Det systematiska kvalitetsarbetet
|
|
- Julia Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det systematiska kvalitetsarbetet DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET OCH ARBETSPLANENS FRAMTAGANDE Det centrala ordet i Skarpnäcks skolas kvalitetsutvecklingsarbete är systematik. Den viktigaste orsaken till att vi söker sätt att systematisera våra processer är att vi på det sättet hittar effektivare sätt att arbeta med kvalitet i våra processer, vilket leder till bättre resultat. Men det har många positiva delresultat på vägen dit. Bland annat bidrar det till medarbetarnas känsla av sammanhang ökar, eftersom uppdrag och aktiviteter som av medarbetare tidigare kunde betraktas som lösryckta, svårmotiverade och administrativt betungande idag uppfattas som att de tydligt hänger ihop med varandra och med de resultat som uppnås. I förlängningen hoppas vi att de ska bidra till att fungera underlättande. I systematisk kvalitetsutveckling är det centrala nämligen inte att göra saker enligt en på förhand planerad ordning. Det centrala är att göra saker som både är och känns meningsfulla, som hänger ihop och som påverkar varandra positivt i den riktning vi vill driva utvecklingen. 1 Skolans arbetsplan I början av augusti upprättar skolledningen en lokal arbetsplan, där fjolårets resultat i kvalitetsredovisningen är en viktig faktor för vilka målnivåer som fastslås och vilka utvecklingsområden som prioriteras. I arbetsplanen beskrivs ledningens vision för skolan, liksom den värdegrund som ligger till grund för skolans mål, strategier, aktiviteter och förhållningssätt. Där beskrivs skolans organisation under det kommande året, och där beskrivs vilka prioriterade utvecklingsområden förra årets kvalitetsredovisning visat på.
2 På ett antal områden (Utveckling mot kunskapsmålen, Trivsel och trygghet, Ansvar och inflytande, Kultur, Samverkan, Medarbetare och Ekonomi) beskrivs i arbetsplanen vilka mål skolan har, liksom de åtaganden dessa genererar. För varje mål beskrivs också en eller flera strategier som ska utgöra ramen för vilka aktiviteter arbetslagen planerar att genomföra för att nå upp till målen. Dessutom beskrivs i arbetsplanen hur man som vårdnadshavare ska gå tillväga för att uttrycka synpunkter eller klagomål på brister i måluppnåelsen. 2 Arbetslagens arbetsplaner När pedagogerna går i tjänst efter sommarlovet är deras första uppdrag att arbetslagsvis konkretisera skolans arbetsplan i de horisontella arbetslagens egna arbetsplaner för skolåret. Som grund för detta träffas skolans samtliga medarbetare för att ta del av särskilt välfunna delar i arbetslagens arbetsplaner och kvalitetsredovisningar från föregående läsår (utvalda av skolledningen). Därefter påbörjar arbetslagen sina arbeten med att utveckla sina arbetsplaner, enligt en lokalt utarbetad mall, där skolans arbetsplans vision och värdegrund, prioriterade utvecklingsområden, mål, åtaganden och strategier finns uttryckta, med utrymme för arbetslagen att konkretisera samtliga områden. Arbetslagets arbetsplan utgår förutom från skolans arbetsplan också ifrån de resultat som redovisats i arbetslagets egen kvalitetsredovisning från juni. Med utgångspunkt i detta beskriver arbetslaget den teoribas som ligger bakom arbetslagets val av arbetssätt och stoff liksom arbetslagets användning av sina resurser (sin organisation). Skolans mål och åtaganden bryter arbetslaget i sin arbetsplan ner till egna mål för skolåret på samtliga (Utveckling mot kunskapsmålen, Trivsel och trygghet, Ansvar och inflytande, Kultur, Samverkan, Medarbetare och Ekonomi). De didaktiska strategier som beskrivits i skolans arbetsplan konkretiserar arbetslaget i aktiviteter med tillhörande metoder för mätning av måluppnåelse. För varje aktivitet och varje mätmetod finns en namngiven ansvarig pedagog angiven. När arbetslagen har lämnat in arbetsplaner går ledningsgruppen igenom dem och ger arbetslaget gensvar med både särskilt intressanta och kloka formuleringar och utvecklingsområden till exempel avseende otydliga målformuleringar eller bristande stringens från mål via metod och ansvar till mätning av måluppnåelse. Arbetslaget har sedan möjlighet att utveckla sina arbetsplaner innan de fastslås. 3 Skolans pedagogiska revision/resultatdialog I september varje år genomför grundskolechef (hittills biträdande grundskolechef) tillsammans med verksamhetssekreterare en pedagogisk revision, och analyserar tillsammans med Skarpnäcks skolas hela skolledning vilka styrkor och utvecklingsområden som finns på skolan. Revisionen behandlar föregående läsårs resultat avseende elevernas kunskapsnivå (enligt nationella prov, meritvärde, andel godkända etc), om skolans attraktionskraft (andel elever av skolpliktsbevakningsområdets samtliga, brukarenkät, föräldraengagemang etc), och om skolan som arbetsgivare (kompetensutvecklingsplan, medarbetarenkät, personalomsättning etc). Den pedagogiska revisionen skulle kunna leda till att skolans arbetsplan revideras om nya högprioriterade utvecklingsområden skulle framkomma. Syftet med det systematiska kvalitetsutvecklingsarbetet är dock att sådana akuta områden inte ska visa sig, och hittills har det inte heller skett. Den pedagogiska revisionen har däremot påverkat skolans kompetensutvecklingsplan utifrån nya direktiv eller kommunala prioriteringar. 4 Skolans kompetensutvecklingsplan Utifrån arbetsplanerna (skolans och arbetslagens) och förra årets kompetensutvecklingsplan upprättar skolledningen i samråd med samverkansgruppen under september skolans tvååriga kompetensutvecklingsplan. Den beskriver fyra olika huvudsakliga orsaker till att kompetensutvecklingsbehov uppstår.
