SKARPNÄCKS SKOLA. Arbetsplan

Transkript

1 SKARPNÄCKS SKOLA Arbetsplan

2 SKARPNÄCKS SKOLA LEDNINGSDEKLARATION/VERKSAMHETENS IDÉ Varje elev i Skarpnäcks skola är aktiv och kompetent, med en inneboende lust att lära och att utvecklas, oavsett social och kulturell bakgrund, förstaspråk, kön, och ålder. Varje individ har viktiga erfarenheter och kunskaper, vill lära i samspel med andra, och se mening och sammanhang med sitt lärande. Om ett barn inte har kvar och utvecklar det under sin grundskoletid på Skarpnäcks skola är det ett misslyckande för skolan. Varje vårdnadshavare till de barn som går i Skarpnäcks skola är kompetent och erfaren, och besitter den största och djupaste kunskapen om sitt eget barn och barnets behov. Denna kompetens och erfarenhet ska Skarpnäcks skolas anställda alltid respektera och beakta i sin samverkan med barnet och barnets vårdnadshavare. Varje elev som lämnar Skarpnäcks skola ska ha en positiv självbild, och ha uppnått en hög nivå avseende kunskaper, språk och demokratisk kompetens. Hon ska ha breda och samtidigt djupa kunskaper på områden som bidrar till att hennes fortsatta kunskapsutveckling kan bli effektiv. Hon ska kunna hantera språket i alla de sammanhang och för de olika syften hon kan behöva. Hon ska ha en djup demokratisk insikt och kompetens. Varje elev ska ges möjligheter att nå de mål som beskrivs i de nationella kursplanerna. Målen ska brytas ner på skol- och individuell nivå, och lärarna formulerar och dokumenterar elevernas utveckling i riktning mot målen tillsammans med elever och vårdnadshavare. Skarpnäcks skola ska ge varje elev verktyg för ett livslångt lärande. Viktiga kunskaper för framtiden är social kompetens, kommunikativ kompetens och förmåga att lösa problem. Människan utvecklar språk genom att använda det som verktyg för tänkande, för kommunikation och för kunskapsutveckling, i samverkan med andra under ledning av den skicklige pedagogen. Den som vet vad hon ska lära och varför kommer att vara effektiv i sitt lärande, och att veta vad man kan bidrar till en positiv självbild och en känsla av trygghet. För att människan effektivt ska utveckla språk, färdigheter och kunskaper krävs att hon har inflytande över vad hon ska tillägna sig, hur hon ska göra det, och att hon ser det meningsfulla i processen.

3 För att kunna garantera kontinuitet ska de olika delarna av verksamheten i Skarpnäcks skola bygga på gemensamma grundläggande värderingar angående människosyn, kunskapssyn, lärande och utveckling av språk och kunskaper. En löpande pedagogisk dialog i verksamheten gör att varje verksamhetsdel kan utveckla arbetssätt utifrån en gemensam grundläggande syn. Vi organiserar oss i horisontella arbetslag och i vertikala spår för att garantera varje elevs kontinuitet och så att samverkan mellan lärare med olika kompetenser möjliggör ämnesövergripande undervisning. I grundskolans tidigare år samverkar personal med olika yrkesprofessioner inom arbetslagen för ökad helhetssyn på elevs utveckling och lärande. Lärandet sker under både skoltid och skolbarnsomsorgstid.

4 Arbetslagsdeklaration/Arbetslagets pedagogiska idé Arbetslagen beskriver utförligt sin värdegrund i relation till skolans, liksom den teoribas som ligger till grund för arbetslagets pedagogiska val och ställningstaganden i sina respektive arbetsplaner.

5 SKARPNÄCKS SKOLAS VERKSAMHET OCH ORGANISATION Skarpnäcks skola är en grundskola från förskoleklass upp till skolår nio. Vi har också grundsärskola och träningsskola. Vi finns lokaliserade i flera olika byggnader längs med Kärrtorpsvägen i Kärrtorp, Skarpnäck. Under de senaste åren har skolan vuxit från att ha varit en skola för elever i förskoleklass och upp till skolår fem fram till dagens kompletta grundskola. De styrdokument som främst styr vår verksamhet är på riksnivå skollagen, läroplanen och grundskolans och särskolans kursplaner, på kommunnivå stadens budget och på lokal nivå skolans arbetsplan. Vi har ca 750 elever inskrivna i skolan, och eleverna kommer i huvudsak från stadsdelarna Skarpnäck och Enskede-Årsta-Vantör. Vi är en attraktiv skola med ca 75% av eleverna i vårt skolpliktsbevakningsområde som väljer vår skola. Under de två senaste åren har stort tryck legat på ansökningar till förskoleklass och vi har ej haft möjlighet att ta emot alla elever som söker. Skarpnäcks skolas medarbetare Bland Skarpnäcks skolas 115 tillsvidareanställda medarbetare och ytterligare 15 visstidsanställda är den absoluta majoriteten pedagoger. Bland dem finns lärare med behörighet mot olika åldrar och med olika ämneskompetens. I arbetet med de yngre eleverna finns också fritidspedagoger och förskollärare. Dessutom arbetar två socialpedagoger liksom en skolbibliotekarie med våra elever. Med de yngre eleverna och inom omsorgsdelen av särskolan arbetar dessutom barnskötare och en elevassistent. Skarpnäck skolas elevhälsoteam består utöver skolledare också av specialpedagoger, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare och kurator. De stödjande funktionerna består en stab bestående av skolsekreterare och vaktmästare, och i vårt tillagningskök och skolrestaurang arbetar husmor, kock och skolmåltidsbiträden, skolledningen består av rektor, av en intendent och av fem biträdande rektorer.

