Förskoleområde 1. Kvalitetsredovisning och Utvecklingsplan läsåret

Transkript

1 Förskoleområde 1 Stocksätter, Hässleberg, Tranängen och Östansjö Kvalitetsredovisning och Utvecklingsplan läsåret Allt det barnen gör är svaret på det VI gör Ett svar på det vi gör den pedagogik vi bedriver. Inte svaret på vilka barn vi har! H.Lenz- Taguchi 1

2 Innehåll 1. Inledning 2. Beskrivning av verksamheten, förskolans organisation och förskolans systematiska kvalitetsarbete 3. Nuläge 4. Prioriterade utvecklingsområden Normer och värden 6. Utveckling och lärande 7. Barns inflytande 8. Förskola och hem 9. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 10. Reflektion utifrån Utvecklingsplan 11. Fördjupningsvecka 12. Sammanfattande utvärdering av Utvecklingsplan 13. Förskolechefens sammanfattande analys av utvecklingsplanen 2

3 1. Inledning I Hallsbergs kommun bygger vi landets bästa förskola och skola. Det betyder att våra strategier och arbetssätt är inriktade på att nå alla barn och elever i förskola, fritidshem och skola. Alla barn och elever ska ges möjlighet att utvecklas i våra verksamheter utifrån sina individuella behov och förutsättningar. Hallsbergs förskolor och skolor ska bidra till att ge barn och elever självförtroende och framtidstro i sitt tillägnande av nutidens och framtidens lärande. Vi resonerar utifrån forskning och beprövad erfarenhet och fattar viktiga beslut och prioriteringar tillsammans. Vi tror att mötet mellan barn och personal i förskolan liksom mötet mellan elev, lärare och fritidspersonal är det allra mest avgörande för att nå goda resultat. För oss är det viktigt att vårt arbete vilar på en förankrad och gemensam kunskapssyn och värdegrund. I vår utvecklingsplan för utbildningen har vi lagt ett 1 16 års perspektiv. I den beskrivs de områden som vi identifierat dels i det systematiska kvalitetsarbetet och dels i verksamhetskartläggningsrapporten som vi tycker är särskilt viktiga för ökad måluppfyllelse. På frågan hur vi utvecklar utbildningen är svaret, genom kollegialt lärande. På frågan var ska vi börja är svaret; med värdegrunden, undervisningen, lärares professionella utveckling och ledarskapet. Genom ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete, professionell personal och goda pedagogiska ledare kan vi tillsammans bygga landets bästa förskola och skola. Alla barn och alla elever vill och kan lära. Med vår utvecklingsplan vill vi fortsätta utvecklingsarbetet med att skapa Hallsbergs bra förskolor och skolor till ännu bättre! 2. Beskrivning av verksamheten, förskolans organisation och förskolans systematiska kvalitetsarbete Grundbemanningen på Hallsbergs förskolor är 2,95 % personal per avdelning (antalet barn 18), 20 % för mathantering för avdelning 1 och ytterligare 20 % för avdelning 2 därefter blir det 5 % per avdelning. Personalbemanningen kan förändras under året beroende på antal inskrivna barn i förskolan. Förskoleområde1 består av fyra förskolor. Förskolorna, Stocksätter, Hässleberg, Östansjö och Tranängen. Stocksätter 3

4 Är en mångkulturell förskola i åldrarna 1-5år. Pedagogerna ingår i ett storarbetslag där barnen delas in i mindre grupper. Stocksätter är i skolbyggnaden vilket gör att förskola, fritids och skola har ett nära samarbete. Vi startade hösten med 47 barn (plats för ca 45 barn) och 7,63 %. personal. Barnantalet ökade under året och efter årsskiftet har barnantalet varit 53 (från feb) 8, 13 % personal. Hässleberg Hässleberg är en mångkulturell förskola i åldrarna 1 5 år. Pedagogerna ingår i ett storarbetslag där barnen delas in i mindre grupper. 36 barn (plats för ca 36 barn) och 6.05 % personal. Under året har barnantalet ökat till 37 barn. Östansjö 3 avdelningar med 53 barn (plats för 54 barn) och 9,05 % personal. Då vi redan under hösten -16 såg att barnantalet ökade utökades verksamheten efter årsskiftet till 3,5 avdelningar. Under våren -17 var barnantalet 62. Då fler barns vistas i verksamheten har personal anställts under våren ca %. Avdelningarna ligger i tre olika byggnader vilket gör att det är mer svårarbetat vad det gäller samverkan. Verksamheten arbetar åldershomogent. Förskolan ligger i nära anslutning till skolan vilket gör att förskola, fritids och skola har ett samarbete. Tranängen 2 avdelningar med 34 barn (plats för36) och 5,9 personal, verksamheten arbetar åldershomogent. Under våren ökade även barnantalet på Tranängen till 38 barn. Hög personalfrånvaro under året, vilket gjorde att en vikarie blev stationerad på Trängen för att skapa lite arbetsro. 3. Nuläge I förskoleområde1 har vi sett vikten av att ha kontinuerliga nätverksträffar mellan pedagogerna. Nätverksträffarna under det gångna läsåret har utgått ifrån utvecklingsplanens fokusområden. Pedagogerna anser att dessa träffar har varit utvecklande i det pedagogiska arbetet, vilket gör att vi fortsätter med nätverksträffar. Till kommande läsår kommer nätverksträffarna att utgå från vårt tidigare område, värdegrund och förhållningssätt fast att det då mer kommer att vara fokus på uppdraget Förskolan 2017 samt att vi gemensamt ska arbeta med boken: Det synliga barnet. Genom det fortsatta arbetet med värdegrund även förstärka synen på lärande miljöers betydelse. 4

