Likabehandlingsplan med plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan med plan mot kränkande behandling Vallhamra skola 2017/18 Förskoleklass Fritids Årskurs 1-3 Postadress: Partille kommun, Partille Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 E-post: Telefon: Webbplats: Facebook:

2 Innehållsförteckning Inledning Definitioner Schematisk bild Uppföljning och utvärdering... 6 Främjande instaser... 6 Förebyggande insatser... 6 Åtgärdande arbete Kartläggning och analys... 7 Planerade aktiviteter under läsåret... 9 Främjande arbete... 9 Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Rutiner för akuta och åtgärdande insatser Organisation och ansvarsfördelning Delaktighet och inflytande Dokumentation Kommunikation och förankring Utvärdering Telefonlista Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Nyheter i diskrimineringslagen Fakta Skollagen (2010:800) Andra lagar Bilaga 2: Utredningsblankett UTREDNING VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Bilaga 3: Anmälningsblankett ANMÄLAN TILL HUVUDMAN VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING

3 Verksamhetsens vision: Förberedd på den okända framtiden, har eleven inte bara nått statens och våra mål, utan framförallt sina egna. Rik på kunskap och kompetenser lämnar eleven med stolthet vår skola, övertygad om sin egen förmåga att tillsammans med andra skapa sin framtid. Eleven kommer att minnas sin skoltid som trygg, rolig och lärorik. Vision i likabehandlingsarbetet: Vallhamra skola skall vara en plats där alla känner sig trygga och accepterade, där man blir bemött med respekt och intresse, oavsett ålder, kön, ursprung och andra olikheter. 1. Inledning Alla verksamheter inom skola, förskola och fritidsverksamhet är enligt lag skyldiga att upprätta en Likabehandlingsplan/Plan mot trakasserier och kränkande behandling. Planen ska ge ett stöd för personal i arbetet mot mobbing, diskriminering och annan kränkande behandling på skolan. I planen finns en beskrivning av hur Vallhamra skola arbetar för att nå mål och vision. Du ska också som personal på skolan få vägledning i arbetsgång och vart du vänder dig för att få hjälp i det åtgärdande arbetet kring mobbing och kränkande behandling. Vallhamra skola, årskurs F-3 och fritids, har under året haft ca 310 elever. Rektor och ansvarig för planen är Emma-Maria Emanuelsson. Skolan har ett Elevhälsoteam som stöder rektorernas övergripande ansvar för barn i behov av särskilt stöd och även i frågor rörande likabehandling. Enheten har i elevhälsofrågor och likabehandlingsarbetet ett nära samarbete med enheten för årskurserna 4-6 och 7-9. Ledorden för enheterna är Trygg, rolig och lärorik. Policy: På Vallhamra skola råder nolltolerans mot mobbing, trakasserier och kränkande behandling. 3

4 2. Definitioner Det är i huvudsak två lagar som styr likabehandlingsarbetet och de påföljder som kan komma ifråga vid brott mot dessa bestämmelser - Skollagen och Diskrimineringslagen. Organisationens huvudsakliga uppgift är att förhindra att kränkningar sker. Det kan ändå vara värt att notera att i fall där situationer av kränkning eller diskriminering går vidare för granskning av domstol hanteras diskriminering och trakasserier av Diskrimineringsombudsmannen och lyder därmed under Diskrimineringslagen. De ärenden som definieras som kränkande behandling hör hemma hos Barn- och elevombudet och hanteras med stöd av Skollagen. Kränkande behandling: I Skollagens definition är det handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras direkt i verksamheten eller utanför. Kränkningarna kan vara fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag eller knuffar) verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning) text- bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms) Mobbning är när en eller flera personer upprepade gånger och över tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Enlig skollagens och Diskrimineringslagens definition handlar det om kränkningar som inte hänger samman med någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering I skollagen och Diskrimineringslagen är diskriminering när en individ missgynnas av en person eller organisation som har makt att särbehandla individen i förhållande till andra. Diskriminering har i den definitionen samband med någon av nedanstående diskrimineringsgrunder. Sveriges riksdag och regering har valt ut sju diskrimineringsgrunder som anses viktiga att bevaka genom lagstiftning, för att skydda särskilt utsatta grupper och individer. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsövergripande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Trakasserier. I lagstiftarens definition är trakasserier handlingar som kränker en människas värdighet på ett sätt som härleds till diskrimineringsgrunderna. Varje elev bestämmer själv huruvida den handling man har blivit utsatt för är kränkande eller inte. Detta innebär att skolans personal hanterar alla på ett liknande sätt, när någon upplever sig kränkt eller trakasserad. 4

