Antagen av kommunfullmäktige TIDAHOLMS KOMMUN. Budget

Transkript

1 Antagen av kommunfullmäktige TIDAHOLMS KOMMUN

2 2

3 Framtidens Tidaholm bygger vi tillsammans - Ordföranden har ordet... 5 Inledning... 6 Omvärldsanalys... 7 Samhällsekonomi... 7 Befolkningsprognos... 8 Ekonomisk plan... 9 God ekonomisk hushållning... 9 Resursfördelningsmodell... 9 Ekonomiplan Skatt, utjämning och bidrag Finansiella kostnader och intäkter Verksamhetens nettokostnader - Kommunbidrag Politiska prioriteringar 3,7 mnkr Volymer och effekter av ny resursfördelningsmodell Generella statsbidrag, engångsanslag och justeringar Organisationsförändringar Uppräkning för löner och priser Resursfördelning nämnder Kommunbidrag Kommunbidrag - Kommunstyrelsen Kommunbidrag - Barn- och utbildningsnämnden Kommunbidrag - Social- och omvårdnadsnämnden Kommunbidrag - Kultur- och fritidsnämnd Kommunbidrag - Miljö- och byggnadsnämnden Kommunbidrag - Tekniska nämnden Investeringsplan Upplåning Ekonomirapporter Resultatbudget Skattefinansierad verksamhet Finansieringsbudget Skattefinansierad verksamhet Balansräkningsbudget Skattefinansierad verksamhet Resultatbudget - Balansräkningsenheter Finansieringsbudget - Balansräkningsenheter Ekonomistyrningsprinciper Bilaga Investeringsplan Bilaga Skattefinansierad verksamhet Affärsdrivande verk Sammandrag av investeringar Tidaholms kommun Politiska prioriteringar Bilaga proposition för Bilaga

4 4

5 Framtidens Tidaholm bygger vi tillsammans - Ordföranden har ordet I en stor organisation händer det mycket varje år, men vissa år är lite mer spännande än andra: implementerar vi en ny budgetfördelningsmodell, börjar arbeta enligt en ny strategisk plan och framförallt så tittar vi framåt genom flera åtaganden som syftar till att rusta Tidaholm för framtidens utmaningar. Tillsammans bygger vi en kommun som präglas av trygghet, omtanke och utveckling för alla! Ett av målen med budgeten är att nå upp till balanskravet för god ekonomisk hushållning, 2 %. Det målet är vi nära att nå redan. Därmed har vi en stark ekonomi som skapar möjlighet för den investeringsnivå som behövs år.i budgeten för visar vi med tydlighet hur medlen skall fördelas. Vi visar också att satsningar kommer att göras för att leva upp till våra politiska inriktningsmål. Vårt mål att vara en Attraktiv kommun stärks av ett ökat anslag för planteringar, för att behålla Tidaholm som trädgårdsstaden. Studieförbunden kommer också att få ett ökat stöd för sitt viktiga arbete. Vi har våra Medborgare i fokus genom att införa barnomsorg på obekväm arbetstid och Nattis. Dessutom fortsätter arbetet med projektet tidiga insatser för barn 0-5 år. För att öka utbudet av Boende arbetar vi för att skapa förutsättningar för nybyggnation av bostäder exempelvis på Kungsbroområdet. Vi arbetar också för att öka tillgängligheten för personer med funktionshinder. För att stötta Näringslivet har en ny tjänst som kommunutvecklare tillsatts, en ökad resurs i vårt aktiva arbete för kommunens företagare I arbetet med ett Livslångt lärande tar vi ett helhetsgrepp om skolans framtida lokalbehov. Övriga satsningar som görs i års budget är rätten till heltid för våra anställda. Vi avsätter nu medel för att arbeta fram en plan för hur detta skall uppnås fram till Vi skall också lägga politiskt fokus på att vara en attraktiv arbetsgivare, ett steg i arbetet är att ha ett aktivt personalutskott som startar upp i januari. Den största utmaningen är att främja bostadsbyggandet i Tidaholm, det kommer att vara nyckeln för att Tidaholm skall vara en attraktiv kommun att leva och bo i även i framtiden. Anna-Karin Skatt Kommunstyrelsens ordförande 5

6 Inledning Den strategiska planen är ett av kommunfullmäktiges viktigaste verktyg för att styra och leda den kommunala verksamheten. en ska ge besked om vad kommun prioriterar, vilka mål som ska uppnås, vilka resurser som behövs och hur de ska finansieras Kommunfullmäktiges vision av hur kommunen ska utvecklas är utgångspunkten och ligger till grund för budget och verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige fastställde i den strategiska planen i juni vision, målområden samt effektmål som underlag för nämndernas verksamhetsplanering. Den strategiska planen skall kompletteras med föreliggande dokument -2018, som innehåller: Ekonomisk plan Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Mål God ekonomisk hushållning Resursfördelningsmodell beskrivning Resursfördelning till nämnder och styrelser Investeringsbudget och plan Ekonomistyrningsprinciper processen eringscykel Nedan beskrivs budgetprocessen avseende planering kommunens instrument för ledning och styrning av den kommunala verksamheten. Beslut och Verksamhetsplan Dec Jan Febr Omvärlds- och behovsanalys för Strategisk Nov Mars Okt April Överläggningar nämnder och bolag Strategisk Sept Maj Nämndernas arbete verksamhetsplan Augusti Juli Juni Beslut Strategisk processen måste ges utrymme för en dialog och pedagogik/förklarande aktiviteter för att uppnå syftet att vara ett instrument för ledning och styrning av den kommunala verksamheten. processen måste få ta tid, men samtidigt vara effektiv i den meningen att underlagen för de olika aktiviteterna i processen skall vara av god kvalitet. Beträffande resursfördelningen, som är en av de centrala momenten i budgetprocessen, ökar ansvarstagandet för att utföra uppdraget om principerna för fördelningen för tilldelade medel är väl kända. Utrymme bör därför skapas så att förtroendevalda och tjänstemän kan delta i samtal om hur och varför resurserna behöver fördelas på ett visst sätt, eftersom behoven är stora inom samtliga områden. Samtalen ökar också möjligheterna att se sin del i helheten för att fullgöra de samlade åtagandena gentemot medborgarna. 6