5 Processledarens funktion är främst utvecklingsarbete kring det pedagogiska arbetet. Processledarna kommer fortsätta att kontinuerligt träffats för att arbeta för en likvärdig kvalité i området. Deras roll kommer under året att vara att driva det pedagogiska arbetet med ett fördjupat tänk kring värdegrund och förhållningssätt samt målen. Arbetet med Ipads/lärplatta fortskrider. Arbeta för att alla pedagoger känner att det är ett verktyg i det pedagogiska arbetet. Pedagogiskdokumentation ses ännu inte för alla pedagoger/verksamheter som ett naturligt verktyg för att kvalitetssäkra verksamheten. 5

6 5. Prioriterade utvecklingsområden Utifrån bildningsnämndens mål, bildningsförvaltningens prioriterade utvecklingsområden och vår nulägesanalys kommer våra prioriterade utvecklingsområden vara Normer och värden Barns inflytande Språk Matematik Lärande miljöer och pedagogiskdokumentation kommer tillsammans med värdegrund och förhållningssätt att vara ett övergripande fokusarbete då vi inte nått önskat resultat. Målen är att vi har lärorika och lustfyllda verksamheter i form av: Att alla är sitt bästa jag (barn, pedagog, vårdnadshavare) i alla sammanhang. Barnen äger förskolan (förskolan är barnens arbetsplats). Pedagogerna är engagerade och reflekterande. Metod Kontinuerliga nätverksträffar för samtliga förskolor. Utveckla arbetet med Ipad/lärplattan. I samband med arbetsplatsträffar och nätverk diskutera värdegrund och förhållningssätt som värdeorden, värderingar, barnsyn, syn på förskolans uppdrag. Pedagogisk dokumentation ska alltid vara ett inslag i arbetslagets reflektionstid. Genom årshjulet har vi en struktur hur vi ska arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet 6

7 Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar (Lpfö 98 reviderad 2010) Bildningsnämndensmål är: Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och hälsofrämjande. Mål Alla ska känna sig välkomna på förskolan Att alla är sitt bästa jag (barn, pedagog, vårdnadshavare) i alla sammanhang Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska vara välförankrad hos medarbetare, barn och vårdnadshavare Aktiviteter Grupper med färre barn ska ge möjlighet så att alla barns röster hörs, alla barns åsikter lyssnas på och respekteras Ansvarig: Alla pedagoger Varje enskild pedagog har som uppdrag att ta ställning till vad orden värdegrund och förhållningssätt och var är jag, barn, kollegor och vårdnadshavare sitt bästa jag Ansvarig: Alla pedagoger, förskolechef Alla pedagoger tar emot barn och vårdnadshavare på ett respektfullt sätt Ansvarig: Alla pedagoger Under fokusområde 1 (se årshjul) sker fördjupad reflektion kring normer och värden Ansvarig: processledare och förskolechef Implementera plan mot diskriminering och kränkandebehandling till vårdnadshavare Ansvarig: Alla pedagoger Plan mot diskriminering och kränkandebehandling finns med som en punkt i samband med Apt. Ansvarig: Förskolechef Uppföljning och dokumentation Kontinuerligt reflektera och dokumentera över verksamheten vad som görs och vad som sker. Nätverksträffar Arbetslagsreflektion med reflektionsverktyg som vidarebefordras till förskolechef och processledare. Observationer Fördjupningsvecka Normer och värden v.41 med frågeställningar från förskolechef och processledare som analyseras i arbetslaget sedan sammanfattas i ledningsgrupp. Utvärdering och analys 7

8 Utvärdering och analys sker i form av resultatdialoger, temauppföljningar, kommungemensamma enkäter och i den årliga kvalitetsredovisningen enligt vårt årshjul och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. Vad ser vi för resultat? Att dela barnen i mindre grupper ser vi leder till att både barn och pedagoger kan vara sitt bästa jag. Att vi medvetet också har delat in barnen i grupper där de alltid kan utmanas, mötas och inspireras av varandra. Vi ser också att vår (pedagoger) närvaro är viktig för barns lärande processer genom att bland annat utmana vidare, tillföra material. Vi ser att barnen möts i nya konstellationer både genom samtal och lek. Genom att förstärka barnens positiva beteende så ser vi att barnen möter varandra med respekt i en tillåtande miljö. Värdegrund och förhållningssätt är ett prioriterat område för oss pedagoger detta synliggörs genom diskussion och reflektion i arbetslagen samt gemensamma nätverksträffar och föreläsningar. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Analys: När vi arbetar i mindre grupper ser vi att barnen kommer till tals lättare, relationerna blir starkare i mötet, större möjlighet till att lyckas, tillgodose individens behov. Vilket också ställer högre krav på oss pedagoger, att vara lyhörd och ge barnen verktyg till nästa utmaning. När vi pedagoger för ständiga diskussioner och reflekterar över vårt förhållningssätt blir vi mer medvetna om vårt sätt att möta barnen. Genom att vi har fokus kring lärande miljöer ser vi att vi har skapat mötesplatser vilket lett till att barnen möts i nya konstellationer genom samtal och lek. Med hjälp av pedagogisk dokumentation synliggörs och det händer något i barnens lärande och utveckling, barnen blir sitt bästa jag. Genom positivt bemötande och förhållningssätt är vi alla (barn och pedagoger) varandras förebilder. Åtgärder för utveckling: Se varandras olikheter som en tillgång både vad det gäller barn och vuxna. Utveckla den pedagogiska dokumentationen till ett verktyg som vi inta kan vara utan. Gör om gör rätt 8

