Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Klockebacksenheten Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret Klockebacksenheten i Asarum som omfattar grundskola 1-6, förskoleklass och skolbarnsomsorg. Reviderad Karlshamns kommun Klockebacksområdet Skolvägen Asarum Tel Fax E-post: klockebacksskolan@utb.karlshamn.se 1

2 INNEHÅLL Sidnummer 1. KLOCKEBACKSSKOLANS VISION STYRDOKUMENT Skollagen Lgr Diskrimineringslagen DEFINITIONER Kränkande behandling Diskriminering Trakasserier Likabehandling Begrepp FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Insatser KARTLÄGGNING Utvärdering av föregående läsårs mål (2016/2017) Utvecklingsområden för kommande läsår (2017/2018) RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA Utredning och åtgärder vid kränkning elev mot elev Utredning och åtgärder vid kränkning vuxen mot elev ANSVARSFÖRDELNING Rektors ansvar Personals ansvar

3 8. DELAKTIGHET Elevers delaktighet Vårdnadshavares delaktighet UTVÄRDERING OCH REVISION AV PMDK REFERENSER TIPS FÖR VIDARE LÄSNING BILAGA I. 1 3 BILAGA II BILAGA III BILAGA IV BILAGA V BILAGA VI BILAGA VII

4 1. KLOCKEBACKSENHETENS VISION Alla barn och elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt för sin egenart. Skolans verksamhet ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 2. STYRDOKUMENT 2.1 Skollagen Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan (SFS 2010:800, 6 kap, 8 ). 2.2 Lgr 11 Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö (Skolverket, 2011, s. 7). Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Skolverket, 2011, s. 7). 2.3 Diskrimineringslagen Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (SFS, 2008:567, 1 kap, 1 ). 4

5 3. DEFINITIONER 3.1 Kränkande behandling Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (trakasserier eller sexuella trakasserier) kränker ett barns eller en elevs värdighet (Skolverket, hämtat ). Kränkande behandling är ett beteende som är oönskat. Det är barnet eller eleven som upplever sig utsatt för kränkande behandling som avgör vad som är oönskat och kränkande. För att det ska vara fråga om kränkande behandling enligt lagen måste kränkningen vara märkbar och tydlig. Den som kränker någon måste också förstå att uppträdandet upplevs som kränkande. I många situationer är det uppenbart att ett beteende är kränkande, men om det inte är det så måste barnet eller eleven klargöra för den som kränker att beteendet är ovälkommet. Barnet eller eleven kan också ta hjälp av personalen i verksamheten. Det är viktigt att komma ihåg att yngre barn inte alltid har möjlighet att förmedla sina känslor på samma sätt som äldre barn och vuxna (Skolverket, hämtad ). Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. [...] Kränkningarna kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. [...] Kränkande behandling kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller slag och sparkar. Kränkningarna kan även bestå av utfrysning eller hot. Kränkande behandling förekommer ofta även på nätet, till exempel på sociala medier (Skolverket, hämtad ). 3.2 Diskriminering En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. Diskriminering innebär att eleven missgynnas av en vuxen på grundval av någon av de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. 5

6 3.3 Trakasserier Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. 3.4 Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn och elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika. 3.5 Begrepp Planen mot diskriminering och kränkande behandling benämns i fortsatt text som PMDK. I vår PMDK används Klockebacksenheten som ett samlingsnamn för skola, fritids, förskoleklass samt våra olika miljöer där vi vistas. 6

