Ekonomi & verksamhet. Hälsa Sjukvård Tandvård. Årsuppföljning u Vuxenpsykiatri. u Barn- och ungdomspsykiatri

Transkript

1 Hälsa Sjukvård Tandvård Ekonomi & verksamhet Årsuppföljning 2009 u Vuxenpsykiatri u Barn- och ungdomspsykiatri

2

3 Innehållsförteckning Inledning, sammanfattning och analys av Ledning och styrning. 2. Allmänt utvecklingsarbete för förvaltningen - VAS-införandet... - Kvalitetsledningssystem. - Förvaltningens krisledning. - Landstingsgemensam PKL-organisation och PKL-plan... - Förvaltningens pandemiplan... - Den nya influensan och vaccination... - Handläggningsöverenskommelser.. - Samverkan kring nationella riktlinjer missbruk, beroende - FoUU... - Kvalitetspris Avvikelsehantering. - Vårdrelaterade infektioner.. - Lex Maria - Risk- och händelseanalyser. - Förvaltningsgemensam patientsäkerhetsgrupp Patientperspektivet Medarbetarperspektivet Process-/utvecklingsperspektivet Ekonomiperspektivet. 7. Landstingsgemensamma policys 8. Framtid... Sid Bilagor: Balansräkning Resultaträkning.. Prestationer Personalstruktur.... Plan för internkontroll Miljöredovisning... Årsuppföljning balanserat styrkort (75)

4 3 (75)

5 4 (75)

6 5 (75)

7 1. Ledning och styrning Förvaltningen erhöll från psykiatristyrelsen ett förtydligande och utveckling av vårt HSU-uppdrag Utifrån detta återkom förvaltningschef i mars med en verksamhetsplan och förslag på styrkort. Styrkortet är att betrakta som vårt gemensamma uppföljnings- och styrdokument och fungerar från 2010 som vår internkontrollplan. Psykiatristyrelsen fastslog under våren 2009 vårt styrkort för förvaltningen och ett viktigt mål var att följa upp, utvärdera och revidera styrkortet. Under året har detta nya arbetssätt förankrats inom förvaltningen med diskussioner i såväl förvaltningsledning, ledningsgrupper på verksamhetsnivå och enskilda enheters APT/planeringsdagar. I samband med årsbokslutet görs den första sammanhållna uppföljningen av styrkortets mål och mått. Det visar sig då att en del av målen inte har kunnat följas upp optimalt - en kunskap nog så viktig! Under hösten har också processen kring revidering av styrkorten inför 2010 inletts, och förhoppningen är att utveckla målarbetet ytterligare. 2. Allmänt utvecklingsarbete för förvaltningen VAS-införandet I maj 2009 införde Psykiatrin i Halland, efter en förberedelsetid på nästan ett år, det vårdadministrativa systemet VAS. Vi hade stöd av en genomtänkt och i huvudsak välfungerande central stödorganisation, det centrala VAS-projektet. Vi tillsatte en egen projektgrupp inom förvaltningen som bestod av en projektledare, en klinik-vasledare för varje verksamhet (BUP, VuPN respektive VuPS), samt en läkarrepresentant på deltid. Vi satte samman en införandegrupp om 8-10 personer per verksamhet, vars uppgift var att planera för och förankra VAS-införandet. Sedan utsågs också 2-3 VAS-handledare per enhet (mottagning/avdelning), som fick till uppgift att utbilda och stötta sina arbetskamrater. Det betyder att utöver projektgruppen var 72 PsH-medarbetare involverade i förberedelse- och utbildningsarbetet. Under hösten 2008 arbetade vi med termer och begrepp enligt ICF-systemet, som landstinget valt att följa. Vi fick acceptans i landstinget för att bygga händelsebaserade journaltyper i stället för yrkesspecifika, som man hade valt inom somatiken. Vi inventerade kallelser och brevtyper och gick igenom befintliga rutiner för att se hur de skulle kunna översättas till VAS. Vi åkte på ett studiebesök till Malmfältens psykiatri i Gällivare, där man arbetat med VAS i många år. Att sätta sig in i den nya Patientdatalagen och försöka se till att vi i psykiatrin, och övriga landstinget, lever upp till den så bra som möjligt vid införandet av VAS, är också ett arbete som har tagit tid. Bl a har vi arbetat mycket med behovs- och riskanalyser inför behörighetstilldelningen till användarna. 6 (75)

8 Under våren 2009 rullade förberedelserna igång på allvar. Vi fick en utbildningsdatabas där vi kunde pröva våra lösningar. VAS-handledarna fick utbildning, tränade sig i systemet, satte ihop utbildningsmaterial och lathundar. Alla medarbetare bokades in i datasalar för att få yrkesanpassad utbildning i VAS. I maj månad införde vi VAS i skarp drift i våra tre verksamheter och det gick över förväntan bra! Projektgruppen, införandegruppsmedlemmarna och VAS-handledana hade lagt ner ett stort arbete för att få journalsystembytet att fungera. Trots detta blev vi snart varse att mycket arbete återstod efter själva VAS-införandet. Under förberedelsetiden var det svårt att nå ut med information och uppbåda ett engagemang för VAS-införandet i verksamheten. Det kändes som om de flesta medarbetare, och även avdelningscheferna, hade fullt upp med det dagliga arbetet och sköt VAS-införandet framför sig tills det faktiskt infördes i skarp drift. Det cirkulerar mycket annan information som det är svårt att konkurrera med! Följden blir att vi har fått ägna en del tid åt att förbättra VAS-uppbyggnaden med sökord etc i efterhand, och även besluta om rutiner, utdatafrågor etc nu när medarbetare och chefer ser hur det faktiskt fungerar och är motiverade att ta tag i frågorna. Det är också så att svaren på alla frågor från oss i psykiatrin, inte har funnits hos det centrala VAS-projektet eller i landstinget i övrigt. I vissa fall har det varit oklart i vilket forum i Landstinget Halland som olika beslut gällande ITfrågor och annat fattas. Även på central landstingsnivå skapades VAS-rutiner parallellt med införandet. Därför har inte våra medarbetare kunnat få tydliga svar på alla detalj- och rutinfrågor vid införandet. Risken är att man i brist på tydliga besked uppfunnit egna rutiner, som blir svåra att släppa längre fram. En annan komplicerande faktor är att psykiatrin inte haft något ledningssystem på samma sätt som andra förvaltningar i Landstinget Halland, utan det har vi också börjat bygga upp i samband med VAS-införandet. Det har blivit en uppgift i sig, att informera om var medarbetarna kan hitta de förvaltningsgemensamma VAS-rutinerna. Psykiatrins e-arkiv för historiska journaldata är ännu inte i funktion pga det krav vi har ställt på att få ett separat arkiv, i syfte att värna patienternas integritet. Det som också återstår för landstinget är att få en fungerande läkemedelsmodul för heldygnsvården. Fördelarna med den landstingsgemensamma journalen VAS är att läkarna (och vissa andra nyckelpersoner) inom PsH har tillgång till landstingets journalöversikt och därmed kan ta del av närsjukvårdens (och andra specialiteters) anteckningar och vice versa, vilket bör underlätta samarbete och lärande. När vi fått fungerande gemensamma rutiner för remisshantering, tidbokning, besöksregistrering och journalföring kan vi jämföra resultat inom PsH och inom hela landstinget. Nackdelarna är att systemet upplevs som mindre användarvänligt och intuitivt än det förra systemet och att man i verksamheten har fått ändra 7 (75)