9 En gemensam mall för Planen mot diskriminering och kränkandebehandling samt att man reflekterar över frågeställningar i samband med Apt och i arbetslagens gemensamma reflektionstillfällen. Att varje pedagog blir medveten om vart jag (pedagog, barn vårdnadshavare) är mitt bästa jag. Samt att jag som pedagog reflekterar över varför jag tänker som jag tänker och jag gör som jag gör. 9

10 Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Samt att utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. Bildningsnämndens mål är: (Lpfö 98 reviderad 2010) Alla barn ska kunna läsa skolår ett. Tidigt upptäckt tidig insats! Indikator: Antalet barn som kan läsa när de lämnar åk 1 ska årligen öka för att 2018 vara 100% Mål Varje dag ska barn erbjudas lustfyllt lärande i form av språk och matematiska utmaningar Aktiviteter Utveckla lustfylld miljö där barnen dagligen får utmaningar. Ansvarig: Förskollärarna Dela barnen i mindre grupper. Ansvarig: Alla pedagoger Erbjuda aktiviteter som gynnar den språkliga och matematiska medvetenheten. Ansvarig: Förskollärarna Under fokusområde 3 (se årshjul) sker fördjupad reflektion kring matematik v.10. Ansvarig: Processledare och förskolechef Under fokusområde 4 (se årshjul) sker fördjupad reflektion kring språk v. 20 Ansvarig: Processledare och förskolechef Uppföljning och dokumentation Kontinuerligt reflektera och dokumentera över verksamheten vad som görs och vad som sker. Nätverksträffar Arbetslagsreflektion med reflektionsverktyg som vidarebefordras till förskolechef och processledare Observationer Fördjupningsvecka Utveckling och lärande v.10 och 20 med frågeställningar från förskolechef och processledare som analyseras i arbetslaget sedan sammanfattas i ledningsgrupp 10

11 Utvärdering och analys Utvärdering och analys sker i form av resultatdialoger, temauppföljningar, kommungemensamma enkäter och i den årliga kvalitetsredovisningen enligt vårt årshjul och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. Vad ser vi för resultat? Matematik Samtliga har uppfyllt resultatet men i olika grad. Genom att kontinuerligt och systematiskt arbeta med barnen i mindre grupper ser vi tydligt att barnen utvecklar förståelsen för matematiska begrepp. Det kan t.ex. vara, likheter, sortering, antalsuppskattningar, jämförelse och problemlösning. Utforskandet av volym har skett genom material som t.ex. vatten, sand, ris och pasta. Barnen öser, häller, fyller och tömmer. De har upptäckt att olika mått rymmer olika mängd. Vi ser från verksamheternas dokumentationer att bygg och konstruktion är populärt både inne som ute. Barnens staplar olika material och utmanas i att skapa en balans och stabilitet i bygget för att kunna bygga så högt som möjligt. Våra inomhusmiljöer utmanar barnen i olika typer av problemlösning och är förandliga utifrån barngrupp och våra fokusområden. Det vi däremot kan konstatera är att vi inte kommit lika långt i utomhus miljön. Samtliga verksamheter använder sig av digitala verktyg. Språk Samtliga har uppfyllt resultatet men i olika grad. Vi kan konstatera att det centrala för att nå resultat är, som alltid, vår roll som pedagoger, vår medvetenhet och profession är avgörande för barns utveckling. Genom att kontinuerligt och systematiskt arbeta med barnen i mindre grupper ser vi tydligt att barnen utvecklat den språkligamedvetenheten. Alla har arbetat med de 100 olika språken som musik, dans, skapa, leka, teater. Alla har fångat in i språket i det projekterade arbetssättet. Vi ser också att miljöerna påverkar möjligheterna till barns kommunicerande, som t.ex. tillgängligheten av material samt att material/konstruktion, leksaker kan få stå kvar/framme. Att vara närvarande härvarande pedagog är en förutsättning för barns språkutveckling. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 11

12 Analys: Matematik/språk Genom att arbeta i mindre grupper ökar varje barns utrymme att agera. Det ges tid till varje barn att utforska, upptäcka och reflektera genom att erbjuda samma aktiviteter flera gånger med stöd av tidigare dokumentation. Vi ser ett lärande direkt kopplat till våra aktiviteter genom att barnen agerar likadant eller prövar något nytt. Barnen synliggör sitt eget lärande genom att kommunicera (kroppsspråk, tal, skapande mm). Genom vårt förhållningssätt som medvetna pedagoger har vi inspirerat och väckt nyfikenheten hos barnen att använda matematik och språk i vardagen. Vi ser att barnen tar egna initiativ till att använda olika material. Barnen utmanar varandra i problemlösningar och kommunikation samt inspirerar varandra. Vi ser vikten av att vi pedagoger är medvetna om vår roll i barnens lärande. Genom att vi fokuserar och erbjuder material och aktiviteter som lockar till utforskande. Genom att vi pedagoger bekräftar det barnen säger och gör ja, du bygger högt och utmanar dem vidare kan ni bygga ännu högre, hur kan ni nå dit gör att barnen kan utmanas att ta nästa steg. 12

