Planering av ett effektivt transport-system som stöder en hållbar utveckling av samhället Planera

Transkript

1 Planering av ett effektivt transport-system som stöder en hållbar utveckling av samhället Planera Utförligare beskrivningar av prioriterade forsknings- och innovationsteman för perioden

2 2

3 Innehåll Steg 1 och 2-åtgärder, metoder, modeller och verktyg... 4 Sjöfart, planeringsunderlag... 5 Trafikslagsövergripande planering- luft mer integrerat än idag, SEB, effektsamband... 8 Social hållbarhet och inkluderande samhälle... 9 Påverkan på människors hälsa Omställning till ett hållbart samhälle Tidiga skeden, analys av nyttor och kostnader Styrmedel, metoder, modeller och verktyg Effektsamband och metoder för samhällsekonomisk analys för underhåll, väg och järnväg Gränsöverskridande resande och transporter i analyserna Regionalekonomiska analyser och fördelningsanalyser Statistik, utveckla indata och statistik inklusive effektiv datainsamling till arbetet med metoder, modeller och verktyg för prognoser och kalkyler Trängsel i storstäder Godsanalyser, bättre beskrivning av godsnyttor i de samhällsekonomiska beslutsunderlagen Hur hjälper ny teknik planeringen av transportsystemet Regelverk och standardisering och ett omställt transportsystem Förutsättningar för kollektivtrafik och mobilitetstjänster Tillgänglighet i hela landet fokus på landsbygders tillgänglighet och hållbar tillgänglighet för en växande besöksnäring och turism Utveckling av målscenarios Nollvisionen- Det säkra systemet Kapacitet på järnväg Etablering av ett tydligt utifrånperspektiv på utveckling av tjänster och nytta Hur bidrar digitaliseringen till ett nytt användande av transportsystemet och hur anpassas planeringen och anläggningen utefter det? Aktiv mobilitet Vatten, giftfria och resurseffektiva kretslopp Landskap Effektsamband för scenarier och analyser av nya företeelser

4 Steg 1 och 2-åtgärder, metoder, modeller och verktyg TEMAOMRÅDE Ett effektivt transportsystem Det är viktigt att arbeta mer med att tänka om och optimera, dvs. steg 1- och 2- åtgärder enligt fyrstegsprincipen, vilken ju går ut på att brister i infrastrukturen prövas förutsättningslöst i fyra steg. Åtgärder i enlighet med det första och andra steget är viktiga, inte minst för att nå det klimatpolitiska ramverket. I dagsläget ligger ansvaret för att finansiera och implementera dessa åtgärder ofta hos kommuner, regioner och privata aktörer. En ny studie från SKL visar att bristande finansiering bara är ett av många hinder för varför kommuner och regioner inte jobbar med åtgärderna i större utsträckning än vad som är fallet idag. Ett vanligt hinder är att steg 1-åtgärder är politiskt känsliga, exempelvis sådana som gör det krångligare och dyrare att köra bil kan kosta i form av minskat förtroende för politikerna om man inte kan presentera helheten målbilden på ett bra sätt. Sen uppfattas det ibland som att Trafikverket trycker på för att slippa genomföra för staten kostsamma steg 3 och 4 d.v.s. att vi lägger över ansvaret att lösa problemen på kommunen/regionen. Andra hinder som lyfts är bland annat svårigheterna att belägga insatsernas nytta samt bristande kunskaper. En slutsats från studien är att utvecklingen av arbetet med steg 1- och 2-åtgärder behöver angripas med ett helhetsgrepp på den palett av hinder som föreligger. Gällande effektsamband för steg 1 och 2-åtgärder så behöver vi ta hänsyn till att Trafikverket tagit på sig/fått i uppdrag att ta fram sådana för riket, d v s för alla aktörer. Finns det behov av effektsamband hos t ex kommuner som inte Trafikverket identifierat? En svårighet är att när sektorsansvaret försvann, så blev det oklart vem som ansvarar för många steg 1-och 2-åtgärder. PROBLEMOMRÅDE ANALYS AV STEG 1 OCH 2-ÅTGÄRDER De kalkylmetoder och modellverktyg som används idag är i stor utsträckning inriktade på nyinvestering eller reinvestering i infrastruktur samt drifts- och underhållsåtgärder. Vad som dock finns väldigt lite av i Trafikverkets metod- och verktygsarsenal är modeller för så kallade steg 1- och 2-åtgärder, alltså åtgärder för att minska efterfrågan på transporter och/eller att effektivisera användningen av nuvarande infrastruktur. I denna kategori ingår åtgärder som till exempel utformning och användning av olika styrmedel som skatter/avgifter, subventioner och regleringar samt tillsyn av regleringar och deras efterlevnad. AVGRÄNSNINGAR/PRIORITERING Effektsamband behövs innan värderingar kan tas fram. Effektsamband och värderingar behövs innan en beräkningsmodell kan tas fram. 4

5 FÖRVÄNTAT RESULTAT Effektsamband för steg 1- och 2-åtgärder, dvs. bl.a. effekter av olika styrmedel, trängselskatt, km-skatt, fordonsskatt, banavgifter etc., påverkan och informationskampanjer för att minska transportefterfrågan eller föra över resor och transporter till effektivare transportslag, åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur t.ex. anläggande av bussfiler, variabel hastighet. Värdering av steg 1- och 2-åtgärder. CBA-modell för analys av steg 1- och 2-åtgärder (ekonomiska styrmedel, regleringar och andra åtgärder som inte är investeringar). Ett exempel kan vara hur transportstödet (25-50%? långväga transporter) som går till verksamheter i de 4 nordligaste länen? Finns effektsamband? Hur slår detta på befintliga effektsamband? Ytterligare exempel kanske kan vara omläggning av busstrafik (rutter), så att underlaget för järnvägen ökar. Hur ser effektsambanden ut för sådana åtgärder? TYP AV PROJEKT Effektsamband för steg 1- och 2-åtgärder tas fram. Värderingar av steg 1- och 2-åtgärder tas fram. CBA-modell byggs för analys av steg 1- och 2-åtgärder. Sjöfart, planeringsunderlag TEMAOMRÅDE En effektivare planeringsprocess och utvecklade trafikslagsövergripande analyser Fokus på ansvaret för planering av de fyra trafikslagen, brister i kunskap samt utvecklingsbehov. Problemområde planering av sjöfarten ur ett hela-kedjan-perspektiv Det finns en uttalad politisk ambition att i större utsträckning använda sjöfartens potential för att skapa ett mer hållbart transportsystem. I regeringens maritima strategi framhålls också vikten av att faktorer som kan motverka överflyttningar från sjö till land identifieras och åtgärdas. Inrikes sjöfart är kraftigt underutnyttjad i förhållande till tillgänglig kapacitet i farleder, slussar och hamnar. Den godsmängd som transporteras med fartyg inom de vattenområden som är klassade som inre vattenvägar (Mälaren och Vänern med Göta älv) är idag ytterst marginell och det finns heller ingen inrikes feeder-trafik för transport av gods mellan de stora containerhamnarna. Vattenvägarna i och kring storstäderna utnyttjas generellt sett dåligt för godstransporter och personresor. 5