5 Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Arbetet med att förebygga och förhindra att kränkningar sker på Vallhamra skola delas i enlighet med skolinspektionens rekommendation in i tre huvudgrupper: Främjande arbete syftar i enlighet med skolverkets definition till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Förebyggande arbete har som syfte att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar områden som har identifierats som riskfaktorer i verksamheten utifrån skolans årliga kartläggning. Åtgärdande arbete innefattar de rutiner skolan har för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3. Schematisk bild Vår Likabehandlingsplan med plan mot kränkande behandling är uppbyggd enligt följande schema: 5

6 De översta sex rutorna representerar vision och planering för likabehandlingsarbetet från nu och in i framtiden. Den nedre delen symboliserar den årliga plan som utvärderas och revideras varje år. 4. Uppföljning och utvärdering Arbetslagens utvärderingar bygger på hela elevens skoldag det vill säga både förskoleklass, skola och fritidsverksamhet. Ett arbetslag består av i förskoleklasserna förskollärare, fritidspedagoger och elevassistenter och i årskurs 1-3 av lärare, fritidspedagoger och elevassistenter. Utvärderingar i gjort i samband med vårt systematiska kvalitetsarbete. Främjande instaser Information om Likabehandlingsplanens existens har gjorts på APT men personal upplever fortsatt att djupare förankring i planen saknas. I listan över främjande aktiviteter framgår det att det finns ett bokpaket som ska främja arbetet utifrån planen som har köpts in till enstaka grupper. Vi får diskutera vidare om vi ska satsa mer på detta. Alla arbetslag har pratat om barnkonventionen i olika stor utsträckning och alla har haft lite allmänna diskussioner kring den. Till nästa år tänker vi lägga fokus på detta, och framför allt lyfta den under FNveckan då vi ser detta som ett givande inslag i vår verksamhet och intresse av eleverna är stort. En fråga som har förekommit mycket under året är vårt rastvärdsskap, vi har perosnal som är ute tillsammans med barnen, men det som kan förbättras är spridningen över skolgården för att säkerställa alla ytor. Vi har lite styrda lekar i vissa grupper under våra raster men här kan vi förbättra och bli mer aktiva tilsammans med eleverna. Vi behöver satsa på lekmaterial för att kunna planera roliga aktiviteter för barnen, och detta är tänkt att beställas ht I förskoleklass finns en upplevelse att barnen varit väldigt nöjda med att hitta egna aktiviteter på gården och i med det bör vi snarare insperera dem vidare i deras intressen och finnas nära som stöd om konflikter uppstår. Förebyggande insatser För att fånga in barnens upplevelse om trygghet så har vi använt olika metoder som husmodell men främst samtal med elever och deras vårdnadshavare Vi har anmält kränkningar när vi har fått till oss information om att någon upplevt sig kränkt. Dock är barnen små, och det är svårt för dem att sätta ord på sina upplevelser. Där av har många kränkningsanmälningar utgått från föräldrars upplevelser av deras barns situation. Under höstens föräldramöte var rektorn med och informerade om att vi jobbar utifrån vår likabehandlingsplan, detta planeras att även framåt som punkt på våra föräldrarmöten. 6

7 Åtgärdande arbete I våra åtgärdande insatser var målet att alla ska känna sig trygga med arbetsgången vid anmälningar och utredningar vi kränkande behandling. Generellt har det blivit bättre men vi fortsätter med detta mål då många nya pedagoger tillkommit och än så känner sig inte alla helt säkra på arbetsgången. Insatser som har gjort i arbetslagen är bland annat Ledstjärnor (vi jobbar utifrån rubrikerna; ärlighet, hänsyn, vänskap, arbetsro och ansvar) och dessa har blivit tydliga riktlinjer för våra barn. Tydliga regler och rutiner Värdegrundsarbete (EQ) där vi bl.a. jobbar med aktuella frågor som berör barnen just nu. Indelning i mindre grupper, med ett tydligt syfte i gruppindelningen God kommunikation i arbetslaget Vi har ett hänsynsfullt bemötande mot varandra i arbetslaget, och föregår med gott exempel. Alla dessa insatser är sådant vi ser ger resultat och dessa kommer vi fortsätta arbeta med. 5. Kartläggning och analys För att kartlägga skolans likabehandlingsarbete har följande delar granskats: Dokumentation från Elevhälsoteam. Dokumentation från arbetslagens utvärderingar Intervjuer med elever. Trygghetsteam Enkäter år 2 Elevernas svar och arbetslagens utvärderingar bygger på hela elevens skoldag det vill säga både skola och fritidsverksamhet. Ett arbetslag består av i förskoleklasserna förskollärare, fritidspedagoger och elevassistenter och i årskur 1-3 av lärare, fritidspedagoger och elevassistenter. Dokumentation från Elevhälsoteam och Trygghetsteam: Framgångsfaktorer: Regelbundna och respektfulla föräldrakontakter leder till god samverkan i arbetet med elever som upplever sig fara illa i skolmiljön. EHT och arbetslag har regelbundna möten där elevhälsoarbetet tas upp på individ-, grupp- och organisationsnivå. 7