13 Projektorn används som ett redskap i verksamheternas projekterande samt i andra delar av vardagen genom att förstärka upp upplevelser. Mycket hänger på oss pedagoger, efter våra reflektioner ser vi att vi kan utmana barnen ytterligare. Att arbeta i mindre grupper skapar större förutsättningar för barns matematiska och språkliga utveckling. Bl.a. genom att barnen kommer mer till tals och pedagogerna kan lättare fånga upp barnens intressen. 13

14 Språk kan uttryckas med mer än ord därför erbjuder vi så många uttrycksformer vi har möjlighet till. En verksamhet har kommit långt med att använda sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg vilket hjälper pedagogerna att få syn på alla barns enskilda lärandeprocesser. Den pedagogiska dokumentationen både synliggör och tydliggör arbetet med det projekterande och det språkliga. Dokumentationerna ges tillbaka till barnen genom dokumentationsvägg, projektor, lärplatta och reflektioner tillsammans med barnen. Övriga verksamheter reflekterar tillsammans både med kollegor och barn, men kommer inte ner på djupet. Åtgärder för utveckling: Ansvarig: Förskolechef Matematik/språk Utveckla den pedagogiska dokumentationen till ett verktyg som vi inte kan vara utan. Gör om gör rätt Utveckla utomhushusmiljön (problemlösningar och konstruktion) Utveckla det digitala användandet som ett verktyg i vår dagliga verksamhet Att vi pedagoger benämner matematiska begrepp mer än vad vi gör idag Fortsätta att diskutera och reflektera över vår roll i barns lärande samt vad som ingår i förskolans uppdrag utifrån profession. Läsa mer och anpassa böckerna efter det projekterande arbetet. Skapa fler tillfällen för att arbeta i små grupper Ytterligare utveckla reflektionerna i arbetslaget för att gå vidare i det projekterande arbetet. 14

15 7. Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (Lpfö 98 reviderad 2010) Mål Att alla får möjlighet att vara sitt bästa jag (barn, pedagog, vårdnadshavare) i alla sammanhang Utveckla miljöerna så att de blir mer och lustfyllda och lärande både inomhus och utomhus. Aktiviteter Anpassad miljö som tillåter barnen att göra egna val i vardagen. Ansvarig: Alla pedagoger Varje enskild pedagog har som uppdrag att ta ställning till vad ordet inflytande, närvarande pedagog och det kompetenta barnet står för. Ansvarig: Alla pedagoger och förskolechef Närvarande pedagoger (se, höra, fråga, intresse) Ansvarig: Alla pedagoger och förskolechef Under fokusområde 2 (se årshjul) sker fördjupad reflektion kring barns inflytande v. 48 Ansvarig: Processledare och förskolechef Uppföljning och dokumentation Kontinuerligt reflektera och dokumentera över verksamheten vad som görs och vad som sker. Nätverksträffar Arbetslagsreflektion med reflektionsverktyg som vidarebefordras till förskolechef och processledare. Observationer Fördjupningsvecka Barns inflytande v.48 med frågeställningar från förskolechef och processledare som analyseras i arbetslaget sedan sammanfattas i ledningsgrupp. Utvärdering och analys Utvärdering och analys sker i form av resultatdialoger, temauppföljningar, kommungemensamma enkäter och i den årliga kvalitetsredovisningen enligt vårt årshjul och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. Vad ser vi för resultat? Alla verksamheter ser vikten av en tillåtande, föränderlig och lärande miljö, verksamheterna har kommit olika långt i det men det vi gemensamt kan konstatera är att samtliga har en tillåtande miljö. Genom att vi förändrar i miljön skapar vi förutsättningar för flera mötesplatser där interaktion kan starta, det leder också till olika gruppkonstellationer. 15

16 Genom att vara närvarande och lyhörda pedagoger uppmärksammar, utmanar och synliggör vi barnens intressen. När vi reflekterar över våra pedagogiska dokumentationer medför det att vi synliggör barnens intressen vilket leder till fortsatt utveckling. Då vi pedagoger arbetar medvetet med fokus på mitt bästa jag, har förhållningsättet gentemot barn, pedagoger och vårdnadshavare blivit än mer tillåtande och positivt. Vi arbetar alltid för att skapa goda relationer till barn, pedagoger och vårdnadshavare. Mindre grupper ökar barnens valfrihet både inomhus och utomhus. En förskola har skiftat arbetslag för att skapa bästa förutsättningar för att alla (barn pedagoger) får vara sitt bästa jag. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Analys Genom att skapa olika lärmiljöer som väcker barns nyfikenhet fördelar sig barnen utefter intresse och önskemål. Barnen har på så sätt fått makt över sin tillvaro på förskolan. När barnen fördelar sig efter eget intresse upplever barnen meningsfulla sammanhang, det ser vi genom att barnen är engagerade över tid, återkommer till samma lekar, inspirerar andra. Och det är just genom dessa meningsfulla sammanhang som ett lärande sker. Lärmiljöer förändras ständigt utifrån barns intresse vilket fångas upp av närvarande pedagoger. Pedagogisk dokumentation är ett verktyg för detta. Alla verksamheter använder sig av reflektion och dokumentation med strävan mot att det ska bli pedagogisk dokumentation. Vi för en ständig dialog med varandra för att hitta de rätta vägarna för att stärka individen, men också för att stärka gruppen. Barn ses som kompetenta individer som kan och vill lära sig och som tillsammans (barn-barn, barn-pedagog) kan upptäcka och utforska vår omvärld. I en tillåtande miljö är materialet tillgängligt samt att våra värderingar och förhållningssätt är av stor betydelse för barns inflytande. Genom att möta vårdnadshavare respektfullt ger vi dem möjlighet att vara sitt bästa jag. Vi möter inte alltid upp i hallen då vi har fokus på det barnen gör och upptäcker bjuder vi in vårdnadshavarna i verksamheten för att synliggöra vårt pedagogiska arbete. På detta sätt blir vårdnadshavarna delaktiga i verksamheten. Vi upplever att vårdnadshavarna visar större intresse för verksamheten eftersom att de kommunicerar mer med oss än tidigare, kan det ha med vårt bemötande att göra (förhållningssätt/ värdegrund)? 16