6 Att resa på vattnet är inte på något sätt ett självändamål, men vattenvägen bör utnyttjas där det är relevant och hållbart. Det gäller exempelvis där vattenvägen kan tillföra kapacitet och tillgänglighet eller där den kan göra staden och transportsystemet mindre sårbart - som genväg, alternativ, avlastning eller komplement. Lokalisering och standard på bytespunkter/kajer, information, tjänster för bokning och betalning, anslutningsvägar och fartyg behöver utvecklas. Det behöver bli smidigare att byta färdmedel under resan. Det är viktigt att förbättra kvaliteten på bytespunkterna och erbjuda smidiga på- och avstigning. Även planeringsunderlag och kvalitet av indata för vattenvägarna behöver utvecklas. Kunskapen om olika utvärderingsmetoder och trafikslagens olika förutsättningar behöver synliggöras för att kunna göra rättvisande jämförelser i planeringen. Sjöfarten har hittills haft en relativt undanskymd roll i transportsektorns samhälls-ekonomiska analysverksamhet. Det har gjort att de samhällsekonomiska värderingsprinciper och kalkylvärden för värdering av miljöeffekter som finns och används av Trafikverket huvudsakligen avser väg- och järnvägstrafik. Ett område där analysverktyg behöver utvecklas är infrastrukturinvesteringar för sjöfart. Här görs fortfarande individuellt utformade kalkyler där analytikerna själva tillämpar effektsamband och trafikprognoser och tolkar Trafikverkets (ASEKs) rekommendationer, istället för att använda ett kalkylverktyg med givna effektsamband och kalkylvärden som utvecklats och kvalitetssäkrats. Det innebär att de övergripande principer och kalkylvärden som rekommenderas i ASEK-rapporten kan tolkas och tillämpas på olika sätt av olika analytiker. En fortsatt utveckling av mer formaliserade och detaljerade beskrivningar av utformningen av sjöfartskalkyler är därför nödvändig. Det gäller i synnerhet för antaganden om den framtida fartygsflottan, eftersom dessa prognoser är av stor betydelse för bedömningen av framtida transportkostnader. Avgränsningar/prioritering Ökad kunskap om hur de inre vattenvägarna ska hanteras i planeringen är prioriterat särskilt i större städer. Det pågår en rad utvecklingsprojekt med koppling till inlands- och kustsjöfart, men de berör oftast inte affärskoncepten. Genom att testa och utvärdera transportbehov och tjänsteutbud kan risktagandet vid etablering minskas. För att stimulera en överflyttning av gods från väg till sjö krävs dels en effektiv hantering av statens resurser, men också verktyg i form av kravställning, styrmedel och välutvecklade samhällsekonomiska modeller. Att få med persontransporter på vatten i ett tidigt skede i samhällsplaneringen är en kritisk framgångsfaktor. Det finns en rad områden inom såväl teknik som samhällsplanering som är väl lämpade för forskning och bedöms kunna leda till konkreta resultat med positiva effekter för persontransporter på vatten. 6

7 Förväntat resultat Nya transportupplägg behöver testas och genomförda satsningar behöver utvärderas för att ge ökad kunskap om framgångsfaktorer. Kunskapen om hur framtidens effektiva och miljöanpassade fartyg och kajer bör se ut behöver öka. Bättre beslutsunderlag - verktyg och modeller behöver utvecklas för att bli mer jämförbara med andra trafikslag. Det behövs bättre beskrivning av sjöfartens konkurrenskraft i förhållande till landtransporter samt förbättrad hantering av valet om och hur sjöfarten används samt hantering av hamnar i prognosmodellen för godstransportanalyser, Samgodsmodellen. Ökad kunskap behövs om samband mellan persontransporter på vatten, stadsutveckling och attraktivitet för boende och besökare. Värdet av ökad sjösäkerhet är ett angeläget område. Även de samhällsekonomiska kostnaderna för effekter av sjöfart i vatten, i undervattensmiljöer och på strandmiljöer. Typ av projekt Utvärdering av genomförda satsningar. Demonstration eller simulering samt utvärdering av nya transportupplägg. Av särskild vikt är ökad kunskap om potentialen för ny teknik/digitalisering samt hållbara samverkansformer och affärsmodeller. Projekt där innovationsupphandling testas eller utvecklingsprojekt genomförs för att få fram kunskap om hur mer energieffektiva, lättare och mer miljöanpassade fartyg samt moderna och effektiva noder kan utvecklas. Projekt som vidareutvecklar befintliga verktyg och modeller som ger en ökad jämförbarhet och bättre beslutsunderlag. En förstudie som går igenom vilka effektsamband som finns för sjöfart samt deras giltighet. Kartlägga genomsnittliga fyllnadsgrader för olika fartygstyper. Undersöka vad olika modellbegränsningar har för Samgods förmåga att analysera skaleffekter och sjötransporter samt konkurrensytan mellan landoch sjöfarttransporter. Projekt som ökar kunskapen om sambandet mellan personresor på vatten, stadsutveckling och attraktivitet. 7