3 Det första beror på förändringar i uppdraget, som en följd av nya inriktningar i läroplan eller i kommunfullmäktiges budget. En annan orsak kan vara omvärldsförändringar som kräver nya riktningar i till exempel undervisningens innehåll eller teknikanvändning. En tredje orsak är skolans särskilda inriktningar, satsningar och projekt, och en fjärde är kompetensbrist i relation till befintliga uppdrag. Kompetensutvecklingsplanen innehåller också resonemang om de tre nivåerna där kompetensutvecklingsbehovet oberoende av orsak kan finnas - den generella nivån (hela skolan), gruppnivån (särskilda yrkeskategorier, vissa arbetslag, eller för att garantera att kompetensen finns hos en medlem i varje arbetslag, t ex) och individnivån. Bland de områden som är prioriterade utvecklingsområden, liksom i förekommande fall andra områden enligt ovan nämnda orsaksbeskrivning, fastslås vilka som gynnas av kompetensutveckling. Vissa av dessa blir generella kompetensutvecklingsområden för skolan, och andra blir gruppvisa. I planen fastslås vilka av dessa som skall prioriteras under innevarande år, vilket innebär en revidering av de områden som beslutades året innan, och vilka områden som förläggs till planens andra år. 5 Medarbetarsamtal (inkl lönekriterier och individuella kompetensutvecklingsplaner) Skolans lokala anpassning av stadens lönekriterier utgör utgångspunkten för medarbetarsamtalet varje höst. Där slås några prioriterade mål fast, och medarbetarens individuella kompetensutvecklingsplan upprättas. 6 Kontinuerlig resultatjournal Elevernas kunskapsutveckling i samtliga skolämnen dokumenteras kontinuerligt genom en excelmall, där elevens resultat i olika moment journalförs och där elevens nuvarande status i ämnet i relation dels till skolårsmålen och dels till sina egna mål i den individuella utvecklingsplanen närsomhelst kan tas fram för avstämning. Några arbetslag har hittat utvecklat andra modeller för sin journalföring, med samma funktioner. Under 2011/12 planerar vi att denna journalföring i sin helhet ska flyttas sin skolwebben. 7 Återkoppling kvalitetsutmärkelsearbete Skarpnäcks skola deltar sedan flera år i arbetet med stadens kvalitetsutmärkelse. Under senhösten får skolledningen en återkoppling från stadens examinatorer, vilket bidrar att ytterligare belysa våra kvaliteter och våra utvecklingsområden, liksom var systematiken i vårt utvecklingsarbete och i våra processer brister. Denna återkoppling dokumenteras noga, och leder till att vi formulerar handlingsplaner för att förbättra oss identifierade områden. Smärre justeringar åtgärdas omedelbart, medan större förändringar huvudsakligen hänskjuts till arbetsplanen för nästa verksamhetsår. 8 Avstämning och prognos På den studiedag som varje år inleder vårterminen stämmer varje arbetslag av sina resultat mot mål och metodbeskrivningar i arbetsplanen. Elevernas kunskapsresultatnivå i varje skolämne redovisas i relation till skolårets mål och elevernas individuella utvecklingsplaner. Mål ur arbetslagets arbetsplan som arbetslaget bedömer kommer att uppnås till läsårets slut med befintliga resurser och metoder lämnas utan ytterligare åtgärd, eftersom arbetet med dessa kommer att fortgå enligt planen. För eventuella mål som arbetslaget bedömer att de riskerar att inte nå upp till under året utarbetar de en åtgärdsplan, där de beskriver vilka nya insatser de planerar att sätta in för måluppnåelse under vårterminen, tidsplan för detta och vilken pedagog som ansvarar för genomförandet.
4 9 Arbetslagens pedagogiska revisioner/resultatdialog I februari träffar den kompletta skolledningen varje enskilt arbetslag under varsin halv arbetsdag. Revisionens innehåll är tvådelat. Dels resonerar vi om arbetslagets samverkan internt, med ansvarsfördelning och roller, och med spåret, andra kollegor, skolledning, vårdnadshavare och inte minst med elever i sitt handledarskap, sina utvecklingssamtal och sitt arbete med IUP och eventuella åtgärdsprogram. Dels analyserar vi arbetslagets resultat och de val av arbetssätt som ligger bakom dessa. Till lika stor del fördjupar vi oss i de områden där arbetslaget vid sin januariavstämning bedömt att de behövde andra eller ytterligare åtgärder för uppnå sina mål och i hur arbetslaget gått tillväga för att uppnå alla de andra målen. Som sammanfattning summerar vi de särskilda styrkor arbetslaget har, och kommer likt i ett medarbetarsamtal fast på gruppnivå överens om några utvecklingsområden för det kommande året bland det vi talat om, somt för att vi inte är nöjda med nuläget och annat från en redan hög nivå. Utöver den avstämning som den pedagogiska revisionen innebär och det fokus på såväl process som resultat som uppstår finns flera väsentliga positiva effekter. Arbetslagen upplever att de blir sedda och lyssnade till, och etablerar en relation inte bara till "sin" biträdande rektor och till rektor utan till hela ledningsgruppen. För skolledningen innebär det på motsvarande sätt att varje skolledare utvecklar sin kunskap om och sitt strategiska ledarskap för hela skolan, inte bara angående det egna spåret. 10 Rektors medarbetarsamtal och uppdrag Vid medarbetarsamtalet mellan rektor och grundskolechef följs skolans resultatanalys från skolans pedagogiska revision upp, liksom föregående års medarbetarsamtal. Vid samtalet resonerar man också om vilka åtgärder skolan har vidtagit, liksom rektors ledarskap och kompetensutveckling. Samtalet utmynnar i en skriftlig överenskommelse, rektors uppdrag, där årets och de kommande tre årens prioriterade åtgärder/insatser beskrivs. 