Årsuppföljning Vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri

Transkript

1 Årsuppföljning 2010 Vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri

2 2 (67)

3 Innehållsförteckning Inledning, sammanfattning och analys av Ledning och styrning Allmänt utvecklingsarbete för förvaltningen. - Kvalitetsledningssystem... - Handläggningsöverenskommelser... - FoUU... - Kvalitetspris. - Avvikelsehantering... - Vårdrelaterade infektioner - Lex Maria.. - Risk- och händelseanalyser... - Förvaltningsgemensam patientsäkerhetsgrupp. - Psykiatrins balanserade styrkort Patientperspektivet. 4. Medarbetarperspektivet.. 5. Process-/utvecklingsperspektivet Ekonomiperspektivet.. 7. Landstingsgemensamma policys 8. Framtid... Sid Bilagor: Ekonomi, produktion Personalstruktur Internkontrollplan Miljöredovisning Årsuppföljning balanserat styrkort 2010 Tillgänglighet Remiss och utförda nybesök 3 (67)

4 4 (67)

5 Styrelsen för Psykiatrin i Halland - Årsbokslut 2010 Inledning, sammanfattning och analys av 2010 Psykiatrin i Halland har under 2010 fortsatt sitt arbete mot ett mer strukturerat och standardiserat arbetssätt, en resa som kommer att pågå flera år till. Vår upplevelse är dock att vi nu är på god väg med våra vårdprogram, fokus på diagnostisering och ökad tillgänglighet. Vi har under året haft ett fortsatt fokus på produktivitet och prövat ett system för viktade besök, både som ett stöd för den enskilda medarbetaren men också som underlag vid en framtida förändring av ersättningssystemet års besöksstatistik visade att detta fokus ger resultat, och för första gången passerar förvaltningen besök (drygt för att vara mer exakt). Vi har också under året haft en ökad beläggningsgrad inom vår heldygnsvård, och vid analys av detta har vi svårt att ge något entydigt svar på varför. Tillgängligheten är ett prioriterat område och arbetet med detta har, inte minst för barn- och ungdomspsykiatrin, varit intensivt under året. Under hösten bidrog såväl vuxenpsykiatrin som barn- och ungdomspsykiatrin till att Landstinget Halland fick del av vårdgarantipengarna. Även när det gäller arbetet med neuropsykiatri går detta framåt, och den bild vi har är att vi i nuläget ligger långt framme nationellt. Vi ser dock att det i framtiden kan uppstå ett behov av tydligare prioriteringar kring arbetet med dessa funktionshinder. Patientsäkerhet och arbetet med avvikelser är också ett fokusområde, och vi är glada över att vi under hösten kunnat erbjuda ett antal medarbetare en ordentlig utbildning i risk- och händelseanalyser. Förvaltningen har också skapat en patientsäkerhetsgrupp, som är vårt stöd i det kontinuerliga arbetet för förbättrad säkerhet i vården. Samverkan med såväl vårdgrannar (inom och utanför landstinget) och brukare har alltid varit viktigt för oss i psykiatrin. När det gäller brukarsamverkan så har vi under året med glädje följt bildandet av Hallandsrådet, ett gemensamt råd med de flesta av våra brukarföreningar. Tack vare detta har vi nu ännu större möjlighet att använda brukarnas kompetens som utbildare, utvärderare och granskare på ett strukturerat och arvoderat sätt. När det gäller samverkan 5 (67)

6

7 1. Ledning och styrning Psykiatrin i Halland fortsätter oförtrutet sitt arbete med att få styrkortet som ett stödjande verktyg i arbetet med målorientering. Vi fortsätter vårt arbete med att ta fram alltmer SMARTa (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta) mål för verksamheten, en utmaning som kommer fortsätta ett antal år, då vi inte har en riktig vana vid mätningar och utdatahantering. I vårt försök att vara proaktiva i utvecklandet av nya ersättningsmodeller för psykiatrin, har vi under året prövat viktade (anpassade viktningar utifrån tidsåtgång/tyngd i gjord insats t ex besök, utredning) besök i vår öppenvård. Detta både för att ge våra medarbetare en rimlig utgångspunkt vid mätning av produktivitet samt ett bättre sätt att beskriva vårdens innehåll och på detta sätt bidra med faktaunderlag inför en eventuell framtida prestationsersättning. Målrelaterad och kvalitetsfokuserad ersättning har varit något vi arbetat för, och under hösten togs det fram ett förslag på målrelaterad ersättning från förvaltningen själva. Hur arbetet med detta går blir intressant att följa Ledningssystemet för förvaltningen sjösattes under 2010 och beskrivs mer nedan. 2. Allmänt utvecklingsarbete för förvaltningen Nedan beskriver vi en del generellt utvecklingsarbete som pågått inom förvaltningen under Vi vill samtidigt lägga en del information i anknytning till vår beskrivning utifrån de fyra styrkortsperspektiven och vår uppföljning av dessa, vilket kan göra att vissa delar delvis eller med annan vinkling återkommer senare i vår årsrapport. Kvalitetsledningssystem 2010 kompletterades ledningssystemet för Psykiatrin i Halland, så att det idag följer Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2005:12. Under sommaren 2010 publicerades därför ledningssystemet i sin helhet på Lina. Ledningssystemet är ett levande system, som kontinuerligt följs upp och utvärderas. Under 2010 har det t ex gjorts en intern revision av vårdprogrammet för suicidprevention. Revisionen visade att implementeringen och utbildningen i detta vårdprogram har fungerat bra. Denna mall för revision kommer fortsättningsvis att användas vid revision och uppföljning av andra delar av vårt ledningssystem, där den kan appliceras. Nätverket för ledningssystem fortsätter att träffas kontinuerligt och att verka för ett i möjligaste mån landstingsövergripande ledningssystem. Ledningens repre-sentant och informationssäkerhetssamordnare har deltagit på dessa möten. Under året har även ett nyhetsbrev om ledningssystemet tagits fram. 7 (67)

8 Det är tänkt att nyhetsbrevet ska komma ut 3-4 gånger per år till samtliga medarbetare i förvaltningen med de viktigaste nyheterna. Handläggningsöverenskommelse Sommaren 2010 följdes handläggningsöverenskommelsen mellan specialistpsykiatri för vuxna och närsjukvård/vårdval upp genom en omfattande enkät. Denna visade kort att de som kände till överenskommelsen använde den och var positiva. Tyvärr var det många i vårdvalet som inte kände till den alls eller tillräckligt. Implementeringen har tydligen inte lyckats fullt ut. Många kloka synpunkter på delar som borde ändras eller kompletteras kom in. Även de delar som helt saknades, t ex missbruk/beroendevård och neuropsykiatriska funktionshinder kommenterades. I avvaktan på regionbildningen beslöts att vi skulle vänta med revideringen till efter årsskiftet. Under 2011 kommer således en ny version av överenskommelsen med nödvändiga kompletteringar och ändringar. En plan för bättre implementering bör även tas fram. FoUU Inom Psykiatrin i Halland har även under 2010 bedrivits forskning och utveckling inom många olika vård-, stöd- och behandlingsformer. 43 personer från sex olika yrkeskategorier har varit involverade i forskning, vilket motsvarar cirka 7 % av vår personal. För oss är det viktigt att fortsätta arbetet med att fler medarbetare får möjlighet att förkovra sig och att bidra till vårdens utveckling, parallellt med sitt kliniska arbete. Verksamhet Läkare Psykolog Kurator Sj.gymn Sjuksköterska Skötare Summa VuPS VuPN BUP Staben Summa Kvalitetspris Psykiatrin i Halland delar sedan 2009 ut ett kvalitetspris inom förvaltningen för att stimulera till ett ständigt förbättringsarbete i vardagen års pristagare blev BUP i Kungsbacka och de får priset för ett strukturerat och systematiskt utvecklingsarbete med fokus på psykopedagogiska insatser och gruppverksamhet. Styrelsen delade just detta år också ut ett hederspris till Triageverksamheten i södra Halland för ett nytänkande och patientcentrerat arbetssätt med hög tillgänglighet och bibehållen kvalitet. Avvikelsehantering Avvikelserapportering utgör grunden för analysarbetet avseende risker och händelser av negativ karaktär. Att få en bra rapportering från en uppmärksam personal är avgörande ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Det krävs kunskap och mognad i hela organisationen för att dessa rapporter ska komma till stånd och för att analyserna ska bli verksamma i de förbättringsarbeten som krävs. Till 8 (67)

