BUDGET 2015 PLAN

Transkript

1 BUDGET 2015 PLAN

2 Innehåll Inledning... 3 Mål Ekonomiska förutsättningar...11 Budgetramar...14 Finansiell analys...15 Budget- och redovisningsmodell...22 Finansiella rapporter...23 Driftbudget...23 Balansbudget/plan...26 Noter...26 Investeringsbudget...29 Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Räddningsnämnden Västra Skaraborg Vara kommuns revisorer Kommunfullmäktige, Budget (61)

3 Inledning God ekonomisk hushållning För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Vara kommuns definition: - Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. - God ekonomisk hushållning innebär att kommunen har en ekonomisk buffert för att kunna hantera oförutsedda händelser och konjunktursvängningar. - Kommunen, med i princip obegränsad livslängd, ska inte förbruka sina tillgångar för att täcka löpande behov. En god ekonomisk hushållning innebär att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. - Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. - Vara kommun tillämpar fullfonderingsmodellen då kommunen vill ha en rättvisande bild av den finansiella situationen. Verksamhetsperspektiv Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer som ger förutsättningar för att bedriva verksamheterna kostnadseffektivt och ändamålsenligt. För att utveckla kommunen måste man ha en stark ekonomi för att kunna möta konjunktursvängningar, urbanisering och den demografiska förändringen. Övergripande ekonomiska styrprinciper I Vara kommun tillämpas principerna om mål- och visionsstyrning. De ekonomiska målen är överordnade alla verksamhetsmål. Ett ekonomiskt ansvar innebär att inom den ekonomiska ramen utföra verksamhet utifrån de mål som finns. Budgetansvar innebär både ansvar och befogenhet att inom tilldelade budgetanslag bedriva verksamheten på ett effektivt sätt med hög kvalitet samt med hög grad av måluppfyllnad. Ekonomiska ramar Kommunfullmäktige fastställer i november budget för nästkommande år samt plan för de kommande tre åren. Ekonomiska ramar för nämnder och styrelse ska beslutas i juni månad, likaså investeringsbudget. Verksamheten ska bedrivas inom befintliga ramar även om detta medför att de i budgeten angivna målen och riktlinjerna inte helt kan uppnås. Nämnderna förfogar över ett nettobelopp. Nämnden beslutar om resursfördelningen inom nämndens verksamhetsområde. Leder beslutet till väsentlig ändrad service- och/eller verksamhetsnivå i förhållande till fastställda mål och riktlinjer, ska detta beslutas av kommunstyrelse/kommunfullmäktige. Interna hyror och kapitalkostnader ingår i den ekonomiska ramen, vilket innebär att nämnden har fullt kostnadsansvar för dessa kostnader. Kommunfullmäktige, Budget (61)

4 Årsbudget Kommunfullmäktige fastställer i november månad skattesatsen, drift- och investeringsbudget, resultat-, kassaflödes- och balansbudget samt vad som ska uppnås för pengarna uttryckt i mål, prestation och kvalitet för verksamheten. Resursfördelningssystem Ett system för anpassning av verksamheterna när behov och resurser förändras är nödvändigt. Genom ett resursfördelningssystem dels på central nivå, dels på förvaltningsnivå fördelas resurserna efter de behov som finns i verksamheterna med utgångspunkt från den demografiska utvecklingen. Den centrala resursfördelningen görs årligen i samband med framtagandet av ekonomiska ramar. Från och med 2014 har en ny resursfördelningsmodell införts. Den bygger på år 2013 som basår där resurserna fördelas efter både en fast del och en rörlig del. Inom socialnämndens verksamheter sker central resursfördelning inom särskilda boenden, hemtjänst samt inom omsorgen kring personer med funktionsnedsättning. Inom bildningsnämndens verksamheter sker central resursfördelningen inom förskola 1-5, familjedaghem, fritidshem, förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasiet. Nämndernas resursfördelning Bildningsnämnden och socialnämnden ska ha resursfördelningssystem inom de verksamheter där det är lämpligt ur resursfördelningssynpunkt. Över- och underskott Hanteringen av över- och underskott ska skapa förutsättningar för positiva styreffekter i organisationen. Nämnderna får balansera över- och underskott över årsskiftet och inom vissa restriktioner ianspråkta sitt balanserade överskott till driftbudgeten. Resultatenheterna får på motsvarande sätt balansera över- och underskott till efterföljande år. Undantag gäller för avdelningar inom förvaltningen för utveckling och service. Resultatöverföringen ska vara kopplad till graden av måluppfyllelse. Grundprincipen avseende över- och underskott är att 100 % av nämndernas över- och underskott balanseras över årsskiftet och regleras mot nämndernas egna kapital. Resultatenheterna bär underskott till 100 % och får behålla 75 % av överskott. Överföring av över- respektive underskott ska ingå i bokslutsberedningen där nämndernas verksamhet och utfall analyseras. Beslut om överföring fattas av kommunfullmäktige efter förslag från kommunstyrelsen vid behandling av årsredovisningen. Nämnderna får ianspråkta ackumulerat överskott efter särskilda beslut i årsbudgeten. Från och med 2014 läggs budgeterat ackumulerat överskott in i ramen för nämnd som ska använda överskottet. Investeringar Investeringar är en övergripande och strategisk fråga för kommunfullmäktige. Investeringar som tas upp i budgeten ska åtföljas av en beskrivning av investeringen, investerings- och driftkostnadskalkyler samt tidplan. Kommunfullmäktige, Budget (61)

5 Mål Vara kommuns invånare Vara kommuns invånare trivs att bo och leva i kommunen Jag kan rekommendera vänner att flytta hit Jag trivs med att bo och leva i Vara kommun 75 % 75 % 75 % 75 % 75 % 75 % Vara kommun är en bra kommun för barn och ungdomar att växa upp i Vara kommun är en bra kommun för barn och ungdomar att växa upp i 75 % 75 % 75 % Vara kommun har invånare 2015 Vara kommun har invånare Effektmål från lednings- och styrdokument Såväl politiker som chefer inom organisationen arbetar utifrån Vara kommuns styrprinciper Jag arbetar utifrån Vara kommuns styrprinciper 100 % 100 % 100 % Målet mäts genom en fråga i chefs- och politikerenkät vart annat år som lyder; Jag arbetar utifrån Vara kommuns styrprinciper. För att målet ska anses som uppnått ska 100 % svarat instämmer helt eller delvis. Alla medarbetare arbetar aktivt med att utveckla sitt arbetssätt Jag arbetar aktivt med att utveckla mitt arbetssätt 75 % 75 % 75 % Målet mäts genom en fråga i arbetsklimatundersökningen vart annat år som lyder: Jag arbetar aktivt med att utveckla mitt arbetssätt och min verksamhet. För att målet ska anses som uppnått ska 75 % svarat instämmer helt eller delvis. Finans Resultatmål Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 % +/- 2 %. Kommunfullmäktige, Budget (61)

6 Soliditet Soliditeten får under mandatperioden inte understiga 20 %. ö Personal Vara kommuns medarbetare upplever att deras närmaste chef uppfyller de krav de har på en bra ledare Min närmaste chef uppfyller de krav jag har på en bra ledare 80 % 85 % 85 % Målet följs upp genom påståendet "Min närmaste chef uppfyller de krav jag har på en bra ledare" i arbetsklimatundersökningen. För att målet ska anses som uppnått ska 85 % av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. Medarbetarna känner delaktighet i verksamhetens mål Delaktighet i verksamhetens mål 90 % 95 % 95 % På min enhet avsätter vi tid för att arbeta med våra mål 90 % 95 % 95 % Målet följs upp genom påståendet "Jag känner mig delaktig i verksamhetens mål" i arbetsklimatundersökningen. För att målet ska anses som uppnått ska 95 % av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. Varje medarbetare använder minst 5 % av sin arbetstid till utveckling 5 % av arbetstiden används till utveckling 65 % 75 % 75 % Målet följs upp genom påståendet "Jag använder 5 % av min arbetstid till utveckling" i arbetsklimatundersökningen. För att målet ska anses som uppnått ska 75 % av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. Den totala sjukfrånvaron i Vara kommun har halverats till 3 %, år 2015 Sjukfrånvaro 4,0 % 3,5 % 3,0 % Målet följs upp genom kommunens sjukstatistik. Andelen långtidsfriska medarbetare har ökat till 45 %, år 2015 Långtidsfriska 43,5 % 44,5 % 45,0 % Målet följs upp genom kommunens sjukstatistik. Kommunfullmäktige, Budget (61)

7 Kvalitet Vara kommuns invånare blir allt nöjdare med att bo i Vara kommun Nöjd-invånar-index (genomsnitt) 75 % 75 % 75 % Målet följs upp genom ett nöjd-invånar-index i invånarenkäten. Kommuninvånarna litar på att skattemedlen används effektivt Jag litar på att skattemedlen används effektivt i Vara kommun 75 % 75 % 75 % Mål följs upp genom påståendet Jag litar på att skattemedlen används effektivt i kommunen i invånarenkäten. För att målen ska anses som uppnådda ska 75 % av kommuninvånarna instämma helt eller delvis i påståendet. Vara kommuns kunder/brukare är nöjda med kommunens service Nöjd-kund/brukar-index (lägst) 55 % 65 % 65 % Målet följs upp genom nöjd-kund/brukar-index i varje kund/brukarenkät. Vara kommun har nöjda medarbetare Nöjd-medarbetar-index Högre Högre Högre Målet följs upp genom nöjd-medarbetar-index i arbetsklimatundersökningen. Internt miljöarbete Koldioxidutsläppen från resor minskar i förhållande till 2010 års nivå Förbrukning av mängd drivmedel Minskat Minskat Minskat Förnyelsebara drivmedel i förhållande till icke förnyelsebara Ökat Ökat Ökat Andelen ekologiska livsmedel som köps ska öka under perioden Andel ekologiska livsmedel (baserat på kostnader) Ökat Ökat Ökat Alla enheter sorterar sitt avfall i fraktionerna plast, metall, glas, papp, papper och farligt avfall Andel enheter som sorterar sitt avfall Ökat Ökat Samtliga Kommunfullmäktige, Budget (61)

8 Elenergiförbrukningen ska minska i förhållande till 2010 års nivå Antalet förbrukade kwh Minskat Minskat Minskat Fossila bränslen används inte för uppvärmning i kommunens lokaler Antalet pannor som drivs med fossila bränslen i kommunens lokaler Minskat Minskat Minskat Pappersförbrukningen ska minskas i förhållande till 2010 års nivå Mängden inköpt papper per år Minskat Minskat Minskat Andelen vegetariska livsmedel i kommunens kostverksamhet ska öka Andel vegetariska livsmedel (baserat på vikt) Allt utom kött, fisk och skaldjur Ökat Ökat Ökat Vara kommuns medarbetare ska ha ökat sina kunskaper om miljöpåverkan Mina kunskaper om miljöpåverkan har ökat under de senaste två åren Ökat Ökat Ökat Kommunikation Medarbetarna har kunskap om de kommunala förvaltningarnas verksamheter, förutsättningar och mål Jag har kunskap om de kommunala förvaltningarnas verksamheter, förutsättningar och mål 65 % 75 % 75 % Målet mäts genom ett påstående i arbetsklimatundersökningen Jag har kunskap om de kommunala förvaltningarnas verksamheter, förutsättningar och mål. För att målet ska anses som uppnått ska minst 75 % av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. Kommuninvånarna uppfattar att de har tillgång till relevant information om kommunens verksamheter Jag har tillgång till relevant information om kommunens verksamheter 50 % 50 % 50 % Målet mäts genom ett påstående i medborgarenkäten. Jag har tillgång till relevant information om kommunens verksamheter. För att målet ska anses som uppnått ska minst 50 % av de svarande kommuninvånarna instämma helt eller delvis i påståendet. Kommunfullmäktige, Budget (61)

