Tänd ett ljus. Monica Helander & Cecilia Hellström. Klientens upplevelse av Marte meo behandling. Socionomprogrammet 210 p.

Transkript

1 Socionomprogrammet 210 p. Klientens upplevelse av Marte meo behandling. Monica Helander & Cecilia Hellström. C-uppsats 15 p. Högskolan i Kalmar Höstterminen 2007 Examinator: Jan Petersson Handledare: Agneta Hedblom Institutionen för hälso- och beteendevetenskap

2 ABSTRACT Author: Monica Helander Cecilia Hellström Title: Light a candle. The clients experience of Marte meo treatment. [translated title]. Supervisor: Agneta Hedblom The purpose with this study was to investigate the client s experience of Marte meo treatment and the procedure in the treatment from a responses and relational perspective, since the treatment occur within the social service frame. The theoretical framework consists of some central concepts. The concepts are experience of treatment, responses and relational perspective. The analysis of the empirical material has been carried out with the help of the concepts and earlier research. The method consisted of qualitative, semi-structured interviews with six informants. The aim was to get the informants to talk exhaustive and use their own words. We have divided the informants into two groups, those who are still in treatment and those who have completed treatment. In the analysis we have compared the two groups results. Our conclusion is that the informants in the both groups do not differ to any greater extent. The informants experience the Marte meo treatment as positive and they consider the response from the therapist as professional. A key aspect for the clients, to get positive results in the treatment, is the response from the therapist. The informants experience of the Marte meo treatment is that it is concrete and the pictures makes a deep impression. The things that separate the groups from each other are predominantly that the informants that have completed their treatment have a deeper understanding of the treatment. Keywords: Marte meo, experience of treatment, professional response, relation. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 FÖRORD INLEDNING Problemformulering Historik Marte meo metoden i praktiken Filmningen Återgivning Syfte Frågeställningar METOD OCH URVAL Fortsatt framställning Studiens uppläggning Urval Fördel och nackdel med kvalitativ metod Resultatens tillförlitlighet Validitet Reliabilitet Analys och transkribering av intervjuer Källkritik Etiska överväganden Arbetsfördelning TIDIGARE FORSKNING Forskning om marte meo metoden Forskningsrapport: Marte meo en hållbar intervention Forskningsrapport: The family triad Forskning om upplevelse av behandling inom social tjänsten

4 3.2.1 Forskningsrapport: Skapande av feminitet Forskningsrapport: Konturer av ett kvinnligt fält TEORETISK ANSATS Upplevelse av behandling Bemötande Relationsperspektivet EMPIRISK REDOVISNING Upplevelse av behandling Filmning/återgivning Bemötande/relation Maktlöshet ANALYS Upplevelse av behandling Filmning/återgivning Bemötande/relation Maktlöshet Slutsats av analysen SLUTDISKUSSION REFERENSLISTA INTERVJUFRÅGOR

5 FÖRORD Tack till alla informanter som generöst delat med sig av sina personliga erfarenheter och upplevelser av Marte meo behandlingen. Utan er hade denna studie inte kunna genomföras. Ett varmt tack till Marte meo terapeuten som hjälpt oss med informanter. Utan dig hade det varit mycket svårt för oss att finna informanter. Ett stort tack till vår handledare, Agneta Hedblom, som alltid har funnits till hands med synpunkter och motivation. Tack för att du delat med dig av dina kunskaper och erfarenheter kring uppsatsarbete. Vi vill även tacka våra familjer för den hjälp och det stöd de givit oss under hela arbetet med studien, så att vi kunnat slutföra den. 5

6 1. INLEDNING Jag vill bli sedd och hörd. Jag vill få gensvar. Det är viktigt att min berättelse når fram, att berättelsen som är jag blir mottagen och får ett bemötande. Min berättelse som är jag, måste bekräftas i dig, för att jag ska ta den till mig. Gensvar är viktigt för min upplevelse av mig själv för att jag ska kunna fortsätta min berättelse. Clarence Crafford 1.1 Problemformulering En av anledningarna till att vi valde att skriva om Marte meo metoden, är att en av oss är utbildad Marte meo terapeut. Denne har använt metoden på barn mellan 0-12 år och deras föräldrar inom socialtjänsten i Oskarshamn sedan Den här erfarenheten väckte funderingar kring hur klienterna upplever metoden och vilka tankar de har under behandlingens gång. Det räcker med att gå till sig själv, så vet man hur olustigt det kan kännas att se och höra sig själv på film. Marte meo är en behandling som handlar om föräldraskap, om relationen till sitt barn. Dessutom sker behandlingen inom socialtjänstens ramar, vilket kan pressa klienten till att prestera något som denne eventuellt kanske känner inte fungerar. Efter att vi diskuterat ämnet, så blev vi båda mycket intresserade av att undersöka klientens upplevelse av Marte meo behandling. Marte meo metoden går ut på att visa det positiva i samspelet mellan barn och förälder genom filmsekvenser. Men det terapeuten egentligen visar är vad föräldern behöver förändra eller det de gör för lite av eller ibland inte alls i samspelet till sitt barn. Terapeuten använder inte negativa benämningar och säger inte vad föräldern inte klarar eller har brist av. Utan visar på när de gör det barnet har behov av, vilket bidrar till att man har fokus på det positiva. Vi har även upptäckt att det finns väldigt lite forskning kring Marte meo framför allt utifrån ett klientperspektiv, antagligen för att metoden inte är så utbredd ännu. 1.2 Historik Den första Marte meo föreningen i Norden startades 1994 i Sverige. Därefter har det startats föreningar både i Norge och Danmark. Maria Aarts, specialpedagog från Holland, är grunda- 6

