Cykelbokslut Jönköpings kommun jonkoping.se

Transkript

1 Cykelbokslut Jönköpings kommun 2017 jonkoping.se

2 Förord Det här dokumentet är en sammanfattning av Jönköpings kommuns arbete med cykelfrågor under Bokslutet tar upp det mesta av våra insatser när det gäller byggnation, drift och underhåll av cykelvägar, utvecklingsarbete och beteendepåverkan för ökad cykling. Det redovisar även de resultat vi kan se. Detta cykelbokslut är det fjärde som tagits fram i kommunen sedan Vårt största cykelevent för 2017 var arrangemanget av SKL:s årliga Cykelkonferens dit 280 besökare kom från kommuner, organisationer och företag i hela landet. Men för våra lokala cykelmöjligheter var det desto viktigare med framtagandet och antagandet av kommunens nya Cykelprogram. Cykelprogrammet tar ett större helhetsgrepp över cyklingen vilket förhoppningsvis bidrar till en ännu mera positiv utveckling för Jönköpings nuvarande och blivande cyklister. Andra nyheter för 2017 var en stor utökning av vägvisande skyltning av kommunens cykelvägar, en kraftig ökning av antalet elcyklar i kommunens hushåll och kommunens hittills bästa resultat i Kommunvelometern. Cykelbokslutet är främst tänkt som ett digitalt dokument och innehåller därför ett flertal länkar till hemsidor och dokument på internet. För den som önskar ger det möjlighet till fördjupning av informationen på vissa områden. De flesta av länkarna leder till Jönköpings kommuns hemsida eller sidor kopplade till vår verksamhet. Länkar kan dock snabbt bli inaktuella och vi hoppas att ni har överseende med eventuella felaktigheter. Arbetet med cykelbokslutet genomfördes februari-juni Den verksamhetsbeskrivande delen av innehållet har inte ändrats så mycket jämfört med tidigare cykelbokslut medan andra delar är helt färska. Stort tack till de tjänstemän i Jönköpings kommun som har bidragit med text, statistik, bild och information. Tack också till Cykelfrämjandet för deras Kommunvelometer och sammanfattningen av Jönköpings kommuns resultat för arbete genomfört 2017 som i redigerad och nerkortad form avslutar detta cykelbokslut. Vid tangenterna Olle Gustafsson Projektledare i hållbart resande Stadsbyggnadskontoret 2

3 Innehållsförteckning Förord... 1 Cykelpolitik, ekonomi och organisation... 4 Medborgardialog och cykelkommunikation... 7 Cykelprogram för Jönköpings kommun... 8 Utbyggnads- och utvecklingsprojekt... 9 Utbyggnad cykelvägar... 9 Utveckling Drift och underhåll Drift Underhåll Nätverk med cykelkoppling SKL:s Cykelkonferens 2017 i Jönköping Elcykelinnehav i Jönköping Cykelräkning SCB:s Medborgarundersökning STRADA-rapporterade cykelolyckor Miljömålsanslag och interna klimatväxlingsmedel till cykel Förmånscyklar Kampanjer och aktiviteter Kommunvelometern sammanfattning av Jönköpings resultat

4 Cykelpolitik, ekonomi och organisation Samsynen i cykelfrågan är stor bland kommunens politiska partier. I de för cyklingen viktigaste nämnderna, stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden, har besluten de senaste åren allt mer gynnat cykeln och dess plats i staden och kommunen. Tack vare denna politiska medvind för cykelfrågan har den årliga budgeten för utbyggnad av cykelbanor ökat och satsningar på bl.a. förbättrad standard på parkvägar gjorts. Antagna cykelmål Nytt mål: Senast 2020 ska cyklandet till och från centrum ha ökat med 25 % jämfört med Mål från Jönköpings kommuns Program för hållbar utveckling: andelen cykling av det totala resandet på vardagar i kommunen ska öka med 25 % mellan 2014 och Detta medför att andelen som var 10 % 2014 skall öka till 12,5 % Cykelbudget Stadsbyggnadskontorets medel går till utbyggnad och utveckling av cykelbanorna medan tekniska kontorets medel går till drift och underhåll. Tekniska kontorets avdelning Mark och exploatering anlägger också nya cykelvägar i samband med byggnation av nya bostadsområden. Medel för beteendepåverkan ligger också hos stadsbyggnadskontoret. Utbyggnad Medlen för utbyggnad och utveckling disponeras av stadsbyggnadskontorets Utvecklings- och trafikavdelning. Summan som budgeteras för cykelbaneutbyggnad låg 2017 på 17 miljoner kronor per år men ökas från och med 2018 till 21 miljoner. Ibland bryts också summor ut från de 17 miljonerna för att medel saknas för andra projekt där cykel ingår, för att saminvesteringar eller helhetslösningar måste göras där cykel är en del dessa medel benämns Extra objekt i figur 1. I Extra objekt ingår även ekonomiska medel från andra kommunala budgetposter (ex. åtgärder för belysning, trafiksäkerhet eller kommundelsutveckling). I redovisningen görs sedan 2016 en schablonberäkning av hur mycket som tekniska kontorets mark och exploateringsavdelning investerat i infrastruktur för cykel i samband med nybyggnation. Externa medel är de pengar som inte kommer från Jönköpings kommun vid projekt med saminvesteringar eller medel för projekt som delfinansieras av EU, Klimatklivet, Statsbidrag och liknande. En jämförelse med tidigare år i diagrammet nedan blir inte rättvisande då det med all säkerhet investerats mer än angivet under åren Totalt sett satsades det ca. 26 miljoner kronor på utbyggnads- och utvecklingsåtgärder under

5 Miljoner kronor ,9 12, ,5 5,2 6,7 11,2 17 0,5 6,6 5,7 13,5 Externa medel Exploateringsprojekt Medel från nästa års budget Extra objekt Ordinarie cykelbudget Årtal Fig. 1. Medel för cykelbaneutbyggnad. Siffrorna för 2016 och 2017 har utökats med en noggrannare redovisning av projekt utöver ordinarie cykelbudget samt en schablonberäkning av den cykelväg som byggts i samband med nyexploatering. Drift och underhåll Tekniska nämnden, som har drift och underhåll på sitt bord, använde ,1 miljoner kr till upprustning av parkvägar, 4,0 miljoner kr för underhåll av cykelvägar, 4,0 miljoner till upprustning av gc-broar samt 3,7 miljoner i drift. Totala medel för drift och underhåll av cykelvägar (miljoner kronor) 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 5,5 16,6 15,7 15,1 15, Fig. 2. Total kostnad för drift och underhåll av gång- och cykelvägar perioden

