolkningen i Kalmar län har ökat från 2010 och framåt. Befolkningsökningen förklaras av inflyttning från utlandet, varför andelen utrikes födda ökar i länet. Utan inflyttningen från utlandet skulle länets befolkning ha minskat under hela 2000-talet. Länet har ett negativt inrikes flyttnetto, vilket innebär att det flyttar fler personer från länet till övriga Sverige än vad som flyttar in från övriga landet. Eftersom det främst är unga som flyttar från länet blir födelsetalen låga och dödstalen höga i länet relativt riksgenomsnittet. Figur 1 visar hur befolkningen i Kalmar län förändrats sedan år 2000.

265 Figur 1. Befolkningsförändring Kalmar län, Källa: SCB, Folkmängden den 1 november efter ålder och region, Figur 2 visar länets inrikes flyttnetto efter kön och ålder som genomsnitt för åren Inrikes inflyttning i länet är mindre än inrikes utflyttning totalt sett och nettot har varit relativt oförändrat under hela 2000-talet. Under perioden flyttade det i genomsnitt ut 866 fler personer än vad som flyttade in i länet. Figur 2. Inrikes flyttnetto Kalmar län, efter kön och ålder, medelvärde Källa: SCB, Befolkningsförändringar, antal personer efter kön, förändringar, region, , egna beräkningar Nettot är kraftigt negativt i åldern år, och stabiliseras kring noll för personer runt 40 år. Unga kvinnor är överrepresenterade bland utflyttarna, vilket ger ett mer negativt totalt flyttnetto för kvinnor än för män. För personer över 50 år är nettot svagt positivt och förblir så även vid högre åldrar. Flyttbenägenheten är dock betydligt lägre bland äldre än bland yngre, och inflyttningen i högre åldrar väger därför inte upp för utflyttningen av unga. Det inrikes flyttnettot påverkar länets demografi eftersom det främst är yngre som flyttar från länet och äldre som flyttar in i länet. Personer som tagit examen från gymnasiet är överrepresenterade bland utflyttarna, och flyttmönstret påverkar därför bl.a. utbildningsnivån i länets befolkning. 1 Flyttarrisker beräknas som andelen inrikes in- och utflyttare per kön och ålder (ettårsklasser), men redovisas här aggregerat till åldrar i femårsklasser, för ökad läsbarhet.

266 Andel kvinnor i offentlig/privat sektor samt i chefsposition Motiv: Jämställdhet, kvinnors representation i offentlig/privat sektor och möjlighet att göra chefskarriär. 2 Jämförelse: Riksgenomsnitt I Sverige är kvinnor överrepresenterade i offentlig sektor och män i privat sektor, och detta mönster är mer utmärkande i Kalmar län än på riksnivå. Det beror på att offentlig sektor och tillverkningsindustrin (privat sektor) är överrepresenterade i länet, medan könsfördelningen inom dessa två är ungefär densamma i länet som på riksnivå. I Kalmar län var ca 72 % av de sysselsatta inom offentlig sektor kvinnor år 2015 och ca 28 % män. På riksnivå var ca 69 % av de offentliganställda kvinnor och 31 % män. Bland de sysselsatta inom privat sektor i Kalmar län var ca 33 % kvinnor medan motsvarande siffra på riksnivå vad ca 38 %. Kvinnor utgör ca 48 % av den sysselsatta dagbefolkningen både i riket och i Kalmar län. Ca 35 % av cheferna i Kalmar län är kvinnor, medan ca 37 % av cheferna i Sverige är kvinnor. På den högsta chefsnivån (kod 111 enligt SSYK 2012: politiker och högre ämbetsmän; VD m.fl.,) är andelen kvinnor lägre än bland chefer i allmänhet. Ca 19 % av cheferna på denna nivå är kvinnor i Kalmar län, medan riksgenomsnittet är ca 20 %. Detta tyder på förekomsten av ett glastak: andelen kvinnor i chefsposition understiger andelen kvinnor i respektive sektor, och kvinnor är än mer underrepresenterade på de högsta chefsnivåerna. Kalmar län ligger ungefär i nivå med riket sett till andelen chefer totalt sett och andelen chefer på högsta nivå. Tabell 1. Andel kvinnor i sysselsatt dagbefolkning och på chefsnivå, Kalmar län och Riket, 2015 Kalmar län Riket Hela ekonomin Andel kvinnor bland sysselsatta 48 % 48 % Andel kvinnliga chefer, samtliga nivåer 35 % 37 % Andel kvinnor bland politiker och högre ämbetsmän/ VD m.fl. 19 % 20 % Offentlig sektor Andel kvinnor bland sysselsatta 72 % 69 % Andel kvinnliga chefer, samtliga nivåer 60 % 58 % Andel kvinnor bland politiker och högre ämbetsmän/ VD m.fl. 36 % 42 % Privat sektor Andel kvinnor bland sysselsatta 33 % 38 % Andel kvinnliga chefer, samtliga nivåer 23 % 29 % Andel kvinnor bland politiker och högre ämbetsmän/ VD m.fl. 13 % 15 % Källa: SCB, yrkesregistret, 2015 Andelen kvinnor i chefsposition är något lägre i Kalmar län än på riksnivå i både offentlig och privat sektor. Kvinnor utgör ca 72 % av de sysselsatta i offentlig sektor i Kalmar län och ca 60 % av cheferna i offentlig sektor. På högsta nivå (politiker och högre ämbetsmän i offentlig 2 Till offentlig sektor räknas: statlig förvaltning, statliga affärsverk, primärkommunal förvaltning, landsting, övriga offentliga institutioner, statligt ägda företag och organisationer, kommunalt ägda företag och organisationer. Till privat sektor räknas: aktiebolag ej offentligt ägda, övriga företag, ej offentligt ägda, övriga organisationer. Som chefer definieras yrkeskoderna 112, 121, 122, 123, 124, 125, 129, 131, 132, 133, 134, 135, 136, 137, 138,141, 142, 149, 151, 152, 153, 154, 159, 161, 171, 172, 173, 174 och 179 enligt SSYK 2012.

267 förvaltning eller VD i offentligt ägda bolag) utgör kvinnor ca 36 % av cheferna. På högsta chefsnivå ligger Kalmar län dock under riksgenomsnittet. Andelen kvinnor på högsta chefsnivå i länet dras ned av en låg andel kvinnor som VD i kommunala bolag. Andelen kvinnor på VD-posten är lägre i länet än riksgenomsnittet för kommunala bolag, men ungefär i nivå med andelen kvinnor som är VD i privata aktiebolag i Kalmar län. I privat sektor utgör kvinnor ca 33 % av de sysselsatta i Kalmar län, och ca 23 % av de privatanställda cheferna är kvinnor. På VD-nivå är ca 13 % av cheferna kvinnor. Andelen kvinnor bland privatanställda är lägre i Kalmar län än på riksnivå, och andelen kvinnliga chefer totalt sett är mycket lägre än på riksnivå. På högsta chefsnivå ligger länet dock ungefär i nivå med riksgenomsnittet. Delaktighet, hälsa och välbefinnande Valdeltagande i Riksdagsval och regionalt val Motiv: Demokratiskt deltagande, samhällsengagemang, engagemang i regionen Jämförelse: Riksgenomsnitt Valdeltagande är en vanlig indikator på delaktighet och deltagande i samhället och som mått på legitimiteten hos de valda församlingarna. Valdeltagandet riksdagsval i länet är högre än riksgenomsnittet (figur 3). Valdeltagandet är särskilt högt i Kalmar, Torsås, Mönsterås, Mörbylånga och Borgholms kommuner. Detta mönster kan förklaras av att valdeltagandet generellt sett är högre bland äldre och bland personer med högre utbildning. Kalmar och Mörbylånga har högst andel befolkning med minst treårig eftergymnasial utbildning i länet medan en stor äldre befolkning kan bidra till ett högt valdeltagande i Borgholm, Torsås och Mönsterås. Figur 3. Valdeltagande Riksdagsvalet 2014, län Källa: SCB, Valmyndigheten, 2014 Den 1 januari 2019 överförs ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna till den då nybildade regionkommunen. Från och med valet 2019 kommer regional utveckling att styras av en direktvald församling, istället för en indirekt vald som i dagsläget. Från och med valet 2018

