Furulunds skola, Furan F-5

Transkript

1 Furulunds skola, Furan F-5 - Likabehandlingsplan & årlig plan Ansvarig rektor (tf) Anna Gunnervik Gäller för läsår 2017/2018 Postadress: Partille kommun, Partille Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 E-post: partille.kommun@partille.se Telefon: Webbplats: Facebook:

2 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Lagstöd och ansvar 3 Vision, grunduppgifter och definitioner 4 Fortsättning definitioner 5 Utvärdering och uppföljning 6 Kartläggning, analys och årets likabehandlingsplan 7 Främjande arbete (aktiviteter) 8-13 Förebyggande arbete (aktiviteter) 14 Åtgärdande arbete (aktiviteter) 15 Rutiner för akuta och åtgärdande insatser vid misstanke om kränkning/trakasserier Rutiner då kränkningar på nätet upptäcks 18 När en elev kränks av en vuxen personal 19 Organisation och ansvarsfördelning, Delaktighet och inflytande, dokumentation 20 Kommunikation och förankring 21 Furans regler Bilaga 1: ANMÄLAN TILL HUVUDMAN VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER 24 ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Bilaga 2: UTREDNING VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM KRÄNKANDE BEHANDLING, DISKRIMINERING ELLER TRAKASSERIER 2

3 Lagstöd och ansvar Denna likabehandlingsplan gäller för Furulunds skola Furan, Partille kommun. Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen) Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Riktlinjerna bygger på Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012), Skolverkets stödmaterial, Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda (2015) och Diskrimineringsombudsmannen 2012, Lika rättigheter i skolan. Diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling. Lagarna gäller alla skolformer som faller under skollagen. De förtydligar förskolans och skolans ansvar att garantera alla barns och elevers trygghet i förskola och skola. Det finns flera lagar och förordningar som skyddar barn och elever i förskola och skola (se bilaga 1). Varje verksamhet inom förskola och skola ska ha en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling, som beskriver hur förskolans och skolans arbete med att: främja likabehandling förebygga diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling upprättas och revideras en gång per läsår. 3

4 Vision Alla elever på Furan känner sig trygga, känner glädje och lust till lärande. Vi visar tolerans och acceptans för varandras olikheter och alla människors lika värde. Grunduppgifter Furulunds skola Furan har ca 320 elever från förskoleklass till årskurs 5. Eleverna är organiserade i åldershomogena grupper. Furans tf rektor är Anna Gunnervik. Skolan har sex arbetslag indelade årskursvis. Personalen i arbetslagen träffas varje vecka och har frågor om elevernas trivsel och trygghet på dagordningen. Furans elevhälsoteam (EHT), bestående av rektor, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog och skolkurator träffas varje vecka. Elevhälsoteamet leds av rektor. Skolan har ett Trygghetsteam med representanter från flera arbetslag. Trygghetsteamet träffas en gång i veckan och arbetar övergripande med skolans likabehandlings- och trygghetsarbete. Denna plan är både en likabehandlingsplan och en årlig plan. Denna plan innefattar förskoleklass, skola, de olika fritidshemmen för år f- 3 samt fritidsklubben för år 4-5. Arbetet med likabehandling och trygghet på skolan genomförs av samtliga elever, pedagoger, övrig personal på skolan och på flera olika nivåer. Denna planen är ett bidrag till det övergripande och systematiska arbetet som genomförs. Definitioner Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering. Skyddet avser situationer när en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits. 4

5 Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling är ett beteende som är oönskat. Elevens som känner sig utsatt avgör vad som är oönskat och kränkande. I lagens mening: kränkningen ska vara märkbar och tydlig. Den som kränker ska förstå att uppträdandet upplevs kränkande. Viktigt att klargöra vad som är kränkande, sätta gränser. -Kränkningar kan ske från en eller flera och riktas mot en eller flera -Kränkningar kan ske vid ett enstaka tillfälle eller återkommande -Kränkningar kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila Kränkande behandling kan tex vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden, slag och sparkar, utfrysning, hot. Kan även förekomma på nätet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. 5

