Utredning Göteborgs Stads långsiktiga ekonomiska förutsättningar

Transkript

1 Yttrande (SD) Kommunstyrelsen Ärende Utredning Göteborgs Stads långsiktiga ekonomiska förutsättningar Sverigedemokraterna anser Stadsledningskontorets rapport om kommunens långsiktiga ekonomiska förutsättningar varit viktig att ta fram. Det är en korrekt slutsats att Göteborgs Stad kommer att få ett strukturellt gap mellan intäkter och kostnader under 2020-talet och 2030-talet om inga omfattande åtgärder genomförs. De exempel på relevanta och möjliga åtgärder som lyfts fram i rapporten är tankeväckande och inspirerande. Exempelvis finns det under de kommande 18 åren inte medel till någon ökad servicenivå eller ökad ambitionsnivå i Göteborgs Stad. Cirka 300 miljoner kr måste sparas varje år för att ha en budget i balans utan skattehöjning. En annan viktig sak som nämns i rapporten är att nettokostnadernas årliga ökning inte får öka mer än vad som följer av löne-, pris- och befolkningsutvecklingen. Sverigedemokraterna vill inte att Göteborgs Stad ska öka med invånare varje år och nå invånare år 2035 som övriga partier vill. Det finns inget egenvärde att Göteborg i framtiden blir en miljonstad istället för att som nu vara en stor småstad. Rapporten visar att befolkningsökningen inte förbättrar stadens ekonomi. Jämför man kostnaden på utförd kommunal tjänst så ligger många mindre kommuner som Vellinge, Kävlinge, Solna och Partille lägre än de tre storstadskommunerna trots att de är avsevärt mindre befolkningsmässigt. Något påvisbart samband mellan stor kommun och låga kostnader för kommunal verksamhet per capita jämfört med medelsnittlig kostnad för kommunal verksamhet finns inte. Det framkommer i rapporten att det finns ett utbrett intresse bland utrikes födda att flytta till Sveriges storstadskommuner. Det kommer att leda till att utrikes födda väntas utgöra en större andel av befolkningen i yrkesaktiv ålder i Göteborg. Eftersom utrikes födda i åldrarna har en förvärvsfrekvens som är 15 procentenheter lägre än för inrikes födda kommer detta leda till lägre förvärvsfrekvens i Göteborg för denna grupp. Det betyder att skatteinkomsterna inte ökar i samma utsträckning som kostnaderna. Politikerna i Göteborg måste lyssna på de råd som ges i denna rapport. Politikerna måste ta problemen med kostnadsgapet mellan intäkter och kostnader på allvar. Det får inte bli ännu en i raden av rapporter som läggs i byrålådan av Kommunstyrelsens ledamöter och glöms av snabbt. En negativ utveckling i de svenska kommunerna är att administrationen sväller och tar allt större andel av kostnaderna. Detta är ingen hållbar utveckling. I rapporten nämns att Göteborg varje år måste kostnadsreducera 0,8 % av kostnaderna under de kommande 18 åren enbart för att täcka de demografiska förändringarna. SD anser att vi ska satsa på den kommunala kärnverksamheten såsom vård, skola och omsorg.

2 De rödgröna satsar idag på en uppsjö av råd, handlingsplaner och överflödiga certifieringar som inte tillhör kärnverksamheten. Andra exempel som inte ingår i kärnverksamheten är romskt informations- och kunskapscenter samt nybyggnation av bostäder till nyanlända med mera. Turerna kring dessa boenden har kostat enorma belopp trots att ingen till dags dato har färdigställts. Denna ekonomiska katastrof har vi tyvärr ännu inte sett slutet på. Göteborgs Stad har även tecknat avtal på stora belopp för asylboenden som aldrig utnyttjats. I Stockholm och Malmö har idag illegala invandrare (papperslösa) rätt att få socialbidrag. Det finns idag i Göteborg ett uppdrag att se över möjligheten att införa socialbidrag till illegala invandrare. Hur mycket kommer kommunalskatten då att behöva höjas? Vi befarar att de styrande i Göteborg kommer att följa övriga storstäders exempel att börja ge socialbidrag även till illegala. Efter två år får kommunerna ta över hela det ekonomiska ansvaret från staten för invandrare. Nu är det två år sedan den stora migrationsvågen. Det betyder stor ekonomisk belastning för kommunerna.

3 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1209/16 Stadsledningskontoret Ekonomiområdet Lisa Daleborn Telefon E-post: Utredning Göteborgs Stads långsiktiga ekonomiska förutsättningar Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Stadsledningskontorets uppdrag, beslutat av kommunstyrelsen , att ta fram en rapport om kommunens långsiktiga ekonomiska förutsättningar förklaras fullgjort. Sammanfattning Stadsledningskontoret har, tillsammans med konsult från PwC, utarbetat en rapport som beskriver kommunens långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Rapportens slutsats är att vi på sikt kommer att få ett strukturellt gap mellan intäkter och kostnader. Åtgärder behöver vidtas för att hantera den strukturella problematiken som denna rapport pekar på. Några exempel på möjliga åtgärder redogörs för. Rapporten bygger på en rad antaganden och ska inte läsas som att det som beskrivs kommer att ske. Syftet är istället att beskriva ett scenario som bygger på dagens situation och omfattning av verksamsamhet. Eftersom det är omöjligt att simulera alltför många alternativ har vi ett huvudscenario med ett antal parametrar. Antalet möjliga parametrar i dessa scenarier och dess varianter är i det närmaste oändliga och vi har i rapporten gjort en rad överväganden. Ekonomiska konsekvenser Ärendet bedöms inte få några ekonomiska konsekvenser. Däremot kommer beslut som fattas utifrån rapportens analys och slutsatser att få ekonomiska konsekvenser och får då hanteras i samband med de besluten. 1(5)

4 Barn-, jämställdhets-, mångfalds- och miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter utifrån dessa perspektiv då uppdraget är att beskriva kommunens långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Däremot beaktas alla perspektiven i stadens årliga budget då de ekonomiska målen konkretiseras och prioriteringar görs. Omvärldsperspektivet Många kommuner, inklusive Malmö och Stockholm, har gjort liknande utredningar av den framtida ekonomiska utvecklingen och kommit fram till liknande resultat som Göteborgs Stad. På grund av Sveriges kommunalekonomiska utjämningssystem blir resultatet relativt likartat för de flesta kommuner eftersom skillnader mellan kostnader och intäkter kompenseras i hög grad. Den ekonomiska situationen i riket som helhet har större påverkan på den kommunala ekonomin än den enskilda kommunens skattebas. Kommuner påverkar dock sin ekonomi genom den politiska ambitionsnivån, den interna effektiviteten samt skattesatsen. Utmaningen att hantera lägre intäktsutveckling framåt kan skilja sig mellan kommunerna när det gäller den ekonomiska styrkan i utgångsläget. En kommun med låg skattesats och en effektiv verksamhet har bättre förutsättningar att möta den kommande utvecklingen än en kommun med motsatt utgångsläge. De ekonomiska förutsättningarna för kommunerna har de senaste åren varit mycket gynnsamma. God utveckling av skatteunderlaget och ett lågt ränteläge tillsammans med gynnsam befolkningsutveckling har skapat goda resultat i många kommuner. De kommuner som under denna period har det svårt att få ekonomin att gå ihop kommer ganska snabbt hamna i ekonomiska svårigheter när utvecklingen blir mindre gynnsam. Rapporter från Sveriges kommuner och landsting och Finansdepartementets Långtidsutredning ger uttryck för samma slutsatser och liknande rekommendationer som de vi redovisar i bilaga 1. Likaså understryker dessa rapporter att det är en rad åtgärder som krävs i kombination med varandra. Bilaga 1 Göteborgs Stads långsiktiga ekonomiska förutsättningar Bilaga 2 Bilaga 3 Litteraturöversikt från PwC inklusive trender PwC:s Slutsatser och rekommendationer Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(5)

5 Ärendet beslutade kommunstyrelsen att ge stadsledningskontoret i uppdrag att utreda Göteborgs Stads långsiktiga ekonomiska förutsättningar (Dnr 1209/16): att uppdra åt Stadsledningskontoret att med stöd av extern konsult analysera och beskriva Göteborgs Stads långsiktiga ekonomiska förutsättningar utifrån rimliga antaganden om utvecklingen avseende befolkningsökning och sammansättning, samt att uppdra åt Stadsledningskontoret att med stöd av extern konsult redovisa förslag på åtgärder för att balansera eventuellt prognostiserade underskott samt att redovisa konsekvensbeskrivningar för åtgärderna. I detta ärende redovisas rapporten Göteborgs Stads långsiktiga ekonomiska förutsättningar (bilaga 1), som stadsledningskontorets svar på uppdraget. Bakgrund Den förändrade demografi Sverige nu står inför med alltfler äldre och allt färre i arbetsför ålder kommer att förändra de ekonomiska förutsättningarna för Sveriges kommuner. Många kommuner, inklusive Malmö och Stockholm, har gjort liknande utredningar av den framtida ekonomiska utvecklingen och kommit fram till att åtgärder behöver vidtas för att stänga det identifierade gapet mellan intäkter och kostnader. Rapporten som Göteborgs Stad har gjort visar på samma resultat. Upplägg I avvaktan på en aktuell befolkningsprognos startade arbetet under våren 2017 genom att en arbetsgrupp bildades på stadsledningskontoret och en extern konsult från PwC med god kommunal kompetens anlitades. Rapporten beskriver enbart den kommunala verksamheten och inte de kommunala bolagen. Anledningen är att det skulle bli ett betydligt större och mer komplext arbete att även ta med bolagen och andra utredningar har fokuserat på just den kommunala kärnverksamheten. Det dataunderlag som ligger till grund för arbetet är befolkningsprognos från SCB, skatteprognos från SKL, pensionsprognos från KPA samt demografiska data från Göteborgs Stads statistikenhet. Konsulten har genomfört en litteraturstudie som legat till grund för antaganden och analyser. Denna bifogas i sin helhet, liksom konsultens självständiga slutsatser och rekommendationer. Stadsledningskontoret har tagit fram, sammanställt och bearbetat all data på egen hand. Konsulten har bistått i arbetet med att skapa en lämplig beräkningsmodell och rimlighetsbedömt antaganden samt validerat de slutgiltiga beräkningarna utifrån sin breda kompetens. Det betyder att Göteborgs Stad nu har en modell där vi kan simulera olika scenarier och kontinuerligt uppdatera i vårt kommande arbete med Stadens ekonomiska utveckling. Slutrapporten har författats av stadsledningskontoret, men är granskad och validerad av konsulten som ställer sig bakom samtliga slutsatser och förslag till åtgärder. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(5)

6 Antaganden framräkning av skatter och bidrag i huvudalternativet: Vid framräkningen av skatter och bidrag har ett antal antaganden gjorts. Dessa baseras på historiska data och SKL:s prognoser (och har gjorts med viss försiktighet), det vill säga verkligheten kan bli både bättre och sämre om förutsättningarna ändras. Konsulten har deltagit i arbetet och validerat beräkningar och antaganden. Skattesatsen antas vara oförändrad. Skatteunderlagstillväxten, utöver befolkningstillväxten, är satt till 0,25 procent vilket är något försiktigt sett till historisk utveckling. Den härrör från produktivitetsökningen inom näringslivet, vilken antas mattas av de närmsta åren och även plana ut i ett längre perspektiv. Statsbidrag antas vara delvis värdesäkrade jämfört med idag, vilket innebär att de är justerade för lön- och prisökningar, men inte för den ökande befolkningen. Storleken på statsbidragen har betydande påverkan på den kommunala ekonomin och är i dagsläget en stor osäkerhetsfaktor eftersom det är svårt att veta hur staten har möjlighet och ambition att ge bidrag till kommunerna i framtiden. Antaganden framräkning av kostnader i huvudalternativet Kostnaderna inom välfärdsområdet är uppräknade baserat på den befolkningsökning som Göteborgs Stads befolkningsprognos anger. Ökning av andel som får förmånsbestämd ålderspension har inkluderats. Politiska satsningar utöver demografi har inte räknats med i huvudalternativet, att jämföras med historiskt genomsnitt för offentlig sektor som ligger runt 1 procent årligen. En anledning till det är att vi vill ha jämförbara resultat med Stockholm och Malmö. Ökade kapitaltjänstkostnader för planerade investeringar har räknats fram. Stadsledningskontorets överväganden Rapportens slutsats är att vi på sikt kommer att få ett strukturellt gap mellan intäkter och kostnader. Åtgärder behöver vidtas för att hantera den strukturella problematiken som denna rapport pekar på. Några exempel på möjliga åtgärder redogörs för. Rapporten bygger på en rad antaganden och ska inte läsas som att det som beskrivs kommer att ske. Syftet är istället att beskriva ett scenario som bygger på dagens situation och omfattning av verksamsamhet. Eftersom det är omöjligt att simulera alltför många alternativ har vi ett huvudscenario med ett antal parametrar. Antalet möjliga parametrar i dessa scenarier och dess varianter är i det närmaste oändliga och vi har i rapporten gjort en rad överväganden. Avsnittet om möjliga åtgärder ska läsas som en översiktlig beskrivning av vad som kan göras inom kommunen för att minska gapet mellan kostnader och intäkter. Vår bedömning är att åtgärderna dels handlar om politiska prioriteringar och dels om att effektivisera arbetet inom kommunen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(5)

7 Slutligen kan stadsledningskontoret konstatera att staten sannolikt är en viktig del i problemets lösning. Storleken på statsbidrag och statens krav på kommuner kommer att bli en mycket viktig faktor för kommuners ekonomi framöver. På samma sätt som de politiska prioriteringarna i kommunen är viktig framöver, gäller detta även för staten. De förutsättningar som staten ger måste finansieras, i enlighet med finansieringsprincipen. Staten har möjligheten att såväl öka som minska kraven på sektorn. Stadsledningskontoret Lisa Daleborn Chefscontroller Anders Johansson Ekonomidirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(5)