11 Lönesamtal Med utgångspunkt i medarbetarens utvecklingssamtal på hösten (se 5) genomför biträdande rektor och medarbetaren ett lönesamtal i april, med fokus ligger på måluppnåelse av de överenskomna målen. 12 Kvalitetsutmärkelsearbete För fjärde året i rad, och numera som en del av skolans systematiska linjearbete, kommer Skarpnäcks skola att delta i utmärkelsearbete (hittills stadens eget). Det har varit och kommer att fortsätta vara ett sätt för oss att genomlysa vår verksamhets alla kvalitetsaspekter utifrån givna kriterier, för att identifiera och belysa styrkor och utvecklingsområden. Genom analysen och beskrivningen har vi varje år hittat områden där vi inte arbetar systematiskt, och smärre justeringar åtgärdas omedelbart, medan större förändringar huvudsakligen hänskjuts till arbetsplanen för nästa verksamhetsår. Den uppföljande examinatorsåterkopplingen (se punkt 7) bidrar ytterligare till skolans kontinuerliga kvalitetsutvecklingsarbete. 13 Arbetslagens kvalitetsredovisning Vid terminsslutet varje år redovisar varje arbetslag sina resultat i en kvalitetsredovisning. Den utgår från arbetslagets arbetsplan för skolåret, som formulerades vid läsårsstart i augusti (se punkt 2). I kvalitetsredovisningen redovisar arbetslaget måluppnåelsen för sina mål för skolåret på samtliga rubriker (Utveckling mot kunskapsmålen, Trivsel och trygghet, Ansvar och inflytande, Kultur, Samverkan, Medarbetare och Ekonomi). Dessutom redovisar arbetslagen elevernas kunskapsresultatnivå i varje skolämne, dels i relation till skolårets mål och dels i relation till målnivåerna i elevernas individuella utvecklingsplaner.
5 Dessutom redovisar arbetslagen elevernas nivå på läsutvecklingsschemat, resultat av brukarenkäter och eventuella andra resultat. Särskild betoning läggs vid de mål där arbetslaget i vid avstämningen i januari (se punkt 8) bedömde att måluppnåelse riskerade att inte uppnås, och på det åtgärder som då formulerades, för att säkra att de reviderade åtgärderna givit önskat resultat. Med utgångspunkt i de resultat- och processanalyser som gjordes vid Arbetslagens pedagogiska revisioner (se punkt 9) analyseras i kvalitetsredovisningen orsaker till eventuellt ej uppnådda mål, och kvalitetsredovisningen utmynnar i att arbetslaget formulerar tre prioriterade utvecklingsområden för nästa läsår. 14 Skolans kvalitetsredovisning Arbetslagens samlade kvalitetsredovisningar utgör den huvudsakliga grunden för Skarpnäcks skolas årliga kvalitetsredovisning, som utarbetas av skolledningen i slutet av verksamhetsåret. Kvalitetsredovisningen visar måluppnåelsen i relation till målen som beskrivits i skolans arbetsplan (se punkt 1) på samtliga områden (Utveckling mot kunskapsmålen, Trivsel och trygghet, Ansvar och inflytande, Kultur, Samverkan, Medarbetare och Ekonomi). Dessutom redovisar kvalitetsredovisningen en sammanställning av samtliga elevers kunskapsresultatnivå i alla skolämnen, dels i relation till skolårets mål och dels i relation till målnivåerna i elevernas individuella utvecklingsplaner., liksom elevernas nivå på läsutvecklingsschemat, resultat av brukarenkäter och eventuella andra resultat. Somliga sent inkomna data, som information om resultatet av gymnasieantagningen läggs till kvalitetsredovisningen i augusti. Särskild betoning läggs vid de prioriterade områden som slagits fast i skolans arbetsplan, liksom eventuella ytterligare prioriterade utvecklingsområden från skolans pedagogiska revision eller från analysen av kvalitetsutmärkelseexaminatorernas återkoppling. I kvalitetsredovisningen analyseras orsaker till eventuellt ej uppnådda mål, och kvalitetsredovisningen utmynnar i att skolledningen formulerar tre prioriterade utvecklingsområden för skolan under nästa läsår. Skarpnäcks skolas normer Jag använder ett respektfullt språk och tillåter inte att man trycker ned någon med ord, gester eller blickar Vi tillåter inte bråk, fysiskt eller muntligt, ens på skoj Jag kommer i tid till lektionen och har med rätt material Jag får använda min mobiltelefon under skoltid när jag har ansvarig pedagogs tillåtelse. Jag hjälper till att hålla skolan hel och ren, och lämnar saker på rätt plats Jag ägnar mig åt mitt skolarbete och låter andra arbeta ostört
6 Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Elevens handledare har tillsammans med arbetslaget det operativa huvudansvaret för elevens skolsituation, avseende såväl kunskapsutveckling som personlig utveckling och trivsel. 1 Arbetslagets generella individinriktade insatser Varje vecka har arbetslaget ett gemensamt möte för att diskutera arbetet kring alla elever som arbetslaget tillsammans har ett ansvar för. Var tredje vecka deltar förutom arbetslaget även elevhälsoteamets specialpedagog (som fungerar som ordförande), kurator (för arbetslag 6-9) och biträdande rektor. 1.1 IUP - Individuell utvecklingsplan Skollagen 10 kap 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9. Skollagen 10 kap 13 Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Varje elev påbörjar under terminens första vecka arbetet med sin IUP, individuella utvecklingsplan. Med stöd av sin handledare skissar eleven på sina terminsmål, utifrån de långsiktiga mål som eleven, föräldrarna och handledare enats om vid utvecklingssamtal. Terminsmålen, med tillhörande strategier ska rymma såväl kunskapsutveckling som den sociala utvecklingen. Tillsammans med föräldrarna i hemmet förbereder sig sedan eleven för att slå fast målen i sin individuella utvecklingsplan.