9 vår hjälp i detta arbete har vi ett bearbetningssystem, Platina. Inom verksamheten finns tre s k objektspecialister, som har i uppdrag att utbilda bearbetare i systemet och vara ett stöd för verksamhets- och avdelningschefer i deras systematiska patientsäkerhetsarbete med utgångspunkt från systemet och den statistik man får fram. Vi vet att endast en del av de inträffade avvikelserna rapporteras, och man har från ledningshåll strategiskt arbetat med att allt fler sådana uppmärksammas och rapporteras. Av nedanstående statistikutdrag framgår hur utvecklingen gått i detta hänseende. Avvikelserapporteringen och -hanteringen följs kontinuerligt på såväl enhetssom verksamhets- och förvaltningsnivå, på APT och ledningsmöten. Avvikelserna hanteras dels genom omedelbart vidtagna åtgärder, dels utifrån ett strategiskt perspektiv med analyser avseende händelseförlopp/orsaker. Avvikelserapportering, antal avvikelser per enhet - Landstinget Halland\PSH Antal rapporterade avvikelser, totalt: (67)

10 Rapporterade avvikelser antal per kategori - Landstinget Halland\PSH Merparten av avvikelserna är kategoriserade - patient. Rapporterade avvikelser antal per kategori - patient Landstinget Halland\PSH De områden som fortfarande sticker ut är behandling/omvårdnad och dokumentation, dock har antalet avvikelser här sjunkit i antal. Vårdrelaterade infektioner Under 2010 gjordes inom heldygnsvården punktprevalensmätningar vid två tillfällen som en del i de årligen återkommande nationella mätningar som SKL samordnar. Av 87 patienter i heldygnsvård hade 1,1 % vårdrelaterade infektioner. När det gäller höstens mätning har vi i psykiatrin inte fått något resultat. 10 (67)

11 Lex Maria Fördjupade analyser, s k händelseanalyser, görs i samband med anmälan enligt Lex Maria men kan också användas vid avvikelser som är strategiskt viktiga för verksamheten. Det handlar om avvikelser som återkommer ofta men där allvarlighetsgraden inte bedömts som stor, eller avvikelser som ur ett patientperspektiv får stora, dock ej livshotande, konsekvenser men mycket sällan inträffar. Det finns i verksamheten förvaltningsövergripande rutin för anmälan enligt Lex Maria. Av denna framgår hur handläggning av ärendet ska göras från avvikelserapportering vidare till verksamhetens interna utredning/händelseanalys till Socialstyrelsens slutgiltiga beslut och återkoppling till verksamheten samt patient/närstående. Under 2010 har 19 anmälningar enligt Lex Maria gjorts till Socialstyrelsen, 10 anmälningar gällde suicid som inträffat i verksamheten, alla i öppen vård. Risk- och händelseanalyser Struktur för risk- och händelseanalyser finns i Socialstyrelsens handbok för risk- och händelseanalyser, uppdaterad Analyserna genererar även förslag på åtgärdsplan. En högskoleutbildning (uppdragsutbildning) i riskhantering har genomförts hösten 2010 i psykiatrins regi genom Borås Högskola med utbildningsplatser även tillgängliga för annan personal i landstinget. Det finns idag cirka 10 medarbetare inom Psykiatrin i Halland som är utbildade i metoden. Förvaltningsgemensam patientsäkerhetsgrupp En förvaltningsgemensam patientsäkerhetsgrupp finns sedan ett år tillbaka. Gruppen deltog i början av 2010 på den nationella patientsäkerhetskonferensen och har därefter utvecklat sitt arbete utifrån gruppens uppdrag. Psykiatrins balanserade styrkort Det balanserade styrkortet är utformat utifrån följande fyra perspektiv: Patient, Medarbetare, Process och Utveckling samt Ekonomi. Under varje perspektiv finns framgångsfaktorer och mått. Det balanserade styrkortet är plan för internkontroll för psykiatrin, och kompletteras med en handlingsplan där åtgärder vid interkontroll anges. Resultaten sammanfattas i en bilaga till årsrapporten. 11 (67)

12 3. Patientperspektivet Mål: Nöjda och engagerade medborgare Framgångsfaktor 1: Trygg och kompetent bedömning, utredning och behandling Under 2010 fortsatte psykiatrin att fokusera på diagnos, läkarbedömning och vårdplan. Måluppfyllelsen gällande diagnos och läkarbedömning är positiv, men det behövs förbättringar i hur vårdplaner dokumenteras i VAS. Planeringen som görs under behandling dokumenteras fortfarande under flera sökord. Psykiatrin har genomfört två seminarier om suicidprevention riktade till räddningstjänst, kommunens personal och andra förvaltningar inom landstinget. BUP har under hösten anställt sjuksköterskor till BUP-linjen, som startar i januari Dessa sjuksköterskor kommer att genomföra BCFPI-intervjuer samt boka besökstider inom BUP och på detta sätt ge en snabb och kompetent bedömning för snabbare handläggning inom BUP. Framgångsfaktor 2: God tillgänglighet Målsättningen under året var att alla remisser skulle resultera i en personlig bedömning till 100 %. Det saknas fortfarande 33 % som enligt våra uppföljningssystem inte är personligt bedömda. Målformuleringen är ändrad till personligt möte under Åtgärder i samband med remissbedömning är bedömt av förvaltningsledningen som risk för brist i patientsäkerhet, och ska därför följas upp i psykiatrins interna kontroll. Vårdgarantin har följts upp noggrant under året. De avvikelser som identifierats har åtgärdats under året, eller i de fall då långsiktig planering krävts finns planerade eller redan påbörjade insatser som ska följas upp, t ex BUP-linjen och neuropsykiatrisk utredning inom vuxenpsykiatrin. BUP- linjen förväntas vara en del i förbättrade flöden inom BUP. Inom flera av psykiatrins verksamheter kan patienterna redan få tillgång till neuropsykiatrisk utredning inom vårdgarantins tidsramar, men några enheter har inte lyckats under året men förväntas uppnå målet under våren BUP klarade avstämningen för stimulansmedel även i år för både nybesök och behandling/fördjupad utredning. Framfångsfaktor 3: Vänligt, varmt och respektfullt bemötande Resultatet från patientenkäten var positivt, men det var för lågt deltagande för att dra slutsatser. Arbetet med avvikelser och patientsäkerhet finns beskrivet i ovanstående förvaltningsgemensamma sammanfattning. 12 (67)