8 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret Göteborgs Stads långsiktiga ekonomiska förutsättningar Stadsledningskontoret Göteborgs Stads långsiktiga ekonomiska förutsättningar

9 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret Innehåll 1. Inledning Rapportens syfte och förutsättningar Demografin förklarar det mesta Staten och kommunerna Varför fasta priser I samarbete med PwC Kommunalekonomisk utjämning Kommunalekonomisk kostnadsutjämning Kommunalekonomisk inkomstutjämning Demografisk utveckling Historisk utveckling Framskrivning Nettokostnadernas utveckling Historisk utveckling Framskrivning Utveckling av skatter och kommunalekonomisk utjämning Bakgrund Utjämningens utveckling för Göteborg Framskrivning av skatter och kommunalekonomisk utjämning till Tillvägagångssätt Utveckling av skatter och statsbidrag Känslighetsanalys kopplat till stadens skatteintäkter Kostnader och intäkter Finansiering av investeringar Slutsatser Intäkter och kostnader Statens betydelse för kommunsektorns ekonomiska förutsättningar Möjliga åtgärder Politisk prioritering Förändrade arbetssätt och intäktsökningar Konsekvensbeskrivning

10 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 1. Inledning 1.1 Rapportens syfte och förutsättningar Denna rapport syftar till att beskriva de ekonomiska förutsättningarna som Göteborgs stad står inför i ett längre perspektiv. Rapporten beskriver, under vissa beräkningstekniska förutsättningar, hur stadens kostnader och intäkter förändras fram till Det finns givetvis osäkerheter i dessa beräkningar och de utgår ifrån vad som är rimligt att prognostisera samt ett antal antaganden som givetvis kan bli helt annorlunda. Rapporten har avgränsats till ett enbart beskriva kommunens förutsättning, det vill säga stadens hel- och delägda bolag finns inte med i rapporten. Stadsledningskontoret är väl medveten om att framtiden inte kommer att utvecklas så jämnt och följsamt i förhållande till den demografiska utvecklingen som här redovisas. När beräkningar och scenariobeskrivningar har gjorts förutsätts balans i ekonomin, det vill säga varken hög- eller lågkonjunktur råder. I praktiken kommer naturligtvis detta inte att gälla. Det betyder dock enbart att de enskilda åren kommer att skilja sig från redovisade resultat. Sett över en längre tid, som här redovisas, förväntas dock konjunktursvängningarna ta ut varandra. Det vill säga, resultat 2035 är det samma även om vägen dit inte är riktigt så linjär som här redovisas. Rapporten bygger på att de lagar och regleringar som idag gäller inte förändras. Vidare att relationen mellan staten och kommunsektorn ser ut som den idag gör. Vårt serviceutbud i övrigt samt medborgarnas beteende och efterfrågan på kommunens tjänster förutsätts se ut som de gör idag. Några undantag har gjorts där kontoret sett att det finns relativt starka skäl att anta att kostnaderna kommer att öka mer än vad som följer av den demografiska utvecklingen. Syftet med rapporten är att beskriva hur ekonomin utvecklas med dessa förutsättningar. Som kommer att framgå innebär det att en sådan utveckling inte är möjlig om ekonomisk balans ska råda, vilket är ett krav enligt kommunallagen och en förutsättning för det kommunala självstyret. 1.2 Demografin förklarar det mesta Den demografiska utvecklingen förklarar i hög grad de förutsättningar som gäller för såväl Sverige som för Göteborg avseende såväl kommunernas intäkter som kostnader. En viktig komponent för den som vill förstå de utmaningarna vi står inför gör således klokt i att förstå dels hur den demografiska utvecklingen historiskt sett ut och då också hur den bedöms se ut framöver. Avgörande för finansieringen av kommunsektorn är hur många invånare som finns i arbetsför ålder. Avgörande för kommunernas kostnader är hur många invånare som är unga eller äldre. Sverige har under lång tid, fram tills nu, haft en gynnsam demografisk utveckling. De prognoser som nu görs om den framtida befolkningsutvecklingen ser betydligt kärvare ut. Grunden i dessa prognoser kan också sägas vara relativt säkra då fruktsamhet och 3

11 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret dödlighet normalt sett inte förändras kraftigt på kort tid. Överlag är åldersgrupperna på nationell nivå relativt förutsägbara, men spridningen för en enskild kommun kan vara stor. Nya mönster, såsom den stora flyktinginvandringen de senaste åren, är betydligt svårare att prognostisera. 1.3 Staten och kommunerna Trots det kommunala självstyret är kommunernas ekonomiska förutsättningar på flera sätt beroende av staten. Staten finansierar en del av kommunernas uppdrag via generella statsbidrag. Vidare styr staten kommunerna dels via lagstiftning, dels via riktade statsbidrag. Sammantaget kan sägas att statens ekonomiska styrka är central för kommunerna. Vidare är det staten som har huvudansvaret för viktiga politikområden som påverkar kommunsektorns förutsättningar. De handlar då bland annat om näringslivspolitik, arbetsmarknadspolitik samt, inte minst, finans- och penningpolitik. Det innebär att staten väsentligt påverkar den för kommunsektorn så avgörande frågan om hur många arbetade timmar som landet presterar årligen. I dagens globaliserade värld är givetvis världskonjunkturell påverkan väldigt stor, och den kommunala och statliga påverkan är av sekundär betydelse för antalet arbetade timmar. Samtidigt är det av stor vikt hur stat och kommun hanterar konjunkturella svängningar och andra omvärldsfaktorer. Storstadsregionernas tillväxtförmåga har stor inverkan på riket, varför Göteborgs påverkan på riket är förhållandevis stor. På det viset har Göteborgs Stad en betydande indirekt påverkan över kommunalekonomisk utjämning eftersom storstadsregionerna är motorn i Sveriges tillväxt. 1.4 Varför fasta priser I denna rapport har kontoret valt att räkna fram samtliga ekonomiska mått i fasta priser. Skälet till det är huvudsakligen pedagogiska. Kontoret bedömer det enklare för läsaren att ta till sig de ekonomiska analyserna i dagens penningvärde. De förändringar som då beskrivs avseende intäkter och kostnader har sin huvudsakliga förklaring i befolkningsförändringarna. Den innebär vidare att analyserna bygger på att den inflation som kommer ske under perioden fördelas lika mellan olika sektorer i samhället. Om inflationen däremot fördelas på annat sätt påverkar det kommunens situation. Om exempelvis lönerna inom kommunens uppdrag ökar mer än inom den privata sektorn så ökar behovet av intäktsökning eller kostnadsreducering för kommunen, och då naturligtvis på samma sätt om situationen är den omvända. 1.5 I samarbete med PwC Stadsledningskontoret har i arbetet med rapporten samarbetat med konsultfirman PwC. Konsulten har dels bidragit med sin expertis och validerat beräkningar och slutsatser, samt kommit med egna uppslag både vad gäller bakgrund, omvärldsbevakning och rekommendationer. 4

12 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 2. Kommunalekonomisk utjämning Svenska kommuners ekonomi påverkas inte bara av inkomsterna och kostnaderna från kommunens egen befolkning utan i hög grad av hur det går för övriga svenska kommuner samt för staten. I syfte att säkerställa en så likvärdig kommunal service som möjligt oavsett var du bor har Sverige ett långtgående utjämningssystem både när det gäller skatteinkomster och kostnader. 2.1 Kommunalekonomisk kostnadsutjämning I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner. Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika, till exempel finns det större behov av äldreomsorg i kommuner med många äldre invånare. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar, till exempel på grund av geografin. Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra. Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade standardkostnadsmetoden där varje verksamhet eller område behandlas separat. Sedan 2004 finns ett nationellt kostnadsutjämningssystem för kommunernas LSSkostnader. Anledningen är att det finns stora kostnadsskillnader mellan kommunerna samt att det behövs en utjämning för att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna bedriva verksamhet enligt LSS. Systemet är skiljt från det ordinarie kostnadsutjämningssystemet för kommuner eftersom underlagen inte på samma sätt som i det ordinarie systemet kan anses uppfylla kriteriet att vara opåverkbara för den enskilda kommunen. 2.2 Kommunalekonomisk inkomstutjämning I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommunerna och den är i huvudsak statligt finansierad. Kommunerna får ett bidrag som beräknas på skillnaden mellan den egna skattekraften (beskattningsbar inkomst per invånare) och 115 procent av medelskattekraften i riket. Göteborg ligger på ca 103 procent av medelskattekraften och får ett bidrag som motsvarar 95 procent av skillnaden mellan 103 procent och 115 procent. Kommuner vars skattekraft överstiger 115 procent av rikets medelskattekraft får betala en inkomstutjämningsavgift till staten/övriga kommuner. 5

13 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret Inkomstutjämningen är långtgående, det vill säga skillnaderna i skatteintäkter efter utjämning är relativt små, givet en genomsnittlig skattesats. Detta innebär att utvecklingen av stadens egen skattekraft är av mindre betydelse för de totala intäkterna. Om Göteborgs skattekraft ökar mer än genomsnittet får staden lämna ifrån sig merparten av skillnaden och om den minskas kompenseras vi i hög grad för det. 6

14 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 3. Demografisk utveckling Hur befolkningens storlek och sammansättning utvecklas är på lång sikt en av de viktigaste orsakerna till hur stadens intäkter och kostnader förändras. Det gäller då både den nationella befolkningsutvecklingen och stadens utveckling. På intäktssidan bestäms våra intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning av hur storleken på den egna befolkningen förändras, men även av hur sammansättningen av rikets befolkning förändras. Blir vi fler invånare i staden ökar också våra skatteintäkter. Detta oberoende av invånarnas ålder och inkomst då skillnader för det till allra största delen justeras i inkomstutjämningen. När det gäller befolkningens sammansättning nationellt sker en direkt påverkan genom kostnadsutjämningen. Den innebär att om till exempel antalet äldre ökar mer i riket än i staden, får vi solidariskt vara med och dela den ökade kostnaden för andra kommuner. Det finns också en mer indirekt påverkan genom att det är antalet invånare i arbetsför ålder i riket som påverkar hur stor vår produktion kan vara och därmed både nivån på våra skatteintäkter och statens möjligheter att ge kommunerna bidrag. På kostnadssidan påverkas staden av befolkningens storlek i olika åldrar. För vissa verksamheter är sambandet mer direkt, som till exempel förskola, skola och äldreomsorg. För andra är det inte lika uppenbart, som till exempel infrastruktur, individ- och familjeomsorg eller kultur och fritid. Vi får ändå anta att, allt annat lika, en större befolkning innebär högre kostnader även för de verksamheterna. 3.1 Historisk utveckling Under åren 1980 till 2016 ökade rikets befolkning med 20 procent, vilket motsvarar nästan 1,7 miljoner invånare. Antal invånare i Göteborg ökade under samma tid med nästan 30 procent, vilket motsvarar invånare. Det är en relativt stor skillnad mellan Göteborg och riket i hur utvecklingen ser ut i de olika åldersgrupperna. Totalt i riket var det de äldre som procentuellt sett ökade mest, medan det för Göteborg var förskolebarn följt av åldersgruppen år. 7

15 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 70% Befolkningsutveckling per åldersgrupp för Göteborg resp Riket 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% 1-5 år 6-15 år år år år 75- år Tot Riket Göteborg Det faktum att antalet skolbarn minskade i riket samtidigt som antalet invånare år ökade ledde till att den så kallade försörjningskvoten sjönk från 1980 till början av 00-talet för att sedan öka igen till samma nivå som Anledningen till ökningen är att andelen äldre växer relativt kraftigt. Försörjningskvoten definieras som antalet invånare 0-19 år och 65 år eller äldre dividerat med antal invånare år multiplicerat med 100. Den är tänkt att illustrera hur många personer i icke yrkesverksamma år det går på varje person i yrkesverksam ålder. Ju högre siffra, desto fler som ska försörjas av dem som är i yrkesverksam ålder. 90 Demografiska försörjningskvotens utveckling Demografisk försöjningskvot = Antal invånare 0-19 år och 65 år eller äldre dividerat med antal personer år multiplicerat med

16 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret Denna utveckling har inneburit att det demografiska kostnadstrycket på kommunerna har minskat fram till mitten av 00-talet jämfört med befolkningsutvecklingens påverkan på skatteintäkterna 1. Under de senaste åren har det däremot ökat, främst på grund av fler barn i skolåldrarna. Antal äldre har också ökat, men då det främst har varit i de lägre pensionsåldrarna har det inte påverkat kostnadssidan så mycket ännu. 3.2 Framskrivning Statens statistiska centralbyrå (SCB) och Göteborgs stad gör regelbundet prognoser över befolkningens utveckling för riket respektive för Göteborg. Det finns naturligtvis osäkerheter i alla befolkningsprognoser. Ett färskt exempel är den kraftigt ökade flyktinginvandringen 2016 och den därefter förändrade migrationspolitiken. Det innebar ovanligt stora förändringar mellan de prognoser som gjordes 2015, 2016 respektive Normalt sett är osäkerheten alltid större för prognoser som görs för ett mindre geografiskt område som Göteborg än för ett större som hela Sverige. Framförallt är flyttrörelserna relativt sett betydligt större för en kommun än vad de är på riksnivå. I Göteborgs Stads befolkningsprognos har följande antaganden gjorts: Nettoinflyttningen 2 är personer per år de närmsta åren för att sedan sjunka till personer per år. Åldersfördelningen på de inflyttade följer det historiska mönstret med undantag för de närmsta åren då hänsyn har tagits till ålderssammansättningen för gruppen asylsökande. Fruktsamhet och dödlighet följer i stort sett SCB:s antaganden. Det innebär att dödligheten fortsätter att minska. För fruktsamheten innebär det en liten ökning framöver, dock inte riktigt så stor ökning som SCB har för Sverige totalt. Det finns några osäkerheter i stadens befolkningsprognos som är särskilt viktiga att uppmärksamma: Vi befinner oss in en högkonjunktur och både Göteborg och kranskommunerna har ett mycket stort planerat bostadsbyggande. Konjunktur med mera påverkar i vilken utsträckning det genomförs. 1 Naturligtvis har det funnits mycket annat som påverkat kommunernas förutsättningar under denna tid som konjunkturer, strukturomvandlingar inom näringslivet, ansvarsfördelningen mellan stat och kommun med mera. 2 Nettoinflyttning är lika med antal personer som flyttar till Göteborg minus antal personer som flyttar från Göteborg var nettoinflyttningen ca personer som var skillnaden mellan ca personer som flyttade till Göteborg och ca personer som flyttade från Göteborg. 9