7 ren av Marte meo metoden. Det hela började med att hon arbetade på ett behandlings hem för ungdomar med särskilda behov. Hon fick en fråga från en mycket ledsen mamma, som hade sin autistiska pojke placerad där. Mamman såg att Maria Aarts hade en fin kontakt och kunde kommunicera med hennes son. - Jag önskar att jag kunde ha en sådan kontakt med min son. Jag har tid, energi och kärlek, fortsatte hon, men jag vet inte hur man uppfostrar eller är tillsammans med ett annorlunda barn (Svensk familjeterapi 3-4, 1998, s.17). Hon bad Maria Aarts att lära henne hur hon skulle göra, för att få en bättre kontakt och kommunikation med sin son. Det var det som stimulerade Maria Aarts att börja fundera över vad det var hon gjorde i sitt arbete med ungdomarna. Hennes inspiration kom bland annat från Orion metoden, som Harry Biemans utvecklat i Holland. Hon har även arbetat tillsammans med honom. I Orion metoden använder de videofilmning som ett hjälpmedel. Maria Aarts började filma i sin omgivning. Hon valde normala förälder- och barnrelationer, för att se vad som händer i samspelet i detalj mellan barnet och föräldern (Aarts, 2000). Under senare delen av åttiotalet arbetade Maria Aarts med att utveckla Marte meo metoden, som hon senare kom att kalla den. Marte meo kommer från latin och är fritt översatt till av egen kraft. Hedenbro och Wirtberg (Hedenbro & Wirtberg, 2000) menar att metodens filosofi går ut på att hitta varje människas egen unika förmåga och kraft till utveckling och förändring. En annan grundläggande tanke i Marte meo är att de som söker hjälp har sin egen uppfattning om vad de vill ha hjälp med och det är utifrån den önskan om hjälp man utgår (ibid. s.10). 1.3 Marte meo metoden i praktiken Marte meo metoden är en samspels- och utvecklingsstödjande behandling som har fokus på det som händer mellan barn och vuxna. Man studerar den naturliga vardagskommunikationen i mikroperspektiv. Videofilmen gör det möjligt att studera samspelet i detalj, genom att titta på sekvens för sekvens i filmen. Detta är en omöjlighet att göra i verkligheten, när saker händer mellan två personer. Det går för fort och man kan inte gå tillbaka och se vad som hände. Stillbild och filmklipp ger dock en konkret och tydlig intervention till föräldrarna. Barn och vuxnas utveckling är sammanflätande med varandra och just att både se sig själv och sitt barn i ett möjliggörande perspektiv är troligtvis en kraftkälla (ibid, s.143). 7

8 1.3.1 Filmningen Terapeuten kliver in i familjens vardag i deras hem. Familjen skall vara noga förberedd innan filmningen sker och det skall vara klart vilka som skall delta vid filmtillfället. Situationen kan vara en måltid, en lekstund eller läxläsning med ett större barn. Denna situation filmas i ca 5-10 minuter. Vid första tillfället filmar man en situation som är strukturerad, t ex en måltid eller så kan det vara en del som är friare lek. Terapeuten förhåller sig passiv och observerande under filmandet, för att inte störa interaktionen mellan förälder och barn. Nästa fas för terapeuten är att göra en analys av filmen med förälderns fråga som bas. En frågeställning kan lyda: hur kan jag få mitt barn att lyssna bättre? Hedenbro och Wirtberg (2000) skriver att i analysarbetet av videofilmen beaktar man det som är observerbart och försöker undvika tolkningar av olika slag. Terapeuten utgår ifrån de utvecklingsstödjande dialogprinciperna (ibid): 1. Den vuxne uppmärksammar var barnet har sitt uppmärksamhetsfokus och vilket initiativ barnet tar. 2. Den vuxne bekräftar barnets uppmärksamhetsfokus, initiativ och lägger sedan till sin tur och sin reaktion. 3. Den vuxne inväntar barnets svar/reaktion på det egna agerandet. 4. Den vuxne benämner barnets initiativ, agerande, reaktion, svar och känslor på ett sätt som blir bekräftande för barnet. 5. Den vuxne tar ansvar för samspelet, så att det formas till en kommunikation med flera turer och en rytm som gör det möjligt för barnet att delta. 6. Den vuxne bekräftar barnet då barnet visar önskat beteende. 7. Den vuxne triangulerar barnet mot omvärlden, vilket menas att den vuxne benämner personer, saker och händelser. 8. Den vuxne ger tydlig start och slutsignal i samspelet. Vid analysen utgår man från principerna för att skapa sig en förståelse av problemet och vad som är svårigheterna i samspelet mellan barnet och den vuxne. Man tittar också på var barnet befinner sig i sin utveckling och vad barnet har för behov av hjälp. Man ser var svagheterna finns i samspelet men också var styrkan finns, och det är viktigt att se båda för att kunna hjälpa föräldrarna och barnet. Detta är underlaget till behandlingen och det ger en tydlig uppfatt- 8

9 ning om hur man skall börja behandlingen. Man utgår efter barnets behov. Då blir inte fokus på om föräldern gör rätt eller fel. Utifrån detta och förälderns fråga väljer man ut korta sekvenser på några sekunder upp till någon minut Återgivning Återgivningen är den fas där föräldrarna och terapeuten tittar på de utvecklingsstödjande sekvenser som terapeuten valt ut, det positiva fungerande samspelet (Hettrel & Lindqvist, 2006, s.6). Det sker i hemmet eller på kontoret hos terapeuten. Både stillbilder och slow motion används för att tydligt visa vad som sker mellan förälder och barn. Vad som troligen händer under själva samspelet genom att föräldrarna får studera sig själva i samspel med sitt barn så påverkas deras inre representationer av både dem själva, barnet och relationen (Hedenbro & Wirtberg, 2000, s.129). Terapeuten visar bilder som visar hur barnet signalerar sina behov eller önskningar och vilka initiativ barnet tar. Vidare visar terapeuten vilka möjligheter föräldern har att svara utvecklingsstödjande på dessa behov och initiativ. Att i lugn och ro få tillfälle att iaktta och studera sitt barns ansikte, dess ögon, mimik och uttryckssätt blir ofta en stark känslomässig upplevelse för föräldern. I arbetet med Marte meo har vi många gånger förundrats över den kraft som bilden verkar besitta (ibid. s. 142). 1.4 Syfte Syftet med studien är att undersöka klientens upplevelse av Marte meo behandlingen inom socialtjänsten samt processen i behandlingen utifrån ett bemötande- och relationsperspektiv från terapeuten. 1.5 Frågeställningar Hur upplever klienten Marte meo behandling i sin helhet? Hur beskriver klienten processen i Marte meo behandlingen? Hur upplever klienten terapeutens bemötande? Hur formas och påverkas relationen mellan klient och terapeut i behandlingen? 9