13 4. Medarbetarperspektivet Mål: Stolta och engagerade medarbetare Tillgången på kvalificerad personal har under året varierat. Specialistutbildade läkare är en bristgrupp, och vakanssituationer har uppstått som inte gått att omedelbart ersätta. Erfarna psykologer och specialistutbildade sjuksköterskor är andra grupper som uppvisar brist. De brister som finns har lett till att vi även under 2010, fast i mindre utsträckning än föregående år, varit tvungna att använda oss av bemanningsföretag för att täcka vissa vakanser. En förbättring i rekryteringsläget märks dock både vad gäller specialistutbildade läkare och ST-läkare. Både specialistläkare och ST-läkare har under året rekryterats, och fler är intresserade av anställning. Framgångsfaktor 1: Delaktigt (medvetet) medarbetarskap Inom Psykiatrin i Halland har arbetet fortsatt med att förbättra medarbetarsamtal med personliga utvecklingsplaner för att nå målet för 2010 att samtliga medarbetare ska ha medarbetarsamtal och personliga utvecklingsplaner. I medarbetarenkäten följdes detta upp och resultatet är att 70 % uppger att de är nöjda eller ganska nöjda medan 9,6 % uppger att de inte haft medarbetarsamtal. Arbetet behöver fortsätta med att utveckla innehållet i utvecklingsplanerna för klarare samband med verksamhetens mål. Psykiatrins sammanfattande fokustal var vid årets genomförande 64 vilket är en liten försämring från föregående år (66), men innebär ändå att psykiatrin befinner sig mitt i komfortzonen. Det finns en god prognos för värdefullt förbättringsutrymme. Målet på 70 uppnåddes därmed inte. Under året har verksamheten arbetat med de förbättringsområden som prioriterades utifrån förra medarbetarundersökningen, och inför 2011 ska nya handlingsplaner göras för att förbättra resultatet inför nästa undersökning. Framgångsfaktor 2: Rätt kompetens som används på ett ändamålsenligt sätt Målet för 2010: 2 % av budget till utbildning har uppnåtts. Kostnaden för utbildning inkl lönekostnader uppgår till 3,5 %. Cirka 2,2 % av den totala disponibla tiden är redovisad som tid för kompetensutveckling, vilket är en ökning från föregående år (1,7 %). Arbetet med att bli bättre på att identifiera hur verksamheten ska ersätta olika kompetenser vid rekryteringar fortsätter. Psykiatrin har under flera år satsat på vidareutbildning av sjuksköterskor. Under 2010 har 25 sjuksköterskor en pågående vidareutbildning, vilket är en stor ökning från föregående år. 13 (67)

14 I samverkan med kommunerna i länet har vi med hjälp av statliga medel erbjudit alla våra mentalskötare en basal utbildning (BAS-ut) i ett antal viktiga områden i vår verksamhet. Utbildningen har genomförts med blandade grupper av medarbetare från både oss och kommunen och på olika platser i länet. Psykiatrin i Halland har fått statsbidrag för vidareutbildning i grundläggande psykoterapi och för legitimationsutbildning i psykoterapi. De tre psykoterapiområden som detta gäller för, enligt beslut av Socialstyrelsen, är kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell psykoterapi (IPT) samt familjeterapi. Verksamheterna kommer även till viss del själva bekosta satsningen, då det ekonomiskt handlar såväl om kursavgifter, förutom vid universitet/högskoleutbildningar, som resor, kurslitteratur och tid. Vi följer också upp och utvecklar våra medarbetares kompetenser ur ett verksamhetsperspektiv på ett tydligare sätt än förr. Framgångsfaktor 3: God arbetsmiljö Sjukfrånvaron fortsätter att sjunka inom psykiatrin och visar vid avstämningen på 4,2 %, vilket är en avsevärd minskning från föregående år (5,6 %) och uppfyller målet mindre än 5 % med god marginal. Minskning av sjukfrånvaron är ett resultat av ett aktivt rehabiliteringsarbete och en ökad ambition i det förebyggande hälsofrämjande arbetet. Sannolikt har också Försäkringskassans förändrade regelverk medverkat till nedgången. Rutiner för att upprätthålla kontakt med sjukskrivna medarbetare finns på varje arbetsplats. Insatser för att anpassa arbetsplatser och förändra arbetsuppgifter prövas i varje enskilt fall, samt som nästa åtgärd se över omplaceringsalternativen i hela landstinget genom den interna arbetsförmedling som finns inom Landstinget Halland. Inom psykiatriförvaltningen finns en tydlig grund för det lagstadgade systematiska arbetsmiljöarbetet samt rutiner som beskriver hur arbetet ska gå till. Skyddsronder är en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet och genomförs regelbundet på avdelningsnivå. Samtliga chefer arbetar aktivt för att förhindra arbetsskador. Man har inom olika delar av verksamheten kommit olika långt i arbetet med att hantera och följa upp arbetsskador samt förbättring av arbetsmiljön för att förhindra skador. När det gäller arbetsskador orsakas 29 av de totalt 38 anmälningarna av våld eller hot om våld. Välinarbetade rutiner finns gällande våld/hot om våld samt omhändertagande av personal som utsatts för våld/hot om våld. Tillbudsanmälningarna uppgår till totalt 93 stycken. Att anmäla och granska tillbuden ger möjlighet att arbeta förebyggande för att förhindra olyckor och ohälsa på arbetsplatserna. 14 (67)

15 5. Process-/utvecklingsperspektivet Mål: God vård och hälsa Framgångsfaktor 1: Förvaltningsövergripande evidensbaserade vårdprocesser och vårdprogram Våren 2010 fastställdes vårdprogrammet för psykossjukdomar. När det gäller denna diagnosgrupp råder idag ganska stor konsensus nationellt och även internationellt. I februari 2011 kommer en definitiv version av Nationella psykosociala riktlinjer vid schizofreni. I denna riktlinje finns några punkter med hög prioritet, som medför att vi måste se över och eventuellt också revidera detta vårdprogram. En revision av vårdprogrammet för suicidprevention genomfördes även under våren Se vidare under skrivningen om ledningssystemet. I vissa delar av verksamheten genomförs ett aktivt hälsofrämjande arbete med patienterna, t ex inom rättspsykiatrin där det finns flera patienter med psykosdiagnoser och mycket långvariga vårdtider. Livsstilssamtal genomförs i drygt en tredjedel av besöken. Insatserna för patienter med bipolär sjukdom och schizofreni, som riskerar hög somatisk sjuklighet enligt de öppna jämförelserna, behöver intensifieras. Registreringen i kvalitetsregister är fortfarande låg och inte heller under 2010 har förvaltningen gjort några stora insatser för att föra in nya verksamheter i registrering. Tack vare förvaltningschefens nationella engagemang i frågan så finns en kunskap om den nya plattformen som kommer i drift kvartal och dess förändrade utformning, frågor och arbetssätt. Vi har dock fortsatt uppmuntra de delar av verksamheten som registrerar, framför allt i Rättspsykiatri och RiksÄT, att fortsätta registrera och att använda de resultat detta ger i sitt utvecklingsarbete. Framgångsfaktor 2: Information och utbildning till patienter och närstående Under året har behovet av att förbättra stödet till familj och närstående blivit uppmärksammat. En förvaltningsgemensam skriftlig information finns inte i dagsläget. Det finns flera olika skriftliga informationsmaterial som används. I alla verksamheterna finns olika former av strukturerad utbildning till patienter och närstående. Framgångsfaktor 3: Minimal miljöpåverkan Mer information finns i miljöbilaga. 15 (67)