7 Omvärldsanalys Samhällsekonomi Samhällsekonomi enligt Sveriges Kommuner och Landsting (Källa: Skl cirkulär :15) Sveriges Kommuner och Landstings bedömning enligt Ekonomirapporten Oktober är att den svenska ekonomin är på väg upp ur lågkonjunkturen och nästa år når konjunkturell balans. Det innebär att sysselsättningen och därmed skatteunderlaget i år och nästa år växer förhållandevis snabbt. Samtidigt ställer den omfattande invandringen och den snabba befolkningsutvecklingen stora krav på kommunernas och landstingens verksamhet. I år och nästa år ser detta ut att kunna klaras utan större skattehöjningar eller tillskott från statens sida, men under de därpå följande åren blir uppgiften betydligt svårare, delvis till följd av att skatteunderlaget då inte längre växer lika snabbt. Tillväxten i skatteunderlaget avtar när konjunkturåterhämtningen är över. Tillväxten är starkare i återhämtning än i balans. Under andra halvan av beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans och återhämtningsfasen är över. Antalet arbetade timmar ökar då långsammare och därmed avtar också skatteunderlagets reala tillväxt. En uppväxling av prisökningstakten innebär trots det att skatteunderlaget i nominella tal fortsätter att växa relativt starkt. Men det är inte bara det att pris- och löneökningarna tilltar på grund av starkare konjunktur. Därutöver ökar kostnaderna för de kommunala tjänstepensionerna till följd av det nya sättet att indexera inkomstanknutna allmänna pensioner. Sammantaget betyder det att inbromsningen blir kraftigare i reala termer än i nominella. Nyckeltal för den svenska ekonomin (Procentuell förändring) BNP 1) 2,4 3,2 3,4 2,6 2,3 2,1 Sysselsättning, timmar 1) 1,8 0,9 1,6 1,0 0,9 0,6 Relativ arbetslöshet, nivå 7,9 7,4 6,7 6,3 6,2 6,2 Timlön, nationalräkenskaperna 1,9 3,0 3,2 3,4 3,5 3,6 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,6 3,0 3,2 3,4 3,5 3,6 Konsumentpris, KPIX 0,2 0,5 1,4 1,8 1,9 1,9 Konsumentpris, KPI 0,2 0,1 1,4 2,9 3,1 2,9 Realt skatteunderlag 1,4 1,9 2,7 1,2 0,7 0,8 1) Kalenderkorrigerad utveckling, propositionen I propositionen för finns många förslag som har stora effekter på kommunernas verksamheter. Det gäller såväl via generella som riktade statsbidrag. Regeringen föreslår en rejäl neddragning av de generella bidragen på 470 miljoner kronor för gymnasiereformen (Gy 11). Skälet är att regeringen räknar med besparingar på grund av reformen. SKL ser ingen besparingspotential i detta och neddragningen har inte förhandlats i enlighet med rutinerna för finansieringsprincipen. Regeringen avser att under hösten lämna en proposition till riksdagen med förslag om en ny placeringsform, boende för stöd och tillsyn (stödboende) inom den sociala barn- och ungdomsvården, som beräknas träda i kraft under. Regeringen minskar det generella statsbidraget med 850 miljoner kronor för kommunerna från och med som följd av ökade inkomstutjämningsavgift för de femton kommuner som har högst medelskattekraft. Avgiftshöjningarna ska införas successivt. Därför införs ett införandebidrag, som alla kommuner finansierar, för att mildra effekterna för de som får högre avgifter. Inom skolans område föreslås en mängd olika reformer som främst finansieras med riktade statsbidrag. Till exempel mindre barngrupper i förskolan och personalförstärkning till fritidshemmen, lågstadielyftet, mattesatsning i årskurs 4 6 och upprustning av skollokaler. Dessutom föreslår regeringen ytterligare en satsning på lärarlöner, med 1,5 miljarder kronor år och 3 miljarder år

8 Den 1 juli startade en satsning på bemanning inom äldreomsorgen som ska fortsätta till och med Bemanningssatsningen är ett specialdestinerat bidrag som ska rekvireras av varje kommun, men fastställs efter behov i enlighet med standardkostnaden i kostnadsutjämningssystemet. Men i år upphörde dock den statliga satsningen på»mest sjuka äldre«, vilket gör att nettoökningen blir relativt liten i år. Regeringen gör en höjning av avgifterna inom äldreomsorgen möjlig från den 1 juli genom en höjning av avgiftstaket (maxtaxan). Den ekonomiska regleringen görs genom att det generella bidraget minskas motsvarande den möjliga höjningen av avgiftsintäkterna. Sedan är det upp till kommunerna att höja avgifterna (vilket vi också räknar med i denna kalkyl). På arbetsmarknadsområdet finns två satsningar som tar sikte på kommunerna: extratjänster och traineeplatser. Det är inte helt enkelt att genomskåda, vilket genomslag effekterna av alla dessa åtgärder kommer att få, men SKL har valt att beakta förslagen i budgetpropositionen i sin framskrivning av skatteprognos. Befolkningsprognos En ny befolkningsprognos har tagits fram våren för åren för att utgöra planeringsunderlag för kommunens verksamhetsplanering och har och beskrivits i den strategiska planen. I presentationen nedan visas faktiska värden för åren fram till 2014 och prognos för åren till Befolkningsprognos Utfall Prognos År år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m år Ökning per år Ack fr o m w år Ökning per år Ack fr o m Totalsumma Ökning per år Ack fr o m

