Budget Slutlig

Transkript

1 Budget 2013 Slutlig

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Mål Effektmål från lednings- och styrdokument... 5 Finans... 5 Personal... 5 Kvalitet... 6 Internt miljöarbete... 7 Kommunikation... 8 Upphandling... 8 Säkerhet... 9 Sektorsprogram... 9 Miljö Ekonomiska förutsättningar Budgetramar Finansiell analys Resultat och kapacitet Risk - Kontroll Finansiella mål God ekonomisk hushållning Sammanfattande kommentarer Finansiella indikatorer Diagram Budget- och redovisningsmodell Finansiella rapporter Driftbudget Resultatbudget/plan Kassaflödesbudget/plan Balansbudget/plan Noter Justering nämndernas intäkter och kostnader Investeringsbudget Investeringsbudget/plan sammandrag Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Räddningsnämnden Västra Skaraborg Vara kommuns revisorer Budget (65)

3 Inledning God ekonomisk hushållning För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Vara kommuns definition: - Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. - God ekonomisk hushållning innebär att kommunen har en ekonomisk buffert för att kunna hantera oförutsedda händelser och konjunktursvängningar. - Kommunen, med i princip obegränsad livslängd, ska inte förbruka sina tillgångar för att täcka löpande behov. En god ekonomisk hushållning innebär att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. - Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. - Vara kommun tillämpar fullfonderingsmodellen då kommunen vill ha en rättvisande bild av den finansiella situationen. Verksamhetsperspektiv Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer som ger förutsättningar för att bedriva verksamheterna kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Övergripande ekonomiska styrprinciper I Vara kommun tillämpas principerna om mål- och visionsstyrning. De ekonomiska målen är överordnade alla verksamhetsmål. Ett ekonomiskt ansvar innebär att inom den ekonomiska ramen utföra verksamhet utifrån de mål som finns. Budgetansvar innebär både ansvar och befogenhet att inom tilldelade budgetanslag bedriva verksamheten på ett effektivt sätt med hög kvalitet samt med hög grad av måluppfyllnad. Ekonomiska ramar Kommunfullmäktige fastställer i november budget för nästkommande år samt plan för de kommande tre åren. Ekonomiska ramar för nämnder och styrelse ska beslutas i juni månad, likaså investeringsbudget. Verksamheten ska bedrivas inom befintliga ramar även om detta medför att de i budgeten angivna målen och riktlinjerna inte helt kan uppnås. Nämnderna förfogar över ett nettobelopp. Nämnden beslutar om resursfördelningen inom nämndens verksamhetsområde. Leder beslutet till väsentlig ändrad service- och/eller Budget (65)

4 verksamhetsnivå i förhållande till fastställda mål och riktlinjer, ska detta beslutas av kommunstyrelse/kommunfullmäktige. Interna hyror och kapitalkostnader ingår i den ekonomiska ramen, vilket innebär att nämnden har fullt kostnadsansvar för dessa kostnader. Årsbudget Kommunfullmäktige fastställer i november månad skattesatsen, drift- och investeringsbudget, resultat-, kassaflödes- och balansbudget samt vad som ska uppnås för pengarna uttryckt i mål, prestation och kvalitet för verksamheten. Resursfördelningssystem Ett system för anpassning av verksamheterna när behov och resurser förändras är nödvändigt. Genom ett resursfördelningssystem på central nivå och förvaltningsnivå fördelas resurserna efter de behov som finns i verksamheterna med utgångspunkt från den demografiska utvecklingen. Den centrala resursfördelningen görs årligen i samband med framtagandet av ekonomiska ramar. Inom socialnämndens verksamheter sker central resursfördelning inom särskilda boenden, hemtjänst samt inom omsorgen kring personer med funktionsnedsättning. Inom bildningsnämndens verksamheter sker central resursfördelningen inom förskola 1-5, familjedaghem, fritidshem, förskoleklass, grundskola, särskola och gymnasiet. Nämndernas resursfördelning Bildningsnämnden och socialnämnden ska ha resursfördelningssystem inom de verksamheter där det är lämpligt ur resursfördelningssynpunkt. Över- och underskott Hanteringen av över- och underskott ska skapa förutsättningar för positiva styreffekter i organisationen. Nämnderna får balansera över- och underskott över årsskiftet och inom vissa restriktioner ianspråkta sitt balanserade överskott till driftbudgeten. Resultatenheterna får på motsvarande sätt balansera över- och underskott till efterföljande år. Undantag gäller för avdelningar inom förvaltningen för ledning och administration. Resultatöverföringen ska vara kopplad till graden av måluppfyllelse. Grundprincipen avseende över- och underskott är att 100 % av nämndernas över- och underskott balanseras över årsskiftet och regleras mot nämndernas egna kapital. Resultatenheterna bär underskott till 100 % och får behålla 75 % av överskott. Överföring av över- respektive underskott ska ingå i bokslutsberedningen där nämndernas verksamhet och utfall analyseras. Beslut om överföring fattas av kommunfullmäktige efter förslag från kommunstyrelsen vid behandling av årsredovisningen. Nämnderna får ianspråkta ackumulerat överskott efter särskilda beslut i årsbudgeten. Investeringar Investeringar är en övergripande och strategisk fråga för kommunfullmäktige. Investeringar som tas upp i budgeten ska åtföljas av en beskrivning av investeringen, Budget (65)

5 investerings- och driftkostnadskalkyler samt tidplan. Mål Effektmål från lednings- och styrdokument Såväl politiker som chefer inom organisationen arbetar utifrån Vara kommuns styrprinciper Jag arbetar utifrån Vara kommuns styrprinciper 100 % 100 % 100 % Målet mäts genom en fråga i chefs- och politikerenkät vart annat år som lyder; Jag arbetar utifrån Vara kommuns styrprinciper. För att målet ska anses som uppnått ska 100 % svarat instämmer helt eller delvis. Alla medarbetare arbetar aktivt med att utveckla sitt arbetssätt Jag arbetar aktivt med att utveckla mitt arbetssätt 100 % 100 % 100 % Målet mäts genom en fråga i arbetsklimatundersökningen vart annat år som lyder: Jag arbetar aktivt med att utveckla mitt arbetssätt och min verksamhet. För att målet ska anses som uppnått ska 75 % svarat instämmer helt eller delvis. Finans Resultatmål Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 % +/- 2 %. Målet mäts i årsbokslutet. Soliditet Soliditeten får under mandatperioden inte understiga 20 %. Målet mäts i årsbokslutet. Personal Vara kommuns medarbetare upplever att deras närmaste chef uppfyller de krav de har på en bra ledare Min närmaste chef uppfyller de krav jag har på en bra ledare 100 % 100 % 100 % Målet följs upp genom påståendet "Min närmaste chef uppfyller de krav jag har på en bra ledare" i arbetsklimatundersökningen. För att målet ska anses som uppnått ska 85 % av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. Medarbetarna känner delaktighet i verksamhetens mål Budget (65)

6 Delaktighet i verksamhetens mål 90 % 95 % 95 % På min enhet avsätter vi tid för att arbeta med våra mål 90 % 95 % 95 % Målet följs upp genom påståendet "Jag känner mig delaktig i verksamhetens mål" i arbetsklimatundersökningen. För att målet ska anses som uppnått ska 95 % av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. Varje medarbetare använder minst 5 % av sin arbetstid till utveckling 5 % av arbetstiden används till utveckling 65 % 75 % 75 % Målet följs upp genom påståendet "Jag använder 5 % av min arbetstid till utveckling" i arbetsklimatundersökningen. För att målet ska anses som uppnått ska 75 % av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. Den totala sjukfrånvaron i Vara kommun har halverats till 3 %, år 2015 Sjukfrånvaro 4 % 3,5 % 3 % Målet följs upp genom kommunens sjukstatistik. Andelen långtidsfriska medarbetare har ökat till 45 %, år 2015 Långtidsfriska 43,5 % 44,5 % 45 % Målet följs upp genom kommunens sjukstatistik. Kvalitet Vara kommuns invånare blir allt nöjdare med att bo i Vara kommun Nöjd- invånar-index (genomsnitt) 75 % 75 % Målet följs upp genom ett nöjd-invånar-index i invånarenkäten. Kommuninvånarna litar på att skattemedlen används effektivt Jag litar på att skattemedlen används effektivt i Vara kommun 75 % 75 % Mål följs upp genom påståendet Jag litar på att skattemedlen används effektivt i kommunen i invånarenkäten. För att målen ska anses som uppnådda ska 75 % av kommuninvånarna instämma helt eller delvis i påståendet. Budget (65)

7 Vara kommuns kunder/brukare är nöjda med kommunens service Nöjd-kund/brukar-index (lägst) 55 % 65 % 65 % Målet följs upp genom nöjd-kund/brukar-index i varje kund/brukarenkät. Vara kommun har mer nöjda medarbetare än genomsnittskommunen (mer än 5 %) Nöjd-medarbetar-index (genomsnitt Vara kommun/genomsnitt Sveriges kommun & landstingsanställda) Mer än 5 % högre än genomsnittet Mer än 5 % högre än genomsnittet Målet följs upp genom nöjd-medarbetar-index i arbetsklimatundersökningen. Internt miljöarbete Koldioxidutsläppen från resor minskar i förhållande till 2010 års nivå Mer än 5 % högre än genomsnittet Förbrukning av mängd drivmedel Minskat Minskat Minskat Förnyelsebara drivmedel i förhållande till icke förnyelsebara Ökat Ökat Ökat Andelen ekologiska livsmedel som köps ska öka under perioden Andel ekologiska livsmedel (baserat på kostnader) Ökat Ökat Ökat Alla enheter sorterar sitt avfall i fraktionerna plast, metall, glas, papp, papper och farligt avfall Andel enheter som sorterar sitt avfall Ökat Ökat Samtliga Elenergiförbrukningen ska minska i förhållande till 2010 års nivå Antalet förbrukade kwh Minskat Minskat Minskat Fossila bränslen används inte för uppvärmning i kommunens lokaler Antalet pannor som drivs med fossila bränslen i kommunens lokaler Minskat Minskat Minskat Pappersförbrukningen ska minskas i förhållande till 2010 års nivå Budget (65)

8 Mängden inköpt papper per år Minskat Minskat Minskat Andelen vegetariska livsmedel i kommunens kostverksamhet ska öka Andel vegetariska livsmedel (baserat på vikt) Allt utom kött, fisk och skaldjur Ökat Ökat Ökat Vara kommuns medarbetare ska ha ökat sina kunskaper om miljöpåverkan Mina kunskaper om miljöpåverkan har ökat under de senaste två åren Kommunikation Ökat Ökat Ökat Medarbetarna har kunskap om de kommunala förvaltningarnas verksamheter, förutsättningar och mål Jag har kunskap om de kommunala förvaltningarnas verksamheter, förutsättningar och mål 65 % 75 % 75 % Målet mäts genom ett påstående i arbetsklimatundersökningen Jag har kunskap om de kommunala förvaltningarnas verksamheter, förutsättningar och mål. För att målet ska anses som uppnått ska minst 75 % av medarbetarna instämma helt eller delvis i påståendet. Kommuninvånarna uppfattar att de har tillgång till relevant information om kommunens verksamheter Jag har tillgång till relevant information om kommunens verksamheter 50 % 50 % Målet mäts genom ett påstående i medborgarenkäten. Jag har tillgång till relevant information om kommunens verksamheter. För att målet ska anses som uppnått ska minst 50 % av de svarande kommuninvånarna instämma helt eller delvis i påståendet. Upphandling E-fakturor ska eftersträvas och e-handel tillämpas där så är möjligt Andelen e-fakturor 50 % 70 % 90 % Budget (65)