10 2. METOD OCH URVAL 2.1 Fortsatt framställning I den fortsatta framställningen kommer vi att redogöra för metod och urval. I det avsnittet ingår flera delar. Vi börjar med att redogöra för studiens uppläggning. Där går vi igenom vilken metod vi använt i studien, samt metodens fördelar och nackdelar. Därefter beskriver vi vilket urval vi haft i studien, ändamålsenligt urval. Sen går vi igenom resultatens tillförlitlighet och hur vi analyserat och transskriberat intervjuerna. Därefter tar vi upp källkritik och vilka etiska överväganden vi haft med oss i studien. Metod- och urvalsavsnittet avslutas med en redogörelse för hur arbetsfördelningen varit under hela uppsatsen. Nästa avsnitt i studien handlar om tidigare forskning. Där redogör vi för tidigare forskning som vi uppfattar som relevant för studien. I nästkommande avsnitt går vi igenom vår teoretiska ansats, där vi förklarar vissa centrala begrepp vi använt oss av för att analysera det empiriska materialet. Därefter kommer avsnittet där vi redovisar det empiriska materialet och i nästkommande avsnitt analyserar vi det empiriska materialet. Studien avslutas med en avslutande diskussion. 2.2 Studiens uppläggning. För att uppnå studiens syfte har vi valt att tillämpa kvalitativ studie som metod. Argumentet för metodvalet är att vi gör en empirisk undersökning som studerar en aktuell företeelse, där företeelsen i vår undersökning är upplevelsen av Marte meo behandling, i dess verkliga kontext. i den kvalitativa metoden försöker att nå kunskap om individens objektiva upplevelser utifrån hennes egna ord, uttryck och meningsbeskrivningar (Larsson, Lilja & Mannheimer, 2005, s.92). Vi har valt att studera fenomenet upplevelsen av Marte meo behandling på en enhet. Våra informanter har kunskap om fenomenet, som vi utgår ifrån i studien. Vi har ringa kontroll angående detta fenomen, eftersom vi själva aldrig har varit klienter inom Marte meo behandling. Enheten är en mindre grupp som har kunskap om upplevelsen av Marte meo behandling, vilka är informanter i vår studie (Yin, 2007). Marte meo behandling finns inom en verksamhet på socialtjänsten, i den kommun som vi tagit hjälp av för att finna informanter. Vi har delat upp informanterna i två grupper, de som är i pågående behandling och de som har avslutad behandling. Därefter har vi jämfört gruppernas resultat för att sedan analysera resultaten. Vi upptäckte att det är väldigt få avhandlingar gjorda om Marte meo behandlingen. De avhandlingar vi funnit är; Marte meo en hållbar intervention, The family triad, Barn i fokus med Marte meo metoden, Familjebehandling enligt Marte meo metoden för barn med DAMP- 10

11 diagnos och The Orion project. I studien har vi valt att använda oss av de två första avhandlingarna som vi tog upp här ovan, eftersom de känns mest relevanta för vår studie. Likaså har vi funnit forskning angående mammors upplevelser av behandling inom socialtjänsten, som även känns relevant för vår studie. I kvalitativa studier använder man sig oftast av intervjuer och/eller observationer. Kvalitativ forskning hänför sig till forskningsstrategier som ger beskrivande kvalitativa data om individens eller aktörens skrivna eller verbala utsagor (Larsson et al. 2005, s.91). Vi valde i data insamlandet att använda oss av halvstrukturerade intervjuer som genererar i kvalitativ data. Vi har utgått ifrån ett antal nedskrivna frågor, som vi har ställt följdfrågor på. Denna form av intervju kan även kallas för fokuserad intervju. Yin (2007) beskriver den fokuserade intervjun som öppen och kan anta formen av en dialog, samt att man följer en viss uppsättning frågor. Öppna intervjuer, som ger direkta citat från intervjupersonerna som t. ex. beskriver sina attityder, tankar, känslor och kunskaper (Larsson et al. 2005, s.91). Vi valde att använda oss av denna typ av intervju, eftersom det inbjuder informanten att tala uttömmande och använda sina egna ord om upplevelsen av Marte meo behandlingen, samt gav oss möjlighet att ställa följdfrågor. Så att informantens upplevelser och attityder skall komma till uttryck. Intervjuerna valde vi att spela in för att som Yin (2007) skriver få en fullständig återgivning av intervjun. Likaså för att vi skulle kunna koncentrera oss på genomförandet av intervjun. Miljön där intervjun äger rum är viktig eftersom aspekter som tid, plats, hur förberedda alla är samt vilka tekniska hjälpmedel som används påverkar miljön. För att intervjun ska bli så bra som möjligt, har vi erbjudit informanterna att välja vilken tid och plats som passar dem bäst. Av de sex intervjuerna skedde fyra av dem på högskolan, en intervju skedde hemma hos informanten och en intervju gjorde vi via högtalartelefon så att intervjun kunde bandas. Vid samtliga intervjutillfällen har vi kunnat sitta ostört och ingen har haft någon tidspress på sig. Alla intervjuerna fortlöpte väl och blev öppna och avslappnade. Informanterna delgav oss öppna och uttömmande svar. De hade även tillfälle att tillägga information om det var något de kände vi glömt fråga om innan intervjun avslutades. Innan intervjutillfället informerades informanterna om frågorna samt att vi använder oss av bandspelare. Under intervjuerna har endast en av oss hållit i intervjun, medan den andre har antecknat icke-verbala reaktioner, vilket är av vikt vid analyserandet av intervjuerna. Som Patel och Davidson (2003) skriver så försvinner gester och kroppsspråk vid transskriberandet av intervjuerna, därav kan en dokumentation av de icke-verbala reaktionerna stärka analysarbetet. 11