9 Ekonomisk plan God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella mål samt verksamhetsmässiga mål uppnås. Kommunens finansiella mål uttrycks i form av: resultatmål mål för egenfinansiering av investeringar Resultatmålet innebär att Årets resultat skall vara positivt och minst motsvara två procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Lånepolicyn är att undvika upplåning till investeringar i skattefinansierad verksamhet. Verksamhetsmässiga mål innebär att verksamheten skall bedrivas för att nå de mål som fastställts i den strategiska planen. Resursfördelningsmodell I grundar sig procent av resursfördelningen på standardkostnader. Resterande resursfördelning har gjorts via traditionell anslagstilldelning, det vill säga att befintliga anslag justerats med pris- och löneutveckling. Utveckling av relevanta modeller för fördelning av resurser till ytterligare områden kommer att fortgå. Volymbaserad modell har nu tagits fram för: Förskola och skolbarnomsorg (förskola och pedagogisk omsorg, fritidshem) Grundskola och förskoleklass Gymnasieskola Omsorg om äldre Kännetecknen i föreslagen modell är: enkelhet i konstruktionen stabila och hållbara över tid och därmed också förutsägbara lätta att förstå och acceptera beskriva kommunens struktur koppling till politiska prioriteringar möjlig Målet är att varje verksamhet skall erhålla resurser utifrån sina förutsättningar och behov. I resursfördelningsmodellerna ges medel utifrån standardkostnader och volymer baserade på förändringar i befolkningens sammansättning. Pris per volym Priset per volym utgörs av kommunens strukturårsjusterade standardkostnad 1 för respektive verksamhetsområde. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen ska ha om man bedriver verksamheten på en för riket genomsnittlig avgifts- ambitions- och effektivitetsnivå. Den faktiska standardkostnaden för budgetåret är inte känd när resursfördelningen görs. Därför används senast kända uppgifter (avser 2014) med tillägg för pris- och löneutveckling. För budgetåret har utfallet av års lönerörelse kompenserats och hänsyn har tagits till inflation för åren 1 Strukturårsjusterad standardkostnad är den samlade standardkostnaden där hänsyn tagits till standardkostnaden enligt det kommunala kostnadsutjämningssystemet för delmodellen för respektive verksamhet med tillägg/avdrag för kommunens kostnadsläge för löner, bebyggelsestruktur samt befolkningsutveckling som beaktas i andra delmodeller i kostnadsutjämningen. 9

10 och. Under år fördelas anslag från lönepotten för att täcka löneökning i nästa lönerörelse. Kommunens kostnader för en viss verksamhet kan finnas fördelade på flera nämnder i organisationen. Exempelvis kapitalkostnader ingår inte i nämndernas ansvar, lokalkostnader ansvarar tekniska nämnden för. Nämnden som har huvudansvaret för respektive verksamhet erhåller därför sin andel av standardkostnaden. Tabell: Andel av standardkostnaden, fördelad till verksamhetsnämnd Verksamhet Nämnd Andel av standardkostnaden Pris kr per brukare Förskola och skolbarnomsorg Förskola Bun 87,2 % Pedagogisk omsorg Bun 97,3 % Fritidshem Bun 81,4 % Grundskola och förskoleklass Förskoleklass Bun 77,4 % Grundskola Bun 79,8 % Gymnasieskola Bun 83,0 % Omsorg om äldre Son 87,4 % år år w år Volym I resursfördelningsmodellerna som är föreslagna, har behoven och behovsutvecklingen stark koppling till kommunens demografiska förutsättningar och dess utveckling. Volymerna baseras på antal eller andel av befolkningen i respektive åldersgrupp. Uppgifterna hämtas från prognos för befolkningsutvecklingen som förnyas årligen. Avräkning mot verkligt utfall kommer inte att ske. Tabell: Definition av verksamhetens målgrupp Verksamhet Åldersgrupp Andel Förskola och skolbarnomsorg Förskola 1-5 år 81 % Pedagogisk omsorg 1-5 år 5 % Fritidshem 6-12 år 44 % Grundskola och förskoleklass Förskoleklass 6 år 100 % Grundskola 7-15 år 100 % Gymnasieskola år 100 % Omsorg om äldre 65- w år 100 % 10