268 kommer vi att mäta det demokratiska engagemanget i regionen genom valdeltagandet i regionvalet. Tills detta val genomförts kommer vi att använda valdeltagandet i landstingsvalet som mått på det regionala demokratiska engagemanget. Figur 4. Valdeltagande Riksdagsval och landstingsval, Kalmar län och riket, valen 2006, 2010 och 2014 Källa: SCB, Valmyndigheten, 2014 Förvärvsfrekvens Motiv: Deltagande i arbetslivet, jämställdhet, integration på arbetsmarknaden Jämförelse: Riksgenomsnitt Att ha ett arbete ger inkomster och en egen försörjning, men också delaktighet i ett sammanhang. Andelen i arbete, dvs. förvärvsfrekvensen, används därför som indikator för delaktighet på arbetsmarknaden. Förvärvsfrekvensen definieras som andelen av befolkningen i arbetsför ålder (här år) som förvärvsarbetar. Figur 5 visar att förvärvsfrekvensen bland boende i Kalmar län ligger över riksgenomsnittet och är högre bland män än bland kvinnor i samtliga län och i riket. Figur 5. Förvärvsfrekvens för befolkningen år, län, 2015 Källa: SCB, RAMS, Förvärvsintensitet efter region, inrikes/utrikes född och kön, 2015

269 Bland utrikes födda är förvärvsfrekvensen ca 25 procentenheter lägre än bland inrikes födda i samma åldersgrupp, men med stora variationer beroende på födelseregion och vistelsetid i Sverige. Förvärvsfrekvensen bland inrikes födda ligger över riksgenomsnittet i Kalmar län, medan förvärvsfrekvensen bland utrikes födda är lägre. Könsskillnaderna mellan utrikesfödda är också större än mellan inrikes födda (se figur 7). Fram till ca 2011 låg utrikesföddas förvärvsfrekvens ungefär i nivå med riksgenomsnittet, men har sedan sjunkit, både jämfört med riksgenomsnittet och i absoluta tal. Detta sammanfaller med att andelen utrikesfödda i länet ökat sedan Utrikesfödda i länet har därmed relativt kort vistelsetid i Sverige. Figur 6. Förvärvsfrekvens för befolkningen år, i Riket och Kalmar län, efter bakgrund, Källa: SCB, Förvärvsintensitet efter region, inrikes/utrikes född och kön, Figur 7. Förvärvsfrekvens för befolkningen år, i Riket och Kalmar län, efter kön och bakgrund, Källa: SCB, Förvärvsintensitet efter region, inrikes/utrikes född och kön Tillit till medmänniskor Motiv: Mellanmänsklig tillit Jämförelse: Riksgenomsnitt Med tillit avses andelen som svarar ja på frågan Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? i Nationella Folkhälsoenkäten, som genomförs av Folkhälsomyndigheten bland personer i åldern år. Länssiffrorna avser medelvärdet av de länsvisa svaren

270 för de fyra senaste åren enkäten genomförts. Sverige har internationellt sett en mycket hög grad av tillit mellan människor. Figur 8 visar att Kalmar län ligger i nivå med riksgenomsnittet på 72 % som har tillit till andra människor enligt undersökningens definition. Jämfört med andra län ligger Kalmar ungefär mitt i fördelningen. Kvinnor i Kalmar län känner tillit i något större utsträckning än män i länet. Det finns dock inga systematiska könsskillnader mellan länen. Tilliten mellan människor har legat på ungefär samma nivå under hela mätperioden från 2004 och framåt (figur 9). Det har inte skett några större förändringar varken i länet eller på riksnivå. Figur 8. Tillit till andra, efter län och kön, medelvärde av Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsoinstitutet, Tillit till andra (självrapporterat) efter region, värde för Figur 9. Tillit till andra, Kalmar län och riket, rullande medelvärde för 2004/ /2016 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsoinstitutet, Tillit till andra (självrapporterat) efter region, värden för Självskattad hälsa Motiv: Upplevd hälsa och välbefinnande Jämförelse: Riksgenomsnitt

271 I Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät går det att jämföra andelen personer med olika typer av självrapporterade hälso- och sjukdomstillstånd per län. Vi fokuserar på det allmänna självskattade hälsotillståndet. Andelen i befolkningen i Kalmar län som skattar sin allmänna hälsa som bra eller mycket bra är ca 73 %, i nivå med riksgenomsnittet och högt i jämförelse med flertalet andra län. Länssiffrorna avser medelvärdet av de länsvisa svaren för de fyra senaste åren enkäten genomförts. Män har genomgående en högre självskattad hälsa än kvinnor, och detta gäller också för Kalmar län. Figur 10. Andel med god eller mycket god självskattad hälsa, medelvärde av länsvisa svar för Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsoinstitutet, Allmän hälsa (självrapporterat) efter region, värde för Länssiffrorna avser medelvärdet av de länsvisa svaren för de fyra senaste åren enkäten genomförts. Kalmar län placerar sig någonstans i mitten av en fördelning mellan Sveriges län för självskattad hälsa. Den självskattade hälsan bland befolkningen i Kalmar län har ökat i stort sett i samma takt som på riksnivå under perioden Figur 11. Andel med god eller mycket god självskattad hälsa, Kalmar län och riket, rullande medelvärde 2004/ /2016 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsoinstitutet, Allmän hälsa (självrapporterat) efter region, värden för Medianinkomst per invånare Motiv: Befolkningens ekonomiska möjligheter, lönenivåer och arbetskraftens produktivitet

272 Jämförelse: Relation till andra län (ranking) Hushållens inkomster är låga i Kalmar län i förhållande till riksgenomsnittet men ungefär i nivå med grannlänen Kronoberg, Östergötland och Blekinge (figur 12). Beroende på vilken inkomstdefinition som används ligger länet i mitten eller i den nedre delen av en fördelning mellan svenska län. Medel- och medianinkomst ligger mycket nära varandra i Kalmar län, eftersom länet har en mycket sammanpressad inkomstfördelning jämfört med flertalet andra län. Den sammanräknade förvärvsinkomsten ligger på en lägre nivå än riksgenomsnittet, men har utvecklats i ungefär i samma takt som riksgenomsnittet (figur 13). Figur 12. Sammanräknad förvärvsinkomst, median efter län och kön, 2015 Källa: SCB, Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige den 31/12 efter år, ålder, region och kön Figur 13. Sammanräknad förvärvsinkomst, median för Kalmar län och riket, , löpande priser Källa: SCB, Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige den 31/12 efter år, ålder, region och kön De låga inkomsterna hänger samman med att länet också har en låg BRP/sysselsatt, dvs. en låg produktivitet på arbetsställenivå. En ökning av produktiviteten möjliggör högre löner, vilket ger ökade inkomster för de sysselsatta i länet. Även möjligheterna till arbetspendling till bättre betalda arbeten i och utanför länet har betydelse för befolkningens inkomster. Utvecklingen av denna indikator hänger därmed samman med utvecklingen av indikatorerna BPR/sysselsatt, förvärvsfrekvens och andelen pendlare i dagbefolkningen.