12 2.3 Urval Vi bestämde oss för att studera en företeelse, upplevelsen av Marte meo behandling. Vi har gjort ett ändamålsenligt urval. Detta innebär att man vid den inledande planeringen gör en bedömning vilka data man behöver, och väljer människor utifrån detta (Hartman, 2001, s.66). Informanterna har vi valt utifrån vilka som kan ge oss svar på våra frågeställningar. För att få fram informanter har vi tagit hjälp av en behandlande terapeut inom Marte meo behandlingen, som arbetar inom en socialförvaltning i Kalmar län. Hon har valt ut informanter hon anser att vi kan intervjua utan att störa pågående behandling i negativ riktning, samt efter de kriterier vi hade gällande informanterna. Kriterierna vi hade var att det skulle vara några familjer med pågående behandling och några familjer där behandlingen är avslutad. Vi ville även att alla informanterna skulle ha fått erbjudandet om Marte meo behandling, efter att de varit under en utredning inom socialtjänsten. På så sätt var det inte en behandling de fått frivilligt genom egen ansökan. Detta för att se om upplevelsen av behandlingen förändras under processen. Att terapeuten valt ut informanter åt oss, kan avspeglas i resultatet, vilket vi är medvetna om. Hon kan ha valt ut de klienter som hon upplever är positivt inställda till behandlingen för att resultatet ska bli så positivt som möjligt. Vi anser dock att hennes val av klienter till oss, inte har påverkat vår studie negativt eller positivt. Detta för att studien inte syftar till att kritiskt granska henne som Marte meo terapeut. Det vi vill undersöka är upplevelsen kring Marte meo behandlingen. Eftersom vi inte lämnar ut vem som sagt vad i studien, så tror vi att informanterna kan svara sanningsenligt. Likaså har vi diskuterat med terapeuten om vilka kriterier vi har för vår studie och hon tyckte dessa kriterier var relevanta. Terapeuten själv försökte få med en klient i vår studie som valde att avbryta behandlingen efter en filmning, eftersom hon är mycket intresserad att få veta klienternas upplevelser av metoden ur olika perspektiv. Tyvärr valde denna klient att inte medverka i studien. För studien intervjuades sex informanter som har pågående eller avslutad Marte meo behandling. Informanterna är/har varit under utredning inom socialtjänsten och fått förfrågan om de varit intresserade av Marte meo behandling för att få stöd och hjälp i sitt föräldraskap. Antalet behandlingstillfällen för informanterna varierar beroende på hur mottagliga de är för behandlingen samt hur allvarlig den bakomliggande orsaken varit till behandlingen. I resultatet åter- 12

13 ges informanterna och deras utsagor med fingerade namn. Detta för att informanten skall vara konfidentiell. 2.4 Fördel och nackdel med kvalitativ metod Hade vi valt att göra en kvantitativ undersökning i enkätform, hade vi inte fått fram de nyanser som vi eftersträvar och som vi får fram genom att använda oss av halvstrukturerade intervjuer. I den halvstrukturerade intervjun får vi fram informantens upplevelser och attityder. Nackdelarna med denna metod är att det kan vara svårt att skapa den optimala relationen till informanten. Då detta kan leda till att informanten inte öppnar sig och delger oss sina erfarenheter, utan tar istället till en försvarsattityd. Det är viktigt som intervjuare att man tänker på att man inte bara talar med språket, utan även med kroppen. En annan nackdel kan vara att vi inte hade möjlighet att välja ut informanter själva, utan att det är den behandlande terapeuten som gjort det. Men det fanns ingen möjlighet för oss att själva välja ut informanter, likaså finns det inte så många informanter att tillgå i Kalmar län. Vi har varit beroende av terapeuten för att finna informanter. 2.5 Resultatens tillförlitlighet. Det vi har haft med oss i erfarenhet, normer och värderingar har vi försökt ställa oss utanför under studiens gång, så det inte ska påverka resultaten. I intervjutillfället har vi försökt vara neutrala och lyssnat aktivt på informanten. Vi har inte lagt in eget tyckande under intervjun eller försökt styra informanten till ett visst svar. Utredaren förutsätts bli en objektiv iakttagare, en åskådare (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2006, s.40) Validitet. Validiteten i vår studie är god, eftersom vi utgår ifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Svaren vi fått genom intervjuerna, besvarade våra frågeställningar som vi utgått ifrån. I vanliga ordböcker hänför sig validitet, giltighet, till sanningen och riktigheten hos ett yttrande (Kvale, 1997, s.215). Utifrån intervjuerna har vi skaffat underlag för att göra en trovärdig tolkning av informanternas upplevelser. Enligt Kvale (ibid.) handlar reliabiliteten om att undersöka det man avser att undersöka. Vi har informerat informanterna innan intervjutillfället vad det var vi ville undersöka och därför uppstod inga missförstånd. Vi kan inte garantera att informanten är sanningsenlig, men ämnet berör inte deras personliga integritet. Därför anser vi att deras beskrivningar av upplevelsen är tillförlitliga. Vi har förtydligat för informanten att 13

14 det är denne som är expert på området. Vi lyssnade på informanternas utsagor och uppfattade dem som uppriktiga i sina svar och de har gett en sammanhängande redogörelse. Att vi lämnade ut frågeformuläret innan intervjutillfället anser vi påverkade validiteten positivt, eftersom informanterna hade tillfälle att tänka igenom frågorna innan, framför allt för dem med avslutad behandling, och kunde lämna uttömmande svar till oss. Spontana kommentarer från informanterna, var att våra frågeställningar även kunde ge kritiska reflektioner. Detta bidrar till att vi inte har styrt våra frågeställningar till att enbart undersöka det positiva med Marte meo metoden Reliabilitet. Den förförståelse vi hade innan var vi väl medvetna om och använde oss av ett öppet sinne under studiens gång. Genom att vi själva inte har den erfarenhet av behandlingen som informanterna har, hur man upplever Marte meo behandling som klient, så var det inte svårt för oss att ha ett öppet sinne under studiens arbete. I intervjuerna har vi inte lagt in egna värderingar, utan har lyssnat på informanternas berättelser och sett dem som experterna inom området. Vi utgick ifrån att få informantens upplevelse av behandlingen. Reliabiliteten i intervjutillfället kan verifieras genom att vi använde oss av bandinspelning. Därav kunde vi transkribera intervjuerna och skriva ner vad som sagt i intervjun ordagrant efteråt och försäkra oss om att det som sagts är korrekt uppfattat. Vi var även två vid intervjutillfället. Där en av oss skötte intervjun, medan den andre observerade och antecknade icke-verbala reaktioner. Detta för att stärka reliabiliteten i vår studie. Intervjuerna har transkriberats ordagrant. Därefter har vi analyserat varje intervju för sig och delat in intervjun i temagrupper. Därefter har vi delat in intervjuerna i två grupper, där kriterierna var klienter med pågående behandling samt klienter med avslutad behandling. Därefter har vi analyserat grupperna var för sig för att sedan ställa gruppernas svar emot varandra. Forsman (1997) anser att det är viktigt att intervjun dokumenteras ordentligt för resultatens tillförlitlighet. Det som även stärker reliabiliteten i studien är att vi har använt oss av viss undersökningstriangulering. Larsson et al. (2005) skriver om undersökningstriangulering i form av att flera forskare deltar i datainsamling och analys, vilket vi har varit i vår studie. Studien är utförd av två personer, som bidragit lika mycket i alla momenten, vilket ökar säkerheten i resultaten eftersom vi prövar varandras tolkningar. I studien intervjuade vi flera personer, som har olika perspektiv på fenomenet. En god reliabilitet stärker även studiens validitet. 14