11 Ekonomiplan Kommunens ekonomiska läge och utveckling för åren redovisas i den ekonomiska planen. Skatteberäkningen utgår från prognos enligt från Sveriges Kommuner och Landsting per okt och kommunens utdebitering uppgår till 22:07 kronor per skattekrona, det vill säga oförändrad utdebitering. Invånarantalet per 1 nov året före respektive budgetår, som utgör en av grunderna för skatteberäkningen, utgår från kommunens senaste befolkningsprognos. Skatteintäkterna sammantaget beräknas öka med 24,7 mnkr till år, 22,2 mnkr till 2017 och 19,8 mnkr till år Verksamhetens nettokostnader, dvs i huvudsak kommunbidrag till nämnder och styrelser, ökar med 18,2 mnkr och uppgår till 626,5 mnkr och beräknas öka med 21,9 mnkr till år 2017 och 15,1mnkr till år Årets resultat budget år uppgår till 11,2 mnkr (motsvarande 1,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag), år ,2 mnkr (1,4 %) och år ,3 mnkr (2 %). Ingen nyupplåning planeras för åren Resultatbudget - Skattefinansierad verksamhet (tkr) Verksamhetens nettokostnader - Kommunbidrag Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto ÅRETS RESULTAT Andel av skatteintäkterna (%) 1,7 % 1,5 % 2,0 % FINANSIELLT MÅL ÅRETS RESULTAT 2 % Skatt, utjämning och bidrag Skatt Kommunens skattetäkter beror på hur skatteunderlaget utvecklas och den kommunala utdebiteringens storlek. Beräkningen grundas på regeringens fastställda uppräkningsantaganden och Sveriges kommuner och landsting prognoser om skatteunderlagets utveckling. Tabell: Skatteunderlagets utveckling för riket , procentuell förändring SKL, okt. 3,2 4,7 5,4 4,4 4,6 Regeringens fastställda, sept. 3,3 5,0 5,3 Tidaholm, prognos okt. 2,17 Kommunens utdebitering förslås oförändrad 22:07 kr/skattekrona. 11

12 eringstalen i skatteberäkningen avseende folkmängd utgår från senaste befolkningsprognos för planperioden. Kommunalekonomisk utjämning I inkomstutjämningen sker en utjämning av skattekraft som garanterar alla kommuner ett i stort sett lika stort skatteunderlag per invånare. Staten skjuter här till medel som garanterar alla kommuner 115 % av rikets medelskattekraft. Tidaholms kommuns egen skattekraft uppgår till ca 88 % av rikets medelskattekraft. Kostnadsutjämning syftar till att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan enskilda kommuner, så att alla kommuner får likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet. Systemet är uppbyggt på ett antal olika parametrar och bygger på tillgänglig statistik över befolkningsmässiga, sociala och geografiska skillnader mellan kommunerna. en har beräknats utifrån preliminära uppgifter från SKL och SCB. Utjämningen fastställs i slutet av. Tabell: Regleringspost och kostnadsutjämningssystem Tidaholm, kronor per invånare Regleringsavgift/-bidrag Strukturbidrag Kostnadsutjämning Kostnadsutjämning LSS Regleringsavgift/-bidrag Regleringsposten är till för att kontrollera statens totala kostnad för utjämningssystemet. Regleringsposten används också för andra förändringar och tillskott, till exempel i form av statliga bidrag. När statens anslag inte ökar i samma takt som kostnaderna för att upprätthålla den garanterade nivån i inkomstutjämningen minskar regleringsposten och blir negativ Tabell: Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning (tkr) Prognos Egna skatteintäkter Prognos slutavräkning/risk Inomkommunal inkomstutjämning Inomkommunal kostnadsutjämning Inomkommunal kostnadsutjämning LSS Regleringsbidrag/ -avgift Strukturbidrag Kommunal fastighetsavgift Komp.för höjda arbetsgivaravgifter unga 952 Totalt Förändring jämf med föreg år (tkr) Förändring % 5,8 % 5,1 % 3,8 % 3,3 % 2,9 % Antal invånare 1 nov Utdebitering kr/skkr 22,07 22,07 22,07 22,07 22,07 Skatteintäkterna är beräknade utifrån de förutsättningar som nu är kända och beslutade. När det gäller kostnadsutjämningssystemet finns förslag på förändringar av delmodellerna individ- och familjeomsorgen och förskolan. Förslagen har varit ute på remiss men tidpunkt för införande är inte fastställd. Föreslagna förändringar påverkar kommunens intäkter positivt. 12

13 Resultatutjämningsreserv (RUR) Tidaholms kommun har avsatt 12,6 mnkr i en resultatutjämningsreserv. Reserven är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. När disposition ur fonden får göras framgår av kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Finansiella kostnader och intäkter Finansnettot består av Finansiella intäkter och Finansiella kostnader. Kommunens finansiella intäkter består av ränteintäkter på likvida medel, borgensavgift från koncernbolag samt intern reversränta från taxefinansierad verksamhet. Finansiella kostnader består av kostnadsräntor på kommunens lån i banker och kreditinstitut. De finansiella kostnaderna i års budget uppgår till 2,2 mnkr och utgör räntekostnader på befintlig upplåning. Nyupplåning har inte planerats. Verksamhetens nettokostnader - Kommunbidrag Verksamhetens nettokostnader för planeringsperioden är beräknade med utgångspunkt från den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för. Tabell: Verksamhetens nettokostnader, förändringar Netto, tkr Summa Politiska prioriteringar Volymer och effekter av ny resursfördelningsmodell Generella statsbidrag, engångsanslag och justeringar Buffert upphör Generella uppräkningar / Sammantaget beräknas verksamhetens nettokostnader öka med 55,2 mnkr för den kommande treårsperioden varav 18,2 mnkr för budgetåret. Politiskt prioriterade område skall stärka kommunens attraktionskraft som boendeort, möjligheter till ökat utbud av bostäder och aktiviteter för att stärka det goda företagsklimatet. Ny modell för resursfördelning har tagits fram för verksamhetsområden med stark koppling till demografisk påverkan. Bufferten i år budget upphör. Nämnderna får tillskott för prisökningar med 2 procent. Utrymmet för effekterna av nya löneavtal beräknas uppgå till 2,25 procent (nivåhöjning på helårsbasis). Politiska prioriteringar 3,7 mnkr De politiskt prioriterade områden i Tidaholms kommun är kopplade till målområden i den strategiska planen för Målområde Attraktiv kommun Kommunstyrelsen erhåller 300 tkr vardera året -2017för att utveckla kommunens insatser för ökad medborgardialog och inflytande i den kommunala processen, Kommunstyrelsen erhåller 200 tkr år för att öka effektiviteten och kvalitén för medborgaren genom ökat tillhandahållande av antalet e-tjänster Miljö- och byggnadsnämnden erhåller 100 tkr år för att ta fram en handlingsplan som ger kommunen förbättrade förutsättningar för att skapa det hållbara samhället 13