7 4. FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE I syfte att skapa en god och trygg lärmiljö, stödja elevernas utveckling mot skolans mål samt motverka att elever utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling görs fortlöpande följande insatser i det förebyggande och främjande arbetet. 4.1 Insatser Alla som vistas på skolenheten hjälps åt med att uppmärksamma och motverka diskriminering och kränkande behandling. PMDK presenteras årligen för elever, vårdnadshavare och personal. Rutinen är att nya riskområden kartläggs varje vårtermin därefter revideras PMDK och förankras hos personal i juni, i skolstarten för elever och vid höstens föräldramöten för vårdnadshavare. Regler för Klockebacksenheten arbetas fram i samarbete mellan elever och personal (se bilaga V). Även en handlingsplan för hur reglerna förankras hos elever och personal, i denna ingår bl. a. gemensamma trygghetsvandringar. Rastvärdsschema. Rastvärdar och fritidspersonal har färgade västar och är extra observanta på identifierade riskområden. Elevhälsoteamet har möte varje vecka. Klockebacksenhetens kurator arbetar främjande och förebyggande i klasserna. Vt 2017 infördes mobilfria skoldagar efter ett gemensamt beslut av elever och personal. I grupperna förs kontinuerligt samtal med eleverna om hur vi tar hänsyn till varandra och visar respekt för varandras olikheter och även strategier för vad vi kan göra när det uppstår konflikter. Kontinuerligt arbete med värdegrunden genom t. ex. trygghets- och samarbetsövningar. Förstärkt med vuxens närvaro i idrottsombytet för åk F-5, i syfte att försöka förebygga och förhindra kränkande behandling samt öka tryggheten i en utelämnad situation. Klockebacksenheten har ett årshjul för flera gemensamma aktiviteter där samverkan över klassgränser sker, såsom friluftsdagar, jultema och Klockebacksdagen m.m. Rastkul anordnas av fritidspedagoger över klassgränser. Klassråd, elevråd och matråd. Forum för samråd är en länk mellan hemmet och skolledningen. Givna teman på föräldramöten i vissa årskurser. 7

8 5. KARTLÄGGNING Årlig kartläggning genomförs med eleverna på vårterminen omkring vecka 17 (se bilaga I-II) med efterföljande analys av elevhälsoteamet och pedagoger som representerar olika stadier. Analysen lämnas ut för diskussion i personalgruppen. Här framkommer styrkor/svagheter som vår skolenhet/skolbarnsomsorg har inom området likabehandling samt nya riskområden synliggörs. Konkreta mål upprättas och en beskrivning av behövliga insatser och åtgärder görs för det kommande läsåret. Utöver kartläggningen delger personalen varandra fortlöpande angående riskområden som framkommit i arbetet med eleverna. 5.1 Utvärdering av föregående läsårs mål (2016/2017) Mål 1: Vid årets elevenkät framkom fortfarande en viss oro från yngre elever gentemot äldre. Det kan vara vid t. ex. toaletterna, fotbollsplanen, korridoren eller omtag av mat i matsalen. Enligt elevenkäten som genomfördes vårterminen 2017, har tryggheten ökat från föregående läsår. Fler elever uppger att de känner sig trygga i sin skol- och fritidsmiljö, vilket kan tyda på att skolenhetens insatser ger resultat. De nya reglerna som utarbetades med färgkodning och bilder har varit till stor hjälp för de vuxna, detta har ökat tydligheten för barnen och tjafs om vad som gäller har minskat. Handlingsplanen som säkerställer att alla barn och vuxna får samma information har ökat likvärdigheten för våra gemensamma regler. Vid utvärderingen framkom att skolgårdsgränsen inte alltid är så tydlig på alla ställen. Rastkul har utökats till veckans alla fem dagar, vilket har varit en framgångsfaktor och både vuxna och elever tycker detta är bra. Rastkul inne för de äldre eleverna ett par dagar i veckan har gjort att trycket på skolgården minskat och det har blivit lugnare ute. Det gagnar leken och klimatet på rasten med ett gott utbud av lekredskap, det är dock svårt att få alla att känna ansvar för gemensamma lekredskap. Framförallt försvinner mycket bollar. Mål 2: Vid årets elevenkät framkom en del oro för ombytet vid idrotten (gällande mellanstadiet), främst då två klasser byter om samtidigt. Eleverna nämner t. ex. att man kan känna sig utlämnad, rädsla för att dörrar kanske öppnas, det är trångt, några elever använder ett mindre trevligt språk och andra är högljudda i duscharna, vilket leder till att konflikter uppstår. Alla åtgärder är genomförda. Olika möjligheter i den fysiska miljön gällande omklädningsrummen har undersökts. Det har konstaterat att fler bänkar och krokar behövs när två klasser byter om samtidigt. Det har varit bra att färgmarkera de krokar som finns, då det underlättat att olika klasser har delat upp sig vid olika krokar. När schemat setts över, behöver två klasser byta om samtidigt, då alla klasser ska hinna ha idrott under skoldagen. Istället har vuxna närvarat vid ombytet, vilket upplevts positivt. Duschväggar och duschdraperi har monterats, även draperi innanför dörren till omklädningsrummen. Vikbar skärm, vilken kan användas som rumsavdelare finns i både pojkarnas och flickornas omklädningsrum. Åtgärderna tillsammans har minskat trängseln i ombytessituationen, tryggheten har ökat sedan föregående läsår och känslan av att känna sig utelämnad har minskat. 8