9 Upphandling E-fakturor ska eftersträvas och e-handel tillämpas där så är möjligt Andelen e-fakturor 50 % 50 % 60 % Avtalstroheten ska vara 100 %. Beställarkompetensen ska vara så hög att inga upphandlingar ska upphävas. E-fakturor ska eftersträvas och e-handel tillämpas där så är möjligt. Säkerhet Medarbetarnas säkerhetsmedvetande har ökat från år 2012 till 2014 Jag har kunskap om hur jag arbetar för att förebygga risker Vi arbetar utifrån dokumenterade rutiner kring hälsa och säkerhet på min arbetsplats 65 % 65 % 65 % 65 % 65 % 65 % Målet mäts genom två frågor i arbetsklimatundersökningen. Jag har kunskaper om hur jag ska arbeta för att förebygga risker för mig själv och mina kunder/brukare samt Vi arbetar utifrån dokumenterade rutiner kring hälsa och säkerhet på min arbetsplats. För att målet ska vara uppfyllt ska andelen medarbetare som instämmer helt eller delvis i påståendet öka mellan mätningen 2012 och Kommunens säkerhetsorganisation testas årligen genom övning eller utbildning Genomförd övning/utbildning för säkerhetsorganisationens medlemmar x x x Målet mäts genom avstämning i kommunstyrelsens arbetsutskott varje årsskifte. För att målet ska anses som uppfyllt ska minst hälften av säkerhetsorganisationens medlemmar ha medverkat i övningen/ utbildningen. Sektorsprogram Vara kommuns invånare ska uppleva att kulturen förhöjer livskvaliteten Kulturutbudet förhöjer min livskvalitet 65 % 70 % 70 % Målet mäts genom en fråga i invånarenkäten vart annat år som lyder: Kulturutbudet i Vara kommun förhöjer min livskvalitet. För att målet ska anses som uppnått ska 70 % svarat instämmer helt eller delvis. I kommunen finns ett gott företagsklimat Varas placering i Svenskt Näringslivs årliga ranking (lägst) Företagarnas sammanfattande omdöme om det lokala företagsklimatet (placering av 290 kommuner) Kommunfullmäktige, Budget (61)

10 Arbetet med att stärka entreprenörskap i allmänhet och i unga åldrar i synnerhet, ska intensifieras Antalet nystartade företag Andel elver med valmöjligheten på Lagmansgymnasiet som väljer att starta UF-företag (%) Kommunens internationella arbete skapar möjligheter för barn och ungdomar att känna sig som världsmedborgare Jag känner mig som en världsmedborgare 50 % 75 % 75 % Andel elever som deltagit i ett internationellt projekt/utbyten 50 % 50 % 50 % De utmaningar mänskligheten står inför kan enbart mötas om människor överallt sätter sig in i globala samband, identifierar sig med en större värld och bestämmer sig för att leva med ett globalt ansvar. Ett viktigt initiativ kommer att bli att få människor att känna sig som världsmedborgare. Målet mäts genom en fråga i kund/brukarenkäten till grundskolans årskurs 7 och 9 samt gymnasiets elever som lyder: Jag känner mig som en världsmedborgare. För att målet ska anses uppfyllt ska minst 75 % av de svarande svara instämmer helt eller delvis. Minst en verksamhet inom varje nämnd ska ha deltagit i ett EU/internationellt projekt under mandatperioden Andel resultatenheter som har deltagit i ett EU/internationellt projekt under mandatperioden Antal internationella projekt och utbyten inom kommunen Antal medarbetare som deltagit i ett utbyte/studieresa i ett annat land 75 % 75 % 75 % Fler än föregående år Fler än föregående år Fler än föregående år Öka kunskaperna hos unga om drogers inverkan på hälsan Andel alkoholfria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Andel tobaksfria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Andel narkotikafria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Arbeta för en positiv sjukförsäkringsutveckling Antal i sjuk- och aktivitetsersättning Färre än föregående mätning Färre än föregående mätning Färre än föregående mätning Sjukpenningtal Lägre än föregående mätning Lägre än föregående mätning Lägre än föregående mätning Kommunfullmäktige, Budget (61)

11 Stärka äldresäkerhetstänkandet bland befolkningen Höftledsfrakturer Färre än 19 Färre än 17 Färre än 15 Miljö Öka andelen källsorterat avfall av den totala avfallsmängden Andel källsorterat avfall 25 % 30 % 35 % Användningen av elenergi har minskat Elförbrukningen inom kommunens gränser har minskat med 10 % MWh MWh MWh Utsläppen av näringsämnen till våra vattendrag ska minska Vattenkvaliteten högre högre högre Utsläppen av näringsämnen till våra vattendrag ska minska. Ekonomiska förutsättningar Samhällsekonomiska förutsättningar Starkt skatteunderlag trots svag BNP Svensk ekonomi har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. Det gör att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver ned prognosen för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0 % till 2,1 %. Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 %. Trots kraftigt nedreviderad ekonomisk tillväxt för i år har sysselsättningen utvecklats bättre än väntat. Det innebär att även skatteunderlaget fortsätter utvecklas positivt. Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svag. BNP:s ökning mellan 4:e kvartalet 2013 och 2:a kvartalet i år uppgick enligt preliminära uppgifter till endast 0,1 %. Utvecklingen på olika delområden har varit splittrad. Produktionen i byggbranschen och delar av den privata tjänstesektorn har vuxit snabbt samtidigt som svag export bidragit till att industriproduktionen backat ytterligare. Jämfört med första halvåret 2013 har BNP första halvåret 2014 ökat med 1,9 %. Samtidigt har antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökat med hela 1,6 %. Det innebär att produktionsökningen till mycket stor del kommit till stånd genom ökad sysselsättning och endast till ringa del genom ökad produktivitet. I delar av ekonomin har produktiviteten, enligt nationalräkenskapernas preliminära beräkningar, t.o.m. minskat. SKL:s bedömning är att fortsatta produktionsökningar inom den privata tjänstesektorn i högre grad, än under de senaste åren, kommer att kunna genereras genom ökad produktivitet. Det innebär inte att sysselsättningstillväxten i den privata tjänstesektorn avstannar, men väl att framtida produktionsökningar i högre grad kan klaras utan mer arbetskraft. Kommunfullmäktige, Budget (61)

12 Svag export sänker BNP-prognosen Tillväxten i omvärlden bedöms i år bli väsentligt starkare än 2012 och Framförallt ser läget i euroområdet bättre ut. Tillväxten i omvärlden förväntas emellertid inte nå några högre tal. Sammanräknat beräknas BNP på Sveriges viktigaste exportmarknader växa 1,9 % i år. Det kan jämföras med en genomsnittlig årlig tillväxt på 2,5 % under de två senaste decennierna. Nästa år stärks den internationella konjunkturen något. Exportvägd tillväxt beräknas då öka 2,3 %. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av året. De låga talen gör att SKL tvingas skruva ner den tidigare bedömningen för i år. Nu räknar SKL med att den svenska exporten ökar 2,8 % mellan 2013 och 2014 jämfört med tidigare prognos från april som innebar en ökning på 4,7 %. Den lägre exporttillväxten har i sin tur fört med sig en nedjusterad BNP-prognos. BNP 2014 beräknas öka med 2,1 % jämfört med 3,0 i föregående bedömning. I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer tror sedan årsskiftet en betydande andel av industriföretagen på en ökad exportorderingång. Även inköpschefsindex har pekat i positiv riktning. Mot bakgrund av denna optimism, en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året skett av den svenska kronan är det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. För åren 2016 och 2017 beräknas den internationella tillväxten bli av samma omfattning som 2015, d.v.s. en årlig tillväxt i exportvägd BNP med 2,3 %. Svensk export växer under dessa år med 5,5 6 % per år. Inhemsk efterfrågan har tagit fart Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 %. Det är dubbelt så snabbt som En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Från en nedgång med drygt 11 % i bostadsinvesteringarna 2012 beräknas dessa i år öka med 18 %. Även nästa år beräknas de öka, men då med mer måttliga 8 %. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Varas förutsättningar framöver Under 2013 ökade antalet invånare i Vara kommun med 52 invånare, vilket var ett trendbrott, då befolkningen minskat under många år. Befolkningsprognosen, som kom i februari 2014, visade ändå på att invånarantalet i Vara kommun kommer att minska med ca 100 invånare under den närmaste 5- årsperioden. Det är dock en väsentligt bättre prognos än den som kom 2013 då Vara kommun skulle minska med ca 400 invånare under närmaste 5-årsperioden. Enligt senaste befolkningsprognosen ska Vara kommun minska med ca 40 personer under 2014, men fram till halvårsskiftet 2014 har antalet i stället ökat med 19 personer, vilket är en mycket bättre utveckling. Den nya skatteunderlagsprognosen visar en något större ökning av skatteunderlaget 2015, men svagare utveckling än vad förra prognosen visade. Ändringarna beror främst på att SKL nu räknar med starkare utveckling av arbetade timmar 2014 medan arbetade timmar, timlön och pensionsinkomster har reviderats ner mot slutet av perioden. Detta innebär lägre skatteintäkter för åren Kommunens medfinansiering av utbyggnad av E20 är 48 mkr för att förbättring av vägen ska kunna tidigareläggas, preliminär start För Vara betyder det mycket att få bättre väg till Göteborg både när det gäller godstransporter, arbetspendling och turism. Beslut om att kostnadsbokföra hela beloppet under 2014 är taget i kommunfullmäktige men än så länge har inte alla övriga kommuner tagit detta beslut. När detta är klart kommer soliditeten sjunka med ca 5 procentenheter för Vara kommun. Till det är inte hänsyn tagen i denna budget. Kommunfullmäktige, Budget (61)

13 Skatteintäkter och generella statsbidrag Vara kommun (Mkr) Skatteintäkter 600,9 626,5 647,7 667,9 Utjämningsbidrag 162,3 164,2 170,8 178,3 Kostnadsutjämning -1,3-1,3-1,3-1,3 Regleringsbidrag/avgift 1,4-2,9-7,1-11,6 Strukturbidrag 1,6 1,6 1,6 1,6 LSS-utjämning 1,4 1,4 1,4 1,4 Fastighetsavgift 27,4 27,4 27,4 27,4 Summa: 793,7 816,9 840,5 863,7 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sveriges Kommuner och Landstings prognos. Procentuell förändring BNP 1,5 3,0 3,1 3,4 3,7 3,7 Öppen arbetslöshet 8,0 7,8 7,2 6,7 6,6 6,5 Timlöner, konjunkturlönestatistiken 2,4 2,8 3,2 3,4 3,7 3,7 KPI 0,0-0,2 1,9 2,9 2,9 2,9 Förutsättningar ramberäkning Invånarantal Skattesats, % 21:27 21:27 21:27 21:27 Skatteunderlag, % 2,1 2,4 1,8 1,6 Löneutveckling, % 3,2 3,4 3,7 3,7 Inflation, % 1,9 2,9 2,9 2,9 Effektivitetskrav, % -1,0 0,0 0,0 0,0 Centralt anslag resursfördelning, mkr 0,0 0,0 0,0 0,0 Centralt anslag hyresförluster, mkr 5,0 5,0 5,0 5,0 Centralt anslag ianspråktagande ackumulerat överskott, mkr 7,0 5,0 2,0 2,0 Centralt anslag verksamhetsutveckling, mkr 0,0 0,0 0,0 0,0 Socioekonomiskt bidrag till KS, mkr 2,0 0,0 0,0 0,0 Strukturbidrag gymnasiet, BIN 9,0 6,0 6,0 6,0 Förstärkning förskolan, BIN 2,0 2,0 2,0 2,0 Förstärkning dagverksamhet, SOC 1,0 1,0 1,0 1,0 Kommunfullmäktige, Budget (61)

14 Budgetramar Nämndernas driftbudget/plan, netto Tkr i löpande pris Vara kommuns revisorer Räddningsnämnden Västra Skaraborg Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden varav äldreomsorg Summa nettobudget Nämndernas investeringsbudget/plan Tkr i löpande pris * Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnd Bildningsnämnd Socialnämnd Summa nettobudget *) tkr i budget 2015 och tkr i prognostiserade ombudgeteringar från Förändringar i nämndernas nettobudget Belopp i 2015 års nivå fasta priser Vara kommuns revisorer Effektivitetskrav 1 % Summa Vara kommuns revisorer Kommunstyrelsen Socioekonomiskt tillskott Effektivitetkrav 1 % Flytt kulturstrateg, från BIN Ackumulerat överskott Summa kommunstyrelsen Gemensam räddningsnämnd Västra Skaraborg Effektivitetskrav 1 % Utökad ram Räddningsnämnd Västra Skaraborg Miljö- och byggnadsnämnden Effektivitetskrav 1 % Ackumulerat överskott Summa miljö- och byggnadsnämnden Kommunfullmäktige, Budget (61)