6 Beteendepåverkan Hållbart resande har en driftsbudget till verksamheten stadsbyggnadsnämnden. Perioden fanns även medel från Stadsbyggnadsvisionen och Delegationen för hållbara städer ( ) Delegationen för hållbara städer Stadsbyggnadsvisionen Stadsbyggnadsnämnden Fig 3. Budgeterade medel (kronor) för påverkansinsatser inom hållbart resande Organisation Stadsbyggnadskontoret arbetar med planering och utbyggnad av cykelvägnätet samt med beteendeförändring för att få fler att cykla. Drygt 2,5 heltidstjänster ägnats åt planering och utbyggnad 2017 och ungefär 1,25 heltidstjänster har jobbat med beteendeförändring för ökad cykling. Tekniska kontorets Mark- och exploateringsavdelning bygger nya bostadsområden och kvarter där cykelvägar emellanåt ingår som delar av helheten i större projekt. Ungefär 5 % av en heltid läggs på cykelvägar på mark och exploatering. Tekniska kontorets Gata/Parkavdelning arbetar med drift och underhåll av cykelvägnätet. Drift handlar om halkbekämpning och snöröjning, sandupptagning på våren, städning av cykelvägarna sommartid och sopning av löv. Underhåll innebär lagning samt standardhöjning av existerande cykelvägar. Det är även på tekniska kontoret driften av kommunens cykelställ görs. Tre tjänstemän arbetar i olika grad med planering av drift och underhåll och tillsammans kommer de upp i ca. 10 % av en heltid. Därtill kommer ett större antal anställda, arbetsledare samt upphandlade privata entreprenörer som utför arbete på fältet. Cykelgruppen Cykelgruppen består av kommunala tjänstemän som på olika sätt arbetar med cykelfrågor. Gruppen består av representanter från stadsbyggnadskontorets Utveckling- och trafikavdelning, Översiktlig planering samt Planavdelning. Från Tekniska kontoret deltar tjänstemän från Gata/Park samt Markoch exploatering. Även Kultur- och Fritidsförvaltningen har med en representant. Cykelgruppens har under 2017 inte träffats enligt tidigare rutiner då arbetet med Cykelprogrammet ändå bidragit till kommunikationen mellan kommunens tjänstemän. 6

7 Medborgardialog och cykelkommunikation Aktivitet i Facebookgruppen Cykelstaden Jönköping Flera kommunala tjänstemän använder cykelintressentgruppen Cykelstaden Jönköping på Facebook för att kommunicera i vissa frågor och för att få information om problem som upplevs av Jönköpings cyklister. Cykelfrämjandet Jönköping Cykelfrämjandet Jönköping har skapat en infrastrukturgrupp. Denna grupp träffade tjänstemän från stadsbyggnadskontoret vid ett tillfälle under 2017 för att presentera sig och sin idé och funktion, vilket är att få komma med synpunkter på olika planer där cykel är inblandat. Cykelfrämjandet föreslog i ett medborgarförslag 2017 att ett cykelråd ska bildas. Förslaget är att det ska vara en rådgivande funktion med fokus på infrastruktur. Träffar sker några gånger per år med fasta deltagare från Stadsbyggnadskontoret och Tekniska kontoret, tjänstemän och politiker samt inbjudna från föreningar och organisationer som är berörda. En av projektledarna för hållbart resande besökte årsmötet för Cykelfrämjandet Jönköping 2017 för att berätta om kommunens arbete med cykling och vad som var på gång under året. 7

8 Cykelprogram för Jönköpings kommun Stadsbyggnadskontoret i Jönköpings kommun har tagit fram ett cykelprogram för Jönköpings kommun för att skapa ett ramverk för kommande utvecklingsarbete gällande cykelfrågor. Cykelprogrammet tar ett samlat grepp för hur Jönköpings kommun ska arbeta med cykelfrågor från 2017 med riktning mot Programmet beskriver nuläge, målsättning och åtgärder som behövs för att öka cyklingen i Jönköpings kommun. Cykelprogrammet ska vara vägledande för hela den kommunala verksamheten och hjälpa till att skapa en samsyn om cykelfrågor inom kommunen. Cykelprogrammet vänder sig till tjänstemän på Jönköpings kommun liksom till konsulter och byggherrar i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun är med i Sveriges Kommuner och Landstings pilotprojekt Modellkommuner för jämställdhet. I det projektet är Cykelprogrammet utpekat som ett projekt och jämställdhet genomsyrar resultat och process. Programmet innehåller sex insatsområden innehållande delmål där åtgärdsförslag, ansvarig nämnd samt uppskattad tidplan för utförande återfinns. De 6 insatsområdena är: 1) Ett tryggt och säkert cykelvägnät för alla 2) Ett sammanhängande och gent cykelvägnät 3) Hög standard på cykelvägarna året runt 4) En stark cykelkultur 5) God service för cyklisternas olika behov under resan 6) Ökad samverkan och samsyn Cykelprogrammet antogs i Kommunfullmäktige i april

9 Utbyggnads- och utvecklingsprojekt Utbyggnad cykelvägar Cykelöverfarter och cykelpassager Längs Herkulesvägen byggdes sex cykelöverfarter för att förstärka det huvudcykelstråk som går den sträckningen. Skyltningen skulle genomföras under vintern. En kompletterande cykelöverfart byggdes i Vättersnäs där det nu finns totalt tre längs huvudcykelstråket mot Huskvarna. Cykelöverfarten vid korsningen Mässvägen Huskvarnavägen, Vättersnäs. Längs Åsenvägen byggdes en genomgående cykelväg samt en korsning med ljusreglering. Trånghalla En 1100 meter grusad sommarcykelväg förbinder nu södra Trånghalla med Kortebovägen. Birger Jarlsgatan En ny 1000 meter lång cykelvägslänk skapar ett genare cykelvägnät mellan framförallt Ekhagen, Österängen och Huskvarna. Det är till största delen en 4,5 meter bred gång- och cykelväg med målad separering mellan gående och cyklister. Humlevägen I samband med byggnation i korsningen Åsenvägen-Humlevägen förbättrades även cykelinfrastrukturen. En ny cykelöverfart anlades och passagerna säkrades upp för att ge rum till cyklister. Från korsningen breddades en 200 meter lång befintlig gång- och cykelväg till en bredd av 4 meter. 9