6 Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Utvärdering och uppföljning Skolan har gjort en utvärdering av föregående års plan. Likabehandlingsplanen och arbetet har diskuterats och utvärderades av skolans trygghetsteam tillsammans med rektor. Skolans personal har på en stängningsdag arbetat med att utvärdera föregående års likabehandlingsarbete i respektive årskurs. Personal har också svarat på frågor om arbetet som skett inom de områden som framkommit i fjolårets trygghetsenkät från trygghetsteamet. Under stängningsdagen höll även rektor en heldag kring likabehandlingsarbetet på skolan samt genomgång av rutiner vid misstanke eller utredning av diskriminering och kränkande behandling. Främjande, förebyggande och årgärdande arbete Vid utvärderingen av fjolårets främjande arbete i respektive klass och årskurs är den övergripande uppfattningen bland pedagogerna att det främjande arbetet gått bra och att aktiviteterna bidrar till en vi-känsla, ett gott samarbete, konfliktlösningar och övning på samspel, trygghet och samsyn hos så väl elever som pedagoger. I trygghetsenkäten som låg till grund för fjolårets plan (16/17) identifierades skoltoaletterna, omklädningsrummen, skolans fysiska gränser, skolgårdsmiljön som platser eller områden där eleverna kunde känna otrygghet. Under läsåret har arbetslagen på skolan arbetat med att trygga upp dessa områden bland annat genom att i respektive klass sätta upp gemensamma regler för toaletterna och toalettrutiner. Vissa klasser pyntade toaletterna och hade toalettfester. Personalen har verkat för ökad vuxennärvaro vid omklädningsrummen och i vissa årskurser inrättat regler. I flera årskurser har skolans fysiska gränser förtydligats genom regelbundna vandringar och samtal. Skolgårdsmiljön har uppdaterats med städningar, förtydligande av regler,utökning av rastvärdssystem (antalet vuxna ute på rasten samt placering), påfyllning av lekoteket och aktivitetsmålning av skolgården bland annat. Trivselledarverkasamheten har varit mycket uppskattat bland så väl elever som personal och har utökats från en till fyra dagar per vecka. 6

7 Skolans trygghetsteamet har utvärderat sin funktion och sitt uppdrag genom enkäten samt återkommande förfrågningar i arbetslag och från rektor. Sammanfattningsvis behöver trygghetsteamet få representanter från varje arbetslag vilket saknades föregående år, ytterligare tydliggöra sitt uppdrag samt ut med information till både personal och elever. Kompisdagen och uppstartsdagen som genomfördes läsår 16/17 har utvärderats av elever med ett genomgående positivt resultat. Trygghetsteamets trygghetsenkät är ett viktigt mått för skolans övergripande trygghetsarbete. Samarbetet med elevrådet viktigt och behöver stärkas och likaså förankringen av likabehandlingsplanen bland eleverna. Som en del i det förebyggande arbetet fanns i fjolårets plan fanns frågan om Etik på nätet med som ett förbättringsområde. Detta arbete har påbörjats genom arbete i klasserna tex under EQ-lektioner men har inte genomförts övergripande och flyttas därför med till årets plan för vidare arbete. Kartläggning, analys och årets likabehandlingsplan Den kartläggningen som ligger till grund för planen är trygghetsteamets enkät om trygghet och trivsel som genomfördes under feb 17. I trygghetsenkäten har samtliga elever och vårdnadshavare fått möjlighet att svara. Sammanlagt fick inkom 296 svar från eleverna och 92 svar från vårdnadshavare. I enkäten har trygghetsteamet identifiera uppfattningen av trygghet och trivsel på skolan och i respektive klass och årskurs. Svaren har gett skolan ett bra underlag för att kunna arbeta vidare med vårt trygghetsarbete såväl övergripande på skolan som i respektive arbetslag. Enkätens resultat har på olika sätt diskuterats på APT, i arbetslagen och vidare i respektive klass och årskurs. Svaren ligger också till grund för aktiviteter i denna plan. I trygghetsenkäten framgår det att eleverna överlag trivs och känner sig trygga i sin klass, på skolan och på fritids. Det gäller även trivsel på nätet som framförallt används av de äldre eleverna. Vi kan se att vårdnadshavarna har en samstämmig syn med eleverna på flera punkter. Vi har genom enkätsvaren identifierat otrygga platser på skolan och sett att rastverksamheten (antalet vuxna ute på rasten), skolgården och språkbruket är områden som behöver förbättras/ses över regelbundet. Eleverna har tankar kring antalet vuxna ute och då framför allt skogen, fotbollsplanen och baksidan (gångvägen mellan Quisthallen och Furan) extra viktigt under vintertid. Eleverna har framfört synpunkter gällande toaletterna på skolan och duscharna på gymnastiken. De äldre barnen som har gymnastik i Quisthallen önskar bland annat duschdraperier. Ett utvecklingsområde från föregående års likabehandlingsplan var att förankra likabehandlingsplanen hos elever och vårdnadshavare. År 16/17 kände 63% av eleverna och 37% av vårdnadshavarna inte till planen. I årets enkät är det ca 70% av eleverna och 16,3 % av 7