15 Belopp i 2015 års nivå fasta priser Bildningsnämnden Central resursfördelning Ackumulerat överskott Ökade kostnader bad Effektivitetskrav 1 % Strukturbidrag gymnasium Ökade internhyror bad Förstärkning förskolan Flytt kulturstrateg, till KS Summa bildningsnämnden Socialnämnden Central resursfördelning Effektivitetskrav 1 % Förstärkning dagverksamhet Summa socialnämnden Summa förändring totalt Finansiell analys Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Vara kommun används en finansiell analysmodell som benämns RK-modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Den finansiella analysmodellen bygger på fyra perspektiv: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Aspekterna resultat kapacitet och risk kontroll utgör hörnstenar i modellen. RK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömning Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kommunfullmäktige, Budget (61)

16 Det finansiella resultatet Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Riskförhållanden Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Kontroll Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. Finansiella nyckeltal Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. Resultat och kapacitet Intäkter och kostnader (Procentuell förändring) Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Nettokostnadsutveckling 2,8 2,2 3,2 3,9 Skatte-o statsbidragsutveckling 4,5 2,9 2,9 2,8 Beräknat invånarantal Kommunal utdebitering, % 21,27 21,27 21,27 21,27 Nettokostnadsutvecklingen för år 2015 är 2,8 % jämfört med Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar med hela 4,5 % mellan 2014 och 2015, vilket beror på att befolkningen ökade i Vara kommun under 2013, vilket skatteintäkterna baseras på. Kostnadsandel (procentandel) Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Nettokostnadsandel 97,2 96,5 96,8 97,9 Driftskostnadsandel 98,4 98,3 99,0 100,5 Nettokostnader som andel av skatter och generella statsbidrag är ett mått som visar hur stor andel av kommunens intäkter som förbrukas av löpande driftsverksamhet. Generellt brukar en nettokostnadsandel under 98 % betraktas som god ekonomisk hushållning, då sett över en längre tidsperiod, bedöms kunna finansiera sina reinvesteringar och nödvändiga nyinvesteringar. Nettokostnadsandelen för Vara kommun uppgår till % under perioden. Driftskostnadsandelen, där även de finansiella posterna ingår, uppgår till % under perioden. Kommunfullmäktige, Budget (61)

17 Årets investeringar Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Nettoinvesteringar (mkr) 133,9 70,7 61,3 54,2 Nettoinvesteringar/avskrivningar (%) Nettoinvesteringarna för budget 2015 består av 89,2 mkr för 2015 och ombudgeterade investeringar från 2014 på 44,7 mkr enligt prognos i augusti Nettoinvesteringarna, inklusive ombudgeteringar från år 2014, beräknas till 134 mkr år 2015, vilket motsvarar 280 % av avskrivningarna. Kommunen beräknar att investera för totalt 320 mkr under perioden Oftast är det dock en förskjutning i tiden för investeringarna. Skattefinansieringsgrad av investeringarna (procent) Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Skattefinansieringsgrad Skattefinansieringsgrad: Årets resultat samt av- och nedskrivningar/nettoinvesteringar. Skattefinansieringsgraden är låg år 2015, 45 %, då investeringsnivån fortfarande är hög. Likvida medel används för att finansiera investeringarna men även checkräkningskrediten beräknas användas till viss del. Under resten av planperioden är investeringarna lägre och kommunen finansierar 90-99% av investeringarna. Årets resultat FULLFONDERINGSMODELL Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Årets resultat (mkr) 12,5 13,7 8,3-4,9 Årets resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 1,6 1,7 1,0-0,5 BLANDAD MODELL Årets resultat (mkr) 5,7 10,4 7,5-2,3 Årets resultat/skatteintäkter och generellt statsbidrag (%) 0,7 1,3 0,9-0,2 För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning är tumregeln att resultatet ska uppgå till ca 2 % v skatteintäkter och generella statsbidrag. År 2015 är resultatet budgeterat till 12,5 mkr och år till 13,7 mkr, 8,3 mkr och -4,9 mkr. För 2015 finns ett effektivitetskrav på 1 % på alla verksamheter, vilket motsvarar ca 7,5 mkr. Strukturbidrag till gymnasiet uppgår till 9 mkr för 2015 och 6 mkr från 2016 och framåt. Soliditet (procent) Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Soliditet 26,7 27,3 27,9 27,1 Soliditeteten (eget kapital/totala tillgångar) som mäter den långsiktiga betalningsstyrkan förbättras från år 2015 till år 2018 med 0,4 procentenheter. Kommunfullmäktige, Budget (61)

18 Skuldsättningsgrad (procent) Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Total skuldsättningsgrad varav avsättningsgrad varav kortfristig skuldsättningsgrad - varav långfristig skuldsättningsgrad Kommunens skuldsättningsgrad minskar från 73 % till 71 % under perioden Kommunalskatt Vara kommun 2014 Västra Götaland 2014 Riket 2014 Kommunens skattesats 21,27 21,21 20,65 Regionens skattesats 11,13 11,13 11,20 Total skattesats 32,40 32,34 31,85 Kommunens utdebitering på 21,27 är 6 öre högre än genomsnittet i kommunerna i Västra Götalands län och 62 öre högre än genomsnittet i kommunerna i Sverige. Risk - Kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Likvida medel (mkr) 2,0 7,8 6,5 9,3 Balanslikviditet (%) 22,3 25,4 26,6 29,5 Rörelsekapital (mkr) -132,9-141,9-142,0-140,8 Likviditeten för kommunen har sjunkit p.g.a. höga investeringsnivåer. Kommunen har en checkkredit på 100 mkr. Användandet av checkkrediten är 9-25 mkr under perioden Att rörelsekapitalet är så lågt beror på låg likviditet. Utav de kortfristiga skulderna är semesterlöneskulden till personalen ca 37 mkr, vilken inte betalas ut på kort sikt. Pensionsåtagande (mkr) Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Total pensionsskuld 418,1 415,8 416,6 423,1 Pensionsskuld intjänad innan 1998 Pensionsskuld intjänad fr.om ,8 380,5 379,7 382,3 34,3 35,3 36,9 40,8 Den totala pensionsskulden ökar med 5 mkr under budgetperioden. Pensionsskulden som är intjänad före 1998 minskar med 1,5 mkr medan pensionsskulden som intjänats och intjänas efter 1998 ökar med 6,5 mkr. Finansiella mål Resultatmål Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 % +/- 2 %. Kommunfullmäktige, Budget (61)

19 Soliditet Soliditeten får under mandatperioden inte understiga 20 %. God ekonomisk hushållning För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Vara kommuns definition: - Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. - God ekonomisk hushållning innebär att kommunen har en ekonomisk buffert för att kunna hantera oförutsedda händelser och konjunktursvängningar. - Kommunen, med i princip obegränsad livslängd, ska inte förbruka sina tillgångar för att täcka löpande behov. En god ekonomisk hushållning innebär att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. - Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. - Vara kommun tillämpar fullfonderingsmodellen då kommunen vill ha en rättvisande bild av den finansiella situationen. Verksamhetsperspektiv Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer som ger förutsättningar för att bedriva verksamheterna kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Sammanfattande kommentarer Årets resultat år 2015 är budgeterat till 12,5 mkr och ligger därmed inom kommunfullmäktiges beslutade målintervall som är baserat på fullfonderingsmodellen. Soliditeten (den långsiktiga betalningsstyrkan) förbättras från 2015 till Soliditeten ligger över kommunfullmäktiges beslutade miniminivå under hela perioden. Nettoinvesteringarna uppgår till 133 mkr år 2015 (inkl ombudgeteringar från 2014), men sjunker för varje år under planperioden Likviditeten är låg och checkräkningskrediten behöver användas under hela planperioden, upp till 25 mkr Pensionsförpliktelserna ökar med 5 mkr under perioden. Hela pensionsskulden är upptagen som avsättning i balansräkningen och har återlånats i sin helhet. Kommunfullmäktige, Budget (61)

20 Finansiella indikatorer Årets resultat fullfondering, mkr 12,5 13,7 8,3-4,9 Årets resultat blandad modell, mkr 5,7 10,4 7,5-2,3 Årets resultat fullfondering/skatteintäkter, statsbidrag % Årets resultat blandad modell/skatteintäkter, statsbidrag % 1,6 1,7 1,0-0,5 0,7 1,3 0,9-0,2 Soliditet % 26,7 27,3 27,9 27,1 Långfristig låneskuld, mkr Pensionsskuld, mkr Nettoinvesteringar, mkr 133,9 70,7 61,3 54,2 Nettoinvesteringar/avskrivningar, % Investeringar 2015 består av 89,2 mkr för 2015 och 44,7 mkr ombudgeterade från 2014 enligt prognos i augusti Diagram Kommunfullmäktige, Budget (61)

21 Kommunfullmäktige, Budget (61)

22 Budget- och redovisningsmodell Kommunens budgetmodell består av driftbudget, investeringsbudget, resultatbudget, finansieringsbudget samt balansbudget. Driftbudget och investeringsbudget Driftbudgeten och investeringsbudgeten är de två huvuddelarna i den interna budgeten. I denna beskrivs de ekonomiska ramarna för kommunens nämnder och styrelser, för olika verksamhetsområden samt för de interna resultatenheterna. I driftbudgeten budgeteras de olika verksamheternas kostnader och intäkter inkl interna kalkylmässiga kostnader. I investeringsbudgeten budgeteras de planerade investeringarna inkl beräknad ombudgetering. Externbudget Med externbudget avses de andra delarna i modellen, resultatbudgeten, finansieringsbudgeten och balansbudgeten. Dessa syftar till att utåt ge en rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och planerade utveckling. Resultatbudget Resultatbudgetens uppgift är att beskriva och förklara det planerade ekonomiska resultatet för kommunens samlade verksamhet. Resultatbudgeten utmynnar i förändringen av kommunens egna kapital eller vad som inom den privata sektorn kallas för årets "vinst" eller "förlust". Kassaflödesanalys/Finansieringsbudget Kassaflödesanalysen, som visar vilka medel som tillförs från den löpande verksamheten, hur investeringsverksamheten har finansierats och hur finansieringsverksamheten har skett, resulterar i förändring av likvida medel. Balansbudget Medan resultatbudgeten och finansieringsanalysen beskriver vad som planeras hända under året visar balansräkningen den ekonomiska ställningen vid årets utgång. Balansräkningen visar vilka tillgångar kommunen förfogar över och hur dessa finansierats antingen med eget kapital eller externt kapital i form av skulder. Kommunfullmäktige, Budget (61)

23 Finansiella rapporter Driftbudget Driftbudget, tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 KOSTNADER Vara kommuns revisorer Räddningsnämnden Västra Skaraborg Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden SUMMA KOSTNADER INTÄKTER Vara kommuns revisorer Räddningsnämnden Västra Skaraborg Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden SUMMA INTÄKTER NETTOKOSTNADER Vara kommuns revisorer Räddningsnämnden Västra Skaraborg Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden SUMMA NETTOKOSTNADER Kommunfullmäktige, Budget (61)

24 Resultatbudget/plan Driftbudget/plan , mkr Nämndernas intäkter, not 1 Nämndernas kostnader, not 2 - varav beräkn ack överskott Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan ,4 151,4 153,2 159,1 166,1 174,6-861,5-862,4-876,9-897,5-928,0-966,4 0,0-8,6-7,5-7,0-2,0-2,0 Avskrivningar, not 3-37,2-39,6-47,9-50,3-52,2-53,7 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -704,3-750,6-771,6-788,7-814,0-845,5 Skatteintäkter, not 4 569,6 579,3 600,9 626,5 647,7 667,9 Generella statbidrag m.m., not 5 Finansiella intäkter, not 6 Finansiella kostnader, not 7 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 176,3 180,0 192,8 190,4 192,8 195,8 2,3 0,5 0,4 0,6 0,5 0,6-46,8-7,4-10,0-15,1-18,6-23,7-2,9 1,8 12,5 13,7 8,3-4,9 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT -2,9 1,8 12,5 13,7 8,3-4,9 Kommunfullmäktige, Budget (61)