273 God miljö för barn och unga Andel elever med examen från gymnasiet inom 4 år Motiv: Tillgång på god utbildning, skolans kvalitet Jämförelse: Riksgenomsnitt Andelen elever i Kalmar län som tar examen från gymnasiet inom fyra år är bland de högsta i landet. Läsåret 2015/16 tog ca 72 % av eleverna i Kalmar län examen inom 4 år, vilket var ca 4 procentenheter högre än riskgenomsnittet (figur 14). Andelen med examen ligger också över riksgenomsnittet i de flesta av länets kommuner. Kvinnor tar examen från gymnasiet i högre utsträckning än män, och könsskillnaderna är stora i många av länets kommuner. Figur 14. Andel elever med gymnasieexamen inom 4 år, län, läsåret 2015/16 Källa: Skolverket, SIRIS, läsåret 2015/16 Figur 15 visar utvecklingen av andelen med examen eller studiebevis över tid. Andelen i Kalmar län som fått ut studiebevis, dvs. läst de kurser som krävs för examen men är underkänd i någon obligatorisk kurs, ligger ungefär i nivå med riksgenomsnittet medan andelen med examen är högre än riksgenomsnittet. Figur 15. Andel elever med gymnasieexamen/studiebevis inom 4 år, Kalmar län och riket, Källa: Skolverket, SIRIS, läsåren 2014/15 och 2015/16

274 Upplevd trygghet Motiv: Trygghet, ungas levnadsförhållanden Jämförelse: Riksgenomsnitt och Förändring över tid i Kalmar län Ungas levnadsförhållanden undersöks vart tredje år i den s.k. LUPP-enkäten, som riktas till elever i årskurs 8 och år 2 på gymnasiet. LUPP genomfördes senaste gången 2015 (LUPP 2015 Ungas livssituation i Kalmar län och Eksjö kommun). I enkäten ställs frågor om ungdomarnas känsla av trygghet, delaktighet och vilja att vara med och påverka. Resultaten för 2015 visar att ungdomarna i regionen generellt sett mår bra och upplever att de har goda levnadsvillkor. Ett flertal frågor ställs gällande hur ungdomarna upplever tryggheten på olika platser och i olika sammanhang. 3 Den upplevda tryggheten har minskat över tid på de olika platser frågorna gäller. Det gäller både bland de unga i Kalmar län och i Sverige totalt sett. Tryggheten upplevs dock högre än riksgenomsnittet i Kalmar län för alla miljöer utom på fritidsgårdar/ungdomens hus. Den största försämringen av tryggheten i länet gäller också denna miljö. Även den upplevda tryggheten på vägen till och från skolan och i kollektivtrafiken har minskat över tid. Tjejer upplever i lägre utsträckning än killar att de är trygga. Frågorna om upplevd trygghet har ställts gällande olika platser i olika års undersökningar. Vi följer tryggheten på de platser som funnits med i de senaste tre undersökningarna, samt trygghet på nätet, som tillkom i 2012 års undersökning. Frågor rörande trygghet i olika skolmiljöer och i det egna bostadsområdet har förändrats och inte kunnat jämföras över tid. Figur 16. Upplevd trygghet bland unga (åk 8 och gymnasiet år 2), kommuner i Kalmar län och riket, 2015 Källa: Låt siffrorna tala! Lupp 2015 Ungas livssituation i Kalmar län & Eksjö kommun. 3 Enkäten genomförs inte i alla kommuner i Kalmar län eller i riket. Vilka kommuner som ingår i länets och rikets resultat varierar mellan åren, vilket försvårar tolkningen av resultaten. Även Eksjö kommun i Jönköpings län ingår i Kalmar läns svar. Svarsalternativens formulering har också förändrats mellan undersökningarna, vilket kan ha påverkat svaren. I 2012 års undersökning var svarsalternativen gällande trygghet på olika platser Ja, alltid, Ja, oftast, Nej, sällan och Nej, aldrig. I 2015 års undersökning var svarsalternativen alltid, oftast, sällan och aldrig.

275 Figur 17. Upplevd trygghet bland unga (åk 8 och gymnasiet år 2), kommuner Kalmar län och riket, 2009, 2012 och 2015 Källa: Låt siffrorna tala! Lupp 2015 Ungas livssituation i Kalmar län & Eksjö kommun. Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) Motiv: Utanförskap bland unga Jämförelse: Riksgenomsnitt Andelen unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) används som mått på utanförskap bland unga. Vi använder måttet istället för förvärvsfrekvens eller arbetslöshet bland unga då de andra två måtten även inkluderar heltidsstudenter som söker arbete. En svaghet med måttet är att deltagande i alla typer av program eller åtgärder räknas som aktivitet, men deltagandet behöver inte uppfattas som ett positivt utfall av den person det gäller. Temagruppen Unga i arbetslivet klassificerar en individ som varken arbetande eller studerande om denne under ett helt kalenderår inte haft inkomster som överstiger ett inkomstbasbelopp, inte haft studiemedel, inte varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar samt inte har arbetspendlat till Norge eller Danmark. Statistiken redovisas på åldersgrupperna år respektive år. Vi summerar de två grupperna. Ca 9 % av de unga i åldern år tillhörde UVAS-gruppen i Kalmar län 2014, vilket är en något lägre andel än riksgenomsnittet. Andelen har också varit lägre än riksgenomsnittet i Kalmar län över tid. Figur 18. Unga år som varken arbetar eller studerar, riket och Kalmar län, Källa: egna beräkningar Bland inrikes födda är andelen UVAS ca 7 % bland både männen och kvinnorna. Andelen bland utrikesfödda är betydligt högre, och högre bland kvinnor än bland män.

276 Tabell 2. Unga år som varken arbetar eller studerar, efter kön och bakgrund, riket och Kalmar län, 2014 Unga år Riket Kalmar län Antal Andel Antal Andel Kvinnor Inrikes födda ,9 % ,3 % Kvinnor Utrikes födda ,3 % ,0 % Män Inrikes födda ,3 % ,2 % Män Utrikes födda ,8 % ,9 % Totalt ,4 % ,9 % Källa: egna beräkningar Figur 19 visar vilken typ av ersättning eller aktivitet de unga (16 29 år) som varken arbetade eller studerade hade år 2014 i Kalmar län. En person kan ha flera olika typer av ersättningar under året och således förekomma i flera kategorier. De som invandrat under året eller har okänd aktivitet ingår dock inte i någon av de andra kategorierna. Figur 19. Aktivitet unga år som varken arbetar eller studerar, Kalmar län 2014 Källa: egna beräkningar Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll Motiv: Barn och ungas ekonomiska möjligheter/ekonomisk utsatthet bland barn och unga Jämförelse: Riksgenomsnitt Trots att inkomsterna i länet är relativt låga är andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll i länet lägre än riksgenomsnittet och lågt jämfört med andra län. 4 Detta hänger samman med att länet har en mycket sammanpressad inkomststruktur, med få låg- och höginkomsttagare. Figur 20 visar andelen barn (0 17 år) i ekonomiskt utsatta hushåll samt andelen av barnen med svensk respektive utländsk bakgrund som finns i dessa hushåll. 4 Med ekonomiskt utsatta avses hushåll med låga inkomster eller med ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag) någon gång under året. Med låg avses inkomster som understiger socialbidragsnormen och en norm för boendeutgifter. Endast hushåll som varit folkbokförda i kommunen under ett helt år ingår i beräkningen.