16 6. Ekonomiperspektivet Mål: Stark ekonomi Framgångsfaktor 1: Ekonomin ska styras och följas upp En mall är framtagen för att följa kostnader per vårdag, medelvårdtid och beläggning, denna är redovisad för psykiatrins ledningsgrupp. Årets budgetavvikelse utgörs av ett överskott på knappt 5 mkr, alltså är målet med budget i balans. Nått. Framgångsfaktor 2: Väl fungerande ekonomistyrning/stöd Psykiatriförvaltningen har anställt ytterligare en ekonom/controller. Ekonomicontrollern deltar vid psykiatrins ledningsgruppsmöten varje månad. Där redovisas periodens ekonomi och vårdprestationer. Dessutom medverkar controllern en gång i månaden i verksamhetens ledningsgrupper. Under året har psykiatriförvaltning tagit fram en modell för att vikta öppenvårdsverksamheten, viktade besök, som kan vara en faktor i ett nytt ersättningssystem. Framgångsfaktor 3: Kostnadskontroll För att få en samlad beskrivning av vårdproduktionen redovisas här viktad vårdpoäng utav redovisade vårddagar, läkarbesök, sjukvårdande behandling och dagsjukvård. I diagrammet nedan ser vi hur vårdproduktionen och bruttokostnaden har utvecklats sedan Viktade vårdpoäng och bruttokostnader Antal vårdpoäng Viktade vårdpoäng Bruttokostnad Bruttokostnad tkr Kostnaden per producerad vårdpoäng utan att ta hänsyn till inflationen visar följande utveckling. Där kan man utläsa att kostnaden för producerad vårdpoäng har gått ner med 10 % mellan (67)

17 Kostnad per vårdpoäng Tkr 8,20 8,00 7,80 7,60 7,40 7,20 7,00 6,80 6,60 6, Personalkostnadsutvecklingen jämfört med 2009 är 5,2 %, alltså högre än målet på 4 %. Inkluderar man kostnader för bemanningsföretag så är ökningen 2,3 % se tabell nedan. * Under året har förvaltningen tagit fram resursdata/bemanning per enhet, för att ha detta som grund för kommande standardiserad resursfördelning. 17 (67)

18 Ekonomi och prestationsredovisning Vårdproduktion Totalt har antal besök ökat med drygt 8 % jämfört med BUP har ökat besöken med drygt 10 % och vuxenpsykiatrin med drygt 7 %. Läkarbesöken har ökat med 22 % jämfört Vuxenpsykiatri har ökat med 20 % och BUP med 29 %. Sjukvårdande behandlingar har totalt ökat med 7 %. Ökningen har skett vid BUP med10 % och vid vuxenpsykiatrin med 5 %. Ökningen av öppenvårdbesöken förklaras av ökat fokus på produktivitet. I styrkortet ett finns specifikt mål 2010, 700 besök per behandlare. Vidare har uppdraget att klara vårdgarantin lett till ökade vårdprestationer. Dessutom har BUP fått resursförstärkning i Kungsbacka som har lett till fler patientbesök. Vidare har vuxenpsykiatrin i söder genomfört sitt Strukturprojekt som också lett till ökade patientbesök. Dagsjukvårdsbesöken har minskat med 25 %. Vuxenpsykiatrin redovisar minskning med 35 %, minskningen förklaras av ändrade rutiner för ECTbehandlingar. Minskningen inom BUP -18 % beror främst på att verksamheten hade hög beläggning inom slutenvården större delen av året. För att klara den höga beläggningen fick man dra ner på dagvårdverksamheten. I diagrammet nedan visas utvecklingen av besöken per verksamhetschefsområde i rullande 12-månaders medelvärde från och med att psykiatriförvaltningen gick med i VAS våren Där ser man att det är BUP och vuxenpsykiatrin i södra länsdelen som står för ökningen av patientbesöken. Besök rullande 12-månaders värde per Vc 3400 Bup Vux norr Vux söder apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 sep-10 okt-10 nov-10 dec (67)

19 Antalet redovisade vårddagar inom vuxenpsykiatrin har ökat med 9 %. Båda klinikerna redovisar högre medelbeläggning inom heldygnsvården jämfört med Kliniken i Varberg redovisade en medelbeläggning med 97 % (2009, 85 %) och kliniken i Halmstad 80 % ( 2009, 73 %). Antalet intagningar/inneliggande har ökat med 5 %, samma ökning vid båda klinikerna. Medelvårdtiden för utskrivna patienter (exkl avd 21) var 11,0 dagar i norr (sep - dec ,1 vdg) och 8,7 dagar (sep-dec ,1 vdg) i söder Inom BUP redovisas 45 % fler vårddagar jämfört med Avd 25 har haft en snittbeläggning på 96 % under året. Ekonomi Psykiatristyrelsen redovisar ett resultat på 4,8 mkr. Hela överskottet redovisas under regionvårdskostnader vuxenpsykiatri (LRV-patienter) +8,4 mkr, egendrift och valfrihetsvård redovisar ett underskott på -3,7 mkr. Resultat Budgetredovisning utfall utfall budget bu-diff jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec Nettokostnad egen drift 428,0 428,0 424,3-3,7 Nettokostnad regionvård 36,1 36,1 44,5 8,4 Hsu-ersättning -468,8 Totalt -4,8 464,1 468,8 4,8 BUP BUP exkl köpt vård har en negativ budgetavvikelse på -2,5 mkr. Överskott på intäktssidan (+2,9 mkr), budgetöverskottet kommer från ersättning förutomlänspatienter och ersättning för asylsökande. Dock har intäkterna minskat med 2,4 mkr eller 30 % jämfört med Denna trend med lägre intäkter har varit sen hösten Kostnadssidan redovisar ett budgetunderskott på -5,5 mkr. Underskottet finns på personalområdet, främst läkare, där man har ökat anställningarna. Avd 25 har haft hög beläggning under året som lett till ökade personalkostnader. Målet att klara vårdgarantin/tillgängligheten har också gett ökade kostnader. Dessutom har verksamheten satsat på verksamhetsförbätt- 19 (67)