17 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret Vi kan förutse ett generationsskifte i småhusbeståndet inom Göteborgsregionen. Det är svårt att veta när och hur det kommer påverka Göteborgs befolkning. Hur omflyttningen av de stora flyktingströmmarna de senaste åren kommer att påverka Göteborg. Tidigare har en stor andel av de som anvisats eller bosatt sig på egen hand i områden utan större städer senare flyttat mot storstäderna. Befolkningsprognoserna bygger på att det sker en lugn utveckling utan några dramatiska omvälvningar så som miljökatastrofer, pandemier eller storskaliga krig. Scenarier som tar hänsyn till den typen av förändringar ligger utanför denna utredning. Utifrån ovan förutsättningar och förbehåll förväntas rikets befolkning öka med drygt 16 procent från 2016 till 2035, vilket motsvarar något mer än 1,6 miljoner invånare. Under samma period väntas Göteborgs befolkning öka med 27 procent till drygt invånare, vilket motsvarar en ökning med ungefär invånare. Som framgår av nedanstående diagram förväntas Göteborgs befolkning öka mer än rikets procentuellt sett i samtliga av de redovisade åldersgrupperna. 70% Prognostiserad befolkningsutveckling Göteborg resp riket per åldersgrupp 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1-5 år 6-15 år år år år 75- år Tot Göteborg Riket Minst är skillnaden för personer över 75 år och inom den gruppen är ökningen för Göteborg mindre för de allra äldsta jämfört med utvecklingen i riket. Att ökningen i riket relativt sett förväntas vara svagare för åldersgruppen år än för totalbefolkningen leder till en försämrad försörjningskvot. 10

18 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 90 Demografiska försörjningskvotens utveckling Demografisk försöjningskvot = Antal invånare 0-19 år och 65 år eller äldre dividerat med antal personer år multiplicerat med Hur den prognostiserade befolkningsutvecklingen i riket och i Göteborg antas påverka stadens intäkter och kostnader framgår av kommande avsnitt Olika scenarier Stadsledningskontorets statistikenhet har också tagit fram två alternativa utvecklingar av befolkningen. Dels ett lågalternativ som utgår från att nettoinflyttningen till staden blir personer lägre per år än i stadens befolkningsprognos, dels ett högalternativ där nettoinflyttningen förväntas bli personer högre per år. Skillnaderna i nettoinflyttningen påverkar, framför allt på sikt, även den naturliga folkökningen. I båda alternativen antas åldersfördelningen på flyttningarna vara den samma som i huvudalternativet. Detta illustreras i nedanstående diagram. 70% Befolkningsförändring per åldersgrupp enl PR2017, Lågalternativ resp Högalternativ 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% PR2017 Låg Hög 11

19 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 4. Nettokostnadernas utveckling 4.1 Historisk utveckling Nettokostnaden är kostnaden för stadens verksamhet minus kommunala taxor och avgifter, riktade statsbidrag med mera. I denna utredning jämför vi nettokostnadens utveckling historiskt och framåt med utvecklingen av skatter och kommunalekonomisk utjämning för att se vilka utmaningar vi står inför. Det innebär att vi förutsätter att övriga intäkter utvecklas i samma takt som nettokostnaderna. Om de inte gör det innebär det att utmaningarna blir något större eller något mindre beroende på om intäkterna ökar mer eller mindre. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i en rapport 3 bland annat redovisat hur kostnaderna för kommunala tjänster har utvecklats som ett mått på vilka resurser kommunerna satsar på verksamheten. Rapporten visar att en vanlig uppfattning är att kommunerna tidigare har satsat mer resurser på välfärd och utbildning än vad vi gör i dag, men att det i själva verket är tvärtom; att det satsas mer idag än tidigare. Diagrammet nedan visar hur resurserna har utvecklats från under olika tidsperioder för dels välfärdstjänsterna, dels för övriga tjänster. Vi ser då att till och med under nittiotalet som inleddes med stora besparingskrav på kommunerna, ökade resurserna till välfärdstjänsterna mer än vad som kan förklaras av löne-, pris- och befolkningsutveckling. Under perioden ökade kostnaderna för välfärdstjänsterna med cirka en procent årligen utöver löne-, pris- och befolkningsutveckling. 2,5 Utveckling av kostnaden för kommunala tjänster relativt demografin (årlig procentuell förändring i fasta priser) 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 % -0,5-1,0-1,5-2,0-2,5-3, Välfärdstjänster Övriga tjänster Källa: Sveriges kommuner och landsting, bearbetat av stadsledningskontoret 3 Sveriges kommuner och landsting Välfärdstjänsternas utveckling

20 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret Vad är då anledningen till att upplevelsen av utvecklingen skiljer sig från hur den faktiskt har varit? Vi ser minst tre troliga förklaringar till detta. Allt fler brukare tar del av tjänsten. Det kan innebära att även om resurserna per invånare ökat, så har de nödvändigtvis inte gjort det per brukare. Exempel på detta är förskolan och skolbarnomsorgen där många fler idag får omsorg jämfört med tidigare. Kraven på tjänsternas innehåll ökar utifrån samhällsutvecklingen i övrigt. Det kan handla om lokaler, personalens utbildning och teknisk utrustning, men även om brukarnas rättigheter. Exempel på det sistnämnda är de tjänster som ges till funktionsnedsatta. Ökad administration på grund av krav på dokumentation för att bättre tillgodose brukarnas rättssäkerhet, andra krav från statliga tillsynsmyndigheter med mera. Kostnaderna för de olika tjänsterna har inte haft samma utveckling. Mest har kostnaderna för insatser till funktionsnedsatta och kostnaderna för individ- och familjeomsorg ökat. 5 Kostnader relativt demografiskt betingade krav - årlig procentuell utveckling 4 3 % Förskola/skolb oms Grundskola Äldreomsorg IFO Funktionshinder Även kostnaderna för förskola och skolbarnomsorg ökade kraftigare under perioden , bland annat beroende på de reformer som genomfördes under den perioden. Införandet av maxtaxa och rätt till barn till föräldralediga och till arbetslösa att behålla/få en förskoleplats har påverkat efterfrågan på omsorg. Andel barn ett till fem år i förskola ökade i Göteborg från drygt 70 procent till drygt 80 procent under perioden och andel barn sex till nio år som har skolbarnomsorg ökade under samma period från knappt 65 procent till cirka 80 procent. Ökningen motsvarar respektive fler barn. 13

21 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret Den verksamhet som skiljer ut sig är äldreomsorgen där kostnaderna inte har ökat mer än vad den äldre befolkningen har ökat, utan snarare har minskat något. Detta trots att reformer har genomförts även inom detta område, till exempel har flerbostadsrummen tagits bort. En viktig förklaring är att de äldre lever längre och blir allt friskare vilket gör att behovet av vård inträffar senare än vad det tidigare gjorde. Ser vi på utvecklingen i Göteborg under perioden är utvecklingen i stort sett densamma som för hela kommunsektorn och att den har fortsatt även efter Det som framförallt är värt att notera är den kraftiga ökningen av kostnaderna för grundskolan och 2016 utöver vad som kan förklaras av pris-, löne- och befolkningsutveckling. Nettokostnadsutveckling i fasta priser per verksamhet med hänsyn till den demografiska utvecklingen. Index 2000= Index Funktionshinder Förskola Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg IFO (SDN) Det som skiljer sig mot den nationella utvecklingen är att stadsdelsnämndernas nettokostnader för individ- och familjeomsorg inte har ökat i fasta priser om hänsyn tas till befolkningsutvecklingen. Orsakerna till detta kan vara att försörjningsstödet utgjorde en hög andel av Göteborgs nettokostnader för individ- och familjeomsorg år 2000 och att dessa har minskat med cirka 40 procent i fasta priser per invånare fram till Grundskola är här en sammanfattande benämning för grund- och särskola, förskoleklass och skolbarnomsorg 14

22 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 4.2 Framskrivning För att beräkna vilka nettokostnader som staden kan förväntas få i framtiden har vi utgått från de resurser vi gav per invånare i den åldersgrupp som de olika verksamheterna i första hand är riktade till. För de verksamheter som inte riktar sig primärt till en särskild åldersgrupp har vi utgått från utvecklingen av totalbefolkningen. Det innebär att följande antaganden indirekt har gjorts: Oförändrad servicenivå (exempelvis andel barn i förskola) Oförändrad ambitionsnivå (exempelvis antal timmar i förskola som barn till arbetslösa har rätt till) Oförändrad nivå på det kommunala åtagandet (exempelvis tillköp i kollektivtrafiken) Taxor och avgifter förändras i samma takt som bruttokostnaden Riktade statsbidrag motsvaras av ökade kostnader alternativt förändras statsbidragen i samma takt som bruttokostnaden Inga stordriftsfördelar utifrån fler brukare Samtliga av dessa antaganden kan ifrågasättas och en alternativ utveckling är fullt möjlig, men mängden av alternativa scenarier skulle i så fall bli alltför många för att kunna hanteras inom ramen för detta uppdrag. Några undantag har vi ändå gjort från denna huvudprincip: Vi räknar med att de äldres livslängd även fortsättningsvis kommer att öka och att vårdbehovet i varje åldersklass successivt sjunker något Investeringsplanerna inom infrastruktur och lokaler är på en sådan nivå att kapitaltjänstkostnaderna ökar mer än vad befolkningen gör 5 Pensionskostnaderna ökar mer än vad befolkningen gör bland annat på grund av att allt fler omfattas av den förmånsbestämda tjänstepensionen. Vi gör också alternativa beräkningar vad det skulle innebära om nettokostnaderna i likhet med tidigare ökar mer än vad som förklaras av en ökad befolkning till följd av till exempel höjd servicenivå eller ökad ambitionsnivå. En uppräkning av nettokostnaden utifrån dessa förutsättningar ger vad det gäller enbart befolkningsförändringen, inklusive uppskjutet vårdbehov för de äldre, nedanstående bild uppdelat på de olika verksamheterna: 5 Utifrån nu gällande investeringsunderlag från nämnderna 15

23 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret Förändrat resursbehov pga demografi (huvudalternativ), fasta priser mnkr Förskola Skola 6-15 år Gymnasie IFO/FH Äo Övrigt Diagrammet visar, givet ovan antaganden, att nettokostnaderna fram till 2035 beräknas öka med drygt åtta miljarder kronor räknat i dagens kostnadsnivå, dvs exklusive pris- och löneökningar, beroende på en ökad befolkning. Ökningen är de första åren störst inom skolan och för de senare åren störst inom äldreomsorgen. Om vi till det lägger ökade kostnader för kapitaltjänstkostnader och pensioner beräknas nettokostnadsökningen bli drygt nio och en halv miljarder kronor Förändrad nettokostnad enligt huvudscenario mnkr Demografi Ökade kaptj kostn utöver demografi Ökade pens kostn utöver demografi 16

24 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret I diagrammet nedan visas vad som skulle hända om nettokostnaderna per invånare dessutom skulle fortsätta att öka på grund av politiska reformer, ändrat beteende och/eller ändrade krav på verksamheten som leder till en ökad servicenivå eller ett utökat kommunalt uppdrag. Det skulle i så fall medföra en ytterligare ökad nettokostnad med 3 miljarder kronor om ökningen begränsas till en halv procent per år och enbart till välfärd och utbildning. Den historiska utvecklingen är i genomsnitt en procent årligen, varför diagrammet visar en historiskt sett låg utveckling Förändrad nettokostnad enligt huvudscenario inklusive ökade ambitioner 0,5% per år mnkr Demografi Ökade kaptj kostn utöver demografi Ökade pens kostn utöver demografi Ökade ambitioner VoU 0,5% per år Vi har även gjort beräkningar på hur alternativa befolkningsutvecklingar 6 skulle påverka nettokostnaden. Vid en nettoinflyttning på personer lägre per år än antagandet i stadens befolkningsprognos, skulle nettokostnadsökningen 2035 bli knappt två och en halv miljard kronor lägre. Vid en nettoinflyttning som är personer högre per år än i stadens befolkningsprognos skulle nettokostnadsökningen på motsvarande sätt bli knappt två och en halv miljard kronor högre. 6 Se avsnittet Demografi 17

25 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 5. Utveckling av skatter och kommunalekonomisk utjämning 5.1 Bakgrund Skatteunderlag Kommuners verksamhet finansieras i huvudsak av skatteintäkter från invånarnas förvärvsinkomster. Dessa inkomster utgör kommunens skatteunderlag. Kommunens skatteintäkter är skatteunderlaget multiplicerat med skattesatsen för den aktuella kommunen. Till förvärvsinkomsterna räknas förutom löner även löneförmåner, sjukpenning, a- kassa, pensioner etcetera, men lönerna är den dominerande delen av skatteunderlaget. Det innebär att utvecklingen av sysselsättning och lönenivåer är av avgörande betydelse för hur skatteunderlaget utvecklas. Eftersom ökade skatteintäkter till följd av löneökningar normalt motsvaras av ungefär lika stora löneökningar också för kommunernas anställda är det dock sysselsättningen, räknat i antalet arbetade timmar, som är avgörande för skatteunderlagets reala utveckling. Bilden ovan visar skatteunderlagets utveckling i procent för riket och Göteborg mellan 2000 och Skatteunderlaget varierar med konjunkturerna och 7 år 2016 och år 2017 är fortfarande preliminära då sluttaxeringen blir definitiv först sent på hösten efterföljande år 18