8 vårdnadshavarna som inte känner till likabehandlingsplanen. Ett av de främjande målen på skolan blir därmed åter att nå ut med likabehandlingsplanen till vårdnadshavarna och dess innebörd och funktion till eleverna. Skolan behöver fortsätta att arbeta aktivt med att förankra vår likabehandlingsplan hos personal, elever och vårdnadshavare. Under Vt 17 genomförde skolinspektionen en regelbunden tillsyn på Furan. Tillsynen omfattade flera steg bland annat intervjuer med rektor, pedagoger, elever, elevhälsoteamet. Elever och vårdnadshavare fick under ht -16 möjlighet att svara på skolinspektionens skolenkät. Under juni 2017 kom skolinspektionen med ett beslut om föreläggande där Partille kommun senast den 1 november 2017 behöver vidta åtgärder för att avhjälpa dessa brister. En av de brister som skolinspektionen påtalar är trygghet, studiero och kränkande behandling. Vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever (6 kap skollagen) Åtgärder som skolinspektionen vill se är att rektor ska se till att lärare och annan personal anmäler samtliga fall av kränkande behandling som sker på skolenheten till rektor och att arbeta målinriktat för att motverka kränkande behandling. Med anledning av rektorsbyte har arbetet med årets likabehandlingsplan fördröjts något. Dock har ett intensivt arbete med likabehandling skett på skolan under höstterminen bland annat med anledning av skolinspektionens beslut. Skolinspektionen har nu godkänt samtliga åtgärder. Främjande arbete Övergripande mål Att skapa en empatisk skolmiljö där alla behandlar varandra med acceptans och tolerans. Att alla får insikt om alla människors lika värde, i och utanför skolan. Alla elever blir sedda och får en lust till lärande. Delmål Vid läsårets slut ska personal och elever ha ökad kunskap om diskrimineringsgrunderna och Likabehandlingsplanens innehåll och innebörd. 8

9 Planerade aktiviteter under läsåret Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Trygghetsteamets gemensamma kompisdagar med skolans elever. Eleverna arbetar då i åldersblandade grupper. VT-18 Trygghetsteamet, skolkurator, rektor Maj 2018 Vid vårens tillfälle leds grupperna av elever i årskurs 5 med stöd från pedagoger. Trivselledarverksamhet Hela läsåret Trivselledarna April 2018 Programmet bidrar till en ökad vänskap över årskurserna då de stora ofta hjälper och leker tillsammans med de yngre eleverna. På skolgården skapas en vänlig, inkluderande och trygg atmosfär som alla har glädje av. För varje termin som går har fler elever fått erfarenhet av att vara en god förebild och fått ta ett lite större ansvar för trivseln på vår skola. Vi har möten där barnen planerar de kommande veckornas lekar samt chans att påtala brister eller förändringar som behöver göras för att öka trivseln och tryggheten på skolan. Kombinerat med goda handlingsplaner eller program mot mobbning är målet att trivselprogrammet också skall kunna bidra till att minska mobbning och öka trivseln. 9