25 Kassaflödesbudget/plan Kassaflödesbudget/ plan , mkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -2,9 1,8 12,5 13,7 8,3-4,9 Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamh. före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning av kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten 37,2 39,6 47,9 50,3 52,2 53,7 14,2-2,0-8,9-2,3 0,7 6,6 48,5 39,4 51,5 61,7 61,2 55,4 10,9 52,6-2,3-4,3-4,4-4,6-0,1 0,0 0,0-0,1-0,1-0,1-8,9 35,3-19,0 19,2 3,3 6,2 50,4 127,3 30,2 76,5 60,0 57,0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillg.. *) Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksam heten -109,4-136,5-89,2-70,7-61,3-54,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-109,3-136,5-89,2-70,7-61,3-54,2 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering av skuld 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksa mheten 1,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 57,0 0,0 0,0 0,0 1,5 0,0 57,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut -57,4-9,2-2,0 5,8-1,3 2,8 67,2 13,2 4,0 2,0 7,8 6,5 9,8 4,0 2,0 7,8 6,5 9,3 *) Ombudgeteringar ingår inte här då de är medräknade från föregående år. Kommunfullmäktige, Budget (61)

26 Balansbudget/plan Balansbudget/plan , mkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Anläggningstillgångar 746,9 849,6 833,9 854,3 863,4 863,9 SUMMA ANLÄGGNINGSTILL GÅNGAR, not 8 746,9 849,6 833,9 854,3 863,4 863,9 Förråd, not 9 2,3 1,8 1,8 1,9 2,0 2,0 Kortfristiga fordringar, not 10 94,5 32,1 34,4 38,7 43,1 47,6 Likvida medel, not 11 9,6 4,0 2,0 7,8 6,5 9,3 SUMMA OMSÄTTNINGSTILL GÅNGAR 107,1 37,8 38,2 48,4 51,5 58,9 SUMMA TILLGÅNGAR 854,0 887,4 872,1 902,7 915,0 922,9 EGET KAPITAL 257,0 220,3 232,8 246,5 254,9 250,0 varav årets resultat -3,0 1,8 12,5 13,7 8,3-4,9 Avsättningar pensioner, not ,8 426,5 418,1 415,8 416,6 423,1 Andra avsättningar 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 AVSÄTTNINGAR 439,8 427,0 418,1 415,8 416,6 423,1 Långfristiga skulder 10,8 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 Kortfristiga skulder, not ,4 190,1 171,1 190,3 193,6 199,7 SKULDER 157,2 240,1 221,2 240,4 243,7 249,8 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 854,0 887,4 872,1 902,7 915,0 922,9 Noter Not 1 Verksamhetens intäkter Driftbudget mkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Verksamhetens intäkter 319,3 257,4 270,0 Interna hyror -50,9-51,6-61,3 Övriga interna intäkter -74,0-54,5-55,6 NÄMNDERNAS INTÄKTER ENL. RESULTATRÄKNINGEN 194,4 151,4 153,2 Kommunfullmäktige, Budget (61)

27 Not 2 Verksamhetens kostnader Driftbudget mkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Verksamhetens kostnader enl. driftbudgeten , , ,6 Kapitalkostnader 53,9 60,6 71,0 Avskrivning långfrist fordran Levene Arena AB Avskrivning långfrist fordran Vara konstgräs AB -0,3-0,3 0,0-0,2-0,2 0,0 Personalkostnadsförändring 0,0-2,0-2,0 Centralt anslag hyresförluster -1,0-5,0-5,0 Verkliga personalomkostnader -103,2-140,7-143,1 Kalkylerade personalomkostnader 124,6 140,7 145,1 Kalkylerad personalförsäkring 26,2 26,2 27,0 Pensionsutgifter inklusive löneskatt -30,8-41,7-42,1 Förändring semesterlöneskuld -2,0-0,5-1,0 Avsatt till pensioner 0,0 13,1 11,2 Avsättning för särskild löneskatt 0,0 3,2 2,7 Realisationsvinst/förlust 0,9 0,0 0,0 Fastighetsskatt och försäkring 1,0 0,0 0,0 Interna hyror 50,9 51,6 61,3 Övriga interna hyror 74,0 54,5 55,5 Nämndernas kostnader enligt resultaträkningen -861,5-862,4-876,9 Not 3 Avskrivningar Avskrivningar mkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Planenliga avskrivningar -37,2-39,6-47,9 Summa avskrivningar -37,2-39,6-47,9 Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt m.m. mkr Skatteunderlag 1000-tals skkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Allmän kommunalskatt 573,0 580,5 599,6 Skatteavräkning -3,4-1,2 1,3 Summa skatteintäkter 569,6 579,3 600,9 Not 5 Generella statsbidrag Generellt statsbidrag mkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Inkomstutjämningsbidrag 150,6 149,5 162,3 Utjämning LSS 5,6 3,6 1,4 Fastighetsavgift 25,3 25,1 27,4 Regleringsbidrag 7,1 3,4 1,4 Strukturbidrag 0,0 1,6 1,6 Kostnadsutjämningsavgift -12,3-3,1-1,3 Summa generella statsbidrag 176,3 180,0 192,8 Kommunfullmäktige, Budget (61)

28 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter mkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Medelsplacering 1,9 0,1 0,2 Dröjsmålsränta mm 0,4 0,4 0,2 Summa finansiella intäkter 2,3 0,5 0,4 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader mkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Lån 0,0-0,7-0,8 Tillfälliga lån 0,0-0,6-0,2 Övriga finansiella kostnader -1,0-0,8-0,8 Avskrivning fordringar bolag 0,0 0,0-0,5 Sänkt diskonteringsränta pensioner Finansiell kostnad pensionsskuld -33,2 0,0 0,0-12,6-5,3-7,7 Summa finansiella kostnader -46,8-7,4-10,0 Not 8 Anläggningstillgångar, mark och inventarier Mkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Ingående planenligt restvärde 674,8 752,7 849,6 Årlig förändring 72,1 96,9-15,7 Årets köp och försäljning 109,3 136,5 89,2 Årets avskrivningar -37,2-39,6-47,9 Minskade långfr fordringar 0,0 0,0-57,0 Utgående balans 746,9 849,6 833,9 Not 9 Förråd och varulager Förråd mkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Förråd 2,3 1,8 1,8 Summa förråd och varulager 2,3 1,8 1,8 Not 10 Kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar mkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Kundfordringar 9,7 13,0 13,3 Övriga fordringar 84,8 19,1 21,1 Kortfristiga fordringar 94,5 32,1 34,4 Not 11 Kassa och bank (Likvida medel) Likvida medel mkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Likvida medel 1/1 67,2-9,3 4,0 Årlig förändring -57,6 13,3-2,0 Likvida medel 31/12 9,6 4,0 2,0 Kommunfullmäktige, Budget (61)

29 Not 12 Avsättningar till pensioner Avsättning till pensioner mkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Pensioner intjänade före ,7 317,1 308,9 Pensioner ÖK-SAP 2,0 1,4 1,0 Pensioner exkl ÖK-SAP 24,7 24,7 26,6 Pensioner förtroendevalda 1,5 0,0 0,0 Summa pensionsskuld 353,9 343,2 336,5 Löneskatt 85,9 83,3 81,6 SUMMA PENSIONSSKULD INK LÖNESKATT 439,8 426,5 418,1 Not 13 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder mkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Leverantörsskulder 15,7 21,4 21,9 Personalskatter 8,9 10,0 10,2 Interimsskulder 31,3 32,4 33,2 Tillfälliga lån 0,0 31,4 8,6 Momsskuld 0,0 1,0 1,0 Kortfristig skuld VA 0,6 0,6 0,6 Upplupna sociala avgifter 9,5 10,5 10,8 Upplupen semesterlön 35,8 34,9 35,7 Upplupna löner, okomp övertid 5,3 6,3 6,5 Upplupen pensionsskuld individuell del Upplupen särskild löneskatt individuell del 18,6 17,6 18,0 4,7 3,8 3,9 Skulder till bolagen 10,9 19,3 19,8 Förutbetalda skatteintäkter 3,8 0,0 0,0 Övriga skulder 1,3 0,9 0,9 Kortfristiga skulder 146,4 190,1 171,1 Investeringsbudget Investeringsbudget 2015/Plan Bokslut 2013 Prognos 2014 Ombudget Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kommunstyrelsen Miljö-och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Summa nettoinvesteringar Kommunfullmäktige, Budget (61)

30 Investeringsbudget/plan sammandrag Löpande priser, tkr Ombud från 2014 Ny budget 2015 Total budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Summa KS/Tekniska utskottet Ordinarie ramtilldelning Förvaltningslokaler Bildningsnämndens lokaler Förskolelokal Torsgårdsskolan GP-byns förskola Alléskolan, lokaler Alléhallen Nybyggnad bad Vara Ombyggnad Nästegårdsbadet Rivning/ombyggnad bad Vara Förändr Konserthusgymnasium Metodkök för utbildning Turning Torsbo Socialförvaltningens lokaler Dagverksamhet Särskilda åtgärder fastigheter Utsmyckning yttre miljöer Tomtområde Vara, expl Ny- och ombyggn gator och vägar Smedjegatan och Tingshusgatan GC-väg Vara-Arentorp (tot kostn) GC-väg Arentorp skolaidrottsplatsen (tot kostn) Byggnation cykelväg Emtunga-Önum skola (tot kostn) Uppskyltning cykelvägar Gatumiljö torget; Hotellg, Sveag, Drottng, Badhusg Lyskraft Vara Tätortsvandring Flyttning av tennisbanor Omläggning Torgatan, Storgatan Vatten- och avlopp Avloppsledning Kvänum Kommunfullmäktige, Budget (61)

31 Löpande priser, tkr Dagvattenledning Arentorp Avloppsledningar Smedtofta Lassagårdens vattenverk Summa KS/Tekniska utskottet Ombud från 2014 Ny budget 2015 Total budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Summa KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie ramtilldelning IT-investeringar Ärendehanteringssystem E-arkiv SUMMA KOMMUNSTYRELSEN SUMMA KS/TEKNISKA UTSKOTTET BILDNINGSNÄMNDEN Ordinarie ramtilldelning Datorer 1:1 skolan SUMMA BILDNINGSNÄMNDEN MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Ordinarie ramtilldelning Digitalt bygglovarkiv SUMMA MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN Ordinarie ramtilldelning SUMMA SOCIALNÄMNDEN SUMMA INVESTERINGAR TOTALT Summa per år, genomsnitt Kommunfullmäktige, Budget (61)

32 Kommunstyrelsen Ordförande: Fredrik Nelander Förvaltningschefer: Gert Norell Andel av nettodriftskostnad Teresa Kalisky Driftsammandrag, netto. Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över- /underskott Investeringssammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Jämförelsetal Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Nettodriftskostnad per invånare Andel av nettodriftskostnad % ,1 13,5 12,8 13,2 Kommunfullmäktige, Budget (61)

33 Sammandrag av driftskostnaderna, netto per verksamhet Driftkostnad för 2015 (inkl. kapitalkostnader och internhyra) Bruttokostnad Intäkt Nettokostnad AVDELNINGAR Tillväxt och utvecklingsavd Stab Kansliavdelning IT avdelning Personalavdelning Ekonomiavdelning VERKSAMHETSOMRÅDEN Administration Mark-och fastighetsförvaltning Anläggning/underhåll av gator och vägar Parker, grönområden och lekplatser Vatten- och avlopp Kostavdelning Avfallshantering Enskilda vägar Lokalvårdsenhet Nämnden totalt Enligt budgetram Investeringar sammandrag, netto per verksamhet Nettokostnader i tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Gemensamt kommunhus Kommunstyrelsen övrigt Markexploatering Planverksamhet Datautrustning Arkiv Gemensam adm FUS Metodkök för utbildning Lärcentrum Mark- och fastighetsförvaltning Lyskraft Ny- och ombyggnad gator och vägar Parker, grönområden, lekplatser Vatten -och avloppshantering Nettoinvesteringar Kommunfullmäktige, Budget (61)