7 Den individuella utvecklingsplanen upprättas i samråd mellan elev, vårdnadshavare, handledare och elevens övriga lärare vid terminens utvecklingssamtal, som ska ha genomförts under terminens början innan den deadline som fastslås i skolans kalendarium. 1.2 Handledarsamtal Varje elev träffar sin handledare kontinuerligt i ett handledarsamtal. I det samtalet görs en kortsiktig planering relaterad till den individuella utvecklingsplanens terminsmål. Den kortsiktiga planeringen följs upp och revideras kontinuerligt med ca 3 veckors intervall. Vid de samtalen finns möjlighet att för både handledare och elev att diskutera eventuella problem i elevens skolsituation. Återkoppling till föräldrarna efter ett handledarsamtal sker i skriftlig form, antingen via skolans mall eller en mall som arbetslaget utarbetat (eller genom att videodokumentera samtalet). 1.3 Skriftliga omdömen Inför terminens utvecklingssamtal får varje elev och dennes vårdnadshavare i åren 1-9 skriftliga omdömen enligt Stockholms stads utarbetade blanketter för skriftligt omdöme. 2 Arbetslagets individspecifika individinriktade insatser 2.1 Åtgärdsprogram Skollagen 3 kap. 7 Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. Skollagen 3 kap. 10 För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Skollagen 3 kap. 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Ett åtgärdsprogram skall alltid upprättas om en elev riskerar att inte nå de mål som överenskommits i den individuella utvecklingsplanen. Delegation att besluta om åtgärdsprogram, att upprätta, att genomföra och att följa upp åtgärdsprogram har getts till elevens handledare, i samråd med sitt arbetslag och i förekommande fall med ämneslärare. Åtgärdsprogrammet beskriver planen för åtgärder men är inte en åtgärd i sig, det väsentliga är genomförandet av densamma. För att kunna upprätta ett åtgärdsprogram krävs att handledaren tillsammans med arbetslaget har genomfört en kartläggning, som bygger på observationer av eleven i storgrupp, liten grupp och i dennes individuella skolarbete. Om eleven har skolbarnsomsorg så ska den vara med i observationen.
8 Kartläggningen ska innehålla identifiering av elevens styrkor, svårigheter och behov, med beskrivningar gjorda av berörda pedagoger, elevens vårdnadshavare och eleven själv. analys av elevens nuläge med särskilt fokus på elevens styrkor och svårigheter och förslag till åtgärder för att utifrån elevens styrkor hantera elevens svårigheter. Utifrån kartläggningen upprättar handledare tillsammans med eleven och vårdnadshavarna ett åtgärdsprogram. På upprättat åtgärdsprogram ska datum för uppföljning uppges. Åtgärdsprogrammall samt mall för uppföljning av åtgärdsprogram (se bilaga 15 och 16). Åtgärdsprogrammet ska omedelbart vid upprättandet kopieras till: alla undertecknare samt till berörda pedagoger. elevhälsoteamets specialpedagog och spårets biträdande rektor ska ha varsin kopia. originalet ska till skolans expedition för arkivering. 2.2 Konsultation var tredje vecka Skollagen 3 kap 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Var tredje vecka deltar elevhälsoteamets specialpedagog (som då fungerar som ordförande), kurator (för skolåren 6-9) och biträdande rektor på arbetslagets möte. Vid det mötet lyfts de elevärenden som arbetslagets allmänpedagogiska kompetens inte är tillräcklig för att genomföra någon/ några av faserna i upprättandet av ett åtgärdsprogram på grund av att arbetslaget uppfattar att problemet bedöms bero på identifierade eller ickeidentifierade specialpedagogiska hinder för lärande bedöms vara av medicinsk natur bedöms vara av social natur eller av en djupare psykologisk natur Om den konsultationen inte leder till att handledaren och arbetslaget känner sig trygga i fortsatt upprättande av åtgärdsprogram beslutar specialpedagog tillsammans med arbetslaget om ärendet är av sådan karaktär (individuellt specialpedagogiskt, medicinskt eller socialt) att det ska anmälas till elevhälsoteamet. Ansvarig för att ärendet förs vidare är specialpedagogen till elevhälsoteamet. Dock är elevens handledare även fortsättningsvis ägare av ärendet i alla kommande faser. Biträdande rektor och specialpedagog kan göra bedömningen att svårigheterna inte är av vare sig specialpedagogisk, medicinsk eller social karaktär, utan beror bristande insatser från arbetslagets pedagoger. I dessa ärenden tar biträdande rektor frågan till skolans ledningsgrupp för hantering. 2.3 Ärendeberedning i elevhälsoteamet Specialpedagogen ska tillsammans med handledare och i samråd med arbetslaget kunna visa på skriftlig dokumentation (början till en pedagogisk kartläggning, se bilaga 17), ett påbörjat åtgärdsprogram gällande bakgrundskunskap, iakttagna styrkor och svårigheter, vidtagna åtgärder och dessas resultat, och eventuellt förslag på insatser. Elevhälsoteamets specialpedagog är föredragande av ärendet på elevhälsoteamets möte.