9 Avtalstroheten ska vara 100 %. Beställarkompetensen ska vara så hög att inga upphandlingar ska upphävas. E-fakturor ska eftersträvas och e-handel tillämpas där så är möjligt. Säkerhet Medarbetarnas säkerhetsmedvetande har ökat från år 2012 till 2014 Jag har kunskap om hur jag arbetar för att förebygga risker Vi arbetar utifrån dokumenterade rutiner kring hälsa och säkerhet på min arbetsplats 65 % 65 % 65 % 65 % Målet mäts genom två frågor i arbetsklimatundersökningen. Jag har kunskaper om hur jag ska arbeta för att förebygga risker för mig själv och mina kunder/brukare samt Vi arbetar utifrån dokumenterade rutiner kring hälsa och säkerhet på min arbetsplats. För att målet ska vara uppfyllt ska andelen medarbetare som instämmer helt eller delvis i påståendet öka mellan mätningen 2012 och Kommunens säkerhetsorganisation testas årligen genom övning eller utbildning Genomförd övning/utbildning för säkerhetsorganisationens medlemmar x x x Målet mäts genom avstämning i kommunstyrelsens arbetsutskott varje årsskifte. För att målet ska anses som uppfyllt ska minst hälften av säkerhetsorganisationens medlemmar ha medverkat i övningen/utbildningen. Sektorsprogram Vara kommuns invånare ska uppleva att kulturen förhöjer livskvaliteten Kulturutbudet förhöjer min livskvalitet 65 % 70 % 70 % Målet mäts genom en fråga i invånarenkäten vart annat år som lyder: Kulturutbudet i Vara kommun förhöjer min livskvalitet. För att målet ska anses som uppnått ska 60 % svarat instämmer helt eller delvis. I kommunen finns ett gott företagsklimat Varas placering i Svenskt Näringslivs årliga ranking (lägst) Företagarnas sammanfattande omdöme om det lokala företagsklimatet (placering av 290 kommuner) Budget (65)

10 Arbetet med att stärka entreprenörskap i allmänhet och i unga åldrar i synnerhet, ska intensifieras Antalet nystartade företag Andel elever med valmöjligheten på Lagmansgymnasiet som väljer att starta UF-företag (%) Kommunens internationella arbete skapar möjligheter för barn och ungdomar att känna sig som världsmedborgare Jag känner mig som en världsmedborgare Andel elever som deltagit i ett internationellt projekt/utbyten 50 % 75 % 75 % 50 % 50 % 50 % Hänsyn tagen till om kommunen fortsätter att genomföra kommunövergripande utvecklingsinsatser för samtliga medarbetare vart fjärde år, 2013 är i så fall ett sådant år. De utmaningar mänskligheten står inför kan enbart mötas om människor överallt sätter sig in i globala samband, identifierar sig med en större värld och bestämmer sig för att leva med ett globalt ansvar. Ett viktigt initiativ kommer att bli att få människor att känna sig som världsmedborgare. Målet mäts genom en fråga i kund/brukarenkäten till grundskolans åk 7 och 9 samt gymnasiets elever som lyder: Jag känner mig som en världsmedborgare. För att målet ska anses uppfyllt ska minst 75 % av de svarande svara instämmer helt eller delvis. Minst en verksamhet inom varje nämnd ska ha deltagit i ett EU/internationellt projekt under mandatperioden Andel resultatenheter som har deltagit i ett EU/internationellt projekt under mandatperioden Antal internationella projekt och utbyten inom kommunen Antal medarbetare som deltagit i ett utbyte/studieresa i ett annat land 75 % 75 % 75 % Fler än föregående år Fler än föregående år Öka kunskaperna hos unga om drogers inverkan på hälsan Fler än föregående år Andel alkoholfria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Andel tobaksfria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Budget (65)

11 Andel narkotikafria elever i åk 9 och åk 2 gymnasiet Högre än föregående mätning Arbeta för en positiv sjukförsäkringsutveckling Högre än föregående mätning Högre än föregående mätning Antal i sjuk och aktivitetsersättning Sjukpenningtal Färre än föregående mätning Lägre än föregående mätning Stärka äldresäkerhetstänkandet bland befolkningen Färre än föregående mätning Lägre än föregående mätning Färre än föregående mätning Lägre än föregående mätning Höftledsfrakturer Färre än 19 Färre än 17 Färre än 15 Miljö Öka andelen källsorterat avfall av den totala avfallsmängden Andel källsorterat avfall 25 % 30 % 35 % Användningen av elenergi har minskat Elförbrukningen inom kommunens gränser har minskat med 10 % MWh MWh MWh Utsläppen av näringsämnen till våra vattendrag ska minska Vattenkvaliteten högre högre högre Utsläppen av näringsämnen till våra vattendrag ska minska. Ekonomiska förutsättningar Samhällsekonomiska förutsättningar Svensk ekonomi långsamt mot bättre tider Den ekonomiska utvecklingen har hittills i år i flera avseenden gått åt rätt håll men inte särskilt snabbt. Kortsiktigt finns flera faktorer som begränsar tillväxten. De största hindren återfinns i omvärlden. Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har fortsatt att försvagas och det kommer att ta lång tid innan de underliggande strukturella problemen rättas till. Det är liktydigt med en svag tillväxt under flera år framöver. Även i Storbritannien och USA lägger finansiella obalanser hinder i vägen. Till det ska läggas att Budget (65)

12 tillväxten nu har börjat hacka också i en rad så kallade tillväxtländer varav Kina utgör bara ett exempel. Problemen i omvärlden hopar sig och leder till att svensk ekonomi får mycket lite draghjälp utifrån. Eftersom exporten svarar för en betydande del av vår produktion blir tillväxten av nödvändighet rätt mager. I år beräknas svensk BNP växa med 1,0 procent (1,3 procent kalenderkorrigerat). År 2013 väntas tillväxten bli 1,8 procent. På längre sikt - och i takt med att problemen i omvärlden dämpas - ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den privata sektorn uppvisar betydande överskott. Samtidigt som finanserna överlag är starka finns betydande investeringsbehov - bland annat i infrastruktur och bostäder. Till det kan läggas ytterligt låga räntor och lediga produktionsresurser i form av bland annat arbetskraft. Det finns därmed goda förutsättningar för ökade investeringar och ökad konsumtion i vårt land, men oron om den internationella utvecklingen lägger i dagsläget betydande hinder i vägen. Läget på arbetsmarknaden beräknas fortsätta försvagas en bit in i Det beror på att tillväxten i svensk ekonomi blir rätt skral. Det är först framåt halvårsskiftet 2013 som tillväxten får bättre fart. Arbetslösheten når under vintern upp mot 8,0 % innan den vänder ner. Någon mer påtaglig förbättring på arbetsmarknaden är dock inte att räkna med förrän om ett år, d.v.s. under andra halvåret Fram till 2016 är vår bedömning att arbetslösheten kan röra sig ner mot de nivåer som rådde före finanskrisen. En sådan utveckling är möjlig även om tillväxten i omvärlden blir relativt dämpad framöver. Ett avgörande villkor är dock att skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade former. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting i oktober 2012 Skatteintäkter och generella statsbidrag Vara kommun (Mkr) Skatteintäkter 566,4 588,0 613,8 642,1 Utjämningsbidrag 153,1 148,1 146,0 144,1 Kostnadsutjämningsavgift -11,8-12,0-12,2-12,5 Regleringsbidrag/avgift 7,2 3,0-1,9-6,1 LSS-utjämning 5,1 5,1 5,1 5,1 Fastighetsavgift 25,3 25,3 25,3 25,3 Summa: 745,3 757,5 776,1 798,0 Ekonomiska planeringsförutsättningar Sveriges Kommuner och Landstings prognos. Procentuell förändring BNP 5,9 4,0 1,0 2,6 3,5 3,7 3,3 Öppen arbetslöshet 8,4 7,6 7,8 7,9 7,3 6,7 6,3 Timlöner, konjunkturlönestatistiken 2,6 2,5 3,2 2,9 3,1 3,7 4,0 KPI 1,2 3,0 1,3 1,1 1,8 2,2 2,3 Budget (65)

13 Förutsättningar ramberäkning Invånarantal Skattesats, % 21:27 21:27 21:27 21:27 Skatteunderlag, % 3,6 3,8 4,4 4,6 Löneutveckling, % 3,0 2,7 3,3 3,6 Inflation, % 1,1 1,4 1,6 1,7 Effektivitetskrav, % Á-priser bildningsnämnden och socialnämnden -8 % -8 % -8 % -8 % Centralt anslag resursfördelning, tkr 0,0 5,2 5,2 5,2 Centralt anslag hyresförluster, tkr 1,0 1,0 1,0 1,0 Centralt anslag ianspråktagande ackumulerat överskott, tkr Centralt anslag verksamhetsutveckling, tkr Budgetramar Nämndernas driftbudget/plan, netto 8,0 5,0 5,0 5,0 12,4 3,1 3,1 3,1 Tkr i löpande pris Vara kommuns revisorer Räddningsnämnden Västra Skaraborg Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Summa nettobudget Nämndernas investeringsbudget/plan Tkr i löpande pris Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnd Bildningsnämnd Socialnämnd Summa nettobudget Budget (65)

14 Förändringar i nämndernas nettobudget Belopp i 2013 års nivå fasta priser Vara kommuns revisorer Effektivitetskrav 1 % Summa Vara kommuns revisorer Kommunstyrelsen Effektivitetskrav 1 % Verksamhetsutveckling Ramjustering interndebitering datorer Ramjustering sänkt internhyra, kapitalkostnad Ramjustering minskad internhyra, tekniska Ramjustering kapitalkostnader Ramjustering kapitalkostnader VA Ramjustering interndebitering datorer Summa kommunstyrelsen Gemensam räddningsnämnd Västra Skaraborg Ramjustering Utökad ram Räddningsnämnd Västra Skaraborg Miljö- och byggnadsnämnden Effektivitetskrav 1 % Ramjustering interndebitering datorer Ramjustering interndebitering datorer Ramjustering kapitalkostnader Summa miljö- och byggnadsnämnd Bildningsnämnden Central resursfördelning Ramjustering interndebitering datorer Effektivitetskrav 1 % för verksamheter som inte omfattas av central resursfördelningsmodell Stärkta förutsättningar för elever med vissa funktionshinder Effektivisering nya gymnasieskolan Budget (65)

15 Belopp i 2013 års nivå fasta priser Statsbidrag HPC-vaccin Modersmål finska, jiddisch Barnomsorgspeng Allmän förskola 3-åringar Införande av betyg åk Lärarlegitimation Fler nationella prov Ökad undervisningstid i matematik Nya skollagen Nya gymnasieskolan Nationella prov Komvux Högre krav gymnasieskolan Ramjustering barnomsorgsassistent Ramjustering interndebitering datorer Ramjustering internhyra, kapitallkostnad Ramjustering kapitalkostnad Summa bildningsnämnden Socialnämnden Central resursfördelning Ramjustering interndebitering datorer Effektivitetskrav 1 % för verksamheter som inte omfattas av central resursfördelningsmodell Äldreomsorg anhörigstöd Rapporteringsskyldighet ej verkställda beslut LSS Höjt förbehållsbelopp SOL Stärkt stöd för barn och unga Utökad målgrupp för nyanlända Ramjustering internhyra, kapitalkostnad Ramjustering interndebitering datorer Ramjustering kapitalkostnad Summa socialnämnden Summa förändring totalt Budget (65)

16 Finansiell analys Modell för finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Vara kommun används en finansiell analysmodell som benämns RK-modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Den finansiella analysmodellen bygger på fyra perspektiv: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Aspekterna resultat kapacitet och risk kontroll utgör hörnstenar i modellen. RK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömning Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Det finansiella resultatet Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Riskförhållanden Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Kontroll Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. Finansiella nyckeltal Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. Budget (65)

17 Resultat och kapacitet Intäkter och kostnader (Procentuell förändring) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Nettokostnadsutveckling 4,6-0,1 3,6 2,2 Skatte-o statsbidragsutveckling 2,8 1,6 2,5 2,8 Skatteunderlagets utveckling 3,6 3,8 4,4 4,6 Beräknat invånarantal Kommunal utdebitering, % 21:27 21:27 21:27 21:27 Nettokostnadsutvecklingen för år 2013 är hög, 4,6 %. Det ökade anslaget för verksamhetsutvecklingen 2013 på 12,4 mkr motsvarar 1,7 % av ökningen av verksamhetens nettokostnader. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar med 2,8 % mellan 2012 och Driftkostnadsandel (procentandel) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Verksamhetens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 101,1 98,7 100,2 99,8 Nettokostnadsandelen ligger över 100 % under 2013 och runt 100 % hela perioden Det innebär att kostnaderna är lika höga som intäkterna och årets resultat ligger därmed runt noll. Årets investeringar Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Nettoinvesteringar (mkr) 138,8 106,7 63,3 28,0 Nettoinvesteringar/avskrivningar (%) Nettoinvesteringarna inklusive ombudgeteringar från år 2012 beräknas till 139 mkr år 2013, vilket motsvarar 331 % av avskrivningarna. Kommunen beräknar att investera för totalt 337 mkr under perioden Oftast är det dock en förskjutning i tiden för investeringarna. Skattefinansieringsgrad av investeringarna (procent) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Skattefinansieringsgrad Skattefinansieringsgrad: Årets resultat samt av- och nedskrivningar/nettoinvesteringar. P.g.a. den höga investeringsnivån räcker inte skattefinansieringen utan nyupplåning behövs för att klara finansieringen av budgeterade investeringar. Budget (65)