10 Gemensamma dagar som ska stärka gemenskapen och tillhörigheten på skolan. Skolstart, skolavslutning och FN-samlingar. Hela läsåret All personal på skolan tillsammans med rektor Läsårsvis Internationella gruppen har arbetat med Furans vänskola från Uganda som var på besök i november 17. Arbetet har varit ett utbytesprojekt mellan Furulunds skola Furan och White angel school i Uganda. Utbytet ger både elever och personal på skolan ökade kunskaper och en omvärldsförståelse som motverkar fördomar och hat. Hela läsåret Pedagoger i internationella gruppen Läsårsvis Elevrådet med representanter från år 1-5. De upprättar regler för gemensamma rastverksamheter, rundpingis, fia, schack och kingout. Trygghetsteamet presenterar skolans likabehandlingsplan i samtliga klasser Varannan vecka Ansvarig pedagog Terminsvis Jan-feb 18 Trygghetsteamet Vt 18 Trygghetsteamet arbetar fram ett årshjul för likabehandlingsarbetet på skolan med fokus på diskrimineringsgrunderna. Förskoleklass Vi arbetar med att alla ska känna sig trygga i gruppen. Att ge barnen social kompetens inger trygghet i gruppen. Reda ut konflikter direkt. Samarbetsövningar. Tydlighet och samsyn ska genomsyra dagen. Vara närvarande i leken o utforska. Ht 17- Vt 18 Tas upp på APT i jan 18 Trygghetsteamet Maj Regelbundet i arbetslaget - Maj

11 År 1 Vi arbetar med tryggheten på avdelningar genom att diskutera om känslor, att skapa kompis samtal och alltid reder i konflikterna samt följer upp konflikterna som uppstår. Alltid har en tydlig kontakt med föräldrarna. - Regelbundet i arbetslaget - Maj 2018 Samsyn och tydlighet är viktigt för oss att den genomsyrar hela dagen År 2 Vi har samarbetsövningar bla på våra mattegruppspass. Vi pratar före och efter rasterna, så att vi har koll på vem som behöver hjälp med att hitta någon att vara med. Vi löser konflikter direkt och är uppmärksamma på språkbruket i klasserna. Klassråd och fritidsråd låter alla komma till tals bla. Vad gäller trygghet och trivsel År 3 Vi inledde höstterminen med ett kompistema, där vi arbetade med frågor som rör personligt ansvar, demokrati, respekt och lika värde, samt hur vi är emot varandra. Vi har arbetat vidare utifrån våra ledstjärnor; vad är vi bra på och vad behöver vi bli bättre på avseende respekt, ansvar och arbetsro? Värdegrunden är något som genomsyrar hela vår verksamhet, både på lektion, rast och fritids. - Regelbundet i arbetslaget - Maj Regelbundet i arbetslaget - Maj

12 År 4 Vi arbetar kontinuerligt med att de ska bli självständiga samt bli trygga med sig själva och i gruppen. Vi arbetar även med att varje elev ska lära sig att ta eget ansvar för sin inlärning. - Regelbundet i arbetslaget - Maj 2018 För att stärka eleverna att kunna vara i olika gruppkonstellationer får de ibland välja platser i matsalen/klassrummet. De får även arbeta med olika samarbetspartners i klassrummet. I EQ arbetar vi med att stärka "jaget" Vi kommer ställa frågan, Hur mår du? för att varje elev ska känna sig sedd. År 5 Arbetar för att alla ska känna trygghet så lärandet fungerar. Eleverna sätter upp gemensamma regler och normer för våra klasser. Går igenom reglerna regelbundet och extra tydlig uppstart. Vi gör olika samarbetsövningar. - Regelbundet i arbetslaget - Maj 2018 Mål att alla ska våga lyckas och misslyckas. Viktigt att vi alla lär av varandra. Fritids F-3 Under hela läsåret så har vi gemensamma aktiviteter minst en Hela läsåret Fritidspedagoger - Regelbundet i arbetslaget - Maj