14 Tekniska nämnden erhåller 320 tkr per år under och 2017 för att stärka attraktionskraften genom att utveckla kommunens gröna rum. Kultur- och fritidsnämnden erhåller 200 tkr för ökat stöd till Sisu Idrottsutbildarna och övriga studieförbund med anledning av civilsamhällets viktiga roll i samhällsfunktionen. Målområde Boende Översiktsplanen är ett viktigt verktyg när det gäller kommunens utveckling och möjligheter till nya bostäder. Kommunstyrelsen erhåller 500 tkr år för att ta fram en ny översiktsplan. För att skapa inspiration och ge visioner i planprocessen erhåller kommunstyrelsen även 500 tkr under samma tid till en stadsarkitekt. Samhällets tillgänglighet är viktigt för alla inte minst för personer med funktionsnedsättning. För att ge möjligheter för ökad tillgänglighet erhåller kultur- och fritidsnämnden 300 tkr år för att uppdatera den så kallade Tillgänglighetsdatabasen. Målområde Näringsliv Kommunstyrelsen tillförs 360 tkr under år och 2017 till en kommunutvecklare som aktivt ska medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet och vara en aktiv och främjande kraft för medborgarna och näringslivet. Övriga prioriteringar Kommunstyrelsen erhåller 350 tkr år till en projektledare mm som kommer att starta kommunens arbete med att erbjuda alla anställda rätten till heltid. Ytterligare ett utrymme på 550 tkr finns avsatt i års budget för kommande politiska prioriteringar. Volymer och effekter av ny resursfördelningsmodell I budgeten för år startar ett nytt sätt för Tidaholms kommun att fördela resurser till verksamheter där målgruppen som har tydlig koppling till den demografiska utvecklingen. Modeller har tagits fram för resursfördelning till barnomsorg, skolbarnomsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och omsorgen om äldre. Volymförändringar är beräknade med kommunens befolkningsprognos som grund. För perioden beräknas ökade behov av kommunal service till följd och demografiska förändringar till 15,7 mnkr. Störst ökning har förskolan följd av fritidshem och omsorgen om äldre. Det bör uppmärksammas att för år, som är det första året med den nya resursfördelningsmodellen, förklaras förändringarna inte enbart av volymförändring utan här avspeglas även effekterna av byte av fördelningsmodell. Tabell: Resursfördelning baserad på demografiska förändringar Nämnd/Verksamhet, tkr 1) ) ) Summa Barn- och utbildningsnämnd Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Social- och omvårdnadsnämnd Omsorg om äldre / ) Effekter av ny resursfördelningsmodell i jämförelse med anslag 2) Effekter av volymförändringar enligt befolkningsprognos

15 Generella statsbidrag, engångsanslag och justeringar De generella statsbidragen i kommunal utjämningssystemet har justerats till följd av utökningar/ändringar i den kommunala verksamheten enligt beslut i budgetpropositionen. I budgeten justeras nämndernas ramar med motsvarande andel som det generella statsbidraget (finansieringsprincipen) beräknas påverka kommunen. Generella statsbidrag (finansieringsprincipen) För ökad undervisningstid i matematik för årskurs 4-6 ges 315 tkr år och ytterligare 315 tkr år 2017 Effektivisering, Gymnasiereformen 2011 Höjning av barndelen i riksnormen höjdes och nu görs ytterligare en höjning av denna norm Avskaffande t av nedsättningen av sociala avgifterna för unga föreslås träda i kraft 1 juni. Höjningen har skett stegvis under och upphör i sin helhet den 1 juni. Kostnadsökning för kommunen motsvarar ca 5 mnkr varav statens kompensation täcker ca 3 mnkr. Effekter av tidigare beslut, justeringar Helårseffekt ny tjänst kvalitets- och utvecklingssamordnare Projektledare för utveckling av bredband inom Tidaholms kommun samfinansieras med TEAB Drift och skötsel av ny julbelysning i centrum Kommunalt driftbidrag till Hellidens Trädgårdar Kommunal följsamhet med regeringsbeslut om ökade resurser till verksamheter som bedrivs i Samordningsförbundens regi Helårseffekt av lokaldrift av två nya förskoleavdelningar på Björnens förskola Reglering av tillfälliga åtgärder under såsom bidrag till litografiska symposiet, bidraget till Sisu för ny armatur i elljusspår, insatser med anledning av ny mandatperiod och App för nämndadministration. Tkr 1) ) ) Summa Generella statsbidrag (finansieringsprincipen) Ökad undervisningstid i matematik åk Gymnasiereformen 2011, effektivisering Höjd av barndelen i riksnormen Höjning av arbetsgivaravgifter för unga och äldre Effekter av tidigare beslut, justeringar Kvalitets- och utvecklingssamordnare, helårseffekt Projektledare bredbandsarbete, engångssatsning Drift av ny julbelysning i centrum Bidrag till drift av Hellidens Trädgårdar Avgiftshöjning Samordningsförbundet Östra Skaraborg Helårseffekt drift förskolan Björnen Bidrag till litografiska symposiet, avgår Bidrag till Sisu för ny armatur i elljusspår, avgår Insatser med anledning av ny mandatperiod, avgår App för nämndadministration, avgår Översiktsplan, omgruppering till politiska prioriteringar /