26 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret utvecklingen i Göteborg följer mönstret i riket. Utvecklingen i Göteborg har varit något starkare än i riket för de flesta åren och det förklaras i huvudsak av att stadens folkmängd ökat snabbare än i riket. Västsverige har visat sig vara mer konjunkturkänsligt än riket som genomsnitt, vilket exempelvis förklarar den djupare nedgången i slutet av 2000-talet och att vi nu ligger över genomsnittet tack vare att den västsvenska industrin går mycket bra Skattekraft Skatteunderlaget (skatteintäkter från förvärvsinkomster) i förhållande till antalet bosatta i kommunen ger kommunens skattekraft. Vanligtvis stiger skattekraften varje år. Det är dels en effekt av löneökningar, men i tider av god tillväxt även genom att antalet arbetade timmar växer i jämförelse med den totala befolkningen. Göteborgs skattekraft uppgår 2017 till cirka kronor per invånare. I förhållande till genomsnittet i riket uppgår skattekraften i Göteborg till cirka 103 procent. Skattekraften i förhållande till riket som helhet är i stort sett oförändrad sedan 2000, även om den sjönk något under 2009 och 2010 som en följd av att Göteborg påverkades något mer än riket av finanskrisen. 5.2 Utjämningens utveckling för Göteborg Stadens ekonomi påverkas inte bara av inkomsterna och kostnaderna från stadens egen befolkning utan i hög grad av hur det går för övriga svenska kommuner samt för staten. I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner. Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal 19

27 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret verksamhet är olika, till exempel finns det större behov av äldreomsorg i kommuner med många äldre invånare. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar, till exempel på grund av geografin. Till detta kommer även utjämning för LSS-kostnader mellan kommuner. Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift. All fördelning sker mellan kommuner och utan statlig finansiering. I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommunerna och den är i huvudsak statligt finansierad. Inkomstutjämningen är långtgående, det vill säga skillnaderna i skatteintäkter efter utjämning är relativt små, givet en genomsnittlig skattesats. Detta ger att utvecklingen av stadens eget skatteunderlag är av mindre betydelse för de totala intäkterna. Om Göteborgs skattekraft ökar mer än genomsnittet får staden lämna ifrån sig merparten av skillnaden och om den minskas kompenseras vi i hög grad för det. Bilden ovan visar utvecklingen av inkomst- och kostnadsutjämning samt av övriga generella statsbidrag och fastighetsavgiften mellan 2012 och 2017 för Göteborg. Sammantaget får staden en finansiering via utjämningen, fastighetsavgiften och övriga generella statsbidrag på cirka 3,7 miljarder kronor år Den största delen utgörs av inkomstutjämningen. Via inkomstutjämningen får staden år 2017 ett tillskott på drygt 2,8 miljarder kronor vilket utgör 95 procent av skillnaden mellan stadens skattekraft på 103 procent och en skattekraft på 115 procent av rikets medelskattekraft. I kostnadsutjämningen lämnar staden ett bidrag till övriga kommuner. Bidraget har dock minskat något under de senaste åren. Fastighetsavgiften ger ett tillskott på knappt 800 miljoner kronor

28 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret I nedanstående bild visas utvecklingen av kostnadsutjämningens (inkl. LSSutjämningen) olika delmodeller mätt i kronor per invånare. Två av kostnadsutjämningens tio delmodeller slår igenom kraftigt för Göteborg. Inom äldremodellen får vi ge ett bidrag till övriga kommuner medan vi inom IFOmodellen får ett bidrag från övriga kommuner för att vi bedöms ha en mer ogynnsam struktur. Denna trend har förstärkts under perioden. 21

29 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 6. Framskrivning av skatter och kommunalekonomisk utjämning till Tillvägagångssätt Framskrivningen av kommunens intäkter från skatter och statsbidrag tar för åren fram till och med 2021 sin utgångspunkt i SKL:s skatteunderlagsprognos från april Som beskrivits ovan är tillväxten i den svenska ekonomin för närvarande stark, med kraftig sysselsättningsökning och en stark tillväxt av skatteunderlaget. SKL bedömer dock att den starka tillväxt som vi sett under 2015 och 2016 kommer avta successivt fram till 2020 och återgå till ett konjunkturmässigt jämviktsläge. Som en följd av att konjunkturtoppen antas passeras faller skatteunderlagstillväxten under åren fram till 2020 i reala termer successivt från cirka 2,5 procent till cirka 0,5procent. Detta beror till övervägande del på att antalet arbetade timmar slutar växa när konjunkturen vänder. Åren efter 2021 tar framskrivningen sin utgångspunkt i befolkningsprognosen från SCB (2017) och stadens egen befolkningsprognos. Åren efter 2021 utgår vi från att utvecklingen av arbetade timmar följer utvecklingen av befolkningen i åldern år. Antalet arbetade timmar varierar naturligtvis med konjunkturen, men över tid har sysselsättningen historiskt sett förhållit sig relativt stabil i förhållande till antalet invånare i åldern år. Hänsyn är därutöver tagen till att priserna i allmänhet utvecklas långsammare än lönerna vilket ger en förbättrad real utveckling av skatteunderlaget. Denna effekt är antagen till 0,25 procent årligen, vilket är något försiktigt sett i ett historiskt perspektiv, men i linje med att produktiviteten av många antas mattas av under perioden som kommer 8. Stadens och rikets befolkningsprognoser ligger till grund för en framskrivning av den kommunalekonomiska kostnadsutjämningen. När det gäller de statliga bidragen till kommunsektorn räknar vi med att staten värdesäkrar bidragen för lön- och prisförändringar. Dock räknar vi inte med att statsbidragen värdesäkras med avseende på att det kommunala uppdraget blir större i och med att befolkningen och den så kallade försörjningskvoten ökar. Detta innebär att det sker en viss årlig urholkning av statens bidrag till kommunsektorn. 6.2 Utveckling av skatter och statsbidrag Den blåa linjen i diagrammet nedan illustrerar utvecklingen av skatter och statsbidrag för staden under åren 2017 till 2035 i reala termer, det vill säga exklusive pris- och löneökning. De senaste åren har skatteunderlaget utvecklats kraftigt, inte minst i reala termer, eftersom den starka skatteunderlagstillväxten främst drivits av en snabb 8 Se till exempel Sveriges Kommuner och Landsting: Ekonomirapporten. Maj

30 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret ökning av arbetade timmar och inte av en hög inflation. Därutöver sköt staten till medel i form av ökade generella statsbidrag , vilket också bidrog till den goda finansieringsutvecklingen. I reala termer bedöms nu finansieringsutvecklingen gå från en nivå på cirka 2 procent 2017 till en nivå under 0,5 procent Därefter kommer den reala finansieringsutvecklingen enligt vår framskrivning fortsatt ligga på en nivå mellan 0,5 procent och 1 procent under hela perioden fram till Den röda linjen i diagrammet illustrerar den reala finansieringsutvecklingen per invånare. Denna kurva hamnar på negativa tal från 2018 och enligt vår framskrivning kommer denna utveckling hålla i sig under hela perioden fram till Naturligtvis kommer åren fram till 2035 innehålla både upp- och nedgångar i konjunkturen och därmed även år med god finansieringsutveckling, men diagrammet illustrerar ändå att utvecklingen går in i ett skede som innebär att kostnaderna för demografin ökar snabbare än intäkterna. Utvecklingen hänger ihop med att befolkningen under kommande år framförallt ökar i de äldre och yngre åldersgrupperna och att försörjningskvoten därmed ökar. Denna utveckling är inte lika tydlig i Göteborg som i riket i genomsnitt, men i och med den kommunala inkomst- och kostnadsutjämningen påverkas Göteborg ändå på samma sätt som övriga kommuner av denna utveckling. Som beskrivits ovan är utvecklingen av det egna skatteunderlaget av underordnad betydelse, vad som händer i riket är avgörande för stadens finansieringsutveckling. Bilden nedan illustrerar utvecklingen av inkomst- och kostnadsutjämning samt av övriga generella statsbidrag och fastighetsavgiften i fasta priser fram till Med anledning av flyktingsituationen i kommunerna 23

31 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret Sammantaget räknar vi med att staden går från ett bidrag på cirka 3,7 miljarder kronor 2017 till cirka 1,5 miljarder kronor Minskningen kan nästan uteslutande härledas till att vi bidrar i högre grad till övriga kommuner inom kostnadsutjämningen. Därutöver kan konstateras vi visserligen fortsatt kommer få ett bidrag via inkomstutjämningen på runt 3 miljarder kronor årligen, men att ökningen ändå sker långsammare under perioden framåt. Detta hänger dels ihop med att skatteunderlaget ökar långsammare under kommande år, men beror även på hur skattekraften utvecklas i staden relativt riket Utifrån hur demografin utvecklas i staden relativt riket räknar vi med att stadens skattekraft i förhållande till riket förstärks något under perioden. Detta påverkar stadens skatteintäkter positivt, men påverkar samtidigt inkomstutjämningen negativt vilket i slutändan gör att staden bara får behålla en liten del av ökningen. I övrigt har vi räknat med att fastighetsavgiften ökar i takt med den totala befolkningsutvecklingen och att en viss urholkning sker av de generella statsbidragen. I diagrammet nedan illustreras utvecklingen av de olika kostnadsutjämningsmodellerna i kronor per invånare fram till Totalt går staden enligt framskrivningen från ett bidrag till övriga kommuner på cirka 300 kronor per invånare till kronor per invånare. Försämringen kan i huvudsak kopplas till äldreomsorgsmodellen där staden enligt framskrivningen tappar cirka kronor per invånare. Utvecklingen beror inte på att andelen äldre minskar i Göteborg. Tvärtom ökar andelen äldre i staden, dock är denna utveckling ännu tydligare i övriga riket vilket innebär att relativt övriga kommuner så är utvecklingen i staden ändå gynnsammare. Framför allt är det i de allra äldsta åldersgrupperna, över 24

32 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 80 år, som utvecklingen är gynnsammare i Göteborg vilket kraftigt slår igenom i modellen. Framskrivningen innebär därmed att den utveckling som vi sett under de senaste åren, där det varit tydligt att Göteborg över tid betalar mer inom äldreomsorgsdelen, fortsätter. Som ovan beskrivits har den ökade belastningen inom äldreomsorgsmodellen de senaste åren kompenserats i kostnadsutjämningen genom att vårt bidrag från övriga kommuner i individ- och familjeomsorgsmodellen har ökat med ungefär lika mycket. I framskrivningen har vi inte räknat med att denna utveckling fortsätter. IFO-modellen innehåller, till skillnad från till exempel äldreomsorgsmodellen, nyckeltal kopplat till den sociala strukturen som är svåra att förutse. Därför har vi i framräkningen räknat med oförändrat bidrag per invånare i denna delmodell. En översyn pågår för närvarande av kostnadsutjämningssystemet. Översynen skall redovisas i juni Förändringar inom de olika delmodellerna kan komma att påverka utfallet kraftigt för enskilda kommuner. Det kan konstateras att enligt tidigare presenterade förslag från statskontoret så hade Göteborgs bidrag från övriga kommuner inom såväl IFO-modellen som förskolemodellen minskat relativt kraftigt om de realiserats. 6.3 Känslighetsanalys kopplat till stadens skatteintäkter Framskrivningen av stadens finansieringsutveckling bygger på ett antal antaganden och är därigenom behäftad med ett antal osäkerheter. Störst är osäkerheten när det gäller den årliga skatteunderlagstillväxten. Skatteunderlagstillväxten varierar med konjunkturen, men över tid bygger vårt antagande på att tillväxten följer utvecklingen av antalet invånare i yrkesverksam ålder samt att det realt sett blir något starkare utifrån att lönerna i allmänhet ökar mer än priserna. I övrigt finns det 25

33 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret naturligtvis ett antal faktorer som på olika sätt kan påverka skatteunderlaget i positiv riktning som till exempel en lyckad integration av nyanlända eller en höjd pensionsålder. Nedanstående diagram illustrerar effekten på framskrivningen om vi antar den årliga skatteunderlagstillväxten till 0,25 procent högre respektive lägre än i grundantagandet. Åren innehåller samma antaganden och bygger på SKL:s skatteunderlagsprognos från april I kronor räknat ger en förändring med +/-0,25 procent i årlig skatteunderlagstillväxt cirka +/- 1 miljard kronor år Ett annat antagande som har stor påverkan på finansieringsutvecklingen är kopplat till utvecklingen av statens bidrag till kommunerna. Vårt grundantagande bygger, som ovan beskrivits, på att staten värdesäkrar bidragen för lön- och prisförändringar. Dock räknar vi inte med att statsbidragen värdesäkras med avseende på att det kommunala uppdraget blir större i och med att befolkningen och försörjningskvoten ökar. Nedanstående diagram illustrerar effekten på stadens finansieringsutveckling om statsbidragen fullt ut värdesäkras respektive om de inte värdesäkras alls. 26

34 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret I kronor räknat blir effekten cirka +/- 1,1 miljarder kronor beroende på vilket antaganden som görs om statsbidragen utveckling. 27

35 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 7. Kostnader och intäkter I detta avsnitt jämförs den beräknade utvecklingen av stadens nettokostnader med utvecklingen av skatter och kommunalekonomisk utjämning enligt de antaganden som vi har gjort i tidigare avsnitt. Vi konstaterar då att nettokostnaderna beräknas öka mer än vad skatteintäkterna gör. I nedanstående diagram visas utvecklingen fram till Beräknade nettokostnader och skatteintäkter utifrån huvudscenario. Fasta priser 2017 års prisnivå ,1 mdkr Miljoner kronor Nettokostnader Intäkter Skillnaden 2035 beräknas uppgå till drygt fem miljarder kronor. I nettokostnaderna ingår då inte någon ökad servicenivå eller ökade ambitionsnivåer. Om befolkningsökningen blir lägre eller högre enligt de alternativa scenarier som beskrivs i demografiavsnittet, påverkar det skillnaden mellan nettokostnader och skatteintäkter i kronor räknat. Vid en högre befolkningsökning beräknas skillnaden bli cirka 200 miljoner kronor större och vid en lägre befolkningsökning ungefär en halv miljard kronor lägre. Räknat per invånare är det däremot i stort sett ingen skillnad mellan de olika alternativen. Trots att en högre befolkningstillväxt skulle ge staden en mer gynnsam befolkningssammansättning ur kostnadssynpunkt, vägs det upp av en mindre gynnsam utveckling vad det gäller den kommunala kostnadsutjämningen. Det är framför allt nettokostnaden för äldreomsorgen som blir lägre per invånare vid en högre befolkningstillväxt och delmodellen för äldreomsorg i utjämningssystemet där vi då får ett större avdrag. 28