9 3 Elevhälsoteamets elevinriktade insatser 3.1 Elevhälsoteamet I elevhälsoteamet ingår rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog, biträdande rektor med ansvar för EHT, särskoledelen och skolans SU-verksamhet. Gruppen har möte en gång i veckan, torsdagar Därutöver har biträdande rektor för EHT och specialpedagogen planeringsmöte varje vecka. I elevrelaterade ärenden ingår där också som medlem i teamet den berörda elevens handledare, samt efter beslut i EHT eventuell ytterligare intern eller extern person med relevant specialkompetens som till exempel logoped och psykolog. EHT samarbetar med Stockholms barnhabiliteringar, BUP och socialtjänst mm. 3.2 Mål Målet med arbetet med ett elevärende inom ramen för elevhälsoteamet är att bistå elevens handledare, som även i fortsättningen äger ärendet, i upprättande, genomförande och uppföljning av ett adekvat och effektivt åtgärdsprogram. I arbetet följs rutiner för prioriteringar, beredning, beslut, dokumentation och uppföljning av samtliga elevärenden i EHT-pärmen under fliken pågående ärenden. Avslutade ärenden arkiveras sedan i elevens journal på expeditionen. Ansvarig för dokumentation är biträdande rektor för EHT. 3.3 Arbetsgång för elevhälsoteamet Dagordningen för elevhälsoteamets möte är: 1 Nya ärenden 2 Pågående ärenden 3 Handledare till EHT föredragning enligt tidigare fastlagt schema Nya ärenden Samtliga i EHT kan vara bärare av nya ärenden. När EHT beslutar om att ett elevärende behöver en fördjupad föredragnng fastlås datum och tid då handledare bjuds in till EHT. Vid detta möte kan EHT även besluta om att bjuda in externa funktioner och kompetenser. 1 torsdagar (15-20 minuter) 2 specialpedagog ansvarar för att återkoppla till elevens handledare och meddelar datum och tid. 3 handledare ansvarar för att EHT erhåller all dokumentation om gällande elev vid detta möte Pågående ärenden Genomgång och uppföljning som dokumenteras Handledare till EHT Föredragning enligt tidigare fastlagt schema med respektive elevs handledare närvarande. Åtgärder beslutas, ansvar fördelas och uppföljning och tidpunkt fastlås. 4 Utredning av behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd
10 skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. När det genom anmälan från eleven, vårdnadshavaren, pedagog eller annan framkommer oro att en elev riskerar att inte nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås kommer omedelbart en utredning att starta. Ansvarig för planering av utredningen och delegation av utredningens moment är skolans elevhälsoteam. Utredningen innebär en sammanställning av dokumentation av elevens utveckling och kunskapsnivå. Dessutom kan elevhälsoteamet kalla till utredande möten med anmälaren, med elev, med vårdnadshavare, med elevhälsa, med pedagoger, med skolledare och/eller externa kompetens. Utredningen utgör underlag för rektor eller den rektor har utsett att fatta beslut om särskilt stöd. Handledaren och arbetslaget har delegation att utreda och fatta beslut om åtgärdsprogram som rymmer individuella åtgärder inom ramen för arbetslaget. Specialpedagog har delegation att utreda och fatta beslut om specialpedagogiska insatser i åtgärdsprogram. Biträdande rektor har delegation att utreda och fatta beslut om organisatoriska åtgärder i åtgärdsprogram. Rektor fattar beslut om åtgärder som innebär ökade kostnader (hjälpmedel, personresurser) i åtgärdsprogram, liksom beslut om särskild undervisningsgrupp eller ensklt, eller om anpassad studiegång. Beslut meddelas vårdnadshavaren skriftligen i brev, och anslås för överklagansmöjlighet hos utbildningsnämnden under två veckor. 5 Sammanställning av behovet av särskilt stöd i skolan Varje termin reviderar elevhälsoteamet sin sammanställning över skolans elevers behov av särskilt stöd. Skolans elever placeras på någon av de sju nivåerna: Elev vars utveckling är adekvat i relation till målen i IUP Elev vars utveckling i relation till målen i IUP kräver åtgärdsprogram i enstaka skolämne eller avseende sociala mål, upprättat och genomfört på arbetslagsnivå Elev vars utveckling i relation till målen i IUP kräver åtgärdsprogram, upprättat och genomfört av arbetslag i samråd med/med handledning av elevhälsoteamets representant. Elev vars utveckling i relation till målen i IUP kräver åtgärdsprogram och resursförstärkning riktat till arbetslag. Elev vars utveckling i relation till målen i IUP kräver åtgärdsprogram och individuellt riktad resursförstärkning på hel- eller deltid. Elev vars utveckling i relation till målen i IUP kräver åtgärdsprogram och särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång Elev vars utveckling i relation till målen i IUP kräver annan skolform I nya arbetslag (fsk, år ett, år fyra, år sju) följs sammanställningen av behoven också upp vid höstlovet för att säkerställa korrekt bedömning. Sammanställningen ställs i relation till de personella resurser i form av speciallärare, specialpedagoger, lärare, fritidspedagoger och barnskötare som elevhälsoteamet ansvarar för. 6 Ansökan om verksamhetsstöd för elever i behov av särskilt stöd Utifrån den terminsvisa behovsinventeringen av skolans elevers behov av särskilt stöd revideras årligen skolans ansökningar om individuellt riktat verksamhetsstöd från utbildningsförvaltningen.