9 många rutiner för att kunna arbeta med VAS som verktyg. Vi står nu inför en omfattande utveckling av många funktioner i VAS under namnet VAS+, där många av de upplevda bristerna kommer att åtgärdas successivt. Inom psykiatrin återstår ett kontinuerligt arbete med att fortsätta implementera förvaltningsgemensamma rutiner och arbetssätt, och dessutom måste vi skapa ett bra mottagande av den nya funktionaliteten som VAS+-projektet för med sig. Då blir det viktigt att VAS-handledarna på varje enhet får tid och mandat att kontinuerligt uppdatera medarbetarna i VAS-användandet, så att verktyget verkligen används till sin fulla potential. Nedgång i patientbesöken under VAS-införandet Fördelen med att använda sig av ordinarie personal i förberedelser och införandeprocess av ett nytt IT-system, är att systemet blir anpassat till verksamhetens behov, och att kunskaperna om verktyget finns kvar i verksamheten efter införandet. Nackdelen är att införandeprocessen tar tid och kraft i organisationen och resulterar i en minskad produktivitet vad gäller patientbesök. Antalet läkarbesök per månad under våren 2009 var cirka 1 % fler än under hösten 2008, medan antalet sjukvårdande behandlingar var cirka 1,5 % färre. Under själva införandemånaden maj var antalet läkarbesök 13,5 % färre än i maj 2008, och antalet sjukvårdande behandlingar var 19,1 % färre. Kostnader Ordinarie personal som har ingått i införandegrupp och/eller varit VAShandledare (72 personer), har avsatt tid motsvarande nästan 400 arbetsveckor. Användarutbildningen för samtlig personal har tagit ytterligare cirka 240 arbetsveckor. Den sammanlagda arbetstiden för ordinarie personal motsvarar en kostnad på 5,5 mkr i lönekostnader. Projektgrupp och extra sekreterarresurs har kostat nästan 3 mkr i lönekostnader. Resor och utlägg har kostat cirka 358 tkr. Den ordinarie verksamheten har fått skaffa ny utrustning i form av etikettskrivare och diktettstationer till en ungefärlig kostnad av 1,1 mkr. Sammanlagt kan man alltså säga att VAS-införandet har kostat verksamheten 10 mkr. Kvalitetsledningssystem I SOSFS 2005:12, Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, beskrivs grunderna för det systematiska kvalitetsarbetet och vårdgivarens respektive verksamhetschefens ansvar i detta arbete. Psykiatrin i Halland påbörjade detta arbete under hösten Under 2009 har vi presenterat detta genom att på vår Lina-hemsida successivt lägga ut olika delar, som ska ingå i ledningssystemet. 8 (75)

10 Under året har vi främst ägnat oss åt att dels delta i arbetet med att ta fram landstingsövergripande rutiner, blanketter och beskrivningar, men främst att själva ta fram gemensamma förvaltningsrutiner som stöd till verksamheterna. Dessutom har vi ägnat oss att beskriva stora delar i såväl informationssäkerhets-, arbetsmiljö- och miljöarbetet. Vi har även tagit fram ett grundmaterial till Ansvar och befogenheter och delegationsordningar. Ledningens representant har aktivt deltagit i arbetet i NFL (= Nätverket För Ledningssystem), som är en landstingsövergripande arbetsgrupp. Arbetet med informationssäkerheten i ledningssystemet har tagit stor tid i anspråk i och med införandet av den nya patientjournalen, VAS. Förvaltningens krisledning Vid en allvarlig händelse ska Psykiatrin i Halland organisera en krisledning. Det är alltid förvaltningschefen eller dennes ersättare som beslutar om krisledningen ska larmas och hur den ska organiseras utifrån den inträffade händelsen. I Psykiatrin i Hallands krisledning ingår förvaltningschef, chefläkare, stabschef, informatör och personalchef. Under slutet av 2009 har ett förslag till krisplan för förvaltningen tagits fram. Förslaget behöver kompletteras med avseende på de ingående åtgärdskalendrarna samt stämmas av med PKL-organisationen innan krisplanen är komplett. Landstingsgemensam PKL-organisation och PKL-plan Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fredstida katastrofmedicinsk beredskap framgår att det i varje landsting skall finnas en beredskap för psykiatriskt och psykosocialt omhändertagande och att det skall finnas minst en PKL-grupp i varje landsting (PKL= krisledningsgrupp som är avsedd att leda och samordna det psykiatriska och psykosociala omhändertagandet av drabbade, anhöriga och personal vid allvarlig händelse). I enlighet med landstingsstyrelsens beslut i april 2008 har Psykiatrin i Halland huvudansvar för att organisera krisstöd vid allvarlig händelse. I Landstinget Halland har under 2009 en landstingsgemensam PKLorganisation skapats som alla dagar, dygnet runt ska kunna möta de behov av krisstöd som uppstår vid en allvarlig händelse. En landstingsgemensam PKL-plan utformades och fastställdes under 2009 och därefter har medarbetare i den nya PKL-organisationen genomgått gemensam utbildning under två dagar på internat. Det praktiska planeringsarbetet med PKL-organsationen har därefter fortsatt under ledning av PKL-ordföranden. 9 (75)