18 Årets resultat FULLFONDERINGSMODELL Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Årets resultat (mkr) -8,6 9,9-1,7 1,9 Årets resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag (%) -1,1 1,3-0,2 0,2 BLANDAD MODELL Årets resultat (mkr) -8,6 13,6-2,2 1,5 Årets resultat/skatteintäkter och generellt statsbidrag (%) -1,1 1,8-0,3 0,2 År 2013 är resultatet budgeterat till -8,6 mkr och år till 9,9 mkr, -1,7 mkr och 1,9 mkr. År 2013 är resultatmässigt ett svagt år, men då ska beaktas att 12,4 mkr är budgeterat för verksamhetsutvecklingen. Det är ingen skillnad på resultatet mellan fullfonderingsmodellen och blandmodellen för år Soliditet (Procent) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Soliditet 26,0 26,1 24,7 25,0 Soliditeteten (eget kapital/totala tillgångar) som mäter den långsiktiga betalningsstyrkan försämras från år 2012 till år 2016 från ca 31 % (delårsbokslutet augusti 2012) till 25 % år Orsaken är höga nettoinvesteringar i kombination med svaga resultat. I budgeten för 2013 beräknas ett lån på 50 mkr att tas upp. Skuldsättningsgrad Total skuldsättningsgrad - varav avsättningsgrad - varav kortfristig skuldsättningsgrad - varav långfristig skuldsättningsgrad Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan Kommunens skuldsättningsgrad ligger på % under planeringsperioden. P.g.a. av höga nettoinvesteringar som delvis finansieras genom nyupplåning ökar den långfristiga skuldsättningsgraden. Däremot minskar avsättningsgraden då pensionsavsättningarna inte ökar. Budget (65)

19 Kommunalskatt Kommunens skattesats Vara kommun 2012 Västra Götaland 2012 Riket ,27 21,17 20,59 Regionens skattesats 10,88 10,88 11,01 Total skattesats 32,15 32,05 31,60 Risk - Kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv Likvida medel (mkr) Balanslikviditet (%) Rörelsekapital (mkr) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan ,1 0,0 24,0 35,8 53,1 31,9 42,1 51,3-81,8-138,5-128,4-103,8 Likviditeten för kommunen har sjunkit p.g.a. höga investeringsnivåer men också p.g.a. utlåning till bolagen. I de kortfristiga skulderna ligger en semesterlöneskuld på ca 35 mkr. Kommunfullmäktige beslutade under 2012 att utöka sin checkkredit, från 50 mkr till 100 mkr. Pensionsåtagande (mkr) Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Total pensionsskuld Pensionsskuld intjänad innan 1998 Pensionsskuld intjänad fr.o.m Pensionskostnad inkl. löneskatt Pensionsskulden som är intjänad före 1998 minskar under perioden och uppgår till 375 mkr år Däremot ökar pensionsskulden som intjänats och intjänas efter Finansiella mål Resultatmål Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 % +/- 2 %. Soliditet Soliditeten får under mandatperioden inte understiga 20 %. Budget (65)

20 God ekonomisk hushållning För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Vara kommuns definition - Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. - God ekonomisk hushållning innebär att kommunen har en ekonomisk buffert för att kunna hantera oförutsedda händelser och konjunktursvängningar. - Kommunen, med i princip obegränsad livslängd, ska inte förbruka sina tillgångar för att täcka löpande behov. En god ekonomisk hushållning innebär att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. - Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. - Vara kommun tillämpar fullfonderingsmodellen då kommunen vill ha en rättvisande bild av den finansiella situationen. Verksamhetsperspektiv Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer som ger förutsättningar för att bedriva verksamheterna kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Sammanfattande kommentarer Årets resultat år 2013 är budgeterat till -8,6 mkr och ligger därmed inte inom kommunfullmäktiges beslutade målintervall. Hänsyn får tas till att 12,4 mkr är budgeterade till verksamhetsutveckling. Soliditeten (den långsiktiga betalningsstyrkan) försvagas fram till 2016 p.g.a. höga nettoinvesteringar och låga resultat. Soliditeten ligger över kommunfullmäktiges beslutade miniminivå under hela perioden. Nettoinvesteringarna är höga , 139 mkr respektive 107 mkr. Detta medför en ökad skuldsättningsgrad. Under perioden beräknas 75 mkr tas upp i långfristiga lån. Pensionsförpliktelserna är omfattande men ökar inte. Hela pensionsskulden är upptagen som avsättning i balansräkningen och har återlånats i sin helhet. Finansiella indikatorer Årets resultat fullfondering, mkr -8,6 9,9-1,7 1,9 Årets resultat blandad modell, mkr -8,6 13,6-2,2 1,5 Årets resultat fullfondering/skatteintäkter, statsbidrag % -1,1 1,3-0,2 0,2 Årets resultat blandad modell/skatteintäkter, statsbidrag % -1,1 1,8-0,3 0,2 Soliditet % 26,0 26,1 24,7 25,0 Långfristig låneskuld, mkr Budget (65)

21 Pensionsskuld, mkr Nettoinvesteringar, mkr 138,8 106,7 63,2 28,0 Nettoinvesteringar/avskrivningar, % Diagram Budget (65)

22 Budget (65)

23 Budget- och redovisningsmodell Kommunens budgetmodell består av driftbudget, investeringsbudget, resultatbudget, finansieringsbudget samt balansbudget. Internbudget Driftbudget och investeringsbudget Driftbudgeten och investeringsbudgeten är de två huvuddelarna i den interna budgeten. I denna beskrivs de ekonomiska ramarna för kommunens nämnder och styrelser, för olika verksamhetsområden samt för de interna resultatenheterna. I driftbudgeten budgeteras de olika verksamheternas kostnader och intäkter inkl. interna kalkylmässiga kostnader. I investeringsbudgeten budgeteras de planerade investeringarna inkl. beräknad ombudgetering. Budget (65)

24 Externbudget Med externbudget avses de andra delarna i modellen, resultatbudgeten, finansieringsbudgeten och balansbudgeten. Dessa syftar till att utåt ge en rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och planerade utveckling. Resultatbudget Resultatbudgetens uppgift är att beskriva och förklara det planerade ekonomiska resultatet för kommunens samlade verksamhet. Resultatbudgeten utmynnar i förändringen av kommunens egna kapital eller vad som inom den privata sektorn kallas för årets "vinst" eller "förlust". Kassaflödesanalys/Finansieringsbudget Kassaflödesanalysen, som visar vilka medel som tillförs från den löpande verksamheten, hur investeringsverksamheten har finansierats och hur finansieringsverksamheten har skett, resulterar i förändring av likvida medel. Balansbudget Medan resultatbudgeten och finansieringsanalysen beskriver vad som planeras hända under året visar balansräkningen den ekonomiska ställningen vid årets utgång. Balansräkningen visar vilka tillgångar kommunen förfogar över och hur dessa finansierats antingen med eget kapital eller externt kapital i form av skulder. Finansiella rapporter Driftbudget Driftbudget, tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Tkr KOSTNADER Vara kommuns revisorer Räddningsnämnden Västra Skaraborg Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden SUMMA KOSTNADER INTÄKTER Vara kommuns revisorer Räddningsnämnden Västra Skaraborg Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden SUMMA INTÄKTER Budget (65)

25 Driftbudget, tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 NETTOKOSTNADER Vara kommuns revisorer Räddningsnämnden Västra Skaraborg Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden SUMMA NETTOKOSTNADER Resultatbudget/plan Driftbudget/plan , mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Nämndernas intäkter 193,8 149,9 149,8 151,9 154,9 158,5 Nämndernas kostnader -831,9-809,2-839,4-836,3-861,9-881,2 Beräknat ianspråktagande av överskott 0,0-4,3-8,0-5,0-5,0-5,0 Avskrivningar -39,1-43,2-41,9-43,7-47,5-48,2 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -677,2-706,8-739,5-733,0-759,5-775,9 Skatteintäkter 540,4 546,5 566,4 588,0 613,8 642,1 Generella statbidrag mm 172,7 178,9 178,9 169,5 162,3 155,9 Finansiella intäkter 3,1 0,9 1,0 0,4 0,9 1,0 Finansiella kostnader -39,6-20,7-15,3-15,0-19,2-21,2 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER -0,6-1,2-8,6 9,9-1,7 1,9 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT -0,6-1,2-8,6 9,9-1,7 1,9 Budget (65)

26 Kassaflödesbudget/plan Kassaflödesbudget/plan , mkr Bokslut 2011 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Årets resultat -0,6-1,1-8,6 9,9-1,7 1,9 Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning av kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten 39,1 43,1 41,9 43,7 47,5 48,2 46,0-4,4 0,7-3,6 2,6 2,5 84,5 37,6 34,0 50,0 48,3 52,6-16,4 25,6 44,1-2,4-4,3-4,4-0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-18,8 23,7 27,5 29,0 18,2-8,3 48,9 86,9 105,6 76,6 62,2 39,9 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten -67,1-174,0-138,8-106,7-63,2-28,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-4,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-70,2-174,0-138,8-106,7-63,2-28,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 29,4 50,0 0,0 25,0 0,0 Amortering av skuld -3,0-3,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från finansieringsverksamheten -3,0 26,4 50,0 0,0 25,0 0,0 ÅRETS KASSAFLÖDE -24,3-60,7 16,8-30,1 24,0 11,9 Likvida medel vid årets början 98,3 74,0 13,3 30,1 0,0 24,0 Likvida medel vid årets slut 74,0 13,3 30,1 0,0 24,0 35,9 Budget (65)

27 Balansbudget/plan Balansbudget/plan , mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Anläggningstillgångar 599,1 729,9 752,7 815,9 831,6 811,3 SUMMA ANLÄGGNINGSTILL- GÅNGAR 599,1 729,9 752,7 815,9 831,6 811,3 Förråd 1,8 1,5 1,8 1,8 1,9 1,9 Kortfristiga fordringar 104,8 62,8 60,7 63,1 67,4 71,8 Likvida medel 74,0 13,3 30,1 0,0 24,0 35,8 SUMMA OMSÄTTNINGSTILL- GÅNGAR 180,6 77,6 92,6 64,9 93,3 109,5 SUMMA TILLGÅNGAR 779,6 807,5 845,3 880,8 924,8 920,9 EGET KAPITAL 229,7 219,0 220,1 230,2 228,2 230,1 varav årets resultat -0,6-1,1-8,6 9,9-1,7 1,9 Avsättningar pensioner 402,5 369,3 400,3 396,8 399,4 401,9 Andra avsättningar 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 AVSÄTTNINGAR 403,0 369,8 400,8 397,3 399,9 402,4 Långfristiga skulder 0,0 26,4 50,0 50,0 75,0 75,0 Kortfristiga skulder 146,9 192,3 174,4 203,4 221,6 213,3 SKULDER 146,9 218,7 224,4 253,4 296,6 288,3 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 779,6 807,5 845,3 880,8 924,8 920,9 Noter Not 1 Verksamhetens intäkter Driftbudget tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Verksamhetens intäkter 351,2 258,3 255,2 Interna hyror -66,8-61,2-57,2 Övriga interna intäkter -90,6-47,2-48,2 NÄMNDERNAS INTÄKTER ENL. RESULTATRÄKNINGEN 193,8 149,9 149,8 Budget (65)