17 Att arbeta i mindre grupper skapar större förutsättningar för barn inflytande. Barnen kommer mer till tals och pedagogerna kan lättare fånga upp barnens intressen och det blir färre relationer att förhålla sig till. I mindre grupper kan barnen möta kamrater som de vanligtvis inte väljer att interagera med, i mötet med andra ökar förståelsen för andras olikheter. Förskolan som skiftat arbetslag ser att de på så sätt tar tillvara på allas kompetens vilket i sin tur gynnar barnen. När vi gör det vi är bra på, blir vi vårt bästa jag. Med andra ord blir vi mer inspirerande, positiva, entusiastiska och bjuder in barnen och vi alla tillsammans är vårt bästa jag. Åtgärder för utveckling Fortsätta att diskutera och reflektera över värdeorden: människosyn, inflytande, närvarande pedagog, det kompetenta barnet och syn på förskolans uppdrag. Genom att göra det tror vi att verksamheterna gynnas och att varje person ska får vara sitt bästa jag i alla sammanhang. Fortsätta att kontinuerligt arbeta i mindre grupper Våga organisera om verksamheten här & nu utifrån barnens behov Att pedagogisk dokumentation blir ett verktyg vi inte kan vara utan Ansvarig: Förskolechef 8. Förskola och hem Förskolan ska ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, samt att vårdnadshavare är delaktiga i utvärdering av verksamheten. Bildningsnämndens mål: (Lpfö 98 reviderad 2010) Vårdnadshavare, barn och elever ska vara nöjda med våra förskolor och skolor. Vi ska ha en förskola som tar hänsyn till våra medborgares behov av barnomsorg alla tider på dygnet. Idag uppger 99,5 % av vårdnadshavarna att de är nöjda med förskolans bemötande. 99 % är nöjda med förskolans tillgänglighet är 99 %. Mål 17

18 Att ge alla vårdnadshavare möjlighet till insyn vad verksamheten erbjuder i ett lustfyllt lärande. Aktiviteter Föräldramöte Ansvarig: Alla pedagoger Drop-in fika Ansvarig: Alla pedagoger Utvecklingssamtal Ansvarig: Förskollärarna Informationsbrev 4gånger per termin Alla pedagoger Blogg Ansvarig: Alla pedagoger Kommunenkät vårdnadshavare Ansvarig: förvaltning, förskolechef Uppföljning och dokumentation Reflektion arbetslag efter föräldramöte Reflektion arbetslag efter utvecklingssamtal Kommunenkät vårdnadshavare Blogg-feedback av vårdnadshavare Utvärdering och analys Utvärdering och analys sker i form av resultatdialoger, temauppföljningar, kommungemensamma enkäter och i den årliga kvalitetsredovisningen enligt vårt årshjul och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. Vad ser vi för resultat Att vårdnadshavare och barn är mycket nöjda med våra verksamheter och förskolans tillgänglighet är mycket god (enkätundersökning 2017). Ett fåtal vårdnadshavare anser att informationen är bristfällig, något som vi ständigt försöker förbättra. Vi har använt oss av olika informationsflöden för att nå ut till så många vårdnadshavare som möjligt. Vi upplever att vårdnadshavare är mycket nöjda med våra verksamheter då förskolechef sällan har samtal från vårdnadshavare. Föräldramöten och trivselkvällar har varit välbesökta av vårdnadshavare under året. 18