20 ringar inom ätstörningsvården och den nystartade BUP-linjen som lett till budgetöverskridande. I budget 2011 är dessa kostnadsökningar budgeterade. Vuxenpsykiatri Vuxenpsykiatrin exkl regionvård redovisar ett budgetunderskott med - 1,7 mkr. En förbättring jämfört med 2009 med 7,5 mkr. Intäkterna ger överskott på 2,0 mkr. Utfallet har ökat med en 1 mkr jämfört med Ökningen har skett vid kliniken i Varberg. Personalkostnaderna har ökat med 1,7 % och utgör jämfört med budget ett underskott på -2,6 mkr. Hela underskottet redovisas vid kliniken i norra länsdelen. En mycket hög beläggning inom heldygnsvården förklarar delar av underskottet. Verksamheten jobbar med att organisera och anpassa enheterna som på sikt ska leda till minskade budgetunderskott. Övriga kostnader för vuxenpsykiatrin redovisar ett budgetunderskott på -1,0 mkr. Det är kostnader för hyrläkare som står för hela underskottet, dock har kostnader minskat (kostnad ,2 mkr och ,5 mkr). Köpt vård Kostnader för den köpta vården, både remitterad och valfrihetsvård, blev 49,3 mkr, vilket är en minskning med knappt 3,0 mkr jämfört med 2009 och en avvikelse mot budget med 9,1 mkr. Kostnaderna för valfrihetsvården har ökat med 18 % eller 1,7 mkr. Kostnadsökningen redovisas inom vuxenpsykiatrin. Även i år ger fastpris-avtalet med VGR en negativ ekonomisk effekt pga att vi har köpt mindre vård än genomsnittet de senaste åren tar man bort avtalet med 50 % fastpris. Detta bör ge lägre kostnader för psykiatriförvaltningen. Regionvården för vuxenpsykiatri har minskat kostnaderna med 9 % eller 3,5 mkr, se tabell nedan. Med årets resursförstärkning med 24,5 mkr för 2010 ger detta ett budgetöverskott på 8,4 mkr. utfall08 utfall09 utfall10 bu10 diff ökn Vux regionvård % Bup köpt vård % Valfrihetsvård % Köpt vård totalt % Under 2010 har det vårdats i snitt 14 patienter vid regionvården ( patienter, patienter och patienter). Dessa patienter har förbrukat vårddagar en minskning med 16 % jämfört med Antalet köpta vårddagar vid Enskilda sjukhem har ökat med 39 % jämfört med 2009, men ligger på samma nivå som (67)

21 Antal köpta vårddagar vuxenpsykiatri Vårddagar regionvård Vårddagar behandlingshem Vårddagr totalt Köpt vård för BUP har minskat med 1,1 mkr jämfört med 2009 och ger ett budgetunderskott på -1,0 mkr. Minskningen beror på färre antal placeringar på behandlingshem. Gemensamma kostnader Gemensamma kostnader exkl valfrihetsvård redovisar ett underskott med 0,1 mkr. Här redovisas förvaltningsledning, stabskostnader, köp av Oh. Dessa verksamheter gav positivt budgetöverskott med 0,7 mkr. Styrelsen inkl bidrag till Fontänhuset redovisar underskott på -0,8 mkr. Rehab-projektet har haft en bruttokostnad under 2010 på 0,4 mkr (främst personalkostnader), vilket har finansierats av motsvarade Miltonpengar på intäktssidan, alltså ej resultatpåverkande. Totalt har det investerats utrustning för 7,2 mkr. De största investeringarna är utrustningsinvesteringar vid kliniken i Varberg, ny mottagning i Falkenberg, nya stabslokaler i Falkenberg och nya lokaler för Ätstörningsmottagning i Varberg. Uppföljning av internkontrollplan Förvaltningen arbetar sedan 2009 med styrkortet som styr- och uppföljningsinstrument fastställde styrelsen styrkortet och dess handlingsplan som vår internkontrollplan. I handlingsplanen står tydligt hur vi följer upp, när/hur ofta och vem som ansvarar för uppföljningen. Knutet till handlingsplanen är också identifierade aktiviteter. När vi nu gjort vår årliga sammanställning ser vi att många av de mål som satts upp är genomförda medan vi har en bit kvar på övriga. I vårt försök till ständig förbättring har vi identifierat några mått där vi har behov av fortsatta insatser under Vi har här valt ut fyra för att mer beskriva hur vi arbetat med måttet under året och beskriva den fortsatta processen under 2011 i det årets handlingsplan. 21 (67)

22 Mått: Remisser I uppföljning av styrkort 2010 visade resultatet att vid remissbedömning var åtgärden för 33 % av remisserna inte den personliga bedömning/möte som efterfrågas. I handlingsplanen för styrkort är kontroll av remissrutiner införd som åtgärd och riskområdet är identifierat. Tillgänglighet I uppföljning av balanserat styrkort samt av de nationella och landstingsövergripande mätningarna av vårdgaranti, kömiljard och stimulansmedel visar resultatet att det finns behov av tät verksamhetsnära uppföljning. I handlingsplanen för styrkort förstärks rapportering av avvikelser mot mål och åtgärder för att nå mål. Process/Utveckling I uppföljning av balanserat styrkort fanns inget övergripande material för information till patienter - ett mål som inte uppnåtts och där arbetet måste förstärkas under Åtgärder identifieras i handlingsplanen för styrkort. Ekonomi För att nå målet från 2010 om verksamhetsuppföljning på alla nivåer har psykiatrin förstärkt staben med en ytterligare ekonom. Handlingsplanen för balanserat styrkort omfattar åtgärder för att förstärka uppföljningen både på verksamhets- och enhetsnivå. 7. Landstingsgemensamma policys Handikappolitiskt program Det handikappolitiska programmet bygger på landstingsfullmäktiges övergripande mål: god hälsa, nöjda och engagerade medborgare, god vård samt stolta och engagerade medarbetare. Dessa samt psykiatrins fyra perspektiv i det balanserade styrkortet kan alla associeras till funktionsnedsättning. I samband med de om- och nybyggnationer som pågår och genomförts i psykiatrin följs programmet. Miljöpolicy Beskrivs i miljöredovisning. Upphandling/Inköp Förvaltningen har inga egna riktlinjer vid upphandling/inköp utan följer Landstinget Hallands riktlinjer. Vid kassering av läkemedel följs landstingets rutiner. 22 (67)

23 Miljöutbildning Miljöutbildning har under 2010 bestått av miljöombudsdag på Katrinebergs Folkhögskola med åtta deltagare (64 timmar), miljöutbildning för nya chefer och ombud med tre deltagare(24 timmar), miljö för alla-utbildning med en deltagare (3 timmar). Under året har Psykiatrin i Halland gjort en studieresa tillsammans med miljöombuden på Sjukhuset i Varberg. Syftet var att följa Farligt/Smittförande gods väg från en avdelning genom hela transportvägen och dess olika stationer till förbränningsugn på Renova, Göteborg, där det även ingick en föreläsning om sopsortering och rundvandring med åtta deltagare (64 timmar). Informationspolicy Under 2010 har vår informatör arbetat med följande informationsinsatser till olika intressenter: Medborgare Vi har annonserat i tidningarna vid större förändringar i verksamheten eller vid speciella evenemang, som Psykiatrins dag. Vi har producerat informativa trycksaker, främst broschyrer och affischer, och vinnlagt oss om att de distribueras och syns så de kommer allmänheten till del. Vi har också arbetat för att ha en ständigt aktuell webbplats där vi presenterar vår verksamhet. Massmedier Psykiatrin i Halland har fortlöpande försett massmedierna med information om vår verksamhet, antingen i pressmeddelanden eller, vid större händelser eller förändringar i verksamheten, presskonferenser. Vi har vinnlagt oss om att sakligt besvara frågor från medierna snabbt och obyråkratiskt. Vi har också regelmässigt svarat på de insändare i lokalpressen som behandlat vårt arbete. Brukare Psykiatrin i Halland har haft regelbundna träffar med de olika brukarföreningarna. Dessa har under året skapat ett Hallandsråd, som representerar alla föreningarna, vilket ytterligare har underlättat och förbättrat kontakten. Brukarna har liksom allmänheten i övrigt glädje av den information om psykiatrin i Halland som finns på landstingets webbplats, bland annat om hur man lättast tar kontakt med oss. Medarbetare Vi har arbetat med att göra den interna informationen snabb och korrekt, bland annat genom intranätet Lina som vi under året arbetat med att strukturera. Verksamheter inom psykiatrin har också presenterats i flera artiklar i personaltidningen Ginsten under det gångna året. 23 (67)