9 5.2 Utvecklingsområden för kommande läsår (2017/2018) Vid årets sammanställning av elevernas svar i enkäterna, framkom att de flesta elever uppger sig trygga och har inflytande i sin skolsituation. Inga nya riskområden har identifierats utifrån föregående läsår. Däremot förekommer fortfarande en viss oro från några elever vad det gäller toaletter, skogen/fotbollsplanen, matledet och olika förflyttningar. Man uppger t. ex. rädsla för att bli inlåst eller att någon ska rycka i toalettdörren, att man inte alltid kan se rastvärden när man leker i skogen eller är på fotbollsplanen. I matledet upplever någon att de stora barnen trängs. Utifrån detta upprättas följande mål för läsåret 2017/2018: Mål 1: Vid årets enkät framkom en viss oro när man ska gå på toaletten under skoldagen. Man känner oro för t. ex. att bli inlåst eller att någon ska rycka i dörren. Åtgärder: Flertalet lås är redan utbytta, återstår att skapa en helhetsbild över skolans samtliga toaletter och åtgärda resterande. Pedagogen skickar en elev i taget till toaletten och samtalar med eleverna i gruppen om toalettregler och att visa hänsyn till varandra. Dokumentation: Klassråd och elevråd, kartläggning över riskområden samt trivselenkät. Ansvar: Rektor, elevhälsoteam och personal Mål 2: Vid årets enkät framkom en viss oro när man har rast och leker i skogen eller på fotbollsplanen, det upplevs att man inte alltid ser rastvärden. Åtgärder: Under läsårets gång behövs rastvärdsschemat stämmas av och utvärderas så det fungerar vid eventuella förändringar. För att synas tydligt har rastvärdarna gula västar på sig samt behövs det kontinuerligt röjas i skogen. Prata med eleverna i klasserna om att de alltid kan vända sig till en vuxen i gul väst. Förklara för eleverna att de vuxna cirkulerar runt på skolans område och detta gör att man kanske inte alltid ser den vuxne. Dokumentation: Handlingsplanen för hur vi jobbar med reglerna, bildspelet kring reglerna, protokoll från matråd, klassråd och elevråd, kartläggning över riskområden samt trivselenkät. Ansvar: Rektor, elevhälsoteam och personal Mål 3: Årets enkät påvisar att några elever upplever att stora barn trängs när man ska ta mat. Åtgärder: Hålla processen kring matsalssituationen igång genom kontinuerlig dialog, möten och avstämningar mellan matsalspersonal, rektorer och övrig personal i syfte att förbättra matsituationen och logistiken för alla klasser. Detta läsåret kommer Klockebacksskolans matsal åter tas i bruk för årskurs F-3. Årskurs 4-6 kommer fortsätta äta på Stenbacka. Matråd med elevrepresentanter sker kontinuerligt, där eleverna kan framföra sina synpunkter och tankar. För att försöka undvika trängsel har klasserna t. ex. bestämda bord, bestämda platser vid borden och bestämda platser i matledet. Prata med eleverna om de allmänna reglerna i matsalen och att visa hänsyn till varandra. Dokumentation: Handlingsplanen för hur vi jobbar med reglerna, bildspelet kring reglerna, protokoll från matråd, klassråd och elevråd, kartläggning över riskområden samt trivselenkät. Ansvar: Rektor, elevhälsoteam och personal 9