13 gång i månaden och vi delger även veckoaktiviteter mellan fritids avdelningar för att stärka vår Vikänsla och ha en aktivitets fylld verksamhet för barnen i vårt fritidshem. Vi strävar efter meningsfullt fritidsverksamhet med pedagogiskt innehåll där vi fångar upp barnens intresse och stimulerar deras lärande. För att öka barnens delaktighet i verksamheten så har vi kontinuerlig fritidsråd på alla våra avdelningar. Fritids (klubben år 4-5) För att öka elevernas delaktighet i verksamheten så får de vara med och bestämma regler, aktiviteter och pyssel. - Regelbundet i arbetslaget - Maj 2018 Detta görs igenom planerade "Klubbenråd" och "Önskebox" Vi arbetar kontinuerligt med att de skall bli självständiga samt trygga i sig själva och i gruppen. EHT presenterar sig i hos personal och i klasserna, sin olika professioners uppdrag samt EHTs gemensamma arbete. Elevhälsoplanen revideras. VT 18 13

14 Förebyggande arbete Övergripande mål Elever och personal är delaktiga i att skapa en arbetsplats fri från mobbing, kränkande behandling och diskriminering Delmål Det förebyggande arbetet ska baseras på vad eleverna själva tagit upp som förbättringsområden kring trygghet och trivsel. Öka kunskapen om nätetik. Systematisera arbetet med kränkningar. Planerade aktiviteter under läsåret Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Stängningsdag med likabehandlingsarbete V.44 Rektor, likabehandlingsteamet Jan För att öka möjligheten att upptäcka och agera vid akuta situationer har skolan rastvärdar på strategiska platser på skolgården Regelbundet Rektor Jan samt maj Trygghetsvandring med elever Jan 18 Rektor, kurator,trygghetsteamet Jan Duscharna i omklädningsrummen Nov 17 Rektor, servicechef Jan Etik på nätet (bjuda in föreläsare förslag Frida Lindén) Vt 18 Rektor Trygghetsenkät skall genomföras under feb för att identifiera trivsel och trygghet på skolan feb 18 Trygghetsteamet mars Sammanställning av kränkningar Varje månad Rektor och EHT Juni Skolsköterskans hälsosamtal i år 2 och år 4 Under läsåret Skolsköterska Dec och maj 14

15 Åtgärdande arbete Övergripande mål Elever och vårdnadshavare ska ha tillit till att skolans insatser leder till att kränkningar, trakasserier och mobbning förebyggs och när det sker tas det omhand och utreds. Delmål Skolans personal är väl insatta i ärendegång för kränkande behandling/diskriminering Planerade aktiviteter under läsåret Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Presentation och genomgång av reviderad ärendegång och blankett för utredning gällande misstanke/kännedom om kränkande behandling etc. Stängningsdag v44 Samt APT vt 18 Rektor, skolkurator samt trygghetsteamet Stängningsdag jan - 18 Utöka trygghetsteamets uppdrag och funktion på skolan vid åtgärdande insatser med mål att stötta upp vid samtal när misstänkt kränkning har skett Stängningsdag v.44 Rektor, skolkurator samt trygghetsteamet Stängningsdag jan