24 Skyltprogram Vid de om- och nybyggnationer som under 2010 genomförts i verksamheten, har psykiatrin följt landstingets skyltprogram. Vi har även deltagit i en inventering av alla skyltar med landstingets logotyp, som behöver bytas ut i och med regionbildningen. FoU-policy Vi är glada över att ha en medarbetare som har disputerat under 2010 inom området familjestöd till patienter med bipolär sjukdom. Han arbetar inom vuxenpsykiatrin i södra Halland. Där bedrivs även studier inom områdena: sömnproblem bland vuxenpsykiatriska patienter, en utvärdering av dialektisk beteendeterapi, psykoterapi vid paniksyndrom och Beardslees familjeintervention. En sista hand läggs vid utvärderingen av Rehab-projektet inom Psykiatrin i Halland, och en nationell studie om ljusterapins effekter ska starta med medverkan från Psykiatrin i Halland. Något som också ligger i startgroparna är ett utvecklingsprojekt i samverkan med SKL kring förbättringar i tvångsvård inom heldygnsvården. Inom vuxenpsykiatrin i norra Halland pågår bl a en jämförelse mellan olika KBT-behandlingar i grupp för patienter med svårbehandlad depression, en läkemedelsstudie som undersöker om heldygnsvårdskonsumtionen minskar vid insättandet av ett visst läkemedel och en uppföljning av anhöriga som deltar i Familjeband. En medarbetare undersöker hur ökningen av ADHD hos vuxna patienter ser ut, och ett stort projekt har startat som syftar till att infoga Kvalitetsstjärnan i den nya kvalitetsregister-plattformen och göra data tillgängliga för Psykiatrin i Halland. Man deltar också i QAT-studien som handlar om uppföljning av psykosvård. Inom BUP fortsätter ett forskningsprojekt som handlar om att kvalitetssäkra en datoriserad telefonintervju-metod. Två psykologer har under året undersökt hur depressiva föräldrar skattar sina barns svårigheter vid kontakt med BUP. De två disputerade vårdutvecklarna inom BUP arbetar dessutom med projektvärde-ring och handledning i samarbete med FoUU-avdelningen. Även medarbetare i psykiatristaben deltar i forskning. Under året har en forskningsrapport kommit som tar upp förstalinjens chefers behov av stöd i sin yrkesroll. Ett arbete pågår som jämför arbetsmiljön för personal som arbetar med psykiskt funktionshindrade i tre olika vårdmiljöer. Förvaltningsövergripande pågår också ett utvecklingsarbete som kallas Kunskap till praktik som syftar till att höja kunskaperna och förbättra samarbetet mellan landstingets specialistvård, närsjukvård och kommunerna vad gäller personer med missbruksproblematik. 24 (67)

25 Kvalitetspolicy Psykiatrin i Halland har ingen egen kvalitetspolicy. Vi arbetar i dagsläget med styrkort och strävar efter att leva upp till vår vision: Psykiatrin i Halland - i ständig förbättring! Säkerhets- och informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhet Psykiatrins informationssäkerhetssamordnare har deltagit aktivt i nätverket för informationssäkerhetssamordnare i Landstinget Halland, vars insatser redovisas samlat i ett särskilt dokument till hälso- och sjukvårdsdirektören. Allmän säkerhet Under 2010 har vår säkerhetssamordnare arbetat med följande: Fortsatt arbete med risk- och säkerhetsanalyser med en nytillsatt RSA-grupp för psykiatrin, i samverkan med landstingets centrala säkerhetsutvecklare. Påbörjat översyn av rutiner för hot och våld i syfte att samordna dessa till förvaltningsövergripande rutiner. Genomfört en enkät bland samtliga avdelningschefer vad gäller brandskyddsarbetet utifrån brandskyddspärmen. Deltagit som psykiatrins säkerhetssamordnare i landstingets nätverk för allmän säkerhet. Deltagit som psykiatrins representant i uppstartat upphandlingsarbete av bevakningstjänster. Arbetsmiljöpolicy Rutiner Inom psykiatriförvaltningen finns en tydlig grund för det lagstadgade systematiska arbetsmiljöarbetet samt rutiner som beskriver hur arbetet ska gå till. Statistik över detta sammanställs årligen och redovisas i verksamheten. Samtliga verksamheter har under året genomfört skyddsronder och riskanalyser. Välarbetade rutiner finns gällande våld och hot samt omhändertagande av personal som utsatts för våld eller hot om våld. Enhetliga dokument gällande delegationsordningen för arbetsmiljöarbetet finns och blanketter för detta finns tillgängliga. SAM Det systematiska arbetsmiljöarbetet är enligt landstingets arbetsmiljöpolicy metoden för förebyggande och hälsofrämjande arbete och regleras i AML och AFS 2001:1. Arbetsmiljöarbetet inom psykiatrin ses som naturlig del i den 25 (67)

26 dagliga verksamheten och bedrivs i samråd med arbetsgivare, medarbetare och fackliga organisationer. Under året som gått har delar av arbetet fokuserats på att de lokala skyddskommittéerna hittat former för sitt arbetsmiljöarbete. Arbetsplatsträffar med dialogen i fokus genomförs regelbundet och har fått ett större inflytande. Rehabilitering Arbete med återanpassning och rehabilitering regleras i arbetsmiljölagen och AFS 1994:1. Inom förvaltningen har rehabiliteringsprocessen fortsatt utifrån Försäkringskassans riktlinjer gällande sjukskrivning. Insatser för att anpassa arbetsplatser och förändra arbetsuppgifter prövas i varje enskilt fall samt som nästa åtgärd se över omplaceringsalternativen i hela landstinget genom den interna arbetsförmedling som finns inom Landstinget Halland. Värdegrund-Springlife Engagemang, kompetens, samarbete, respekt och arbetsglädje - med hallänningens behov i centrum är Landstinget Hallands gemensamma värdegrund som fastställdes under våren Grunden för hela arbetet är allt det arbete som pågått runt om i landstinget de senaste åren med olika aktiviteter på arbetsplatser. Under året har medarbetarundersökning, Springlife, genomförts i hela landstinget. Psykiatrins sammanfattande fokustal var vid årets genomförande 64 vilket är en liten försämring från föregående år (66 ) men innebär ändå att psykiatrin befinner sig mitt i komfortzonen. Det finns en god prognos för värdefullt förbättringsutrymme. Psykiatrin har under året arbetat utifrån de handlingsplaner som gjordes efter medarbetarundersökningen 2009 och dessa handlingsplaner kommer i början av 2011 att förnyas efter redovisningen av den nya undersökningen. Plan för likabehandlingsarbetet Under 2010 har Psykiatrin i Halland arbetat med att implementera planen för likabehandling i verksamheten. För att förankra Landstingets likabehandlingsplan, har den landstingsgemensamma arbetsgruppen arbetat fram ett material med övningar som skall fungera som ett stöd till cheferna i Landstinget. Utbildning När det gäller utbildningsverksamhet inom arbetsmiljöområdet erbjuds detta kontinuerligt när det gäller brand, HLR samt hot och våld. För övrigt deltar nyanställda chefer och skyddsombud i den arbetsmiljöutbildning som erbjuds på landstingsnivå. Balanserat styrkort Som ett led i kvalitetsarbetet har förvaltningen under året arbetat med att ta fram nyckeltal för arbetsmiljöarbetet. Regelbunden uppföljning av dessa nyckeltal kommer att ske. Målet för arbetsmiljöarbetet i styrkortssammanhang 26 (67)