11 Förvaltningens pandemiplan WHO deklarerade 11 juni 2009 att den omfattande smittspridningen av den nya influensan A(H1N1) då uppfyllde kriterierna för en uppgradering till fas 6 av klassificeringen, dvs en pandemi. Veckan därpå fastställdes en pandemiplan för psykiatriförvaltningen och denna plan har därefter reviderats i september Den nya influensan och vaccination Hösten 2009 har av naturliga skäl delvis präglats av oron för det nya influensaviruset, A(H1N1) som är ett helt nytt virus, och preexisterande immunitet saknas därför i befolkningen. Vaccination med ett pandemivaccin utgör hörnstenen för att begränsa effekterna av en influensapandemi. I enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer om vaccination mot den nya influensan har under hösten 2009 vaccination av hallandsbefolkningen erbjudits och genomförts på särskilda vaccinationsenheter i länet. Vaccination av psykiatrins personal har genomförts dels med hjälp av egen personal dels med stöd av närsjukvårdens och SIV:s vaccinationsenheter. Vaccinationen med den första sprutan fortsätter under januari och februari 2010 på länets vaccinationsenheter för de i befolkningen som av någon anledning ännu inte vaccinerats. Relativt få influensafall under aktuell period har noterats i Halland och sjukfrånvaron inom psykiatriförvaltningen har inte visat på någon ökningstendens under Handläggningsöverenskommelse Våren 2009 blev handläggningsöverenskommelserna med vårdvalsenheterna färdiga. Implementeringsarbetet när det gäller vuxenpsykiatriska patienterna inleddes direkt och personal från såväl vår förvaltning som från närsjukvården tillsattes. Vår upplevelse är att denna implementering är avslutad och arbetssättet relativt integrerat. När det gäller barn- och ungdomspsykiatrin kommer implementeringsarbetet att kräva en väsentligt större arbetsinsats och diskussioner pågår kring hur detta arbete ska genomföras. Samverkan kring nationella riktlinjer för beroende- och missbruksvården SKL har sedan september 2009 stöttat landstingets och kommunernas arbete med att implementera de nationella riktlinjerna för beroende- och missbruksvård genom det nationella projektet Kunskap till praktik. Vi har i Halland sedan hösten en överenskommelse för att bygga en struktur för implementeringen. Det finns en överenskommen genomförandeplan och projekt- /processledare är utsedda inom både kommunerna och psykiatrin. 10 (75)

12 FoUU Psykiatrin har under året deltagit i förberedelserna för en ny och gemensam FoUU-verksamhet för hela landstinget Halland. Pga svårighet att rekrytera chef för verksamheten har utvecklingen varit något långsammare än vi hoppats men ser framemot en nystart under I avvaktan på den nya verksamheten har vi påbörjat arbetet att formulera vår egen FoUU-strategi och identifierat vilken inriktning vi önskar att den psykiatriska forskningen har. Kvalitetspris Kvalitetsarbete är viktigt för vår verksamhet. I ett försök att stödja ett mer systematiskt, patientnära och utvärderat utvecklingsarbete instiftade psykiatristyrelsen i april ett kvalitetspris att delas ut till någon av våra enheter. Vårt första kvalitetspris delades ut i december till avd 22 för ett strukturerat arbete med syfte att öka patientens delaktighet i sin vård. Ett hedersomnämnande gick till Vuxenpsykiatriska mottagningen i Kungsbacka för sitt DBTarbete med självdestruktiva unga kvinnor. Avvikelsehantering Avvikelserapportering utgör grunden för analysarbetet avseende risker och händelser av negativ karaktär. Att få en bra rapportering från en uppmärksam personal är avgörande ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Det krävs kunskap och mognad i hela organisationen för att dessa rapporter skall komma till stånd och för att analyserna skall bli verksamma i de förbättringsarbeten som krävs. Till vår hjälp i detta arbete har vi ett bearbetningssystem, Platina. Inom verksamheten finns tre s k objektspecialister, som har i uppdrag att utbilda bearbetare i systemet och vara ett stöd för verksamhets- och avdelningschefer i deras systematiska patientsäkerhetsarbete med utgångspunkt från systemet och den statistik man får fram. Vi vet att endast en del av de inträffade avvikelserna rapporteras, och man har från ledningshåll strategiskt arbetat med att allt fler sådana uppmärksammas och rapporteras. Av nedanstående statistikutdrag framgår hur utvecklingen gått i detta hänseende. Vi ser denna utveckling som positiv. 11 (75)

13 Antal avvikelser rapporterade totalt 2007: : : (75)

14 Avvikelserapporteringen och hantering följs kontinuerligt på såväl enhets- som verksamhets- och förvaltningsnivå, på APT och ledningsmöten. Avvikelserna hanteras dels genom omedelbart vidtagna åtgärder, dels utifrån ett strategiskt perspektiv, med analyser avseende händelseförlopp/orsaker. Vårdrelaterade infektioner Under 2009 gjordes inom heldygnsvården punktprevalensmätningar vid två tillfällen som en del i de årligen återkommande nationella mätningar som SKL samordnar. För Psykiatrin i Halland redovisades inga (0) vårdrelaterade infektioner vid respektive mätning: Av 76 patienter i heldygnsvård hade 0 vårdrelaterade infektioner. Av 68 patienter i heldygnsvård hade 0 vårdrelaterade infektioner. Lex Maria Fördjupade analyser, s k händelseanalyser, görs i samband med anmälan enligt Lex Maria men kan också användas vid avvikelser som är strategiskt viktiga för verksamheten, t ex typ av avvikelser som återkommer ofta men där allvarlighetsgraden inte bedömts som stor, eller avvikelser som, ur ett patientperspektiv får stora, dock ej livshotande, konsekvenser men mycket sällan inträffar. Det finns i verksamheten förvaltningsövergripande rutiner för anmälan enligt Lex Maria. Av denna framgår hur handläggning av ärendet ska göras från 13 (75)

15 avvikelserapportering vidare till verksamhetens interna utredning/händelseanalys till Socialstyrelsens slutgiltiga beslut och återkoppling till verksamheten samt patient/närstående. Under 2009 har 17 anmälningar enligt Lex Maria gjorts till Socialstyrelsen. 13 anmälningar gällde suicid som inträffat i verksamheten, alla i öppen vård. 3 fall handlade om självmordsförsök där chefläkaren bedömde det motiverat att få Socialstyrelsens synpunkter på om eventuella brister i vården förelegat. En Lex Maria-anmälan gjordes med anledning av en händelse med felaktig handläggning av LPT-vård/tvångsåtgärd. Risk- och händelseanalyser Struktur för dessa finns i Socialstyrelsens handbok för risk- och händelseanalyser, uppdaterad Analyserna genererar även förslag på åtgärdsplan. Det finns i förvaltningen idag tre medarbetare som är utbildade i metoden. Planen för 2010 är att utbilda ytterligare ett tiotal för att säkra resursen för riskoch händelseanalyser. Förvaltingsgemensam patientsäkerhetsgrupp Ett förslag till förvaltningsgemensam kvalitetsutveckling inom patientsäkerhetsarbetet presenterades på psykiatrins ledningsgruppsmöte (PLG) i november 2009, och det beslutades där att arbeta enligt förslaget. Gruppen kommer att bestå av medarbetare som arbetar med avvikelsehantering, internutredningar och risk-/händelseanalyser och utgöra en gemensam resurs i hela förvaltningen. Syftet med gruppen är dels att samordna patientsäkerhetsarbetet ur flera aspekter i förvaltningen, dels att aktivt arbeta med risk- och händelseanalyser och bilda analysteam som kan göra analyser på såväl enhets- och verksamhetsnivå som på förvaltningsnivå. 14 (75)