277 År 2014 bodde ca 10 % av barnen mellan 0 17 år i Kalmar län i hushåll som var ekonomiskt utsatta. Andelen skiljer sig kraftigt mellan barn med svensk och utländsk bakgrund. Bland barn med svensk bakgrund finns ca 5 % i ekonomiskt utsatta hushåll, vilket är något lägre än riksgenomsnittet för barn med svensk bakgrund. Bland utrikes födda fanns ca 30 % av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll, vilket är något högre än riksgenomsnittet för barn med utländsk bakgrund. Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll varierar mellan länets kommuner. Andelen är lägst i Mörbylånga och Oskarshamn med ca 5 % medan ca 9 % av barnen i Borgholm, Emmaboda, Hultsfred, Högsby och Västervik tillhör ekonomiskt utsatta hushåll. Samtliga kommuner i Kalmar län ligger dock under riksgenomsnittet och har gjort så under lång tid. Figur 20. Barn 0 17 år i ekonomiskt utsatta hushåll, 2014 Källa: SCB, Folkhälsomyndigheten Figur 21. Barn 0 17 år i ekonomiskt utsatta hushåll, Kalmar län och riket, Källa: SCB, Folkhälsomyndigheten

278 Hållbar samhällsplanering Andel hushåll/arbetsställen med tillgång till minst 100 mbit/s bredband Motiv: Tillgång till snabbt bredband är en förutsättning för den digitala omställningen Jämförelse: Förändring över tid i Kalmar län År 2016 hade ca 55 % av hushållen och ca 40 % av arbetsställena i Kalmar län tillgång till bredbandsanslutning om minst 100 Mbit/s. På riksnivå hade ca 73 % av hushållen och ca 63 % av arbetsställena tillgång till 100 Mbit/s bredband. Bland hushåll i tätort hade ca 78 % tillgång till hastigheter om 100 Mbit/s, medan motsvarande andel i områden utanför tätort och småort var ca 22 %. Andelen anslutna hushåll i länet har ökat dock kraftigt de senaste åren, från ca 30 % år I Digital agenda för Sverige har regeringen angett målet att 95 % av befolkning och arbetsställen bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast år År 2025 ska alla hushåll och arbetsställen ha tillgång till snabbt bredband. I Kalmar läns regionala digitala agenda finns målet att 50 % av hushållen och företagen i Kalmar län år 2015 ska ha 100 Mbit/s bredband och att 100 % av hushållen ska ha 100 Mbit/s år Delmålet för 2015 nåddes med liten marginal. Den regionala digitala agendan revideras under Figur 22. Andel hushåll och arbetsställen med tillgång till bredband 100mbit/s, 2016 Källa: Post- och telestyrelsen, Mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2016 Andel pendlare i länets dagbefolkning och antal resor med kollektivtrafik Motiv: Regionförstoring (ökad storlek på de arbetsmarknadsregioner som berör länet) Jämförelse: Förändring över tid i Kalmar län Indelningen i lokala arbetsmarknader (SCB) och funktionella analysregioner (Tillväxtverket) bygger på statistik om arbetspendling över kommungränser. Uppskattningen av storleken på arbetsmarknadsregionerna bygger på storleken på den totala pendlingen och riktad pendling till olika kommuner. Målet är att nå färre men större arbetsmarknadsregioner i Kalmar län genom ökad pendling inom länet och över länsgränsen.

279 Andelen pendlare bland de sysselsatta i länets dagbefolkning används som indikator för omfattningen av pendling inom länet. År 2015 pendlade totalt ca 22 % av de sysselsatta i länet över en kommungräns. Kommunerna Kalmar, Oskarshamn, Vimmerby och Emmaboda har ett positivt pendlingsnetto, dvs. dagbefolkningen är större än nattbefolkningen. Övriga kommuner i länet och även länet som helhet har negativa pendlingsnetton. Pendlingen in i och ut samtliga länets kommuner har ökat med ca 20 % under perioden Pendlingen bland kvinnor har ökat mer än bland män, även om männen ännu dominerar bland de som pendlar längre sträckor. Det pågår därmed en regionförstoring inom länet. Figur 23. Andel inpendlare bland sysselsatta i kommunen efter kön, 2015 Källa: SCB, förvärvsarbetande pendlare 16+ år efter region, år och kön; egna beräkningar Figur 24. Andel inpendlare och förändring i inpendling bland sysselsatta i kommunen förändring Källa: SCB, Förvärvsarbetande 16+ år pendlare över kommungräns efter region, år och kön, 2005 och 2015; egna beräkningar Antalet resor med kollektivtrafik har ökat med ca 50 % under perioden , och för vissa stråk har resandet ökat med 100 %. Figur 25 visar utvecklingen av antalet resor totalt sett och antalet resor per länsinvånare under perioden Ökningen av antalet resor och antalet resor per person följer varandra väl. Detta indikerar att ökningen av kollektivtrafikresandet beror på att fler väljer att åka kollektivt, och inte på befolkningsökningen i länet under samma period. Ökningen av resandet med kollektivtrafik sammanfaller i tid med införandet av s.k. stråktrafik år 2008, i de relationer där många människor reser ( starka kollektivtrafikstråk ). Det innebär att trafiken körs i taktfast tidtabell med samma avgångs- och

280 ankomstminut oavsett klockslag, samt med relativt hög turtäthet. Utvecklingen indikerar att stråktrafiken lyckats attrahera den avsedda målgruppen, personer som pendlar för arbete eller studier. Figur 25. Antal resor med kollektivtrafik (miljoner) samt antal resor/länsinvånare/år, Källa: Kalmar Länstrafik; SCB befolkningsstatistik; egna beräkningar Utsläpp av växthusgaser i CO 2 -ekvivalenter Motiv: Minskad klimatpåverkan Jämförelse: Förändring över tid i Kalmar län Figur 26 visar utsläppen av växthusgaser i Kalmar län mätt i s.k. koldioxidekvivalenter, dvs. där utsläpp av olika växthusgaser viktas efter deras olika förmåga att bidra till global uppvärmning. Omräkningen till koldioxidekvivalenter anger vilken klimatverkan som utsläppen av en viss växthusgas motsvarar i termer av koldioxid. Figuren visar också att det skett stora förändringar i den sektorsvisa fördelningen av utsläppen från Kalmar län över tid. Utsläppen inom energiförsörjning har minskat kraftigt. Samtidigt har ökad produktion inom industrin lett till att utsläppen inom industrin fördubblats sedan Även inom avfall och avlopp har stora minskningar skett, medan utsläppen inom övriga sektorer är i det närmaste oförändrade. Riksdagen har beslutat om ett etappmål om minskade utsläpp av växthusgaser på 40 % från 1990 års nivå till år 2020, vilket gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. I Kalmar län har utsläppen till och med 2012 totalt sett minskat med ca 10 % från nivån år Figur 26. Utsläpp av luftföroreningar i Kalmar län, 1000 ton/år (koldioxidekvivalenter) Källa: SMED RUS, egna beräkningar (Energibalans 2012 Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län 2015)