8 Trafikslagsövergripande planering- luft mer integrerat än idag, SEB, effektsamband TEMAOMRÅDE Trafikslagsövergripande planering- luft mer integrerat än idag- SEB, effektsamband Resandet med flyg ökar. Det är viktigt att hantera denna ökning och få in Luftfarten mer i planera-metodiken som används inom TRV. Därmed kunna få bättre underlag till åtgärdsplanering. Problemområde Historiskt sett har inte Luftfartsverket arbetat med effektsamband och samhällsekonomi på samma sätt som Trafikverket gjort för i synnerhet vägtrafiken. Det finns därför ett behov av utvecklade beslutsunderlag för luftfarten med avseende på samhällsekonomiska effekter, transportpolitisk måluppfyllelse och fördelning av nyttor. Att kunna beskriva de viktigaste effektsambanden är ett viktigt första steg för alla dessa tre perspektiv i beslutsunderlagen. Eftersom området är relativt outvecklat och behovet av analyser är något osäkert bör utvecklingen inledas med att kartlägga vilka åtgärder och effekter som främst behöver bedömas, samt därefter ta fram ett urval av expertbaserade kvalitativa bedömningsmetoder. Förslag på kort sikt: Sammanställning och översyn av utvecklingsbehov avseende effektsamband för luftfart. Förslag på lång sikt: Utveckla de mest prioriterade effektsambanden för luftfart, med huvudsakligt fokus på att ta fram enkla metoder t.ex. genom systematisering av expertbedömningar. Avgränsningar/prioritering Förväntat resultat Nya transportupplägg behöver testas och genomförda satsningar behöver utvärderas för att ge ökad kunskap om framgångsfaktorer. Kunskapen om hur framtidens effektiva och miljöanpassade fartyg och kajer bör se ut behöver öka. Bättre beslutsunderlag - verktyg och modeller behöver utvecklas för att bli mer jämförbara med andra trafikslag. Ökad kunskap behövs om samband mellan persontransporter på vatten, stadsutveckling och attraktivitet för boende och besökare. Typ av projekt Utvärdering av genomförda satsningar. Demonstration eller simulering samt utvärdering av nya transportupplägg. Av särskild vikt är ökad kunskap om potentialen för ny teknik/digitalisering samt hållbara samverkansformer och affärsmodeller. Projekt där innovationsupphandling testas eller utvecklingsprojekt genomförs för att få fram kunskap om hur mer energieffektiva, lättare och mer miljöanpassade fartyg samt moderna och effektiva noder kan utvecklas. 8

9 Projekt som vidareutvecklar befintliga verktyg och modeller som ger en ökad jämförbarhet och bättre beslutsunderlag. Projekt som ökar kunskapen om sambandet mellan personresor på vatten, stadsutveckling och attraktivitet. Social hållbarhet och inkluderande samhälle TEMAOMRÅDE Ett jämställt och inkluderande transportsystem i stad och landsbygd Problemområde social hållbarhet och inkluderande samhälle Alla ska ha tillgång till transportsystemet och infrastrukturen ska bidra till ett samhälle där allas rätt till tillgänglighet värnas. Det innebär att transportsystemet behöver fungera för människor med olika förutsättningar och i hela landet. Regeringen har ställt sig bakom FN:s globala mål om för ett hållbart samhälle, Agenda 2030, som bland annat betonar omsorg om utsatta gruppers tillgänglighet. Den sociala dimensionen av hållbarhet har de senaste åren kommit att bli alltmer uppmärksammad i samhällsplaneringen och i planeringen av transportsystemet. Detta kan både förstås som en del av intresset för hållbarhetsarbete i stort och som en reaktion på ökande klyftor i samhället. Frågan för Trafikverket är hur satsningar på transportsystemet direkt och indirekt kan bidra till ökad social hållbarhet i samhället. Investeringar i infrastruktur medför alltid både möjligheter och problem som på olika sätt kan komma att påverka olika människors livssituation på olika platser. Ur ett socialt perspektiv är det angeläget att kunna föreslå åtgärder utifrån en god kännedom om de människor som berörs och de sociala konsekvenser som kan förväntas uppstå. Detta kräver en bred ansats som bland annat behöver väga in samspelet mellan tillgänglighet och markanvändning, liksom hur bostadsmarknaden är konstruerad. Trafikverket har identifierat social hållbarhet som ett viktigt utvecklingsområde och avser därför att initiera forsknings- och utvecklingsprojekt som på olika sätt kan bidra till ökad kunskap och utveckling inom området. Trafikverket eftersträvar därtill ett tydligare socialt perspektiv i och på den verksamhet som Trafikverket föreslår, planerar och genomför. Ett socialt perspektiv medför ökat fokus på hur olika personer på olika platser och i olika tidsperspektiv blir berörda av Trafikverkets verksamhet. Detta inkluderar bland annat direkta och indirekta fördelningseffekter av såväl tillgänglighetsförändringar som trafikens negativa konsekvenser och inte minst hur dessa samspelar med sociala strukturer i samhället i stort. Det handlar även om hur exempelvis livskvalitet, social inkludering och trygghet får plats och värderas i verksamheten samt möjlighet till medborgarinflytande. 9

10 Avgränsningar/prioritering Området är under uppbyggnad och forskning spelar en viktig roll i att stärka Trafikverkets förmåga att beakta detta hållbarhetsperspektiv. Avsikten är att utgå från pågående studier; Strategisk transportplanering ur ett socialt perspektiv, (pågående avhandlingsarbete, KTH) Sociala tillståndsbeskrivningar/planeringsunderlag, (pågående metodutveckling, VTI) Social hållbarhet i samhällsplaneringen, (förstudie inom Mistra Urban Futures avslutad 2017) Likaledes är det centralt att bygga vidare på Trafikverkets befintliga arbete för att möta funktionsvariationer. I detta arbete är den proposition med nya mål och inriktning för funktionshinderpolitiken som regeringen presenterade 15 maj 2017 en viktig utgångspunkt. I propositionen föreslår man att för att nå det nationella målet ska arbetet med funktionshinderpolitiken inriktas mot fyra områden: - Principen om universell utformning - Befintliga brister i tillgängligheten - Individuella stöd och lösningar för individens självständighet - Förebygga och motverka diskriminering Det är i detta sammanhang viktigt att notera att även om så kallad universell utformning eftersträvas som fungerar så bra det bara går för olika människor finns samtidigt behov av att uppmärksamma olikheter. En sådan dimension är exempelvis olika människors upplevelser av trygghet. I rapport från VTI 526, 2006 konstateras det att upplevelse av trygghet föga förvånande beror enkom på trafikmiljön, utan även på hur man relaterar till och uppfattar andra människor i omgivningen. Otrygghet är ett problem i sig men den kan också leda till att man avstår från att röra sig i offentliga miljöer och eller från att använda kollektiva färdmedel. Otrygghet kan även leda till ojämlikhet, då olika grupper påverkas olika. Förväntat resultat Ökad kunskap om olika sociala gruppers behov, förmågor, värderingar och prioriteringar i relation till transportsystemet utveckling. Ökad insikt i hur Trafikverket bättre kan beakta social hållbarhet i sin verksamhet och därmed på sikt öka kvaliteten i leveranserna. Utveckling av för området användbara metoder och verktyg för att understödja planeringen av transportsystemet, inklusive instrument för att värdera åtgärder som exempelvis ökar tryggheten. 10