16 15 (75)

17 3. Patientperspektivet Mål: Nöjda och engagerade medborgare Framgångsfaktor 1: Trygg och kompetent bedömning, utredning och behandling Under 2009 har arbetet med att skapa ett gemensamt ledningssystem, och därigenom förvaltningsgemensamma rutiner, fortsatt. Detta är ett grundläggande arbete för att säkra ovan- och nedanstående framgångsfaktor. I samband med förvaltningens införande av VAS har mycket tid lagts på att skapa gemensamma rutiner kring dokumentation, diagnosregistrering, KVÅregistrering och vårdplaner m m; allt detta som ett väsentligt led i patientens omhändertagande. Vårdprogrammet kring sucidprevention har under året implementerats i verksamheten, och särskilda utbildningsinsatser kring psykisk livräddning har erbjudits. Till kursen inbjöds också medarbetare från andra förvaltningar, och vi var glada att välkomna två från sjukvårdsrådgivningen och en från Åsa vårdcentral. De psykiska livräddarna har sedan fått i uppdrag att utbilda sina kollegor inom förvaltningen. På BUP har man under flera år arbetat med att införa en strukturerad telefonintervju som stöd i diagnostisering och uppföljning av behandling (BCFPI). Vi är sedan 2009 också huvudansvariga och stödjer finansiellt en multicenterstudie för utvärdering av detta instrument. Medarbetarnas upplevelser är att detta verktyg ger ett bra stöd för diagnossättande och val av behandling. En akilleshäl för psykiatrin nationellt har varit omhändertagande av patienter med neuropsykiatriska symtom, så även i Halland. Under året har en särskild satsning på denna grupp gjorts, och vi kan glädjande nog se att det gett resultat och på flera håll i länet klarar vi idag vårdgarantin (om en sådan funnits) även för denna patientgrupp. En grupp av medarbetare har utarbetat ett vårdprogram för en mer differentierad utredning som idag ger oss en större möjlighet till ett bättre resursutnyttjande och en mer personligt anpassad utredningsarsenal. Framgångsfaktor 2: God tillgänglighet Vårdgarantin är fortsatt i fokus och vi har under året klarat vårt uppdrag. Under våren har dock ett nytt beslut kommit från regeringen kring en förstärkt vårdgaranti för barn och ungdomar. Tanken är att den ska bli lagstadgad från 1 januari 2011, men redan 2009 finns möjlighet till avrop av stimulansersättning om satta mål uppnås. Vår egen BUP har sedan våren intensivt arbetat med att uppnå den nya förstärkta vårdgarantin utan att kompromissa med kvaliteten. Vid den första nationella mätningen 30 oktober visade det sig att detta arbete redan burit frukt och vi klarade såväl första besök inom 30 dagar (98 %) som fördjupad utredning inom 60 dagar (68 %). Det som var extra roligt var att vi uppnådde dessa resultat trots att vi ur ett kvalitetsperspektiv fortsatt med vår strukturerade telefonintervju som inte får betraktas som ett första besök. 16 (75)

18 Underlaget för redovisning av tillgänglighet är hämtat från två olika system - Click View och Business Objects (BO), som hämtar data från BMS respektive från VAS. Under hösten 2009 har datainsamling från BO gällande tillgänglighet kvalitetssäkrats genom att utdataansvariga utbildat väntetidsrapportörerna, chefer och andra nyckelpersoner i verksamheten så att alla kan läsa och kontrollera sina siffror i BO. Det har införts nya rutiner för registrering och bokning av besök också i syfte att försäkra sig om så tillförlitlig registrering som möjligt. De nya kunskaperna och rutinerna är så pass färska att en uppföljning av hur de praktiskt fungerar inte genomförts ännu - utan sker i början av år Enstaka registrerade väntande som upptäcks i samband med datainsamling beror på fel som kan härledas till de förändringar som genomförts i journalsystem och instrument för datainsamling under året. I vår strävan efter att ständigt förbättra vår tillgänglighet har flera av våra öppenvårdsmottagningar under 2009 installerat och använder Mina vårdkontakter, ett webbaserat verktyg för patienten att elektroniskt och på ett säkert sätt kommunicera med sjukvården. Framfångsfaktor 3: Vänligt, varmt och respektfullt bemötande Vi har nu fått besked om att den nya nationella patientenkäten kommer att genomföras våren 2010 för specialistverksamhet, varför vi avvaktar med egen enkät under 2009 och istället ansluter oss till den nationella uppföljningen. Dock har det i december visat sig att barn- och ungdomspsykiatrin inte kommer att innefattas, varför diskussion kring uppföljning av bemötande och nöjdhet måste ske på annat sätt. Vi har under året sett över våra rutiner kring patient- och närståendes klagomål. En del i detta arbete är utarbetandet av en affisch med information var man vänder sig med klagomål/förbättringsförslag etc, samt att vi på alla mottagningar kommer att ha en brevlåda där dessa förslag kan lämnas helt anonymt om man så vill. Psykiatrin har också under året lanserat sitt första gemensamma informationsmaterial, som vänder sig såväl till patienter/närstående som till presumtiva medarbetare och vårdgrannar. Ett material som vi är mycket stolta över. 17 (75)

19 4. Medarbetarperspektivet Mål: Stolta och engagerade medarbetare Tillgången på kvalificerad personal har under året varierat. Specialistutbildade läkare är en bristgrupp, och vakanssituationer har uppstått som inte gått att omedelbart ersätta. Detta gäller både inom vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin. Erfarna psykologer och specialistutbildade sjuksköterskor är andra grupper som uppvisar brist. De brister som finns har också lett till att vi har varit tvungna att använda oss av bemanningsföretag för att täcka vissa vakanser. En förbättring i rekryteringsläget märks dock både vad gäller specialistutbildade läkare och ST-läkare. Både specialistläkare och ST-läkare har under året rekryterats och fler är intresserade av anställning. Framgångsfaktor 1: Delaktigt (medvetet) medarbetarskap Inom Psykiatrin arbetar samtliga chefer med att förbättra utvecklings- och lönesamtalen och upprätta individuella handlingsplaner. Enheterna har kommit olika långt i detta arbete. Uppföljning av målet att samtliga medarbetare ska ha haft utvecklingssamtal och 80 procent personliga utvecklingsplaner, kommer att ske i uppföljningen av likabehandlingsplanen under vården Arbetet behöver fortsätta med att utveckla innehållet i utvecklingsplanerna för klarare samband med verksamhetens mål. Vi har också genomfört medarbetarenkät Springlife, där vårt dynamiska fokustal ligger på 66, vilket innebär att psykiatrin befinner sig mitt i komfortzonen och det finns en god prognos för värdefullt förbättringsutrymme. De utvecklingsområden som det ska arbetas gemensamt med i hela förvaltningen är målkvalitet och ledarskap. Samtliga avdelningschefer har gjort handlingsplaner för det fortsatta arbetet med de förbättringsområden som finns inom varje enhet. Framgångsfaktor 2: Rätt kompetens som används på ett ändamålsenligt sätt Målet för 2009: 3 procent av budget till utbildning har uppnåtts. Kostnaden för utbildning inkl lönekostnader uppgår till 3,5 procent. Cirka 2,2 procent av den totala disponibla tiden är redovisad som tid för kompetensutveckling vilket är en ökning från föregående år (1,7 procent). Arbetet fortsätter med att bli bättre på att identifiera hur verksamheten ska ersätta olika kompetenser vid rekryteringar. En nulägesanalys av bemanningen har gjorts och är ett steg i det fortsatta arbetet att ha rätt kompetens. Vi följer också upp och utvecklar våra medarbetares kompetenser ur ett verksamhetsperspektiv på ett tydligare sätt än förr. Vi är med i det landstingsgemensamma arbetet med att skapa den nya FoUUverksamheten, bl a genom att vi har en aktiv del i rekryteringsarbetet. 18 (75)