281 Utsläpp av kväve och fosfor till Östersjön Motiv: Utsläpp av kväve och fosfor bidrar till övergödningen av Östersjön Jämförelse: Förändring över tid i Kalmar län Östersjön är en värdefull resurs både för framtida vattenförsörjning och som ett levande hav som kan leverera ett stort antal ekosystemtjänster. Övergödning har gjort att många av Östersjöns funktioner är ansträngda eller hotade. Kalmar läns kustvattenkommittés sammanvägda bedömning av kvalitetsfaktorn näringsämnen år 2015 visar att statusen längs Kalmar läns kust var otillfredsställande till måttlig på samtliga undersökta stationer. Inte vid någon av de undersökta plasterna var statusen god med avseende på näringsämnen. Läckage från jordbruksoch skogsmark dominerar bland källorna till vattendragens näringsbelastning. Det är framför allt halterna av fosfor som drar ned den sammanvägda statusen. Figurer 27 och 28 visar uttransporten av kväve respektive fosfor med vattendragen i Kalmar län till Östersjön under Transporten av båda ämnena visar en svag tendens att minska under perioden. Under 2015 tillförde vattendragen i länet 52 ton fosfor (motsvarande 9 % av det totala bidraget från svenska vattendrag) till egentliga Östersjön. Tillförseln av kväve från länets vattendrag var ton (motsvarande 14 % av det totala bidraget via vattendrag). För att nå målet om att det inte ska finnas någon övergödning i Östersjön behöver utsläppen av kväve och fosfor minska i snabbare takt än vad de i dagsläget gör. Figur 27. Transport av kväve (ton/år, flödesviktad) till Östersjön med vattendragen i Kalmar län, Källa: Figur 28. Transport av fosfor (ton/år, flödesviktad) till Östersjön med vattendragen i Kalmar län, Källa:

282 Balans på bostadsmarknaden Motiv: Balans på bostadsmarknaden Jämförelse: Förändring över tid i Kalmar län Som indikator för läget på bostadsmarknaden används antalet kommuner som i Länsstyrelsens årliga bostadsmarknadsanalys 5 bedömer att de totalt sett i kommunen har en bostadsmarknad i balans i dagsläget. I januari 2017 bedömde samtliga 12 kommuner i länet att de totalt sett har brist på bostäder i kommunen. Det betyder att läget på bostadsmarknaden har blivit mer allvarsamt än 2016, då sju kommuner uppgav att de hade brist på bostäder. Det kan även jämföras med läget år 2013 då endast två kommuner i länet ansåg att de hade underskott. Tabell 3. Balans på kommunens bostadsmarknad januari 2017 Kommun Totalt sett Centralorten Övriga kommundelar Högsby Brist Brist Brist Torsås Brist Brist Brist Mörbylånga Brist Brist Balans Hultsfred Brist Brist Brist Mönsterås Brist Brist Brist Emmaboda Brist - - Kalmar Brist Brist Brist Nybro Brist Brist Överskott Oskarshamn Brist Brist Brist Västervik Brist Brist Balans Vimmerby Brist Brist Brist Borgholm Brist Brist Balans Källa: Länsstyrelsen i Kalmar län, Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2017 När kommunerna bedömer läget på bostadsmarknaden om tre år ser läget fortsatt allvarsamt ut. Nio kommuner bedömer att det fortsatt kommer att råda underskott på bostadsmarknaden och två att marknaden kommer att vara i balans. Den ökande bristen på bostäder under se senaste åren beror på att det skett en historiskt stor inflyttning i länet under perioden. Stärkt konkurrenskraft BRP/sysselsatt Motiv: Produktivitet Jämförelse: Relation till andra län (ranking) Bruttoregionprodukten per sysselsatt är ett mått på förädlingsvärdet i näringslivet och kan beskrivas som summan av löner och driftsöverskott (kapitalavkastning) på arbetsställenivå, 5 Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2017, Länsstyrelsen Kalmar län, (2017:03).

283 fördelat per sysselsatt. Figur 29 visar utvecklingen av BRP/sysselsatt i Kalmar län och i riket, dvs. det samlade värdet av de varor och tjänster som produceras, för perioden Figur 29. Bruttoregionprodukt per sysselsatt i Sverige och Kalmar län, Källa: SCB, Bruttoregionprodukt efter region och år, De största branscherna i länet sett till antalet anställda är vård och omsorg, tillverkning och utvinning, handel, utbildning och företagstjänster. Samma branscher är också dominerande på risknivå. Jämfört med riket är dock tillverkningsindustrin och vård och omsorgssektorn relativt sett större i länet än på riksnivå. Figur 30 visar fördelningen av den totala sysselsättningen bland de boende i länet och riket efter bransch år Figur 30. Fördelning av förvärvsarbetande efter bransch, Kalmar län och Riket, 2015 Källa: SCB, Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter näringsgren SNI 2007 och region, 2015 Tillverkningsindustrins dominans gör Kalmar läns näringsliv relativt sårbart för förändringar på marknaderna för de produkter som dessa företag producerar för. Industrin är också mer konjunkturkänslig än tjänstesektorn, vilket medför att konjunktursvängningarna blir större i länet än i Sverige som helhet. Detta medförde att finanskrisen 2009, som främst påverkade industrin, slog relativt hårt mot regionen. I samband med krisen 2009 föll BRP/sysselsatt i länet med nästan 12 %, jämfört med riksgenomsnittet på ca 5 %. De industriarbeten som försvann under krisen har i stor utsträckning inte ersatts inom industrin. Detta är en del av en pågående strukturomvandling i länet, där sysselsättningen inom tjänstesektorn ökar medan industrin blir allt mer högteknologisk med allt färre anställda inom produktionen.

284 Den svaga utvecklingen av BRP innebär att Kalmar län har en låg produktivitet jämfört med andra län. Kalmar län låg 2015 på plats 18 bland de 21 svenska länen rankade efter BRP/sysselsatt. Produktiviteten i näringslivet är därmed låg i ett svenskt länsperspektiv. Även produktivitetstillväxten är svag, vilket medför att skillnaderna mellan Kalmar län och riket vidgas över tid, och att Kalmar läns relativa placering bland svenska län faller. Givet detta utgångsläge måste BRP/sysselsatt i Kalmar län öka i snabbare takt än andra län om länet ska stärka sin konkurrenskraft och komma ikapp övriga län i termer av produktivitet. Figur 31. Bruttoregionprodukt per sysselsatt, län, 2015 Källa: SCB, Bruttoregionprodukt och sysselsatta efter region, 2015 Energianvändning/BRP och andel förnybar energi Motiv: Ökad energieffektivitet, minskad användning av fossila bränslen Jämförelse: Förändring över tid i Kalmar län Figur 32 visar energianvändningen i Kalmar län under Energiförbrukningen och andelen förnybar energi tas fram ur SCBs statistik och räknas om i Energibalans för Kalmar län, som görs med ca 3 års mellanrum. Den senaste energibalansen avser år 2012 och nästa kommer att avse år Energianvändningen har ökat totalt sett, och ökningen beror på av en ökad produktion inom industrin. Industrins energianvändning har ökat med ca 50 % sedan I övriga sektorer har endast mindre förändringar skett. Figur 32. Total energianvändning (GWh) per sektor, Kalmar län, Källa: SCB, Energianvändning , egna beräkningar (Energibalans 2012 Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län 2015)