11 Till ansökan bifogas aktuella åtgärdsprogram och uppföljningar, pedagogisk kartläggning och eventuella relevanta diagnoser. Ansvarig för upprättande av ansökningar är EHT-ansvarig biträdande rektor och elevhälsoteamets specialpedagog. 7 Särskilda insatser Skollagen 3 kap. 11 Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. Skollagen 3 kap. 12 Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. 8 Vårdnadshavarens rätt att överklaga Skollagen 28 kap 16 Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9, 2. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt enligt 3 kap. 11, eller 3. anpassad studiegång enligt 3 kap. 12. Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning. Beslut av den nämnd som avses i 15 kap. 38 Rektor eller den rektor utsett att kommunicera med vårdnadshavare ansvarar för att vårdnadshavaren tillsammans med beslut som enligt skollagen är möjliga att överklaga också får relevanta överklagandehandlingar och -hänvisningar.
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling
Läs merHandlingsplan - Elevhälsa
Handlingsplan - Elevhälsa Munktorpsskolan Läsåret 2017-2018 Elevhälsoteam Munktorpsskolan Utdrag skollag: För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan
Läs merElever i behov av särskilt stöd
Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7
Läs merElevhälsoplan Österskärsskolan
Elevhälsoplan 2018-2019 Förskoleklass, grundskola, skolbarnomsorg Trygghet - Hälsa - Lärande - Allt hänger ihop! Rektor: Thordis Sjöstrand E-post: thordis.sjostrand@osteraker.se Hemsida: http://www.osteraker.se/osterskarsskolan
Läs merEXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram
EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Läs merHandlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa
Läs merExtra anpassningar och särskilt stöd
Extra anpassningar och särskilt stöd Förebyggande arbete. Organisationen på en skola påverkar elevernas skolgång och möjligheter att nå målen. Rektorn beslutar hur den övergripande organisationen ser ut
Läs mer2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd
2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)
Läs merJOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd
Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd Elevansvarig pedagog Klasslärare, mentor Arbetslag Spec. ped Skollagen 3kap, 3 Info till rektor B E S L U T S P R O T O K O L L ej ÅP REKTOR Utredning Skollagen,
Läs merElevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd
Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever
Läs merDen nya skollagen 2010:800
Den nya skollagen 2010:800 - avsnitt som berör r grundskolan 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning
Läs merELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014
ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se
Läs merElever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014
2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka
Läs merEtt elevärendes gång. Hälsofrämjande. Utveckling mot målen. Förebyggande
Ett elevärendes gång För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot målen ska stödjas och det ska finnas tillgång till
Läs merElevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå
Läs merEHP UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN 2013
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN SID 1 (5) 2013-04-29 EHP 2013 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Läs merELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD
Elever i behov av särskilt stöd har enligt styrdokumenten rättighet att få det stöd de behöver för sin skolgång och utveckling. I Lgr-11 kan vi läsa Läraren ska i samarbetet särskilt uppmärksamma elever
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Bollnäs kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kilafors skola F 9 i Bollnäs kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (8) Skolinspektionens beslut
Läs merElevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument
Elevhälsoplan Storvretaskolan 2013-14 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet
Läs merELEVHÄLSOPLAN. Till stöd för ledning och personal inom grundskolan i Öckerö kommun Beslutsdatum: Barn- och utbildningsnämnden
ELEVHÄLSOPLAN Till stöd för ledning och personal inom grundskolan i Öckerö kommun 2016 2018 Beslutsdatum: 2016-10-19 Beslutande: Barn- och utbildningsnämnden Giltlighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig:
Läs merELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret
ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN Läsåret 2018-2019 Elevhälsa i Håbo Kommun Reglerna för elevhälsoarbetet finns beskriven i Skollagen kapitel 2, 25-27 elevhälsa och kapitel 3, 6-12 där bestämmelser om särskilt
Läs merBarn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess
Förklaringstext till Barn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess UPPMÄRKSAMMA Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från
Läs merenligt utbildningens mål (Skollagen 3 kap 3 ).
UTBILDNINGSFÖRVALTNI UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN K Ä M P E TO R P S S KO L A N KÄMPETORPSSKOLAN Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma alla elever samt bemöta dem utifrån deras förmågor och behov. Med
Läs merElevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan
Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan Uppdaterad 2016-04-04 Elevhälsan Sida 1 Innehåll Inledning 3 Elevhälsoarbete 4 Elevhälsoteam (EHT) 5 Elevhälsoteam (EHT) syfte och organisation...
Läs merElevhälsoplan. Boo Gårds skola 2015/16
Elevhälsoplan Boo Gårds skola 2015/16 1 Innehåll Innehåll... 2 Elevhälsoteamet... 3 Inledning... 4 Pedagogisk utredning... 6 Ansvarsfördelning... 7 Rutiner för elevärenden... 8 Vad gör vi för att upptäcka
Läs merHandlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14
Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende
Läs merRutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015
Rutiner för arbetet med extra ar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015 Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans
Läs merLokal arbetsplan Finnbacksskolan läsåret 2011/2012
Lokal arbetsplan Finnbacksskolan läsåret 2011/2012 Vision När eleven kommer till Finnbacksskolan möts den av personal som den känner förtroende för och som är trevlig att träffa. Eleven har bra relation
Läs merPlan för elevhälsoarbetet i. Grundsärskolan
Plan för elevhälsoarbetet i Grundsärskolan 12 01 25 Alla vi som arbetar i grundsärskolan har ett gemensamt ansvar för våra elevers välbefinnande under skoldagen och att erbjuda dem en god lärandemiljö.