20 Framgångsfaktor 3: God arbetsmiljö Sjukfrånvaron fortsätter att sjunka inom psykiatrin, men målet 5 procent har inte nåtts utan visar vid årets slut 5,6 procent vilket är en avsevärd minskning från föregående år (6,8 procent). Minskning av sjukfrånvaron är ett resultat av ett aktivt rehabiliteringsarbete och en ökad ambition i det förebyggande hälsofrämjande arbetet. Sannolikt har också Försäkringskassans förändrade regelverk medverkat till nedgången. Under året har rehabiliteringsprocessen setts över och arbetet kommer att fortsätta med en uppdatering utifrån Försäkringskassans riktlinjer gällande sjukskrivning. Vi arbetar också på ett aktivt sätt med att förbättra den fysiska arbetsmiljön genom att ha ett samlat grepp på hur det ser ut i våra lokaler över länet. Skyddsronder är en viktig del i att upprätta en god arbetsmiljö vilket genomförs på avdelningsnivå. Likaså kommer det nya samverkansavtalet att föra arbetsmiljöarbetet närmare verksamheten genom att varje samverkansgrupp är tillika skyddskommitté. Under året är 13 arbetsskador anmälda. Av dessa återfinns nio inom psykiatrin norr. Av de anmälda arbetsskadorna i norr är sju relaterade till våld/hot om våld. Välarbetade rutiner finns gällande våld/hot om våld samt omhändertagande av personal som utsatts för våld/hot om våld. I Springlife framkom att 75 procent upplever sig inte varit utsatta för våld/hot om våld. Samtliga chefer arbetar aktivt för att förhindra arbetsskador. Man har inom olika delar av verksamheten kommit olika långt i arbetet med att hantera och följa upp arbetsskador samt förbättring av arbetsmiljön för att förhindra skador. Anmälan av tillbuden uppgår till 72 anmälda varav 48 återfinns inom psykiatrin i södra länsdelen. Tillbudsanmälningar ger möjlighet att förebygga arbetsskador. Den stora skillnaden på tillbudsanmälningarna kan bero på att inom psykiatrin i norr har gjorts åtgärder för att förbättra uppföljning, kunskap och tolkning av vad som är tillbud. I det fortsatta arbetsmiljöarbetet kommer rutiner att förtydligas. Som ett led i denna förbättring kommer arbetsskador och tillbud under början av nästa år att skötas inom den egna förvaltningen. 19 (75)

21 5. Process-/utvecklingsperspektivet Mål: God vård och hälsa Framgångsfaktor 1: Förvaltningsövergripande evidensbaserade vårdprocesser och vårdprogram I januari fastställde psykiatristyrelsen vårt första gemensamma vårdprogram - länsövergripande och åldersobundet. Vårdprogrammet för suicidprevention har under året införts i hela förvaltningen. Vårdprogrammet utgör ett grundläggande stöd för tydliga, ändamålsenliga rutiner i vården av berörda patienter och för fortsatt kompetensutveckling med syfte att förbättra vårdkvalitet och patientsäkerhet. Vår bild är att vårdprogrammet har inneburit att medarbetarna fått en ökad medvetenhet och kunskap inom området och att programmet gett dem goda verktyg för bedömningar och vidare åtgärder. Under våren 2010 kommer införandet och användningen av vårdprogrammet följas upp med en internrevision, då en enhet per verksamhet ska granskas. Vårdprogrammet för omhändertagande av patienter med en psykosproblematik togs i oktober av psykiatristyrelsen. Efter detta inleddes ett arbete att se över hur vårt vårdutbud för denna grupp behöver anpassas för att kunna ge en enhetlig och jämlik vård över hela länet. Arbetsgruppens uppfattning är att det inte krävs några ökade resurser men kanske en anpassning av hur resurserna används och är fördelade. Förvaltningens gemensamma, åldersobundna ätstörningsenhet är i drift sedan den 1 juni, och hela gruppen har avslutat sin högskoleutbildning. I samband med start har även denna enhet fått ett uppdrag att formulera ett gemensamt vårdprogram. Under årets första månader har också arbetet kring utformningen av länets beroendevård fortsatt. Dessvärre har vi pga sjuksköterskebrist varit tvungna att flytta våra vårdplatser från Getteröns behandlingscenter. Under juni månad fick vi en rapport från Socialstyrelsen med svidande kritik kring den verksamhetvi bedrivit på Getterön, varför psykiatristyrelsen i slutet av augusti beslutade om en permanent förflyttning av denna verksamhet till psykiatriska kliniken i Varberg. Under senvåren och sommaren har vårt arbete med implementeringen av nationella riktlinjer för beroendevården formaliserats, och ett gemensamt avtal för landstinget och de sex kommunerna har skrivits med SKL. Projektledare är utsedda och projektplan utformad. Det landstingsövergripande uppdraget kring neuropsykiatri har dessvärre inte av flera skäl kommit igång. Vi har själva haft en försenad process kring vårt interna omhändertagande, samt att bedömningen gjorts att det krävs en extern projektledare som inte kunnat rekryteras. 20 (75)

22 Framgångsfaktor 2: Information och utbildning till patienter och närstående Arbetet med att stärka fokuset på utbildning till patienter och närstående har Initierats, och uppföljning kring detta område kommer att ske vid utvärderingen av styrkortet (se medföljande bilaga). Framgångsfaktor 3: Minimal miljöpåverkan Förvaltningen fortsätter med vårt miljöarbete. Vi har börjat arbeta med gemensamma mål och rutiner kring detta och har en mycket aktiv grupp bestående av en miljösamordnare och ett antal miljöombud som engagerat driver arbetet ute i verksamheterna. En uppföljning av arbetet finns längre fram i bl a avsnittet kring miljöpolicy och uppföljning av styrkortet. 21 (75)