285 Energieffektiviteten mäts som energianvändningen i förhållande till BRP (fasta 2010 års priser) och har ökat under perioden. Det innebär att värdet av det som produceras i länet har ökat mer än vad energianvändningen har ökat. Figur 33 visar energianvändningen i förhållande till BRP (linje) och den totala energiförbrukningen i länet, uppdelat på energi från förnybara och icke förnybara källor (stapel). Uppdelningen bygger på data över användningen av förnybara och icke förnybara bränslen och en uppskattning av fördelningen mellan förnybar och icke förnybar energi i framställningen av el och fjärrvärme. Figur 33. Energianvändning/BRP i fasta priser, Kalmar län, Källa: SCB, Energianvändning , BRP efter region och år, ; egna beräkningar (Energibalans 2012 Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län 2015). Nystartade företag/1000 invånare och antal företag/1000 invånare Motiv: Förnyelse i näringslivet Jämförelse: Relation till andra län (ranking) Kalmar län präglas av en näringslivsstruktur med ett stort antal små företag i många olika branscher, men som domineras av ett fåtal stora företag inom tillverkningsindustrin. En näringsstruktur bestående av många små företag är både en styrka och en svaghet för länets arbetsmarknad och näringsliv. Små företag står för en stor andel av de nya arbetstillfällen som skapas, men också för en stor del av de som försvinner. Figur 34 visar etableringsfrekvensen, dvs. antalet nystartade företag per invånare i åldern år. Indikatorn visar hur många nya företag som startas, vilket ger en signal om huruvida det finns en förnyelse i näringslivet. Ett stort antal nystartade företag är inget självändamål, utan det väsentliga är att företagen överlever och bidrar till sysselsättning och ekonomisk aktivitet. Etableringsfrekvensen i Kalmar län var 2,3 företag/1000 inv. år Kalmar län ligger nära medianen för Sverige år 2015 men under riksgenomsnittet. Rikssnittet dras dock upp av en hög etableringsfrekvens i storstadslänen, framför allt Stockholms län. Etableringsfrekvensen i Kalmar län har ökat svagt över tid från, 2,1 företag/1000 inv. år 2010 till 2,3 företag/1000 inv. år Ökningen är dock mindre än på riksnivå. Kalmar län har dock relativt många företag per 1000 invånare totalt sett, vilket framgår av figur 36.

286 Figur 34. Etableringsfrekvens per län, 2015 Källa: Tillväxtanalys, Antal nystartade företag 2015 Figur 35. Etableringsfrekvens Kalmar län och riket, Källa: Tillväxtanalys, Antal nystartade företag 2015 Figur 36. Antal företag/1000 inv., riket och per län, 2014 Källa: Tillväxtverket, Antal operativa företagsledare efter region, 2014

287 Andel år med minst gymnasieutbildning samt andel år med eftergymnasial utbildning Motiv: Kompetensförsörjning Jämförelse: Riksgenomsnitt Utan en slutförd gymnasieutbildning är trösklarna in på arbetsmarknaden höga. Andelen i befolkningen år med minst gymnasial utbildning kan därför ses som ett mått på tillgången på utbildad arbetskraft. Eftersom utsikterna att få ett arbete är betydligt bättre för den som tagit examen för gymnasiet kan andelen personer utan gymnasieutbildning också ses som en indikator på storleken på en grupp som kan ha svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Figur 37. Andel i befolkningen år med minst gymnasial utbildning, 2016 Källa: SCB, Befolkning efter år, ålder, region, kön och utbildningsnivå Figur 38. Andel i befolkningen år med minst gymnasial utbildning, Kalmar län och riket, Källa: SCB, Befolkning efter år, ålder, region, kön och utbildningsnivå Andelen som går vidare till gymnasiet i Kalmar län är hög, liksom genomströmningen i gymnasiet. Detta återspeglas dock inte i andelen personer som har gymnasial utbildning eller högre i länet. Detta beror på att det främst är unga som flyttar från länet, och att studier är en vanlig orsak till utflyttning. Unga som klarat gymnasiet är därför överrepresenterade bland de

288 som flyttar från länet. Den låga andelen eftergymnasialt utbildade beror därför på en kombination av utflyttning av gymnasieutbildade, men också på att en lägre andel läser vidare efter gymnasiet i länet än i många andra län. Detta kan i sin tur bero på att arbetsmarknaden för gymnasieutbildade i länet är god relativt många andra län. Andelen åringar med eftergymnasial utbildning var ca 41 % i Kalmar län Att öka antalet personer med högre utbildning i länet är nödvändigt för att öka kunskapsinnehållet i näringslivet och möjliggöra ett ökat förädlingsvärde. Utbildningsnivån är generellt sett högre bland yngre än bland äldre. Andelen med eftergymnasial utbildning bland yngre (som är gamla nog att ha hunnit slutföra en eftergymnasial utbildning) kan därför ses som en ledande indikator över tillgången på arbetskraft med högre utbildning framöver. Eftersom personer med högre utbildning är mer flyttbenägna än andra påverkas andelen personer med eftergymnasial utbildning också av flyttmönstren till och från länet. Figur 39. Andel i befolkningen år med eftergymnasial utbildning, 2016 Källa: SCB, Befolkning efter år, ålder, region, kön och utbildningsnivå Figur 40. Andel i befolkningen år med eftergymnasial utbildning, Kalmar län och riket, Källa: SCB, Befolkning efter år, ålder, region, kön och utbildningsnivå

289 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr KS 2016/ Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030 (RUS) Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030 godkänns. Ärendet Regionförbundets styrelse har skickat regionala utvecklingsstrategin till länets kommuner för att ge möjlighet att ställa sig bakom den. Regionförbundet i Kalmar län har som regionalt utvecklingsansvarig i uppdrag att ta fram en regional utvecklingsstrategi. I arbetet har samtliga kommuner, ett antal näringslivsorganisationer, intresseorganisationer samt offentliga organisationer varit engagerade. Strategin anger en långsiktig riktning för utvecklingsarbetet i Kalmar län med hållbar regional tillväxt och utveckling som mål. Hur arbetet ska genomföras beskrivs vidare i fördjupade strategier och planer. Målet med den regionala utvecklingsstrategin är att skapa livskvalitet för invånarna och en hållbar samhällsutveckling, inom ramen för ekologins gränser och med en stark ekonomi som medel. Målbilden är Klimat att växa i. Strategin pekar ut fyra prioriterade utvecklingsområden för att nå målbilden: Delaktighet, hälsa och välbefinnande God miljö för barn och unga Hållbar samhällsplanering Stärkt konkurrenskraft Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande från kommunstyrelsens kansli, , föreslås att regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030 godkänns. Dagens sammanträde Utvecklingschef Lars Ljung föredrar ärendet. Ordföranden ställer proposition på förslaget från kommunstyrelsens kansli och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Bilaga Missiv Regional utvecklingsstrategi - RUS. - Bilaga Regional utvecklingsstrategi - Bilaga Indikatorer Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

290 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelsens kansli Utredningssekreterare Linn Helmner E-post: linn.helmner@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Sammanställning över obesvarade motioner t.o.m Förslag till beslut Sammanställningen över obesvarade motioner till och med noteras som mottagen. Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska obesvarade motioner redovisas två gånger per år, vid april och oktober månads sammanträden. Kommunstyrelsens kansli har sammanställt obesvarade motioner t.o.m Då fanns det 17 obesvarade motioner, varav 9 st. som inte har besvarats inom 1 år från det datum de väcktes. Tabellen nedan redovisar obesvarade motioner under åren (Uppgift saknas för 2014.) Obesvarade motioner: Varav väckta för över ett år sedan: Lars Ljung Utvecklingschef Linn Helmner Utredningssekreterare Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga: Sammanställning obesvarade motioner t.o.m

