Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Här möter vi världen och lär oss för livet 0

2 Innehållsförteckning Nolltolerans Bakgrund Syfte Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål och skolans vision... 2 Kartläggning Utvärdering av tidigare plan Slutsatser av årets kartläggning gällande risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Slutsatser av kartläggningen av elevernas trygghet och trivsel Mål för kommande år utifrån kartläggningen Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen Handlingsplan utifrån kartläggningen Kompetensutvecklingsplan... 5 Främjande arbete Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Elevers delaktighet i likabehandlingsarbetet Vårdnadshavares kännedom Kontaktperson Rutiner vid akuta situationer Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxna kränker/diskriminerar elev 19. Begreppens innebörd Skolans ordningsregler med konsekvenser Skolans systematiska arbetsmiljöarbete Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

3 Nolltolerans 1. Bakgrund Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera elever. All personal inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. 2. Syfte Syftet med en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3. Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål och skolans vision Här möter vi världen och lär oss för livet Vi är en mångkulturell skola som genomsyras av trygghet, engagemang och kreativitet. Vårt arbete präglas av: att vi medvetet utmanar och stöttar eleverna så att de utvecklar språket i alla ämnen genom språkets olika uttryck. att vi tar tillvara elevernas erfarenheter som en naturlig och vardaglig del i det kunskapsutvecklande arbetet. att vi arbetar för att tillsammans med eleverna öka kunskapen och förståelsen för olika kulturer och för alla människors lika värde. Vi arbetar aktivt för att alla ska känna trygghet och glädje på skolan. Goda relationer och höga förväntningar är en förutsättning för att ge eleverna lust till lärande. Kartläggning 4. Utvärdering av tidigare plan Förra årets mål handlade om att fortsätta utveckla skolans studiero. Vi har under året följt upp studieron genom enkäter eleverna gjort samt den enkät som Sundsvalls kommun gör gällande trygghet och trivsel i skolorna. Vi utvärderar också det som kommit fram vid skolhälsovårdens elevhälsosamtal i Förskoleklass samt i åk.4. Vi ser att vi generellt har en god studiero på skolan. 5. Slutsatser av årets kartläggning gällande risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling Generellt kan man säga att eleverna på Bredsands skola trivs bra och känner att man har en bra arbetsro och god kamratskap. 2

4 Utifrån skolans lokala trivselenkät, samt elevhälsosamtal kan vi dock utläsa att det förekommer konflikter kränkningar bland elever ibland. Kränkningarna ser ut att främst vara verbala, språkbruket är hårt. Det framkommer även att det finns elever som inte har kamrater på skolan. Det framkommer dock att eleverna upplever att de vuxna på skolan reagerar och tar tag i dessa situationer och löser dem på ett bra sätt. Skolan ska givetvis fortsätta arbeta mer effektivt med att förebygga kränkningar bland elever. En tydlig samsyn kring hur vi agerar kring språkbruket ska synliggöras bland personalen så att all personal agerar på samma sätt när något sker. Under detta år har pedagogernas medvetenhet av lärandemiljöns effekter utvecklats och har gett ett ökat lugn i klassrum, samt under utevistelse. 6. Slutsatser av kartläggningen av elevernas trygghet och trivsel Även här har skolan generellt sett goda resultat. Eleverna känner sig trygga och trivs på skolan. Enkäterna visar dock att det finns platser på skolan som upplevs som otrygga av enstaka elever. Det är framförallt i omklädnings- samt i duschrummet, matsalen, skolskogen eller fotbollsplanen som står på enstaka ställen i enkäterna. 7. Mål för kommande år utifrån kartläggningen Vi kommer fortsätta arbeta vidare med studieron kommande läsår. Detta för att öka medvetenheten av den för både pedagoger, elever och vårdnadhavare. Detta tänker vi göra genom ett arbeta via våra förstelärare, att jobba med området ansvar för sitt eget lärande där arbetsro är en viktig del. Allt utgår ifrån en trappa som ska finnas och jobbas efter i varje klass. Detta arbete följs sedan upp kontinuerligt av pedagogerna genom ett digitalt verktyg som heter LoopMe. Resultaten redovisas sedan för både elever och vårdnadshavare. Målet med vårt förändringsarbete kring studiero är detsamma som ifjol, nämligen att alla elever ska få ett bra lärandeklimat där de kan fokusera på sitt lärande. Vi kommer också fortsätta följa upp elevernas upplevelser kring studiero som tidigare via enkäter och samtal mellan ansvariga lärare och elever. Detta för att tydligt få dem att medvetet tänka kring detta under hela skoldagen. Det är en bra sak att ha med sig i vidare skolgång. Vi väljer att fortsätta med detta arbete då vi ser att en god utveckling skett. Under detta år har en ökad medvetenhet hos pedagogerna visat sig i både lärmiljön samt i undervisningen. Fokus kommer att vara att utveckla en ökad medvetenhet hos eleverna gällande att ta ansvar för sitt eget lärande, samt den gemensamma lärmiljön. Vi fortsätter utifrån detta inom samma område för att få en beständig förändring. 3