8 Elevhälsoteamet arbetar kontinuerligt för en ökad tydlighet och struktur i arbetet med barn i behov av stöd, vilket skapar möjlighet till utveckling och kvalitetssäkring. Trygghetsteamet arbetar strategiskt och har regelbundna möten. Elevhälsoteamet använder dokumentationsprogrammet PMO och utvecklat en dokumentationsstruktur som skapar tydlighet och rättsäkerhet. Förbättringsområden: Skolans rutiner kring hur vi informerar och handlar när det gäller kränkningar och trakasserier behöver förbättras och förankras hos personal och elever. Elevhälsoteamets utvärdering av insatser som berör barnen bör göras tydligare och mer genomgående. Dokumentation från arbetslagens utvärderingar: Arbetslag betonar vikten av att vara närvarande och möta eleverna där de är. Att lösa konflikter i stunden, lyssna och samtala. Framgångsfaktorer: Det finns gemensamma mötesforum där pedagogerna har möjlighet att ta upp elevhälsofrågor med sina kollegor och lyfta oro kring enskilda elever. Pedagogerna upplever generellt ett gott samarbetsklimat, vilket främjar ett gemensamt förhållningssätt och snabb handläggning när de får kännedom om kränkningar och trakasserier. Flexibla gruppindelningar. Förbättringsområden: Få igång fungerade rutiner för anmälan av kränkningsärende för förskoleklassen, fritids och år 1-3. Likabehandlingsarbetet behöver systematiseras och göras mer vardagsnära. Analys På Vallhamra skola F-3 och fritidsverksamhet pågår ett kontinuerligt arbete för att stärka strukturer för ett gott likabehandlingsarbete. Förskoleklass och fritids har varit en del av skolan sedan ht 2014 och har mycket ny personal och behovet av implementering och information är stort. Förskoleklassen och fritids behöver skapa fungerande rutiner och strukturer för att säkerställa att kränkningar och trakasserier behandlas enligt planens mål och strategier. I våra samtal med elever och i observationer har vi kommit fram till att fotbollsplanen är ett område på skolan som upplevs som otryggt och att mycket konflikter 8