16 Organisationsförändringar Med anledning av att vissa verksamheter har bytt organisatorisk tillhörighet görs reglering av kommunbidragen mellan berörda nämnderna från Tkr Bidrag till studieorga -nisationer Verksamhetsvaktmästare Konsumentrådgivning Trafikfrågor Summa Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Barn- och utbildningsnämnden Social- och omvårdnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Utredning om återinförande av internhyror pågår. Utredningen är dock inte slutförd. Ett förslag till internhyror beräknas kunna presenteras så att det kan införas under. Det får då behandlas som ett särskilt ärende som beslutas av kommunstyrelsen. Uppräkning för löner och priser Personalkostnadsökning med anledning av löneavtal. Ökningar av personalkostnaderna budgeteras centralt under kommunstyrelsen. Nämnderna får tilläggsanslag när löneavtalen är kända. Under planperioden har ett utrymme motsvarande cirka 2,25 procent årligen avsatts vilket motsvarar cirka 12 mnkr för respektive år. Eftersom effekten av ny lönerörelse utgörs av löneökning från april månad budgeteras nio tolftedelar av ökningen, det vill säga ca 8,9 mnkr år. Uppräkning för inflation intäkter och övriga kostnader. Kostnader som inte är personalkostnader inflationsuppräknas årligen 2 %. Nämndernas intäkter justeras med motsvarande nivå, dvs 2 %. en påverkas med 1,9 mnkr. Resursfördelning nämnder Kommunbidrag Tabell: Resursfördelning till nämnder, budget, plan Kommunbidrag (tkr) Kommunstyrelsen Gemensam lönepott Teknisk nämnd (skattefinansierad) Teknisk nämnd, fastighetsunderhåll Barn- och utbildningsnämnd Social- och omvårdnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Buffert Summa skattefinansierat Detaljerna kring hur kommunbidragen har räknats fram kan utläsas av siffermaterialet som följer. 16

17 Kommunbidrag - Kommunstyrelsen Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen har till uppgift att leda och samordna den kommunala organisationen och ansvarar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över nämndernas verksamhet samt den verksamhet som bedrivs i kommunala bolag. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den ekonomiska förvaltningen och personalpolitiska frågor. Styrelsen bereder även de ärenden som ska behandlas av fullmäktige samt för att verkställa och följa upp fullmäktiges beslut. Ansvarsområde Kommunledning Extern verksamhet Näringslivsfrågor Översiktlig planering Bostadsplanering Räddningstjänst Krisberedskap Överförmyndarverksamhet Information och marknadsföring Kommunledningskontor Ekonomiadministration Kansliavdelning med servicefunktioner IT-Drift och samordning Personaladministration Kommunstyrelsens verksamheter Resursförändringar (tkr): Kommunbidrag föregående år Politiska prioriteringar Ökat medborgarinflytande i kommunala processer och utveckla kommunens insatser Öka antalet e-tjänster Framtagande av ny översiktsplan Projektledning för arbetet med anställdas rätt till heltid Kommunutvecklare Utrymme för ytterligare politiska prioriteringar Generella statsbidrag, delårseffekter, omprioriteringar mm Höjning av arbetsgivaravgifter för yngre och äldre Kvalitets- och utvecklingssamordnare Projektledare bredbandsarbete Julbelysning i centrum 100 Höjd avgift Samordningsförbundet Östra Skaraborg 78 Utbildningsinsatser ny mandatperiod, avgår App för nämndadministration, avgår Framtagande av ny översiktsplan (omgruppering) Organisationsförändringar Bidrag till studieorganisation, till kultur- o fritidsnämnd -800 Konsumentrådgivning, till kultur- o fritidsnämnd -249 Trafikfrågor, till miljö- o byggnadsnämnd Generella uppräkningar Inflation, priser ökning 2 % växling löneavtal 582 Kommunbidrag

18 Gemensam lönepott Resursförändringar (tkr): Kommunbidrag föregående år Generella uppräkningar Löneavtal föregående år, tre månader Fördelning av utfall föregående års löneavtal Löneavtal innevarande år, nio månader Kommunbidrag Buffert Resursförändringar (tkr): Kommunbidrag föregående år Bufferten avvecklas Buffert Styrelsens ansvar Styrelsen ansvarar för att beslutade mål och åtaganden uppnås inom tilldelat kommunbidrag. Styrelsen ska inrymma sina verksamheter inom den budget som kommunfullmäktige har fastställt. Beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och oförutsedda utgifter ansvarar styrelsen för genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Verksamhetsplaneringen skall bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som styrelsen själv beräknar och de prioriteringar som styrelsen själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Styrelsen ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. I övrigt hänvisas till kommunens ekonomistyrprinciper beträffande styrelsens ansvar. 18