28 Not 2 Verksamhetens kostnader Driftbudget tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Verksamhetens kostnader enl. driftbudgeten ,6-981,4-997,5 Kapitalkostnader 83,4 67,8 60,3 Avskrivning långfrist fordran Levene Arena AB Avskrivning långfrist fordran Vara konstgräs AB 0,0-0,3-0,3 0,0 0,0-0,2 Personalkostnadsförändring 0,0-6,2-5,8 Centralt anslag hyresförluster 0,0 0,0-1,0 Central resursfördelning 0,0 0,0 0,0 Verkliga personalomkostnader -113,2-128,0-125,8 Kalkylerade personalomkostnader 120,3 128,0 125,8 Kalkylerad personalförsäkring 24,8 25,5 25,9 Pensionsutgifter inklusive löneskatt -56,0-35,8-38,9 Förändring semesterlöneskuld -0,2-0,5-0,5 Avsatt till pensioner 16,8 10,7 10,6 Avsättning för särskild löneskatt -0,3 2,6 2,6 Realisationsvinst/förlust 0,0 0,0 0,0 Fastighetsskatt och försäkring 0,7 0,0 0,0 Interna hyror 66,8 61,2 57,2 Övriga interna hyror 90,6 47,2 48,2 Nämndernas kostnader enligt resultaträkningen Not 3 Avskrivningar -831,9-809,2-839,4 Avskrivningar tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Planenliga avskrivningar -39,1-43,2-41,9 Summa avskrivningar -39,1-43,2-41,9 Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt mm tkr. Skatteunderlag 1000-tals skkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Allmän kommunalskatt 526,6 543,5 573,0 Skatteavräkning 13,7 2,9-6,6 Summa skatteintäkter 540,3 546,4 566,4 Not 5 Generella statsbidrag Generellt statsbidrag tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Inkomstutjämningsbidrag 145,8 155,1 153,1 Budget (65)

29 Generellt statsbidrag tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Utjämning LSS 4,1 3,8 5,1 Fastighetsavgift 24,9 26,3 25,3 Regleringsbidrag 16,1 7,9 7,2 Tillfälligt konjunkturstöd 0,0 0,0 0,0 Kostnadsutjämningsavgift -18,2-14,2-11,8 Summa generella statsbidrag 172,7 178,9 178,9 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Medelsplacering 2,7 0,5 0,6 Dröjsmålsränta mm 0,4 0,4 0,4 Summa finansiella intäkter 3,1 0,9 1,0 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Lån -0,0-0,5-0,8 Tillfälliga lån 0,0-0,3-0,4 Sänkning av disk.räntan i pensionsskuldsberedningen -28,3 0,0 0,0 Övriga finansiella kostnader -0,3-0,3-0,3 Pensionsskuldsförändring -10,9-19,6-13,8 Summa finansiella kostnader -39,5-20,7-15,3 Not 8 Anläggningstillgångar, mark och inventarier mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ingående planenligt restvärde 564,9 599,1 655,8 Årlig förändring 34,2 130,7 96,9 Årets köp och försäljning 73,2 173,9 138,8 Årets uppskrivningar 0,0 0,0 0,0 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 Årets avskrivningar -39,1-43,2-41,9 Utgående balans 599,1 729,8 752,7 Not 9 Förråd och varulager Förråd mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Förråd 1,8 1,5 1,8 Summa förråd och varulager 1,8 1,5 1,8 Budget (65)

30 Not 10 Kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Kundfordringar 10,7 18,8 10,9 Övriga fordringar 94,1 44,0 49,8 Kortfristiga fordringar 104,8 62,8 60,7 Not 11 Kassa och bank (Likvida medel) Likvida medel tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Likvida medel 1/1 98,3 74,0 13,3 Årlig förändring -24,3-60,7 16,8 Likvida medel 74,0 13,3 30,1 Not 12 Avsättningar till pensioner Avsättning till pensioner mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ingående pensionsskuld 286,8 292,0 321,3 Avsättning pensioner intjänade före ,5-10,7-10,6 Avsättning pensioner ÖK-SAP 3,2-0,5 0,6 Avsättning pensioner exkl. ÖK-SAP 0,5 0,7-0,2 Finansiell kostnad 8,8 15,8 11,1 Avsättning pensioner förtroendevalda 0,8 0,0 0,0 Avsättning pensioner musiker Vara konserthus 4,3 0,0 0,0 Förändring pensionsskuld 37,0 5,3 0,9 SUMMA PENSIONSSKULD 323,9 297,2 322,2 - varav pensioner intjänade före ,2 282,8 304,7 - varav pensioner ÖK-SAP 14,1 0,5 0,3 - varav exkl. ÖK-SAP 1,0 13,9 17,2 - varav pensioner förtroendevalda 3,4 297,2 0,0 - varav pensioner musiker Vara konserthus 4,3 0,0 0,0 - varav återlåning i verksamheten 323,9 297,2 322,2 Ingående särskild löneskatt enligt fastställd balansräkning 69,6 70,8 77,9 Avsättning särskild löneskatt 5,6-2,6-2,5 Finansiell kostnad löneskatt 2,1 3,8 2,7 Avsättning särskild löneskatt förtroendevalda 0,2 0,0 0,0 Avsättning särskild löneskatt musiker Vara konserthus 1,0 0,0 0,0 Förändring avsättning löneskatt 9,0 1,2 0,2 Budget (65)

31 Avsättning till pensioner mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 SUMMA SKULD LÖNESKATT 78,6 72,0 78,1 - varav pensioner intjänade före ,1 68,6 68,6 - varav pensioner ÖK-SAP 3,4 0,1 0,1 - varav pensioner exkl. ÖK-SAP 0,2 3,4 3,4 - varav särskild löneskatt förtroendevalda 0,8 0,0 0,0 - varav särskild löneskatt musiker Vara konserthus SUMMA PENSIONSSKULD INKLUSIVE LÖNESKATT Not 13 Andra avsättningar 1,0 0,0 0,0 402,5 369,3 400,3 Andra avsättningar mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Ingående balans enligt fastställd resultaträkning 0,6 0,5 0,5 Summa avsättning 0,6 0,5 0,5 Utgående balans 0,6 0,5 0,5 - Varav donation A. Pettersson 0,6 0,5 0,5 Not 14 Kortfristiga skulder 0,6 0,5 0,5 Kortfristiga skulder mkr Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Leverantörsskulder 29,8 17,6 30,5 Personalskatter 7,8 7,9 8,0 Interimsskulder 36,2 52,5 37,1 Tillfälliga lån 0,0 16,2 23,8 Momsskuld 0,9 1,1 0,9 Kortfristig skuld VA 1,6 1,5 1,6 Upplupna sociala avgifter 9,2 9,4 9,5 Upplupen semesterlön 34,7 35,9 35,6 Upplupna löner, okomp övertid 6,1 5,7 6,3 Upplupen pensionsskuld individuell del 16,8 17,5 17,2 Upplupen särskild löneskatt individuell del 3,4 3,9 3,5 Upplupen löneskuld 0,0 0,0 0,0 Förutbetalda skatteintäkter 0,0 19,7 0,0 Övriga skulder 0,4 3,4 0,4 Kortfristiga skulder 146,9 192,3 174,4 Budget (65)

32 Justering nämndernas intäkter och kostnader Driftbudget/plan Verksamhetens intäkter enl. driftbudgeten Bokslut 2011 Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan Interna hyror Övriga interna intäkter NÄMNDERNAS INTÄKTER ENL. RESULTATRÄKNINGEN Verksamhetens kostnader enl. driftbudgeten Kapitalkostnader Avskrivning långfrist. fordran Levene Arena AB Avskrivning långfrist. fordran Vara Konstgräs AB Personalkostnadsförändring Centralt anslag hyresförluster Central resursfördelning Verkliga personalomkostnader Kalkylerade personalomkostnader Kalkylerade personalförsäkringar Pensionsutgifter inkl. löneskatt Förändring semesterlöneskuld Förändring pensionsförmån exkl. finanskostnader Avsättning för särskild löneskatt Realisationsvinst/förlust Fastighetsskatt och försäkring Interna hyror Övriga interna intäkter NÄMNDERNAS KOSTNADER ENL. RESULTATRÄKNINGEN Investeringsbudget Investeringsbudget 2012/Plan Bokslut 2011 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Kommunstyrelsen Miljö-och byggnadsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Summa nettoinvesteringar Budget (65)

33 Investeringsbudget/plan sammandrag Löpande priser ORDINARIE RAMTILLDELNING Ombud. från 2012 Ny budget 2013 Total budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Summa Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Socialnämnden KS/samhällsplaneringsutskottet Miljö- och byggnadsnämnden Summa KS/samhällsplaneringsutskottet Reinvestering datorer Regionombyggnad vårdcentralen Gymnasieskolan inkl. inv Levene skola/förskola Förskola Kvänum Nybyggnad bad Vara Ombyggn. Nästegårdsbadet Turning Torsbo Ombyggnad vårdcentralen tandläkare Ombyggnad av lokaler till annan matdistribution Utsmyckning yttre miljöer Tomtområde Vara Expl. industriområden Industriinfart mot Föreningsgatan Kvänum Ny- och ombyggn. gator och vägar GC-väg Vara-Arentorp-Idrottsplatsen Gatumiljö Hotellgatan Ombyggnad Sveagatan Tätortsvandring Vatten- och avlopp Vatten- och avlopp, myndighetskrav Summa KS/samhällsplaneringsutskottet Budget (65)

34 Löpande priser KOMMUNSTYRELSEN Ombud. från 2012 Ny budget 2013 Total budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Summa IT-investeringar Reinvestering, servrar och kommunikation (IT) Reinvestering datorer LOA Ärendehanteringssystem Bredbandsutbyggnad KF 13 tilläggsanslag Lyskraft Vara Webbaserat kartsystem SUMMA KOMMUNSTYRELSEN BILDNINGSNÄMNDEN Inventarier Levene skola Reinvestering datorer SUMMA BILDNINGSNÄMNDEN MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Reinvestering datorer SUMMA MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN Kylbil Reinvestering datorer SUMMA SOCIALNÄMNDEN SUMMA INVESTERINGAR TOTALT Summa per år, genomsnitt Budget (65)

35 Kommunstyrelsen Ordförande: Fredrik Nelander Förvaltningschefer: Gert Norell Lars Henström Andel av nettodriftskostnad Driftsammandrag, netto. Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över- /underskott Investeringssammandrag, netto Tkr och löpande priser INVESTERINGS BUDGET Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Utgifter Budget (65)

36 Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Inkomster Nettoinvesteringar Jämförelsetal Tkr och löpande priser Nettodriftskostnad per invånare Andel av nettodriftskostnad % Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget ,4 12,3 11,6 13,9 Sammandrag av driftskostnaderna, netto per verksamhet Driftkostnad för 2013 (inkl. kapitalkostnader och internhyra) AVDELNINGAR Bruttokostnad Intäkt Nettokostnad Tillväxt och utvecklingsavdelning Kansliavdelning IT avdelning Personalavdelning Ekonomiavdelning VERKSAMHETSOMRÅDEN Administration Mark-och fastighetsförvaltning Anläggning/underhåll av gator och vägar Parker, grönområden och lekplatser Vatten- och avlopp Kostavdelning Avfallshantering Enskilda vägar Nämnden totalt Enligt budgetram Investeringar sammandrag, netto per verksamhet Nettokostnader i tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Gemensamt kommunhus Kommunstyrelsen övrigt Budget (65)

37 Nettokostnader i tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Markexploatering Planverksamhet Datautrustning Arkiv Bredbandsutbyggnad Lärcentrum Mark- och fastighetsförvaltning Centrumutveckling Ny- och ombyggnad gator och vägar Parker, grönområden, lekplatser Vatten -och avloppshantering Nettoinvesteringar Driftsammandrag, netto. Förvaltningen för ledning och administration Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över- /underskott Investeringssammandrag, netto. Förvaltningen för ledning och administration Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Budget (65)

38 Jämförelsetal. Förvaltningen för ledning och administration Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Nettodriftskostnad per invånare Andel av nettodriftskostnad % 8,0 7,4 6,8 9,5 Driftsammandrag, netto. Samhällsbyggnadsförvaltningen exkl. VA Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över-/underskott Investeringssammandrag, netto. Samhällsbyggnadsförvaltningen exkl. VA Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Jämförelsetal. Samhällsbyggnadsförvaltningen exkl. VA Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Nettodriftskostnad per invånare Andel av nettodriftskostnad % 5,4 4,9 4,9 4,4 Driftsammandrag, netto. Vatten och avlopp Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Budget (65)