9 uppstår. Fotbollsplan domineras av pojkar och vi bör hitta strategier för att få en jämnare genusfördelning. Område som nämns som otryggt av barnen är omklädningsrummen efter idrotten, vi har elever som inte känner sig trygga att duscha och byta om efter idrotten vilket gör det till en punkt vi behöver lyfta med elever och arbeta vidare med. I enkäter för år 2 visar resultatet i frågor om bemötande höga siffror 96% upplever att de har någon att vara med på rasten och 85 % upplever att de har möjlighet att utrycka sin åsikt. De arbetslagen lyfter som framgångsfaktorer är att arbetslagen värdesätter en god kommunikation där vi har ett hänsynsfullt bemötande mot varandra i arbetslaget, och föregår med gott exempel för våra elever. En startegi vi använder som påvisar goda effekter är flexibla gruppindelningar med möjlighet att skapa mindre grupper. På det sättet för eleverna möta olika pedagoger och elever vilket medför att eleverna blir trygga med fler vuxna samt fler elever. Det ger även möjlighet att bryta i konstelationer och minska givna roller i gruppen.. Främjande arbete. På Vallhamraskolan pågår det ett främjande arbete på olika nivåer. Det handlar bland annat om generellt värdegrundsarbete och verksamhet som utvecklar gruppen och skapar trygghet och trivsel för eleverna hela sin visstelsetid. Vi jobbar för att skapa en empatisk skolmiljö, där både barn, unga och vuxna behandlar varandra med respekt och tolerans. Det som känns värdefullt och ständigt hållas levande i vår verksamhet är värdegrundsarbete (EQ) där vi jobbar med aktuella frågor som berör eleverna just nu som dilemman och händelser som uppstått i vardagen. Eleverna utrycker själv vid utvärderingar att EQ arbetet har lärt dem mycket om hur vi ska vara mot varandra och vad det innebär att vara en bra kamrat men att det vill lära sig mera. Förebyggande arbete Bra samarbete med föräldrar gällande barnens trivsel och trygghet ökar samsyn kring hur vi stöttar barnen i utsatta samanhang. Åtgärdande arbete: Som tidigare har nämnts upplever många pedagoger en otydlighet i när och hur vi arbetar med det åtgärdande arbetet. Delaktighet och samarbete mellan EHT och arbetslagen behövs, för att skapa arbetsplan och verksamhetsförankrade arbetsrutiner. För samtlig personal, men främst för nyanställda, bör information finnas lätt tillgängligt och informationsvägarna vara tydliga Planerade aktiviteter under läsåret Främjande arbete Övergripande mål: Att skapa en empatisk skolmiljö, där både barn, unga och vuxna behandlar varandra med respekt och tolerans. Att varje barn får insikt om sitt okränkbara värde, en gemensam förståelse för människors olika förutsättningar och en insikt om alla människors lika värde i och utanför skolans gränser. Att utveckla det vardagliga arbetet med diskrimineringsgrunderna. 9

10 Planerade aktiviteter under läsåret Planerad aktivitet Hur når vi målet Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Fortsatt förankring av planen för alla pedagoger i alla verksamheter. Diskussion i arbetsgruppen Läsåret 17/18 Rektor Juni Uppstart trygghetsteam Starta en grupp med struktur på mötets tider och representanter från alla verksamheter Ht 2017 Rektor Kurator Jan 2018 Uppstart med vänskapstema Alla klasser starta upp terminen med vänskapstema Ht17/Ht18 Arbetslag Jan 2018 Uppdatera och aktualisera värdegrundsarbete och trivselregler tillsmmans med perosnal och elever. Lyfta på klassråd med elever. Med personal på APT under året. Läsåret 17/18 Rektor och pedagoger Juni 2018 Eleverna får fördjupa sig i barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna och under FN-veckan får dessa frågor ett särkilt fokus. Teamarbete ht17/ht18 Arbetslagen Juni 2018 Utvecklat ett rastvärdsytem med måla för ökad närvaro över hela skolgården. Skapa strukturer, ordningsregler och diskussion i arbetslag Läsåret 18/19 Rektor tillsammans med alla arbetslag Juni

11 Fadderverksamhet Starta upp en struktur för F-3 HT17 Arbetslag Juni 2018 Under utevistelse erbjuda styrda aktiviteter och insperera till lek i hela verksmaheten. Pedagoger tillsammans med mentorsgrupper och elevråd skapar rutiner som möjliggör. Läsåret 17/18 Rektor tillsammans med alla arbetslag och elevråd Juni Förebyggande arbete Övergripande mål: Målet är att alla, både barn och vuxna, är delaktiga i att skapa en skolmiljö där alla känner sig trygga. Planerad aktivitet Hur når vi målet Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Rastvärdsskap Utveckla vårt rastvärdskap och prata om vilken funktion en rastvärd har. Löpande under APT och övrig planeringstid Rektor tillsammans med pedagoger Jan

12 Veckans lek Organiserat arbetet med veckans lek Uppstart ht 17 Arbetslag Dec 2017 Vi ska bli bättre på att anmäla kränkningar mm. Samt att anteckna händelser för att gå vidare och se vart vuxennärvaron behövs i större utsträckning. Rektor och arbetslag ser över rutiner och strukturer. Läsåret 2017/18 Rektor Juni 2018 Vi har en stående punkt på hösten föräldramöte om likabehandlingsplanen. Arbetsgrupp. Läsåret 2017/18 Rektor Juni 2018 Intervjuer och diskussioner med elever ska fortsätta. Samtal arrangeras under HT-17 & VT - 18 Läsåret 2017/18 Rektor Arbetslag Skolsköterska Juni 2018 Ökad vuxennärvaro i omklädningsrum EQ/FUNKA Samtal med elever om dilemman som uppstår i det socialspelet Schemalägger så pedagoger finns i alla omklädningsrum Schemalagda pass för alla grupper och elever. Ht 2017 Rektor Jan 2018 Löpande Pedagoger Juni 2018 Åtgärdande arbete Övergripande mål: Eleverna ska ha tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar, trakasserier och mobbing inte sker. Delmål: Vi ska skapa ny arbetsgång och förankra rutinen kring ärenden som rör kränkningar och trakasserier. Pedagogerna ska uppleva en större säkerhet i det åtgärdande arbetet. 12