36 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 0 Skillnad mellan finansierings- och nettokostnadsutveckling per invånare vid olika antaganden om befolkningstillväxt Kronor per invånare Huvudalternativ Lågalternativ Högalternativ 29

37 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 8. Finansiering av investeringar Staden är på väg in i en period med höga investeringsvolymer. Ökningarna har sin grund i demografin, med en snabbt ökande befolkning som ställer krav på kommunala lokaler såsom skolor och äldreboende, samt ökade ambitioner inom stadsutveckling. Med högre investeringsnivåer ökar finansieringsbehovet utöver årets resultat och avskrivningar. Bilden nedan illustrerar finansieringsbehovet vid ett resultat på 2 procent av skatter och statsbidrag (i enlighet med stadens mål för god ekonomisk hushållning) för åren 2017 till 2035, förutsatt att de långsiktiga investeringsplaner som tagit fram av nämnderna genomförs. Om inte hela finansieringsbehovet skall täckas av ökad upplåning krävs högre resultat och/eller realisering av tillgångar. Att upprätthålla den höga självfinansieringsgraden som staden haft under de senaste åren bedöms inte realistiskt utifrån de kraftigt ökade investeringsvolymerna. Däremot behöver resultatmålet värderas utifrån de högre investeringsvolymerna. En kraftigt ökad upplåning ger högre finansiella kostnader. Därutöver påverkas stadens finansiella risk, vilket i förlängningen kan påverka stadens kreditvärdighet och därigenom ge ytterligare högre upplåningskostnader. Ett annat sätt att minska finansieringsbehovet är att ytterligare prioritera bland investeringarna. 30

38 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 9. Slutsatser 9.1 Intäkter och kostnader Tidigare avsnitt visar att staden står inför stora ekonomiska utmaningar framåt. Även om det finns möjliga alternativa utvecklingar i förhållande till vårt huvudscenario, så kvarstår bilden att våra nettokostnader kommer att vara väsentligt högre än våra skatteintäkter om vi inte genomför kraftiga åtgärder för att ändra utvecklingen. För att nå balans (nollresultat) mellan nettokostnader och skatteintäkter 2035 krävs enligt våra beräkningar: Kostnadsminskningar i form av minskade servicenivåer, ambitioner eller effektiviseringar motsvarande 0,8 procent per år eller Skattehöjning med 3,25 kronor eller En kombination av dessa två Om vi jämför beräkningen med motsvarande utredningar som gjorts för utvecklingen i Stockholm och Malmö är bilden likartad, trots att det är tre av varandra oberoende utredningar som genomförts med delvis olika metoder. Period som utredningen avser Årligt krav på kostnadsreducering Göteborg ,8 % Malmö ,1 % Stockholm ,8 1,0 % Skillnaden mellan nettokostnaderna och skatteintäkterna ökar snabbt de närmaste åren enligt de antaganden som vi har gjort, för att sedan plana ut något. Det medför att kravet på kostnadsreduceringar också är störst de närmaste åren. Bilden nedan illustrerar nivån på kostnadsreduceringar som behövs varje år för att uppnå balans mellan kostnader och intäkter. En procent motsvarar ca 300 mnkr i 2017 års priser. 31

39 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 1,8% Årligt krav på kostnadsreduceringar för balans mellan intäkter och kostnader 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% Ovanstående kostnadsreducering är under förutsättning att inte nettokostnaderna ökar mer än vad som följer av löne-, pris- och befolkningsutveckling. Som vi har redogjort för tidigare har framför allt välfärdstjänsternas nettokostnader historiskt sett ökat mer. Skulle de öka med en halv procent per år utöver löne-, prisoch befolkningsutveckling, vilket historiskt sett är en låg nivå, innebär det större kostnadsreduceringar. För att nå balans i ett scenario med nettokostnadsökning om 0,5 procent utöver demografin skulle det krävas ännu mer för att vi ska uppnå balans mellan nettokostnader och skatteintäkter 2035: Kostnadsminskningar i form av minskade servicenivåer, ambitioner eller effektiviseringar motsvarande 1,2 procent per år eller Skattehöjning med drygt 5 kronor eller En kombination av dessa två 32

40 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 9.2 Statens betydelse för kommunsektorns ekonomiska förutsättningar Slutligen kan stadsledningskontoret konstatera att staten sannolikt är en viktig del i problemets lösning. Storleken på statsbidrag och statens krav på kommuner kommer att bli en mycket viktig faktor för kommuners ekonomi framöver. Ökade generella statsbidrag i motsats till riktade med tydliga medskick om vad som ska göras gör stor skillnad för kommuners möjlighet att klara det kommunala uppdraget och dess finansiering. Staten påverkar också kommunerna genom lagstiftning, myndigheters föreskrifter, uppföljning etcetera. Här är det också viktigt att staten tar sitt ansvar avseende finansieringsprincipen, det vill säga att statliga pålagor på kommunerna också fullt skall vara finansierade av staten. Staten påverkar i hög grad många frågor som är viktiga för utvecklingen av skatteintäkterna, exempelvis möjligheten att förlänga arbetslivet genom höjd pensionsålder. Näringslivspolitik och arbetsmarknadspolitik är till stor del statliga områden och här är kommunerna beroende av statliga beslut och åtgärder, som påverkar den kommunala ekonomin. Kommunens reella möjligheter att påverka den lokala arbetsmarknaden är trots allt ganska liten och handlar snarare om att säkerställa god kommunal service och skapa attraktiva miljöer för arbetskraft. I dag sjunker förvärvsfrekvensen markant efter 60 års ålder. En gradvis höjning av pensionsåldern skulle till stor del kompensera för den åldrande befolkningen. Arbetsplatser kan anpassas för att bättre kunna tillvarata äldres behov och därmed motivera dem att stanna längre. Utrikes födda är en heterogen grupp med avseende på bland annat vistelsetid i Sverige och utbildningsnivå. Många grupper av utrikes födda har betydligt lägre förvärvsfrekvenser än inrikes födda. Totalt för utrikes födda i åldrarna år var förvärvsfrekvensen 2014 cirka 15 procentenheter lägre än för inrikes födda 10. Att utrikes födda framöver väntas utgöra en större andel av befolkningen i yrkesaktiv ålder gör det extra viktigt att de lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. 11 Det är staten som har stor betydelse när det gäller migration och lagstiftning inom detta område. Beroende på hur staten framöver kommer att agera och vilka finansieringslösningar som väljs kommer att ha stor påverkan på det kommunala uppdraget och den kommunala ekonomin. Fler arbetade timmar i riket gynnar samtliga kommuner och eftersom storstadsregionerna är motorn i den svenska tillväxten är Göteborg en mycket viktig aktör för att säkra goda skatteintäkter för 10 Arbetskraftsundersökningarna (AKU), tilläggsbeställning, SCB, SCB, Tema: Arbetsmarknad; Sysselsättningen 2030 kan dagens försörjningsbörda bibehållas?,

41 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret Sverige. Kommunens bidrag till ett gott samhälle med välutbildade invånare och ett bra företagsklimat är viktigt för Sverige i stort. 34

42 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 10. Möjliga åtgärder 10.1 Politisk prioritering Tillsammans med demografin finns det en tydlig förklaring till ökade kostnader inom välfärden: ökade politiska ambitioner. Såsom förklaras i tidigare avsnitt har kommunsektorn i genomsnitt ökat sina kostnader med en procent varje år utöver vad som kan motiveras av demografin. Trots detta finns det en allmän uppfattning hos invånarna om att vi lägger mindre pengar på välfärd idag än tidigare. Som redogörs för i slutsatserna behövs en kostnadsreducering med i genomsnitt 0,8 procent varje år enbart för att täcka kostnader kopplade till de demografiska förändringarna. Det kommer troligtvis att bli nödvändigt att politiskt utvärdera omfattningen av det kommunala uppdraget och hårdare prioritera det kommunala kärnuppdraget samt service- och ambitionsnivån. Staden skulle också kunna se över service- och ambitionsnivå inom det kommunala uppdraget och värdera om dessa kan justeras utan att invånarens rätt till dessa tjänster eller verksamheter äventyras. Det mest kostnadseffektiva sättet att leverera det invånaren har rätt till bör prioriteras. När det gäller investeringar behöver investeringsplanerna prioriteras och värderas så att de investeringar som genomförs ger bästa nytta för invånarna inom ramen för det kommunala uppdraget. Samtidigt är det av ekonomiska skäl viktigt att säkerställa adekvat underhåll i befintliga anläggningar för att inte skjuta kostnader på framtiden. Staden har en mångfald olika styrdokument. Den stora omfattningen gör att det kan vara svårt för respektive nämnd att ta till sig alla styrdokument och det är svårt att resurssätta samtliga. Det kan resultera i att olika delar av organisationen prioriterar olika områden och staden får inte den fokusering och prioritering en stor organisation behöver för att leverera effektiv verksamhet. En tydligare styrning och prioritering av de politiska ambitionerna skulle leda till effektivare arbete och möjliggöra lägre kostnader Förändrade arbetssätt och intäktsökningar Effektivisering Det finns flera rapporter som pekar på betydande effektiviseringsmöjligheter inom kommunsektorn och potentialen kan vara stor för kommuner att effektivisera och lära 35

43 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret av varandra. Det finns flera områden där den enda rimliga förklaringen till lägre kostnader är att vissa kommuner är effektivare än andra. 12 Göteborgs Stad är en stor kommun och det bör finnas många områden där staden kan utnyttja sin storlek och arbeta effektivare. Många arbetsuppgifter, särskilt inom administration, tjänar på att utföras på ett och samma ställe med likvärdig eller bättre kvalitet och med färre resurser. Vissa områden lämpar sig väl för samordning i stor skala. På samma sätt lämpar sig många arbetsuppgifter att utföras lokalt, nära verksamheten, för att hitta de mest effektiva arbetssätten. Här gäller det att göra kloka avväganden om vad som är mest ändamålsenligt för en kvalitativ och effektiv verksamhet. Arbetssätt och användning av resurser kan ses över så att staden sätter in resurser där de får störst utväxling. Det finns flera områden där det är tydligt att resurser i ett tidigt skede gör att mindre resurser behövs totalt. Detta gäller exempelvis inom skolan där tidiga insatser visar sig vara mer effektiva än sena. På samma sätt är tidiga strategiska vägval inom exempelvis stadsutveckling viktiga för att resurser ska användas på ett ändamålsenligt sätt. Artificiell intelligens har börjat användas inom välfärdssektorn. Några kommuner använder en handläggarrobot. När en brukare knappat in sina uppgifter digitalt tar roboten all information i formuläret och loggar in i kommunens verksamhetssystem där den lägger informationen. Roboten gör sedan en bedömning utifrån kommunens riktlinjer och fattar ett beslut. För att digitalisering ska lyckas behöver det vara tydligt att det handlar om att lösa konkreta problem, både för medborgaren och inom förvaltningen. Det gäller att identifiera de faktiska problemen och att analysera inom vilka områden digitala lösningar och digitala arbetssätt gör störst nytta. Om man istället utgår ifrån specifika tekniska produkter kan det bli en situation där lösning söker problem. I digitaliseringsarbetet behöver inte de digitala lösningarna utgöra huvuddelen av förändringen, utan tekniken kan i många fall snarare vara möjliggörare för att kunna utveckla processer, organisationer och arbetssätt. En förutsättning är att både den politiska ledningen och förvaltningen har ett ledarskap som premierar att ifrågasätta etablerade processer och arbetssätt. Det är viktigt att våga syna gamla lösningar med samma kritiska ögon som man granskar nya. Staden är på väg att fatta beslut om riktlinjer för nyttorealisering och det är av största vikt att de tillämpas när ny teknik ska användas för att säkerställa att nyttorna uppstår och kostnaderna minskas. 12 Se exempelvis Finansdepartementet, Mer än tur i struktur en ESO-rapport om kommunal effektivitet,

44 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret Kommunen tillhandahåller stora delar av den kommunala verksamheten i egen regi. Samtidigt köper vi varor och tjänster för ca 10 miljarder kronor varje år. Det är viktigt att ständigt analysera huruvida den egna organisationen levererar den efterfrågade tjänsten eller varan på det bästa och mest kostnadseffektiva sättet, eller om det är bättre att låta någon annan leverera till kommunen. En traditionell göra/köpa analys handlar om att säkerställa att det vi levererar eller köper är kostnadseffektivt. Lokal- och personalförsörjning Staden har att hantera en utbyggnad av den kommunala servicen för att möta befolkningsökningen. Detta kommer kräva mer lokaler och mer personal eller andra resurser. När det gäller personal är det viktigt att vi lyckas behålla den personal som vi har rekryterat eftersom rekrytering och personalomsättning kostar mycket i form av resurser som istället skulle kunna läggas på kärnverksamheten. Hög personalomsättning innebär lägre produktivitet då nya ska introduceras i arbetsuppgifterna och befintlig personal får ta tid från sina ordinarie arbetsuppgifter. Sjukskrivningar driver kostnader både i form av lägre produktivitet och högre kostnader i form av sjukersättning eller ersättning för vikarier. Det är viktigt att så mycket tid som möjligt frigörs för grunduppdraget för alla yrkeskategorier. Det handlar om att lärares huvudsakliga uppgift är att undervisa, socialsekreterare ska fokusera på sina klienter och så vidare. Här kan nya arbetssätt, prioriteringar, digitalisering, teknikutveckling etcetera säkerställa att tiden för grunduppdraget blir så stor som möjligt. Staden bör titta vidare på hur olika personalkategorier tillsammans kan säkerställa en god kommunal service. Det kan handla om att ta in nya kompetenser i verksamheten eller att utvärdera om någon med formellt lägre kompetens kan avlasta inom vissa yrkesgrupper. Ett exempel på detta kan vara att anställa administrativ personal som kan avlasta socialsekreterare i deras arbete. Lokalförsörjningen är en stor del av kommunens totala kostnadsmassa. Samtidigt som kommunal service behöver byggas finns det möjligheter att genom nya arbetssätt göra detta så att kostnaderna ökar i lägre grad än tidigare. Det är också viktigt att fastigheter underhålls och sköts på ett sådant sätt att livslängden blir så lång som möjligt för att undvika kostnader för nyproduktion i den utsträckning det är möjligt. Ökade intäkter För att möjliggöra en ökning av stadens finansieringskällor och löpande intäkter kan olika vägar studeras vidare och väljas i en framtida strategi. 37