19 Kommunbidrag - Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsbeskrivning Barn- och utbildningsnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen (2010:800). Nämnden ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, elevhälsa, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, viss uppdragsutbildning samt kommunal musikskola. Resursförändringar (tkr): Kommunbidrag föregående år Politiska prioriteringar Volymförändringar Avgår kommunbidrag för verksamheter med ny resursfördelningsmodell: - Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Resursfördelning enligt ny resursfördelningsmodell: - Förskola * ) Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola * ) Gymnasieskola * ) Generella statsbidrag, delårseffekter, omprioriteringar mm Ökad undervisningstid i matematik åk 4-6, 25 kr/inv Gymnasiereformen 2011 effektivisering, 48 kr/inv -650 Organisationsförändringar Verksamhetsvaktmästare från teknisk nämnd 276 Generella uppräkningar Inflation, priser ökning 2 % växling löneavtal Kommunbidrag *) I resursfördelningen till förskola, grundskola och gymnasieskola har inräknats ett belopp som motsvarar den driftkostnadspåverkan som tidigare års investeringsanslag för IKT medfört i form av kapitalkostnader. Kapitalkostnader ingår normalt inte nämndens kommunbidrag. Volymer Verksamhet Målgrupp Förskola och skolbarnomsorg Förskola 81 % av 1-5 åringar Pedagogisk omsorg 5 % av 1-5 åringar Fritidshem 44 % av 6-12 åringar Grundskola och förskoleklass Förskoleklass 6 år Grundskola 7-15 år Gymnasieskola år

20 Nämndens ansvar Nämnden ansvarar för att beslutade mål och åtaganden uppnås inom tilldelat kommunbidrag. Nämnden ska inrymma sina verksamheter inom den budget som kommunfullmäktige har fastställt. Beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och oförutsedda utgifter ansvarar nämnden för genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Verksamhetsplaneringen skall bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. I övrigt hänvisas till kommunens ekonomistyrprinciper beträffande nämndens ansvar. 20

21 Kommunbidrag - Social- och omvårdnadsnämnden Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för kommunens äldreomsorg och insatser till personer med funktionsnedsättning, såsom hemtjänst i enskilt boende, service och omvårdnad i särskilda boendeformer samt övrig äldreomsorg, LSS-verksamhet samt kommunal socialpsykiatri. Nämnden ansvarar för kommunens individ- och familjeomsorg. I uppgiften ingår utdelning av bistånd till enskilda och familjer, insatser riktade mot barn och unga, ungdomsvård samt missbrukarvård. Nämnden är även arbetslöshetsnämnd enligt lag (1944:475) om arbetslöshetsnämnd. Resursförändringar (tkr): Kommunbidrag föregående år Volymförändringar Avgår kommunbidrag för verksamheter med ny resursfördelningsmodell: - Vård och omsorg om äldre Resursfördelning enligt ny resursfördelningsmodell: - Vård och omsorg om äldre Generella statsbidrag, delårseffekter, omprioriteringar mm Höjning av barndelen i riksnorm Bidrag till Hellidens Trädgårdar 250 Organisationsförändringar Verksamhetsvaktmästare från teknisk nämnd 432 Generella uppräkningar Inflation, priser ökning 2 % växling löneavtal Kommunbidrag Volymer Verksamhet Målgrupp Äldreomsorg år år w år Nämndens ansvar Nämnden ansvarar för att beslutade mål och åtaganden uppnås inom tilldelat kommunbidrag. Nämnden ska inrymma sina verksamheter inom den budget som kommunfullmäktige har fastställt. Beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och oförutsedda utgifter ansvarar nämnden för genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Verksamhetsplaneringen skall bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. I övrigt hänvisas till kommunens ekonomistyrprinciper beträffande nämndens ansvar. 21

22 Kommunbidrag - Kultur- och fritidsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämndens uppgift är att ansvara för kommunens uppgifter inom kultur-, fritids- och turismområdet. Nämnden ansvarar för kommunens relationer till, och utveckling av, föreningslivet avseende de föreningar, organisationer och enskilda ideella krafter som hör till nämndens verksamhetsområde. Nämnden är ansvarig nämnd för ärenden enligt lotterilagen (1994:1000) och bibliotekslagen (2013:801) Kommunbidrag Resursförändringar (tkr): Kommunbidrag föregående år Politiska prioriteringar Ökat stöd till SISU Idrottsutbildarna Ökat stöd till övriga studieförbund Uppdatering av Tillgänglighetsdatabasen Generella statsbidrag, delårseffekter, omprioriteringar mm Litografiskt symposium, avgår Bidrag SISU ny armatur elljusspår, avgår Organisationsförändringar Verksamhetsvaktmästare från teknisk nämnd Bidrag till studieorganisationer, från kommunstyrelsen 800 Konsumentrådgivning, från kommunstyrelsen 249 Generella uppräkningar Inflation, priser ökning 2 % växling löneavtal 374 Kommunbidrag Nämndens ansvar Nämnden ansvarar för att beslutade mål och åtaganden uppnås inom tilldelat kommunbidrag. Nämnden ska inrymma sina verksamheter inom den budget som kommunfullmäktige har fastställt. Beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och oförutsedda utgifter ansvarar nämnden för genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Verksamhetsplaneringen skall bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. I övrigt hänvisas till kommunens ekonomistyrprinciper beträffande nämndens ansvar. 22