10 6. RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA 6.1 Utredning och åtgärder vid kränkning mot elev 1. Elev som misstänker eller upptäcker kränkning ska alltid ta kontakt med vuxen. Vuxen som misstänker eller upptäcker kränkning följer rutinen nedan samt informerar rektor. 2. Eleven ges möjlighet att själv berätta vad som hänt. Enskilda samtal med berörda tillsammans med pedagog och minnesanteckningar förs. 3. Skolan markerar bestämt att beteendet inte accepteras. 4. Dokumentationsformuläret, Diskriminering eller annan kränkande behandling inom utbildningsförvaltningen (se bilaga III), fylls i av uppgiftsmottagaren och delges rektor. Rektor delegerar dokumentationsansvar. Dokumenten samlas i elevakten i arkivet. 5. Pedagogen kontaktar vårdnadshavare. 6. Rektor och elevhälsoteamet informeras. 7. Vid behov utförs en kartläggning. Rektor delegerar uppdraget. 8. Rektor beslutar om lämpliga åtgärder. 9. Rektor informerar huvudmannen. 10. Uppföljningssamtal bokas och genomförs inom 2 veckor. Uppföljning pågår så länge som personal eller vårdnadshavare anser att behov föreligger. Skulle dessa insatser inte vara tillräckliga kallar rektor vårdnadshavare till möte. Vid behov gör rektor en anmälan till polis/sociala myndigheter. 6.2 Utredning och åtgärder vid kränkning vuxen mot elev 1. Varje vuxen tar sitt personliga ansvar för att tala med den kollega som man anser har kränkt en elev. 2. Varje misstanke om att en elev blir allvarligt eller återkommande kränkt av en vuxen rapporteras till rektor. 3. Rektor kartlägger det inträffade genom samtal med berörda. 4. Elevens vårdnadshavare kontaktas av rektor. 5. Rektor informerar huvudmannen. 6. Rektor ansvarar för att utredning kommer till stånd och förhindrar fortsatt kränkning. 7. Rektor kallar till återkoppling med berörd och vårdnadshavare. 10

11 7. ANSVARSFÖRDELNING 7.1 Rektors ansvar Rektor ansvarar för likabehandling av alla elever, samt skapar förutsättningar för att ett gott arbetsklimat råder på enheten. Rektor ansvarar för att samtlig personal får kontinuerlig uppdatering om PMDKs mål och innehåll. Under uppstartsdagarna i augusti förankras PMDK. 7.2 Personals ansvar All personal på enheten har skyldighet och ett kollektivt ansvar för att PMDK följs och förankras hos elever och vårdnadshavare i verksamheten. All personal ansvarar för att förebygga, upptäcka, förhindra och åtgärda diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Klasslärare ansvarar för att PMDK aktualiseras på föräldramöte och vid behov. Klasslärare ansvarar för att elever har kännedom om PMDKs innehåll och verkar för att den efterlevs. 8. DELAKTIGHET 8.1 Elevers delaktighet Skolenheten ska ha regelbundna möten där eleven ges möjlighet till delaktighet såsom: Klassråd/fritidsråd Elevråd Matråd Utvecklingssamtal Hälsosamtal 8.2 Vårdnadshavares delaktighet PMDK publiceras på Karlshamn kommuns hemsida och görs känd på föräldramöte. Vårdnadshavare besvarar en trivselenkät varje läsår. Veckobrev/klassbloggar Utvecklingssamtal Hälsosamtal Forum för samråd Blanketten där man tagit del av PMDK, Information till vårdnadshavare och elever (se bilaga IV), används varje hösttermin. 11