10 Projekt utförda av Mark och exploatering (Tekniska kontoret) där cykelväg varit en del I Mark och exploaterings regi har det under 2017 byggts ca 2200 meter gång- och cykelväg. Exempel på sådana gång- och cykelvägar är längs med Hakarpsvägen vid det nya bostadsområdet i Fagerslätt i Huskvarna, längs med Ebba Ramsays väg i Strandängen intill Djupadalsrondellen i Jönköping och längs med Transportvägen vid industriområdet Stigamo. GC-väg längs med Ebba Ramsays väg i Strandängen i Jönköping. Andra exempel på gång- och cykelvägar som byggts är vid Madängen i Huskvarna, där det förutom gång- och cykelväg längs med Rumlaborgsgatan har byggts nya överfarter för GC-trafik över den högtrafikerade vägen Esplanadbron. Utveckling Förstudie Huskvarnavägen, Vättersnäs Kommunens största pendlingsstråk går mellan Huskvarna och Jönköping. I dagsläget finns ingen cykelväg längs Huskvarnavägen genom Vättersnäs, mot Huskvarna centrum. Cyklister är istället hänvisade till cykling via Oset, utefter Vätterstranden. En förstudie för denna genare cykelväg genom Vättersnäs genomfördes övergick det till en projektering av en 3,5 meter gång- och cykelväg på sträckan Kavlabron-Bivägen längs Huskvarnavägen. Byggnation ser det dock inte ut att bli i brådrasket då både Räddningstjänsten och JLT anser att cykelbanan skulle inkräkta på gatubredden samt att majoriteten av våra folkvalda i stadsbyggnadsnämnden anser att det är tillräckligt med den existerande cykelvägen, via Oset. Vägvisning av cykelvägnätet Cykelfrämjandet anlitades under 2016 för att komma med förslag på en utökning av de vägvisningsskyltade cykelvägarna i kommunen. De långa cykelstråken från centrum och ut genom Tabergsdalen, Kaxholmen m.fl. skyltades under vintern Efter denna skyltning har en mera noggrann beräkning av andelen skyltad cykelväg gjort vilken visar på att drygt 40 % av kommunens cykelvägar nu har skyltning, en markant ökning från tidigare 15 %.. 10

11 Pengar från Klimatklivet för cykelparkering Kommunen har ansökt om och beviljats medel för förbättringar av cykelparkeringar vid resecentrum, centrala staden samt infartsparkeringarna. Medel har beviljats från Klimatklivet på kr (50 % finansiering). Projektet har en total budget på under 3 år. Cykelgarage vid Resecentrum Under 2017 påbörjades planering och byggnation av ett länge efterfrågat cykelgarage vid Resecentrum. Cykelgaraget är klart för användning i mars 2018 och kommer rymma 95 platser. Hyran för en plats blir 100 kronor i månaden. Länk till mera information om Cykelgaraget. Infartsparkering med cykelparkering och cykelboxar Under 2016 anlades två infartsparkeringar, vid Rosenlund och vid Jordbron. Infartparkeringarna vänder sig till bilpendlare som kan uppnå en mer hållbar arbetspendling genom att lämna bilen utanför stadskärnan för att sedan ta sig vidare till sina arbetsplatser med gång, cykel eller kollektivtrafik. Vid infartparkeringen vid Jordbron finns både väderskyddad cykelparkering och cykelboxar för att underlätta fortsatt resa med cykel till stadskärnan. De 15 först installerade boxarna blev så populära att de nu utökats med ytterligare 14. Under följande länk får du mer information om infartsparkeringarna och länk till självserviceformuläret. På Rosenlund tog det lite längre tid innan bilisterna hittade till infartsparkeringen men nu har beläggningen ökat även där. Under 2018 planeras här för 10 cykelboxar. Cykelboxarna vid Jordbrons infartsparkering. Cykelparkering Cykelparkeringar vid kommunala arbetsplatser har anlagts vid Sofiahuset och A6. 11

12 Gröna resplaner Grön resplan för reducering av p-tal I och med det nya parkeringsprogrammet som antogs i april 2015 och de nya parkeringstalen som antogs i juni 2016 introducerades mobility management och gröna resplaner. Detta ska vara ett redskap för byggherrar och fastighetsägare som önskar reducering av parkeringstal vid nybyggnationer. Men den funkar även som ett redskap för kommunens tjänstemän vid godkännande av mobility management-insatser från detaljplan till bygglov och uppföljning. Dokumentet kallas Grön resplan För reducering av parkeringstal vid nybyggnation. I praktiken används Gröna resplaner för att upplysa byggaktörer om möjligheten att reducera antalet bilparkeringar. Den första Gröna resplanen godkändes under 2017 för Brf Prostkvarnen på Dalvik (Riksbyggen). På områden som Kungsängen, Skeppsbron, Strandängen och Munksjöstaden är eller blir Gröna resplaner i varierande grad en del av planeringen. Grön resplan verksamhetsutveckling En annan del av grön resplan är vad vi kallar Grön resplan verksamhetsutveckling. Här handlar det om att vi hjälper redan operativa verksamheter med deras tjänste- och arbetsresor. Genom att utföra en resvaneundersökning får vi reda på hur nuläget ser ut inom verksamhetens transporter och utifrån resultaten föreslås ett antal åtgärder för att styra organisationen mot minskad klimatpåverkan genom effektivare fordonsanvändning och ändrade resvanor. Efter två år genomförs en resvaneundersökning igen för att utvärdera effekten av utförda åtgärder. Grön resplan presenterades för en arbetsgrupp på Jordbruksverket och senare även för deras ledningsgrupp. De beslutade att dra igång arbete med Grön resplan under Ser du ett behov Gröns resplan på din arbetsplats så kontakta projektledarna i hållbart resande på mobilitet@jonkoping.se. 12