23 6. Ekonomiperspektivet Mål: Stark ekonomi Framgångsfaktor 1: Ekonomin ska styras och följas upp En mall är framtagen för att följa kostnader per besök och vårdplats, denna är redovisad för PLG. Utdata från VAS och ekonomisystemet håller på att kvalitetssäkras och valideras. Årets budgetavvikelse egen drift exkl LRV-vård är ett överskott på knappt 4 mkr, alltså är målet nått med budget i balans. Framgångsfaktor 2: Väl fungerande ekonomistyrning/stöd Ekonomicontrollern deltar vid PLG-möten varje månad. Där redovisas periodens ekonomi och vårdprestationer. Dessutom medverkar controllern en gång i månaden i verksamhetens ledningsgrupper. HSU-uppdraget 2009 kring utarbetandet av en ny ersättningsmodell för psykiatrin avbröts på landstingets uppdrag hösten Förvaltningen har beslutat ta fram en intern ersättningsmodell och under 2010 använda modellen och jobba med en skuggbudget. Framgångsfaktor 3: Kostnadskontroll Produktionen av öppenvårdsbesök ligger på samma nivå som 2008, antalet anställda är något färre vilket skulle tyda på att produktiviteten har ökat. Några händelser/förändringar som försvårar jämförelsen mellan är förvaltningens införande av ett nytt journalsystem, som under våren tagit resurser från patientarbetet under utbildningstiden och införandefasen. Vidare har öppenvårdsresurser överförts till heldygnsvården vid Vuxenpsykiatriska kliniken i Halmstad. Man har idag dessutom en mindre gruppverksamhet som därigenom genererar förre besök jämfört med Personalkostnadsutvecklingen jämfört med 2008 är 6,3 %, alltså högre än målet på 4 %. Ökning utöver 4 % förklaras delvis av helårseffekten av vårdplatsökningen på PIVA Varberg (öppnade december 2008) och personalförstärkningen vid BUPmottagningen Kungsbacka. Under året har förvaltningen tagit fram resursdata/bemanning per enhet, för att ha detta som grund för kommande standardiserad resursfördelning. 22 (75)

24 Ekonomi och prestationsredovisning Vårdproduktion Psykiatrin gick över från BMS-journalen till VAS under maj månad. Före VAS använde förvaltning Qlick-view för analys och rapportering. Nu efter VASinförandet använder vi det landstingsgemensamma verktyget BO (Business objects). Detta innebär i införandefasen en viss osäkerhet i datafångst, registrering, rapportuttag och definitioner jämfört med BMS/Qlick-view. Ätstörningsenhetens organisatoriska tillhörighet har ändrats under året från vuxenpsykiatrin till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det blir problem med jämförelsetal bakåt i tiden då verksamhetens besök redovisas under vuxenpsykiatrin. Verksamhetens besök redovisas i årsbokslutet under BUP. Den positiva utvecklingen med mer öppenvårdsverksamhet inom BUP fortsätter. Läkarbesöken har ökat med +27 % (varav ätstörning 15 %) jämfört med 2008, även dagsjukvårdsbesök +134 % (varav ätstörning 121 %) och sjukvårdande behandlingar +35 % (varav ätstörning +25 %) har ökat. Verksamheten klarade att uppnå SKL:s första mätning av den förstärkta vårdgarantin under hösten. Denna insats är en av förklaringarna till de ökade vårdvolymerna. Inom heldygnsvården redovisas en liten minskning av vårddagar jämfört med Inom vuxenpsykiatrin redovisas fler vårdtillfällen totalt (4 % fler jämfört 2008), kliniken i Halmstad redovisar färre vårdtillfällen -9 % och kliniken i Varberg en ökning med 16 %. Antalet vårddagar har totalt ökat med knappt +15 %. Nästan hela ökningen har skett vid Varbergskliniken. PIVA vid kliniken i Varberg öppnade 4 nya vårdplatser i december 2008, vilket bidrar till de ökande vårdvolymerna. Medelbeläggningen har ökat vid kliniken i Varberg (exkl avd 21) från 71 % 2008 till 85 % Beläggningen i Halmstad ligger på samma nivå (73 %) som Avd 21 vid kliniken i Varberg, där främst LRV-patienter vårdas, har varit fullbelagd hela året. Den beräknade medelvårdtiden har ökat vid båda klinikerna; Varbergskliniken exkl avd 21, 8,6 vårdagar 2008 till 9,9 vårddagar 2009 och motsvarande siffror för Halmstadskliniken är 8,0 vårddagar 2008 till 8,9 vårddagar Antalet läkarbesök har minskat med knappt -4 % (varav ätstörning -3 %). Minskningen av antalet läkarbesök exkl ätstörningsverksamheten har skett vid verksamheten i södra länsdelen -4 %, verksamheten i norra länsdelen redovisar samma antal besök som En förklaring till den minskade mängden läkarbesök i södra länsdelen har troligen sitt ursprung i en snabbt tillkommen läkarbrist inom öppenvården. 23 (75)

25 Sjukvårdande behandlingar har minskat med knappt -8 % (varav ätstörning -6 %) jämfört med Hela minskningen har skett vid mottagningarna i södra länsdelen, beroende på ett nytt arbetssätt inom hela kliniken (mindre gruppverksamhet), och att resurser har förts till heldygnsvården från öppenvården. Ekonomi Psykiatristyrelsen redovisar ett resultat på -19,1 mkr och avvikelse mot budget med -16,1 mkr. Hela underskottet redovisas under regionvårdskostnader vuxenpsykiatri (LRV-patienter) - 20,0 mkr, egendrift och valfrihetsvård redovisar ett överskott på 3,9 mkr. Styrelsen tar i anspråk 3 mkr av det egna kapitalet vilket ger två ekonomiska resultatbegrepp, årets resultat (intäkter minus kostnader) och avvikelse mot budget (budgetavräkning) se tabell nedan. Det extra tillskottet på 3 mkr finansierar extra kostnader för VAS-införandet och satsning på kompetensutveckling inom ätstörningsområdet. Resultat Budgetredovisning utfall utfall budget bu-diff jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec Nettokostnad egen drift 410,9 410,9 414,8 3,9 Nettokostnad regionvård 39,6 39,6 19,6-20,0 Hsu-ersättning -431,4 Totalt 19,1 450,5 434,4-16,1 BUP BUP exkl köpt vård har en budget i balans (+1,5 mkr). Överskott på intäktssidan (+5,4 mkr), budgetöverskottet kommer från ersättning för utomlänspatienter och ersättning för asylsökande. Andra halvårets intäkter har halverats jämfört med årets sex första månader. Fortsätter denna trend kommer intäkterna att halveras Kostnadssidan redovisar ett budgetunderskott (-3,9 mkr). Underskottet finns på personalområdet, främst läkare, där man har ökat anställningarna och använt hyrläkare för att täcka upp vakanser och sjukskrivningar. Vidare har mottagningen i Kungsbacka ökat sin bemanning för att klara vårdbehovet i kommunen. Även arbetet med att som pilot utveckla SKL:s databas för registrering av tillgänglighet har drivit på kostnadsökningen. Denna har delvis finansierats av landstingsstyrelsen. Under våren infördes VAS på kliniken. Även detta har inneburit ökade personalkostnader för kliniken. 24 (75)