5 8. Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen Under förra läsåret organiserade skolan sig på ett nytt sätt via Team vilket innebär att eleverna i klasserna har samma pedagoger i större utstäckning än tidigare. Det betyder också att de pedagoger som jobbar i ett team har färre elever i sin undervisning. Detta i sin tur leder till större möjlighet till relationsbyggande mellan pedagog och elev som i sin tur leder till ett lugnare klimat i klassrummet. Övriga pedagoger som har fler elever har inget mentorskap utan kan fokusera på sitt ämne men också på att bygga relationer med samtliga elever, men allra mest med de elever som är nyckelelever i en grupp. Även vårt arbetssätt med 40-timmars är ett främjande arbete då pedagogerna är mer tid på skolan och därmed kan bygga relationer och ha mer närvaro bland elever och mer undervisningstid. Under läsåret 17/18 har vi sett att detta arbetssätt fungerar mycket bra och därför kommer vi fortsätta att jobba med den organisationen. 9. Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen Gällande studieron har vi identifierat behov av stöd i de övergångar som innebär nya pedagoger. Det är en riskfaktor och studieron tenderar att bli sämre vid dessa tillfällen. För att ordna detta sätts resurser in i form av extrastöd ifrån t.ex. Brobyggare, fritidspersonal eller specialpedagog i början av ett läsår. Sedan arbetar dessa personer bort sig själv i takt med att gruppen och de nya pedagogerna funnit varandra och arbetsron lägger sig. 10. Handlingsplan utifrån kartläggningen Mål: Målet är att säkerställa studiero för alla våra elever. Insatser: Kartläggning görs genom skolans trygghet- och trivselenkät och kommunens enkät, samt skolhälsovårdens elevhälsoenkät. Förstelärarnas arbete med samtliga pedagoger gällande ansvar för sitt eget lärande där arbetsron är en väsentlig del. Teamorganisationen 40-timmars fortsätter Uppföljning sker kontinuerligt med samtliga team 2-3 gånger/termin av rektorer under de så kallade teamdagarna. Hur: Kartläggningen görs 2 gånger under oktober/november och december i klasserna. 4

6 Kartläggningen görs av varje team och sammanställs sedan och skickas in till rektorer som utifrån hur resultaten ser ut ber teamen fundera på varför det ser ut som det gör och vilka insatser som vart framgångsrika samt vad man behöver förändra. Elevhälsosamtalen sker under hela läsåret. Teamorganisationen genomfördes inför HT-17 och utvärderas av respektive team 3 gånger/termin. 40-timmars fortsätter och utvecklas i dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare. Vem: Varje team ansvarar för kartläggningen. Elevhälsosamtalen ansvarar skolhälsovården för. Rektorerna ansvarar för att pedagogerna i varje team tillsammans får träffas och följa upp kartläggningarna. De ansvarar även för att boka in uppföljningsmöten var femte vecka med de olika teamen. Resultat: Utifrån kontinuerliga samtal samt kartläggning ser vi att skolans långsiktiga arbetsro har gett ett bättre resultat och studieron upplevs som bättre av både elever och pedagoger. Det har skett en förbättring, men fortfarande finns det saker att utveckla. 11. Kompetensutvecklingsplan Vi tror mycket på att nyttja den kompetens som finns i på skolan och lära oss av varandra. Några av våra förstelärare kommer hålla i ett utvecklingsarbete med fokus på ledarskapet i klassrummet där fokus kommer att ligga på trappan samt elevens ansvar för sitt eget lärande. Med detta som grund kommer också studieron bli bättre. Detta arbeta drar igång Främjande arbete 12. Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag På vår skola ska alla känna sig trygga och respekterade. Ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Skolan ska skapa en tillgänglig lärandemiljö för alla våra elever. Vi ska utveckla en ökad förståelse av de demokratiska värdena hos eleverna. Vi ska utveckla ett systematiskt arbete för tydliga regler mot diskriminering och kränkande behandling. I vår skola arbetar vi för att uppmärksamma elevers positiva beteende. 5