19 Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Analys Genom att möta vårdnadshavare respektfullt ger vi dem möjlighet att vara sitt bästa jag. Vi möter inte alltid upp i hallen då vi har fokus på det barnen gör och upptäcker bjuder vi in vårdnadshavarna i verksamheten för att synliggöra vårt pedagogiska arbete. På detta sätt blir vårdnadshavarna delaktiga i verksamheten. I analysen (Barns inflytande) skrev vi: Vi upplever att vårdnadshavarna visar större intresse för verksamheten eftersom att de kommunicerar mer med oss än tidigare, kan det ha med vårt bemötande att göra (förhållningssätt/ värdegrund)?. Vilket gör oss fundersamma då enkätresultatet visar att vi brister i information. Det gör att vi fortsätter att reflektera över hur vi kan förbättra vårt informationsflöde. Ansvarig: All personal Förskolechef 9. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. (Lpfö 98 reviderad 2010) Övergångarna ser lite olika ut mellan förskola och skola. Vad ser vi för resultat? Stocksätter och Hässleberg: Barnen träffades under fyra tillfällen 1 vecka i april månad. Pedagogerna från förskoleklass besökte förskolan vid 1 tillfälle. Tranängen: Barnen har träffats vid tre tillfällen 2gånger vid Svenssons hage samt varit på Långenängsskolan, träffat fritidspersonal och ätit lunch. Vi ser en vinning av dessa träffar då barnen får se vilka kamrater de ska få i förskoleklass. Barnen har uppskattat dessa träffar Östansjö: Följer handlingsplanen gällande övergångar. Pedagog från förskoleklass har varit och besökt blivande förskoleklass barnen på förskolan (deras vardag). Blivande förskoleklass barn och 19

20 förskoleklassen barn har haft gemensamma träffar under våren (skogen). Barnen från förskolan har även varit och besökt (lekt) förskoleklass och fritidslokalerna. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Analys Stocksätter och Hässleberg: Anser att dessa träffar då alla barn träffas inte ger särskilt mycket till barnen. Vilket medför att vi avvecklar dessa träffar. Vi upplever att besöken från förskoleklass pedagogerna däremot är värdefulla då barnen får ett ansikte på blivande pedagog samt att förskoleklass pedagogerna får se barnen i deras vardag och lärande miljö. Tranängen: Vi tycker att det är synd att barnen inte fått träffat någon blivande förskoleklasspedagog samt att önskan är att någon från förskoleklass kommit till förskolan och hälsat på då barnen får ett ansikte på blivande pedagog samt att förskoleklass pedagogerna får se barnen i deras vardag och lärande miljö. Något som faktiskt står i vår handlingsplan (övergång förskola till förskoleklass). Östansjö: Våra träffar och besök är mycket uppskattade av barn, vårdnadshavare och pedagoger. Vi upptäckte att vi planerade övergång mellan förskola och förskoleklass väldigt väl och bra men att vi glömde bort övergången till fritids därför har vi år även sett till att övergången även där blir bra. Åtgärder för utveckling Att varje verksamhet har ett ansvar att besöka skolansnärmiljö kontinuerligt under vårterminen. Förskoleklasspedagogerna (gäller inte Ö-sjö) utökar besöken till förskolan (skulle kunna ske under em. då de inte har undervisning). Se över handlingsplanerna vi höstens utvärdering. 20

21 10. Reflektion utifrån Utvecklingsplan Närvarande: Datum: Värderingar & förhållningssätt - människosyn, inflytande, närvarande pedagog, det kompetenta barnet, syn på förskolans uppdrag: Vad/ fokus - prioriterat fokusområde Hur/metod - dokumentation, arbetssätt, lärande miljö Reflektion & analys - hur märks det i vår barngrupp, varför? Utvärdering - detta har vi uppnått, förbättringar Plan för diskriminering och kränkandebehandling Övrigt 21

22 11. Fördjupningsvecka Normer och värden Mål: Alla ska känna sig välkomna på förskolan. Att alla är sitt bästa jag (barn, pedagog, vårdnadshavare) i alla sammanhang. Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska vara välförankrad hos medarbetare, barn och vårdnadshavare. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Resultat: Beskriv kortfattat hur måluppfyllelsen är i relation till målen. De aktiviteter som ni brutit ner (i ert arbete) hjälper er att se var ni står i förhållande till målen. Analys: Varför blev resultatet som det blev? (ta hjälp av era pedagogiska dokumentationer) Hur har struktur, arbetssätt och förhållningssätt påverkat resultatet/måluppfyllelsen? Åtgärder för utveckling: Hur går vi vidare? Vad behöver vi förändra och utveckla? 22

23 Fördjupningsvecka Utveckling och lärande Mål Varje dag ska barn erbjudas lustfyllt lärande i form av språk och matematiska utmaningar. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Resultat: Beskriv kortfattat hur måluppfyllelsen är i relation till målen. De aktiviteter som ni brutit ner(i ert arbete)hjälper er att se var ni står i förhållande till målen. Analys: Varför blev resultatet som det blev? (ta hjälp av era pedagogiska dokumentationer) Hur har struktur, arbetssätt och förhållningssätt påverkat resultatet/måluppfyllelsen? Åtgärder för utveckling: Hur går vi vidare? Vad behöver vi förändra och utveckla? 23

24 Fördjupningsvecka Barns inflytande Mål Att alla får möjlighet att vara sitt bästa jag (barn, pedagog, vårdnadshavare) i alla sammanhang. Utveckla miljöerna så att de blir mer och lustfyllda och lärande både inomhus och utomhus. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Resultat: Beskriv kortfattat hur måluppfyllelsen är i relation till målen. De aktiviteter som ni brutit ner (i ert arbete) hjälper er att se var ni står i förhållande till målen. Analys: Varför blev resultatet som det blev? (ta hjälp av era pedagogiska dokumentationer) Hur har struktur, arbetssätt och förhållningssätt påverkat resultatet/måluppfyllelsen? Åtgärder för utveckling: Hur går vi vidare? Vad behöver vi förändra och utveckla? 24