45 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret En väg att gå är att arbeta aktivt med att värdera och omsätta de tillgångar som finns inom ramen för stadens balansräkning. För att klara att finansiera ett ökat investeringsbehov framöver är det viktigt att analysera om det finns möjlighet att frigöra resurser i form av övervärden eller att i ordnade former avyttra tillgångar som kan generera tillkommande finansieringsmöjligheter. Sådana möjligheter kan till exempel finnas inom ramen för stadens ägande i bolagssektorn. En genomarbetad strategi för att söka finansieringsmöjligheter genom omsättning av tillgångar är relevant för såväl kommunsektorn som näringslivet. Exploateringsverksamheten är ett annat område att studera vidare för att utröna möjligheter till ökad finansiering. De prioriteringar och vägval som görs inom ramen för exploateringsverksamheten påverkar det ekonomiska utfallet och det är sannolikt möjligt att utveckla strategier inom detta område som skulle kunna öka stadens finansieringsmöjligheter. Taxor och avgifter är en del av kommunens löpande intäktskällor. En del av taxorna styrs av statligt bestämda maxnivåer men för de taxor och avgifter som kommunen råder över kan det finnas skäl att göra en analys och översyn för att säkerställa att de ger full kostnadstäckning där så är möjligt. Det kan även vara motiverat att jämföra taxenivåer med andra kommuner för att identifiera möjligheter till att öka taxorna inom olika områden. Som exempel kan nämnas förskolan där man skulle kunna införa 12-månadersdebitering likt många andra kommuner. Medskapande Ökad möjlighet till medborgarmedskapande och delaktighet skulle kunna ge ökad nöjdhet och lägre kostnader. Exempelvis skulle de närboende kunna erbjudas delaktighet i skötsel av sitt närområde, vilket skulle ge ökat inflytande och lägre kostnader. Brukare inom exempelvis äldreomsorg skulle kunna involveras till högre grad i vilken omsorg och vilka insatser som just den individen upplever att hen behöver. I dialog och med något större flexibilitet än i nuvarande erbjudande skulle vi kunna erbjuda bättre kvalitet till lägre kostnader genom att öka inflytandet. Möjligheten till medfinansiering eller andra former av samverkansavtal med andra aktörer, exempelvis ideell sektor och näringslivet, skulle ge lägre kostnader för kommunen. Möjligheten till crowd-funding skulle kunna användas inom delar av den kommunala verksamheten, kanske tillsammans med ett erbjudande om medskapande. 38

46 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 11. Konsekvensbeskrivning Ovan redogörs mycket kort för ett urval av möjliga åtgärder. Beroende på hur beslutsfattarna väljer att hantera den framtida strukturella problematiken mellan intäkter och kostnader kommer konsekvenserna att bli olika. Genom en renodling av det kommunala uppdraget kommer färre tjänster att levereras till invånarna. Beroende på vilka prioriteringar som görs kommer detta att påverka medborgare och brukare på olika sätt. När det gäller effektivisering i vid mening kan denna i teorin genomföras utan konsekvenser för invånarna, det vill säga bättre arbetssätt gör att samma tjänster levereras med lägre kostnader. Stadsledningskontorets bedömning är dock att det är svårt att genomföra effektiviseringar utan att de får konsekvenser för invånarna i form av mer begränsat tjänsteutbud. Erfarenhet visar att stora förändringar tar tid och det är rimligt att anta att kostnadsreducering kommer att få konsekvenser för invånarna. När det kommer till konkreta åtgärder behöver dessa analyseras och belysas utifrån flera aspekter, inklusive konsekvenser. Det är inte möjligt inom ramen för denna rapport, utan får ske när enskilda beslut om åtgärder ska tas. När begränsningar av det kommunala uppdraget föreslås och genomförs behöver konsekvenser analyseras utifrån de målgrupper som efterfrågar dessa tjänster. När det gäller de kommunala taxorna och avgifter är de styrande på två sätt. Dels i vilken mån de finansierar den kommunala tjänsten, dels hur de styr efterfrågan på tjänsten. Vid justering av dessa bör därför konsekvenserna analyseras utifrån båda dessa aspekter. Den kommunala inkomstskatten är inte progressiv, vilket innebär att justeringar av denna behöver analyseras utifrån vilka fördelningspolitiska konsekvenser justeringen får för den disponibla inkomsten för olika grupper. 39

47 Draft Secondary copy to be placed in this space Litteraturöverskikt Kommunsektorns framtida finansiella utmaningar etc. 00 Month 0000

48 Header goes here Draft Innehåll Rapportgenomgång 4 SKL: Välfärdtjänsternas utveckling , ökade resurser och ökade behov 4 Kostnader kontra intäkter sedan Konjunkturinstitutet: Hållbarhetsrapport 2017 för de offentliga finanserna 6 Tre scenarios 6 Analysen 6 Sveriges Kommuner och Landsting: Ekonomirapporten. Maj Samhällsekonomiska förutsättningar Kalkylen 9 Finansdepartement: Långtidsutredningen (SOU 2015:104) 10 Huvudbetänkande 10 Regional bilaga 10 Svenskt Näringsliv: Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna 12 PwC: Långsiktig finansiell varför och hur (2016) 12 Uppdrag Malmö stad Driftsekonomi 14 Investeringsekonomi 15 Utmaningar 16 SKL: Framtidens utmaning - välfärdens långsiktiga finansiering (2011) 16 Socialdepartementet: Den ljusnande framtid är vård Delresultat från LEV-projektet 17 Tre scenarios 18 Vision Stockholm 2030 Framtidsutredningen Driftsekonomi 19 Investeringsekonomi 20 Framtida ekonomiska utmaningar för staden 20 PwC:s rapport avseende stordriftsfördelar 21 Pågående statliga utredningar 22 Kommunutredningen (Fi 2017:02) 22 Utredningen om Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (Fi 2016:12) 23 PwC: Globala Megatrender och möjlig inverkan 23 Förskjutningar i ekonomisk makt 23 Möjliga effekter på Göteborgs långsiktiga ekonomiska förutsättningar 24 Demografiska förändringar 24 <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

49 Header goes here Draft Möjliga effekter på Göteborgs långsiktiga ekonomiska förutsättningar 25 Accelererande urbanisering 25 Möjliga effekter på Göteborgs långsiktiga ekonomiska förutsättningar 25 Klimatförändringar och resursbrist 26 Möjliga effekter på Göteborgs långsiktiga ekonomiska förutsättningar 26 Teknologiska förändringar och genombrott 26 Möjliga effekter på Göteborgs långsiktiga ekonomiska förutsättningar 27 Kommunalekonomisk utjämning 28 Varför utjämning? 28 Stora skillnader i invånarnas inkomster 28 Stora skillnader i åldersstrukturen 28 Stora skillnader i den sociala strukturen 29 Stora skillnader i de geografiska förutsättningarna 29 Ojämn fördelning av person med behov av LSS-insatser 29 Inkomstutjämning 29 Kostnadsutjämning 30 LSS-utjämning 30 <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

50 Header goes here Draft Rapportgenomgång SKL: Välfärdtjänsternas utveckling , ökade resurser och ökade behov Rapporten från Sveriges Kommuner och landsting är en uppdatering av den tidigare publicerade Välfärds - mysteriet? Kommunsektorns utveckling I rapporten redovisas hur kommunsektorns kostnader faktiskt har utvecklats mellan 1980 och 2012; såväl totalt som uppdelat på olika verksamheter. I rapporten görs olika jämförelser, som till exempel hur resurserna på olika områden har utvecklats i förhållande till de krav som förändringar i demografin har ställt. De uppgifter som redovisas om kostnadernas utveckling avser genomgående kostnadernas utveckling i fasta priser, det vill säga efter att en justering gjorts för förändrade priser och löner. Slutsatsen i rapporten är kommunsektorns kostnader har mellan 2005 och 2012 fortsatt växa i ungefär samma takt som under föregående kvartssekel. Det innebär att kostnaderna årligen i genomsnitt ökat 1 procentenhet snabbare än vad som kan återföras på förändringar i demografin. I tabellen nedan redovisas utvecklingen per verksamhet. Talen i tabellen ska läsas som den ökningen av verksamhetens kostnader som kvarstår efter lön och pris samt förändringar i aktuella åldersgrupper. Det som kvarstår handlar således om ambitionshöjningar både statliga och kommunala. Det handlar inte bara om enstaka reformer vissa år utan en kontinuerlig höjning av ambitionerna. I rapporten förs ett resonemang där de faktiskt ökade resurserna ställs mot den bild folk i allmänhet har. Bilden är att det satsas mindre och mindre på välfärdstjänster som skola, vård och omsorg. Undersökningen visar att endast en tiondedel av de tillfrågade trodde att det satsades som mest idag. En överväldigande majoritet trodde istället på en höjdpunkt en bit bak i tiden och ganska många trodde även att de största satsningarna skedde för flera decennier sedan. Det var fler i undersökningen som trodde att de största satsningarna gjordes 1970 eller dessförinnan, än det var som trodde att de största satsningarna görs idag. <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

51 Header goes here Draft Kostnader kontra intäkter sedan 1980 I diagrammet nedan visas hur det totala antalet utförda arbetstimmar i den svenska ekonomin utvecklats i förhållande till antalet invånare i åldern år mellan 1980 och I diagrammet visas också hur kommunsektorns så kallade bruttoskattebas utvecklats i förhållande till antalet invånare i åldern år. Bruttoskattebasens utveckling avser den reala utvecklingen, det vill säga efter att avdrag gjorts för förändrade priser och löner som kommunsektorn betalar. Antalet arbetade timmar har varierat en del, men sysselsättningen ändå förhållit sig relativt stabil i förhållande till antalet invånare i åldern år. Skattebasen har däremot över tiden vuxit i förhållande till antalet arbetade timmar och antalet invånare i åldern år. En ökad skattebas innebär att kommunsektorns kostnadsvolym kan växa utan att skatten behöver höjas. Att skattebasen ökar snabbare än antalet utförda förvärvsarbetstimmar beror inte på att andra delar av skattebasen, vid sidan om lönesumman, växer snabbare. Orsaken är i stället att genomsnittet av de priser och löner som kommunsektorn betalar för sin verksamhet utvecklas långsammare än lönerna, pensionerna, sjukersättningarna med mera i skattebasen. Det är med andra ord i huvudsak frågan om en positiv priseffekt till följd av att löner ökar snabbare än priser. <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

52 Header goes here Draft Konjunkturinstitutet: Hållbarhetsrapport 2017 för de offentliga finanserna Konjunkturinstitutet gör på uppdrag av regeringen varje år en bedömning av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna. Bedömningen baseras på framskrivningar av offentliga inkomster och utgifter som sträcker sig i huvudsak till Analysen syftar till att Konjunkturinstitutet i ett tidigt skede hitta möjliga obalanser i de offentliga finanserna så att de kan justeras innan problem uppstår. Syftet med framskrivningen är inte att göra en prognos att redovisas utvecklingen framöver med dagens regelverk. Kalkylen utgår från synen på en långsiktigt hållbara offentliga finanser. Konjunkturinstitutet menar att de finns två sätt att definierar detta: Den finansiella nettoförmögenheten ska på lång sikt stabilisera sig som andel av BNP Den finansiella nettoförmögenheten ska vara ungefär oförändrad på sin nuvarande nivå Tre scenarios Analysen bygger på scenarier där det offentliga åtagandet är oförändrat och dagens skatteinsystem är oförändrat. Med att de offentliga åtagandet är oförändrat avser Konjunkturinstitutet att personaltätheten i välfärdstjänsterna är konstant och att ersättningsgraden i de sociala transfereringarna bibehålls. I rapporten redovisas tre scenarios; ett huvud och två alternativ. Scenario Utträdesålder på arbetsmarknaden Behov av välfärdstjänster Personaltäthet Huvudscenario Ökar succesivt Minskar succesivt bland äldre Konstant Oförändrat beteende Oförändrat Oförändrat Konstant Minskad personaltäthet Minskar succesivt Minskar succesivt bland äldre Minskar (-0,3% per år) I huvudscenariot antas åldern då personer lämnar arbetsmarknaden öka succesivt för att 2040 hunnit stiga med drygt 1 år. Antaganden om ett senare utträde hänger samman med SCB:s befolkningsprognos och den förväntade återstående medellivslängden för en 65-åring. Huvudscenariot bygger på hypotesen att den ökade medellivslängden innebär förbättrad hälsa vid en given ålder. I den övriga scenarios antas deltagandet vara oförändrat respektive minska. I huvudscenariot antas behovet av välfärdstjänster vara konstant över tiden för personer upp till 64 års ålder. Dessa personer kommer således att nyttja välfärden i samma utsträckning som idag. För de äldre antas dock behovet av välfärdstjänster att minska i takt med ökad medellivslängd. I kalkylen antas en behovsföryngring med 1,5 år fram till Antagandet innebär att andel brukare av välfärdstjänster i respektive grupp minskar, men att varje brukare möter samma personaltäthet. Antagandet om oförändrad personaltäthet gäller inte i det andra alternativscenariot. Utöver att behovet av välfärdstjänsterna minskar bland de äldre minskar personaltätheten med 0,3 procent per år. Analysen Enligt SCB:s befolkningsprognos från hösten 2015 kommer befolkningen i Sverige att öka från 9,8 miljoner 2015 till 12,2 miljoner Detta innebär att befolkningen ökar med ca 25 procent under de kommande 25 åren, vilket kan sättas i relation till den befolkningsökning på drygt 14 procent som skett de senaste 25 åren. Den relativt snabba befolkningsökningen beror i huvudsak på den stora flyktinginvandring som sker. En växande befolkning innebär på sikt både ökade inkomster och utgifter för den offentliga sektorn. Praktiskt taget alla i befolkningen bidrar i någon mån till skatteinkomsterna, antingen direkt i form av inkomstskatt på arbete <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

53 Header goes here Draft eller indirekt via moms och andra former av indirekta skatter. Samtidigt innebär fler invånare ett större behov av välfärdstjänster i form av utbildning vård och omsorg men också ökade offentliga utgifter för sociala transfereringar, såsom barnbidrag, sjukersättning och pensioner. I huvudscenariot växer offentlig konsumtion från 26 procent av BNP 2015 till drygt 28 procent En stor del av ökningen sker redan de kommande fem åren. År 2020 uppgår offentlig konsumtion till 26,5 procent. Utgifterna för offentlig konsumtion ökar både till följd av ökade migrations- och integrationskostnader och det faktum att befolkningstillväxten kommer att vara hög de närmaste åren. I huvudscenariot ökar underskottet till 0,5 procent av BNP år Ökningen av underskottet består i huvudsak av ökade ränteutgifter i offentlig sektor. De ökade ränteutgifterna förklaras av den växande bruttoskulden. Att bruttoskulden växer beror i sin tur på att de årliga underskotten måste lånefinansieras. I framskrivningarna antas att det inte sker någon avyttring av statens finansiella tillgångar. I alternativscenariot med oförändrat beteende förstärks ovanstående effekter ytterligare och underskottet i de offentliga finanserna blir2 procent av BNP år I alternativscenariot med minskad personaltäthet är underskottet som störst omkring 2020 men avtar sedan i takt med att utgifterna minskar som andel av BNP. År 2040 har de primära offentliga utgifterna fallit tillbaka till nuvarande nivå vilket ger ett finansiellt sparande på strax under 2 procent vid ett oförändrat skattesystem. I huvudscenariot behöver skattekvoten successivt höjas till 44,4 procent år 2040 för att hålla de offentliga finanserna i balans varje år. Detta betyder 1 procentenheter högre skattekvot än den prognostiserade nivån för 2016 och motsvarar ungefär det skattetryck som rådde Ökningen i skattekvoten är av ungefär samma storleksordning som det underskott som råder 2040 vid oförändrade skatter i huvudscenariot. I framskrivningarna antas den genomsnittliga kommunskatten vara oförändrad på 2016 års nivå (32,1 procent). Eftersom en stor del av utgiftsökningen i offentlig sektor framöver sker i kommunsektorn, skulle detta innebära stora underskott i kommunsektorn med oförändrad nivå på statsbidragen. I framskrivningen antas därför att statsbidragen justeras så att balanskravet uppfylls. <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

54 Header goes here Draft Sveriges Kommuner och Landsting: Ekonomirapporten. Maj 2017 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivar- och intresseorganisation för alla kommuner och landsting i Sverige. SKL:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla medlemmarnas verksamhet samt sprida kunskap om sektorn. SKL publicerar två gånger per år ekonomirapporter där främst utfall och prognos för sektorn som helhet samt för kommuner respektive landsting redovisas. Samhällsekonomiska förutsättningar Den svenska ekonomin utvecklades starkt under 2015 och SKL gör bedömningen att kommande år förväntas bli något svagare men att vi fortfarande kommer befinna oss i högkonjunktur. En avtagande inhemsk efterfrågan bidrar till den svagare utvecklingen. Men de viktigaste exportmarknaderna börjar nu återhämta sig efter finanskrisen, dock ligger de fortfarande under de historiska genomsnittet när det kommer till tillväxttakten. Till år 2018 förväntas än svagare utveckling med minskat inhemsk efterfrågan främst på grund av minskade investeringar och låg inkomstutveckling hos hushållen då räntor och skatter ökar. Utvecklingen utgår ifrån att Sverige tar sig tillbaka till ett normalläge vilket innebär lägre tillväxttakt än tidigare år, då både exporten och inhemska efterfrågan avtar. Då konjunkturen förstärks även nästa år och efterfrågan på arbetskraft är hög innebär det att det blir än svårare för kommunsektorn att hitta arbetskraft med rätt kompetens. När denna sedan avtar då konjunkturen vänder och antalet arbetade timmar slutar växa följer utvecklingen av skatteunderlaget efter BNP 3,8 3,0 3,1 2,3 1,4 1,4 Sysselsättning, timmar 1,0 1,7 1,5 0,8-0,1 0,0 Relativ arbetslöshet, nivå 7,4 6,9 6,3 6,1 6,2 6,5 Timlön, konjunktur-lönestatistiken 2,4 2,5 2,6 3,1 3,4 3,4 Konsumentpris KPIF 0,6 1,3 1,9 1,9 2,0 2,0 Skatteunderlag, realt 2,1 2,6 1,5 1,1 0,4 0,7 Skatteunderlag, nominellt 4,9 5,0 4,4 4,0 3,5 3,6 <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

55 Header goes here Draft Kalkylen De senaste tio åren har skatteunderlaget utvecklats i samma takt som kommunernas kostnader. De senaste åren har situationen var den omvända förklarat till stor del av flyktingkrisen. De närmaste åren kommer skatteunderlaget att öka i en långsammare takt då konjunkturen bromsar in. Samtidigt kommer de demografiska kostnader att fortsätta öka i snabb takt. Utöver detta tillkommer det lokala och nationella ambitionshöjningar. Historiskt har dessa varit 0,5 procent per år. Den kraftiga befolkningsökningen kommer kräva stora investeringar i framförallt verksamhetslokaler. I SKL:s enkät svarar kommunerna att man fram till 2020 ska bygga 600 förskolor, 350 grund- och gymnasieskolor, 350 gruppbostäder och äldreboenden samt 150 nya idrottsplatser. SKL:s kalkyl visar att de beräknade kostnaderna kopplade till demografi, historisk trend, avskrivningar samt finansnetto kommer överstiga intäkterna med 67 miljarder Efter resultatförsämringar och ökade statsbidrag återstår enligt SKL 40 miljarder (26 kommuner och 14 landsting) för att finansiera verksamhet och redovisa ett resultat motsvarande 1 procent av intäkterna från skatter, statsbidrag samt utjämning. De åtgärder som står till buds är Produktivitetsökning Ytterligare resultatförsämringar Statliga tillskott Skattehöjningar Avgiftshöjningar Troligtvis blir det en kombination av ovan redovisade åtgärder. Om man enbart ska lösa det genom produktivitetsökningar behövs det cirka 1 procent per år. Det gap som uppstår redan fram till 2020 är bara början utmaningarna fortsätter många år framöver. <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

56 Header goes here Draft Finansdepartement: Långtidsutredningen (SOU 2015:104) Huvudbetänkande Syftet med långtidsutredningen är att utgöra ett underlag för ekonomiska politiken. Vidare ska den ge en samlad bild av den ekonomiska utvecklingen på lång sikt. Enligt utredningens bedömning har Sverige goda förutsättningar att framgångsrikt möta framtidens utmaningar. Tidsperspektivet i utredningen varierar mellan olika områden men är som längst år Långtidsutredningen analyserar ekonomins funktionssätt ur ett brett perspektiv. Det övergripande temat är hur den ekonomiska politiken bör utformas för att främja en långsiktig ekonomisk utveckling med högt välstånd. Den tekniska utvecklingen, internationaliseringen, demografin, samt klimatåtaganden och klimatförändringar är fyra trender som enligt utredningen förväntas ha stor betydelse ekonomin och samhället utvecklas framöver. Trenderna bidrar enligt utredningen till omvandlingstrycket i ekonomin och därigenom till strukturomvandlingen och de kommer att påverka såväl produktivitetstillväxten som arbetsmarknaden och de offentliga finanserna. I utredningen beskrivs utvecklingen av antalet arbetade timmar, produktivitet och bruttonationalprodukt (BNP). Antalet arbetade timmar i ekonomin kommer att öka med 13 procent mellan 2015 och Det ökade antalet timmar drivs främst av fler personer i yrkesverksam ålder men även till viss del också av att den genomsnittliga pensionsåldern på lång sikt beräknas höjas. Trots att antalet arbetade timmar ökar kommer den demografiska utvecklingen med fler antal äldre göra att antalet timmar per invånare att minska. Sedan 90-talskrisen har antalet arbetade timmar per invånare trendmässigt ökat. Denna trend kommer nu att brytas. Produktivitetstillväxten i näringslivet väntas uppgå till i genomsnitt 2,2 procent per år fram till Tillväxten är något lägre i början av perioden. Den framtida produktivitetstillväxten kommer således att bli något svagare än vad den varit den senaste 20-årsperioden. De flesta branscher förväntas ha lägre produktivitetstillväxt. Vidare påverkas produktiviteten av att branscher med lägre produktivitet växer på bekostnad av branscher med hög produktivitet. Den genomsnittliga produktivitetstillväxten i hela ekonomin förväntas uppgå till 1,7 procent. Den ekonomiska tillväxten mätt som BNP förväntas bli något lägre framöver jämfört med utvecklingen den senaste 20-årsperioden. Det är en lägre ökning av antalet timmar samt den svagare produktivitetsutvecklingen som skapar den svagare utvecklingen. Mellan 2015 och 2060 bedöms BNP öka i genomsnitt med 2 procent per år. Om vi relaterar BNP till folkmängden erhåller vi mått BNP per capita. Detta brukar användas som ett mått på välstånd. Den senaste 10-årsperioden har BNP per capita varit oförändrad. För perioden 2015 till 2060 bedöms BNP per capita öka med 1,7 procent i genomsnitt. Detta är något svagare än vad konstaterats historiskt men ger ändå enligt rapportförfattarna en stark välståndsökning. Utredningen konstaterar att efterfrågan på välfärdstjänster kommer att öka i framtiden. Dels som en effekt av demografin, dels som effekt av ökade krav/ välståndsutvecklingen. Detta kommer sätta de offentliga finanserna under press. Vid ett antagande om oförändrad produktivitet, arbetsmarknad, pensionsålder, hälsa samt oförändrad standard i de offentliga tjänsterna blir det, enligt rapportförfattarna, ganska snabbt stora underskott i de offentliga finanserna. En sådan utveckling är inte trovärdig då den bland annat bryter mot de finanspolitiska ramverket avseende överskott. Åtgärder för att undvika en sådan utveckling är fler arbetade timmar, högre skatter eller omprioriteringar. Regional bilaga Långtidsutredning har presenterat ett antal underlagsrapporter. Dessa nio fristående underlagsrapporter innehåller fördjupade analyser inom relevanta områden. De områden som analyseras är energimarknader, bostadsmarknad och tillväxt, offentlig sektor och produktivitet, utbildningssystemen, migration och offentlig ekonomi, långsiktiga ekonomiska scenarier, regional demografisk utveckling, forskning, innovationer och tillväxt samt inkomstfördelning. <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

57 Header goes here Draft Underlagsrapporten avseende regional demografisk utveckling analyserar effekterna av den regionala demografiska utvecklingen med avseende på bland annat arbetskraftsförsörjning, välfärd, skatteutjämning och offentliga finanser. Enligt författarna är en central utgångspunkt hur en regional oönskad utveckling kan vändas eller mildras. I rapporten framkommer att den demografiska utvecklingen kommer ge ökade ansträngningar för den kommunala ekonomin fram till Utmaningen kommer inte vara lika i alla delar i Sverige utan de kommer vara stora variationer mellan olika kommungrupper. Det blir extra kännbart om de kommuner vars kostnader fortsätter att öka mer än vad som följer enbart av demografins utveckling. I ett längre tidsperspektiv, menar författarna, att kan det finnas behov av justeringar inom utjämningssystemet för att stödja glesbefolkade kommuner som ligger långt ifrån storstadsregionerna. Effektivisering inom kommunsektorn och ökad samverkan kan vara en del av den långsiktiga lösningen, men behovet av kommunreformer kan också komma att bli aktuellt. Arbetskraftsförsörjningen kan bli en allvarlig utmaning för stora delar av landet. Särskilt för regioner med långa avstånd till större städer. Problemen förefaller bli särskilt stora inom vårdsektorn. Ökad arbetskraftspendling och större regioner kan minska problemen i vissa, men långt ifrån alla, regioner. Senare utträde från arbetsmarknaden och ökad sysselsättning bland utrikes födda och kvinnor blir sannolikt en viktig del för att klara arbetskrafts- och kompetensbehov. <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

58 Header goes here Draft Svenskt Näringsliv: Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna Enligt Svenskt Näringslivs står den offentliga sektorn står inför framtida finansiella utmaningar. Den demografiska utvecklingen medför, enligt organisationen, att andelen äldre ökar successivt och andelen i förvärvsaktiv ålder som ska finansiera välfärden - minskar. Detta sätter press på de offentliga finanserna. Till detta kommer högre standardkrav, en ökad efterfrågan på välfärdstjänster, som inte är demografiskt betingad, och den senaste tidens stora inflöde av flyktingar. Svenskt Näringsliv menar att andra bedömare (KI, SKL) bortser ifrån att det sker någon produktivitetsutveckling i produktionen av välfärdstjänster. Man ställer frågan om detta är ett rimligt antagande. I tidigare studier har visat att det idag finns stora och oförklarade kostnadsskillnader mellan olika utförare av välfärdstjänster, och produktivitetsutvecklingen i privat tjänstesektor genomsnittligt har varit 1,5 % per år de senaste två decennierna. I rapporten diskuteras hur den offentliga sektorns finansieringsbehov förändras om man antar en ökning av produktiviteten i välfärdstjänsterna, som tas ut i form av förbättrad kostnadseffektivitet. Vid en stärkt produktivitetsutveckling, om 0,5 procentenheter per år i välfärdstjänsterna och övrig offentlig tjänsteproduktion menar rapportförfattarna att förutsättningarna förändras radikalt och det kan vara möjligt att klara den demografiska utmaningen med ungefär samma skattetryck som dagens. Med hjälp av teknikutveckling, klok konkurrensutsättning och bättre styrsystem kan en sådan produktivitetsökning förverkligas. PwC: Långsiktig finansiell varför och hur (2016) PwC har under de fem senaste åren arbetat tillsammans med ett fyrtiotal kommuner i syfte att ta fram långsiktiga analyser av ekonomin. Målsättningen har varit att lyfta ned den nationella diskussionen PwC menar varje kommunledning måste kunna redogöra för hur den kommunalekonomiska kalkylen ser på 10 till 15 års sikt. Det handlar inte om prognoser utan olika scenarier med konsekvens- och riskanalyser. Tyvärr är det många kommuner som arbetar långsiktigt med ekonomiska frågorna. Enligt en enkät som PwC genomfört är det endast fyra av tio kommuner som har någon form av långsiktig ekonomiska planering. <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