Läs merElevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag
Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att
Läs merElevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete
Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna
Läs merFredrika Bremerskolan Lokal elevhälsoplan Läsåret
Fredrika Bremerskolan Lokal elevhälsoplan Läsåret 2016-2017 Uppdaterad 160824 Att främja hälsa är att lära eleverna livet just som det är" Lars H Gustafsson, 2009 Bakgrund Elevhälsa är en verksamhet i
Läs merMITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist
MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd
ÅTGÄRDSPROGRAM Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Att arbeta med åtgärdsprogram (Skolverket, 2013) Syftet med åtgärdsprogram Redskap för skolpersonal att stödja
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN
2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merBREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar
Läs merSpecialpedagogisk handlingsplan för Tolg skola
Specialpedagogisk handlingsplan för Tolg skola Läsåret 2015-2016 Joachim Åberg Rektor Tolg skola Ewa-Lena Eliasson Specialpedagog Tolg skola Rev. 1 augusti-15. 1. Vision Skolans vision ska vara möjlig
Läs merELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN
Utbildningsförvaltningen Sida 1 (8) Rinkebyskolan ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Beslutad 2013-04-12 Reviderad 2014-11-11 Reviderad 2015-08-21 Reviderad 2016-08-02 SID 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Ansvarsfördelning...
Läs merHandlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun
Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2016-2017 ÖVERTORNEÅ KOMMUN http://www.overtornea.se/sv/barn- -utbildning/ 1. Målsättning - Upprätthålla ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen
Läs merSKARPNÄCKS SKOLA. Arbetsplan
SKARPNÄCKS SKOLA Arbetsplan 2011-12 SKARPNÄCKS SKOLA LEDNINGSDEKLARATION/VERKSAMHETENS IDÉ Varje elev i Skarpnäcks skola är aktiv och kompetent, med en inneboende lust att lära och att utvecklas, oavsett
Läs merElevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015
Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet
Läs merHANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan
HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN Håkantorpsskolan Läsåret 2017/2018 0 Innehåll Elevhälsan Håkantorpsskolan...2 Ansvarsfördelning i elevhälsoarbetet...2 Rektor...2 Specialpedagog...2 Skolsköterska...2 Skolkurator
Läs merRESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar
RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:
Läs merELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN
RINKEBYSKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN Beslutad 13-04-12 SID 2 (7) Innehåll Inledning... 3 Ansvarsfördelning... 3 Elevhälsoteamet... 5 Rutin för skolans arbete med elever i
Läs merReviderad 2014-11-17. Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan
Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Skapat den 2014-08-14 Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Att arbeta med elevhälsa innefattar alla åtgärder som vidtas för att skapa en miljö som främjar
Läs merFörskolans och skolans plan för särskilt stöd
2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare
Läs merElevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015
Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte
Läs merElevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019
Elevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019 Innehåll Elevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019... 1 Inledning... 3 Harmoni och kunskap... 3 Elevhälsoteamet (EHT)... 4 Definition av begrepp... 6 Arbetsgång
Läs merBarn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun
Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument
Läs merHandlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015
Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Reviderad oktober 2014 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se
Läs merElevhälsoplan. Ormstaskolan. för SID 1/11
2013-12-18 SID 1/11 Elevhälsoplan för Ormstaskolan SID 2/11 Innehåll Elevhälsoarbetets syfte och genomförande Överlämnande Rutiner för elevhälsokonferens Bilagor: Anmälan till EHK Kallelse till EHK Protokoll
Läs merLokal elevstödagenda Rindö Skola
2017-08-22 Lokal elevstödagenda Rindö Skola 2017-2018 Vår lokala elevstödsagenda följer Vaxholms Stad Elevstödsagenda och ska ses om ett komplement till denna. Agendan beskriver Rindö Skolas lokala arbete
Läs merElevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016
Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan
Läs merDen kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan
Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan 2017/2018 Bakgrund Elevhälsan ska medverka till att stärka skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete och därigenom stödja elevens utveckling mot
Läs merTÅNGVALLASKOLANS HANDLINGSPLAN för arbete med elever i behov av särskilt stöd
TÅNGVALLASKOLANS HANDLINGSPLAN för arbete med elever i behov av särskilt stöd Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till
Läs merElevhälsoplan Svenstaviks skola
Elevhälsoplan Svenstaviks skola Läsåret 2019-2020 Rektor Jenny Eriksson Rektor Jerry Prestberg Innehållsförteckning Svenstaviks skola... 2 Skolans vision... 2 Skolans elevhälsa... 2 Svenstaviks skolas
Läs merBeslut för grundskola
Beslut Skolinspektionen 2012-10-10 Ulricehamns kommun komrmon@ulricehaita-i.se Rektorn vid Gällstads skola, Marbäcks skola, Tvärreds skola och Vegby skola maria.persson@ulricehamn,se Beslut för grundskola
Läs merElevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor
Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor Senast reviderad den 17/6 2014 Bakgrund En förutsättning för att elever ska uppnå goda studieresultat är att de trivs och mår bra i skolan. Elevhälsa handlar
Läs merBeslut för gymnasieskola
uj Skolinspektionen 1(7) Dnr 44-2018:185 Strömma Naturbrukscentrum AB Org.nr. 559048-8465 claesgoran.claesson@gmail.com Beslut för gymnasieskola efter förstagångstillsyn av Strömma Naturbrukscentrum belägen
Läs merResursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar
Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden
Läs merHågadalsskolan 2015/16
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Hågadalsskolan 2015/16 Reviderad 151202 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800) Utfärdad den 31 maj 2018 Publicerad den 21 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) 2 dels att 3
Läs merPilskolans elevhälsoplan. Läsåret
Pilskolans elevhälsoplan Läsåret 2016 2017 Pilskolans vision Alla elever har rätt att lyckas! 2016-09-26 1 Syfte: Syfte med elevhälsoplanen är att beskriva elevhälsoarbetet, dess arbetsgång och ansvarsfördelning.
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2017:7697 Västerås kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Norra Vallbyskolan i Västerås kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (9) Skolinspektionens
Läs merFöräldraråd 2011-11-30
Agenda Nyheter Uterummet förändras Garantibesiktning av skolan Skolskogen Trafiksäkerhet Tillsyn skolinspektionen Nytt betygssystem Demografi Övriga frågor Syfte med Skolinspektionens tillsyn Skolinspektionens
Läs merHandlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.
Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på
Läs merPLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7
Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)
Läs merElevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16
Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande
Läs merHågadalsskolan 2016/17
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HÅGADALSSKOLAN Reviderad 160818 Hågadalsskolan 2016/17 Elevhälsoplan Elevhälsoplanen ska vara ett stöd och ett verktyg för alla som arbetar med eleverna på vår skola. Skolans elevhälsoarbete
Läs merPolicy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras
Läs merElevhälsoplan. Sickla skola 2014/15. Elevhälsoplan 2014-15. Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarig 2014-09-15 Elevhälsoteamet Rektor
Elevhälsoplan 2014-15 Elevhälsoplan Sickla skola 2014/15 Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarig 2014-09-15 Elevhälsoteamet Rektor POSTADRESS BESÖKSADRESS Sickla skola, 131 83 Nacka Gillevägen
Läs merGamla Uppsala skola Lokal elevhälsoplan Läsåret
Gamla Uppsala skola Lokal elevhälsoplan Läsåret 2016-2017 Uppdaterad 160919 Att främja hälsa är att lära eleverna livet just som det är" Lars H Gustafsson, 2009 Bakgrund Elevhälsa är en verksamhet i skolan
Läs merElevhälsoplan för Björkvallsskolan
Elevhälsoplan för Björkvallsskolan Elevhälsoarbetet: Det står skrivet i skollagen, från och med 1 juli 2011, att en samlad elevhälsa ska finnas på skolan. Elever ska ha tillgång till medicinska, psykologiska,
Läs merRutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd
Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd Rutinen är skapad efter att bestämmelserna kring stödinsatser förändrats från och med den 1 juli 2014. I de nya bestämmelserna används
Läs merElevhälsoplan
Elevhälsoplan 2016-10-31 Inledning Lyrfågelskolan är en F-9 skola belägen i de östra delarna av Trollhättan. På skolan går idag ca 820 elever fördelat på tre skolenheter, F-3, 4-6 och 7-9. Skolan bedriver
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA LÄSÅRET 2011/12 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA LÄSÅRET 2011/12 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA SKOLANS MÅL Eleven mår bra, trivs och är trygg i skolan, utvecklar färdigheter och klarar kunskapskrav. Mentor, den enskilda läraren
Läs merVästbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå
Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12
Läs merElevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden
Revisionsrapport Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden Arboga kommun December 2008 Marie Lindblad 2008-12-03 Marie Lindblad Namnförtydligande Gun-Britt Alnefelt Namnförtydligande Innehållsförteckning
Läs merBJÖRKVALLSKOLANS ELEVHÄLSOPLAN 2018/19
BJÖRKVALLSKOLANS ELEVHÄLSOPLAN 2018/19 Innehåll BJÖRKVALLSKOLANS ELEVHÄLSOPLAN... 1 Inledning... 3 Elevhälsoteamet (EHT)... 4 Definition av begrepp... 5 Arbetsgång för elevhälsoarbetet... 6 Rutiner för
Läs merPlan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan
plan för elevhälsoarbetet 160811 Malmö stad Grundskoleförvaltningen Dammfriskolan 2016-06-22 Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan Elevhälsoarbetet Allas ansvar Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan tar
Läs merRiktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016
Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget
Läs merHandlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015
Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Elevhälsans mål: Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan
Läs merFredrika Bremerskolan Lokal elevhälsoplan Läsåret
Fredrika Bremerskolan Lokal elevhälsoplan Läsåret 2018 2019 Uppdaterad 180613 Att främja hälsa är att lära eleverna livet just som det är" Lars H Gustafsson, 2009 Bakgrund Elevhälsa är en verksamhet i
Läs merElevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017
Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,
Läs merElevhä lsoplän
2016-09-13 Elevhä lsoplän Syfte Solhemsskolans elevhälsoplan ska beskriva främjande, förebyggande och stödjande insatser som bidrar till elevens trygghet, hälsa och lärande. Elevhälsoplanen gäller från
Läs merVästbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå
Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Inledning Dessa riktlinjer är en bilaga till Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och
Läs merSTÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2
Läs merSkolan är till för ditt barn
Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren
Läs merKvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser
Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...
Läs merHandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel
Läs merElevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden
Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden Vallhamra skola år 7-9 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN FÖR VALLHAMRA SKOLA Dokumentet är konkret utformat efter vårt områdes organisation och kompetenser samt beskriver
Läs merHandlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor Läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Syfte... 3 Styrdokument... 3 Handlingsplan för
Läs merSkolan är till för ditt barn
Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du
Läs merElevhälsoplan. Aspenässkolan 2018/19
Elevhälsoplan Aspenässkolan 2018/19 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande
Läs merVI SKA TÄNDA GNISTOR INTE SLÄCKA BRÄNDER ELEVHÄLSOPLAN. Braås skola
VI SKA TÄNDA GNISTOR INTE SLÄCKA BRÄNDER ELEVHÄLSOPLAN Braås skola Innehållsförteckning 1. Braås skola 2 2. Braås skola elevhälsoplan 2 2. 1 Elevhälsoplanens syfte 2 2.2 Elevhälsans uppdrag 2 2.3 Elevhälsans
Läs merHandlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.
Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn
Läs merElevhälsoplan för Tuna skola
Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...
Läs merUppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Klara Gymnasium i Karlstads kommun
Information och Kompetens i Sverige AB Box 5066 121 16 JOHANNESHOV 1 (5) Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Klara Gymnasium i Karlstads kommun Beslut Skolinspektionen bedömer att Information
Läs mer