25 12. Sammanfattande utvärdering av Utvecklingsplan Flertalet pedagoger upplever att arbeta med fokusområden är bra, lättare att hålla fokus, arbetslagsplaneringarna har blivit mer professionella med reflektioner kring fokusområdena. Även fördjupningsveckorna har uppskattats. Det vi tydligt ser att de arbetslag som arbetat efter reflektionsdokumentet har haft lättare att utvärdera och analysera under fördjupningsveckorna. Tanken med dessa dokument är att det ska spara tid för pedagogerna och att pedagogerna enkelt kan se/känna vart verksamheten befinner sig och vad de behöver arbeta vidare med. Under året har det varit fokus på att vara sitt bästa jag (barn, pedagoger och vårdnadshavare). Vilket har lett till att flertalet pedagoger medvetet tänker på detta. Vi har under läsåret använt oss av Ronny Wennergren integrativ coach, han har föreläst för samtliga pedagoger samt gått in och arbetat mer fördjupat med Östansjö där fokus varit: samarbete (VI) och Tranängen där fokus varit förändring (VI). Vi vågar nog skriva under på att samtliga av oss fått med sig något från Ronnys medverkan. Bara att läsa detta citat väcker tankar Kan det vara så att det är du och dina tankar som styr dina resultat. Då vi pedagoger har en tilltro till barnens förmågor och att de kan, ökar barnens möjlighet att påverka sin vardag. Flexibiliteten i struktur och organisation har varit en stor del av det resultat vi fått. Engagerade och närvarande pedagoger som uppmuntrar, stärker, respekterar, bekräftar, är nyfikna, intresserade och har en stor tilltro till barnens förmåga är också en del av resultatet. Förskolornas miljöer är inbjudande och bidrar till barns lärande. Vi ser också att verksamheterna har centrala samlingsplatser där interaktion och dialog både flödar och startar. Vi pedagoger är medvetna om hur miljöerna påverkar barnen, vilket gör att miljöerna förändras kontinuerligt efter barnens intressen och behov. Att arbeta i mindre grupper gör att vi ser varje barn. Barnen mer delaktiga, kommer mer till tals och blir lyssnade på. IKT är fortfarande ett utvecklingsområde men trots det är dessa verktyg är en del i vår vardag som gynnar verksamheten. Under året har det satsats på kompetensutveckling i området. Förskolechef och en pedagog området var till Bett-mässan i januari. Efter mässan hade vi pedagogiskt café med workshops. Pedagogerna som var med på mässan som höll i workshopen, en mycket uppskattad, rolig och lärorik kväll. Det är extra roligt när pedagoger från ens egen kommun kan ge sina kollegor nya erfarenheter. Nätverksträffar för enskild förskola ser vi som givande men att vi inte har genomfört dem som vi önskat. Anledningen till detta är bland annat att förskolechefen inte alltid varit med 25

26 vilket har gjort att i vissa verksamheter valt att ställa in, personal frånvaro, verksamheterna har läst olika böcker vilket har gjort att förskolechef har haft svårt att hålla isär och planera för dessa träffar. Till kommande läsår kommer samtliga verksamheter att reflektera över samma litteratur och frågeställningar, om inte förskolechef är på plats tar processledare vid. Processledarna och förskolechef ska ligga steget före och planerar för nätverksträffarna. Under läsåret har det varit brist på förskoleplatser i Hallsberg det har påverkat förskolorna mer eller mindre i förskoleområde 1. Stocksätter har haft 47 barn från terminsstart som ökades till 53 barn efter nyår. Hässleberg har haft 37 barn under året vilket är maxantal i dessa lokaler och Tranängen har haft 38barn under året. I Östansjö ökade barnantalet under hösten vilket gjorde att vi åter utökade verksamheten med en ½avdelning. Trots flera barn och stor brist på vikarier har vi haft hög kvalité i verksamheterna. Vilket beror på att förskoleområde 1 har många skickliga pedagoger. Idag upplever vårdnadshavarna i förskoleområde 1 att de är nöjda med förskolans bemötande, resultatet är 99,5 % 99 % av vårdnadshavare är nöjda med förskolans tillgänglighet. Efter vårens träffar gällande övergången till förskoleklass har vi kommit fram till att vi vill förändra dem i centrala Hallsberg i, Östansjö fungerar dessa optimalt. 26