6 SKARPNÄCKS SKOLAS ORGANISATION Skarpnäcks skola är organiserad i tre parallella riktningar, den ena horisontell, den andra vertikal och den tredje ämnesrelaterad. Skarpnäcks skolas horisontella organisation Skolans horisontella arbetslag har ansvar för eleverna uppdelade på skolår. Arbetslag 4 till exempel ansvara för alla våra 75 elever i fyran, som de sedan har ansvar för och följer under de kommande tre åren. Arbetslaget undervisar fyrans elever, och är sammansatt av en grupp lärare som med sina respektive behörighet täcker samtliga teoretiska skolämnen och flera av de praktiskt/estetiska. Tvåämneslärare med ett av sina ämnen av praktisk/estetisk karaktär undervisar också eleverna i ett annat arbetslag i det ämnet, men alltid inom det egna vertikala spåret. För en svenska/bild-lärare i fyrans arbetslag, till exempel, kan det alltså innebära att läraren utöver sitt svenska- och bildansvar i fyran (och sedan vidare i femman och sexan under de kommande åren) också ansvarar för bildundervisningen antingen i sjuan med elever som läraren tidiga haft ansvar för under fyran, femman och sexan, eller för eleverna i ettan, som läraren kommer att ta över huvudansvaret för när eleverna börjar fyran om några år. Arbetslaget har ett stort mandat, och utformar sin organisation utifrån styrdokumenten (inkl skolans arbetsplan) med stor frihet att använda sina resurser (bemanning, kompetens, lokaler, läromedelsoch förbrukningsmaterialbudget etc), och utformar årligen sin arbetslagsvisa arbetsplaner och utifrån dessa sina kvalitetsredovisningar.

7 På arbetslagets möten deltar var tredje vecka biträdande rektor och specialpedagog från skolans elevhälsoteam. Syftet med detta möte är att bistå arbetslaget i arbetet med de elever i behov av särskilt stöd som arbetslaget inte har tillräcklig kompetens för att antingen identifiera eller tillgodose behov, genom handledning eller andra insatser i enlighet med elevhälsoteamets arbetsplan. Skarpnäcks skolas vertikala organisation Tre horisontella arbetslag tillsammans bildar ett vertikalt spår. Arbetslag som i år ansvarar för ettan samarbetar till exempel med arbetslagen med ansvar för år 4 och 7. Eleverna i ettan kommer att vara arbetslag 1s ansvar under de första tre grundskoleåren, och sedan kommer arbetslag 4 att ta över ansvaret innan sjuans arbetslag tar över under de tre sista grundskoleåren. Det betyder att eleverna går hela sin grundskoltid i ett och samma spår, med tre arbetslag som avlöser varandra under deras nio grundskoleår. Lärare med kompetens mot 1-7 resp 4-9 kan röra sig mellan arbetslag inom sitt spår och på det sättet följa elever under en längre period än tre år, vilket är ett av huvudsyftena med organisationsstrukturen. För att garantera att eleverna har en kontinuitet i sitt lärande under hela sin grundskoletid, med samma grundläggande kunskapssyn och syn på lärande, arbetar vi för att de tre arbetslagen inom spår ska ha en löpande pedagogisk diskussion, något som alltså utgör innehållet på de regelbundna spårmötena var tredje vecka. Organisationen i vertikala spår innebär en mängd positiva konsekvenser. Kunskapen om eleverna finns kvar inom spåret under hela elevens grundskoletid, vilket innebär att mottagande horisontella arbetslag kan få fördjupad kunskap från ett eller två tidigare ansvariga arbetslag. Det innebär också att elever kan söka stöd hos pedagoger inom spåret som de känt under lång tid, även om pedagogerna nu arbetar med en yngre elevgrupp, och att eleverna kan förutse vilka lärare som kommer att ta över ansvaret för dem senare under grundskoletiden och påbörja en tidig relationsutveckling. Skarpnäcks skolas ämnesvisa organisation I varje arbetslag finns ämnesansvariga lärare som är behöriga och kompetenta för alla teoretiska skolämnen, och i varje spår finns på motsvarande sätt ämnesansvariga lärare som är behöriga och kompetenta för alla praktisk/estetiska skolämnen (se ovan och punkt 12.2). I ämnesgrupper träffas skolans samtliga lärare inom respektive skolämnen var tredje vecka, med tydligt definierade uppdrag.

8 Ämnesgruppen i till exempel NO, liksom ämnesgrupperna i de andra skolämnena, ska kontinuerligt revidera de lokala kursplaner vi har tagit fram, och bryta ner målen på skolårsbasis ("vilka kunskaper i NO ska en elev minst ha efter skolår ett, efter skolår två etc"). Detta utgör grunden för de målnivåer som de horisontella arbetslagen fastslår i sina arbetsplaner (se punkt 10.2) Dessutom arbetar ämnesgruppen kontinuerligt med att ta fram material för att utveckla bedömaröverensstämmelse inom sitt ämne, till exempel kriterier, elevexempel och bedömningsexempel. Det är ett arbete som ökar ytterligare i angelägenhetsgrad i samband med införandet av nya betygsnivåer nationellt. Skarpnäcks skolas ledningsorganisation Skarpnäcks skola leds av rektor, vars generella uppdrag och ansvar är fastslaget i skollagen, läroplanen och stadens budget, och som har ett individuellt formulerat uppdrag fastslaget vid medarbetarsamtal med (biträdande) grundskolechef (se punkt 10.10). Rektors vision och ledningsfilosofi har beskrivits här ovan. Utöver rektor består Skarpnäcks skolas ledning av en ledningsgrupp bestående av fem biträdande rektorer och en intendent. Särskolespåret och de tre grundskolespåren (den vertikala organisationen, se ovan, dvs spår 1-4-7, spår (fsk) och spår 3-6-9) leds av vardera en biträdande rektor, inom ramen för skolans arbetsplan med ett omfattande operativt ansvar och mandat i alla frågor som rör det egna spåret. En femte biträdande rektor har ett administrativt ansvar, med bland annat uppföljning, HR-frågor etc. Samtliga fem biträdande rektorer har delade tjänster med ett pedagogansvar inom tjänsten, dock alla med skolledaruppdraget som huvuddelen av sitt uppdrag. I skolledningen finns dessutom en intendent, med operativt ansvar för ekonomi-, upphandlings- och lokalfrågor. Intendenten är också chef för skolans stödjande funktioner, dvs skolkök, skolrestaurang och vaktmästeri. Utöver ansvaret för det egna spåret har de biträdande rektorerna olika ansvarsområden inom ledningsgruppen, utifrån en fastslagen ansvarsfördelning med utgångspunkt i individernas särskilda spetskompetenser och intressen. ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION Arbetslagen beskriver utförligt sina organisationsformer och sina resursanvändningsprinciper (tjänster, lokaler, budget) i sina respektive arbetsplaner.