34 Driftsammandrag, netto. Förvaltningen för utveckling & service Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över- /underskott Investeringssammandrag, netto. Förvaltningen för utveckling & service Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Driftsammandrag, netto. Tekniska förvaltningen exkl. VA Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över- /underskott Investeringssammandrag, netto. Tekniska förvaltningen exkl. VA Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Kommunfullmäktige, Budget (61)

35 Driftsammandrag, netto. Vatten och avlopp Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över- /underskott Investeringssammandrag, netto. Vatten och avlopp Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Styrelsens ansvarsområde Kommunfullmäktige ska ges förutsättningar att arbeta så att den politiska debatten stimuleras. På kommunfullmäktiges uppdrag har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för kommunens ekonomi, verksamhet och utveckling och ska ge kommunfullmäktige underlag för de ekonomiska ramarna. Kommunstyrelsen är kommunens ledningsorgan. Arbetet kännetecknas av strategisk inriktning och helhetsperspektiv och sker direkt mot nämnderna. Med tanke på det ansträngda ekonomiska läget kan det finnas ett behov av fördjupad uppföljning inom samtliga verksamhetsområden liksom starkare styrning för att nödvändiga strukturförändringar genomförs. Kommunstyrelsens arbetssätt ska präglas av helhet, tydlighet och en öppenhet för förändring och nytänkande. Den enskilde ska på ett snabbt och enkelt sätt kunna få information om kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar även för planfrågor, parkeringsövervakning, renhållningsskyldighet enligt miljöbalken och renhållningsordning, huvudmannaskap för vatten och avlopp samt förvaltning av fast egendom. Styrelsen ansvarar för salutorg och övrig allmän platsmark, flytta fordon samt hantera bidrag till väghållning och annan kommunteknik. Produktion och distribution av kost till bildningsnämnden och socialnämnden ingår också. Fr.o.m kommer kommunens ägande av samtliga bolag att samlas i en äkta koncern. Idag står Varabostäder AB, Vara Industrifastigheter AB och Vara Horse Arena AB utanför koncernen, dock med ett hundraprocentigt kommunalt ägande. Kommunens rätt som ägare blir tydligare då moderbolaget blir ett forum för att hantera ägarrätten samt av likvärdig behandling av bolagen. Styrelsens uppgift/uppdrag Inom kommunstyrelsen finns förvaltning för utveckling och service samt tekniska förvaltningen. Förvaltningen för utveckling och service ska stödja kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i dess ledande roll. Det betyder att ta fram väl genomarbetande förslag inför beslut och att effektivt verkställa tagna beslut. Kommunfullmäktige, Budget (61)

36 Förvaltningarna ska bistå andra förvaltningar och enheter med olika typer av tjänster. De produkter, tjänster som erbjuds ska vara prisvärda och av hög kvalitet och de som utnyttjar tjänsterna ska uppleva att de bemöts på ett positivt sätt. Styrelsen har som uppgift och övergripande mål att ta ett politiskt samlat grepp över strategiska frågor inom områdena organisation och personal. Genom policyskapande beslut ska grunden läggas för en framgångsrik personalpolitik som ger förutsättningar för kommunens medarbetare att trivas i sitt arbete, utvecklas i sin yrkesroll och uppleva kommunen som en bra arbetsgivare. Styrelsen ska planera, samordna och verkställa kommunens husbyggnadsverksamhet samt förvalta kommunens fastigheter. Styrelsen ska verkställa extern in- och uthyrning av lokaler. Anläggning, drift och underhåll av gator, parker, grönområden, lekplatser, gatubelysning, va-nät, pumpstationer, reningsverk samt vattenverk ingår också. Framställa mat och distribuera denna till äldreomsorgen och skolan är en annan uppgift. I uppdraget ingår också stöd till väghållning, energiförsörjning samt trafiksäkerhetsärenden. Den administrativa personalen svarar för försäljning av fastigheter åt kommunstyrelsen enligt gällande taxor. Ekonomiska förutsättningar driftbudget Ekonomin börjar bli alltmer ansträngd trots olika effektiviseringsåtgärder. Resurser för utvecklingsinsatser, som omfördelas 2014 p.g.a. kostnader för att genomföra valen, har inte kunnat återställas. På sikt måste väsentligt mycket mer medel skjutas till för att nå de verksamhetsmål som har satts upp. I ramen finns ett ianspråktagande av ackumulerade överskott om 2 mkr för att använda till utvecklingsinsatser. Ekonomiska förutsättningar investeringsbudget Effektmål Kommunen uppfattas som tillgänglig, öppen och förtroendeingivande Tillgängliga och öppna allmänna miljöer 75 % 75 % 75 % Vara kommuns personal bemöter mig på ett bra sätt 75 % 75 % 75 % Det är lätt att få kontakt med rätt person när man ringer Vara kommuns växel 75 % 75 % 75 % Andelen tillgänglighetsinventerade besöksmål 80 % 90 % 100 % Målet följs upp genom påståendena Jag upplever kommunens allmänna miljöer som tillgängliga och öppna i kund/brukarundersökningar och Vara kommuns personal bemöter mig på ett bra sätt och Det är lätt att få kontakt med rätt person när man ringer Vara kommuns telefonväxel" i invånarenkäten vart annat år. För att målet ska anses som uppnått ska 75 % av respondenterna instämma helt eller delvis i påståendena. Vara kommuns lyskraft ökar vår status som mötesplats i regionen Handelsindex, totalt Konserthusbesökare varav barn & unga Målet mäts genom två indikatorer; handelsindex (totalt) och konserthusbesökare Kommunfullmäktige, Budget (61)

37 Vara kommun har välutbyggda kommunikationsvägar Bredbandsutbyggnad på landsbygden med fiber 70 % 90 % 100 % Antalet tågstopp Vara, Vedum och Levene per år Busslinjer exkl. skolskjutsar Målet mäts genom hur många hushåll/företag som har möjlighet att ansluta sig till bredband via fiber samt antalet tågstopp vid kommunens tågstationer och bussförbindelser. Kommunstyrelsens verksamheter bidrar till att skapa en positiv gatubild och trevliga offentliga utomhusmiljöer i kommunen Positiv gatumiljö 65 % 65 % 75 % Trevliga offentliga utomhusmiljöer 65 % 65 % 75 % Målet mäts genom en fråga i invånarenkäten som lyder: Jag upplever kommunens gatumiljöer som positiv och Jag upplever att de offentliga utomhusmiljöerna är trevliga. Kommunstyrelsens verksamheter bidrar till inspiration av internationell karaktär Antalet internationellt präglade måltider inom kostenheten Antalet deltagande medarbetare vid internationella utbyten som besöker ett annat land Kommunstyrelsens verksamheter bidrar till att kompetensnivån bland Vara kommuns invånare ökar Tillgång på kompetent arbetskraft 65 % 65 % 75 % Andelen högskoleutbildade kommuninvånare Högre än föregående år Högre än föregående år Högre än föregående år Arbetslöshet Lägre än föregående år Lägre än föregående år Lägre än föregående år Varav unga Lägre än föregående år Lägre än föregående år Lägre än föregående år Målet mäts genom statistikuppgifter samt genom en fråga i näringslivsenkäten samt kund/brukarenkäter till näringsidkare som lyder: Vi har en god tillgång till kompetent arbetskraft. Vårt näringsliv, våra företagare, upplever kontakterna med Vara kommun som professionella och positiva Nöjd kund index Professionella och positiva kontakter 65 % 65 % 75 % Målet mäts genom ett Nöjd kund index samt en fråga i näringslivsenkäten samt kund/brukarenkäter till näringsidkare som lyder: Jag upplever kontakterna med Vara kommun som professionella och positiva. Kommunfullmäktige, Budget (61)

38 Styrelsens tjänstegarantier/servicedeklarationer Ledning och administration Vi garanterar att: den som kontaktar kommunen under kontorstid ska i första hand komma fram till sökt person eller till någon annan inom samma funktion för att få sitt ärende uträttat. I andra hand ska information erhållas om när den sökta personen anträffas. inkommande brev, e-post och förfrågningar ska besvaras senast inom fem arbetsdagar. Fordras längre handläggningstid ska information om detta ges. förfrågningar inom området näringslivsutveckling ska senast inom två arbetsdagar få kontakt med kommunstyrelsens ordförande, kommundirektör eller näringslivschef. vid intresse för företagsetablering ska en träff med intressenten initieras omedelbart. Den information som efterfrågas tillhandahållas inom en tidsplan som upprättas i överenskommelse med intressenten. Hålls inte tidsplanen ska personlig kontakt tas för ny överenskommelse. kommunen ska initiera minst en företagarträff per år. samtliga hushåll och företag i Vara kommun ska få informationsbladet Axet sex till tio gånger per år. utveckla samarbetet med Huangshan i Kina främst inom näringslivsområdet. Tjänstegarantier för fastigheter (interna) Vi garanterar att: fastighetssyn förrättas tillsammans med verksamhetsansvarig en gång om året. protokoll med kostnad/beslut delges närvarande och övriga intressenter. ett jämnt och bra inomhusklimat ska hållas. fel/brister avhjälps snarast efter felanmälan. återrapportera efter felavhjälpning. Tjänstegarantier för väghållning, underhåll och reparation. Vi garanterar att: snöröjningen inleds då snöfallet upphört och vid ett snödjup av nio centimeter. Vid blötsnö och vid sjunkande temperaturer börjar arbetet tidigare. GC-banor plogas vid fem centimeters snödjup. borttagning av snövallar i anslutning till övergångsställen och busshållplatser ska påbörjas efter fyra till sex timmar, beroende på hur mycket snö som kommit. plogning i bostadsområden inleds sent dag ett eller under dag två. sandupptagning från gång- och vägbanor ska ske i alla tätorter och vara slutförd före 10:e maj i Vara, Vedum och Kvänum. I övriga orter senast 15:e maj. översyn, alternativt tömning av papperskorgar ska ske en gång per vecka. Intilliggande ytor ska då städas. Tjänstegarantier för parker, grönområden och lekplatser. Vi garanterar att: där det finns kortklippt gräs ska gräset klippas då det uppnått en höjd av 12 centimeter. skötsel av skogarna ska vara inriktad på rekreation och trivsel och att markskador ska minimeras. ovanliga träd och buskar ska gynnas på bekostnad av de vanliga. besiktning på kommunala lekplatser ska utföras en gång om året och reparation av anmärkningarna utföres. Kommunfullmäktige, Budget (61)

39 en höstgenomgång med sandpåfyllning ska utföras före 1:a augusti varje år. trasiga lekredskap som äventyrar säkerheten ska repareras senast tre dagar efter att vi fått vetskap om felet. översyn, alternativt tömning av papperskorgar, ska ske en gång per vecka. Intilliggande ytor ska då städas. Tjänstegarantier för vatten och avlopp Vi garanterar att: vattenmätaren ska avläsas av kommunens VA-personal minst en gång vart tionde år. vid planerade reparationer ska kunder meddelas minst två dagar innan reparationen påbörjas. vid vattenläckor ska vatten anvisas inom 700 meters avstånd - från brandpost eller på annat sätt. faktura och bekräftelse på felanmälan ska lämnas inom tre dagar. beställning av servicekartor och annat material levereras inom tre dagar. inställelse vid beredskap är högst en timma. Avfallshantering För avfallshantering gäller sedan år 2001 renhållningsordningen. Framtiden Utmaningar för Vara kommun är att möta den kraft urbaniseringen innebär. Därav det övergripande målet att öka befolkningstalet. Arbetet med att höja attraktionskraften måste fortsätta. Det nya badet är en viktig del liksom att förstärka kulturprofilen med nya inslag. Kommunens engagemang i bostadsbyggandet är en viktig förutsättning. Kommunikationer mot främst Göteborg måste bli bättre. Infrastrukturfrågor med E20, Älvsborgsbanan och Kinnekullebanan har fortsatt högsta prioritet. Nyckeltal Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Snöröjning kr/kvm 1,54 2,60 2,65 2,70 Distribuerad vattenmängd kbm Försåld vattenmängd kbm Täckningsgrad % VA Bidrag till statsbidragsvägar kr/m Bidrag till framfartsvägar kr/m Bidrag per ljuspunkt till belysningsföreningar Långtidssjukfrånvo i % av schemalagd tid Långtidsfriska i av antal anställda Antal betalda levantörsfakturor 2,33 2,33 2,38 2,38 1,40 1,42 1,40 1,40 287, ,6 3,5 3,0 38,8 44,5 45, varav e/sve-fakturor Kommunfullmäktige, Budget (61)