39 Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över-/underskott Investeringssammandrag, netto. Vatten och avlopp Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Nämndens ansvarsområde Kommunfullmäktige ska ges förutsättningar att arbeta så att den politiska debatten stimuleras. På kommunfullmäktiges uppdrag har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för kommunens ekonomi, verksamhet och utveckling och ska ge kommunfullmäktige underlag för de ekonomiska ramarna. Kommunstyrelsen är kommunens ledningsorgan. Arbetet kännetecknas av strategisk inriktning och helhetsperspektiv och sker direkt mot nämnderna. Med tanke på det ansträngda ekonomiska läget kan finnas ett behov av fördjupad uppföljning inom samtliga verksamhetsområden liksom starkare styrning för att nödvändiga strukturförändringar genomförs. Kommunstyrelsens arbetssätt ska präglas av helhet, tydlighet och en öppenhet för förändring och nytänkande. Den enskilde ska på ett snabbt och enkelt sätt kunna få information om kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar även för trafikfrågor (trafiknämnd) parkeringsövervakning, renhållningsskyldighet enligt miljöbalken och renhållningsordning, huvudmannaskap för vatten och avlopp samt förvaltning av fast egendom. Ansvar för salutorg och övrig allmän platsmark, flytta fordon samt hantera bidrag till väghållning och annan kommunteknik. Produktion och distribution av kost till bildningsnämnden och socialnämnden görs. Nämndens uppgift/uppdrag Inom kommunstyrelsen finns förvaltning för ledning och administration och samhällsbyggnadsförvaltningen. Förvaltningen för ledning och administration ska stödja kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i dess ledande roll. Det betyder att ta fram väl genomarbetande förslag inför beslut och att effektivt verkställa tagna beslut. Förvaltningarna ska bistå andra enheter med olika typer av tjänster. De produkter/tjänster som erbjuds ska vara prisvärda och av hög kvalitet och de som utnyttjar tjänsterna ska uppleva att de bemöts på ett positivt sätt. Styrelsen har som uppgift och övergripande mål att ta ett politiskt samlat grepp över hur strategiska frågor inom områdena lön, rehabilitering/friskvård, personalrekrytering, Budget (65)

40 organisation och arbetsformer ska hanteras i framtiden. Genom policyskapande beslut ska grunden läggas för en framgångsrik personalpolitik som ger förutsättningar för kommunens medarbetare att trivas i sitt arbete, utvecklas i sin yrkesroll och uppleva kommunen som en bra arbetsgivare. Styrelsen ska planera, samordna och verkställa kommunens husbyggnadsverksamhet samt förvalta kommunens fastigheter. Vidare verkställa extern in- och uthyrning av lokaler. Anläggning, drift och underhåll av gator, parker, grönområden, lekplatser, gatubelysning, va-nät, pumpstationer, reningsverk samt vattenverk. Framställa mat och distribuera denna till äldreomsorgen och skolan. I uppdraget ingår också stöd till väghållning, energiförsörjning samt trafiksäkerhetsärenden. Den administrativa personalen svarar för försäljning av fastigheter åt kommunstyrelsen enligt gällande taxor och är beredande i vissa frågor till planavdelningen. Ekonomiska förutsättningar driftbudget Effektivitetskrav på 1 % har genomförts. Bedömningen är att uppdraget går att genomföra med tilldelade medel. I styrelsens budgetanslag utgör tkr anslag till verksamhetsutveckling Va-avdelningen är avgiftsfinansierad, täckningsgraden är nära nog 100 %. Ekonomiska förutsättningar investeringsbudget En hög investeringsvolym planeras att verkställas 2013 och de närmast kommande åren. Effektmål Kommunen uppfattas som tillgänglig, öppen och förtroendeingivande Tillgängliga och öppna allmänna miljöer 75 % 75 % 75 % Vara kommuns personal bemöter mig på ett bra sätt 75 % 75 % 75 % Det är lätt att få kontakt med rätt person när man ringer Vara kommuns växel 75 % 75 % 75 % Andelen tillgänglighetsinventerade besöksmål 80 % 90 % 100 % Målet följs upp genom påståendena Jag upplever kommunens allmänna miljöer som tillgängliga och öppna i kund/brukarundersökningar och Vara kommuns personal bemöter mig på ett bra sätt och Det är lätt att få kontakt med rätt person när man ringer Vara kommuns telefonväxel i invånarenkäten vart annat år. För att målet ska anses som uppnådda ska 75 % av respondenterna instämma helt eller delvis i påståendena. Vara kommuns lyskraft ökar vår status som mötesplats i regionen Handelsindex, totalt Konserthusbesökare varav barn & unga Målet mäts genom två indikatorer; handelsindex (totalt) och konserthusbesökare. Budget (65)

41 Vara kommun har välutbyggda kommunikationsvägar Bredbandsutbyggnad på landsbygden med fiber 70 % 90 % 100 % Antalet tågstopp Vara, Vedum och Levene per år Busslinjer exkl. skolskjutsar Målet mäts genom hur många hushåll/företag som har möjlighet att ansluta sig till bredband via fiber samt antalet tågstopp vid kommunens tågstationer och bussförbindelser. Kommunstyrelsens verksamheter bidrar till att skapa en positiv gatubild och trevliga offentliga utomhusmiljöer i kommunen Positiv gatumiljö 65 % 65 % 75 % Trevliga offentliga utomhusmiljöer 65 % 65 % 75 % Målet mäts genom en fråga i invånarenkäten som lyder: Jag upplever kommunens gatumiljöer som positiv och Jag upplever att de offentliga utomhusmiljöerna är trevliga. Kommunstyrelsens verksamheter bidrar till inspiration av internationell karaktär Antalet internationellt präglade måltider inom kostenheten Antalet deltagande medarbetare vid internationella utbyten som besöker ett annat land Kommunstyrelsens verksamheter bidrar till att kompetensnivån bland Vara kommuns invånare ökar Tillgång på kompetent arbetskraft 65 % 65 % 75 % Andelen högskoleutbildade kommuninvånare Arbetslöshet Varav unga Högre än föregående år Lägre än föregående år Lägre än föregående år Högre än föregående år Lägre än föregående år Lägre än föregående år Högre än föregående år Lägre än föregående år Lägre än föregående år Målet mäts genom statistikuppgifter samt genom en fråga i näringslivsenkäten samt kund/brukarenkäter till näringsidkare som lyder: Vi har en god tillgång till kompetent arbetskraft. Budget (65)

42 Vårt näringsliv, våra företagare, upplever kontakterna med Vara kommun som professionella och positiva Nöjd-kund- index Professionella och positiva kontakter 65 % 65 % 75 % Målet mäts genom ett Nöjd-kund-index samt en fråga i näringslivsenkäten samt kund/brukarenkäter till näringsidkare som lyder: Jag upplever kontakterna med Vara kommun som professionella och positiva. Nämndens tjänstegarantier/sevicedeklarationer Ledning och administration Den som kontaktar kommunen under kontorstid ska i första hand komma fram till sökt person eller till någon annan inom samma funktion för att få sitt ärende uträttat. I andra hand ska information erhållas om när den sökta personen anträffas. Inkommande brev, e-post och förfrågningar ska besvaras senast inom fem arbetsdagar. Fordras längre handläggningstid ska information om detta ges. Förfrågningar inom området näringslivsutveckling ska senast inom två arbetsdagar få kontakt med kommunstyrelsens ordförande, kommundirektör eller näringslivschef. Vid intresse för företagsetablering ska en träff med intressenten initieras omedelbart. Den information som efterfrågas tillhandahållas inom en tidsplan som upprättas i överenskommelse med intressenten. Hålls inte tidsplanen ska personlig kontakt tas för ny överenskommelse. Kommunen ska initiera minst en företagarträff per år. Samtliga hushåll och företag i Vara kommun ska få informationsbladet Axet sex till tio gånger per år. Utveckla samarbetet med Huangshan i Kina främst inom näringslivsområdet. Tekniska utskottets tjänstegarantier ses över och revideras under våren Framtiden Inom den närmsta framtiden kommer kommunstyrelsens näringslivsarbete att fokusera särskilt på åtgärder i samband med att produktionen vid Asko Appliances flyttas till Slovenien. Det internationella arbetet kommer även i fortsättningen ha sitt fokus mot samarbeten inom skolans område. Dock kommer samarbetet med Huangshan i Kina få större kontinuitet genom ett femårigt samarbetsavtal. Projektidén om ett centrum för måltiden fortsätter att utvecklas. Under 2012 infördes en ny IT-plattform, Microsoft, som kommer att öka kundnyttan väsentligt. Under 2013 kommer IT-avdelningen att arbeta med att ta fram en enhetlig inloggning för att användaren ska slippa ha många lösenord. Arbetet med e-tjänster kommer att prioriteras. Under året ska resultatet av den telefoniupphandling som genomfördes 2012 vara klar. Ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem håller för närvarande på att handlas upp för hela kommunen. Genom implementeringen av systemet kommer kommunens arbetssätt vad gäller dokument-/ärendehantering att förändras radikalt Budget (65)

43 Under 2013 kommer ett omfattande studieprogram att genomföras för samtlig personal, så kallad verksamhetsutveckling förlagd till Estland och bland annat vänorten Märjamaa. Priset för el är säkrat för 2013 och 2014 till ett lägre pris än nuvarande, dock kommer troligen kostnaderna att öka på sikt. Till viss del kan kostnadsökningen kompenseras genom effektiviseringar, mellan 2009 och 2011 sparades 1200 MWh. Ett antal lokaler kommer att bli tomma under 2013 och till årsskiftet 2013/2014 som inte finns annan användning för. Externa kontrakt har längre löptider, varför det inte går att kompensera genom uppsägningar. Utreda möjligheten för lokalt omhändertagande av dagvatten. Åtgärder för att förbättra vattenkvalitén i Afsån. Kostenheten kommer under 2013 att arbeta med att utveckla kostråden på särskilda boenden så att pensionärerna är mer delaktiga och påverkar samt har önskningar kring måltiden i högre grad än vad som görs idag. För att möta de förväntningar som finns från matgäster som dagligen äter i kommunens skolor/förskolor erbjuds varje dag två rätter och ett vegetariskt alternativ samt en riklig salladsbuffé på skolrestaurangerna. På så vis möts en efterfrågan på mångkulturella maträtter och samtidigt värnas om vår traditionella svenska matkultur. Genom ett nära samarbete med personal på skola/förskola ska vi skapa trevliga och trygga måltidsmiljöer samt arbeta för en hållbar utveckling genom minskat svinn och bidra till ökade kunskaper om livsmedelspåverkan på vår miljö. Nyckeltal Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Snöröjning kr/kvm 1,63 2,88 2,00 2,64 Distribuerad vattenmängd kbm Försåld vattenmängd kbm Täckningsgrad % VA Långtidssjukfrånvaro i % av schemalagd tid Långtidsfriska i % av antal anställda Antal betalda leverantörsfakturor ,0 2,5 3,0 2,0 38,3 42,5 38,0 43, varav e-handel Budget (65)

44 Bildningsnämnden Ordförande: Carl-Uno Olsson Förvaltningschef: Nina Schmidt Andel av nettodriftkostnad Driftsammandrag, netto Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över- /underskott Investeringssammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Budget (65)

45 Jämförelsetal Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Nettodriftskostnad per invånare Andel av nettodriftskostnad % 44,1 43,6 44,9 42,4 Sammandrag av driftkostnaderna, netto per verksamhet Driftkostnad för 2013 (inkl. kapitalkostnader och internhyra) Bruttokostnad Intäkt Nettokostnad Nämnd och central adm Barnomsorg Skolskjutsar Skolmåltider Grundskola Gymnasieskola Lärcentrum Särskola Kulturskola Idrotts- o fritidsanläggningar Badanläggningar inomhus Fritidsgårdar Övrig fritidsverksamhet Biblioteksverksamhet Allmänkulturell verksamhet Nämnden totalt Enligt budgetram Investeringar sammandrag, netto per verksamhet Nettokostnader i tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Bin inventarier Alléskolan Parkskolan/Särskolan Västra skolan/frejgården Arentorp skola/barnomsorg Levene skola/barnomsorg Kvänum skola/barnomsorg Jung skola/barnomsorg Larv/Tråvad skola/barnomsorg Budget (65)