27 13. Förskolechefens sammanfattande analys av utvecklingsplanen Förskolechefens bedömning är att förskolorna Stocksätter, Hässleberg, Tranängen och Östansjö generellt har hög kvalité vad det gäller 2.1 Normer och värden, 2.2 Utveckling och lärande, 2.3 Barns inflytande, 2.4 Förskola och hem och 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Det tror jag (förskolechef) beror på en tydlig organisation både från ledning och verksamhet. Att förskolechef och processledare alltid har fokus på det pedagogiska uppdraget har lett till att alla nätverk, möten och reflektioner handlar om pedagogik, tidigare kunde man hamna i andra samtal som inte hörde verksamheten till. Nätverken har dock inte fungerat lika bra i år som tidigare år (se 12. Sammanfattande av Utvecklingsplanen). Pedagoger och förskolechef anser att dessa träffar är utvecklande i det pedagogiska arbetet, vilket gör att vi till kommande läsår kommer prioritera dessa, hur upplägget kommer att vara kan ses i Utvecklingsplanen för Processledarnas funktion har fortsatts att utvecklats, deras främsta uppgift är att driva verksamheten och kollegorna framåt i det pedagogiska arbetet. Deras tid har legat på fredagar. Att ha samma tid har gett förutsättningar för att mötas både med och utan förskolechef, 4 timmar i veckan. Den tiden har fördelats på en heldag var tredje vecka. På den tiden har processledarna träffats i förskoleområde1 och jobbat med de prioriterade områdena och fokusarbetet i utvecklingsplanen. Det har lett till en större likvärdighet och utveckling i området. Gemensamma träffar med utvecklingssamordnaren i Hallsberg har också skett kontinuerligt samt träffar med processledare i centrala Hallsberg. Generellt sätt har det mesta fungerat bra. Det som ändå påverkat verksamheterna är när ordinarie personal inte är på plats, det har också varit svårt med rekrytering. Under vårterminen har det även varit svårt att få vikarier till verksamheterna vilket gör att pedagoger arbetar över och flera av dem är slutkörda. Jag (förskolechef) funderar fortfarande kring möten med all personal, vi träffas alla 1g/mån i samband med Apt. Under den tiden ska så mycket som möjligt avverkas och tas ställning till ibland även saker som vi inte är överens om, vi hinner sällan tala klart, vilket kan påverka verksamheten. Detta ser jag som mycket bekymmersamt. Det finns alltid utvecklingsområden i en verksamhet här nedan följer åtgärder som vi ska arbeta under kommande läsår : Normer och värden Se varandras olikheter som en tillgång både vad det gäller barn och vuxna. Utveckla den pedagogiska dokumentationen till ett verktyg som vi inta kan vara utan. Gör om gör rätt. En gemensam mall för Planen mot diskriminering och kränkandebehandling samt att man reflekterar över frågeställningar i samband med Apt och i arbetslagens gemensamma reflektionstillfällen. 27

28 Att varje pedagog blir medveten om vart jag (pedagog, barn vårdnadshavare) är mitt bästa jag. Samt att jag som pedagog reflekterar över varför jag tänker som jag tänker och jag gör som jag gör. Matematik/språk Utveckla den pedagogiska dokumentationen till ett verktyg som vi inte kan vara utan. Gör om gör rätt Utveckla utomhushusmiljön (problemlösningar och konstruktion) Utveckla det digitala användandet som ett verktyg i vår dagliga verksamhet Att vi pedagoger benämner matematiska begrepp mer än vad vi gör idag Fortsätta att diskutera och reflektera över vår roll i barns lärande samt vad som ingår i förskolans uppdrag utifrån profession. Läsa mer och anpassa böckerna efter det projekterande arbetet. Skapa fler tillfällen för att arbeta i små grupper Ytterligare utveckla reflektionerna i arbetslaget för att gå vidare i det projekterande arbetet. Barns inflytande Fortsätta att diskutera och reflektera över värdeorden: människosyn, inflytande, närvarande pedagog, det kompetenta barnet och syn på förskolans uppdrag. Genom att göra det tror vi att verksamheterna gynnas och att varje person ska får vara sitt bästa jag i alla sammanhang. Fortsätta att kontinuerligt arbeta i mindre grupper Våga organisera om verksamheten här & nu utifrån barnens behov Att pedagogisk dokumentation blir ett verktyg vi inte kan vara utan Att varje verksamhet har ett ansvar att besöka skolansnärmiljö kontinuerligt under vårterminen. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskoleklasspedagogerna (gäller ej Östansjö) utökar besöken till förskolan (skulle kunna ske under em. då de inte har undervisning). Se över handlingsplanerna vid höstens utvärdering. Förskolorna är i gamla, opraktiska och slitna. Även möbler är gamla och slitna, inte heller anpassade för modern förskoleverksamhet. Att It (nätverk, skrivare mm) inte har fungerat optimalt har påverkat verksamheterna, det har varit mer svårarbetat med pedagogisk dokumentation samt för pedagogerna att utveckla sitt lärande kring lärplattan. Trots det håller förskolorna mycket hög kvalité då det arbetar många skickliga pedagoger i området. 28

29 Vi ser barn som kompetenta, vi har en tro på barnen, vårdnadshavarna och kollegorna vilket medför att vi har verksamheter där barnen äger förskolan. Till hösten har området lyckats rekrytera 3 förskollärare, 2 av dem ska börja i Östansjö och den 3:e på Stocksätter. Till hösten kommer även verksamheterna i förskoleområde1 se lite annorlunda ut, I Östansjö går två avdelningar in i nya lokaler, de kommer att arbeta i storarbetslag vilket barnen kommer att gynnas av. På Tranängen förändras också organisation så att barnen gynnas optimalt från att ha varit två avdelningar blir det istället en förskola där barnen fördelas i tregrupper (åldershomogent). Även på Stocksätter kommer arbetet kring storarbetslag att fortsätta då man där redan sett att barnen ges bättre förutsättningar. Hässleberg gjorde en förändring under våren vad det gäller miljön, de har anpassat miljön ytterligare så att projektarbetet kan ske under hela dagen. För att inte hamna i vi och ni som arbetslag och grupper har samtliga förskolor tagit bort avdelningsnamnen och istället kallar sig för Förskolans namn. Det är med glädje som förskolechef att få leda dessa verksamheter där fokus är barnen och pedagogisk utveckling. Helena Finnman, Förskolechef