9 DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET OCH ARBETSPLANENS FRAMTAGANDE Det centrala ordet i Skarpnäcks skolas kvalitetsutvecklingsarbete är systematik. Vi arbetar med ett kvalitetshjul för vårt systematiska kvalitetsutvecklingsarbete, och i det ligger arbetet med skolans och arbetslagens kvalitetsredovisning samt skolans och arbetslagens arbetsplan som två centrala moment. Hela årshjulet och alla dess delar beskrivs utförligt i bilaga 1. ENHETENS UPPDRAG Enhetens uppdrag är att bedriva undervisning och omsorg utifrån mål och intentioner i relevanta nationella och kommunala styrdokument. SKOLANS PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Utifrån 2011 års kvalitetsredovisning har skolan två huvudsakliga utvecklingsområden som kommer att prioriteras högst under det kommande läsåret. 1. Förbättrade kunskapsresultat 2. Vårdnadshavares ökade nöjdhet

10 ARBETSLAGETS PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Utifrån 2011 års kvalitetsredovisning och skolans arbetsplan för läsåret 2011/12 har arbetslaget tre huvudsakliga utvecklingsområden som kommer att prioriteras högst under det kommande läsåret. 1. Förbättrade kunskapsresultat 2. Vårdnadshavares ökade nöjdhet 3. (Arbetslagets respektive prioriterade område utifrån resultatet i arbetslagets kvalitetsredovisning)

11 UTVECKLING MOT KUNSKAPSMÅLEN Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. (Läroplanen Lgr11) Stockholms förskolor och skolor ska ge alla ökad kunskap och utveckling i en trygg miljö.(kommunfullmäktige) Fler elever/studerande når målen för utbildningen. (Utbildningsförvaltningen)

12 Skarpnäcks skola åtar sig att erbjuda en så bra pedagogisk verksamhet, anpassad för varje elev, att varje elev når en kunskapsnivå som leder till att hon når ett godkänt resultat på samtliga delar i grundskolans nationella prov i svenska, matematik och engelska i skolår fem. Skarpnäcks skola åtar sig att varje elev som går ut nian i Skarpnäcks skola ska ha kunskaper som gör henne behörig till gymnasiets nationella program. Skarpnäcks skola åtar sig att minst 80% av de studerande som i framtiden går ut nian i Skarpnäcks skola ska ha kunskaper som gör honom/henne behörig till sitt förstahandsval till gymnasiet. Skarpnäcks skola åtar sig att erbjuda varje studerande utvecklingssamtal en gång varje termin, där studerande, vårdnadshavare och pedagog gemensamt slår fast den studerandes mål och lärstrategier i en individuell utvecklingsplan. Vårdnadshavaren informeras sedan minst månatligen av elevens handledare om elevens måluppnåelse och närvaro. Strategier (långsiktiga strävanden och riktningar) - För att uppnå de kunskapsnivåer som fastslagits ska Skarpnäcks skola erbjuda en god pedagogisk verksamhet, grundad på elevens individuella förutsättningar och behov. Förutsättningen för måluppnåelse är att eleven gått i Skarpnäcks skola i minst fyra år och under den tiden deltagit i arbetet med sitt lärande i enlighet med de överenskommelser som formulerats i den individuella utvecklingsplanen. - Pedagogen ska alltid kunna beskriva de syften som ligger bakom sitt val av arbetssätt och ämnesinnehåll, relaterat till sin syn på lärande, på ämne och på den individuella elevens förkunskaper och sätt att lära. - Skarpnäcks skola har en pågående en satsning på NO samt på estetiska ämnen. - Skarpnäcks skola arbetar med utvecklandet av kvalitativa lokala kursplaner och kravnivåer med tillhörande kriterier och kriteriebeskrivningar i samtliga skolämnen. - Skarpnäcks skola kommer under 2011 att arbeta vidare med digital närvarorapportering. - Pedagogerna på Skarpnäcks skola ska individuellt, tillsammans med sitt arbetslag och med sitt spår utveckla, använda och vidareutveckla en mångfald av arbetssätt, men enbart sådana som bygger på samverkan, en gemensam grundsyn och aktuella forskningsresultat. Arbetssätten ska o effektivt bidra till varje elevs kunskapsutveckling och språkutveckling, o överensstämma med den typmiljö som Skolverkets Nationella kvalitetsgranskning 1998 beskriver som Det flerstämmiga klassrummet eller språkmiljö A.

13 Arbetslagets mål o ge en helhetssyn på kunskap, bland annat ur ett tvärvetenskapligt perspektiv, o ge möjlighet för varje elev att delta i och observera samhälls- och kulturliv även utanför skolan, o ge ständiga möjligheter till ställningstaganden och till etiska resonemang, o aktivt involvera eleven i val av stoff och arbetssätt. Arbetslagens respektive konkreta och mätbara mål för läsåret, relaterade till skolans mål, beskrivs i arbetslagets arbetsplan. Arbetslagets aktiviteter för måluppnåelse Arbetslagens respektive aktiviteter för att uppnå sina mål för läsåret beskrivs i arbetslagets arbetsplan. Arbetslagets metoder för mätning av måluppnåelse Arbetslagens respektive metoder för att mäta hur de egna målen för läsåret uppnåtts beskrivs i arbetslagets arbetsplan. Klagomål/synpunkter Klagomål, synpunkter och förslag från en vårdnadshavare eller elev avseende dessa åtaganden riktas i första hand till ansvarig pedagog, som dokumenterar klagomålet och besvarar det. I andra hand kan vårdnadshavaren eller eleven vända sig till biträdande rektorerna (Johan Engström, Gabriella Dahlberg, Gunnar Jonsson, Peter Fägersten och Eva Lindvall, tel ), och i tredje hand till rektor Patrik Forshage (telefon ). Rättelse Om en elev inte uppnått de uppsatta kunskapsmålen åtar sig Skarpnäcks skola att erbjuda eleven ferieundervisning på sportlov, påsklov, sommarlov och jullov i skolår åtta och nio. Ferieundervisningen ska ske i enlighet med individuellt utformade åtgärdsprogram för eleven. Ett ytterligare grundskoleår är en annan möjlig väg till rättelse.