12 9. UTVÄRDERING OCH REVISION AV PMDK Utvärdering sker årligen och PMDK revideras i juni/augusti inför kommande läsår. Ansvarig är rektor, elevhälsoteamet och pedagoger som representerar olika stadier. Utvärderingen beskriver årets åtgärder och redogör för de åtgärder som planeras för kommande läsår. Referenser SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Tillgänglig: _sfs / (Hämtad: ). SFS 2010: 800. Skollagen. Tillgänglig: s /#k6 (Hämtad: ). Skolverket, (2011), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Fritzes. Skolverket, (2012), Skolverkets allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Fritzes. Skolverket. Åtgärder mot kränkande behandling Tillgänglig: ling (Hämtad: ) Tips för vidare läsning

13 BILAGA I Kartläggning av riskområden på Klockebacksenheten Finns det platser på skolan/skolgården som du känner dig otrygg på? Vilka är de platserna i så fall? Vad är det som gör att du känner dig otrygg där? Vad kan vi göra för att det ska bli bättre? Något annat som du vill berätta? 13

14 BILAGA II Kartläggning av riskområden på Klockebacksenhetens fritidshem Finns det platser på skolan/skolgården som du känner dig otrygg på? Vilka är de platserna i så fall? Vad är det som gör att du känner dig otrygg där? Vad kan vi göra för att det ska bli bättre? Något annat som du vill berätta? 14

15 Klicka här för att ange datum. BILAGA III Anmälan till förskolechef/rektor (Skollagen 6 kap) Observera att anmälan till förskolechef/rektor ska göras samma dag som kränkningen sker eller senast dagen efter. Diskriminering eller annan kränkande behandling inom utbildningsförvaltningen (BUS, GY, NAV) Förskola/skola: Ange arbetsplats. Utsatt barn/elev/student: Förnamn och efternamn. Klass/grupp: Ange klass eller grupp. Anmält av: Förnamn och efternamn. Funktion: Anställd som. Har vårdnadshavare informerats? Ja Datum: Klicka här för att ange datum. (omyndigt barn/omyndig elev) Händelse: Beskriv händelsen. Åtgärder: Ange vilka åtgärder som vidtas. 15

16 Polisanmälan har gjorts: Ja, datum: Klicka här för att ange datum. Nej När och hur ska uppföljning ske? Ange datum och typ av uppföljning. Signatur handläggare: 16

17 Uppföljningssamtal Hur har det gått och hur går vi vidare? Beskriv händelseutveckling. Datum: Signatur handläggare: Ärendet avslutat Datum: Underskrift: 17

18 BILAGA IV INFORMATION TILL VÅRDNADSHAVARE OCH ELEVER I skolan kan personal och elever göra mycket för att alla ska trivas, men det är nödvändigt att ha ett nära och bra samarbete med hem och vårdnadshavare. Vi vill be dig som vårdnadshavare att visa tydligt för ditt/dina barn att du/ni inte accepterar kränkningar. Om alla vuxna tar avstånd från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen. Berättar ditt/dina barn om någon som far illa, blir illa behandlad eller annat som inträffat i skolan/fritids, tveka då inte att kontakta personalen. Var vänlig att ta del av Klockebacksenhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Finns att tillgå på: Underteckna sedan detta dokument och återsänd det till skolan senast 13/ Tack på förhand Jag har som elev tagit del av Klockebacksenhetens plan mot diskriminering kränkande behandling och tar ansvar för att följa dess innehåll (skolans regler). Elevens namn:... Datum:... Underskrift:... Jag har som vårdnadshavare tagit del av Klockebacksenhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling och åtar mig att diskutera innehållet med mitt barn och eftersträva att dess innehåll efterföljs. Datum...:... Underskrift:... Underskrift:... Synpunkter 18

19 BILAGA V 19

20 BILAGA VI 20

21 BILAGA VII 21