40 Bildningsnämnden Ordförande: Carl-Uno Olsson Förvaltningschef: Pernilla Engqvist Widegren Andel av nettodriftkostnad Driftsammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över- /underskott Investeringssammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Jämförelsetal Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Nettodriftskostnad per invånare Andel av nettodriftskostnad % ,2 43,3 43,7 43,9 Kommunfullmäktige, Budget (61)

41 Sammandrag av driftkostnaderna, netto per verksamhet Driftkostnad för 2015 (inkl. kapitalkostnader och internhyra) Bruttokostnad Intäkt Nettokostnad Nämnd och central adm Barnomsorg Skolskjutsar Skolmåltider Grundskola Gymnasieskola Lärcentrum Särskola Kulturskola Idrotts- o fritidsanläggningar Badanläggningar inomhus Fritidsgårdar Övrig fritidsverksamhet Biblioteksverksamhet Allmänkulturell verksamhet Nämnden totalt Enligt budgetram Investeringar sammandrag, netto per verksamhet Nettokostnader i tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Bin inventarier Alléskolan Park/Västra skolan Jung/Kvänum/Tråvad förskola Arentorp skola/barnomsorg Levene skola/barnomsorg Nästegårdsskolan Larv/Tråvad skola Vedum skola/barnomsorg Lagmansgymnasiet Kulturskolan Torsgården/Frejgården förskola Elevhälsan Inv. gymnastiksalar/idrottshallar Inv. slöjdsalar Skolmåltider Biblioteken Fritidsgårdarna Baden Nettoinvesteringar Kommunfullmäktige, Budget (61)

42 Nämndens ansvarsområde Nämndens ansvarsområden är: barnomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, elevhälsa, gymnasieskola, gymnasiesärskola, lärcentrum, kulturskola, skolmåltider som organisatoriskt tillhör kommunstyrelsen, skolskjuts, fritidsgårdar, bad, skolformsövergripande verksamhet samt gemensam administration. Resultatenheten Kultur Vara administrerar bibliotek, övrig fritidsverksamhet, idrotts- och fritidsanläggningar och allmänkulturell verksamhet. Nämndens uppgift/uppdrag Alla nämnder/styrelser har under perioden i uppdrag att formulera på vilket sätt de arbetar under mandatperioden för att uppnå kommunens strategiska plan. En förutsättning för att kunna uppnå vision och övergripande mål är att nämndernas verksamhet utgår från en helhetssyn på hela Vara kommun, att de hushåller med sina resurser och har en stark beslutskraft. En god omvärldsbevakning ger inspiration till utveckling och bidrar till att skapa en kommunal service av hög kvalitet. Nämnden behöver aktivt arbeta med att profilera kommunens verksamheter och att kommunicera med kommuninvånare och kunder/brukare. Bildningsnämndens verksamhetsområden skapar förutsättningar att ge människor ett rikare liv. Nämndens arbete ska uppmuntra barn och ungdomar till att vara delaktiga i samhället och uppmuntra samhället till att vara en del av de ungas lärande. Bildningsnämndens verksamheter ska under perioden inrikta sitt arbete på att stimulera varje barn, elev och vuxen att tillägna sig kunskaper och färdigheter för att utveckla sina egna unika förutsättningar till ett gott liv. I Vara kommun ska alla elever vara behöriga till gymnasiet. Ekonomiska förutsättningar driftbudget Tilldelning av medel till barnomsorg och skola utgår från en demografisk prognos. Ökade rättigheter kring skolskjuts för separerade föräldrar samt för friskolelever är dock inte beaktat. Nyttjandegraden inom barnomsorgen för de yngre barnen (1-3 år) ökar. Den låga personaltätheten utgör en utmaning vad gäller att kunna tillse det ökade omsorgsbehovet. Personaltätheten i Vara är 6,0 inskrivna barn/medarbetare jmf riket 5,3. Ny forskning stöder att förskolans kvalitet, personaltäthet samt pedagogens förmåga att möta barnet har stor betydelse för barnets vidare utveckling och måluppfyllelse i skolans senare år. Detta gäller särskilt barn från resurssvaga föräldrar. Det är en framgångsfaktor och en samhällsekonomisk vinst att upptäcka och arbeta intensivt med barn i behov av särskilt stöd redan i förskolan. Detta är en viktig faktor att nämnden har tillförts 4 mkr extra för år De utökade uppdragen för skolan innebär bl.a. större krav på huvudman att ge varje barn/ungdom det stöd hon/han är i behov av för att nå betyget godkänt, vilket i många fall kräver extra personella resurser. En ökad möjlighet för brukare att överklaga beslut taget av nämnd eller delegat kräver nya klagomålsrutiner inom förvaltningen som ska vara första utredande instans innan ärenden går vidare till skolinspektionen eller annan rättsinstans. Skadestånd kan utdömas som påföljd. Målsättningen måste vara att ha verksamheter med god kvalitet, där fokus och tid läggs på utveckling för att nå en högre måluppfyllelse. Utökningar har genomförts för att tillse skyldigheten gällande elevers rätt till stöd enligt skollagen inom befintlig ram. Verksamhet i förberedelseklass på Nästegårdsskolan, modersmålsundervisning/ modermålsstöd samt SvA-undervisning tillses utan utökad ram. Behoven för dessa elever ökar hela tiden. Förberedelseklass är en verksamhet för nysvenska elever. Kraven på tillgång till modersmålsundervisning i olika språk ökar och enligt ny lagstiftning ska även barn i förskolan erbjudas modersmålsundervisning. I ramen finns ett ianspråktagande av ackumulerade överskott om 5 mkr. Kommunfullmäktige, Budget (61)

43 Ekonomiska förutsättningar investeringsbudget Nämnden erhåller tkr till investeringar för Av dessa är tkr avsatt för 1:1-satsningen på datorer tkr är för inventarieinköp. Nämndens tjänstegarantier/servicedeklarationer Bildningsnämnd och administration Vi garanterar att: vi besvarar inkomna ärenden inom fem arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggning meddelar vi detta med uppgift om vem som handlägger ärendet. Barnomsorg Vi garanterar att: vi ger er saklig information om våra olika barnomsorgsformer, så att ni därigenom har valmöjligheter. vi kontaktar er inom fem arbetsdagar efter det att ansökan mottagits. vi erbjuder er barnomsorgsplats inom fyra månader efter det att ansökan mottagits. Om platsen inte är den mest önskade har ni förtur för omplacering till den barnomsorgsplats ni föredrar. ni och ert/era barn får en kontaktperson på den enhet ert/era barn vistas. utvecklingssamtal tillsammans med er kontaktperson erbjuds en gång per år. Grundskola Vi garanterar att: utvecklingssamtal med elev och föräldrar tillsammans med ansvarig kontaktlärare genomförs en gång per termin. Utvecklingssamtalet ska dokumenteras och följas upp vid kommande utvecklingssamtal. Föräldrar och elev ska i god tid ha möjlighet att ta del av frågor som tas upp vid samtalet. elever som riskerar att inte uppnå godkända betyg erbjuds möjlighet till extra stöd. Kosten Vi garanterar att: du får en näringsrik och vällagad lunch där grönsaker serveras dagligen. Lunchen ger en tredjedel av dagsbehovet av näring och energi. vid medicinska, etiska eller religiösa skäl serveras specialkost. på förskolorna ska, i genomsnitt, frukosten ge ca 20 %, lunchen ca 25 % samt mellanmålet ca % av det dagliga energi- och näringsbehovet för barnen. Skolskjuts Vi garanterar att: elever i förskoleklass t.o.m. årskurs 6 inte behöver gå längs eller korsa E20 eller väg 47 utan hjälp av vuxen. minst vart tredje år tränas utrymning i skolbussarna med start i förskoleklass. hämtning/lämning med skolbuss inte ska ske tidigare än 60 minuter före skolstart respektive skolslut för elever i förskoleklass år 6. Kommunfullmäktige, Budget (61)

44 Baden Vi garanterar att: då ordningsregler följs, en säker och trygg simhallsmiljö med bevakning av kunnig och kompetent personal. vattentemperaturen i badbassängen är 28 grader, en dag i veckan 32 grader i Kvänumsbadet och att bastun håller en temperatur på minst 80 grader. lokalerna är hygieniska och välstädade. simundervisning ordnas för både barn och vuxna under förutsättning att deltagarantalet är tillräckligt. förändringar av bokade tider i bad- och idrottshallar p.g.a. speciella arrangemang meddelas föreningens kontaktperson minst 14 dagar i förväg. Fritidsgårdar Vi garanterar att: du som besöker fritidsgårdsverksamheten alltid ska bli bemött på ett positivt sätt, präglat av respekt och förståelse. vi ska finnas till hands för dig som vill prata om både viktiga och oviktiga saker. du vid minst tre tillfällen per termin ska erbjudas live -upplevelser som t.ex. konsert, teater, idrottsevenemang och friluftsliv på någon av gårdarna. vi gör allt vi kan för att all verksamhet vid fritidsgårdarna ska vara drogfri och fri från våldstendenser. I förebyggande syfte ska någon av gårdarna genomföra ett större förebyggande evenemang varje termin. Bibliotek Vi garanterar att: alla behandlas med respekt och lyhördhet för personliga behov och önskemål och att den personliga integriteten skyddas enligt sekretess- och datalagstiftning. expediering av privatpersons förfrågan ska påbörjas inom tre normala arbetsdagar. alla kommunens barn inbjuds till ett introduktionsbesök med sin grupp under det år de går i förskoleklass i Vara kommun. alla barn som på sådant besök erbjuds lånekort som gäller vid kommunens folkbibliotek, via kontakt med hemmet förmedlad av skolan. ett mediabestånd som är allsidigt och överensstämmer med grundläggande demokratiska och etiska värderingar ska erbjudas på alla enheter. Kultur Vara Vi garanterar att: vi besvarar inkomna ärenden inom fem arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggning meddelar vi detta med uppgift om vem som handlägger ärendet (gäller inte fasta bidrag). all behandling av fasta bidrag ska vara klara för utbetalning senast 30 dagar efter sista ansökningsdag (utom lokalt aktivitetsstöd) under förutsättning att nödvändiga handlingar inkommit i tid. omgående lägga ut uppgifter om föreningars arrangemang m.m. på Vara kommuns hemsida under förutsättning att vi fått uppgifter om arrangemanget. minst en gång per år inbjuda föreningslivets representanter till informations- och diskussionsmöte. Kommunfullmäktige, Budget (61)

45 Framtiden En ny resultatenhetsorganisation är framtagen inför Badhusen är en egen enhet och fritidsgårdar, Kultur Vara och kulturskolan utgör en ny enhet. Tanken med organisationen är att förbättra verksamheten för kommunens brukare genom att tillsätta en chef som ansvarig för bildningsförvaltningen kulturdelar. Förändringen kommer också förhoppningsvis leda till en "nystart" för tankarna kring Turning Torsbo. I inledningsskedet på den nya organisationen kan eventuellt arbetsbelastningen öka något då mycket tid behöver läggas på att få ihop verksamheterna. Det är en tid då det sker snabba förändringar i den statliga styrningen, som påverkar det kommunala uppdraget, t.ex. genom Skolverkets allmänna råd, och de förslag som finns kring avskaffande av viss dokumentation. Detta innebär ett ständigt krav på verksamheterna att hålla sig uppdaterade och förhålla sig till nya direktiv. Rutiner kring dokumentation är upprättade och kommunicerade med verksamheterna i Vara. Arbetet fortgår och förvaltningen måste säkerställa att dokumentationen håller god kvalitet och att rutiner följs. Ett arbete har inletts kring nya rutiner kring det systematiska kvalitetsarbetet. I denna process ingår dels översyn av både stödjande rutiner och datasystem men även vad som ska mätas, hur det ska mätas och varför det ska mätas. Under 2015 kommer genomlysningsarbetet av skolorna att fortsätta med hjälp av PRIO-verktyget (Planering, Resultat, Initiativ, Organisation) från SKL. Arbetet med värdegrund och visioner för våra enheter måste alltid hållas aktuellt. Vi måste hela tiden vara på tå och lyssna in våra brukare hur förhållningssätt och värdegrund med fokus på kundbemötande och attityder, vilket är helt i linje med kommunens verksamhetsutveckling. En värdemätare på en verksamhets kvalitet är hur verksamheten förmår bemöta de kunder/brukare som har de tuffaste förutsättningarna. Cheferna kommer att arbeta med utvecklingsområdet på egna ledarutvecklingsdagar, delta i konferenser och göra studiebesök. Chefen blir en bärare av ett förhållningssätt ut i sina verksamheter, för att nå kund/brukare. Detta förhållningssätt ska leda till ökad måluppfyllelse, bättre kvalitet och nöjdare kunder/brukare. "Vara lyfter skolan" har utvecklats till "Vara öppnar skolan" och kommer i framtiden fortsätta att utvecklas och förändras utifrån de behov som finns i våra verksamheter. Tilläggsbelopp kommer att vara en återkommande fråga för förvaltningen. Nu pågår en nationell diskussion kring kommuners resursfördelningsmodeller för att få en mer träffsäker resursfördelning till de elever som har mindre gynnsamma förutsättningar. Vi har en ny IT-strategisk plan. Till förvaltningen har en ny utvecklingsledare med ansvar för IKT (Informations- och KommunikationsTeknik) rekryterats. Denna person har ett extra ansvar för att implementera planen i våra verksamheter. Utvecklingsledaren kommer också ha ett ansvar för en ny upphandling av olika system för administration och pedagogisk arbete. Kommunfullmäktige, Budget (61)