14 TRIVSEL OCH TRYGGHET Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (Läroplanen Lgr11) Stockholms förskolor och skolor ska ge alla ökad kunskap och utveckling i en trygg miljö. (Kommunfullmäktige) Alla elever/studerande omfattas av en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. (Utbildningsnämnden) Skarpnäcks skola åtar sig att varje studerande i Skarpnäcks skola blir jämlikt behandlad utifrån sina individuella förutsättningar. Skarpnäcks skola åtar sig att varje studerande alltid får förutsättningar att känna sig trygg i sin arbetsmiljö under hela sin dag i skola och skolbarnsomsorg. Strategier (långsiktiga strävanden och riktningar) I det dagliga arbetet arbetar varje medarbetare för varje elevers trivsel och trygghet. För att säkra varje elevs trivsel och trygghet arbetar Skarpnäcks skola aktivt med skolans likabehandlingsplan, och individuellt och i arbetsgrupper agerar alla medarbetare aktivt mot kränkningar, mobbning och regelöverträdelser. För trygghet och maximal kunskapsutveckling krävs kontinuitet i lärandet. Skarpnäcks skolas organisation syftar bland annat till att i hög grad garantera kontinuiteten för varje elev. En samverkan med närområdets förskolor möjliggör en trygg övergång från förskola till förskoleklass/skola.

15 Skarpnäcks skola ska dokumentera resultat och kunskapsutveckling för varje elev så noggrant och tydligt att mottagande gymnasieskola i denna dokumentation har en god grund för att bygga på elevens tidigare erfarenheter, kunskaper och lärstrategier. Skarpnäcks skola ska arbeta för maximal öppenhet gentemot elever, vårdnadshavare, huvudman och närsamhälle. Arbetslagets mål Arbetslagens respektive konkreta och mätbara mål för läsåret, relaterade till skolans mål, beskrivs i arbetslagets arbetsplan. Arbetslagets aktiviteter för måluppnåelse Arbetslagens respektive aktiviteter för att uppnå sina mål för läsåret beskrivs i arbetslagets arbetsplan. Arbetslagets metoder för mätning av måluppnåelse Arbetslagens respektive metoder för att mäta hur de egna målen för läsåret uppnåtts beskrivs i arbetslagets arbetsplan. Klagomål/synpunkter Klagomål, synpunkter och förslag från en vårdnadshavare eller elev avseende dessa åtaganden riktas i första hand till ansvarig pedagog, som dokumenterar klagomålet och besvarar det. I andra hand kan vårdnadshavaren eller eleven vända sig till biträdande rektorerna (Johan Engström, Gabriella Dahlberg, Gunnar Jonsson, Peter Fägersten och Eva Lindvall, tel ), och i tredje hand till rektor Patrik Forshage (telefon ). Rättelse Om Skarpnäcks skola inte kunnat leva upp till sitt åtagande gentemot en elev åtar sig Skarpnäcks skola att omedelbart åtgärda detta genom att i samverkan med eleven och dennes vårdnadshavare upprätta ett konkret och effektiv åtgärdsprogram för att garantera eleven en sådan grad av trygghet och trivsel verksamheten åtagit sig.

16 ANSVAR OCH INFLYTANDE Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. (Läroplanen Lgr11) Alla elever/studerande ges förutsättningar för att kunna ta ansvar för det egna lärandet. (Utbildningsnämnden) Skarpnäcks skola åtar sig att se till att varje elev kontinuerligt är aktiv i utformningen av sin individuella utvecklingsplan och på det sättet har inflytande över sina egna målnivåer och sina egna lärstrategier. Skarpnäcks skola åtar sig att säkra varje elevs inflytande i stoffurval och arbetssätt inom ramen för sin arbetsgrupp, och i skolans driftsfrågor genom det representativa elevrådet. Strategier (långsiktiga strävanden och riktningar) Varje arbetslag ska arbeta med utvärderingsformer där eleverna har ett reellt inflytande på stoffurval och arbetssätt. Varje arbetslag ska engagera eleverna i planeringsarbetet avseende såväl stoffurval som arbetssätt. Arbetslagets mål Arbetslagens respektive konkreta och mätbara mål för läsåret, relaterade till skolans mål, beskrivs i arbetslagets arbetsplan. Arbetslagets aktiviteter för måluppnåelse Arbetslagens respektive aktiviteter för att uppnå sina mål för läsåret beskrivs i arbetslagets arbetsplan. Arbetslagets metoder för mätning av måluppnåelse Arbetslagens respektive metoder för att mäta hur de egna målen för läsåret uppnåtts beskrivs i arbetslagets arbetsplan.

17 Klagomål/synpunkter Klagomål, synpunkter och förslag från en vårdnadshavare eller elev avseende dessa åtaganden riktas i första hand till ansvarig pedagog, som dokumenterar klagomålet och besvarar det. I andra hand kan vårdnadshavaren eller eleven vända sig till biträdande rektorerna (Johan Engström, Gabriella Dahlberg, Gunnar Jonsson, Peter Fägersten och Eva Lindvall, tel ), och i tredje hand till rektor Patrik Forshage (telefon ). Rättelse Om Skarpnäcks skola inte kunnat leva upp till sitt åtagande gentemot en elev åtar sig Skarpnäcks skola att omedelbart åtgärda detta genom att i samverkan med eleven och dennes vårdnadshavare upprätta ett konkret och effektiv åtgärdsprogram för att garantera eleven en sådan grad av inflytande verksamheten åtagit sig.