291 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr KS 2018/ Sammanställning över obesvarade motioner t.o.m Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Sammanställningen över obesvarade motioner till och med noteras som mottagen. Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska obesvarade motioner redovisas två gånger per år, vid april och oktober månads sammanträden. Kommunstyrelsens kansli har sammanställt obesvarade motioner t.o.m Då fanns det 17 obesvarade motioner, varav 9 st som inte har besvarats inom 1 år från det datum de väcktes. Tabellen nedan redovisar obesvarade motioner under åren (Uppgift saknas för 2014.) Obesvarade motioner: Varav väckta för över ett år sedan: Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande från kommunstyrelsens kansli, , föreslås att sammanställningen över obesvarade motioner till och med noteras som mottagen. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår , 52, beslut enligt kansliets förslag. Dagens sammanträde Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande kommunstyrelsens kansli Sammanställning obesvarade motioner t.o.m Kommunstyrelsens arbetsutskott , 52. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

292 Sammanställning över obesvarade motioner t.o.m Förkortningar KF = Kommunfullmäktige KS = Kommunstyrelsen KSAU = Kommunstyrelsens arbetsutskott KK = Kommunkontoret SN = Socialnämnden BN = Bildningsnämnden SBN = Samhällsbyggnadsnämnden TN = Tekniska nämnden STEN = Strategi- och näringslivsenheten Nr Ärende Motionär Anmäld/ Inkom Remiss-instans Kommentar 2/15 Inrätta en Mathias J Karlsson (L) KS landsbygdsnämnd/landsbygdsråd 9/15 Mobilt rapporteringssystem för kommunsköterskorna Mathias J Karlsson (L) SN, KS Remissvar inkommet från SN, under handläggning 3/16 Krafttag mot otryggheten och de sexuella övergreppen Britt-Marie Sundqvist, Mattias Bäckström Johansson, Dan Bengtsson, Jonny Evaldsson, Birgitta Karlsson, Uno Josefsson (SD) KS 4/16 Insatser mot barnfattigdom Eva-Marie Hansson (M) KS 7/16 En ökad kvalitet inom vård och omsorgen, socialförvaltningen Eva-Marie Hansson (M) Lennart Hellström (M) KS och SN 8/16 Plan för laddinfrastruktur Britt-Marie Sundqvist (SD) KS 11/16 Förenkla alkoholtillstånden Mathias J Karlsson (L) SN 14/16 Angående föreningsstöd Mathias J Karlsson (L) KS

293 Nr Ärende Motionär Anmäld/ Inkom Remiss-instans Kommentarer 3/17 Inför ett register över motioner och Britt-Marie Sundqvist (SD) KS medborgarförslag 6/17 Hjärtstartare i varje hörn Rebecka Englund (KD) SN 8/17 Trygghetsvärdar för att öka Mathias J Karlsson (L) KS tryggheten 9/17 Bussförbindelse till boende i Stångehamnsområdet, Oskarshamn Britt-Marie Sundqvist (SD) KS Behandlas i kommunfullmäktige /17 Sanera och slamsug igenväxande Mathias J Karlsson (L) SBN och TN vikar 11/17 Dags att införa hemtagningsteam i Ingemar Lennartsson (KD) SN Oskarshamns kommun 12/17 Bilda en kommunkoncern Mathias Karlsson (L) KS 13/17 Utveckling av kommunikationerna Eva-Marie Hansson (M) KS till och från Oskarshamn till Kalmar flygplats 1/18 En attraktiv kommun - omtag när det gäller hastigheterna i kommunens tätorter och våra farthinder Mathias J Karlsson (L) TN

294 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr KS 2018/ Sammanställning över obesvarade motioner t.o.m Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 1. Sammanställningen över obesvarade motioner till och med noteras som mottagen. 2. Kommundirektören får i uppdrag att till kommunstyrelsens presidium, , redovisa en plan för hur motioner från 2015 och 2016 kan hanteras. Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska obesvarade motioner redovisas två gånger per år, vid april och oktober månads sammanträden. Kommunstyrelsens kansli har sammanställt obesvarade motioner t.o.m Då fanns det 16 obesvarade motioner, varav 9 st som inte har besvarats inom 1 år från det datum de väcktes. Tabellen nedan redovisar obesvarade motioner under åren (Uppgift saknas för 2014.) Obesvarade motioner: Varav väckta för över ett år sedan: Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande från kommunstyrelsens kansli, , föreslås att sammanställningen över obesvarade motioner till och med noteras som mottagen. Dagens sammanträde Andreas Erlandsson (S) yrkar att kommundirektören får i uppdrag att under kommunstyrelsens presidium, , redovisa en plan för hur motioner från 2015 och 2016 kan behandlas. Ordföranden ställer proposition på förslaget från kommunstyrelsens kansli tillsammans med Andreas Erlandssons (S) yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga: Sammanställning obesvarade motioner t.o.m Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

295 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelsens kansli Utredningssekreterare Linn Helmner E-post: linn.helmner@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Sammanställning över obesvarade medborgarförslag t.o.m Förslag till beslut Sammanställningen över obesvarade medborgarförslag till och med noteras som mottagen. Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska obesvarade medborgarförslag redovisas två gånger per år, vid april och oktober månads sammanträden. Kommunstyrelsens kansli har sammanställt samtliga obesvarade medborgarförslag till och med Då finns det 17 obesvarade medborgarförslag och det finns 2 medborgarförslag som inte har besvarats inom ett år Obesvarade medborgarförslag Varav väckta för över 1 år sedan (1) 2 Lars Ljung Utvecklingschef Linn Helmner Utredningssekreterare Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga: Sammanställning obesvarade medborgarförslag t.o.m

296 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr KS 2018/ Sammanställning över obesvarade medborgarförslag t.o.m Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Sammanställningen över obesvarade medborgarförslag till och med noteras som mottagen. Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska obesvarade medborgarförslag redovisas två gånger per år, vid april och oktober månads sammanträden. Kommunstyrelsens kansli har sammanställt samtliga obesvarade medborgarförslag till och med Då finns det 17 obesvarade medborgarförslag och det finns 2 medborgarförslag som inte har besvarats inom ett år Obesvarade medborgarförslag Varav väckta för över 1 år sedan (1) 2 Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande från kommunstyrelsens kansli, , föreslås att sammanställningen över obesvarade medborgarförslag till och med noteras som mottagen. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår , 53, beslut enligt kansliets förslag. Dagens sammanträde Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande kommunstyrelsens kansli, Sammanställning över obesvarade medborgarförslag t.o.m Kommunstyrelsens arbetsutskott , 53. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

297 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr KS 2018/ Sammanställning över obesvarade medborgarförslag t.o.m Arbetsutskottets beslutsförslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Sammanställningen över obesvarade medborgarförslag till och med noteras som mottagen. Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska obesvarade medborgarförslag redovisas två gånger per år, vid april och oktober månads sammanträden. Kommunstyrelsens kansli har sammanställt samtliga obesvarade medborgarförslag till och med Då finns det 15 obesvarade medborgarförslag och det finns 2 medborgarförslag som inte har besvarats inom ett år Obesvarade medborgarförslag Varav väckta för över 1 år sedan (1) 2 Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande från kommunstyrelsens kansli, , föreslås att sammanställningen över obesvarade medborgarförslag till och med noteras som mottagen. Dagens sammanträde Ordföranden ställer proposition på förslaget från kommunstyrelsens kansli och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga: Sammanställning obesvarade medborgarförslag t.o.m Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