13 Drift och underhåll Drift Liksom föregående vinter var vintern mild och med lite snö. Det har medfört att vi inte behövt snöröja så mycket men eftersom temperaturen har rört sig fram och tillbaka runt 0⁰ C så har vi behövt halkbekämpa desto mer. Den milda vintern följdes av en vår med bra väder vilket gav möjlighet till sandupptagning betydligt tidigare än normalt. Även om sanden (eller gruset) är en viktig halkbekämpningsåtgärd så irriterar sig många på den, särskilt på vårkanten. Förra vintern ( ) startade vi ett test med den alternativa halkbekämpningsmetoden sopsaltning mellan Bankeryd centrum och piren i Jönköping. Den teststräckan utökades vinter ( ) till Huskvarna centrum. En normal vinter utförs ungefär fem stora snöröjningar och 100 halkåtgärder i Jönköpings kommun. Eftersom topografin är speciell kan det ofta snöa på höjderna medan det regnar i centrum. Då görs punktinsatser på de olika platserna beroende på behov av insats. Här är en länk till kommunens hemsida med information om vinterväghållning samt kartan över vinterväghållningen i Jönköpings kommun. Här kan du se bl.a. de prioriterade gång- och cykelvägarna som snöröjs snabbt. Du kan även se övriga vinteröppna gång- och cykelvägar. Av alla gång- och cykelvägar i kommunen hålls ungefär hälften öppna vintertid. Vilka som är öppna beror på nyttjandegrad. Sandupptagningen ska normalt sett vara klar 15 april på prioriterade gång- och cykelvägar och 15 maj på övriga gång- och cykelbanor. På höstkanten när löven börjar falla av träden infaller en period av halkfara igen. Att sopa bort löven kan på vissa sätt liknas vid vårens sandupptagning. Skillnaden är att löven fortsätter falla under en period av flera veckor. Det är svårt att bedöma när det är rätt tillfälle att genomföra sopning av löven. Ur driftsperspektiv vore det bäst med rejält blåsigt väder vid något tillfälle så alla löv blåser av träden på en gång men så blir det sällan. Sammantaget har kostnaden för drift och underhåll under 2017 varit lägre än normalt framförallt beroende på den milda vintern men även att övrig tid på året varit utan större störningar. 13

14 Sopsaltning Sopsaltning är en teknik för vinterväghållning som utförs i flera kommuner i Sverige och testas i några till. I Jönköping påbörjades viss sopsaltning vintern Tekniken går ut på att stället för att använda sand/grus så snöröjs och halkbekämpas det snabbt efter snöfall genom att sopa bort snön och sprida saltlake eller, som i Jönköping, befuktat salt. Ett enda fordon både sopar och saltar då fordonet är utrustat med både plogblad, sopvals och saltspridare. Mindre mängder snö kan tas bort direkt vid sopningen men större mängder snö kan behöva en extra plogning innan saltet sprids. Sopsaltningen minskar risken för återfrysning och halka samt bidrar till en barmarkskänsla. Negativt är att sopsaltning är en mer kostsam metod jämfört med traditionell halkbekämpning och saltets avigsidor: miljöpåverkan, rostande cyklar och skador på hundtassar. Sträckan som sopsaltas i Jönköping är gång- och cykelvägen från Bankeryd (enbart på östra sidan av Kortebovägen) via hamnpiren i centrala Jönköping vidare till Huskvarna centrum. Tekniken har fungerat bra och är mycket uppskattad av de flesta som cyklar där. Vid en utvärderingsenkät uppgav 90 % av de svarande att de ville att kommunen skulle fortsätta med sopsaltning. 38 % angav att de hade cyklat mer än tidigare vintrar tack vare sopsaltningen. 89 % ansåg att vinterdriften på den sopsaltade sträckan var bra eller mycket bra. Detta jämfört med 16 % för vinterdriften av Jönköpings övriga cykelvägar. De negativa synpunkterna om sopsaltningen handlade nästan uteslutande om den osäkra miljöeffekten av ökad saltning samt rostangrepp på cykeln. Beslut om att införa sopsaltning i stor skala har ännu inte fattats. Om sopsaltningen utökades skulle det antagligen bidra till att minska antalet halkolyckor på cykelvägarna samt att fler skulle välja cykeln även vintertid. 14

15 Underhåll Även under 2017 har många cykelvägar i kommunen i högre utsträckning än tidigare fått ny asfaltsbeläggning. Tekniska nämnden avsatte ,1 miljoner till upprustning av parkvägar, 4,0 miljoner till upprustning av cykelvägar och 4,0 miljoner till renovering av gång- och cykelbroar ,6 6,4 4,5 4,5 4,5 2, ,1 3,4 4 Cykelvägar Parkvägar GC-broar Fig. 4. Budget (miljoner kronor) för upprustning av cykelvägar, inkl. parkvägar, Renovering av GC-bro över E4 och järnväg vid A6-Ryhov Denna gång- och cykelbro har renoverats av dels beständighetskäl men även för att höja säkerheten och minska risken för suicidförsök. Stålarbeten, renovering av räcken, ommålning och ny belysning har gjorts. Beläggningsarbeten på gång- och cykelvägar Exempel på gång- och cykelvägar som fick ny beläggning under 2017 är Hammarvägen, Åsenvägen och Attarpsvägen. Totalt åtgärdades m 2 på gång- och cykelvägnätet. Parkvägar 2017 fortsatte den renovering av parkcykelvägar som påbörjades Renoveringen gör att standarden på parkvägarna höjs rejält. De vägar som renoveras är de som vid en inventering visat sig vara i sämst skick, med tjälskador, utsliten asfalt m.m. Aktuella sträckor under 2017 var bla Klevstugevägen-Kappsimmarvägen, Bågvägen-Huluäng, gångvägar Sjöåkra och gångvägar i Stadsparken mfl. 15

16 Nätverk med cykelkoppling Hållbart resande i kommun Den 18 oktober anordnades en konferens i Stockholm inom hållbart resande i kommuner. Arrangören var SIPU (tidigare Statens institut för personalutveckling). Här delade framstående kommuner med sig av sina erfarenheter från framgångskoncept och lärdomar kring effektiva kommunikationskampanjer. Förutom att delta på konferensen var Jönköpings kommun inbjudna för att presentera bl.a. våra framgångar med Inga onödiga bilresor och kommunens förmånscyklar. Möjligheter med Mobility Management i samhällsplaneringen (MMMiS) Jönköping är fortsatt med i MMMiS-nätverket (Möjligheter med Mobility management i samhällsplaneringen) som består av 15 ungefär lika stora kommuner. Syftet med nätverket är att genom erfarenhetsutbyte få fram exempel på hur områden kan planeras med fokus på hållbart resande. Svenska Cykelstäder Svenska Cykelstäder är en förening bestående av 27 svenska kommuner samt sex associerade medlemmar (ex. Trivector, VTI, NCC) som samtliga arbetar aktivt med cykelfrågor samt Cykelfrämjandet och Svensk Cykling. Två tjänstemän från stadsbyggnadskontoret har deltagit på årets möten. Dessutom representeras Jönköpings kommun i föreningsstyrelsen av Anders Samuelsson, stadsbyggnadsnämndens ordförande. 16

17 SKL:s Cykelkonferens 2017 i Jönköping Cykelkonferensen, som 2017 hölls på Elmia i Jönköping, arrangeras av SKL och Trafikverket och är en mötesplats öppen för alla som arbetar med cykelfrågor i kommun, region, stat eller som konsult. Ungefär 280 personer var anmälda till konferensen som lockade deltagare från hela Sverige. Från Jönköpings kommun deltog 23 personer (14 tjänstemän från stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret samt kultur och fritid och dessutom nio politiker). Sju deltagare kom från Region Jönköpings län (Energikontoret, folkhälsoutvecklare och politiker). Dessutom kom många andra deltagare från flera Jönköpingsföretag, lokala organisationer och grannkommuner. Under två dagar hölls en mängd olika föredrag med olika typer av cykeltema fysisk planering, drift och underhåll, beteendepåverkan och politik. Cykelexperten Krister Isaksson var konferensens moderator och bland föredragshållarna märktes dåvarande Infrastrukturminister Anna Johansson, Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon och Cykelfrämjandets ordförande Lars Strömgren. Föredragen handlade bland mycket annat om en Europeisk Cykelstrategi, det Nationella Cykelbokslutet 2016, arbete med cykelgynnande organisation samt lyckad cykelturism. Förutom välkomsttal av stadsbyggnadsnämndens ordförande Anders Samuelsson så bidrog Jönköpings kommun med föredrag om Cykelprogrammets framtagande med fokus på jämställdhet och jämlikhet samt ett föredrag om vår stads stora höjdskillnader kopplat till framgångarna med elcykelutlåning och förmånscyklar. Ytterligare en presentation med lokal anknytning handlade om Energikontor Norra Smålands EU-finansierade projekt Hela RESAN. Förutom föredragen arrangerades även en cykeltur med olika inriktning för konferensdeltagarna. De fyra alternativen var en tur med elcykel till Öxnehaga, två turer med vanlig cykel (runt Rocksjön eller till förtätningsområdet vid södra Munksjön) samt en sväng på EM-banan i MTB. 17

18 Elcykelinnehav i Jönköping Vi kan konstatera att elcyklar har blivit betydligt vanligare i Jönköping under senare år. Vi har tre olika siffror som inte är exakt jämförbara med varandra. Den första kommer från en resvaneundersökning bland kommuninvånarna 2014 där en fråga ställdes om hushållets tillgång till elcykel. Den andra siffran kommer från den resvaneundersökning som genomfördes bland kommunens personal Där ställdes frågan om innehav av olika fordon och där hamnade elcykel på 6,7 %. Den sista siffran är från Medborgarundersökningen som gjordes hösten Där handlade det om man själv eller någon annan i hushållet hade tillgång till elcykel. Resultatet blev då 14 % (+/- 3 %). Även om siffrorna inte går att jämföra exakt så verkar det ganska troligt att en ökning har skett. 16% Elcykeltillgång i Jönköping 14% 12% 10% 8% 6% 14,0% 4% 2% 3,5% 6,7% 0% Kommuninvånare 2014 Kommunanställda (exl. förmånscykel) 2016 Kommuninvånare 2017 Fig. 5. Elcykeltillgången bland kommuninvånarna 2014, bland kommunanställda 2016 samt bland kommuninvånarna

19 Cykelräkning Att räkna cyklister är långt från en exakt vetenskap. Valet av cykel som färdmedel beror för många på faktorer som väder och väglag. Även vägarbeten och andra typer av byggnationer flyttar cyklisterna till andra vägar och det kan ta tid innan de hittar tillbaka till gamla rutter. Fasta räknare Kommunen har nu nio fasta mätpunkter var första året med två fasta mätpunkter som ökades till fem under Ytterligare tre punkter har levererat fullständiga data för sommarhalvåret från 2013 (Östra Strandgatan och Västra Strandpromenaden) respektive 2014 (Jordbrovägen) och i april 2016 tillkom en mätare längs Rekrytvägen (ej med i diagrammet nedan) Antalet passager förbi de fasta cykelräknarna under perioden april till och med oktober Jordbrovägen Ö. Strandgatan V. Strandpromenaden Munksjögatan Odengatan Vätterstranden Brunnsgatan Högskolan Fig. 6. Statistik från åtta fasta cykelräknare från april t.o.m. oktober Mätpunkterna Högskolan samt Munksjögatan påverkades starkt av byggnationer noterades flera rekordmånader med högst noterade antal passager; först hela vinterperioden januari till och med mars och sedan även i juli och oktober. Den stora skillnaden jämfört med rekordåret 2016 (då brorenoveringar och gatuarbeten i maj samt en mycket varm och torr septembermånad fick väldigt många att välja cykeln) var egentligen september 2017, som var ganska regnig. Trots att september 2017 levererade vårt näst bästa resultat för månaden var det ändå hela färre passager jämfört med september Enligt det politiskt antagna målet ska cyklingen till och från centrum på vardagar öka med 25 % senast 2020 jämfört med Då mätarna registrerat färre passager under 2017 jämfört med 2016 ligger måluppfyllelsen inte lika nära som den gjorde för ett år sedan. 19

20 Tillfälliga mätningar Med undantag för 2012 har tillfälliga mätningar utförts i kommunen varje år sedan Mätningarna görs med slang och pågår under två veckor i september. Även om permanenta mätningar inte är helt tillförlitliga är de tillfälliga ännu mer osäkra. Om det under en tillfällig mätning är dåligt väder eller om cykelflödena vid de olika punkterna är påverkade av ex. vägarbete får det en stor påverkan på resultatet Östra Strandgatan - längs Munksjön Munksjöbron södra cykelbana Munksjöbron norra cykelbana Plantagegränd Odengatan Rekrytvägen Östra Strandgatan Kungsgatan Kungsgatan Gröna gatan Junegatan Brunnsgatan Junegatan Junegatan Kaptensbogatan Fig. 7. Dygnsmedelvärden för vardagar (två veckors mätning). Tillfälliga mätpunkter med slangmätning genomfördes inga tillfälliga mätningar. Sett till resultatet av de tillfälliga mätningarna ser cyklingen ut att ha minskat kraftigt jämfört med Det har sin förklaring i det regniga väder som rådde under mätperioden (två veckor i september 2017). Senaste året med sämre siffror för mätperioden var Som sagt uppvisar även de fasta räknarna sämre siffror för september, men bara jämfört med rekordmånaden september På de enskilda fasta räknarna har september 2017 i stor utsträckning det näst bästa septemberresultatet sedan mätningarna började. Med tanke på detta verkar vi haft stor otur med omständigheterna de två tillfälliga mätveckorna. 20

21 SCB:s Medborgarundersökning Statistiska Centralbyråns medborgarundersökning genomförs för att undersöka kommuninvånares inställning till olika delar av sin kommuns verksamhet tillfrågades 1600 personer i Jönköpings kommun om sina synpunkter. 657 personer svarade vilket gav en svarsfrekvens på 41 %. Senaste gången Jönköping var med var Betygsindex gång- och cykelvägar Fig. 8. Betygsindex för gång- och cykelvägar i Jönköpings kommun Maxvärde 100. Betygsindex för gång- och cykelvägar i figur 12 varierar från år till år skedde ett tapp som sedan sakta gått i bättre riktning gett vårt högsta resultat hittills (dock ej statistiskt säkerställt) ,9 5,8 5,8 Vad tycker du om... 5,9 5,9 4,8 5,8 4,9 5,4 5,7 5,8 5,7 6,1 5,8 5,9 6,2 6,4 5,8 5,9 6 5,9 6,3 6,4 6,2 6,2 6 6,1 6,2 6, trafiksäkerheten på gång- och cykel- vägar i din kommun snöröjning av gång- och cykelvägar i din kommun underhåll och skötsel av gångoch cykelvägar i din kommun belysningen av gång- och cykelvägar i din kommun tillgången till gång- och cykelvägar? Fig.9. Bedömning mellan 1 och 10 gällande tillgång och kvalitet på några områden gällande gång- och cykelvägar i Jönköpings kommun. I figur 13 ser vi att tillgång och kvalitet på olika områden gällande gång- och cykelvägar bedöms ganska stabilt på samma nivåer från år till år. Undantaget är snöröjningen som varierar något mer. Ses alla områden sammantaget för 2017 så verkar bedömningen gå i en positiv riktning; fyra områden ger de högsta noteringarna hittills, varav ett resultat tangerar tidigare toppnotering. Trafiksäkerheten ligger fortsatt på 5,9 vilket är en tangering av det näst bästa tidigare resultatet. 21

22 STRADA-rapporterade cykelolyckor STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) är ett informationssystem som hanterar skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Systemet bygger på data från två källor, polisrapporterade olyckor och de som lett till sjukvård på Akuten. Sedan en bit in på 2015 ändrades reglerna för inrapportering av olyckor så att det nu helt bygger på samtycke från den olycksdrabbade. Detta märks tydligt i antalet svar, som drastiskt sjunker för 2016 och Frivilligheten har dock fört det goda med sig att olyckorna som nu rapporteras har en ökad andel angiven olycksplats samt en mer användbar olycksbeskrivning jämfört med tidigare. De STRADA-rapporterade olyckor där cykel varit inblandat utgör 16 % av de 181 inrapporterade olyckorna för Det är samma andel som Cykelrelaterade olyckor i Jönköping som rapporterats till Strada Singel Personbil Cykel Fotgängare Djur Lastbil/Buss MC/Moped Övrigt Fig. 10. STRADA-rapporterade cykelolyckor Åren ej jämförbara med tidigare år pga ändrade rutiner för inrapportering av olyckor. Vanligaste olyckstyper med cykel Under 2017 var den största andelen rapporterade cykelrelaterade olyckor singelolyckor (63 % av alla cykelolyckor). Näst vanligast var olycka mellan bilist och cyklist (20 % av cykelolyckorna) följt av olyckor mellan två cyklister (14 %). Av de inrapporterade cykelrelaterade olyckorna 2017 klassades ingen som allvarlig. 14 av olyckorna klassades som måttliga (tio singelolyckor, två med annan cykel, en med personbil och en klassad som övrigt) och 37 klassades som lindriga (21 singelolyckor, nio med personbilar, fem med annan cykel, tre med fotgängare, en med moped och en med buss). Länk till Jönköpings kommuns sidor om Trafiksäkerhet. 22

23 Miljömålsanslag och interna klimatväxlingsmedel till cykel De klimatpåverkande utsläpp som kommunens verksamhet orsakar genererar en klimatväxlingsavgift för varje förvaltning. Pengarna används av den förvaltning som ligger bakom de enskilda utsläppen för att göra klimatbesparande insatser i sin egen verksamhet. Används inte pengarna går de in i en generell pott för miljömålsanslag. Miljömålsanslagen har under 2017 tilldelats de kommunala arbetsplatserna A6 och Sofiahuset för uppförande av nya cykelställ. Medel har även gått till det utökade testet med sopsaltning längs Vätterstranden samt till en intern kampanj för hållbart resande bland kommunens personal. De interna klimatväxlingspengarna har bland annat gått till inköp av åtta elcyklar. Elcyklarna finns numera på Kultur och fritidsförvaltningen (1), socialförvaltningen (familjebehandling 2, myndighetsenheten 3), Tekniska kontorets VA-avdelning (1) och Utbildningsförvaltningen (1). Stadskontoret satsar interna klimatväxlingsmedel på cykelparkering och det gör även Räddningstjänsten där det till och med blir ett cykelgarage på brandstationen i Rosenlund. Utbildningsförvaltningen har både leasat och köpt in lastcyklar för användning i förskoleverksamheten. Totalt är nu 14 lastcyklar ute och rullar. Förskolornas lastcyklar Lastcyklarna har visat sig vara betydelsefulla för förskolornas verksamhet då de öppnat upp för att besöka flera platser i närmiljön. Nu finns en möjlighet att komma iväg på utflykter med kort varsel och utan att behöva så mycket tid. Tack vare lastcyklarna har även vissa av barnens hem kunnat besökas. Ibland har friheten med cykelturen varit själva målet med utflykten. Förskolepersonalen uttrycker att barnen tycker om cykelturerna, att de brukar vara väldigt glada och att det är en härlig gemenskap för barnen att sitta tillsammans. Det skapar också en nyfikenhet när de får utforska nya områden tillsammans. Särskilt spännande har det varit att besöka hästhagar eller följa efter sopbilar och titta på hur de arbetar. 23

24 Förmånscyklar Våren 2016 lanserades ett erbjudande till Jönköpings kommuns tillsvidareanställda personal om att teckna avtal om förmånscyklar. Det innebär att man hyr en cykel under tre år och sedan får ett erbjudande om att antingen köpa sin cykel eller att lämna tillbaka den. Slutpriset beräknas bli % billigare än i handeln (dock kommer elcykelpremien påverka dessa siffror en del så besparingen blir lägre). Hösten 2017, efter fyra omgångar, hade 2400 cyklar beställts av 2000 anställda (ca. 18 % av de tillsvidareanställda). Ca. 60 % av cyklarna är elcyklar, en andel som ökar för varje ny omgång. Vid en utvärderingsenkät bland dem som tecknat avtal i de två första omgångarna 2016 angav 70 % att de cyklade mer efter levererad förmånscykel. 71 % av dem som tecknat avtal har också använt sin förmånscykel för arbetspendling och 28 % uppger att någon familjemedlem gjort det. Färdsätt till arbetet under cykelsäsongen före och efter förmånscykel FÖRE 46% 8% 14% 18% 2% 11% EFTER 31% 5% 8% 21% 26% 8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bil ensam Bil samåkning Kollektivtrafik Cykel Elcykel Gång Annat Fig. 11. Färdsätt till arbetet under cykelsäsongen före och efter levererad förmånscykel. En tydlig förändring i riktning mot en ökad hållbar arbetspendling kan utläsas bland beställarna av förmånscykel. Andelen bilresor minskar från 54 % till 36 % samtidigt som andelen cykel + elcykel ökar från 20 % upp till 47 %. Särskilt betydelsefulla för denna positiva förändring är elcyklarna. Även andelarna kollektivtrafik och gång påverkas i negativ riktning av förmånscyklarna. Nominering till Klimatpriset Tack vare personalerbjudandet med förmånscyklar så nominerades Jönköpings kommun till klimatpriset och fick då ett hedersomnämnande med motiveringen: Jönköpings kommun är en aktör med stora möjligheter att främja hållbara beteenden bland sin personal. Initiativet att införa förmånscyklar till kommunens anställda har gett goda resultat för klimatet och hälsan. Konceptet förmånscykel har spridit sig inom och utanför länet, där många arbetsgivare inspireras av Jönköpingsmodellen. Genom att ständigt ligga i framkant och driva på det interna förändringsarbetet har initiativet bidragit till att fler bland personalen väljer cykeln före bilen vilket leder till mindre utsläpp, friskare personal och trevligare stadsmiljöer för alla. 24

25 Kampanjer och aktiviteter Filmen Cykelfeber Jönköpings kommun medverkar i filmen Cykelfeber - En film om att cykla. Syftet med filmen är att lyfta fram variationer i vardagscyklingen från olika perspektiv - kommuner, försäkringsbolag och cyklister. Trafikantveckan Europeiska Trafikantveckan september. Cykelstället Car bike port ställdes upp mittemot Hemköp på Barnarpsgatan under veckan. Det flyttades senare till Kanalplan till Klimatdag i city som anordnades av Länsstyrelsen. Cykelstället väckte både ris och ros - uppmärksammades på Facebook. Cykelköket 2014 invigdes Cykelköket Jönköping. Cykelköket är förening och en gör-det-själv-verkstad där du lär dig laga cykel med hjälp av köksmästare. Det går att fixa i ordning sin egen cykel och även bygga sig en cykel utifrån de delar som finns på plats. Föreningens lokaler flyttade till Syrgasvägen 7, söder om Munksjön, i slutet av oktober Cykelkökets lokalhyra betalas Jönköpings kommun. Kommunen deltar i styrelsen representerad av en tjänsteman från kultur- och fritidsförvaltningen. Under 2017 har Cykelköket fått drygt 90 nya medlemmar och runt 40 personer mekat ihop en egen cykel. Cykelköket har under året deltagit i kommunens arrangemang både under den nationella cykelkonferensen, då verksamheten besöktes av ca. 70 personer, och vid Cykelkalaset under invigningen av en ny cykelväg på Österängen. Länk till Cykelkökets hemsida Inga onödiga bilresor Potentialen är god i Jönköping att locka bilister till att bli cyklister istället. 43 % av alla bilresor som görs är kortare än fem kilometer, en sträcka som för de flesta är fullt möjlig att göra med cykel personer i Jönköpings stad bor inom fem kilometer från sitt arbete. Som ett led i att uppnå fler hållbara resor drivs kampanjen Inga onödiga bilresor för femte året i rad. Syftet med kampanjen är att få människor att låta bilen stå. Framförallt vid korta resor som kan ersättas med hållbara färdsätt erbjöds 260 platser och till låns stod som vanligt elcyklar med eller utan cykelkärra. Nytt för året var att en av cyklarna var en elassisterad vikcykel (som i ihopvikt tillstånd får tas med på bussar och tåg) i kombination med ett kollektivtrafikkort. Efter kampanjen 2017 har ca personer nu fått chansen att testa elcyklar sedan starten I årets utvärdering svarade 123 personer. 39 % hade använt elcykeln till arbetet 5-7 dagar under testveckan. 94 % ansåg att tiden som testpilot varit positiv. 89 % rekommenderade elcykel (83 % den vikbara varianten) och samtliga användare av cykelkärra kunde rekommendera det. De svarande tror deras dagliga bilanvändande kommer minska med 19 %. 25

26 Bästa cykelstället Bästa cykelstället är en kampanj för att motivera arbetsplatser till att göra insatser för cykling och att belöna dem för utfört arbete. Det handlar om cykelpendling och tjänstecykling men även om organisatoriska delar. Vem som helst får nominera sin arbetsplats för diplomering. Det handlar om att uppfylla olika kriterier inom fem olika kategorier. Varje kategori har fyra nivåer där nivå 1 är lättast och nivå 4 svårast. Samtliga kriterier på nivå 1 måste uppfyllas för att gå vidare till nivå 2. För att komma vidare till de följande nivåerna gäller att minst uppfylla fyra av fem kriterier på föregående nivå. Endast en arbetsplats kan få fem stjärnor och bli Bästa cykelstället för året nominerades sju arbetsplatser. Flera av årets deltagare kunde genom enkla insatser förbättra cykelmöjligheterna på arbetsplatsen och därmed sitt resultat. Bäst resultat uppnådde Sweco och Consid med 20 av 20 kriterier uppfyllda. Sweco fick utmärkelsen Bästa cykelstället Sweco (20 kriterier) Consid (20), Stadsbyggnadskontoret (18) Hoven (17) NY Collective (14), Vätterhem (13) - HS Team 10 (8) 26

27 Kommunvelometern sammanfattning av Jönköpings resultat Cykelfrämjandets Kommunvelometer 2018 sammanfattar deltagande kommuners cykelinsatser på en rad olika områden för verksamhetsåret Resultatet blir lite av en sammanfattning av stora delar av innehållet i detta cykelbokslut. Nedanstående sammanfattning är en förkortad variant av beskrivningen av Jönköpings kommuns resultat i Kommunvelometern , , , ,5 40,5 36, ,5 Fig. 12. Resultatet i Kommunvelometern 2018 för kommunerna med de högsta resultaten samt de stora kommunerna längre ner i listan. Jönköping har varit med under samtliga år som Kommunvelometern genomförts och vi har sakta men säkert ökat våra poäng. I år får kommunen 49 i totalpoäng vilket är vårt bästa resultat någonsin i granskningen och räcker till en delad 7:e plats bland alla deltagande kommuner Uppföljning och mätning Cykelpolitik Aktiviteter Information/marknadsföring Infrastruktur/underhåll Befintlig infrastruktur Fig. 13. Jönköpings resultat i Kommunvelometern OBS! Angivet år = resultatet föregående år. Sedan 2015 har en justerad poängsättning använts vilket gör att en jämförelse med tidigare år inte blir helt rättvisande. 27

28 Infrastruktur och underhåll I Jönköping finns det totalt cirka 344 km cykelväg. Av detta är kommunen väghållare för cirka 334 km vilket innebär 2,4 meter cykelväg per invånare och 5 av 10 möjliga poäng inom befintlig infrastruktur. Medelvärdet för stora kommuner är 2 meter cykelväg per invånare och för samtliga deltagare 2,2 meter cykelväg per invånare. Inom infrastruktur och underhåll får Jönköping 7,5 av 10 möjliga poäng. Jönköping satsar 309 kr per invånare och år. I snitt satsar samtliga deltagande kommuner 367 kr och stora kommuner 434 kr per invånare och år inom området. Gällande personresurser inom området har kommunen 2,2 heltidstjänster per invånare i jämförelse med 2,4 heltidstjänster bland alla deltagare och 2,7 heltidstjänster bland stora kommuner. Information och marknadsföring Inom området information och marknadsföring får Jönköping 6,5 av 10 möjliga poäng. Jönköping satsar 4,1 kr per invånare och år inom området i jämförelse med snittet för alla deltagare som är 5,9 kr per invånare och år. För stora kommuner är snittet 8,6 kr per invånare och år. Gällande personresurser inom området har Jönköping 0,9 heltidstjänster per invånare i jämförelse med snittet 0,9 heltidstjänster bland alla deltagare och 1,2 heltidstjänster bland stora kommuner. När det kommer till skyltning är cirka 41 procent av kommunens cykelvägar skyltade. Snittet för samtliga deltagare är 45 procent och för stora kommuner är andelen 67 procent. Aktiviteter Inom området aktiviteter mäts hur aktiv kommunen varit inom cykling under förra året. Jönköping får 10 av 10 möjliga poäng då de genomfört 13 av 15 efterfrågade aktiviteter. Exempel på aktiviteter är att kommunen byggt cykelväg, genomfört åtgärder för ökad trafiksäkerhet, anlagt cykelparkering, genomfört kampanjer, flödesmätningar och cykelbokslut. Dessutom har Jönköping antagit både cykelstrategi, cykelplan och politiska mål för cyklingens utveckling. Cykelpolitik Inom cykelpolitik får Jönköping full pott, 10 av 10 möjliga poäng. Detta kan jämföras med 7,2 poäng i snitt bland samtliga deltagare och 9,2 poäng för stora kommuner. Kommunen genomför och har samtliga efterfrågade insatser och arbetssätt inom området. Ett exempel på politiskt mål för ökad cykling är att cyklandet till och från centrum senast 2020 ska öka med 25 procent jämfört med Jönköping driver även ett internt arbete för att främja cykling bland sina anställda som bland annat sker genom kampanjen Bästa cykelstället där det skapas olika förbättringsinsatser för cykling till arbetsplatser. Kommunen erbjuder även förmånscykel. Uppföljning och mätning Även inom området uppföljning och mätning får kommunen full pott, 10 poäng av 10 möjliga. Kommunen genomför och har samtliga efterfrågade insatser och arbetssätt inom området. Snittet för samtliga deltagande kommuner är 5,7 poäng och för stora kommuner är snittet 8,6 poäng. 28