18 KULTUR Skolans mål är att varje elev har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv (Läroplanen Lgr11) Utbildningsnämnden ger eleverna möjlighet att uppleva kultur. (Utbildningsnämnden) Skarpnäcks skola åtar sig att skapa möjligheter för varje elev att känna glädje i att producera och konsumera kultur. Strategier (långsiktiga strävanden och riktningar) Genom kontakter med bibliotek, det lokala yrkes- och näringslivet, kulturlivet och föreningslivet ska Skarpnäcks skola erbjuda varje elev kulturupplevelser och en fördjupad omvärldskunskap. Skarpnäcks skola ska inte ha ett gemensamt arbetssätt. Däremot ska varje pedagog individuellt, tillsammans med sitt arbetslag och med sitt spår utveckla, använda och vidareutveckla enbart sådana arbetssätt som bygger på samverkan, en gemensam grundsyn och aktuella forskningsresultat. Arbetssätten ska bland annat ge möjlighet för varje elev att delta i och observera samhälls- och kulturliv även utanför skolan, och ge ständiga möjligheter till ställningstaganden och till etiska resonemang. Arbetslagets mål Arbetslagens respektive konkreta och mätbara mål för läsåret, relaterade till skolans mål, beskrivs i arbetslagets arbetsplan. Arbetslagets aktiviteter för måluppnåelse Arbetslagens respektive aktiviteter för att uppnå sina mål för läsåret beskrivs i arbetslagets arbetsplan. Arbetslagets metoder för mätning av måluppnåelse Arbetslagens respektive metoder för att mäta hur de egna målen för läsåret uppnåtts beskrivs i arbetslagets arbetsplan. Klagomål/synpunkter Klagomål, synpunkter och förslag från en vårdnadshavare eller elev avseende dessa åtaganden riktas i första hand till ansvarig pedagog, som dokumenterar klagomålet och besvarar det.

19 I andra hand kan vårdnadshavaren eller eleven vända sig till biträdande rektorerna (Johan Engström, Gabriella Dahlberg, Gunnar Jonsson, Peter Fägersten och Eva Lindvall, tel ), och i tredje hand till rektor Patrik Forshage (telefon ). Rättelse Om Skarpnäcks skola inte kunnat leva upp till sitt åtagande gentemot en elev åtar sig Skarpnäcks skola att omedelbart åtgärda detta genom att i samverkan med eleven och dennes vårdnadshavare upprätta ett konkret och effektiv åtgärdsprogram för att garantera eleven kulturella upplevelser som grund för fortsatt lärande och utveckling i en sådan grad som verksamheten åtagit sig.

20 SAMVERKAN Läraren ska utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer, och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. (Läroplanen Lgr11) Samarbetet mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar stärks. (Utbildningsnämnden) Skarpnäcks skola åtar sig att ha ett nära samarbete med socialtjänst, förskola, polis för att stötta elever i behov av särskilt stöd på flera plan. Samarbetet ska också bidra till att vårdnadshavare får en ökad kunskap och på det sättet kan arbeta förebyggande med sina barn. Strategier (långsiktiga strävanden och riktningar) Samarbetet mellan stadsdelens skolor, förskolor och socialtjänst samt den lokala polisen ska vara regelbundet och rutinaliserat.

21 MEDARBETARE Staden ska vara en attraktiv arbetsgivare. (Kommunfullmäktige) Skarpnäcks skola åtar sig att se till att varje medarbetare har en stimulerande arbetssituation med möjlighet till utveckling, inflytande och användning av hela sin kompetens. Strategier (långsiktiga strävanden och riktningar) Skolan har en fastslagen handlingsplan för introduktion och mentorskap. För såväl enheten som den enskilde medarbetaren finns specifika tvååriga kompetensutvecklingsplaner. Alla skall ha tillgång till den information som behövs för att lösa sina uppgifter. Rekrytering sker enligt en fastslagen strategi med noggrann kravspecificering och en rekryteringsprocess där alla berörda involveras. EKONOMI Budgeten ska vara i balans. (Kommunfullmäktige) Skarpnäcks skola åtar sig att vid 2011 och 2012 års utgång fortfarande ha en budget i balans. Strategier (långsiktiga strävanden och riktningar) Arbetet med nyckeltal och volymanpassningar i relation till dem fortsätter under året. Ekonomiuppföljningen månadsvis är djup och detaljerad. Vi söker ytterligare intäktsmöjligheter och kostnadseffektiviseringar. Genom åtgärder för ökad trivsel och inflytande, kombinerat med snabba och effektiva rehabiliteringsåtgärder, ska sjukfrånvaron minska.

22 Bilagor 1. Ramar och uppdrag till arbetslagen läsåret 11/12 2. Skarpnäcks skolas normer 3. Arbetsplan EHT Kärrtorpsvägen 95, Johanneshov

23 Bilaga 1 DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET OCH ARBETSPLANENS FRAMTAGANDE Det centrala ordet i Skarpnäcks skolas kvalitetsutvecklingsarbete är systematik. Den viktigaste orsaken till att vi söker sätt att systematisera våra processer är att vi på det sättet hittar effektivare sätt att arbeta med kvalitet i våra processer, vilket leder till bättre resultat. Men det har många positiva delresultat på vägen dit. Bland annat bidrar det till medarbetarnas känsla av sammanhang ökar, eftersom uppdrag och aktiviteter som av medarbetare tidigare kunde betraktas som lösryckta, svårmotiverade och administrativt betungande idag uppfattas som att de tydligt hänger ihop med varandra och med de resultat som uppnås. I förlängningen hoppas vi att de ska bidra till att fungera underlättande. I systematisk kvalitetsutveckling är det centrala nämligen inte att göra saker enligt en på förhand planerad ordning. Det centrala är att göra saker som både är och känns meningsfulla, som hänger ihop och som påverkar varandra positivt i den riktning vi vill driva utvecklingen. 1 Skolans arbetsplan I början av augusti upprättar skolledningen en lokal arbetsplan, där fjolårets resultat i kvalitetsredovisningen är en viktig faktor för vilka målnivåer som fastslås och vilka utvecklingsområden som prioriteras.