13 Planerad aktivitet Hur når vi målet Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Skolans personal ska få relevant information kring arbetsgång. Planen delas ut efter revidering. Oktobernovember 2018 Rektor Juni 2018 Aktuell arbetsplan för det åtgärdande arbetet ska förankras och utvecklas i arbetslagen. Lyfts under APT. Läsåret 2017/18 Rektor Juni 2018 Trygghetsteamet finns som en stödjande funktion. Delar information, har träffar kontinuerlig Löpande 2017/2018 Rektor Juni

14 6. Rutiner för akuta och åtgärdande insatser När en elev kränks av en annan elev Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en annan elev följs planen nedan. Anmälan till huvudmannen och arbetsgång för det finns som bilaga samt i rutiner och arbetsgång för elevhälsa 1. Den lärare som upptäcker kränkningar ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till rektor och elevernas mentorer meddelas. Rektor anmäler i sin tur händelsen till huvudman. Detta ska ske inom 24 timmar. 2. Mentor och ytterligare en personal talar med den elev som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till mentor om något händer innan dess. Dokumentera samtalet. 3. Mentor och ytterligare en person talar sedan med den eller de elever som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare. Dokumentera samtalet. 4. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som har hänt och vad som har beslutats. Dokumentera samtalen. 5. Meddela elevhälsoteam vad som har skett och vad som har gjorts. 6. Eleverna hålls under uppsikt. 7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls under uppsikt. Dokumentera samtalen. 8. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som kränker tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras. 9. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras. 10. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. 14

15 15

16 7. Organisation och ansvarsfördelning Skollagen 14 a kap 5 : Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. (Lag 2008:571). För information till elever, föräldrar och pedagoger samt anmälan om mobbing, diskriminering och kränkande behandling finns rektor, kurator, EHT och i vissa fall Trygghetsteamet. Rektorerna har huvudansvar men har hjälp i arbetet av Elevhälsoteamets, Trygghetsteamets och Likabehandlingsteamets medlemmar. Se telefonlista sidan Delaktighet och inflytande På förskolorna och skolorna i Partille Kommun ska barnen och eleverna att vara delaktiga i utformandet av Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det gäller speciellt att ta fram mål som främjar gott arbetsklimat och motverkar kränkningar och som klassen eller skolan ska arbeta mot under året. Elever medverkar även i elevråd och som elevskyddsombud. Föräldrar görs delaktiga genom föräldramöten, verksamhetsråd och informationsbroschyrer. 9. Dokumentation I Partilles förskolor och skolor dokumenteras alla enskilda ärenden där barn eller elever upplevt sig diskriminerade eller kränkta. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten förvaras i skolans arkiv efter avslut. (se bilaga 2) 10. Kommunikation och förankring När den nya likabehandlingsplanen är färdig i oktober 2017 kommer den på olika sätt att presenteras, förankras och göras tillgänglig för vårdnadshavare, elever och personal. Personalen på skolan kommer att få ta del av och diskutera planen på APT och arbetslagsmöten. Vårdnadshavre får planen presenterad via våra kommunikationskanaler så som hemsida och unikum. Vi presentera även planen på föräldramöten och föräldraråd. Planen kommer att presenteras i alla klasser på en nivå anpassas efter mognad och ålder. 11. Utvärdering Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett verktyg som ska användas i det dagliga arbetet. Den kommer att utvärderas årligen och nya mål sätts upp vid varje läsårsstart. Uppföljningen av planen görs även inom ramen för förskolan och skolans skriftliga kvalitetsredovisning. Vallhamra skolas Likabehandlingsplan med plan för kränkande behandling utvärderas i sin helhet i juni