46 Socialnämnden Ordförande: Stefan Westergren Förvaltningschef: Per-Ola Olsson Andel av nettodriftkostnad Driftsammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över- /underskott Investeringssammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Jämförelsetal Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Nettodriftskostnad per invånare Andel av nettodriftskostnad % ,7 42,8 41,9 41,2 Kommunfullmäktige, Budget (61)

47 Sammandrag av driftkostnaderna, netto per verksamhet Driftkostnad för 2015 (inkl. kapitalkostnader och internhyra) Bruttokostnad Intäkt Nettokostnad Administration Individ- och familjeomsorg Omsorg kring personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg Kostenhet Nämnden totalt Enligt budgetram Investeringar sammandrag, netto per verksamhet Nettokostnader i tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Administration Individ- familjeomsorg Omsorg kring personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg Kostenhet Nettoinvesteringar Nämndens ansvarsområde Socialnämndens ansvar innefattar verksamhetsområdena, Individ- och familjeomsorg (IFO), Omsorg kring personer med funktionsnedsättning (OF), Äldreomsorg (ÄO) samt förvaltningsledning; socialchef, medicinskt ansvarig sjuksköterska (mas), Procapita/It-samordnare och utvecklare. Respektive verksamhetsområde omfattar ett antal resultatenheter. Kommunen har vidare ett hälso- och sjukvårdsansvar som hör till socialnämnden. Nämndens uppgift/uppdrag Kommunens uppgifter inom socialtjänsten har lagstiftningsmässigt sin grund i socialtjänstlagen (SoL, 2001:453). Därutöver finns det ett flertal andra lagar som reglerar verksamheten där de viktigaste är hälsooch sjukvårdslagen (HSL, 1982:763), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387), samt tvångslagstiftningarna, lag om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU, 1990:52) och lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM, 1988:870). I socialtjänstlagens 3 kap 1 stadgas: "Till socialnämndens uppgifter hör att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, - medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar, enskilda främja goda miljöer i kommunen, -informera om socialtjänsten i kommunen, -genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningar för goda levnadsförhållanden, -svara för omsorg, service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det." I 5 kap 10 står också att: Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Socialtjänstens övergripande mål och grundläggande värderingar, som ska vara vägledande i socialtjänstens alla verksamheter anges i socialtjänstens s.k. portalparagraf: Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas: Kommunfullmäktige, Budget (61)

48 - ekonomiska och sociala trygghet - jämlikhet i levnadsvillkor - aktiva deltagande i samhällslivet Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Ekonomiska förutsättningar driftbudget Inför år 2015 är nämndens ram tillräcklig för äldreomsorgen och omsorgen kring personer med funktionsnedsättning efter en omfördelning som gjorts inom nämndens verksamheter. Noteras bör att beräkningarna är gjorda utifrån dagens resursutnyttjande och utrymmet för kostnadsökningar är obefintligt. Detta innebär att utrymme för tillkommande ärenden saknas inom nämndens samtliga verksamhetsområden. För individ och familjeomsorgens del är ramen otillräcklig för att täcka kostnaderna för den verksamhet som bedrivs i nuläget. Det är kostnader för placeringar av barn och unga samt försörjningsstödet som är högre än tilldelade medel. Nämndens kostnader för barn- och ungdomsplaceringar i förhållande till budget har varit i obalans under flera år. Ett arbete pågår kontinuerligt med att sänka kostnaderna. Prognosen för dessa placeringar beräknas komma i balans under år Vad gäller försörjningsstödet är detta i hög grad avhängigt den rådande konjunkturen och antalet arbetstillfällen. Kostnaderna för försörjningsstödet ser man ingen möjlighet till att kunna komma i budgetnivå med under året. Prognosen för 2014 visar på ett underskott med tkr, vilket beräknas ligga på samma nivå för 2015, om inte åtgärder vidtas. Förutsatt att äldreomsorgens verksamhet har samma omfattning som i nuläget är ramen tillräcklig. Utrymme för ökning av antalet platser i särskilt boende och hemtjänsttimmar i ordinärt boende saknas i befintlig ram. När författningen om ansvaret för personer med demenssjukdom träder i kraft i mars 2015 blir en kostnadsökning nödvändig. Sammanfattningsvis efter omfördelning av medel mellan nämndens olika verksamhetsområden inför år 2015 finns det inget utrymme inom äldreomsorgen att återlämna medel vid en avstämning av den centrala resursfördelningsmodellen. Ett observandum är vidare att socialnämnden kan tilldömas sanktionsavgifter för de beslut som inte verkställs inom rimlig tid. Tillsynsmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, har uppgiften att bevaka detta. Effektmål De öppna nationella jämförelserna samt egna brukarundersökningar kommer till stor del att användas för att följa effektmålen i nämndens verksamheter under perioden. Vad gäller kommunens hälso- och sjukvård följs effektmålen via de kvalitetsregister kommunen anslutit sig till, Senior Alert och Palliativregistret. Andelen förebyggande åtgärder för att stärka hälsa och livskvalitet till kunder/brukare ska öka Andelen personer med risk för fall som har minst en planerad åtgärd för att förebygga fall och fallskador Andelen personer med fall där minst en åtgärd utförts för att förebygga fall och fallskador 80 % 90 % 100 % 75 % 90 % 100 % Riskbedömning enligt "Senior Alert" har utförts till 100 % i särskilt boende. Arbetar förebyggande och sätter in åtgärder för att förebygga fall och fallskador. Genomgående är att värdet årligen ska öka för att uppnå 100 % år Kommunfullmäktige, Budget (61)

49 Arbetet med att stödja närstående till (kunder/brukare) patienter som vårdas i livets slut ska förbättras Samtliga närstående vars anhörig har gått bort ska erbjudas efterlevandesamtal 90 % 95 % 100 % Erbjudande av efterlevandesamtal har uppnåtts med 100 %. Nämndens tjänstegarantier/servicedeklarationer Färdtjänst/Riksfärdtjänst Vi garanterar att: du senast 10 arbetsdagar efter inlämnad ansökan får ett beslut, förutsatt att alla handlingar som behövs finns med i ansökan. Individ- och familjeomsorg Som sökande av försörjningsstöd i Vara kommun kan du förvänta dig att: erbjudas en besökstid inom 10 arbetsdagar. din kompletta ansökan prövas och att ett beslut fattas inom 10 arbetsdagar, vid tjänstemannabeslut. träffa din handläggare på utsatt tid. få uppgift om när och hur beviljat bistånd utbetalas. få information om vart du kan vända dig med klagomål. om du per telefon söker din handläggare, och vill bli kontaktad, ska du senast arbetsdagen efter bli kontaktad. Vid sjukdom, semester m.m. kontaktas du av annan person på enheten. Omsorg kring personer med funktionsnedsättning Grunden för tjänstegarantin är en individuell biståndsbedömning med insatser som beviljas enligt SOL, LSS eller enligt socialförsäkringsbalken kap 51 (SFB). Vi garanterar att: personlig kontakt tas inom 5 arbetsdagar efter det att ansökan inkommit om. -daglig verksamhet -avlastning/korttidsvistelse -personlig assistent -kontaktperson -boende med särskild service -ledsagarservice -boendestöd -trygghetslarm -korttidstillsyn Kommunfullmäktige, Budget (61)

50 Äldreomsorg Alla medarbetare inom kommunens äldreomsorg har ett eget ansvar för att värdighetsgarantierna/ tjänstegarantierna/ servicedeklarationerna uppfylls. Lokala Värdighetsgarantier/tjänstegarantier/servicedeklarationer gällande: Bemötande Vi garanterar att: du bemöts med artighet, hänsyn och respekt för den du är. all personal i äldreomsorgen bidrar till att stärka ditt oberoende och din självständighet. all personal i äldreomsorgen respekterar din bostad som din privata sfär. (Undantag är den enskildes personliga säkerhet och lagen om personalens arbetsmiljö.) Biståndshandläggning Vi garanterar att: en biståndsanläggare kontaktar dig inom fem arbetsdagar efter att din ansökan har kommit in. du får individuellt anpassad information efter att biståndshandläggaren fattat beslut utifrån din ansökan. biståndshandläggare finns tillgänglig via kommunens växel telefonnummer , under växelns öppettider. Legitimation och presentation Vi garanterar att: all ordinarie personal som gör hembesök kan uppvisa legitimation. all ordinarie personal bär namnskyltar med namn och yrkestitel. Planering och utförande Vi garanterar att: du får en kontaktman utsedd inom tre veckor från att insatsen har påbörjats. Kontaktmannen värnar lite extra om dig och hjälper t.ex. till med kontakter som du behöver ta. du tillsammans med din kontaktman inom två till tre veckor skriver en genomförandeplan, där ni planerar hur och när insatserna ska utföras. Dina behov och önskemål, inom ramen för biståndsbeslutet, tas tillvara så långt som möjligt. insatserna, inom ramen för biståndsbeslutet, utformas utifrån dina resurser och förmågor. du får information om tillfälliga förändringar av planerade insatser, t.ex. tidpunkt och dag. någon av dina anhöriga/närstående inbjuds att involveras i din omsorg utifrån dina behov och önskemål. Äldreboende och demensboende Vi garanterar att: du får ett inflyttningssamtal inom tre veckor efter att du har flyttat in i äldre- eller demensboende. Dina anhöriga/närstående inbjuds att medverka utifrån dina behov och önskemål. veckans aktiviteter finns synliga på anslagstavlor m.m. i de särskilda bondeformerna. Kommunfullmäktige, Budget (61)