27 har 2010 varit en sjukfrånvaro som understiger 5 %, samt att tre prioriterade riskområden identifieras och följs upp. Chefspolicy Ingår i personalredovisningen. Medarbetarpolicy Ingår i personalredovisningen. Omvårdnadspolicy Ingår i God Vård, följs upp i redovisningen av vårdkvalitet. 8. Framtid Psykiatrin i Hallands framtid präglas mycket av de frågor som varit aktuella även under 2010 som exempelvis diagnostisering, användandet av vårdplaner, fokus på tillgänglighet och fortsatt renoveringsarbete. En spännande nyhet är vårt försök till en målrelaterad ersättning och om detta kan vara ett incitament för fokus på ledningens identifierade mål. Vi är fortsatt medvetna om vårt behov av att utveckla en verksamhet som står för gott bemötande, god tillgänglighet och kompetent vård i en konkurrensutsatt värld, även om vi tycker att vi kommit en god bit på den resan så finns det alltid mer att göra. Patientsäkerhetsarbetet med fokus bl a på nationella riktlinjer och patientens, samt närståendes, delaktighet är också frågor som ligger högt på agendan under Bilagor Ekonomi, produktion Personalstruktur Internkontrollplan Miljöredovisning Uppföljning balanserat styrkort 2010 Tillgänglighet Remisser och utförda nybesök 27 (67)

28 BALANSRÄKNING (TKR) Utfall Utfall TILLGÅNGAR Förändring Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier , , ,8 Summa , , ,8 Omsättningstillgångar Förråd och avräkningskonton , , ,4 Kundfordringar , , ,9 Övriga kortfristiga fordringar , , ,5 Interimsfordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter , , ,8 Kassa och bank , , ,0 Summa , , ,0 SUMMA TILLGÅNGAR , , ,8 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital (IB) , ,0 0,0 Årets resultat (100%) , , ,1 Långfristiga skulder Långfristiga skulder , , ,8 Summa , , ,8 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder , , ,0 Genomgångs- och avräkningskonton -100,0 0,0-100,0 Moms och särskilda punktskatter 374,0 0,0 374,0 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 0,0 0,0 0,0 Övriga kortfristiga skulder , , ,0 Interimsskulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter , , ,1 Summa , , ,1 SUMMA EGET KAPITAL , , ,8 OCH SKULDER 28 (67)

29 Psykiatrin i Halland RESULTAT 2010 exkl förvaltningsinterna poster Utfall Utfall Budget Avvik (tkr) Patientavgifter 6 788, , ,0 757,6 Intäkter såld vård , , ,0 718,2 Övriga intäkter 7 253, , , ,5 Verksamhetens intäkter , , , ,3 därav externt , , , ,8 därav internt LT , , , ,5 Personalkostnad (-) , , , ,2 Material, varor (-) , , ,5-633,4 Tjänster, material (-) , , ,5-483,2 Ers/avg tjänst/bidrag (-) , , , ,0 Avskrivningar (-) , , ,0-514,6 Verksamhetens kostnader , , ,4-477,5 därav externt (-) , , ,4-236,4 därav internt LT (-) , , ,0-241,1 Verksamhetens nettokostnader , ,8 525, ,8 Finansiering intäkter 712,7 190,3 33,0 157,3 Finansiering kostnader (-) -602,1-657,2-558,0-99,2 Summa finansiering 110,5-466,9-525,0 58,1 därav externt 10,1 35,0 0,0 35,0 därav internt LT 100,5-501,8-525,0 23,2 Årets resultat , ,9 0, ,9 29 (67)

30 PSYKIATRIN I HALLAND Prestationer VUXENPSYKIATRI % Utfall Utfall Utfall Utfall förändring Antal intagningar % Norra Halland % Södra Halland % Antal vårddagar % Norra Halland % Södra Halland % Medelbeläggning 75,3% 75,3% 82,7% 90,4% 9 % Norra Halland exkl avd 21 73,1% 70,7% 85,0% 98,0% 15 % Avd 21 82,7% 97,7% 99,0% 93,0% -6 % Norra Halland totalt 75,5% 77,4% 88,0% 97,0% 10 % Södra Halland 75,0% 72,0% 73,0% 80,0% 10 % Antal läkarbesök % Norra Halland % Södra Halland % Antal sjukvårdande behandlingar % Norra Halland % Södra Halland % Dagsjukvård % Norra Halland % Södra Halland % Totalt antal besök % Norra Halland % Södra Halland % 30 (67)

31 Privata terapeuter ?? BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRI Antal intagningar % Antal vårddagar % Medelbeläggning 59,9% 52,7% 50,0% 91,8% 84 % Dagsjukvård, besök % Antal läkarbesök % Antal sjukvårdande behandlingar % Totalt antal besök % FÖRVALTNING TOTALT Antal intagningar % Antal vårddagar % Dagsjukvård, besök % Antal läkarbesök % Antal sjukvårdande behandlingar % Totalt antal besök % 31 (67)

32 Personalstruktur Under 2010 har antalet tillsvidareanställda varit på samma nivå som under föregående år. Av samtliga anställda är 81 % tillsvidareanställda, vilket är en ökning från föregående år (75 %). Även antalet visstidsanställda ligger på en oförändrad nivå. Antal anställda Tillsvidare Visstid Tim Summa Antal anställda fördelat på yrkesgrupper Tillsvidare AID-Gruppering Antal Tillsvidare Administration-Ledning 45 HoS sjuksköterskor m fl 186 HoS undersköterskor m fl 151 Läkare 53 Läkarsekreterare 53 Rehab/Paramed 103 Teknisk personal 1 Övrig personal 14 Tillsvidare Sum: 606 Visstid AID-Gruppering Antal Visstid HoS sjuksköterskor m fl 16 HoS undersköterskor m fl 4 Läkare 3 Läkarsekreterare 5 Rehab/Paramed 10 Övrig personal 2 Visstid Sum: 40 En fortsatt minskning av antalet timanställda har skett. Timanställda uppgår nu till 13 % av samtliga anställda, vilket är en stor minskning från föregående år (20 %). Minskningen av timanställda har varit en inriktning som har gett stora resultat under Inom heldygnsvården i Varberg fortskrider arbetet med att inrätta en bemanningsenhet för att förbättra kontinuiteten och minska antalet timanställda. 32 (67)