7 Så här arbetar vi för att nå målen: Skolans personal ska utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Vi tar tillvara på de tillfällen som uppstår i vardagen i skolan för att utveckla elevernas förmåga att förstå andra människor och för att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar. Vi klargör och diskuterar olika kulturers värdegrunder och dess konsekvenser för det personliga handlandet när vi öppet redovisar och diskuterar skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem med eleverna. Ett aktivt elevråd ger möjlighet till inflytande och demokratiska arbetsformer. Elevens röst blir hörd och tagen på allvar. Elevhälsoteamet och varje team arbetar aktivt för att skapa ett främjande och förebyggande arbete kring elevernas olika lärandemiljöer. Vi ska utveckla vårt kvalitetsarbete utifrån gjord inventering för att utveckla verksamheten för skolans och elevernas bästa. Vi kompetensutvecklar vårt förhållningssätt genom att kartlägga, analysera och följa upp skolans nolltoleransarbete. Detta görs genom kollegialt lärande. 13. Elevers delaktighet i likabehandlingsarbetet Eleverna görs delaktiga genom klassråd och elevråd. Där har eleverna möjlighet att komma med förslag och synpunkter på likabehandlingsplanen. I samband med detta omarbetas och synliggörs även ordnings- och trivselreglerna på skolan. Elevernas synpunkter kommer också fram i trivsel- och elevinflytandeenkäterna och används som underlag i främjande och förebyggande arbete. 14. Vårdnadshavares kännedom Föräldrar/vårdnadshavare görs delaktiga genom ett föräldramöte under höstterminen. Likabehandlingsplanen och skolans rutiner kring kränkning finns även tillgänglig på skolans hemsida. 15. Kontaktperson Rektor Birgitta Söderqvist, Biträdande rektor Johan Karlsson, Rutiner vid akuta situationer 1. Vuxna som uppmärksammar situationen ingriper genast. Den vuxne ska agera utifrån elevens upplevelse och ej lägga in någon värdering. Eleven ska tas på allvar när eleven berättar att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling i någon form. Då den akuta situationen åtgärdats informeras elevernas mentorer om händelsen. 2. Mentor samtalar med eleven/eleverna om vad som hänt och om det har hänt tidigare. Samtalet dokumenteras (bilaga 2. Finns i digital form på likabehandlingsikonen på FC). 6

8 17. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när elev kränker elev 1. Alla vuxna som upptäcker eller får kännedom om trakasserier eller kränkande behandling är skyldiga att agera. Vid upptäckt/kännedom ska samtal hållas med berörda elever. Mentor/undervisande lärare/eht-personal är ansvariga för att samtalen hålls snarast och att anteckningar förs (bilaga 2. Finns i digital form på likabehandlingsikonen på FC). Vårdnadshavare kontaktas snarast. En anmälan till rektor görs samma dag. Den vuxne som upptäcker trakasserierna eller kränkande behandling ansvarar för att en LISA skickas in. LISA hittar du på inloggad, mina e- tjänster, rapportera tillbud, skador. 2. Om trakasserierna eller kränkande behandlingen fortgår kallar rektor inom två veckor föräldrar och elever till samtal för att reda ut situationen. En handlingsplan upprättas. Samtalet ska dokumenteras (bilaga 2). 3. Uppföljningssamtal genomförs efter två veckor. Samtalet dokumenteras. 4. Om trakasserierna eller kränkningarna inte upphör gör elevhälsoteamet en bedömning av ytterligare åtgärder. Sociala myndigheter och/eller polis kopplas in. 18. Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxna kränker/diskriminerar elev 1. Personal som upptäcker eller får kännedom om att en vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker elev är skyldig att anmäla till rektor. Denna person ansvarar för att en LISA skickas in. LISA hittar du på inloggad, mina e-tjänster, rapportera tillbud, skador. 2. Rektor samtalar med berörd person. Elev tas om hand om av elevhälsoteamet. Föräldrar kontaktas. Samtal dokumenteras (bilaga 3). 3. Anmälan skrivs och rapporteras till verksamhetschefen. 4. Om den vuxne arbetar på skolan kontaktar rektorn det lokala skyddsombudet. Rektor kopplar vid behov in kommunhälsan. 5. Vid allvarliga fall kan det bli disciplinära åtgärder mot anställda. Arbetsgivare erbjuder den anställde stöd innan arbetsrättsliga åtgärder vidtas. 6. Systematisk uppföljning sker tills ärendet avslutas för personal och elev. 19. Begreppens innebörd Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i skolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. 7

9 Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/skolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I skolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Skolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 8

10 Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/skolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. 9