46 Nettokostnader i tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Vedum skola/barnomsorg Lagmansgymnasiet Kulturskolan Torsgårdens förskola Elevhälsan Skolskjuts Inv. gymnastiksalar/idrottshallar Inv. slöjdsalar Biblioteken Fritidsgårdarna Baden Nettoinvesteringar Nämndens ansvarsområde Nämndens ansvarsområden är: barnomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, elevhälsa, gymnasieskola, gymnasiesärskola, lärcentrum, kulturskola, skolmåltider som organisatoriskt tillhör kommunstyrelsen, skolskjuts, fritidsgårdar, bad, skolformsövergripande verksamhet samt gemensam administration. Resultatenheten Kultur Vara administrerar bibliotek, övrig fritidsverksamhet, idrotts- och fritidsanläggningar och allmänkulturell verksamhet. Nämndens uppgift/uppdrag Alla nämnder/styrelse har under perioden i uppdrag att formulera på vilket sätt de arbetar under mandatperioden för att uppnå kommunens strategiska plan. En förutsättning för att kunna uppnå vision och övergripande mål är att nämndernas verksamhet utgår från en helhetssyn på hela Vara kommun, att de hushåller med sina resurser och har en stark beslutskraft. En god omvärldsbevakning ger inspiration till utveckling och bidrar till att skapa en kommunal service av hög kvalitet. Vi behöver aktivt arbeta med att profilera kommunens verksamheter och att kommunicera med våra kommuninvånare och kunder/brukare. Bildningsnämndens verksamhetsområden skapar förutsättningar att ge människor ett rikare liv. Nämndens arbete ska uppmuntra barn och ungdomar till att vara delaktiga i samhället och uppmuntra samhället till att vara en del av de ungas lärande. Bildningsnämndens verksamheter ska under perioden inrikta sitt arbete på att stimulera varje barn, elev och vuxen att tillägna sig kunskaper och färdigheter för att utveckla sina egna unika förutsättningar till ett gott liv. I Vara kommun ska alla elever ha godkänt när de lämnat grundskolan. Ekonomiska förutsättningar driftbudget Nämnden erhåller sin ram genom den centrala resursfördelningsmodellen. À-priser räknas fram för barnomsorg, grundskola och gymnasieskola som baseras på en snittkostnad för två kommungrupper, varuproducerande kommuner och inv. Därefter har Budget (65)

47 en minskning av beloppen skett med 8 %. I kommunfullmäktige utökades ramen med 3 mkr. I budgeten är ett ianspråktagande av 5 mkr medräknat. Bildningsförvaltningens verksamheter är effektiva och grundskolan hamnar enligt SKL:s effektivitetstal på plats 86. I à-priset räknas samtliga kostnader. Förutom direkt påverkbara kostnader ingår även kostnader för elevvård, skolskjuts och kost samt kostnader för hyror och kapitalkostnader. För att kunna lämna en byggnad, för att kunna påverka kostnaden, krävs stor förändring i antal barn på samma skola eller beslut om nedläggning. Tilldelning av medel till barnomsorg och skola utgår från en demografisk prognos. Hänsyn tas ej till icke påverkbara högre kostnader i nuvarande verksamheter som till exempel högre elpriser och bensinpriser. Inte heller är hänsyn tagen till den nya skollagen och de nya styrdokumenten. Ökade rättigheter kring skolskjuts för separerade föräldrar samt för friskolelever är ett exempel på en sådan fördyring för nämnden. Nyttjandegraden inom barnomsorgen för de yngre barnen (1-3 år) ökar. Den låga personaltätheten utgör en utmaning vad gäller att kunna tillse det ökade omsorgsbehovet. Personaltätheten i Vara är 6,2 inskrivna barn/medarbetare jmf riket 5,4. Ny forskning stöder att förskolans kvalitet, personaltäthet samt pedagogens förmåga att möta barnet har stor betydelse för barnets vidare utveckling och måluppfyllelse i skolans senare år, detta gäller särskilt barn från resurssvaga föräldrar. Det är en framgångsfaktor och en samhällsekonomisk vinst att upptäcka och arbeta intensivt med barn i behov av särskilt stöd redan i förskolan. De utökade uppdragen för skolan innebär bland annat större krav på huvudman att tillse varje barn/ungdom det stöd hon/han är i behov av för att nå betyget godkänt, vilket i många fall kräver extra personella resurser. En ökad möjlighet för brukare att överklaga beslut taget av nämnd eller delegat kräver nya klagomålsrutiner inom förvaltningen som ska vara första utredande instans innan ärenden går vidare till skolinspektionen eller annan rättsinstans. Skadestånd kan utdömas som påföljd. Målsättningen måste vara att ha verksamheter med god kvalitet, där fokus och tid läggs på utveckling för att nå en högre måluppfyllelse. Utökningar har genomförts för att tillse skyldigheten gällande elevers rätt till stöd enligt skollagen inom befintlig ram. Verksamhet i förberedelseklass på Nästegårdsskolan, modersmålsundervisning/modermålsstöd samt SvA-undervisning tillses utan utökad ram. Förberedelseklass är en verksamhet för nysvenska elever. Kostnadsökningen är 2 mkr. Kraven på tillgång till modersmålsundervisning i olika språk ökar och enligt ny lagstiftning ska även barn i förskolan erbjudas modersmålsundervisning. Fördelningsprincip för enskild verksamhet innebär en högre kostnad. Inför 2013 saknas 3 mkr till barn i behov av särskilt stöd enligt skollagen. Skolskjutskostnaderna ökar på grund av nya lagkrav på rätten till bussresor vid dubbelt boende och rätten till skolskjuts vid val av annan skola/friskola i kommunen. För att biblioteket, baden och fritidsgårdarna ska klara effektivitetskravet på 1 % kan öppettider påverkas. Ekonomiska förutsättningar investeringsbudget Investeringsbudgeten för 2013 är tkr, av dessa är 946 tkr till IT. Det kommer att göras investeringar i möbler, verktyg i slöjden och idrottshallar. Budget (65)

48 Nämndens tjänstegarantier/servicedeklarationer Bildningsnämnd och administration Vi garanterar att: vi besvarar inkomna ärenden inom fem arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggning meddelar vi detta med uppgift om vem som handlägger ärendet. Barnomsorg Vi garanterar att: vi ger er saklig information om våra olika barnomsorgsformer, så att ni därigenom har valmöjligheter. vi kontaktar er inom fem arbetsdagar efter det att ansökan mottagits. vi erbjuder er barnomsorgsplats inom 4 månader efter det att ansökan mottagits. Om platsen inte är den mest önskade har ni förtur för omplacering till den barnomsorgsplats ni föredrar. ni och ert/era barn får en kontaktperson på den enhet ert/era barn vistas. utvecklingssamtal tillsammans med er kontaktperson erbjuds en gång per år. Grundskola Vi garanterar att: utvecklingssamtal med elev och föräldrar tillsammans med ansvarig kontaktlärare genomförs en gång per termin. Utvecklingssamtalet ska dokumenteras och följas upp vid kommande utvecklingssamtal. Föräldrar och elev ska i god tid ha möjlighet att ta del av frågor som tas upp vid samtalet. elever som riskerar att inte uppnå godkända betyg i kärnämnena matematik, svenska och engelska erbjuds möjlighet till extra stöd. Kosten Vi garanterar att: du får en näringsrik och vällagad lunch där grönsaker serveras dagligen. Lunchen ger en tredjedel av dagsbehovet av näring och energi. vid medicinska, etiska eller religiösa skäl serveras specialkost. på förskolorna ska, i genomsnitt, frukosten ge ca 20 %, lunchen ca 25 % samt mellanmålet ca % av det dagliga energi- och näringsbehovet för barnen. Skolskjuts Vi garanterar att: elever i förskoleklass till och med år 6 inte behöver gå längs eller korsa E20 eller väg 47 utan hjälp av vuxen. minst vart tredje år tränas utrymning i skolbussarna med start i förskoleklass. hämtning/lämning med skolbuss ska inte ske tidigare än 60 minuter före skolstart respektive skolslut för elever i förskoleklass år 6. Budget (65)

49 Baden Vi garanterar att: då ordningsregler följs, en säker och trygg simhallsmiljö med bevakning av kunnig och kompetent personal. vattentemperaturen i badbassängen är 28 grader, en dag i veckan 32 grader i Kvänumsbadet och att bastun håller en temperatur på minst 80 grader. lokalerna är hygieniska och välstädade. simundervisning ordnas för både barn och vuxna under förutsättning att deltagarantalet är tillräckligt. förändringar av bokade tider i bad- och idrottshallar på grund av speciella arrangemang meddelas föreningens kontaktperson minst 14 dagar i förväg. Fritidsgårdar Vi garanterar att: du som besöker fritidsgårdsverksamheten alltid ska bli bemött på ett positivt sätt, präglat av respekt och förståelse. vi ska finnas till hands för dig som vill prata om både viktiga och oviktiga saker. du vid minst tre tillfällen per termin ska erbjudas live -upplevelser som till exempel konsert, teater, idrottsevenemang och friluftsliv på någon av gårdarna. vi gör allt vi kan för att all verksamhet vid fritidsgårdarna ska vara drogfri och fri från våldstendenser. I förebyggande syfte ska någon av gårdarna genomföra ett större förebyggande evenemang varje termin. Bibliotek Vi garanterar att: alla behandlas med respekt och lyhördhet för personliga behov och önskemål och att den personliga integriteten skyddas enligt sekretess- och datalagstiftning. expediering av privatpersons förfrågan ska påbörjas inom tre normala arbetsdagar. alla kommunens barn inbjuds till ett introduktionsbesök med sin grupp under det år de går i förskoleklass i Vara kommun. alla barn som på sådant besök erbjuds lånekort som gäller vid kommunens folkbibliotek, via kontakt med hemmet förmedlad av skolan. ett mediabestånd som är allsidigt och överensstämmer med grundläggande demokratiska och etiska värderingar ska erbjudas på alla enheter. Kultur Vara Vi garanterar att: vi besvarar inkomna ärenden inom fem arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggning meddelar vi detta med uppgift om vem som handlägger ärendet (gäller ej fasta bidrag). all behandling av fasta bidrag ska vara klara för utbetalning senast 30 dagar efter sista ansökningsdag (utom lokalt aktivitetsstöd) under förutsättning att nödvändiga handlingar inkommit i tid. omgående lägga ut uppgifter om föreningars arrangemang m.m. på Vara kommuns hemsida under förutsättning att vi fått uppgifter om arrangemanget. minst en gång per år inbjuda föreningslivets representanter till informations- och diskussionsmöte. Budget (65)

50 Framtiden "Vara lyfter skolan" har satt Vara på kartan som en god skolkommun att leva, utvecklas och arbeta för i framtiden. Lärare söker sig aktivt till Vara kommun där ledorden är och arbetet utgår ifrån: Strategi för framgång! Verksamheterna ska stimulera alla att nå sin fulla potential! Vi lyfter blicken! Bejakar förändringar! Går på expeditioner! Vi är bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger! Utmaningar: Arbetssätt, analys och systematik måste utvecklas ytterligare mot det proaktiva i stället för det reaktiva. Föräldrars utbildningsnivå har enligt forskning dubbelt så stort förklaringsvärde på betygsutfall jämfört med etnicitet och kön och skolan måste verka kompensatoriskt, då godkända betyg är den, enligt social forskning, största framgångsfaktorn för människor att inte hamna i utanförskap. Vara har en låg utbildningsnivå jämfört med övriga riket, vilket gör att det proaktiva arbetet från förskoleålder måste prioriteras då personaltäthet i förskolan, enligt forskning, har betydelse för framtida resultat. Konsekvensen av det ökade användandet av barnomsorg kombinerat med låg personaltäthet (6,2 barn/medarbetare jfr riket 5,4) är allvarlig och bör prioriteras då det är en investering för framtiden. En grupp av medarbetare och förvaltningschefer deltar under ht 2012 i en socioekonomisk utbildning för få stöd och kunna utveckla nya strategier för insatser i tidiga åldrar. Platsbrist i centrala Vara kommer att bli en utmaning samtidigt som det finns lediga platser på förskolor utanför centralorten. Verksamheterna måste utveckla undervisningen för att bättre tillse alla elevers behov med tillgängliga resurser. I den gemensamt framtagna kompetensutvecklingsplanen ligger stort fokus på behovet på mer kunskap om hur man kan utveckla undervisning och förhållningssätt. Planerade insatser sker under hösten Vissa elever kräver ett konkret personellt stöd på grund av funktionsnedsättning (tilläggsbelopp) i den pedagogiska verksamheten och behovet ökar vilket medför ökade kostnader för nämnden, då skollagen är tydlig gällande barns rätt till särskilt stöd. Om inte kunden anser att kommunen tillser detta är de beslut rektor fattar överklagningsbara. Ett kontinuerligt fortsatt proaktivt arbete för en högre måluppfyllelse sker i verksamheterna och i kommunövergripande, gemensamma projekt. Det formella, informella och oformella lärandet på olika nivåer och med olika inriktning är av strategiskt vikt för hela samhällsutvecklingen och den demokratiska processen. Det livslånga lärandet är strategiskt viktigt för Kultur Vara. Detta måste speglas i samtliga kommunens verksamheter. Kulturpedagogen, ett samarbete mellan Kultur Vara och förskola/skola, kan bli en spjutspets i detta. Budget (65)