17 12. Telefonlista Rektor Emma-Maria Emanuelsson Specialpedagog Carina Ekstedt Psykolog Christina Robertsson Kurator Karin Sjöberg Skolsköterska Camilla Thimell Expedition Helen Olsson Linda Nilsson Lena Knapasjö Andra aktuella telefonnummer Socialtjänst Polis Rädda Barnens föräldratelefon BRIS (Barnens rätt i samhället) Föräldratelefon Barnens hjälptelefon (mottagaren betalar samtalet, du ringer anonymt, syns inte vem som ringer, syns inte på telefonräkningen) Röda korset Jourhavande kompis Aktuella internet adresser: Trygghetsteamet ht17/18 F-3: Emelie Cederhök Nathalie Frisk Sandra Holmgren Emilia O keeffe Kathrin Söderkvist Öberg Frida Ruljeff Sara Jonsson Karin Sjöberg Emma-Maria Emanuelsson 17

18 Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen) Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Nyheter i diskrimineringslagen Från och med 1 januari 2017 gäller nya bestämmelser om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Arbetsgivare och skolor får nu ett större ansvar att arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och arbeta för lika rättigheter och möjligheter, säger Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska från årsskiftet bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att inom verksamheten motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det är en utvidgning jämfört med tidigare. Bestämmelserna om aktiva åtgärder i arbetslivet omfattade före årsskiftet endast kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Nu ska samtliga sju diskrimineringsgrunder inkluderas i det förebyggande och främjande arbetet. Nytt är också att reglerna innehåller anvisningar för hur arbetet ska genomföras löpande i olika steg. Det tidigare kravet på att ta fram en jämställdhetsplan respektive likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på att hela arbetet ska dokumenteras. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska även ta fram och följa upp riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. I arbetet ska arbetsgivare samverka med representanter för arbetstagare. Utbildningsanordnare ska samverka med dem som deltar i utbildningen, till exempel barn, elever och studenter samt, i rollen som arbetsgivare, med de anställda i verksamheterna. 18

19 Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska själva utforma vilka konkreta åtgärder som ska genomföras. Det är aktörerna som har kunskap om den egna verksamheten och därmed kan genomföra de förändringar som krävs, säger Agneta Broberg. En annan nyhet är att alla arbetsgivare ska göra årliga lönekartläggningar för att förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivare med minst tio anställda ska dessutom dokumentera arbetet med lönekartläggning. Fakta Aktiva åtgärder är ett främjande och förebyggande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på andra sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Bestämmelserna om aktiva åtgärder gäller för arbetsgivare och utbildningsanordnare. Till utbildningsanordnare räknas verksamheter som omfattas av skollagen, högskolelagen och lagen om tillstånd att utfärda vissa examina. De nya reglerna innebär att arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas i fyra steg. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska undersöka om det finns risker för diskriminering inklusive trakasserier och sexuella trakasserier eller repressalier (bestraffning) eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter analysera orsakerna till de risker och hinder som har upptäckts åtgärda genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter följa upp och utvärdera arbetet Arbetet ska genomföras och dokumenteras löpande. Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska 19

20 innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10 ) Arbetsgång 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. 2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid xx 4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. 5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. 6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan. Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) 20

21 Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp 21

22 Bilaga 2: Utredningsblankett UTREDNING VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Ort och datum: Barn/elev: Personnummer: Förskola/skola: Avdelning/grupp/klass: Ansvarig pedagog/ lärare: Beskrivning av händelsen datum, plats etc. utifrån det barn/den elev som misstänks ha utsatts för kränkande behandling. Beskrivning av händelsen datum, plats etc. utifrån barn/elev som misstänks ha utfört kränkning (kan vara fler än en) Inblandade: Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund. 22

23 Kränkningens uttryckssätt: Fysiskt Verbalt Psykosocialt Digitalt/textburet Kränkningen avser: Barn/elev barn/elev Personal - barn/elev Vilken typ av kränkning rör utredningen? Trakasserier kränker en persons värdighet och har samband med en av följande diskrimineringsgrunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kontaktade inblandades vårdnadshavare, elevhälsans team etc. Åtgärder barn/elev som misstänks ha utsatts för kränkande behandling Åtgärder barn/elev som misstänks ha utfört kränkning (kan vara fler än en) 23

24 Utredning upprättad av Datum Planerat uppföljningssamtal MK

25 Bilaga 3: Anmälningsblankett ANMÄLAN TILL HUVUDMAN VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Ort och datum: Elev: Personnummer: Skola: Grupp/klass. Läsår: Klasslärare/mentor: Anmälare: Beskrivning av händelsen: Inlämnat till rektor (datum): Rektor översänder anmälan till rektorschef inom ett dygn från inlämnad anmälan. Huvudmannens anteckningar: Kränkningen avser: Elev - elev Personal - elev 25

26 26