11 Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. 20. Skolans ordningsregler med konsekvenser Bilaga 4. Skolans ordningsregler. Bilaga 5. Elevrådet har tagit fram 3 regler de anser viktigast. De har presenterat detta för skolans elever, personal samt skolledning. 21. Skolans systematiska arbetsmiljöarbete Personal och elever I början av höstterminen, innan eleverna börjat skolan, går skolledning tillsammans med varje medarbetare igenom deras schema för att där vara överens om att schemat och förutsättningarna känns bra inför terminsstarten. Vecka 39, besvarar samtliga medarbetare på arbetsplatsen en trivselenkät. På denna enkät ingår frågor som hur man känner sig när man åker till arbete, hur man trivs på arbetsplatsen, hur man upplever stöd ifrån skolledning, om man känner sig stressad o.s.v. Enkäten är uppbyggd genom att man sätter poäng på en skala och medarbetarna skriver en skriftlig förklaring till sitt val av siffra och därmed utvecklar de sitt svar för att förklara varför det känns som det gör. På denna enkät ges det skriftlig återkoppling från skolledningen och möjlighet till individuellt uppföljningssamtal finns och kan initieras från både medarbetare och skolledning. Vi visar också resultaten och samtalar om dessa på ett APT i anslutning till detta. Vecka har skolledning teamdagar med samtliga team och även här görs en avstämning om schemat och hur arbetsmiljön fungerar, även ifall huvudsyftet med träffen är pedagogiska diskussioner och analyser utifrån elevtester. Är det några problem som framkommer här tittar vi på det tillsammans och försöker hitta lösningar. Vecka har vi sedan en ny teamdag med samtliga team och där ges återigen möjligheten till återkoppling på schema och arbetssituationen. Vecka 4 gör sedan varje medarbetare återigen den individuella trivselenkäten med samma påföljande gång som beskrivs i steg två. 10

12 Vecka 8-9 är det återigen dags för nya teamdagar som beskrivs i steg tre. Vecka är det läsårets sista teamdag. Vecka 20 är det tredje och sista gången för läsåret som varje medarbetare fyller i den individuella trivselenkäten. Genom att ge pedagogerna en bra arbetsmiljö kommer det underlätta vårt arbete med att ge eleverna en bra arbetsmiljö. Delarna som kallas för teamdagar som vi beskrivit tidigare är också tillfällen då skolledningen tillsammans med ansvariga pedagoger följer upp de enkäter som gjorts under perioden eller hur arbetet med ansvarstrappan och effekterna kring det för eleverna. Utöver detta har vi i det systematiska kvalitetsarbetet också naturligtvis inlagda trivselenkäter för eleverna som görs 3 gånger varje läsår. Varje gångs dessa gjorts tas resultaten upp på APT och analyseras för att hitta drag framåt i respektive grupp utifrån resultaten. Elevrådet träffas också varje månad och dessa träffar är också en viktig del genom att diskutera med klassernas representanter som sedan går ut och delger information man bestämt. I början av läsåret revideras t.ex. deras arbete med ordningsregler. 11

13 Utredning om kränkande behandling Bilaga 1 Samtal med den som upplevs vara utsatt den/de som upplevs trakassera eller kränka Datum då samtalet ägde rum: Elevens namn: Klass: Skola: Närvarande vid samtalet: Uppgifter som har framkommit under samtalet: Utredning gjord av: Anvisning Att använda då elev upplever sig ha blivit utsatt för, eller misstanke finns om, trakasserier och/eller kränkande behandling inom skolans verksamhetsområde. Förvaras i elevakt 12

14 Utredning om kränkande behandling Bilaga 2 Samtal med: Datum då samtalet ägde rum: Uppgifter som har framkommit under samtalet: 13

15 Ordningsregler för Bredsands skola Bilaga 3 Skolan är vår gemensamma arbetsplats. Det är allas ansvar att skapa en trevlig arbetsmiljö. Om alla hjälps åt att följa reglerna så får vi det trivsamt. Lektioner Vi arbetar på lektionerna och gör vårt bästa. Alla hjälps åt att skapa studiero i klassrummet. Vi kommer i tid till lektionerna och har med oss det material vi behöver. Raster Vi är ute på rasterna. På våra raster får alla vara med. Vi håller oss inom skolområdet. Det finns alltid rastvakter ute på skolgården vid rast. De lekredskap som skolan förfogar över turas vi om att använda. Lekar som snöbollskastning eller Herren på täppan är inte tillåtna. Alla använder hjälm när vi åker kana och skridskor. Övrigt Vi passar tider. Vi äter inte godis eller tuggar tuggummi på skolan. Privata värdesaker som vi tar med oss ansvarar vi för själva. Skolan ersätter inte skada eller förlust. Vi går inomhus. Vi tar av oss ytterkläder, mössor och kepsar inomhus. Mobiltelefon Mobiltelefon samlas in vid skoldagens start, men får användas på lektionstid efter tillstånd av lärare. Mobiltelefonen får inte användas i kränkande eller diskriminerande syfte t.ex. genom sms och fotografering. Inga bilder eller filmer får tas på elever eller personal utan dennes tillåtelse. Telefonen tas med på eget ansvar. Skolan ersätter inte skada eller förlust. Matsalen Vi tvättar händerna innan vi går till matsalen. Vi sitter lugnt och äter och använder ett fint bordsskick. 14

16 Konsekvenser Om elev bryter mot skolans regler sker åtgärderna stegvis enligt följande: Tillsägelse - samtal/allvarssamtal - föräldrakontakt 15