51 Socialnämnden Ordförande: Stefan Westergren Förvaltningschef: Jane Johansson Andel av nettodriftkostnad Driftsammandrag, netto Tkr och löpande priser DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget varav personalkostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över- /underskott Investeringssammandrag, netto Tkr och löpande priser INVESTERINGSBUDGET Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Budget (65)

52 Jämförelsetal Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Nettodriftskostnad per invånare Andel av nettodriftskostnad % Sammandrag av driftkostnaderna, netto per verksamhet Driftkostnad för 2013 (inkl. kapitalkostnader och internhyra) ,3 41,9 41,3 41,4 Bruttokostnad Intäkt Nettokostnad Administration Individ- och familjeomsorg Omsorg kring personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg Kostenhet Nämnden totalt Enligt budgetram Investeringar sammandrag, netto per verksamhet Nettokostnader i tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Administration Individ- familjeomsorg Omsorg kring personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg Kostenhet Nettoinvesteringar Nämndens ansvarsområde Socialnämndens ansvar innefattar verksamhetsområdena, Individ- och familjeomsorg (IFO), Omsorg kring personer med funktionsnedsättning (OF), Äldreomsorg (ÄO) samt Administration. Respektive verksamhetsområde omfattar ett antal resultatenheter. Kommunen har vidare ett hälso- och sjukvårdsansvar som hör till socialnämnden. Nämndens uppgift/uppdrag Kommunens uppgifter inom socialtjänsten har lagstiftningsmässigt sin grund i socialtjänstlagen (SoL, 2001:453). Därutöver finns det ett flertal andra lagar som reglerar verksamheten där de viktigaste är hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 1982:763), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387), samt tvångslagstiftningarna, lag om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU, 1990:52) och lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM, 1988:870). I socialtjänstlagens 3 kap 1 stadgas: "Till socialnämndens uppgifter hör att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i Budget (65)

53 kommunen. Medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar enskilda främja goda miljöer i kommunen, informera om socialtjänsten i kommunen, genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningar för goda levnadsförhållanden, svara för omsorg, service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det." I 5 kap 10 står också att: Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Socialtjänstens övergripande mål och grundläggande värderingar, som ska vara vägledande i socialtjänstens alla verksamheter anges i socialtjänstens så kallade portalparagraf: Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas: - ekonomiska och sociala trygghet - jämlikhet i levnadsvillkor - aktiva deltagande i samhällslivet Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Ekonomiska förutsättningar driftbudget Nämndens ram för 2013 är otillräcklig när det gäller verksamheten omsorg kring personer med funktionsnedsättning. Här har ett effektivitetskrav lagts på 8 % i den centrala resursfördelningsmodellen, vilket ger en minskad ram med tkr. Inom verksamheten har flertalet brukare stora omsorgs- och omvårdnadsbehov, vilket gör att det är svårt att nå en budget i balans i dagsläget. Boendeenheten är i dagsläget inte i budgetbalans då det finns stora omsorgs- och omvårdnadsbehov. Några nya ärenden är inte medräknade i den budget som finns för verksamheten. Vissa anpassningar är under framarbetande, men de flesta verksamheter är inte möjliga att kostnadsreduceras då målgruppen har behov av och rätt till insatser. För individ- och familjeomsorgen är budgeten inte i balans för 2012 utan visar ett underskott på ca tkr, vilket kommer även att vara lika stort för år Underskottet beror på kostnaderna för institutionsplaceringar för barn och ungdomar, vilka är svåra att förutse. Här sker ett arbete för att kunna lösa placeringar i första hand på hemmaplan och hjälp via IRMA familjestöd. I vissa fall är man dock tvungen att göra placeringar då barn/ungdomar far illa i sin hemmiljö. Även försörjningsstödskostnaderna är en del av underskottet. Dessa påverkas bland annat av konjunkturen. Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat fram till halvårsskiftet 2012, för att därefter visa på en nedgång. För äldreomsorgens verksamhet är budgeten i balans för 2013 inom befintlig ram. Östergårds ombyggnad är nu klar och här kommer 10 demensplatser utav 20 att tas i bruk. En ökning av personaltätheten på de särskilda boendena är nu möjlig, från 0,48 till 0,52 inom nämndens ram. Inom hemtjänsten syns en ökning av antal timmar vilket är ett större omsorgs- och omvårdnadsbehov för dessa brukare. Här behöver nämnden ha en buffert avsatt för att kunna klara dessa kostnader. Inom nämndens ram finns inget utrymme för oförutsedda kostnader. Någon omfördelning av medel inom nämndens verksamheter är ej möjlig för budget När det gäller kostnader för den planerade verksamhetsutvecklingen 2013 kan inga kostnader för den inrymmas i nämndens budget utan här måste nämnden få full kompensation. Budget (65)

54 Effektmål De öppna nationella jämförelserna samt egna brukarundersökningar kommer till stor del att användas för att följa effektmålen i nämndens verksamheter under perioden. Vad gäller kommunens hälso- och sjukvård följs effektmålen via de kvalitetsregister kommunen anslutit sig till, Senior Alert och Palliativregistret. Andelen förebyggande åtgärder för att stärka hälsa och livskvalitet till kunder/brukare ska öka Andelen personer med risk för fall som har minst en planerad åtgärd för att förebygga fall och fallskador Andelen personer med fall där minst en åtgärd utförts för att förebygga fall och fallskador 80 % 90 % 100 % 75 % 90 % 100 % Genomgående är att värdet årligen ska öka för att uppnå 100 % år Arbetet med att stödja närstående till (kunder/brukare) patienter som vårdas i livets slut ska förbättras Samtliga närstående vars anhörig har gått bort ska erbjudas efterlevandesamtal Nämndens tjänstegarantier/servicedeklarationer Färdtjänst/Riksfärdtjänst 90 % 95 % 100 % * Vi garanterar att du senast 10 arbetsdagar efter inlämnad ansökan får ett beslut, förutsatt att alla handlingar som behövs finns med i ansökan. Individ- och familjeomsorg Som sökande av försörjningsstöd i Vara kommun kan du förvänta dig: *Att erbjudas en besökstid inom 10 arbetsdagar. *Att din kompletta ansökan prövas och att ett beslut fattas inom 10 arbetsdagar, vid tjänstemannabeslut. *Att träffa din handläggare på utsatt tid. *Att få uppgift om när och hur beviljat bistånd utbetalas. *Att få information om vart du kan vända dig med klagomål. *Om du per telefon söker din handläggare, och vill bli kontaktad, ska du senast arbetsdagen efter bli kontaktad. Vid sjukdom, semester m.m. kontaktas du av annan person på enheten. Omsorg kring personer med funktionsnedsättning Grunden för tjänstegarantin är en individuell biståndsbedömning med insatser som beviljas enligt SOL, LSS eller enligt socialförsäkringsbalken kap 51 (SFB). *Vi garanterar att personlig kontakt tages inom 5 arbetsdagar efter det att ansökan Budget (65)

55 inkommit om -daglig verksamhet -avlastning/korttidsvistelse -personlig assistent -kontaktperson -boende med särskild service -ledsagarservice -boendestöd -trygghetslarm -korttidstillsyn Äldreomsorg Alla medarbetare inom kommunens äldreomsorg har ett eget ansvar för att värdighetsgarantierna/ tjänstegarantierna/ servicedeklarationerna uppfylls. Lokala Värdighetsgarantier/tjänstegarantier/servicedeklarationer gällande: Bemötande - Vi garanterar att Du bemöts med artighet, hänsyn och respekt för den Du är. - Vi garanterar att all personal i äldreomsorgen bidrar till att stärka Ditt oberoende och Din självständighet. - Vi garanterar att all personal i äldreomsorgen respekterar Din bostad som Din privata sfär. (Undantag är den enskildes personliga säkerhet och lagen om personalens arbetsmiljö.) Biståndshandläggning - Vi garanterar att en biståndshanläggare kontaktar Dig inom 5 arbetsdagar efter att Din ansökan har kommit in. - Vi garanterar att Du får individuellt anpassad information efter att biståndshandläggaren fattat beslut utifrån Din ansökan. - Vi garanterar att biståndshandläggare finns tillgänglig via kommunens växel telefonnummer , under växelns öppettider. Legitimation och presentation - Vi garanterar att all ordinarie personal som gör hembesök kan uppvisa legitimation. - Vi garanterar att all ordinarie personal bär namnskyltar med namn och yrkestitel. Planering och utförande - Vi garanterar att Du får en kontaktman utsedd inom tre veckor från att insatsen har påbörjats. Kontaktmannen värnar lite extra om Dig och hjälper t ex till med kontakter som du behöver ta. Budget (65)

56 - Vi garanterar att Du tillsammans med Din kontaktman inom 2-3 veckor skriver en genomförandeplan, där ni planerar hur och när insatserna ska utföras. Dina behov och önskemål, inom ramen för biståndsbeslutet, tas tillvara så långt som möjligt. - Vi garanterar att insatserna, inom ramen för biståndsbeslutet, utformas utifrån Dina resurser och förmågor. - Vi garanterar att Du får information om tillfälliga förändringar av planerade insatser, t.ex. tidpunkt och dag. - Vi garanterar att någon av Dina anhöriga/närstående inbjuds att involveras i Din omsorg utifrån Dina behov och önskemål. Äldreboende och demensboende - Vi garanterar att Du får ett inflyttningssamtal inom 3 veckor efter att Du har flyttat in i äldre- eller demensboende. Dina anhöriga/närstående inbjuds att medverka utifrån Dina behov och önskemål. - Vi garanterar att veckans aktiviteter finns synliga på anslagstavlor m.m. i de särskilda bendeformerna. Uppföljning Du kan lämna dina synpunkter, såväl positiva som negativa, när det gäller de lokala värdighetsgarantierna/ tjänstegarantierna/ servicedeklarationerna till kommunens synpunktshantering Bättre Vara. - Det gör Du genom att fylla i blanketten TYCK TILL om bättre Vara eller skriva in Dina synpunkter på Bättre Vara. Behöver Du hjälp med att skaffa eller fylla i blanketten eller skriva på kommunens hemsida, säg till personalen. - Vi garanterar att Dina synpunkter registreras och behandlas av respektive enhet. Har Du några frågor om detta - tag kontakt med resultatenhetschefen. Framtiden Arbetet med att effektivisera samtliga resurser för arbete och sysselsättning inom individoch familjeomsorgens verksamhet fortsätter. Kostnaderna för placerade barn och ungdomar förväntas vara på samma nivå som tidigare. Ett arbete pågår kontinuerligt för att hitta lösningar för att minska kostnaderna. Även försörjningsstödet har visat ökade kostnader första delen av året men från maj till augusti syns något minskade kostnader. Här har sektionschefen ett uppdrag att aktivt arbeta med att se över hur kostnaderna kan minskas. Antalet ärenden som är nybesök har minskat. Ett fortsatt mottagande av ensamkommande flyktingbarn kommer att fortsätta under I maj omorganiserades äldreomsorgen. Hemtjänsten renodlades och indelades i 4 geografiska områden. De särskilda boendeformerna inklusive dagverksamheterna och korttidsboendet Rondellen med nattpatrullen delades in i 6 resultatenheter. Sjuksköterskeenheten och bistånd/rehab enheten kvarstår som tidigare. För hemtjänstenheternas del medförde omorganisationen stora förändringar och arbetet med struktur och logistik kommer att ta viss tid i anspråk. Tenedens är vidare att antalet timmar i hemtjänsten ökar beroende på att brukarna får ett större insatsbehov, vilket Budget (65)