11 Typ av projekt Tillståndsbeskrivningar av olika sociala gruppers tillgänglighet, utnyttjande av transportsystemet och exponering för trafikens negativa konsekvenser. Undersökningar av olika sociala gruppers upplevelser, erfarenheter och upplevda behov i relation till transportsystemets utformning. Metodutveckling för sociala effekt- och konsekvensbedömningar, det vill säga analyser av hur olika sociala grupper påverkas av åtgärder Trafikverket arbetar med. Kartläggning av möjligheter att inom ramen för den samhällsekonomiska kalkylverksamheten analysera fördelningseffekter mellan olika sociala grupper Att utveckla metoder som svarar mot rubrikerna i den samlade effektbedömningen (SEB) avseende social hållbarhet, jämställdhet, fördelning och folkhälsa. Vid behov bör även rubrikstrukturen ses över. Påverkan på människors hälsa TEMAOMRÅDE Hållbar omställning av transportsystemet Påverkan på människors hälsa Trafik på väg och järnväg är den bullerkälla som berör flest människor i Sverige. Höga bullernivåer medför negativa effekter på hälsa och välbefinnande och goda ljudmiljöer ger förutsättningar för återhämtning och en god hälsa. Luftkvaliteten har förbättrats under senare decennier, men den positiva utvecklingen är inte lika påtaglig som tidigare och räcker inte för att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft. Även de lagstadgade miljökvalitetsnormerna överskrids i flera tätorter. Trots stora utsläppsminskningar är vägtrafiken fortfarande en betydande källa till de luftföroreningar som har negativa effekter på människors hälsa och miljön. Vibrationer och stomljud ingår i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och är ett prioriterat miljöområde. Trafik på väg och järnväg kan ge upphov till vibrationer och stomljud vilket i förlängning kan leda till störningar och påverka människors hälsa. Problemområde Hälsa Buller eller goda ljudmiljöer Trafikverket har identifierat buller eller goda ljudmiljöer som ett viktigt utvecklingsområde och avser därför att initiera forsknings- och utvecklingsprojekt som på olika sätt kan bidra till ökad kunskap och utveckling inom området. Nästan 20 procent av Sveriges befolkning (motsvarande 2 miljoner personer) utsätts för trafikbuller högre än riktvärden utomhus vid sina bostäder. Vägtrafik är den klart dominerande källan följt av spårtrafik och flygtrafik. 8 procent av befolkningen är mycket eller väldigt mycket störda av trafikbuller. Trafikverkets vision och tolkning av målen i Agenda 2030 är att ingen ska skadas allvarligt eller dödas i transportsystemet, varken i olyckor eller av luftföroreningar och buller. För att närma sig visionen och nå målen krävs dels kunskaper om 11

12 hälsopåverkan dels en kombination av åtgärder. Åtgärder som tystare fordon, däck och tåg krävs för att minska bullernivåerna i alla miljöer. Tystare beläggningar, spår och trafik kan vara viktiga åtgärder i befolkningstäta områden och andra bullerkänsliga miljöer. Som komplement till dessa åtgärder kommer det att behövas bullerskärmar eller bullervallar, förbättrad ljuddämpning i fasader och bullerskyddade uteplatser för att skydda de mest bullerutsatta miljöerna. Avgränsningar/prioritering Forskningen spelar en viktig roll för att bidra med kunskap och stimulera lösningar som bidrar till önskade effekter. De transportpolitiska målen och miljökvalitetsmålen är vägledande för arbetet. Förväntat resultat Forskningen ska bidra till ökad kunskap om hälsopåverkan av buller och effekter av goda ljudmiljöer. Den ska även ge underlag till förbättrade val av åtgärder eller kombinationer av åtgärder och förbättrade effekter av bulleråtgärder. Genom förbättrade metoder och verktyg samt planeringen av transportsystemet kan aspekten buller/goda ljudmiljöer i större omfattning integreras i samband med transportsystemets sammantagna utveckling. Detta utifrån en målbild med tillgänglighet inom hållbarhetens gränser. Typ av projekt Tillståndsbeskrivningar och kunskap om effektsamband mellan bullernivåer och hälsoeffekter och bullerstörningar. Detta kan till exempel vara kopplat till tröskelvärden för sömnstörningar, epidemiologiska studier avseende hälsoeffekter och hälsoeffekter redovisat i måttet DALY Tillståndsbeskrivningar och kunskap om goda ljudmiljöers hälsofrämjande effekter Utveckling av bullerberäkningsmetoder, modeller och verktyg samt underlag till dessa. Detta kan till exempel vara databehov för olika typer av järnvägsfordon emissionsdata för strategiska bullerkartläggningar samt emissionsdata i modeller för detaljerade beräkningar t.ex. beräkningsmodellen Nord Analysmetoder och verktyg för buller och vibrationer kopplat till samhällsekonomi, hälsopåverkan och måluppfyllnad Kunskaper om olika typer av åtgärders effekter på bulleremissioner och bullerexponering. Det kan till exempel handla om bulleremissioner från fordon och däck, bullerreducerande beläggningar, bulleremissioner från järnvägsspår m.a.p. rälsslipning, räfflingar, kurvor, växlar, stålbroar och bangårdar. Utveckling av bulleravskärmande åtgärder som till exempel bullerskärmar och fasadåtgärder. Det kan handla om optimering av skärmar inom väg och spårområdet beroende på avstånd till väg/spår, skärmmaterial, skärmkrönutformning, underhållsaspekter, hastighetsberoende mm. 12

13 Kunskaper om bullerexponering och bullereffekter till följd av samhällsförändringar, som till exempel urbanisering och förtätning av bebyggelse, elektrifiering av fordon och förändrat trafikarbete Utveckling av sammantagna målbilder för goda ljudmiljöer/begränsad förekomst av trafikbuller och andra hållbarhetsaspekter för hälsa Utveckling av metoder, modeller och verktyg för effektbedömningar avseende buller och goda hälsofrämjande ljudmiljöer; analysmetoder och verktyg för samhällsekonomi, hälsopåverkan och måluppfyllnad Problemområde Luftkvalitet Transportsystemet påverkar människors hälsa och det finns behov av ökad kunskap om människors exponering och hälsopåverkan av trafikens luftföroreningar. Luftkvaliteten har förbättrats under senare decennier, men den positiva utvecklingen är inte lika påtaglig som tidigare. Trots stora utsläppsminskningar är vägtrafiken fortfarande en betydande källa till de luftföroreningar som har negativa effekter på människors hälsa och miljön. Problemen ur hälsosynpunkt uppstår framförallt i tätorter. För att långsiktigt sänka luftföroreningshalterna krävs en kombination av minskade utsläpp från fordon, minskad mängd slitagepartiklar och åtgärder mot höga halter där människor bor och vistas. Avgränsningar/prioritering Forskningsbehoven inom Temaområde Luftkvalitet kan grovt delas in i de behov som finns vad gäller transportsektorn i stort och de som mer är kopplade till infrastrukturen och dess påverkan på luftkvaliteten. Förväntat resultat Kunskapen om samhälls- och trafikplaneringens potentialer vad gäller att minska utsläpp, halter och människors exponering för luftföroreningar behöver utvecklas för att möjliggöra en utveckling i riktning mot tillgänglighet ett hållbart samhälle. Kunskapen om infrastrukturen och dess påverkan på emissioner, halter och exponering behöver förbättras. Det finns potential att genom infrastrukturen bidra till miljökvalitetsmålet Frisk luft genom utformning, materialval och drift. Tunnlar och andra underjordsmiljöer blir allt vanligare och en acceptabel luftkvalitet behöver tillgodoses. Typ av projekt Tillståndsbeskrivningar och kunskap om effektsamband mellan utsläpp, halter och hälsoeffekter och luftföroreningar. Utvecklade samband, mått och mätetal för luftkvalitetens del inom leveranskvalitetsmål Hälsa (DALY-beräkningar). Utveckling av effektsamband för åtgärder i transportsystemet utifrån leveranskvaliteter och funktionskrav för luftkvalitet. Utveckla kunskap om samhälls- och trafikplaneringens potentialer vad gäller att minska utsläpp, halter och människors exponering för luftföroreningar. Kunskap och stöd (verktyg) till samhälls- och trafikplaneringen att utveckla 13

14 attraktiva hälsosamma städer ur luftkvalitetssynpunkt som är energieffektiva, ex förtätning utan ökad exponering. Kunskap om samhällsförändringar, som till exempel urbanisering, elektrifiering av fordon och förändrat trafikarbete, behöver utvecklas. Analys av potentialen i olika åtgärder och styrmedels effekter på utsläpp, luftkvalitet och exponering. Kunskap om emissioner av luftföroreningar från fordon och däck och dess effekter. Kunskap om hälsoeffekter med avseende på egenskaper av olika beståndsdelar (avgaser, partiklar) av trafikens luftföroreningar. Utveckla kunskapen om nya bränslen ur hälsosynpunkt. Vilka effekter blir det på utsläpp, luftkvalitet och dess hälsoeffekter av genomförandet av en fossilfri fordonsflotta? Utvecklade mätnings-, beräknings/spridnings- och tillståndsmodeller för trafikens luftföroreningar inklusive underlag för internationellt arbete med emissionskrav och modellutveckling för renare fordon och arbetsmaskiner. Effektsamband för åtgärder i infrastrukturen behöver utvecklas. Utveckling av kunskap om hur utformning av infrastrukturen påverkar körsätt och hastighet och därmed emissioner av partiklar och andra luftföroreningar. Utvecklad kunskap om åtgärder för att minska partikelemissionerna i väg- och järnvägstunnelmiljöer. Framtagande av nationellt riktvärde för luftkvalitet i tunnlar utifrån hälsosynpunkt, avvägt mot andra mål och kostnader. Forskning, utveckling och demonstration av lovande åtgärder för att minska utsläppen som inte är lönsamma/möjliga i dagsläget men bedöms kunna bli det på sikt. Problemområde Vibrationer och stomljud Övergripande vibrationsmodelleringar indikerar att ca boende längs det statliga järnvägsnätet är exponerade för vibrationsnivåer som överstiger Trafikverkets riktvärde 0,4 mm/s vägd RMS. Ca av dessa bedöms vara utsatta för vibrationsnivåer högre än 1,4 mm/s vägd RMS vilket är den vibrationsnivå som utgör åtgärdsnivå för Trafikverkets arbete med vibrationer inom befintlig infrastruktur. En tidigare övergripande vibrationsuppskattning har indikerat på betydligt färre exponerade utmed järnvägsnätet. När det gäller stomljud så saknas kartläggning av stomljudsspridning och antal utsatta utmed den statliga infrastrukturen. Likaså så saknas kunskap om störningsnivåer och påverkan på hälsa inom ämnesfältet. Vidare finns inga nationella riktvärden eller interna riktlinjer inom Trafikverket för stomljud. Avgränsningar/prioritering Både väg och järnväg kan ge upphov till vibrationer, dock är det utmed järnvägsnätet som de större störningarna återfinns. Således har Trafikverket valt att fokusera kunskapsuppbyggnaden på de vibrationsstörningar som järnvägstrafiken ger upphov till. Ämnesområdena är delvis under uppbyggnad och forskning spelar en viktig roll i att stärka Trafikverkets förmåga att beakta störningar både från vibrationer och stomljud. Avsikten är att fokusera på följande inriktningar: 14

15 Kunskap om vibrations- och stomljudsreducerande metoder och åtgärder Utveckling av metoder och verktyg för samhällsekonomi med koppling till hälsopåverkan och eventuellt DALY Kunskaper om effektsamband mellan vibrationer och allmän hälsopåverkan Utveckling av metod och modell för prediktering av vibrationer och stomljud Kunskap avseende samband mellan störning och vibrationer/stomljud vid byggnation av infrastruktur Förväntat resultat Syftet med forskningen är att bidra med ökad kunskap om metoder för reducering av vibrationer och stomljud. Forskningen skall också leda till utveckling av modeller och analysverktyg för effektsamband med avseende på samhällsekonomi och hälsopåverkan. Genom förbättrad kunskap om hälsoeffekter så kan Trafikverket i större grad leva upp till miljökvalitetsmålet om en god bebyggd miljö. Slutligen skulle ökade kunskaper om prediktering av vibrations- och stomljudsspridningar leda till mer kostnadsoptimerade åtgärder vid byggnation av ny infrastruktur eller vid planering av bostäder i anslutning till befintlig infrastruktur. Typ av vibrationsprojekt Utveckling av samhällsekonomisk modell DALY kopplat till vibrationsstörningar Kostnadseffektiva vibrationsskyddsåtgärder Vibrationer från trafik på höghastighetsjärnväg Allmänstörning med hänseende till vibrationer Typ av stomljudsprojekt Kostnadsoptimering av stomljudsåtgärder Omställning till ett hållbart samhälle TEMAOMRÅDE Omställning till ett hållbart samhälle Vi står i början av en omfattande omställning till ett hållbart samhälle. Förändringen krävs globalt såväl som lokalt. FN har beslutat om globala hållbarhetsmål, Agenda 2030, för att vägleda omställningen. Den svenska regeringen har ställt sig bakom målen och inrättat en Agenda 2030-delegationen med uppdrag att stödja och inspirera Sveriges arbete. Transportsystemet är en av de viktigaste pusselbitarna för att bidra till omställningen. Transportsystemet står också för en enorm utmaning att anpassas till det framtida 15

16 hållbara samhället. Ett samhälle som vi inte riktigt vet hur det kommer att se ut då effekter av teknikutveckling, digitalisering och olika omvärldskrav är svåra att se idag. Problemområde Förmåga planera transportsystemet för ett hållbart samhälle Trafikverket behöver utveckla sin förmåga att planera infrastruktur och andra åtgärder som vi förfogar i ljuset av att samhället förändras i snabb takt och till viss del svårförutsägbart. Planeringen och de modeller och verktyg som används behöver kontinuerligt anpassas till en föränderlig värld. Nu är utmaningarna större än tidigare. Trafikverket såväl som andra aktörer har identifierat att en förändring behövs. Hur förändringen ska se ut på en övergripande nivå diskuteras just nu, bland annat inom Trafikverkets initiativ Transportplanering 2.0, en åtgärd inom Regeringens inrättade Miljömålsråd. En ny inriktning av den långsiktiga planeringen kommer som följd få ett omfattande behov att ändra och vidareutveckla de arbetssätt, modeller, verktyg, effektsamband som Trafikverket använder. Trafikverket har ett behov av att bättre förstå transportsystemets utseende, funktion och användning i ett hållbart samhälle. Och vilka behov och förväntningar på transportsystemet och transportinfrastrukturen som ett hållbart samhälle kan ha. Det finns också ett behov av att bättre förstå hur utveckling och vidmakthållande av statlig infrastruktur dels kan bidra till ett sådant samhälle, och dels passa i ett sådant samhälle. Vidare behöver Trafikverket förbättra förmågan att inte bara förutse effekter av åtgärder, utan också mer integrerat använda effekter som en del den långsiktiga planeringen. Det handlar också om vår förmåga att bättre axla vår roll som samhällsutvecklare, och vår förmåga att hantera områden som vi inte har samma erfarenhet inom. Exempel: koppling transportinfrastruktur och stadsutveckling/bostadsbyggande, trafikslagen sjöfart och luftfart, åtgärder som Trafikverket inte förfogar över idag men som är viktiga pusselbitar både i enskilda brister, stråk eller systemnivå (främst steg 1 och vissa steg 2-åtgärder) Omvärldsutvecklingens förändrade förväntningar på transportsystemet och transportinfrastrukturen Avgränsningar/prioritering Stärka Trafikverkets förmåga att beakta hållbarhetsaspekter i den långsiktiga planeringen, dvs. processen planera transportsystemet långsiktigt. Mer specifikt omfattas de arbetssätt, modeller, verktyg, effektsamband mm. som används i denna planeringsverksamhet. Detta papper fokuserar på de delar av hållbarhetsbegreppet som har bäring på miljö och hälsa i Trafikverket. Förväntat resultat Förbättrad förmåga att hantera hållbarhetsaspekter planer som bättre integrerat hanterat hållbarhet bidrag till omställning till hållbart samhälle. Mer effektiv planeringsverksamhet (resursmässigt) Bättre förtroende och anseende hos andra aktörer 16

17 Typ av projekt Exempel typer av projekt och områden för projekt: Arbeta med scenarioplanering och back-casting Utveckla förmåga att operationalisera mål i planering (mål-ledd planering) Bryta ner övergripande transportpolitiska och andra mål (som hållbarhetsmål) på transportsystemet och till Trafikverkets bidrag utifrån uppdrag och förutsättningar (både potential och för en given situation) Integrerad användning av tillstånds- och bristanalyser Metodutveckling av effektbedömningar och deras tillämpning i planering (t.ex. SEB-modell) Utveckling av metod för Strategisk miljöbedömning som integrerad del i planeringen, och hur den anpassas till planeringens olika steg. Inklusive målledda bedömningar Utveckla effektsamband och effektmodeller för effekter inom olika miljöområden och för typer av åtgärder där behov finns. Metod-/modellutveckling som syftar till att med monetära termer beskriva effekter på miljö och hälsa Bättre förutse, bedöma och beskriva effekter kopplat till åtgärder inom vidmakthållande Modeller och arbetssätt för att beskriva och analysera tillstånd och förväntad utveckling samt föreslå åtgärder (och förutsättningar för detta såsom att samla in och hantera data/information) Utveckla ÅVS-metod map hantering av hållbarhetsaspekter Tidiga skeden, analys av nyttor och kostnader TEMAOMRÅDE Effektivt transportsystem Problemområde Tidiga skeden Två av de viktigaste principerna vid planering och utformning av infrastruktur och transporter är det övergripande målet om samhällsekonomisk effektivitet och fyrstegsprincipen 1. För det första bör sökprocessen efter lönsamma förändringar och projekt ta sin utgångspunkt i den kunskap som faktiskt finns i dag gällande hur transporter samhällsekonomiskt kan effektiviseras eller underlättas på ett kostnadseffektivt sätt. För det andra bör fler (trafikslagsövergripande) utredningsalternativ utvärderas med samhällsekonomiska kalkyler. Mer resurser för att tillföra ett samhällsekonomiskt synsätt bör med andra ord läggas på den inledande fasen i planeringsprocessen. Det bör även definieras hur alternativ eller behov genereras och vilka åtgärder finns att välja på i tidiga skeden för olika problem och behov. 1 Fyrstegsprincipen innebär att i första hand ska sådana åtgärder övervägas och prövas som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. I andra hand prövas åtgärder som ger ett effektivare utnyttjande av befintligt vägnät, i tredje hand förbättringsåtgärder och i fjärde och sista hand övervägs nyinvesteringar. 17

18 Avgränsningar/prioritering För att uppfylla målet om samhällsekonomisk effektivitet med villkoret att fyrstegsprincipen används behövs metoder, modeller och verktyg för analyser som kan tillämpas även i tidiga skeden. Detta för att kunna konsekvensbeskriva och värdera åtgärdsförslag inom infrastruktursektorn. Förväntat resultat Vid större ny- och ombyggnation av järnvägsanläggningen fastställs vissa parametrar som styr kapaciteten som t.ex. ny hastighet på banan. Utifrån dessa parametrar placeras mötesstationer och plattformar på lämpliga platser. I sena skeden tas beslut som påverkar hastigheten och därmed finns risk att mötesstationers placering inte längre är optimal och den bedömda nyttan med projektet inte faller ut till fullo. En metodik för att verifiera att tänkt kapacitet inför byggprojekt faktiskt erhålls. Inriktning enkla modeller som kan hanteras i såväl den taktiska som den fysiska planeringen för att göra överslag vad gäller effekter och samhällsekonomi för steg 1-4- åtgärder. Detta inkluderar att hämta och sammanställa schabloner, nyckeltal och elasticiteter från internationella handböcker, forskningen samt från etablerade modeller och verktyg. Särskilt fokus bör ligga på enklare räknesnurror, till exempel med enkla effektsamband och modeller för steg 3- och 4-åtgärder, med koppling till de behov som finns för Åtgärdsvalsstudierna. Utveckling av den framtagna SEB-mallen i Word, för mindre åtgärder i tidiga skeden och i åtgärdsvalsstudier. Styrmedel, metoder, modeller och verktyg TEMAOMRÅDE Effektivt transportsystem Behoven av att styra utvecklingen mot ett långsiktigt och hållbart transportsystem ökar. Styrmedel i olika former kan utformas för att leda utvecklingen i denna riktning eller för att uppnå mer specifika politiska mål, lagkrav eller andra effekter inom transportområdet. För att verka för målet om samhällsekonomisk effektivitet skulle Trafikverket behöva tillämpa samhällsekonomisk analys även på åtgärder som kan påverka utbud och efterfrågan på transporter eller effektivisera nuvarande transportsystem (fyrstegsprincipens steg 1- och 2-åtgärder). Det kan till exempel gälla användning av ekonomiska styrmedel eller regleringar för att påverka användningen av transportsystemet. 18

19 Problemområde Styrmedel För närvarande görs vissa analyser av användning av styrmedel med hjälp av de prognosmodeller som är utvecklade för investeringsanalyser. Det innebär att man får resultat som visar effekter av styrmedel vid ett framtida prognosår. Att utvärdera de omedelbara effekterna av ett styrmedel är inte möjligt med de modeller som finns idag. De modeller som vi har idag innehåller heller inte alla de effekter som är relevanta att räkna med om man utvärderar införande av, samt tillsyn av efterlevnad av, regleringar och andra styrmedel. Det behöver därför utvecklas modeller och metoder som kan analysera och värdera effekterna av stora förändringar i samhällsstrukturen och kraftiga kostnadsförändringar för transporter som till exempel beror på effektiva styrmedel. ASEK 2 har ansvar för att ta fram rekommenderade analysmetoder, även för Transportstyrelsens samhällsekonomiska analyser. Det gör det än viktigare att principer för samhällsekonomiska kalkyler och analyser inom styrmedelsområdet tas fram. Andra behov av att utveckla styrmedel härrör från brister som identifieras i vår ordinarie linjeverksamhet. Transportstyrelsens tillsyn har exempelvis lett till att vi behöver utveckla och precisera grunderna för de banavgifter vi tar ut. Det handlar om kopplingen mellan trafikering och infrastrukturslitage, men också om kopplingen till andra kostnader och anläggningstyper som direkt påverkas av järnvägstrafiken. Nya ekonomisk-politiska styrmedel som eco-bonus och miljökompensation kommer att behöva utvärderas, bland annat med avseende på överföringseffekter mellan trafikslagen. Modeller för att utvärdera sådana och andra effekter av åtgärderna behöver tas fram. Avgränsningar/prioritering Utveckla effektsamband, modeller och metoder som kan analysera och värdera effekterna av stora förändringar i samhällsstrukturen och stora kostnadsförändringar för transporter. Utveckla och fördjupa sambandet mellan trafikering och kostnader för vidmakthållandet, särskilt av järnvägsinfrastrukturen. Utveckla metoderna för att analysera trafikslagsövergripande effekter av ekonomiskpolitiska styrmedel, inklusive om och hur de kommer transportköparna till del. Förväntat resultat Verktyg, modeller, effektsamband, värderingar och metodik för att analysera utformning och användningen av olika styrmedel, beteendepåverkande åtgärder såsom skatter/avgifter, subventioner och regleringar, trängselskatt, km-skatt, fordonsskatt etc. Möjligheter att analysera mycket stora förändringar vad gäller markanvändning, beteendemönster och transportsystemförändringar, scenarioanalyser. Effektsamband för att kunna utvärdera påverkan på den långsiktiga hållbarheten, i analyser av transportsystemets klimatpåverkan, exempelvis långsiktig påverkan av styrmedel och infrastruktur på framtidens bebyggelsestruktur. 2 ASEK = Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn. 19

20 Möjlighet att ta fram prognoser för flygresor och modeller för gränsöverskridande resor. Samhällsekonomisk analys inom luftfarten efterfrågas ofta vid utredning av olika typer av styrmedel, som exempelvis förändrade skattesatser, ändrad trafikupphandling eller införande av miljöpolitiska åtgärder. En översiktlig eller skissartad modell, eventuellt på nationell nivå, som möjliggör snabba och approximativa analyser. Typ av projekt Ta fram effektsamband mellan utbudsförändringar och kostnadsförändringar på järnväg för att möjliggöra en analys av kostnadsförändringars effekter på järnvägsföretagens agerande och få bättre kunskap kring effekterna av exempelvis banavgifter som styrmedel. Under 2013 genomfördes ett projekt som syftade till att utreda denna fråga. Slutrapporten gav vissa rekommendationer om vad som bör vara fortsatt arbete. Översyn av effektsamband utifrån långsiktig hållbarhet och påverkan av styrmedel och infrastruktur på framtidens bebyggelsestruktur. Utveckla Samgodsmodellen så att den kan hantera analyser av åtgärder som väntas ge betydande transportefterfrågeförändringar. Ett exempel på en sådan är framtagandet av ett klimatscenario baserat på kraftigt förändrade styrmedelsnivåer. En översiktlig eller skissartad modell, eventuellt på nationell nivå, som möjliggör snabba och approximativa samhällsekonomiska analyser av flygresor och gränsöverskridande resor. CBA-modell för analys av steg 1- och 2-åtgärder (ekonomiska styrmedel, regleringar och andra åtgärder som inte är investeringar). Påvisa samband mellan järnvägstrafik och kostnader för järnvägsinfrastrukturens vidmakthållande, för att kunna ta ut effektiva och lagenliga banavgifter. 20

21 Effektsamband och metoder för samhällsekonomisk analys för underhåll, väg och järnväg TEMAOMRÅDE Robust och säker infrastruktur Problemområde Underhåll väg och järnväg Det finns ett stort och uttalat behov av att utveckla effektsamband och modeller för samhällsekonomiska analyser och uppföljningar av underhållsåtgärder för såväl väg som järnväg. För att möjliggöra planering, prioritering och utvärdering av Trafikverkets underhållsåtgärder ur ett samhällsekonomiskt perspektiv behövs bland annat kunskap om effekter av olika typer av underhållsåtgärder. Vi behöver generellt sett mer kunskap om hur olika åtgärder påverkar det tekniska tillståndet på anläggningen och konsekvenser i form av exempelvis trafiksäkerhet och restider. Vi behöver också utveckla förmågan att prognosticera anläggningens tillstånd för analyser av hur våra åtgärder samt olika budgetnivåer med tillhörande åtgärdsstrategier påverkar övergripande mål under exempelvis planperioden. På järnväg behöver vi vidare mer kunskap om samband mellan våra åtgärder och hastighetsnedsättningar, inställda tåg, totalstopp m.m. samt om hur trafikkritiska fel påverkar trafiken. Även på väg behöver kunskapen utvecklas, bland annat på områden som rör infrasystem och vägkroppen, t ex avvattningsåtgärder. Vi behöver också mer kunskap om kopplingen mellan underhåll och cykeltrafiken. Avgränsningar/prioritering Behov finns att utveckla möjligheterna för analys och uppföljning av underhållsåtgärder både vad gäller väg och järnväg. Förväntat resultat Mer kunskap om anläggningars livslängd och underhållsåtgärders effekter på tekniska tillstånd och samhällsekonomiska effekter. Skattning av åtgärdskostnader för underhåll på såväl väg som järnväg. Möjlighet att analysera hur våra underhållsåtgärder påverkar antalet fel och förseningar i järnvägstrafiken. Effektsamband för kopplat till cyklister och underhåll på väg. Metoder för fördelningsanalyser och analys av underhållsåtgärder i det lågtrafikerade väg- och järnvägsnätet. 21

22 Typ av projekt Utveckla effektsamband mellan: o förändrade anslagsnivåer och anläggningens tillstånd samt framtida underhållskostnader. o järnvägsanläggningens tillstånd och sannolikheten för trafikkritiska fel o trafikkritiska fel och påverkan på trafiken (förseningar och inställda tåg) o underhållsåtgärder och nedbrytningstakt för olika anläggningstyper. Utveckla effektsamband mellan typ av underhållsåtgärder (både väg och järnväg) och kapacitet, kvalitet på arbetet och trafiksäkerhet. Undersöka hur nivån på drift- och underhållsåtgärder (t.ex. vinterdrift) påverkar cykelsäkerhet samt valet att cykla. Utveckla en metod som Trafikverket kan använda vid beslut om avhjälpande underhåll på belagda vägytor. Gränsöverskridande resande och transporter i analyserna TEMAOMRÅDE Effektivt transportsystem Problemområde Internationellt resande och internationella transporter i prognoserna Sverige är ett land med mycket stor andel utrikeshandel och ett stort antal personresor över landets gränser. Utrikeshandeln sker till den allra största delen över logistiska upplägg som inkluderar olika hamnar i Sverige. Var godset exporteras ut eller importeras in i Sverige har en mycket stor betydelse för var användningen av den svenska infrastrukturen sker. I Sampers finns en utrikesmodell för personresor men den har varken använts eller uppdaterats på senare år. Trafikverket har behov att göra prognoser på trafikflöden på vägar och järnvägar (t ex höghastighetsbanor) som används mycket och/eller kommer att användas mycket för internationella resor. Om dessa resor inte räknas med så underskattas nyttan av investeringar. Då Transportstyrelsen i dagsläget använder prognoser för att ta fram underlag för beräkning av bland annat myndighetsavgifter, undervägsavgifter och säkerhetsavgifter inom luftfarten måste prognoserna omfatta både in- och utrikestrafiken. För att fylla Trafikverkets och Transportstyrelsens behov av prognoser behöver Sampers utrikesmodell uppdateras, vidareutvecklas eller en ny utrikesprognosmodell tas fram. Det kan möjligen finnas potential för en långsiktig delvis gemensam utrikesmodell för de nordiska länderna. Det dock är troligen inte möjligt att utveckla en gemensam nordisk utrikesmodell som kan fungera tillsammans med de nationella och regionala modellerna som finns i de olika nordiska länderna. Det innebär att det troligen är mer effektivt att ha utbyte och samarbete kring 22

23 modellkunskap och data, där vissa delar kanske kan utvecklas gemensamt. Data från och erfarenhet av arbetet med den europeiska modellen TransTools kan komma till användning i detta arbete. Avgränsningar/prioritering I samband med utrikes och långväga inrikes resor är modellering av anslutningsresor viktiga. Förväntat resultat Bättre hantering av hamnar i godsprognoser och kalkyler. I dagens Sampersmodell finns ingen koppling mellan efterfrågemodellerna för långväga respektive regionala resor. Med tankar om eventuell utveckling av en modell för utrikes resande blir denna brist ännu tydligare. Projekt som ser på möjligheterna att på något sätt koppla ihop efterfrågemodelleringen mellan dessa modeller är därför intressanta. Typ av projekt Kalibrera Samgods-modellen mot hamnstatistik med hjälp av linjär programmeringsteknik. En översyn av samstämmigheten mellan Samgodsprognoser och närliggande modellsystems prognoser, med fokus på gränsöverskridande transporter. Utveckla en enkel modell för inrikes- och utrikes flygresor, alternativt kalibrera eller om estimera långväga modellen i Sampers. Undersöka kortväga resor till Norge och Finland och bedöma möjligheterna att modellera dem i nuvarande Sampers, samt undersöka tillgång till data i dessa länder om det är möjligt att ta med närliggande kommuner in i Sampers som kransområden. Ett problem med denna ansats är dock att långväga inköpsresor och turistresor inte modelleras i nuvarande Sampers-version, och dessa resor är i vissa fall de dominerande. Undersöka vilka metoder som används i de nordiska nationella modellerna kring hanteringen av denna typ av resor, detta för att söka hitta finna vilka lösningar som fungerar bäst. Uppdatera eller vidareutveckla utrikesmodellen, eventuellt inom ramen för nordiskt samarbete. Uppdatera eller vidareutveckla modellen för anslutningsresor. 23