33 Timavlönad personal omräknat till årsarbetare uppgår under 2010 till 35, vilket är en ökning från föregående år med 5 årsarbetare. Kostanden för timanställda under 2010 är tkr att jämföra med föregående år tkr. Detta innebär att färre timavlönade arbetar fler timmar. Antal timmar - timanställda jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Timanställda fördelade på yrkesgrupper: Sjuksköterskor 9 årsarbetare Skötare 23 årsarbetare Läkarsekreterare 2 årsarbetare Övriga 1 årsarbetare Antalet timmar som utförts av sjuksköterskor har ökat med tid motsvarande två årsarbetare och antal timmar som utförts av skötare har ökat med tid motsvarande en årsarbetare. Antal arbetade timmar som utförs av timanställda visar en större ökning under sommarmånaderna 2010 än föregående år för att mot slutet av året minska till en nivå under föregående år. En förklaring till ökningen under sommarperioden är att övertidsarbetet varit mindre denna sommar än föregående år. Fördelning kvinnor/män samt heltid/deltid Heltid Heltid Deltid Deltid M K M K Tot Tillsvidare Administration Hälso- och sjukvård ssk m fl Hälso- och sjukvård usk m fl Läkare Läkarsekreterare Paramedicin Teknisk personal 1 1 Utbildnings- och fritidspersonal Tillsvidare Sum: (67)

34 Heltid Heltid Deltid Deltid M K M K Tot Visstid HoS sjuksköterskor m fl HoS undersköterskor m fl Läkare 3 3 Läkarsekreterare Rehab/Paramed Övrig personal Visstid Sum: Av samtliga tillsvidareanställda är de största grupperna sjuksköterskor (30 %), skötare (25 %) och paramedicin (17 %). Männens andel uppgår oförändrat till 26 %. Inom de grupper där män finns representerade är andel män högst inom läkargruppen (45 %), sjuksköterskegruppen (23 %) och skötargruppen (30 %). En förhållandevis stor andel av medarbetarna arbetar heltid (84 %). Av kvinnor arbetar 81 % heltid och av männen arbetar 94 % heltid. Snittanställda Den minskning av snittanställningar som skedde under 2009 fortsatte fram till sommaren Därefter skedde en markant ökning som bestod under resterande del av året. Antal anställda under beräkningsperioden jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 34 (67)

35 Åldersstruktur Medelåldern inom psykiatrin är 47,76 år att jämföra föregående år (48,06 år). Tillsvidare AID-Gruppering Antal Ålder Administration-Ledning 45 49,38 HoS sjuksköterskor m fl ,01 HoS undersköterskor m fl ,26 Läkare 53 49,36 Läkarsekreterare 53 47,47 Rehab/Paramed ,00 Teknisk personal 1 44,00 Övrig personal 14 48,00 Tillsvidare ,76 Åldersstrukturen vid årets slut Tillsvidare Administration-Ledning HoS sjuksköterskor m fl HoS undersköterskor m fl Läkare Läkarsekreterare Rehab/Paramed Teknisk personal 1 1 Övrig personal Tillsvidare Sum: Visstid HoS sjuksköterskor m fl HoS undersköterskor m fl Läkare Läkarsekreterare Rehab/Paramed Övrig personal Visstid Sum: Av tabellen ovan kan utläsas att tillsvidareanställda över 40 år liksom de två senaste åren uppgår till 76 %. Andelen som passerat 50 år är nu 45 %, en minskning med 3 % i jämförelse med föregående år. En viss föryngring har skett genom att antalet tillsvidareanställda under 40 år ökat, både i antal och i procent av samtliga. 35 (67)

36 Inom gruppen visstidsanställda är 50 % under 40 år och gruppen under 30 år är den största gruppen. Tabellen och bilden nedan visar åldersstrukturen de senaste fem åren Antal anställda per kategori som under 2011 blir 55 år eller äldre 36 (67)

37 Andelen tillsvidareanställda som uppnår 55 år eller äldre under 2011 är oförändrat 35 % av samtliga tillsvidareanställda. Under den kommande 5-årsperioden beräknas cirka 120 anställda att gå i pension och nästa 5-årsperiod ungefär lika många beräknat efter pensionsavgång vid 65 års ålder. Det är viktigt att ha en strategisk tanke om verksamhetens utveckling för att kunna anpassa personalsammansättningen till dess behov. Inom grupperna sjuksköterskor och skötare är de flesta pensionsavgångarna. Det bör även uppmärksammas att av läkargruppens 53 anställda når 21 läkare pensionsåldern inom 10 år. Med tanke på den långa utbildningstiden pågår ett aktivt arbete för att rekrytera fler ST-läkare. Personalomsättning Under året nyanställdes 56 % och 61 personer avslutade sin anställning varav 15 gick i pension. Inhyrd personal År 2010 hyrdes specialistläkare in för tkr vilket är en stor minskning från föregående år då kostnaden uppgick till tkr. Kostnaden för inhyrda läkare var tkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tidsanvändning Den arbetade tiden har under året följt föregående år och är vid årets slut på samma nivå som (67)

38 Arbetad tid (närvarotid och studier med lön/del av lön) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Tidsanvändning Timmar Procent Närvarotid ,4 % Arbetad tid Mertid/Övertid Kompetensutveckling Timlön Frånvarotid ,6 % Lagstadgad ledighet Semester Sjukfrånvaro Förtidspension/Sjukers tv Övrigt Totalt % I tabellen tidsanvändning mäts perioden på grund av en månads eftersläpning i framtagningen av data. I posten övrigt ingår alla partiella ledigheter utan lagstöd och all kompensationsledighet. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron fortsätter att sjunka inom psykiatrin och är 4,2 % vid avstämningen , vilket är en avsevärd minskning från föregående år (5,6 %) och uppfyller målet mindre än 5 % med god marginal. 38 (67)

39 Sjukfrånvaro i procent av total arbetad tid 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Långtidssjukskrivningen har minskat markant. Av den totala sjukfrånvaron är 79 % sjukfrånvaro som är kortare än 90 dagar och sjukfrånvaron mindre än 15 dagar är den största andelen. 39 (67)

40 Bilden nedan visar över tid hur sjukskrivningarna mer än 90 dagar har minskat. Kvinnornas sjukfrånvaro uppgår till 4,8 % av kvinnornas totala tid medan männens sjukfrånvaro uppgår till 2,5 % av deras totala tid. Sjukfrånvaron i åldersgrupper visar att gruppen under 40 år har en sjukfrånvaro på 3,4 %, grupperna år 4,3 % och gruppen över 60 år 4,6 %. Sjukfrånvaron inom sjuksköterskor och skötare har minskat till 60 % av den totala sjukfrånvaron (65 % 2009). Den lägsta sjukfrånvaron finns inom de små grupperna administration, ekonomi-, utbildnings- och fritidspersonal. Minskning av sjukfrånvaron är ett resultat av ett aktivt rehabiliteringsarbete och en ökad ambition i det förebyggande hälsofrämjande arbetet. Sannolikt har också Försäkringskassans förändrade regelverk och medverkat till nedgången. Sjukfrånvaron följs kontinuerligt och under året har rehabiliteringsprocessen fortsatt utifrån Försäkringskassans riktlinjer gällande sjukskrivning. Under året som har gått har psykiatriförvaltningen genomfört 16 rehabiliteringsutredningar, 13 inom vuxenpsykiatrin i norra Halland och tre inom vuxenpsykiatrin i södra Halland. Rutiner för att upprätthålla kontakt med sjukskrivna medarbetare finns på varje arbetsplats. Konceptet Tidig återgång med tidiga och kontinuerliga kontakter mellan arbetsgivare och sjukskriven medarbetare används. Insatser för att anpassa arbetsplatser och förändra arbetsuppgifter prövas i varje enskilt fall, samt som nästa åtgärd se över omplaceringsalternativen i hela landstinget genom den interna arbetsförmedling som finns inom Landstinget Halland. 40 (67)