23 Kommunbidrag - Miljö- och byggnadsnämnden Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, plan- och byggnadsväsendet samt kommunens uppgifter kring mätning, beräkning och kartframställning. Nämnden ansvarar för den lokala tillsynen av lokaler och offentliga miljöer enligt tobakslagen (1993:581) samt tillsyn av försäljning av folköl i butik enligt alkohollagen (2010:1622). Nämnden ansvarar även för kommunens tillsyn och beslut enligt lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt lag (1997:735) om riksfärdtjänst och lag (1997:736) om färdtjänst. Kommunbidrag Resursförändringar (tkr): Kommunbidrag föregående år Politiska prioriteringar Handlingsplan för hållbart samhälle Organisationsförändringar Trafikfrågor, från kommunstyrelse Generella uppräkningar Inflation, priser ökning 2 % växling löneavtal 123 Kommunbidrag Nämndens ansvar Nämnden ansvarar för att beslutade mål och åtaganden uppnås inom tilldelat kommunbidrag. Nämnden ska inrymma sina verksamheter inom den budget som kommunfullmäktige har fastställt. Beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och oförutsedda utgifter ansvarar nämnden för genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Verksamhetsplaneringen skall bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. I övrigt hänvisas till kommunens ekonomistyrprinciper beträffande nämndens ansvar. 23

24 Kommunbidrag - Tekniska nämnden Verksamhetsbeskrivning Nämndens uppgift är att ansvara för kommunens uppgifter inom gatu- och väghållning, vatten- och avloppsverk, renhållning och avfallshantering, skötsel av parker och andra allmänna platser, trafikplanering och trafiksäkerhet samt fastighetsförvaltning och lokalförsörjning. Kommunbidrag Resursförändringar (tkr): Kommunbidrag föregående år Politiska prioriteringar Utveckling av kommunens gröna rum Generella statsbidrag, delårseffekter, omprioriteringar mm Björnens förskola ökade driftskostnader Organisationsförändringar Verksamhetsvaktmästare, till barn- och utbildningsnämnd -276 Verksamhetsvaktmästare, till social- och omvårdnadsnämnd -432 Verksamhetsvaktmästare, till kultur- och fritidsnämnd Generella uppräkningar Inflation, priser ökning 2 % växling löneavtal Kommunbidrag Nämndens ansvar Nämnden ansvarar för att beslutade mål och åtaganden uppnås inom tilldelat kommunbidrag. Nämnden ska inrymma sina verksamheter inom den budget som kommunfullmäktige har fastställt Beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och oförutsedda utgifter ansvarar nämnden för genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Verksamhetsplaneringen skall bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden själv vill göra, för att utifrån fullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. I övrigt hänvisas till kommunens ekonomistyrprinciper beträffande nämndens ansvar. 24

25 Investeringsplan Investeringarna uppgår till 35,5 mnkr år samt till 28,1 mnkr 2017 och 35,9 mnkr 2018 för den skattefinansierade verksamheten. Inklusive de affärsdrivande verksamheterna uppgår investeringarna till 44,9 mnkr år. För åren är investeringarna ej redovisade per projekt utan i en investeringsreserv, om de ej har koppling till redan beslutat projekt. De största objekten utgörs av: Ny förskola Hellidsområdet 5 avdelningar (ersättning hyrda moduler) byggstart år med driftstart Rivning delar av Kungbroskolans lokalbestånd kommer att genomföras Ombyggnad lokaler Smedjegatan 11 för SFI finansieras i år budget Ombyggnad av lokaler på Brukets industriområde för näringslivs- och arbetsmarknadsenheternas verksamheter utreds för genomförande På VA-verket fortsätter projektet med kväverening på kommunens avloppsreningsverk under På VA-verket pågår planering även för kommunens reservvattenförsörjning. För att lösa grundskolan lokalförsörjning kommer en förstudie att genomföras vilket kan innebära, beroende på vad förstudien och projekteringen kommer fram till, en omfattande investering under planperioden. Tabell: Investeringar i sammandrag: Nämnd/Enhet Tilläggsanslag, omdisp Summa budget Teknisk nämnd Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Social- och omvårdnadsnämnd Miljö-och byggnadsnämnd Skattefinansierad verksamhet VA-verk Renhållningsverk Affärsdrivande verk Totalt kommun Investeringsbudgeten per objekt redovisas i bilaga 2. Investeringsmedel för större investeringsprojekt eller av principiell betydelse anslås inledningsvis under planerings/förberedelsefasen på kommunstyrelsen. När verkställighetsmedgivande ges av kommunstyrelsen överförs investeringsmedlen till respektive utförarnämnd. Vilka dessa objekt är skall framgå av aktuell investeringsbudget. Upplåning Kommunens långfristiga skulder beräknas uppgå till 128,9 mnkr och ingen nyupplåning är aktuell för åren

26 Ekonomirapporter Resultatbudget Skattefinansierad verksamhet Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Jämförelsestörande intäkter Jämförelsestörande kostnader VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER EFTER JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansiella intäkter, affärsdrivande verk Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT Not. Bruttoredovisning av verksamhetens kostnader och intäkter för den skattefinansierade verksamheten kommer att göras när nämndernas internbudgetar har upprättats. Finansieringsbudget Skattefinansierad verksamhet Prognos DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering övriga ej likvidpåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHET Investeringar i materiella anläggningstillgångar Investeringar, ombudgeteringar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 305 Kassaflöde från investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHET Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning av långfristiga fordringar, internt Minskning av långfristiga fordringar, internt Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut