L9K10G, Lärande, utveckling och didaktik 1 för lärare åk 7-9, 7,5 högskolepoäng Learning, development and pedagogy (7-9), 7.5 higher education credits

Transkript

1 UTBILDNINGVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L9K10G, Lärande, utveckling och didaktik 1 för lärare åk 7-9, 7,5 högskolepoäng Learning, development and pedagogy (7-9), 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad av Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Den reviderade kursplanen gäller från och med Utbildningsområde: Undervisning 100 % Ansvarig institution: Institutionen för didaktik och pedagogisk profession 2. Inplacering Kursen ges på grundnivå. Kursen ingår i ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 Huvudområde Utbildningsvetenskap Fördjupning G1N, Grundnivå, endast gymnasiala förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet 4. Innehåll Kursen startar utvecklingen av den studerandes läraridentitet och auktoritet i den valda inriktningen (ämneslärare 7-9). Kursen som inleder lärarutbildningen uppmärksammar, med ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt, yrkesprofessionella delar som didaktik och lärandeteorier. Dessutom behandlas begreppet utveckling som i detta sammanhang avser såväl elevers sociala, kunskaps- som psykologiska utveckling. Speciellt fokuseras identitetsskapande, genusfrågor och ungdomskultur. Den studerandes egen utveckling i kursen uppmärksammas också i ett metaperspektiv. Förändringar över tid i den svenska skolan behandlas i förhållande till politiska, kulturella och pedagogiska värderingar. De olika politiska krafter och pedagogiska traditioner som framträder ur detta analyseras. Ett didaktiskt perspektiv på bildnings- och utbildningsfrågor behandlas.

2 Kursen uppmärksammar också det kännetecknande för lärararbetet i relief mot andra yrkesverksamheter. Därmed initieras ett problematiserat men konstruktivt förhållningssätt till yrkesidentitet, studier och verksamhetsutveckling. Härigenom blir också relationerna mellan didaktik och ämnesdidaktik tydliga. Kursen uppmärksammar hur teorier om lärande och didaktiska strategier samspelar i mötet med olika innehåll, elever, tematiska strukturer och traditioner. Kursen betonar vikten av att ta den lärandes perspektiv. Skolämnen bär på olika traditioner och skilda didaktiska förhållningssätt uppmärksammas. De studerandes analysförmåga utvecklas via didaktikens vad-, hur- och varför-frågor. De didaktiska modeller som används i kursen blir också konkreta exempel i syfte att utveckla de studerandes förmåga att analysera undervisning och lärande. Härvid identifieras de skilda skolämnen som studentgruppen representerar och hur olika undervisningstraditioner utvecklas i dessa. I anslutning till detta läser de studerande olika titlar ämnesdidaktisk litteratur som en ingång till kommande studier. Jämförelser görs i syfte att tydliggöra det generella i förhållande till det specifika och att redan här ge möjligheter till profilering. När ny teknik utvecklas eller gammal förädlas förändras villkoren för lärande. I kursen diskuteras informationsteknikens roll för lärande. Detta görs dels genom att kursens arbetsformer aktualiserar denna aspekt, men också genom att anlägga ett problematiserande förhållningssätt. Kommunikationens betydelse för lärande och utveckling uppmärksammas i kursen både vad gäller elevers situation i skolan och de studerandes egen studiesituation inom lärarutbildningen. 2/ 3 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten: kunna uppvisa kunskaper i grundläggande teorier om lärande och didaktik kunna redogöra för olika sätt att använda teknik i undervisningen kunna redogöra för centrala aspekter av ungdomars utveckling under ungdomsåren, och hur dessa olika aspekter relaterar till varandra på ett problematiserande vis reflektera över teorier om lärande och didaktik kopplat till skolans undervisning och utveckling visa analytisk förmåga och artikulerat reflektera kring elevers sociala och psykologiska utveckling i relation till förändrade politiska, kulturella och pedagogiska värdenormer kunna värdera egna lärandesituationer i relation till idéer kring sin framtida yrkespraktik kunna göra enkla didaktiska analyser av olika undervisningssituationer och föra konstruktiva resonemang kring förhållandet mellan frågorna vad, hur och varför (fokus, form och förhållningssätt) 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning Studenten examineras muntligt och skriftligt genom tentamen och seminarium i GUL och/eller genom litteraturseminarium på campus. Utöver dessa examinatinsformer kan det i vissa kursmoment förekomma hemtentamen. Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt från

3 3/ 3 kursen tidigare uppläggning. 8. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). De studerandes insatser examineras i relation till kursens mål. Underlag för betygssättning utgörs av examinationsuppgifterna. Följande kriterier tillämpas vid betygssättning: Betyget Godkänt innebär att den studerande har uppfyllt kursens mål enligt kursplanen. För detta krävs att den studerande på ett självständigt och tydligt sätt argumenterar för och motiverar sina ställningstaganden med stöd i kursens innehåll samt kommunicerar sina vunna insikter så att andra utan svårighet kan följa studentens resonemang. Betyget Väl Godkänt innebär att den studerande, utöver kraven för Godkänt, kreativt och kritiskt integrerar konkreta erfarenheter med de teoretiska perspektiv som har behandlats i kursen. 9. Kursvärdering Studenternas värdering av kursen sker genom anonyma synpunkter via GUL. Dessa ingår tillsammans med lärarnas värdering av kursen i en kursutvärdering. Resultatet meddelas den nästkommande studentgruppen. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Medverkande institution: Psykologiska institutionen

4 Obligatorisk litteratur Frisén, Ann, & Hwang, Philip. (Red.) (2006). Ungdomar och identitet. Natur & Kultur. (Kapitel 6 och 7 undantagna) Sidorna och = (165 s.) I anslutning till detta: Artikel: Forrest Big and tough. (15 s.) ( Artikel: Salmivalli Bullying and the peer group. Finns på GUL (10 s.) Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå - Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & Kultur. (284 s.) Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger, & Liberg, Caroline (Red.). (2010). Lärande Skola Bildning Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. (Totalt 619 s.) Kap 1: Skolans tidiga historia och utveckling. Lundgren & Säljö. Sid s. Kap 3: En gemensam skola. Lundgren, Ulf P. Sid s. Kap 4: Det livslånga lärandet. Lundgren, Ulf P. Sid s. Kap 5: Den lärande människan. Säljö, Roger. Sid s. Kap 7: Den didaktiska reliefen. Liberg, Caroline. Sid s. Kap 8: Grundläggande färdigheter Liberg, Caroline & Säljö, Roger. Sid s. Kap 21: Bildning och utbildning vad formar en människa? Liedman, Sven-Eric. 20 s. (Summa urval 150 s.) Piaget, Jean (2003). Development and Learning. Journal of Research in Science Teaching, vol. 40, supplement, pp. S8-S18. (10 s.) Skinner, B (1979). The Non-Punitive Socielty. Lecture given by B.F. Skinner after receiving an honorary doctorate at Keion University, Japan. Finns som PDF på GUL. (11 s.) Tema Skolan. (2006). Tidskriften Ord och Bild (Vol. 2006/2-3). (Totalt190 s.) Valda delar: Hela havet stormar: Broady/Lundgren 8-19 Läraren som demokratins väktare: Lundquist Skoldemokratins träsk: Bergman Behöriga lärare gör skillnad: Myrberg Ensam har du ansvaret. Granath Med öppna ögon: R. Liedman Coola killar pluggar inte: Hill A race to the bottom: Romhed (Summa urval 60 s.) Aktuella läroplaner och kursplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stockholm: Skolverket. Hämtas från Valda delar bl.a. beroende på ämnesinriktning läses (Ca 50 s.) Dessutom tillkommer aktuella texter om IT i skolan. Tillhandahålles på GUL (Ca 50 s.)

5 Valbar obligatorisk litteratur. (Med avseende på kommande ämnesinriktningar väljes en eller två titlar från nedanstående titlar). IDH Annerstedt, Claes. (2007) Att lära sig vara lärare i idrott och hälsa. Multicare förlag AB (207 s.) SH Arevik, S., & Hartzell, O. (2007). Att göra tänkandet synligt. En bok om begreppsbaserad undervisning. Stockholm: HLS. (251 s.) SL Borg, Kajsa. & Lindström, Lars. (Red.) Slöjda för livet: Om pedagogisk slöjd. Stockholm: Lärarförbundets förlag. (216 s.) MU Ericsson, Claes. & Lindgren, Monica. (red.) (2011). Perspektiv på populärmusik och skola. Lund: Studentlitteratur. (181 s.) HKK Hjälmeskog, Karin (2006). Att lära sig bry sig om de nära och de långt borta. Örebro. Utbildning & demokrati 2006, vol 15, nr 1, Tema Pedagogisk filosofi, etik och politik. (16 s.) kriften/2006/nr%201_2006_pdf/hj%c3%a4lmeskog.pdf BL Lindgren, Bengt & Nordström, Gert Z. (2009) Det kreativa ögat; Perception, semiotik och bildspråk. Lund: Studentlitteratur. (200 s.) BI FY KE Sjøberg, Svein. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur. Sid , , samt (150 s.) SV Svedner, Per Olov (2010) Svenskämnet & svenskundervisningen Delarna och helheten. Uppsala: Kunskapsföretaget. MA Skott, Jeppe., Jess, Kristine., Hansen, Hans Christian., & Lundin, Sverker. (2010). Matematik för lärare, Delta Didaktik. Malmö: Gleerups. Sid och (190 s.) EN MSPR Tornberg, Ulrika. (2009). Språkdidaktik. Malmö: Gleerups. sid: (248 s.)