57 tillgodoses i det ordinära boendet. Att utveckla kundvalet i hemtjänsten pågår kontinuerligt. I dagsläget finns två godkända externa utförare varav en har cirka 10 ärenden. Den andra utföraren fick sitt första ärende under sommaren När det gäller de särskilda boendeformerna kommer Östergårds demensboende att tas i bruk efter ombyggnaden. Östergård har omvandlats till ett funktionellt och modernt boende som uppfyller kraven på boende för personer med demenssjukdom. Det finns 20 boendeplatser som socialnämnden har behov av, dock kommer endast 10 boendeplatser att tas i bruk på grund av ekonomiska skäl. I dagsläget inryms endast nuvarande särskilda boendeformer i ramen. För att 20 boendeplatser ska kunna tas i bruk bör en omfördelning ske av några av de särskilda boendeplatserna till förmån för platser för personer med demenssjukdom. Vad dagverksamheter för personer med demenssjukdom beträffar har en utökning gjorts tillfälligt under större delen av Behovet av denna utökning kvarstår. Brukarundersökningen i äldreomsorgen genomförs numera årligen. I resultatenheterna pågår ständigt ett arbete med att förbättra nöjd-kund- index (NKI). Inom flera områden t.ex. demens, kvalitetsregister och värdighetsgarantier, genomförs långsiktiga arbeten där nämnden har ansökt och beviljats stimulansmedel, statsbidrag och prestationsersättningar. Arbete med kostnad per brukare (KPB) fortsätter och fördjupas. Det har varit komplicerat att använda resultaten för de två senaste åren eftersom omorganisationer har genomförts. Utvecklingsarbetet med att resultatenheterna ska finna sina former pågår efter den organisationsförändring som har genomförts. Arbetet med att samla all sysselsättning inom IFO s verksamheter har intensifierats. Olofsgatans lokaler som socialpsykiatrin disponerar har nya ägare, vilket medför att socialnämnden avser att gå ur nuvarande hyresavtal. Detta innebär att nämnden behöver finna andra lokaler där bostäder med särskild service kan inrymmas. Insatsen korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet enligt LSS kommer i framtiden att verkställas tillsammans med bildningsförvaltningen. Mot bakgrund av detta har hyresavtalet avseende Kupolen sagts upp. Vid rapportering av icke verkställda beslut m.m. till Socialstyrelsen visar det sig att insatsen kontaktperson är svår att verkställa. Svårigheten består i avsaknad av personer som är lämpliga för uppdraget. Biståndshandläggare SoL/LSS arbetar kontinuerligt med att försöka rekrytera personer till uppdraget kontaktperson. En översyn av boendeenhetens bostäder med särskild service behöver genomföras för att kunna tillgodose framtida behov. Budget (65)

58 Nyckeltal Antal placeringar av barn o ungdomar: Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget familjehem Hemtjänst antal ärenden i snitt per månad och år Hemtjänst antal timmar i snitt per månad och år Ekonomiska förutsättningar Investeringsbudget Nämndens investeringsbudget för 2013 kommer att användas till investeringar i de olika verksamheterna. Budget (65)

59 Miljö- och byggnadsnämnden Ordförande: Bengt-Olof Fredén Förvaltningschef: Lars Henström Andel av nettodriftkostnad Driftsammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader varav bostadsanpassningsbidrag Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över-/underskott Investeringssammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 INVESTERINGSBUDGET Utgifter Inkomster Nettoinvesteringar Jämförelsetal Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Budget (65)

60 Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Nettodriftskostnad per invånare Andel av nettodriftskostnad % 0,9 1,0 0,9 0,9 Sammandrag av driftskostnaderna, netto per verksamhet Driftkostnad för 2013 (inkl. kapitalkostnader) Bruttokostnad Intäkt Nettokostnad Plan- och byggenheten (varav bostadsanpassningsbidrag) Miljö- och hälsoskyddsenheten Övrig myndighetsutövning Nämnd, ledning och adm Nämnden totalt Enligt budgetram Nämndens ansvarsområde Miljö- och byggnadsnämnden är en myndighetsnämnd med ansvar för prövning och tillsyn enligt plan- och bygglagen, miljöbalken, livsmedelslagen och lagen om bostadsanpassningsbidrag. Nämnden har också ansvar för myndighetsutövningen enligt alkohollagen, lotterilagen och tobakslagen, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt lagen om animaliska biprodukter. Utöver de uppgifter som ryms inom myndighetsutövningen ansvarar nämnden för kommunens karthantering och energirådgivning samt handhar efter uppdrag från kommunstyrelsen den fysiska planeringen och det miljöstrategiska arbetet. Nämndens uppgift/uppdrag Nämndens övergripande mål är att genom sin myndighetsutövning och på andra sätt verka för att minimera riskerna för människors hälsa och miljö, samt för bevarande och vidareutveckling av en god byggd miljö. Ekonomiska förutsättningar driftbudget I samband med att den nya plan-och bygglagen infördes 2 maj 2011 antog fullmäktige en ny taxa för handläggningen. Taxan baseras på prisbasbeloppet och följer därför automatiskt kostnadsutvecklingen. Under 2011 har även en ny taxa för handläggning enligt alkohollagen antagits. Inom miljöområdet baseras taxan i stor utsträckning på timkostnad som får justeras av nämnden med hänsyn till konsumentprisindex. Då nämndens skatteanslag minskar är det viktigt att taxorna kontinuerligt ses över för att öka avgiftsfinansieringen och på så vis kunna utföra uppdraget enligt lagstiftningarna. I de fall nämndens handläggningskostnad debiteras som timkostnad var den 750 kr under Nämnden föreslår en höjning med 25 kronor till 775 kronor per timme. Timkostnaden har de senaste åren legat på samma nivå och nämnden har under dessa år inte nyttjat möjligheten att varje år höja i enlighet med konsumentprisindex. De gällande taxorna ger förutsättningar för en tillfredsställande avgiftsfinansiering. För Budget (65)

61 2013 förutsätts en avgiftsfinansiering om 43 % av bruttokostnaderna, jämfört med 42 % Kostnaderna för bostadsanpassningsbidragen är den minst förutsägbara delen i nämndens budget. Utvecklingen med fler äldre som bor kvar hemma och nya säkerhetsbestämmelser för hissar, innebär att årskostnaderna under senare år har ökat med 1 mkr. Av budgeterade medel för 2013 tas 350 tkr från annan verksamhet. Ekonomiska förutsättningar investeringsbudget Under 2013 genomförs en övergång till det riksgemensamma höjdsystemet i kartverket och en övergång till webbaserat kartsystem. Kostnaderna för dessa investeringar beräknas uppgå till ca 800 tkr, varav nämnden svarar för en fjärdedel och kommunstyrelsen för resterande del. Effektmål Kvaliteten på inlämnade bygglovansökningar ska öka Andelen ärenden där kompletteringar krävs i % 65 % 60 % 55 % Kvaliteten på de ritningar som ska vara underlag för beslut ska vara sådan att det tänkta objektet kan bedömmas. De ska vara skalenliga och måttsatta. De ska senare utgöra underlag för kommunens kartor, de arkiveras och ska i framtiden kunna fungera som underlag till exempel vid nya tillbyggnader. Nämnden informerar om kraven bl. a. på kommunens hemsida och begär när det är nödvändigt in kompletteringar. Antalet fall av olovligt byggande ska minska Antalet handlagda fall av olovligt byggande Olovligt byggande innebär att byggnad uppförs utan den prövning som riksdagen beslutat och som syftar till en säker, hälsosam och tilltalande bebyggelse som överensstämmer med kommunens detaljplaner och samhällskraven i övrigt. Nämnden informerar om skyldigheten att söka bygglov och andra tillstånd. Nämnden har skyldighet att utdöma sanktionsavgifter. Fler ovårdade fastigheter rustas upp eller rivs Antal fastigheter som har åtgärdats efter handläggning Byggnader som inte underhålls och som förfaller minskar trivseln och kommunens attraktionskraft. De kan också innebära säkerhetsrisker. Nämnden informerar när det behövs fastighetsägare om skyldigheten att underhålla bebyggelsen och förelägger om nödvändigt fastighetsägare att vidta åtgärder. Standarden på de enskilda avloppen ska öka Antalet åtgärdade enskilda avlopp Budget (65)

62 Målet uppfylls både genom att det anläggs nya enskilda avlopp som uppfyller miljöbalkens krav på rening men också genom att fastigheter på landsbygden väljer att ansluta det enskilda avloppet till kommunens Va-nät istället. Besöken på inte anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter ska öka Antalet besökta U-objekt Målet visar tydligt att tillsynsambitionen inom miljöbalkens område ska öka. Många U- objekt har aldrig tidigare haft tillsyn från nämnden. Varje år sammanställs antalet olika verksamheter som haft tillsyn och jämförs mot det uppsatta målet. Alla kommunens resultatenheter ska besökas Antal besökta resultatenheter I styrdokumenten för finns ett antal effektmål för det interna miljömålsarbetet. Som en del i att alla enheter ska kunna arbeta med målen kommer kommunens miljöstrateg att besöka alla enheter och ge tips om hur den specifika verksamheten kan arbeta. Innan 2015 ska alla enheter vara besökta. Nämndens tjänstegarantier/servicedeklarationer Nämndens tjänstegarantier omfattar handläggningstider för olika typer av ärenden. Vanligen utlovas kortare tider än de som är reglerade i lag. Enligt plan- och bygglagen ska ett bygglovärende som exempel vara behandlat inom tio veckor. I de allra flesta fall är nämndens behandling klar inom tre till fyra veckor. Framtiden Nämnden har en bred verksamhet som kräver hög kompetens hos förvaltningens medarbetare. Nämnden har förmågan och viljan att vidareutveckla verksamheten mot hög effektivitet och anpassning till kommunens behov. Plan- och byggverksamheten Den nya plan- och bygglagen har medfört förändringar på många punkter. Tillsynen har fått en mer framträdande roll. Teknikutvecklingen inom geografiska informationssystemen ställer ökande krav på kompetens och investeringsmedel. En generationsväxling har påbörjats och kommer att fortsätta i takt med aktuella pensionsavgångar. Miljö- och hälsoskyddsverksamheten Miljöenheten har under de senaste åren arbetat mycket med kompetenshöjande åtgärder, effektiviseringar och rutiner. Detta har medfört att rättsäkerheten i nämndens beslut ökat och handläggningstiderna inom ett antal områden har minskat. Även tillsynen/kontrollen har ökat. Det är dock viktigt att detta arbete fortsätter även i framtiden så nämnden kan möta kommande utmaningar såsom förändringar i lagstiftningarna, ökade ansvarsområden m.m. Under 2013 är ambitionen att det miljöstrategiska arbetet ska nå ut till kommunens invånare och näringsidkare. Förhoppningen är att alla ska ges möjligheter att bidra till ett hållbart samhälle. Budget (65)

63 Räddningsnämnden Västra Skaraborg Ordförande: Ulla Andersson Förvaltningschef: Fredrik Linusson Andel av nettodriftskostnad Driftsammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 DRIFTBUDGET Prognos 2012 Budget 2013 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över-/underskott Jämförelsetal Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Nettodriftskostnad per invånare Andel av nettodriftskostnad % Nämndens ansvarsområden ,2 1,2 1,2 1,2 Räddningstjänst Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor Tillstånd och tillsyn enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara Budget (65)

64 Brandskyddsutbildningar Sotning och brandskyddskontroll Vara kommuns revisorer Ordförande: Göran Persson Andel av nettodriftskostnad Driftsammandrag, netto Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 DRIFTBUDGET Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader Nettokostnader Budgetanslag Över-/underskott Balanserat över-/underskott Jämförelsetal Tkr och löpande priser Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Nettodriftskostnad per invånare Andel av nettodriftskostnad % Ansvarsområden ,1 0,1 0,1 0,1 För att granska kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet utser kommunfullmäktige sju revisorer och lika många ersättare. Revisorernas uppgift är att årligen pröva om all verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, Budget (65)