298 Sammanställning över obesvarade medborgarförslag t.o.m Förkortningar KF = Kommunfullmäktige KK = Kommunkontoret SBN = Samhällsbyggnadsnämnden KS = Kommunstyrelsen SN = Socialnämnden TN = Tekniska nämnden KSAU = Kommunstyrelsens arbetsutskott BN = Bildningsnämnden STEN = Strategi- och näringslivsenheten Medborgarförslag som besvaras av kommunfullmäktige efter remissrunda Nr Ärende Förslagsställare Anmäld Remissinstans Kommentarer 1/17 P-platser för husvagnar och husbilar Miroslav Vandel TN och SBN Behandlas på KF /17 Förslag till skateboardpark i Påskallavik Olle Axelsson SBN, TN och BN TN och BN svarat. SBN ej svarat 18/17 Motionsslinga Hjortberget- Fagereke Margareta Vestling BN,TN,SBN

299 Medborgarförslag som besvaras direkt av kommunstyrelsen eller en nämnd Nr Ärende Förslagsställare KF lämnar över Beslutsinstans 15/16 Bygg kort-åvc i Påskallavik, Bockara och Sven Ström m.fl KS Kristdala samt återupprätta servicen i Misterhult 16/16 Åtgärd med anledning av olycksrisk vid nya Resecentrum Frida Håkansson TN 3/17 Använd "vanligt" grus/sand istället för grovt Tomie, IngBritt TN krossat stenmaterial på gång/cykelväg Carlsson 6/17 Förslag till säkrare överfart på Stengatan från Oscarsgymnasiet till ICA-affären Åke Nilsson TN 10/17 Angående kameraövervakning i centrala Kim Sandeen KS Oskarshamn 14/17 50 km/h hastighetsskyltar i hamnen Mathias Armbäck TN 15/17 Riv gamla förskolan i Påskallavik Fredrik Haraldsson /17 Förslag till ökad trafiksäkerhet vid Stefan Karlsson TN Karlsborgsvägen i Kristineberg, Oskarshamn 17/17 Toaletter i hamnen Lars Svensson Förslag TN 1/18 Gör av- och påfarterna mer säkra i Jan-Erik Karlsson KS Oskarshamn 2/18 Möjlighet att köpa cykel genom kommunen och med ett förmånsavtal 3/18 Skapa en hub med tjänstemän Henric Oscarsson KS 4/18 Inhägnat område för att släppa hundar. Göran Fellt TN 5/18 Policy gällande kommunalt ägd skog som Robert Fagerholm TN gränsar till privata fastigheter Kommentarer Helene Bolling KS Behandlas på KS

300 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelsens kansli Per Nygren E-post: per.nygren@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunfullmäktige Entledigande av uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut 1. Thommy Brännström (S) beviljas begärda entledigande från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. 2. Kommunfullmäktige begär hos Länsstyrelsen i Kalmar län att ny ledamot utses i kommunfullmäktige med anledning av Thommy Brännströms (S) entledigande från uppdraget. Ärendet I skrivelse har Thommy Brännström avsagt sig uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. Sven-Åke Johansson Kommunfullmäktiges ordförande

301

302 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelsens kansli Per Nygren E-post: per.nygren@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunfullmäktige Entledigande av uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige Förslag till beslut 1. Mladen Letic (MP) beviljas begärda entledigande från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. 2. Kommunfullmäktige begär hos Länsstyrelsen i Kalmar län att ny ersättare utses i kommunfullmäktige med anledning av Mladen Letic (MP) entledigande från uppdraget. Ärendet I skrivelse har Mladen Letic (MP) avsagt sig uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Sven-Åke Johansson Kommunfullmäktiges ordförande

303

304 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelsens kansli Per Nygren E-post: per.nygren@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunfullmäktige Entledigande av uppdrag som ledamot i tekniska nämnden Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut Thommy Brännström (S) beviljas begärda entledigande från uppdraget som ledamot i tekniska nämnden. Ärendet Thommy Brännström (S) har avsagt sig uppdraget som ledamot i tekniska nämnden. Fyllnadsval efter Thommy Brännström (S) kommer att förrättas vid kommunfullmäktiges kommande sammanträde. Sven-Åke Johansson Kommunfullmäktiges ordförande Beslutsunderlag Avsägelse från Thommy Brännström.

305

306 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelsens kansli Per Nygren E-post: per.nygren@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunfullmäktige Nominering av ledamöter, lekmannarevisor, revisorsersättare och vice ordförande i styrelsen för Oskarshamn Energi AB Förslag till beslut För tiden från ordinarie bolagsstämma 2018 till och med bolagsstämma 2019 nomineras nedanstående ledamöter, lekmannarevisor, revisorsersättare och vice ordförande i styrelsen för Oskarshamn Energi AB: Ledamöter (4 st.) Lekmannarevisor (1 st.) ---- Revisorsersättare (1 st.) ---- Vice ordförande (1 st.) ---- Leine Johansson Valberedningens ordförande Per Nygren Kommunsekreterare

307 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelsens kansli Per Nygren E-post: per.nygren@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunfullmäktige Nominering av ledamöter, ersättare, lekmannarevisor, revisorersättare, ordförande och vice ordförande i styrelsen för Oskarshamns Utvecklings AB Förslag till beslut För tiden från ordinarie bolagsstämma 2018 till och med bolagsstämma 2019 väljs nedanstående ledamöter, ersättare, lekmannarevisor, revisorsersättare, ordförande och vice ordförande i styrelsen för Oskarshamns Utvecklings AB: Ledamöter (3 st.) Ersättare (3 st.) Lekmannarevisor (1 st.) ---- Revisorsersättare (1 st.) ---- Ordförande/sammankallande (1 st.) ---- Vice ordförande (1st.) ---- Leine Johansson Valberedningens ordförande Per Nygren Kommunsekreterare

308 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2018/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelsens kansli Per Nygren E-post: per.nygren@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fyllnadsval av ledamöter och ersättare i styrelsen för Stiftelsen Strandagården Förslag till beslut För tiden fram till och med väljs Ärendet Ledamot/ordförande Sara Gunnar (S) och personlig ersättare Camilla Jutqvist (S) har avsagt sig uppdragen. Vidare har ledamot Helen Hammarqvist (MP) avsagt sig uppdraget. Mot denna bakgrund ska fyllnadsval av två ledamöter och en ersättare förrättas av kommunfullmäktige. Enligt stadgarna för Stiftelsen Strandagården, 6, så ska styrelsen utse inom sig ordförande och vice ordförande samt besluta om ytterligare arbetsfördelning, som styrelsen finner erforderlig. Leine Johansson Valberedningens ordförande Per Nygren Kommunsekreterare Beslutsunderlag

309 Författningssamling Stadgar för stiftelsen Strandagården Fastställd av kommunfullmäktige Senast reviderad av kommunfullmäktige , 152 Gäller från och med Stiftelsens namn är Stiftelsen Strandagården. 2 Stiftelsen har till ändamål att i Påskallavik inom Oskarshamns kommun av Kalmar län främja välgörande, sociala, politiska, idrottsliga och andra därmed jämförliga kulturella och eljest allmännyttiga ändamål. 3 Stiftelsens angelägenheter handhavas av en styrelse bestående av fem ledamöter med samma antal personliga suppleanter valda av Oskarshamns kommuns fullmäktige. Mandattiden skall vara tre år, räknat från och med den 1 januari första året till och med den 31 december tre år därefter. Skulle under mandattiden ledamot eller suppleant avgå, skall så snart ske kan val förrättas för den återstående delen av mandattiden. 4 Styrelsen har sitt säte i Oskarshamns kommun av Kalmar län. 5 Styrelsen äger icke utan medgivande av Oskarshamn kommunstyrelse överlåta eller med inteckning belasta stiftelsen tillhörig fast egendom och tomträtt. 6 Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande samt beslutar den ytterligare arbetsfördelning, som styrelsen finner erforderlig