24 I arbetsplanen beskrivs ledningens vision för skolan, liksom den värdegrund som ligger till grund för skolans mål, strategier, aktiviteter och förhållningssätt. Där beskrivs skolans organisation under det kommande året, och där beskrivs vilka prioriterade utvecklingsområden förra årets kvalitetsredovisning visat på. På ett antal områden (Utveckling mot kunskapsmålen, Trivsel och trygghet, Ansvar och inflytande, Kultur, Samverkan, Medarbetare och Ekonomi) beskrivs i arbetsplanen vilka mål skolan har, liksom de åtaganden dessa genererar. För varje mål beskrivs också en eller flera strategier som ska utgöra ramen för vilka aktiviteter arbetslagen planerar att genomföra för att nå upp till målen. Dessutom beskrivs i arbetsplanen hur man som vårdnadshavare ska gå tillväga för att uttrycka synpunkter eller klagomål på brister i måluppnåelsen. 2 Arbetslagens arbetsplaner När pedagogerna går i tjänst efter sommarlovet är deras första uppdrag att arbetslagsvis konkretisera skolans arbetsplan i de horisontella arbetslagens egna arbetsplaner för skolåret. Som grund för detta träffas skolans samtliga medarbetare för att ta del av särskilt välfunna delar i arbetslagens arbetsplaner och kvalitetsredovisningar från föregående läsår (utvalda av skolledningen). Därefter påbörjar arbetslagen sina arbeten med att utveckla sina arbetsplaner, enligt en lokalt utarbetad mall, där skolans arbetsplans vision och värdegrund, prioriterade utvecklingsområden, mål, åtaganden och strategier finns uttryckta, med utrymme för arbetslagen att konkretisera samtliga områden. Arbetslagets arbetsplan utgår förutom från skolans arbetsplan också ifrån de resultat som redovisats i arbetslagets egen kvalitetsredovisning från juni. Med utgångspunkt i detta beskriver arbetslaget den teoribas som ligger bakom arbetslagets val av arbetssätt och stoff liksom arbetslagets användning av sina resurser (sin organisation). Skolans mål och åtaganden bryter arbetslaget i sin arbetsplan ner till egna mål för skolåret på samtliga (Utveckling mot kunskapsmålen, Trivsel och trygghet, Ansvar och inflytande, Kultur, Samverkan, Medarbetare och Ekonomi). De didaktiska strategier som beskrivits i skolans arbetsplan konkretiserar arbetslaget i aktiviteter med tillhörande metoder för mätning av måluppnåelse. För varje aktivitet och varje mätmetod finns en namngiven ansvarig pedagog angiven. När arbetslagen har lämnat in arbetsplaner går ledningsgruppen igenom dem och ger arbetslaget gensvar med både särskilt intressanta och kloka formuleringar och utvecklingsområden till exempel avseende otydliga målformuleringar eller bristande stringens från mål via metod och

25 ansvar till mätning av måluppnåelse. Arbetslaget har sedan möjlighet att utveckla sina arbetsplaner innan de fastslås. 3 Skolans pedagogiska revision/resultatdialog I september varje år genomför grundskolechef (hittills biträdande grundskolechef) tillsammans med verksamhetssekreterare en pedagogisk revision, och analyserar tillsammans med Skarpnäcks skolas hela skolledning vilka styrkor och utvecklingsområden som finns på skolan. Revisionen behandlar föregående läsårs resultat avseende elevernas kunskapsnivå (enligt nationella prov, meritvärde, andel godkända etc), om skolans attraktionskraft (andel elever av skolpliktsbevakningsområdets samtliga, brukarenkät, föräldraengagemang etc), och om skolan som arbetsgivare (kompetensutvecklingsplan, medarbetarenkät, personalomsättning etc). Den pedagogiska revisionen skulle kunna leda till att skolans arbetsplan revideras om nya högprioriterade utvecklingsområden skulle framkomma. Syftet med det systematiska kvalitetsutvecklingsarbetet är dock att sådana akuta områden inte ska visa sig, och hittills har det inte heller skett. Den pedagogiska revisionen har däremot påverkat skolans kompetensutvecklingsplan utifrån nya direktiv eller kommunala prioriteringar. 4 Skolans kompetensutvecklingsplan Utifrån arbetsplanerna (skolans och arbetslagens) och förra årets kompetensutvecklingsplan upprättar skolledningen i samråd med samverkansgruppen under september skolans tvååriga kompetensutvecklingsplan. Den beskriver fyra olika huvudsakliga orsaker till att kompetensutvecklingsbehov uppstår. Det första beror på förändringar i uppdraget, som en följd av nya inriktningar i läroplan eller i kommunfullmäktiges budget. En annan orsak kan vara omvärldsförändringar som kräver nya riktningar i till exempel undervisningens innehåll eller teknikanvändning. En tredje orsak är skolans särskilda inriktningar, satsningar och projekt, och en fjärde är kompetensbrist i relation till befintliga uppdrag. Kompetensutvecklingsplanen innehåller också resonemang om de tre nivåerna där kompetensutvecklingsbehovet oberoende av orsak kan finnas - den generella nivån (hela skolan), gruppnivån (särskilda yrkeskategorier, vissa arbetslag, eller för att garantera att kompetensen finns hos en medlem i varje arbetslag, t ex) och individnivån. Bland de områden som är prioriterade utvecklingsområden, liksom i förekommande fall andra områden enligt ovan nämnda orsaksbeskrivning, fastslås vilka som gynnas av kompetensutveckling. Vissa av dessa blir generella kompetensutvecklingsområden för skolan, och

26 andra blir gruppvisa. I planen fastslås vilka av dessa som skall prioriteras under innevarande år, vilket innebär en revidering av de områden som beslutades året innan, och vilka områden som förläggs till planens andra år. 5 Medarbetarsamtal (inkl lönekriterier och individuella kompetensutvecklingsplaner) Skolans lokala anpassning av stadens lönekriterier utgör utgångspunkten för medarbetarsamtalet varje höst. Där slås några prioriterade mål fast, och medarbetarens individuella kompetensutvecklingsplan upprättas. 6 Kontinuerlig resultatjournal Elevernas kunskapsutveckling i samtliga skolämnen dokumenteras kontinuerligt genom en excelmall, där elevens resultat i olika moment journalförs och där elevens nuvarande status i ämnet i relation dels till skolårsmålen och dels till sina egna mål i den individuella utvecklingsplanen närsomhelst kan tas fram för avstämning. Några arbetslag har hittat utvecklat andra modeller för sin journalföring, med samma funktioner. Under 2011/12 planerar vi att denna journalföring i sin helhet ska flyttas sin skolwebben. 7 Återkoppling kvalitetsutmärkelsearbete Skarpnäcks skola deltar sedan flera år i arbetet med stadens kvalitetsutmärkelse. Under senhösten får skolledningen en återkoppling från stadens examinatorer, vilket bidrar att ytterligare belysa våra kvaliteter och våra utvecklingsområden, liksom var systematiken i vårt utvecklingsarbete och i våra processer brister. Denna återkoppling dokumenteras noga, och leder till att vi formulerar handlingsplaner för att förbättra oss identifierade områden. Smärre justeringar åtgärdas omedelbart, medan större förändringar huvudsakligen hänskjuts till arbetsplanen för nästa verksamhetsår. 8 Avstämning och prognos På den studiedag som varje år inleder vårterminen stämmer varje arbetslag av sina resultat mot mål och metodbeskrivningar i arbetsplanen. Elevernas kunskapsresultatnivå i varje skolämne redovisas i relation till skolårets mål och elevernas individuella utvecklingsplaner. Mål ur arbetslagets arbetsplan som arbetslaget bedömer kommer att uppnås till läsårets slut med befintliga resurser och metoder lämnas utan ytterligare åtgärd, eftersom arbetet med dessa kommer att fortgå enligt planen. För eventuella mål som arbetslaget bedömer att de riskerar att inte nå upp till under året utarbetar de en åtgärdsplan, där de beskriver vilka nya insatser de planerar att sätta in för måluppnåelse under vårterminen, tidsplan för detta och vilken pedagog som ansvarar för genomförandet.

27 9 Arbetslagens pedagogiska revisioner/resultatdialog I februari träffar den kompletta skolledningen varje enskilt arbetslag under varsin halv arbetsdag. Revisionens innehåll är tvådelat. Dels resonerar vi om arbetslagets samverkan internt, med ansvarsfördelning och roller, och med spåret, andra kollegor, skolledning, vårdnadshavare och inte minst med elever i sitt handledarskap, sina utvecklingssamtal och sitt arbete med IUP och eventuella åtgärdsprogram. Dels analyserar vi arbetslagets resultat och de val av arbetssätt som ligger bakom dessa. Till lika stor del fördjupar vi oss i de områden där arbetslaget vid sin januariavstämning bedömt att de behövde andra eller ytterligare åtgärder för uppnå sina mål och i hur arbetslaget gått tillväga för att uppnå alla de andra målen. Som sammanfattning summerar vi de särskilda styrkor arbetslaget har, och kommer likt i ett medarbetarsamtal fast på gruppnivå överens om några utvecklingsområden för det kommande året bland det vi talat om, somt för att vi inte är nöjda med nuläget och annat från en redan hög nivå. Utöver den avstämning som den pedagogiska revisionen innebär och det fokus på såväl process som resultat som uppstår finns flera väsentliga positiva effekter. Arbetslagen upplever att de blir sedda och lyssnade till, och etablerar en relation inte bara till "sin" biträdande rektor och till rektor utan till hela ledningsgruppen. För skolledningen innebär det på motsvarande sätt att varje skolledare utvecklar sin kunskap om och sitt strategiska ledarskap för hela skolan, inte bara angående det egna spåret. 10 Rektors medarbetarsamtal och uppdrag Vid medarbetarsamtalet mellan rektor och grundskolechef följs skolans resultatanalys från skolans pedagogiska revision upp, liksom föregående års medarbetarsamtal. Vid samtalet resonerar man också om vilka åtgärder skolan har vidtagit, liksom rektors ledarskap och kompetensutveckling. Samtalet utmynnar i en skriftlig överenskommelse, rektors uppdrag, där årets och de kommande tre årens prioriterade åtgärder/insatser beskrivs. 11 Lönesamtal Med utgångspunkt i medarbetarens utvecklingssamtal på hösten (se 5) genomför biträdande rektor och medarbetaren ett lönesamtal i april, med fokus ligger på måluppnåelse av de överenskomna målen. 12 Kvalitetsutmärkelsearbete För fjärde året i rad, och numera som en del av skolans systematiska linjearbete, kommer Skarpnäcks skola att delta i utmärkelsearbete (hittills stadens eget). Det har varit och kommer att fortsätta vara ett sätt för oss att genomlysa vår verksamhets alla kvalitetsaspekter utifrån givna

28 kriterier, för att identifiera och belysa styrkor och utvecklingsområden. Genom analysen och beskrivningen har vi varje år hittat områden där vi inte arbetar systematiskt, och smärre justeringar åtgärdas omedelbart, medan större förändringar huvudsakligen hänskjuts till arbetsplanen för nästa verksamhetsår. Den uppföljande examinatorsåterkopplingen (se punkt 7) bidrar ytterligare till skolans kontinuerliga kvalitetsutvecklingsarbete. 13 Arbetslagens kvalitetsredovisning Vid terminsslutet varje år redovisar varje arbetslag sina resultat i en kvalitetsredovisning. Den utgår från arbetslagets arbetsplan för skolåret, som formulerades vid läsårsstart i augusti (se punkt 2). I kvalitetsredovisningen redovisar arbetslaget måluppnåelsen för sina mål för skolåret på samtliga rubriker (Utveckling mot kunskapsmålen, Trivsel och trygghet, Ansvar och inflytande, Kultur, Samverkan, Medarbetare och Ekonomi). Dessutom redovisar arbetslagen elevernas kunskapsresultatnivå i varje skolämne, dels i relation till skolårets mål och dels i relation till målnivåerna i elevernas individuella utvecklingsplaner. Dessutom redovisar arbetslagen elevernas nivå på läsutvecklingsschemat, resultat av brukarenkäter och eventuella andra resultat. Särskild betoning läggs vid de mål där arbetslaget i vid avstämningen i januari (se punkt 8) bedömde att måluppnåelse riskerade att inte uppnås, och på det åtgärder som då formulerades, för att säkra att de reviderade åtgärderna givit önskat resultat. Med utgångspunkt i de resultat- och processanalyser som gjordes vid Arbetslagens pedagogiska revisioner (se punkt 9) analyseras i kvalitetsredovisningen orsaker till eventuellt ej uppnådda mål, och kvalitetsredovisningen utmynnar i att arbetslaget formulerar tre prioriterade utvecklingsområden för nästa läsår. 14 Skolans kvalitetsredovisning Arbetslagens samlade kvalitetsredovisningar utgör den huvudsakliga grunden för Skarpnäcks skolas årliga kvalitetsredovisning, som utarbetas av skolledningen i slutet av verksamhetsåret. Kvalitetsredovisningen visar måluppnåelsen i relation till målen som beskrivits i skolans arbetsplan (se punkt 1) på samtliga områden (Utveckling mot kunskapsmålen, Trivsel och trygghet, Ansvar och inflytande, Kultur, Samverkan, Medarbetare och Ekonomi). Dessutom redovisar kvalitetsredovisningen en sammanställning av samtliga elevers kunskapsresultatnivå i alla skolämnen, dels i relation till skolårets mål och dels i relation till målnivåerna i elevernas individuella utvecklingsplaner., liksom elevernas nivå på läsutvecklingsschemat, resultat av brukarenkäter och eventuella andra resultat. Somliga sent

29 inkomna data, som information om resultatet av gymnasieantagningen läggs till kvalitetsredovisningen i augusti. Särskild betoning läggs vid de prioriterade områden som slagits fast i skolans arbetsplan, liksom eventuella ytterligare prioriterade utvecklingsområden från skolans pedagogiska revision eller från analysen av kvalitetsutmärkelseexaminatorernas återkoppling. I kvalitetsredovisningen analyseras orsaker till eventuellt ej uppnådda mål, och kvalitetsredovisningen utmynnar i att skolledningen formulerar tre prioriterade utvecklingsområden för skolan under nästa läsår. Bilaga 2 Skarpnäcks skolas normer Skarpnäcks skolas normer Jag använder ett respektfullt språk och tillåter inte att man trycker ned någon med ord, gester eller blickar Vi tillåter inte bråk, fysiskt eller muntligt, ens på skoj Jag kommer i tid till lektionen och har med rätt material Jag får använda min mobiltelefon under skoltid när jag har ansvarig pedagogs tillåtelse. Jag hjälper till att hålla skolan hel och ren, och lämnar saker på rätt plats Jag ägnar mig åt mitt skolarbete och låter andra arbeta ostört

30 Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Elevens handledare har tillsammans med arbetslaget det operativa huvudansvaret för elevens skolsituation, avseende såväl kunskapsutveckling som personlig utveckling och trivsel. 1 Arbetslagets generella individinriktade insatser Varje vecka har arbetslaget ett gemensamt möte för att diskutera arbetet kring alla elever som arbetslaget tillsammans har ett ansvar för. Var tredje vecka deltar förutom arbetslaget även elevhälsoteamets specialpedagog (som fungerar som ordförande), kurator (för arbetslag 6-9) och biträdande rektor. 1.1 IUP - Individuell utvecklingsplan Skollagen 10 kap 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9. Skollagen 10 kap 13 Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

31 Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Varje elev påbörjar under terminens första vecka arbetet med sin IUP, individuella utvecklingsplan. Med stöd av sin handledare skissar eleven på sina terminsmål, utifrån de långsiktiga mål som eleven, föräldrarna och handledare enats om vid utvecklingssamtal. Terminsmålen, med tillhörande strategier ska rymma såväl kunskapsutveckling som den sociala utvecklingen. Tillsammans med föräldrarna i hemmet förbereder sig sedan eleven för att slå fast målen i sin individuella utvecklingsplan. Den individuella utvecklingsplanen upprättas i samråd mellan elev, vårdnadshavare, handledare och elevens övriga lärare vid terminens utvecklingssamtal, som ska ha genomförts under terminens början innan den deadline som fastslås i skolans kalendarie. 1.2 Handledarsamtal Varje elev träffar sin handledare kontinuerligt i ett handledarsamtal. I det samtalet görs en kortsiktig planering relaterad till den individuella utvecklingsplanens terminsmål. Den kortsiktiga planeringen följs upp och revideras kontinuerligt med ca 3 veckors intervall. Vid de samtalen finns möjlighet att för både handledare och elev att diskutera eventuella problem i elevens skolsituation. Återkoppling till föräldrarna efter ett handledarsamtal sker i skriftlig form, antingen via skolans mall eller en mall som arbetslaget utarbetat (eller genom att videodokumentera samtalet) 1.3 Skriftliga omdömen Inför terminens utvecklingssamtal får varje elev och dennes vårdnadshavare i åren 1-9 skriftliga omdömen enligt Stockholms stads utarbetade blanketter för skriftligt omdöme. 2 Arbetslagets individspecifika individinriktade insatser 2.1 Åtgärdsprogram Skollagen 3 kap. 7 Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning.

32 Skollagen 3 kap. 10 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Skollagen 3 kap. 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Ett åtgärdsprogram skall alltid upprättas om en elev riskerar att inte nå de mål som överenskommits i den individuella utvecklingsplanen. Delegation att besluta om åtgärdsprogram, att upprätta, att genomföra och att följa upp åtgärdsprogram har getts till elevens handledare, i samråd med sitt arbetslag och i förekommande fall med ämneslärare. Åtgärdsprogrammet beskriver planen för åtgärder men är inte en åtgärd i sig, det väsentliga är genomförandet av demsamma. För att kunna upprätta ett åtgärdsprogram krävs att handledaren tillsammans med arbetslaget har genomfört en kartläggning, som bygger på observationer av eleven i storgrupp, liten grupp och i dennes individuella skolarbete. Om eleven har skolbarnsomsorg så ska den vara med i observationen. Kartläggningen ska innehålla identifiering av elevens styrkor, svårigheter och behov, med beskrivningar gjorda av berörda pedagoger, elevens vårdnadshavare och eleven själv. analys av elevens nuläge med särskilt fokus på elevens styrkor och svårigheter och förslag till åtgärder för att utifrån elevens styrkor hantera elevens svårigheter.