16 Rutiner för akuta och åtgärdande insatser vid misstanke om kränkning/trakasserier Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en annan elev följs planen nedan. 1. Den personal som upptäcker kränkningar ska genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats anmäls händelsen till rektor och elevernas mentorer meddelas. Rektor anmäler i sin tur händelsen till huvudman. Detta ska ske inom 24 timmar. 2. Mentor och ytterligare en personal (vid behov någon ur trygghetsteamet) talar med den elev som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till mentor om något händer innan dess. Dokumentera samtalet. 3. Mentor och ytterligare en personal (vid behov någon ur trygghetsteamet) talar sedan med den eller de elever som utfört kränkningen, om flera personer deltagit talar de vuxna med dem en och en. Förklara att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning cirka en vecka senare. Dokumentera samtalet. 4. Mentor kontaktar inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som har hänt och vad som har beslutats. Dokumentera samtalen. 5. Representanten ur trygghetsteamet informerar övriga i trygghetsteamet vad som skett och gjorts. Skolkuratorn informerar vidare till elevhälsoteamet. 6. Eleverna hålls under extra uppsikt. 7. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 2 och 3. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls under uppsikt. Dokumentera samtalen. 16

17 8. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som kränker tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och personal ur elevhälsoteamet (EHT). En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras. 9. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och personal ur EHT. Även detta samtal dokumenteras. 10. Om kränkningarna eller trakasserierna ändå inte upphört vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling 17

18 18

19 När en elev kränks av en vuxen personal Om en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs planen nedan. 1. Händelsen anmäls till rektor. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation görs. 4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes vårdnadshavare. 5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med huvudman. Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudsmannen. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling 19

20 Organisation och ansvarsfördelning Rektor har det övergripande ansvaret gällande Likabehandlingsarbetet på skolan. Alla som arbetar på skolan har ansvar och bidrar till skolans trivsel- och trygghetsarbete arbete. Som ett led i att förankara likabehandlingsarbetet har skolan ett Trygghetsteam bestående av representanter från flera arbetslag. Teamet träffas en gång i veckan tillsammans med skolans kurator samt rektor 1-2 ggr/mån. Uppdraget består i att ha samtal med elever enligt ärendegången vid misstanke/kännedom om trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling, ansvarar för planering och genomförandet av Uppstarts- och kompisdagar, trygghetsenkät och genomföra andra uppdrag kopplat till skolans likabehandlingsarbete tex utvärderingar. Elevernas frågor om trivsel och trygghet är punkter som tas upp i skolans elevråd, fritidsråd samt skolans trivselledarprogram. Furans elevhälsoteam har också likabehandling som en punkt på dagordningen och går igenom samtliga anmälningar av kränkningar. Delaktighet och inflytande Eleverna görs delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen genom information, utformning av aktiviteter, utvärdering/dialog i respektive klass. Eleverna deltar även i elevrådet och trivselledarprogrammet. All personal i skolan är delaktiga i alla steg i likabehandlingsarbetet. Personalen på skolan görs delaktiga i hela utformandet av planen genom den årliga planen för främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Kunskap och planering av planen görs bla på APT, stängningsdagar, via mailutskick och genom att ha trygghet och trivsel som ständig punkt på arbetslagens träffar. Vårdnadshavare görs delaktiga till exempel genom föräldramöten, verksamhetsråd och enkäter. Skolan välkomnar dialog i alla former för att arbeta med trygghet och trivsel. Dokumentation Alla enskilda ärenden då barn eller elever upplevt sig diskriminerade, trakasserade eller kränkta i förskolan eller skolan ska dokumenteras. Det sker på en särskild blankett som tydligt visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Blanketten sparas i skolans arkiv efter avslut. Delegationsbeslut anmäls enligt kommunens rutiner. 20