51 Uppföljning Du kan lämna dina synpunkter, såväl positiva som negativa, när det gäller de lokala värdighetsgarantierna/ tjänstegarantierna/ servicedeklarationerna till kommunens synpunktshantering Bättre Vara. Det gör du genom att fylla i blanketten TYCK TILL om bättre Vara eller skriva in dina synpunkter på Bättre Vara. Behöver du hjälp med att skaffa eller fylla i blanketten eller skriva på kommunens hemsida, säg till personalen. Vi garanterar att: dina synpunkter registreras och behandlas av respektive enhet. Har du några frågor om detta - tag kontakt med resultatenhetschefen. Framtiden Det framtida behovet av de tjänster som socialnämnden, med lagstiftningen som utgångspunkt, ansvarar för har lite eller ingen tendens att minska, snarare kan ett ökat behov förutspås. Arbetet med ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet omfattar samtliga av socialnämndens verksamhetsområden. Detta arbete har påbörjats inom socialförvaltningen. Medicinskt ansvarig sjuksköterska arbetar med hälso- och sjukvårdsdelen, utredare och it- samordnare arbetar inledningsvis med socialtjänstens del. Fortsättningsvis kommer samtliga resultatenhetschefer att involveras i detta arbete, var och en för sin enhet. Det blir allt mer angeläget att fortsätta och intensifiera arbetet för hemmaplanslösningar avseende barn och unga eftersom externa placeringar i regel är kostsamma. Arbetet med att försöka sänka kostnaderna för försörjningsstödet pågår ständigt men kostnaderna är svåra att påverka då flera externa faktorer har betydelse. Inom omsorgen kring personer med funktionsnedsättning kommer målgruppen i flera enheter att öka, bl a med personer som har behov av boendestöd. En diskussion har förts om äldre personer med stora omsorgs- och omvårdnadsbehov som bor i gruppbostäderna. Diskussionen har gällt om en specifik gruppbostad skulle inrättas för denna målgrupp. Vid en översyn av det aktuella antalet äldre med dessa stora behov visade dock på att behovet kan tillgodoses i nuvarande boende. Socialnämnden fattade i maj beslut om att samlokalisera de biståndsbedömda dagverksamheterna i vårdcentralens lokaler samt att tillskapa träffpunkter i St. Levene, Kvänum och Vedum. I Vara finns sedan tidigare träffpunkten Lärkan. I träffpunkterna kan personer delta utan biståndsbeslut. 31 mars 2015 träder socialstyrelsens författning Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boendeformer (SOSFS 2012:12) i kraft. Detta medför bl a att socialnämnden får ökade kostnader, eftersom det ställs större krav på bemanningen i äldreboendena där en person med demenssjukdom bor. Alltså ökar personaltätheten från 0,52 till 0,69 för varje person med demenssjukdom som bor i ett äldreboende. Flera utvecklingsområden pågår såväl lokalt i Vara kommun som i Skaraborgs kommunalförbund. Här kan e-hemtjänst och mobil dokumentation nämnas som exempel. En utveckling av PHONIRO- låsens användning pågår också. Denna syftar till att kunna registrera personalens tid hos brukarna. Ett led i kvalitetssäkringen för både brukare och personal. Kommunfullmäktige, Budget (61)

52 Nyckeltal Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Antal placeringar av barn o ungdomar: -familjehem hem för vård o boende Hemtjänst antal timmar i snitt per månad o ärende Hemtjänst antal timmar i snitt per månad o år Ekonomiska förutsättningar Investeringsbudget Nämndens investeringsbudget för 2015 kommer att användas till investeringar i de olika verksamheterna. Inköp av inventarier och installation av larm kommer att göras. Kommunfullmäktige, Budget (61)

53 Kommunfullmäktige, Budget (61)

54 Miljö- och byggnadsnämnden Ordförande: Bengt-Olof Fredén Förvaltningschef: Caroline Hagström Andel av nettodriftkostnad Driftsammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader varav bostadsanpassningsbidrag Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över- /underskott Investeringssammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Jämförelsetal Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Nettodriftskostnad per invånare Andel av nettodriftskostnad % ,6 0,4 0,4 0,3 Kommunfullmäktige, Budget (61)

55 Sammandrag av driftskostnaderna, netto per verksamhet Driftkostnad för 2015 (inkl. kapitalkostnader) Bruttokostnad Intäkt Nettokostnad Byggverksamheten Miljö- och hälsoskyddsverksamheten Ledning och övrig myndighetsutövning Nämnd Nämnden totalt Enligt budgetram Nämndens ansvarsområde Miljö- och byggnadsnämnden är en myndighetsnämnd med ansvar för prövning och tillsyn enligt planoch bygglagen, miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Nämnden har också ansvar för myndighetsutövningen enligt alkohollagen, lotterilagen och tobakslagen, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt lagen om animaliska biprodukter. Utöver de uppgifter som ryms inom myndighetsutövningen ansvarar nämnden för kommunens karthantering. Nämndens uppgift/uppdrag Nämndens övergripande mål är att genom sin myndighetsutövning och på andra sätt verka för att minimera riskerna för människors hälsa och miljö, samt för bevarande och vidareutveckling av en god byggd miljö. Ekonomiska förutsättningar driftbudget Miljö- och byggnadsnämndens driftramar reducerades med ca 30 % inför 2014 års budget. Intäkterna ökades med ca 400 tkr under 2014 genom förändringar i miljöbalkstaxan. Inför 2015 behöver taxorna ses över ytterligare för att intäkterna ska kunna ökas. Efter förändringar i förvaltningsorganisationen 2014 flyttades det administrativa stödet från miljö och bygg till kansliet. I samband med detta minskades det administrativa stödet. Under 2014 har det utlovade stödet inte fungerat, vilket inneburit att handläggarna lagt mycket tid på administration istället för faktisk handläggning/tillsyn. För att miljö- och byggnadsförvaltningen ska kunna jobba kostnadseffektivt krävs att det administrativa stödet förbättras. Inom miljö- och byggnadsnämndens ansvarsområde finns handläggning som inte får debiteras. Exempel på sådan handläggning är ovårdade fastigheter och obefogade klagomål. Detta är områden som ofta anses viktiga men riskeras att prioriteras ned när de ekonomiska ramarna minskar. Ett annat växande problem är olika former av nedskräpning, också ett område som ofta anses viktigt där det är svårt att få kostnadstäckning på nedlagd tid i ärendena. För att öka intäkterna föreslås en ökning av timfaktorn från 775 kr/tim till 800 kr/tim för miljöbalken, tobakslagen, lagen om receptfria läkemedel samt lagen om animaliska biprodukter. För livsmedelslagstiftningen föreslås en ökning från 775 kr/tim till 825 kr/tim. Föreslagna förändringar innebär ökade intäkter motsvarande ca 200 tkr. Ekonomiska förutsättningar investeringsbudget Nämnden behöver ständigt investera i det digitala kartsystemet för att detta effektivt ska kunna nyttjas av alla kommunens förvaltningar. När det kommer till det digitala arkivet så har det inte investerats ytterligare under 2014, detta p.g.a. arbetet med det kommunövergripande ärendehanteringsprogrammet som ska inkludera digital arkivering. Investeringsbudget för detta kommer att behövas framöver varav nämnden Kommunfullmäktige, Budget (61)

56 förutsätter att de investeringspengar som inte har använts flyttas med till 2015 års investeringsbudget. Effektmål Kvaliteten på inlämnade bygglovansökningar ska öka Andelen ärenden där kompletteringar krävs i % 65 % 60 % 55 % Kvaliteten på de ritningar som ska vara underlag för beslut ska vara sådan att det tänkta objektet kan bedömmas. De ska vara skalenliga och måttsatta. De ska senare utgöra underlag för kommunens kartor, de arkiveras och ska i framtiden kunna fungera som underlag t.ex. vid nya tillbyggnader. Nämnden informerar om kraven bl.a. på kommunens hemsida och begär när det är nödvändigt in kompletteringar. Antalet fall av olovligt byggande skall minska Antalet handlagda fall av olovligt byggande Olovligt byggande innebär att byggnad uppförs utan den prövning som riksdagen beslutat och som syftar till en säker, hälsosam och tilltalande bebyggelse som överensstämmer med kommunens detaljplaner och samhällskraven i övrigt. Nämnden informerar om skyldigheten att söka bygglov och andra tillstånd. Nämnden har skyldighet att utdöma sanktionsavgifter. Fler ovårdade fastigheter rustas upp eller rivs Antal fastigheter som har åtgärdats efter handläggning Byggnader som inte underhålls och som förfaller minskar trivseln och kommunens attraktionskraft. De kan också innebära säkerhetsrisker. Nämnden informerar fastighetsägare om skyldigheten att underhålla bebyggelsen och förelägger om nödvändigt fastighetsägare att vidta åtgärder. Standarden på de enskilda avloppen ska öka Antalet åtgärdade enskilda avlopp Målet uppfylls både genom att det anläggs nya enskilda avlopp som uppfyller miljöbalkens krav på rening men också genom att fastigheter på landsbygden väljer att ansluta det enskilda avloppet till kommunens Va-nät istället. Besöken på inte anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter ska öka Antalet besökta U-objekt Målet visar tydligt att tillsynsambitionen inom miljöbalkens område ska öka. Många U-objekt har aldrig tidigare haft tillsyn från nämnden. Varje år sammanställs antalet olika verksamheter som haft tillsyn och jämförs mot det uppsatta målet. Kommunfullmäktige, Budget (61)

57 Alla kommunens resultatenheter ska besökas Antal besökta resultatenheter I styrdokumenten för finns ett antal effektmål för det interna miljömålsarbetet. Som en del i att alla enheter ska kunna arbeta med målen kommer kommunens miljöstrateg att besöka alla enheter och ge tips om hur en specifik verksamhet kan arbeta. Innan 2015 ska alla enheter vara besökta. Målet är en del av det miljöstrategiska arbetet som nu ligger under kommunstyrelsen. Nämndens tjänstegarantier/servicedeklarationer Nämndens tjänstegarantier omfattar handläggningstider för olika typer av ärenden. Vanligen utlovas kortare tider än de som är reglerade i lag. Enligt plan- och bygglagen ska ett bygglovärende som exempel vara behandlat inom tio veckor. I de allra flesta fall är nämndens behandling klar inom fyra veckor. Inom miljöbalkens område ska en anmälan besvaras inom sex veckor efter det att ärendet är komplett, vanligtvis handläggs denna typ av ärenden inom tre veckor. Under 2014 uppfylldes inte tjänstegarantierna p.g.a. en icke fungerande administration. För att tjänstegarantierna ska kunna uppfyllas utan att riskera rättssäkerheten är det viktigt med en fungerande administration. Framtiden Nämnden har en bred verksamhet som kräver hög kompetens hos förvaltningens medarbetare. Nämnden har förmågan och viljan att vidareutveckla verksamheten mot hög effektivitet och anpassning till kommunen och brukarnas behov. För att klara detta är det viktigt att medarbetarna bräddar sina kompetensområden och ges stor möjlighet till vidareutbildning. Nämnden kommer att satsa på mer informationsinriktade insatser inom både bygg och miljö, detta som ett led i ett ökat brukarfokus. För att kunna arbeta förebyggande krävs att ramarna inte minskar. Det förebyggande arbetet är ett arbetssätt som sätter brukarna/kunderna i fokus men kräver resurser. Nämnden har stort behov av kompetent administrativt stöd för att kunna sätta rättssäkerheten i fokus vid myndighetsutövningen. För att klara detta i framtiden är det viktigt att det finns tillräckliga resurser för att arbeta med effektiviseringar och rutiner. Kommunfullmäktige, Budget (61)

58 Räddningsnämnden Västra Skaraborg Ordförande: Ulla Andersson Förvaltningschef: Fredrik Linusson Andel av nettodriftskostnad Driftsammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över- /underskott Jämförelsetal Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Nettodriftskostnad per invånare Andel av nettodriftskostnad % ,2 1,2 1,2 1,2 Räddningsnämnden Västra Skaraborg, belopp i tkr. Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Nettokostnad Kommunfullmäktige, Budget (61)

59 Nämndens ansvarsområden Räddningstjänst Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor Tillstånd och tillsyn enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara Rådgivning, information och brandskyddsutbildning Sotning och brandskyddskontroll Kommunfullmäktige, Budget (61)

60 Vara kommuns revisorer Ordförande: Göran Persson Andel av nettodriftskostnad Driftsammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över- /underskott Jämförelsetal Tkr och löpande priser Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Nettodriftskostnad per invånare Andel av nettodriftskostnad % ,1 0,1 0,1 0,1 Ansvarsområden För att granska kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet utser kommunfullmäktige sex revisorer och lika många ersättare. Revisorernas uppgift är att årligen pröva om all verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisorerna är självständiga i sitt granskningsarbete. Alla granskningsinsatser sker på eget initiativ. Detta förhindrar dock inte revisorerna att i enlighet med god revisionssed ha en stödjande och rådgivande roll i förhållande till styrelsen och nämnderna. Revisorerna strävar att ha en ständig dialog med nämnderna för att utveckla den kommunala verksamheten. Revisionen sammanställer rapporter löpande. Dessa översändes till respektive nämnd och kommunstyrelsen samt till kommunfullmäktige för kännedom. Revisorerna granskar hela den kommunala verksamheten, oavsett i vilken juridisk form den bedrivs, Kommunfullmäktige, Budget (61)