26 Vuxenpsykiatri Vuxenpsykiatrin exkl regionvård redovisar ett budgetunderskott med - 9,2 mkr. Intäkterna ger överskott på 1,3 mkr. Utfallet har minskat med knappt en 1 mkr jämfört med Minskningen har skett vid kliniken i Varberg. Personalkostnaderna har ökat med 4 % och jämfört med budget ett underskott på -2,6 mkr. Underskottet har till största delen uppkommit pga VAS-införandet Vidare har båda klinikerna haft höga kostnader för extravak under hösten. Övriga kostnader för vuxenpsykiatrin redovisar ett budgetunderskott på -7,9 mkr. Det är kostnader för hyrläkare som står för hela underskottet (kostnad ,5 mk och ,2 mkr). Det är kliniken i norra länsdelen som står för hela ökningen (2008 0,4 mkr och ,7 mkr). Köpt vård Kostnader för den köpta vården, både remitterad och valfrihetsvård, blev 52,3 mkr, vilket är en ökning med 2,5 mkr jämfört med 2008 och en avvikelse mot budget med -20,8 mkr. Kostnaderna för valfrihetsvården har minskat med 8,0 % eller 0,9 mkr. Hela minskningen har skett inom vuxenpsykiatrin. I år ger fastpris-avtalet med VGR en negativ ekonomisk effekt pga att vi har köpt mindre vård än vad än genomsnitt de senaste åren. Regionvården för vuxenpsykiatri har ökat med 2,5 mkr, se tabell nedan. Kostnadsökningen har avstannat jämfört med åren utfall07 utfall08 utfall09 bu09 diff ökn Regionvård söder % Regionvård norr % Regionvård totalt % Bup köpt vård % Valfrihetsvård % Köpt vård totalt % Under 2009 har det vårdats i snitt 17 patienter vid regionvården ( patienter, patienter och patienter). Dessa patienter har förbrukat vårddagar en ökning +7% jämfört med Antalet köpta vårddagar vid Enskilda sjukhem har minskat -27% jämfört med Köpt vård för BUP har ökat med knappt 1,0 mkr jämfört med 2008 och ger ett budgetunderskott på -2,2 mkr. Ökningen beror på ökat antal placeringar på behandlingshem. Handläggningsöverenskommelse som har slutits mellan landsting och kommun har inneburit, att BUP i högre utsträckning är med att finansiera kommunernas placeringar på behandlingshem. 25 (75)

27 Gemensamma kostnader Gemensamma kostnader exkl valfrihetsvård redovisar ett överskott på 11,7 mkr. Överskottet består av ej fördelade utvecklingsmedel som under 2009 har finansierat driftunderskott i den egna verksamheten. Vidare redovisas budgetförstärkningen på 3,0 mkr från det egna kapitalet bankboken under förvaltningsgemensamma kostnader. Rehabprojektet har haft en bruttokostnad under 2009 på 0,4 mkr (främst personalkostnader), vilket har finansierats av motsvarade Miltonpengar på intäktssidan, alltså ej resultatpåverkande. Totalt har det investerats utrustning för 7,7 mkr. De största investeringarna är utrustningsinvesteringar vid kliniken i Varberg och investeringar i samband med VAS-införandet (digital diktering och it-utrustning). 26 (75)

28 27 (75)

29 7. Landstingsgemensamma policys Handikappolitiskt program Det handikappolitiska programmet bygger på landstingsfullmäktiges övergripande mål: god hälsa, nöjda och engagerade medborgare, god vård samt stolta och engagerade medarbetare. Dessa samt psykiatrins fyra perspektiv i det balanserade styrkortet kan alla associeras till funktionsnedsättning. De områden som är särskilt viktiga att lyfta fram inom psykiatrin är: Brukarinflytande i kvalitetsarbetet - t ex att brukarrepresentant medverkade med intervjuer om patienternas upplevelse av kvalitetsarbete på avd 22 i Varberg och att inom den psykiatriska öppenvården i Varberg har brukarorganisationer, psykiatrin, kommunen och Röda korset tillsammans planerat och genomfört närståendeutbildning. Nybyggda och ombyggda vårdavdelningar - utomhusmiljö och administrationslokaler vid psykiatriska kliniken i Varberg. Lokalerna är planerade och utformade ur tillgänglighetsperspektiv. Flera om- och nybyggnationer planeras i psykiatrin både för att förbättra tillgängligheten men också för att skapa trygg och säker vårdmiljö för både patienter, personal och besökare. Suicidpreventionsprogram där implementering och utbildning bidrar till bättre förståelse för psykiskt relaterad ohälsa och funktionsnedsättning. Vårdprogrammet för suicidprevention är framtaget tillsammans med SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd). Som ett led i implementering av vårdprogrammet har personalen inom psykiatrin och närsjukvården utbildats i Livräddning vid suicidalitet. Användning och förskrivning av kognitiva hjälpmedel till personer med psykisk och/ eller kognitiv funktionsnedsättning. Kunskapen om hjälpmedel och intresse för förskrivning har ökat inom både vuxen- och barnpsykiatri. Arbetsterapeutens roll och funktion för att bedöma behov av hjälpmedel, förskriva hjälpmedel och för bedömning av aktivitetsförmåga har uppmärksammats i ökande omfattning. Det leder också till tydligare kravspecifikationer vid rekrytering. Specifika behov för personer med kognitiva och eller psykiska funktionsnedsättningar behöver kontinuerligt uppmärksammas. Kunskaper om levnadsvillkor, rehabilitering/habilitering, bestående eller övergående funktionshinder finns tillgängliga genom bl a vårdprogrammen inom psykiatrin. Vårdprogrammen som tagits fram år 2009 är vårdprogram för suicidprevention och vårdprogram vid psykossjukdom. För allmän information och rådgivning till personal och verksamheter inom psykiatrin vid behov av förbättringar används handikappverksamhen inom närsjukvården som resurs. 28 (75)

30 Miljöpolicy Psykiatrin i Halland erbjuder vård och rehabilitering för de hallänningar - barn, ungdomar och vuxna - som behöver specialistpsykiatri. Vårdens inriktning är öppenvårdsbaserad, vilket kan innebära att vård bedrivs på mottagning, i patientens bostad eller inom slutenvården. Förvaltningen är länsövergripande och samverkar med vårdgrannar inom primärkommunerna i Halland. Organisation och arbetsmodell innebär att personalen reser mycket i tjänsten, vilket gör att utsläpp till luft i samband med tjänsteresor är den viktigaste miljöaspekten för förvaltningen. Förvaltningen har under året satt upp som mål att till år 2010 ska 50 % av leasingbilar vara miljöbilar och år % miljöbilar. Under hösten 2009 skickades det ut en enkät om tillgång till videokonferensutrustning och användandet av det. Inkomna antalet svar var så lågt att det inte går att göra någon utvärdering av det. Antalet miljöombud är 23 stycken och täcker i stort sett alla verksamheter. Vatten-, värmeenergi- och elanvändning Huvuddelen av psykiatrins verksamhet bedrivs i landstingets fastigheter där även andra förvaltningar har verksamhet. Energi- och vattenanvändningen kan därför inte redovisas. Transporter Det öppenvårdsbaserade arbetssättet innebär att antalet körda mil i tjänsten med fordon är stort, men har ändå en positiv trend ur miljöhänseende. Antalet körda mil har minskat med mil till körda mil år Detta har gett ett minskat utsläpp av Co2 med 77,2 ton. Även transporter med egen bil i tjänsten har minskat med mil till körda mil år Detta har gett ett minskat utsläpp av Co2 med 27,1 ton. Antalet körda mil med hyrbil år 2009 var mil, vilket gav ett utsläpp på 35,7 ton Co2. Förvaltningen har 33 leasingbilar varav 12 är miljöbilar. Antalet resor med flyg för år 2009 går ej att få fram, där emot har Co2 utsläpp från flygresor minskat med 13 ton till 11 ton. Resursförbrukning Psykiatrins förbrukning av kemisk-tekniska produkter, med innehåll som behöver redovisas i miljöredovisning, är liten, endast några liter. Lustgas används inte i verksamheterna. 29 (75)

31 Upphandling/Inköp Förvaltningen har inga egna riktlinjer vid upphandling/inköp utan följer Landstinget Hallands riktlinjer. Vid kassering av läkemedel följs landstingets rutiner. Miljöutbildning Miljöutbildning har under 2009 bestått av miljödag på Löftadalens Folkhögskola med 6 deltagare (48 timmar) och miljöombudsträff i Halmstad med 6 deltagare (48 timmar). Informationspolicy PsH har en informatör anställd sedan hösten 2008, vilket har förbättrat den interna och externa informationsspridningen betydligt. Vi har inte tagit fram någon egen informationsstrategi eller någon informationsplan för extern och intern information, utan följer landstingets övergripande riktlinjer för information och kommunikation. Extern information I PsH har vi under året tagit fram ett gediget informationsmaterial i broschyrform om verksamheten, om arbetssätt och om olika diagnoser, som bland annat riktar sig till allmänheten, presumtiva medarbetare och patienter. Vi har på eget initiativ förekommit i massmedia i bland annat följande frågor: Vårdprogram för suicidprevention, PsH:s årsredovisning för 2008, gemensam ätstörningsvård, nya lokaler för avdelning 23 på kliniken i Varberg, forskning på BUP, PsH:s kvalitetspris, BUP:s lyckade satsning på tillgänglighet, konferens om rättspsykiatri i Varberg (Nät-rom) och en konferens om neuropsykiatriska funktionshinder i Varberg (Klara, färdiga gå). Chefer på olika nivåer har fått råd och stöd av informatören i hur man bemöter media och hjälp med att utarbeta pressmeddelanden, insändarsvar samt svar till patienter och anhöriga. Den externa informationen på har förbättrats, framför allt för de ungdomspsykiatriska mottagningarna, den nyinrättade länsövergripande Ätstörningsenheten samt den nya organisationen för Psykiatrin i södra Halland. Intern information Vi har under 2009 påbörjat arbetet med att göra den interna hemsidan lättillgänglig och enhetlig, samt att presentera ledningssystemet på ett överskådligt sätt för personalen. I personaltidningen Ginsten har PsH förekommit i ett flertal reportage. 30 (75)

32 Det balanserade styrkortet samt de handläggningsöverenskommelser och vårdprogram som tagits fram under året har givits en tilltalande layout och spridits till all personal. Information om VAS-införandet och den nya patientdatalagen har tagits fram och spridits i verksamheten. FoU-policy Inom BUP bedrivs ett forskningsprojekt av en disputerad överläkare och en psykolog, som handlar om att kvalitetssäkra en datoriserad telefonintervjumetod. De två disputerade vårdutvecklarna (psykologer) inom BUP arbetar dessutom med projektvärdering och handledning i samarbete med FoUUavdelningen i Halmstad resp närsjukvården. Inom VuPN pågår en läkemedelsstudie och några behandlingsstudier som bl a gäller motiverande samtal och anhörigstöd, där man inte tagit hjälp av FoUUenheten. Enheten har däremot varit behjälplig med att sammanställa en patientenkät. Det är fr a läkare och psykologer som bedriver forskning inom VuPN. Inom VuPS pågår flera olika behandlingsstudier, bl a vad gäller psykopedagogisk intervention och dialektisk beteendeterapi, och i några av dessa har man tagit hjälp av FoU vad gäller statistisk bearbetning av data. Man håller också på med en utvärdering av rehab-projektet som genomfördes för några år sedan. Inom VuPS deltar flera yrkeskategorier förutom läkare och psykologer i forskningsprojekt, t ex sjuksköterskor, skötare och sjukgymnaster. Vår chefläkare har varit delaktig i att ta fram verksamhetsplanen för den nya sammanslagna FoUU-enheten. Kvalitetspolicy Psykiatrin i Halland har ingen egen kvalitetspolicy. Vi arbetar i dagsläget med styrkort och strävar efter att leva upp till vår vision: Psykiatrin i Halland - i ständig förbättring! Säkerhets- och informationssäkerhetspolicy PsH avsätter resurser till säkerhets- och informationssäkerhetsarbetet genom en nyinrättad tjänst (sedan 2008) som IT-strateg och informationssäkerhetssamordnare, samt genom att köpa en tjänst på 20 % från landstingskontoret för säkerhetssamordnararbetet. Gällande lagar och föreskrifter, bl a vad gäller informationssäkerhet har under året lagts in i psykiatrins ledningssystem. PsH är i färd med att uppdatera dokument för ansvar och befogenheter, i sitt ledningssystem. 31 (75)