21 Kommunikation och förankring Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för alla på skolans hemsida. Gemensam genomgång av planen sker med skolans pedagogiska personal. Planen förankras gentemot elever i det dagliga arbetet samt presentation och genomgång under läsåret. Likabehandlingsplanen finns i varje klassrum och nytt för i år är att trygghetsteamet i början av vårterminen kommer att skicka med eleverna en förenklad version hem. Vårdnadshavare och elever får då en möjlighet att tillsammans läsa hur skolan arbetar med likabehandling och trygghet på skolan. Vårdnadshavare får del av likabehandlingsplanen i sin helhet genom ett gemensamt mailutskick. 21

22 Furulundsskolans regler Här behandlar vi varandra väl. Vi använder ett trevligt språk. Vi är rädda om våra egna, skolans och andras saker. Vi håller oss på skolans område under skol- och fritidstid. På rasten är vi ute. På fotbollsplan leker vi inte vid huset. Vi får låna målen men låter bli att klättra i eller välta dem. Cyklar och sparkcyklar ska placeras i befintliga cykelställ. Där stannar cykeln tills man går hem. Egen sparkcykel får användas endast på baksidan med hjälm. Vi respekterar skolans regler för snöbollskastning. Snöboll får kastas på bortre delen av fotbollsplanen. För år F-2 kan man även vara på handbollsplanen. Endast stjärtlapp är tillåtet att ta med hemifrån. Undantag när annat anges av ansvarig pedagog vid tex utflykter. Mobilen lämnas in när skolan börjar och återfås vid hemgång, om inte annat anges av ansvarig pedagog. På skolan är det nöt- och mandelförbud. Skolan ansvarar ej för medtagna värdesaker. Konsekvenser om reglerna inte följs Samtal med den/de som det berör. Samtal med vårdnadshavare som också kan kallas till skolan vid behov. Samtal med rektor och eventuellt elevhälsoteam för vidare åtgärder. Från skollagen Vid ogiltig frånvaro och sena ankomster utan giltigt skäl kan kvarsittning ske, i möjligaste mån inom en vecka. SL 5 kap 6 och 8. 22

23 Om du stör undervisningen eller uppträder olämpligt så kan du efter tillsägelse från pedagogen bli tvungen att lämna klassrummet. SL 5 kap 7 1:a och 2:a stycket. Åtgärder som rektor kan besluta vid behov är till exempel skriftlig varning och tillfällig omplacering. SL 5 kap 11, 12 och 13. Pedagogerna på skolan kan ta störande föremål i förvar. SL 5 kap 22 23

24 Bilaga 1 ANMÄLAN TILL HUVUDMAN VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Ort och datum: Barn/elev: Personnummer: Förskola/skola: Avdelning/grupp/klass: Ansvarig pedagog/lärare: Anmälare: Beskrivning av händelsen: Inlämnat till förskolechef/rektor (datum): Rektor översänder anmälan till avdelningschef inom ett dygn från inlämnad anmälan. Huvudmannens anteckningar: Huvudmannens underskrift: 24

25 Bilaga 2 1 (2) UTREDNING VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM KRÄNKANDE BEHANDLING, DISKRIMINERING ELLER TRAKASSERIER Ort och datum: Barn/elev: Personnummer: Förskola/skola: Avdelning/grupp/klass: Ansvarig pedagog/ lärare: Beskrivning av händelsen datum, plats etc. utifrån det barn/den elev som misstänks ha utsatts. Beskrivning av händelsen datum, plats etc. utifrån barn/elev som misstänks ha utfört handlingen (kan vara fler än en) Inblandade: Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningens uttryckssätt: Fysiskt Verbalt 25

26 Psykosocialt Digitalt/textburet Kränkningen avser: Barn/elev barn/elev Personal - barn/elev Vilken typ av trakasserier/diskriminering rör utredningen? Trakasserier kränker en persons värdighet och har samband med en av följande diskrimineringsgrunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionsnedsättning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kontaktade inblandades vårdnadshavare, elevhälsans team etc. Åtgärder barn/elev som misstänks ha utsatts. Åtgärder barn/elev som misstänks ha utfört handlingen (kan vara fler än en) Utredning upprättad av Datum Planerat uppföljningssamtal 26