15 2.6 Analys och transkribering av intervjuer Den strategi vi använt oss av i analyserandet av intervjuerna är våra olika temagrupper, upplevelse av behandling, filmning/återgivning, bemötande/relation och maktlöshet. I analysarbetet har vi haft fokus på frågeställningarna när vi delat in intervjuerna i de olika temagrupperna. För att kunna identifiera olika samband och ställa likheter och olikheter mellan våra två jämförelsegrupper, har vi ställt grupperna mot varandra för att sedan formulera förklaringar till utfallen och se samband. När alla intervjuer var färdig transskriberade började arbetet med att bearbeta intervjuerna, granska dem noggrant för att hitta teman och andra saker som särskiljer dem åt eller som de har samma uppfattning om. Detta för att få ut maximalt av materialet. Därefter började vi skriva om det empiriska materialet. När det var klart så analyserade vi det empiriska materialet genom att förhålla oss till tidigare forskning samt genom vår teoretiska ansats. Vi valde att analysera intervjuerna när alla var färdig transkriberade. 2.7 Källkritik Det område vi har valt är ett relativt outforskat område, vilket kan bero på att Marte meo är en så specifik metod i Sverige. Inom behandling med familjer, börjar metoden etablera sig i flera kommuner i Sverige och även utomlands. Därav har det varit svårt att finna relevant forskning och litteratur på området. Den litteratur och forskning vi funnit inom området Marte meo känns relevant för studien för att få grepp om vad Marte meo är för någon behandlingsmetod, men den tar inte upp klientens upplevelse av behandlingen. Hetrell och Lindqvist (2007) studie tar upp om Marte meo metoden som instrument hjälper föräldrarna i sitt föräldrarskap och om behandlingen är en hållbar intervention. Hedenbros (2006) avhandling tar upp den triadiska interaktionen mellan mamma-pappa-barn. Detta för att se på samspelet mellan dem. Vidare har vi använt oss av litteratur och forskning som anknyter till upplevelsen av behandling sett ur ett klientperspektiv samt bemötandet/relationen klient-socialarbetare/behandlare. Resterande litteratur som vi använt oss av är relevant för att vi skulle kunna genomföra skrivandet av de olika delarna i uppsatsen. 15

16 2.8 Etiska överväganden I huvudsak har vi följt Vetenskapsrådets forskningsetiska principers riktlinjer (Vetenskapsrådet, 2007). Utgångspunkten har varit individskyddet som består av fyra huvudkrav samt deras rekommendationer. De fyra huvudkravens innebörd kortfattat: Informationskravet är att man ska upplysa informanterna om att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta sitt deltagande när de så önskar. Likaså att man förklarar studiens syfte och att den information som samlas in endast ska användas till forskning. Samtyckeskravet är att deltagarna själva bestämmer över sin medverkan och att man får deras samtycke till användandet av informationen de delger. Konfidentialitetskravet är att deltagarna skall ges största möjliga konfidentialitet. Alla uppgifter man samlar in om deltagarna ska lagras på sådant sätt att ingen utomstående person skall kunna komma åt uppgifterna eller kunna identifiera deltagarna. Nyttjandekravet är att uppgifterna man samlat in till studien får endast användas till forskningsändamål. Rekommendationerna som ämnesrådet utfärdat är bland annat att fråga deltagarna i studien om de är intresserade av att ta del av forskningsresultaten (ibid.). För studiens deltagare har vi presenterat oss och studien skriftligt och muntligt samt lämnat ut frågorna till informanterna innan intervjutillfället (informationskravet), och fått ett samtycke från varje enskild informant att de vill delta i studien (samtyckeskravet). Detta poängterar Forsman (1997) i sin bok att det är viktigt att deltagarna i studien vet att det är frivilligt att deltaga och att den informationen är både skriftlig och muntlig. I samband med intervjutillfället har vi ännu en gång informerat om studiens syfte och att det är frivilligt att deltaga, samt att de har rätt att avbryta deltagandet när de vill. Likaså informerade vi dem om vad intervjun skulle användas till (nyttjandekravet). Det var viktigt för oss att informanterna inte kände sig utlämnade under eller efter intervjun. Detta har vi försökt tillgodose genom att informanterna har fått ta del av intervjufrågorna innan intervjutillfället, samt att vi har förklarat upplägget med studien och att de är anonyma i studien. Kvale (1997) skriver att intervjuaren måste på kort tid skapa en kontakt mellan sig och informanten, så att den intervjuade känner sig trygg nog att tala fritt om sin upplevelse och känslor. Det är en etisk balansgång, mellan att samtalet inte skall bli för terapeutiskt och så att samtalet inte blir en alltför artig konversation där man utbyter åsikter, menar Kvale (ibid.). Informanterna kommer att vara anonyma, även gentemot deras terapeut. I studien har vi använt fingerade namn och när vi beskriver deras upplevelser, beskrivs de inte detaljerat 16

17 och nämns inte vid dess rätta benämningar (konfidentialitetskravet). Vilken kommun vi gjort undersökningen i, samt terapeutens namn har vi även valt att hålla anonymt, eftersom behandlingsmetoden är så pass ovanlig. Detta för att alla ska kunna vara anonyma som deltar i studien. Det vi även tänkte på är att informanterna har plockats ut av den behandlande Marte meo terapeuten, vilket inte kommer påverka studien eftersom det är klientens upplevelse av behandlingen vi vill åt. Terapeuten har god kännedom om personerna och kan göra en första bedömning om lämpligheten att delta i vår studie. Så att vi inte stör pågående behandlingsprocesser, som ibland kan vara känsliga för yttre påverkan eller påverka avslutad behandling negativt. Vi har haft en fortlöpande kontakt med terapeuten så att vi inte har stört behandlingsresultatet. När vi träffade informanterna gjorde vi en bedömning om lämpligheten i att genomföra intervjun eller inte. En av oss är utbildad Marte meo terapeut, men är ej verksam i den kommunen där vi gjorde undersökningen. Detta har inte påverkat studien, eftersom det är klientens upplevelse vi vill åt och inte terapeutens. Den kunskap vi hade om metoden innan vi påbörjade studien, har underlättat våra kontakter och likaså för att finna relevant material till studien. Eftersom det är klientperspektivet vi vill åt, så påverkar inte vår tidigare kunskap studien negativ. Under intervjuerna har vi inte ansett det relevant att informera informanterna om att en av oss är Marte meo terapeut, då dennes roll hela tiden under uppsatsskrivandet varit student. 2.9 Arbetsfördelning Vi har valt att skriva uppsatsen tillsammans och tar därför ansvar för den gemensamt. Detta tror vi är till gagn för oss, eftersom man lär sig samarbeta och hjälpas åt. Vi har ibland läst och skrivit på var sitt håll, men sedan har vi tillsammans sammanfört materialet till en helhet. Alla intervjuer har vi gjort gemensamt. Vår ambition har hela tiden varit att vi ska vara lika delaktiga i varje moment av uppsatsen. Detta känner vi att vi har lyckats med. Att samarbeta har gett oss träning i att lyssna på varandra, ta kritik och ge feedback. Det hela har varit att ge och ta. Samarbetet har berikat oss och den färdiga uppsatsen. Uppsatsen är en produkt som vi gjort gemensamt. 3. TIDIGARE FORSKNING 17

18 Det är väldigt få studier gjorda om själva Marte meo metoden. Vi har inte funnit någon studie om klientens upplevelse av Marte meo behandlingen. De flesta studier vi funnit bygger på utvärderingar av verksamheter som använder Marte meo som instrument, utvärdering av metoden och om metoden är en hållbar intervention. Vi har funnit några c-uppsatser som handlar om Marte meo, vilka är: Marte meo en möjlighet att förändras, av Britt-Mari Mårtensson, Lunds Universitet, Marte meo i förskolan, av Eva Saviluoto och Linda Thomasson, Göteborgs Universitet. Dessa c-uppsatser har refererat till andra c-uppsatser vilket vi inte anser är vetenskapligt att göra. Detta kändes inte relevant för oss. Vidare har vi sökt forskning om upplevelse av behandling och fann att de flesta berör kvinnor och missbruk. De studier som finns angående bemötande i socialtjänsten berör oftast handläggning av ekonomiskt bistånd. Vi kommer här att redogöra för de studier vi funnit om Marte meo metoden samt upplevelser av behandling inom socialtjänsten som vi uppfattar som relevanta för vår studie. Vi har även sökt internationellt om forskning om Marte meo, men inte funnit några som känns relevanta för studien. Vi har även tittat på Maria Aarts hemsida i Nederländerna, där vi endast fann ett flertal artiklar om Marte meo som är publicerade i Marte meo Magazine - Professional Journal of the Marte Meo Method. Men vi fann där inga forskningsrapporter. Artiklarna tar upp ämnen som berör Marte meo för autism, Marte meo för äldre, Marte meo i skolan, Marte meo för relationsutveckling, Marte meo för familjer i missgynnande områden, Marte meo i familjehem osv. 3.1 Forskning om marte meo metoden I detta avsnitt kommer vi redogöra för två avhandlingar, den ena om Marte meo metoden är en hållbar intervention och den andra avhandlingen tar upp om triadisk interaktion mellan föräldrar och barn. I den avhandlingen använder de samma instrument, filmning som i marte meo metoden, samt att avhandlingen är skriven av en Marte meo terapeut Forskningsrapport: Marte meo en hållbar intervention Hettrel och Lindqvist (2006) har i sin studie undersökt om Marte meo metoden är en hållbar intervention. Studien är gjord i Sigtuna kommun med elva familjer, och de utvärderar om insatsen har bestående effekter för familjerna efter ett år efter avslutad Marte meo behandling. Något som framträder i studien är två mönster av problem. Det ena är att föräldrarollen inte fungerar med ett av barnen i familjen. Det andra problemet är att föräldrarollen sviktar och man undrar därför hur barnet/barnen har det i familjen. Ofta ser man bara ett av mönstren hos 18

19 en familj, men även bägge mönstren har man funnit i några familjer. I studien kom de fram till att familjer med aktiva barn, upprätthåller resultaten över en längre tid. Vidare belyser Hettrel och Lindqvist (ibid.) att föräldrarna har ökat sin förmåga till ett tydligare och aktivare ledarskap. Detta bidrar till att samspelet fungerar och föräldrarna har integrerat det förändrade samspelsmönstret. Ett annat tydligt resultat i studien var att Hettrel och Lindqvist (ibid.) upptäckte att föräldrar till mer passiva barn hade svårt för att förändra sitt samspel med barnet. Efter studien fann de dock att samspelet mellan barnet och den vuxne hade ökat över tid. Det sammantagna resultatet av studien, var att alla deltagarna hade ökat sitt samspel från behandlingens start till behandlingens avslut och är även fortsatt högre vid tiden för denna studien än vad den var vid behandlingens början Forskningsrapport: The family triad I Hedenbros (2006) doktorsavhandling beskriver hon hur tidig triadisk interaktion mellan ett nyfött barn och hans eller hennes mor och far börjar utvecklas och mognar under barnets fyra första levnadsår. Man tittar på samspelet mellan föräldrar och barnet, precis som man gör i Marte meo behandling. Studien är en del av ett internationellt samarbete för att beskriva utvecklingen av triadisk interaktionism i fyra grupper. Teamet består av team från Stockholm, Lausanne, Seattle och Basel. De började med att intervjua föräldrarna när de väntade sitt första barn. Sedan observerade man genom upprepade videofilmningar när barnet var 3, 9, 18 och 48 månader gammal. Hedenbro (ibid.) poängterar i sin studie att situationen i Sverige är någorlunda olik andra länders situation. Fadern är i Sverige mer involverad i barnuppfostran. Hon påpekar även att observationerna av videoklippen är mycket viktiga. De gör det osynliga synligt. I studien fann man en kulturell skillnad av tempot i leken mellan Amerikanska och Svenska familjer. Lekens gång i en triadisk interaktion var mer utsvävande i de Amerikanska familjerna. Svenska familjer spenderade mer tid i varje aktivitet. 3.2 Forskning om upplevelse av behandling inom socialtjänsten I detta avsnitt kommer vi att ta upp ytterligare två avhandlingar som beskriver mammors upplevelser av behandling inom socialtjänsten. De beskriver även bemötandet mellan klient och terapeut samt relationen dem emellan. Därav valde vi att fördjupa oss i dessa avhandlingar då även vår studie avhandlar dessa ämnen. 19

20 3.2.1 Forskningsrapport: Skapande av feminitet Laanemets (2002) avhandling handlar om kvinnor som intervjuats under och efter sin behandling för missbruk vid fyra olika behandlingsprogram, samt intervjuer med behandlingspersonal. Avhandlingen syftar till att beskriva och förstå behandlingens betydelse för kvinnorna. I studien berättar kvinnorna om sin upplevelse att vara kvinna och använda rusmedel, att vara klient och hur de uppfattar behandlingen. Alla kvinnorna i studien har haft kontakt med socialtjänsten och det är även socialtjänsten som bekostat behandlingen. Laanemets (ibid.) poängterar att hon fokuserar på att studera kvinnornas feminitetsprocess, och vill synliggöra deras erfarenheter och egna beskrivningar av sina liv. Laanemets (ibid.) hävdar i avhandlingen att klienten alltid befinner sig i ett underläge. Hon blev skrämd över den makt som behandlarna besitter utifrån sin position. Kvinnorna som intervjuades för avhandlingen, berättade att de ofta känt sig maktlösa i sina kontakter med socialtjänsten. I avhandlingen kommer hon fram till att det gemensamma för de fyra olika behandlingsprogrammen, var att den enskilda kvinnan var i fokus. Hon kom även fram till att berättelserna från kvinnorna och behandlarna hade stora likheter. Tydligast var det gällande rusmedel. Det avhandlingen även visar är att kvinnorna definierar sig själva som avvikare gällande feminitet och det som vi definierar som feminitet är beroende av det sociala sammanhanget. I Laanemets (ibid.) avhandling beskriver hon en kvinna som lärt sig bli mamma genom en institutionsbehandling där de använt sig av Marte meo metoden. Hon kunde genom filmningen se sig själv i samspelet med barnet. Genom filmningen kunde hon sluta försvara sig hela tiden och ta emot hjälp, vilket lärde henne att bli mamma Forskningsrapport: Konturer av ett kvinnligt fält Det som Trulsson (Trulsson, 2003) vill utforska och förstå genom sin avhandling är de missbrukande kvinnorna och deras möten i behandlingen och i familjelivet. Avhandlingen utgår ifrån fyra artiklar som Trulsson skrivit. Det hon vill belysa är kvinnornas upplevelser och livsvillkor. Hon fokuserar på kvinnornas egna tankar om behandlingen utifrån ett genusperspektiv, samt behandlingens betydelse för kvinnorna. Trulsson (ibid.) betonar att kvinnorna själva ska styra sina liv med hjälp av behandlingen där självmedvetandet spelar en betydande roll. Samspelet mellan behandlare och klient spelar stor roll, där det individuella samtalet var av störst betydelse vilket skulle bidra till självmedvetenhet hos kvinnan. Trulsson (ibid.) menar att mötet har stor betydelse för utfallet. Det hon kom fram till i sin avhandling var att vändpunkten för kvinnorna är moderskap. Moderskap bidrog för de flesta kvinnor till minskat 20

21 eller kontrollerat missbruk. Kvinnorna själva ansåg att barn och missbruk hörde inte ihop. Och genom sin identitet som moder hade de lättare för att ta emot hjälp från andra kvinnor. Trulsson (ibid.) anser att kvinnorna har ett stort behov av väl utvecklat socialt stöd. Men det handlar inte bara om vad för slags stöd som ges, utan också hur det ges och mötet mellan människor (ibid. s.175). 21

22 4. TEORETISK ANSATS Studiens teoretiska ansats utgår från vissa centrala begrepp. De begreppen är upplevelse av behandling, bemötande och relationsperspektiv. Analysen av det empiriska materialet utgår från begreppen samt tidigare forskning. Under hela arbetet med studien har vi utgått ifrån begreppen. 4.1 Upplevelse av behandling Behandling riktar sig till förbättring och förändring av en viss företeelse. Det är genom vårt språk vi kan ge mening och betydelse till olika handlingar och upplevelser (Hedenbro & Wirtberg, 2000, s.80). Hur man som klient upplever behandlingen kan bero på en rad olika faktorer. Den kanske starkaste faktorn är bemötandet från behandlaren. Trulsson (2003) skriver att samspelet mellan klient och behandlare spelar stor roll. Enligt Laanemets (2002) så är det behandlaren som har till sitt förfogande erfarenhet, kunskap, regler och föreskrifter samt sig själv som person. Det är även behandlaren som ska påverka klienten på något sätt. Behandling kanske inte upplevs särskit lyckad om klienten inte känner förtroende för behandlaren. Enligt Trulssons (2003) avhandling så ansåg kvinnorna i studien att det individuella samtalet hade störst betydelse. Kvinnorna söker efter bekräftelse. Hon poängterar även att det är viktigt som klient att få stöd i behandlingen för att resultatet ska slå väl ut. Enligt Hedenbro och Wirtberg (2000) så ska utgångspunkten i behandlingen vara klientens önskan och fråga om hjälp och även Hettrel och Lindqvist (2006) poängterar att ska det bli ett positivt resultat i behandlingen, måste klienten ha en önskan om hjälp. 4.2 Bemötande Enligt Nordstedts svenska ordbok definierar de bemötande hur man som person uppträder gentemot någon annan person (Malmgren, 2003). Trulssons (2003) avhandling visar att ett bra bemötande har betydelse för att få ett bra utfall i behandlingen. När det gäller samspelet mellan den professionelle och den missbrukande kvinnan visar kvinnornas berättelser den avgörande betydelsen av att den professionelle går dem till mötes, visar respekt och spontant förmedlar stöd (Meeuwisse, Sunesson & Swärd, 2002, s.159). Enligt Laanemets (2002) så är det viktigt att skapa trygghet som behandlare, eftersom det är många klienter som klagar över att de inte blir tillräckligt uppmärksammade. Har man en jag- 22

23 du relation i mötet, kan mötet bli ett ömsesidigt möte. För att det ska bli ett ömsesidigt möte krävs det att man har en dialog människa mot människa, vilket skapar trygghet. Enligt Trulsson (2003) så är det detta kvinnorna i hennes studie prioriterar. I mötet har den professionelle ett maktövertag. Makten finns inbyggd i behandlarpositionen. Det är viktigt som professionell att vara medveten om maktrelationen, för att mötet ska kunna bli ett ömsesidigt möte. Laanemets (2002) påvisar genom sin studie att de intervjuade hade ofta känt sig maktlösa i kontakten med socialtjänsten. Ett möte med socialtjänsten kan upplevas som obehagligt. Hettrel och Lindqvist (2006) påvisar i sin studie att terapeuten ska ha fokus och intresse på klienten i Marte meo behandlingen, vilket förstärker deras känsla att vara kompetenta. 4.3 Relationsperspektivet Relationen mellan klient och hjälpare skiljer sig från vanliga sociala relationer i flera väsentliga avseenden och ställer därför krav på ett annorlunda förhållningssätt och beteende från bägge parters sida (Skau, 2001, s.59). Det är viktigt i alla behandlingssituationer att skapa en bra relation. Hettrel och Lindqvist (2006) påpekar i sin studie att klientens relation till terapeuten och behandlingen är viktig. Detta gäller framför allt i behandlingar med människor. För att skapa en bra relation är det viktigt att man är öppen och tillåtande. Hedenbro och Wirtberg (2000) skriver i sin bok, att inför klienten är det viktigt att behandlaren gör sina egna tankar och reflektioner tillgängliga. Mötet är en jag-du relation. Relationens utfall är viktigare för klienten än för behandlaren. Men relationen mellan klient och behandlare kan aldrig bli, enligt Laanemets (2002) en jämlik relation. Behandlaren har alltid ett överläge och har rätt att tolka beteenden och handlingar hos klienten. I Laanemets (ibid.) avhandling kan man se att kvinnorna upplever en maktrelation gentemot socialtjänsten där klienten är i underläge. 23

24 5. EMPIRISK REDOVISNING Under detta avsnitt kommer vi att redovisa det empiriska materialet. Vi har delat upp materialet i temagrupper för att göra det mer överskådligt. Vi kommer att jämföra två gruppers syn på upplevelsen av Marte meo behandling. Den ena gruppen består av klienter som är under pågående behandling (grupp 1) och den andra gruppen är klienter som har avslutad Marte meo behandling (grupp 2). De olika temagrupperna går in mycket i varandra, vilket kan upplevas som att vi återupprepar oss ofta. Alla våra informanter i studien har varit under utredning inom socialtjänsten. Vi har inte frågat om vad för utredning de varit under, då det inte är av vikt för vår studie samt att det kan upplevas integritetskränkande för informanten. Likaså har inte terapeuten informerat oss om de bakomliggande orsakerna till utredning, eftersom hon går under sekretesslagstiftningen vilket gör att hon inte får delge oss den informationen. Av de sex informanterna i vår studie är tre av dem ca trettio år gamla, där två är ensamstående mödrar till varsitt barn i mellanstadieåldern. Den tredje är gift och har två barn mellan ett och fyra år. Sen har vi två mammor som är strax över tjugo år, där den enas barn är i ettårsåldern och den andres barn är i femårsåldern. Den sista informanten i studien är en man, han är gift och de har ett barn i mellanstadieåldern. Det vi fick fram genom de icke-verbala reaktionerna, som vi antecknade under intervjutillfällena, var att informanterna upplevdes som ärliga och öppna i intervjuerna. Informanterna var känslomässigt engagerade under hela intervjun. Detta tog sig uttryck i att de kunde visa att de var starkt berörda och ibland kunde man skönja en tår i ögat på dem. Det som märktes under intervjuerna var att alla informanter såg mer eller mindre besvärade ut. Det var jobbigt för dem att berätta om de bakomliggande orsakerna till varför de varit under utredning innan påbörjad behandling. Vilket gjorde att vi valde att inledde en ny fråga för att komma ifrån ämnet, och vi talade då om för informanten att den bakomliggande orsaken till att de varit under utredning, är inget som har betydelse för vår studie. 24

25 Upplevelse av behandling. Informanterna i grupp ett ansåg att upplevelsen av behandlingen var positiv, eftersom den gav en snabb känsla av förändring. En av informanterna i grupp ett hade en mer kritisk inställning innan påbörjad behandling, men ändrade uppfattning om detta när väl behandlingen påbörjats. Från början när informanterna i grupp ett fick veta att det handlade om filmning i samspel med barnet, var de lite skeptiska. De undrade vad det kunde ge. Men när de hade gjort det en gång så förstod de hur metoden fungerade. Nu anser de att filmningen är ett bra instrument i behandlingssituationen. Med filmen blir det mer konkret och de kan se vad det är de har gjort för behandlingsutvecklande. När de får se en sekvens eller stillbild, blir det mer tydligt än om terapeuten med ord säger till dem vad de gjort i samspelet. De tyckte behandlingen var bra eftersom den lyfter fram det positiva i samspelet och bygger vidare på det. Jag tycker det är rätt så positivt, att man ser ju rätt så snabbt förändringar. Det är ju små grejer, men de har betydelse. Vilket man kanske inte tänker på. (informant 4). Informanterna i grupp två skiljer sig inte nämnvärt från grupp ett, i fråga om upplevelse av behandling. De tyckte från början när de fick veta att i behandlingen så använde man sig av filmning som verktyg, kändes lite konstigt. Det var ju just det här från början, det här att man ska bli filmad. Nu ska de iaktta vad man gjort för fel. Det var ju lite så som jag kunde tycka, men så var det ju inte. Utan det var ju en bra grej, alltså. Det var ju bra. (informant 5). Men upplevelsen förändrades, och de tyckte filmningen var ett positivt inslag i behandlingen. I behandlingen plockade terapeuten fram det positiva och gav informanterna bekräftelse på att de gjorde något bra. De fick positiv feed back. Genom filmningen kunde informanterna se med egna ögon samspelet mellan sig och barnet, och på så vis var det lättare att ta till sig det. Det var väl det att man fick se att mitt barn verkligen var glad att umgås med mig. Marte meo terapeuten hade verkligen fått bild på det, att barnet är 25