59 Header goes here Draft PwC har arbetat med flera olika typer av kommuner. Alla kommuner har självklart sin speciella situation. Men man kan ändå hitta vissa gemensamma nämnare. Kommuner i tillväxtregioner har att hantera en kraftig utbyggnad av den kommunala servicen vilket leder till stora investeringar i nya lokaler och anläggningar. De investeringar som görs idag belastar kommunens budget i många år framöver. Samtidigt som denna expansion finns det stor behov av upprustning av befintliga skolor och fritidsanläggningar. Kommuner med minskande folkmängd har att hantera en minskad total efterfrågan tillsammans med en kraftig omfördelning mellan verksamheterna. Kommunens intäkter anpassar sig tämligen direkt till den mindre befolkningen. Kan inte kommunen anpassa verksamheten riskerar kommunen stora underskott alternativt skattehöjningar. Gemensamt för att alla de kommuner som PwC arbetat med är det på års sikt uppstår ett finansieringsproblem. Det visar sig som ett gap mellan kostnader och intäkter. För att hålla kostnader i nivå med intäkterna kommer det krävas effektiviseringar/omprioriteringar. I de kalkyler som PwC genomfört uppgår detta gap till mellan årliga 1-1,3 procent. Uppdrag Malmö stad 2015 Malmö stad vände sig till PwC med önskemål om att genomföra en ekonomisk långtidsprognos för åren fram till och med Analysen ska ta sin utgångspunkt i den demografiska utvecklingen och omfatta de investeringsbehov i till exempel skolor, äldreboenden och förskolor som föranleds av utvecklingen. Rapporten ska innehålla en beräkning av det ekonomiska resultatet. Denna ska baseras på den demografiska framskrivningen och SKL:s senaste bedömning av samhällsekonomin. Sammantaget ska investeringsbehovet för den skattefinansierade verksamheten fram till och med 2030 belysas. En särskild analys görs av stadens framtida kassaflöde för att bedöma hur investeringarna ska finansieras. Sedan år 2000 har Malmös befolkning ökat med knappt personer. Befolkningsförändringen har varierat mellan 0,6 procent och 2,6 procent. I prognosen planeras för en fortsatt ökning av folkmängden. Fram till 2030 kommer staden öka med ytterligare invånare. Den årliga förändringstakten framöver varierar mellan 1,4 och 1,7 procent. <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

60 Header goes here Draft Vid en analys av stadens åldersstruktur kan konstateras att staden, likt andra kommuner, har svängningar i ålderskullarnas storlek. Jämfört med 2014 kommer stadens befolkning att öka i stort sett samtliga åldersgrupper fram till Särskilt stora ökningar väntas bland: förskole- och skolelever samt personer i åldern år, men även bland personer upp till ca 80 år Driftsekonomi Givet stadens befolkningsprognos och de antaganden som har gjorts avseende servicenivåer med mera uppgår det totala kostnadstrycket till 30 procent under perioden. Samtliga verksamheter förutspås öka i volym fram till Ökningstakten varierar mellan år och mellan olika verksamheter. Den klart största ökningen sker inom grundskolan medan den minsta ökningen sker inom äldreomsorgen. Förskola och pedagogisk omsorg Gymnasieskola Funktionshindrade Totalt 160 Grundskola Äldreomsorg Övrigt 140 Index (2013=100) Gapet mellan intäkter och kostnader innebär att staden inte har möjlighet att fullt ut finansiera det demografiska trycket (inklusive ökade kostnader för avskrivningar), en full löne- och prisuppräkning samt uppnå det finansiella resultatmålet på 1 procent från För att få intäkter och kostnader i balans och uppnå ett resultat enligt målet kan staden Succesivt höja skatten med totalt 6,41 kr fram till 2030, jämfört 2014 Årligen effektivisera i genomsnitt med 1,09 procent Kombinera ovanstående i olika utsträckning <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

61 Header goes here Draft 260% 240% Intäkter skatter, stb o utj Nettokostnader 237% 220% 200% 200% 180% 160% 140% 120% 100% 80% Investeringsekonomi De samlade investeringarna under perioden uppgår till 44 mdkr i löpande priser. Samtidigt skapar staden via den löpande verksamheten (resultat + avskrivningar) ett överskott motsvarande 30 mdkr. Finansieringsbehovet blir således 14 miljarder kronor. Utgifterna är inte jämt fördelade under perioden. För åren fram till 2028 överstiger investeringsutgifterna den egna finansieringen (löpande verksamheten) varje år. I det följande har vi antagit att staden finansierar 6 mdkr via försäljning av anläggningstillgångar och 8 mdkr genom upptagande av nya lån. När investeringsutgifterna minskar kan den löpande verksamheten finansiera investeringarna Löpande verksamheten Investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Miljoner kronor <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

62 Header goes here Draft Utmaningar Hantera utbyggnad av den kommunala servicen, ur både ett lokalförsörjnings- respektive personalförsörjningsperspektiv: Grundskolan växer mest, men även gymnasieskolan. Stora investeringar i verksamheterna kommer att krävas! Exempelvis ska 23 grundskolor och 50 förskolor byggas, baserat på den ordinarie prognosen. I investeringarna i modellen ligger främst demografiskt motiverade investeringar, eventuella andra investeringar tillkommer därutöver och ökar ytterligare upplåningsbehovet för staden. Viktigt att ha en välfungerande investeringsprocess samt möjlighet till flexibilitet i lokalförsörjningen om befolkningsutvecklingen blir en annan. Hantera förändrad efterfrågan och en större målgrupp främst inom skolväsendet till följd av den rådande flyktingsituationen (se ny befolkningsprognos). Upprätthålla en god framhållning i likviditetsplaneringen och säkerställa stadens upplåningsmöjligheter i en period av kraftiga investeringar i kommunsektorn. Behov av att skapa goda relationer till kreditmarknaden för att hålla nere ränteutgifter samt av att hantera ränteriskerna. Uppnå en effektivisering över perioden på minst 1,1 procent årligen genom prioriteringar och nya arbetssätt. Uppnå en resultatnivå på 1 procent från 2019 (gärna högre) och hålla tillbaka upplåningsbehovet genom ökade tillskott från den löpande verksamheten. Är dagens finansiella mål relevanta för den utveckling staden står inför? Är det förenligt med en minskande soliditet och en ökad skuldsättning? SKL: Framtidens utmaning - välfärdens långsiktiga finansiering (2011) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en rapport om finansieringen av framtidens välfärd, Framtidens utmaning välfärdens långsiktiga finansiering. I framtiden kommer den demografiska utvecklingen leda till en ökad andel äldre och en ökad försörjningskvot färre ska försörja fler. Rapporten syftar till att ge insikt om den utmaning som vi står inför och på så vis öppna upp för politisk diskussion om den framtida utformningen av vårt välfärdssamhälle. SKL har i sin rapport använt två olika scenarier för utvecklingen i riket. Alternativ 1: Framtidens befolkning men med dagens prislappar per åldersgrupp. Demografiska förändringar leder till en sammantagen kostnadsökning om 20 procent år Alternativ 2: Kostnadsökningen överstiger vad demografin kräver. Demografisk utveckling tillsammans med ökade förväntningar på välfärdstjänster ställer hårdare krav på finansieringen framöver, cirka 50 procent högre kostnader år Kostnadsökningen blir i båda fallen större än själva befolkningsökningen, på grund av förskjutningar i åldersgrupperna till ökad andel äldre med större behov av kommunens tjänster. <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

63 Header goes here Draft SKL menar att ambitionshöjningar i verksamheterna och den demografiska utvecklingen ställer krav på effektiviseringar, omprioriteringar och nya finansieringsalternativ. Detta leder till att kommunerna enskilt och tillsammans måste fundera över möjliga långsiktiga lösningar. Enligt SKL är det viktigt att föra en diskussion om omfattning och innehåll i verksamheterna samt dess finansiering. SKL menar att ambitionshöjningar i verksamheterna och den demografiska utvecklingen ställer krav på effektiviseringar, omprioriteringar och nya finansieringsalternativ. Detta leder till att kommunerna enskilt och tillsammans måste fundera över möjliga långsiktiga lösningar Enligt SKL är det viktigt att föra en diskussion om omfattning och innehåll i verksamheterna samt dess finansiering. SKL diskuterar olika förslag för att finansiera välfärden, exempelvis: Höjning av maxtaxa för barnomsorg samt av äldreomsorgstaxan Tidigare inträde och senare utträde på arbetsmarknaden Effektivisering om 3 procent Höjning av momsen (på mat) Höjning av kommunalskatten med en krona Sammantaget konstateras dock att dessa förslag inte klarar att möta den kostnadsökning som förväntas genom demografisk utveckling och ökad ambitionsnivå. Mer kommer att krävas. Socialdepartementet: Den ljusnande framtid är vård Delresultat från LEV-projektet Socialdepartementet har arbetat fram en beskrivning av hur demografi, hälsa, sjuklighet och dödlighet väntas utvecklas de närmaste 40 åren och hur det påverkar behovet av vård och omsorg. Arbetet ingår som en del i det så kallade LEV-projektet (Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: Hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050). Medellivslängden förväntas öka med 2,6 år till cirka 87 år Med bättre hälsa minskar vård- och omsorgskostnaden per individ. Men de totala kostnader ökar ändå då det handlar om betydligt fler individen. I projektets beräkningar förväntas kostnaderna för äldreomsorgen öka med cirka 70 procent och för hälso- och sjukvården med 30 procent fram till Äldreomsorgen skulle enligt beräkningarna öka sin andel av BNP med drygt en procentenhet. Lösningen för att tillgodose behovet ligger, enligt författarna, inte i valet av finansieringsmodell. I rapporten fokuserar man på vilka möjligheter det finns att förändra bilden genom bättre hälsa, mindre sjuklighet och en mer effektiv verksamhet. Det handlar således mer om effektiviseringsgapet än finansieringsgapet. För att hålla vård- och omsorgssektorn andel BNP konstant behövs en produktivitetsökning på årliga 0,6 till 0,7 procent. En kombination av åtgärder kan möte de ökade efterfrågan: Bättre hälsa och funktionsförmåga minskar behovet av vård och omsorg Tillgänglighet och hjälpmedel Fler arbetade timmar bidrar till tillväxten En effektivare vård och omsorg kan innebära bättre resultat och/eller minskade kostnader <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

64 Header goes here Draft Nytänkande, utveckling och forskning Tre scenarios Den ökade medellivslängden är enligt utredningen förenlig med att hälsan i befolkningen kan utvecklas på olika sätt. Det finns omfattande internationell forskning om hur troligt det är att den framtida ökade levnadslängden innebär fler friska eller sjuka år. Vissa studier menar att de är fler sjuka år som tillkommer andra menar att det är sjuka år. För att belysa effekterna av hälsans utveckling har man inom projektet tagit fram tre alternativa scenarier simulerats fram. De ger alla en ökad livslängd och befolkningstillväxt i enlighet med SCB:s framskrivning. De tre olika scenarierna benämns utökad sjuklighet, uppskjuten sjuklighet respektive komprimerad sjuklighet. Samtliga scenarier medför en ökad medellivslängd på 2,6 år för en 65-åring, i enlighet med SCB:s befolkningsprognos. Skillnaderna mellan dem är befolkningens hälsa i livets slutskede. I utökad sjuklighet lever personer längre men insjuknar vid samma ålder som idag. Vid uppskjuten sjuklighet skjuts både sjuklighet och död upp lika mycket. I det mest positiva scenariot, komprimerad sjuklighet, minskas de skröpliga åren i slutet av livet genom att hälsan förbättras ytterligare. <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

65 Header goes here Draft Vision Stockholm 2030 Framtidsutredningen 2013 Inom ramen för arbetet med vision 2030 har Stockholms stad tagit fram en rapport där stadens ekonomiska framtidsutsikter diskuteras. Framtidsutredningen kompletterar och stödjer visionen genom att visa på samband mellan välfärd och ekonomisk tillväxt och försöka ange de ekonomiska ramarna för den önskade utvecklingen med år 2030 som slutår. I rapporten har beräkningar gjorts för att undersöka de finansiella förutsättningarna att finansiera investeringarna för den växande staden, samtidigt som vi strävar efter en hållbar utveckling ur såväl en ekologisk som en ekonomisk och social dimension Antaganden i beräkningarna: Verksamheternas nettokostnader och finansieringen blir tillsammans stadens resultat. Följande antaganden har gjorts: Årlig lönekostnadsökning: Ett högre alternativ med 3,2 3,5 procent per år fram till år 2020 och därefter med 3,6 procent per år. Ett lägre alternativ som är cirka två tiondelar lägre per år Årlig hyresökning (lokalkostnader) med 2,5 procent Årlig inflationstakt på 2,0 procent Statsbidraget är delvis prisjusterat Kostnadsutjämningen och verksamheternas nettokostnader skrivs fram med demografiska förändringar och prisförändringar Stockholms stad använder egen befolkningsprognos 2012 Skatteunderlagsprognosen baseras på SKL:s prognos. Den årliga procentuella ökningen varierar runt fyra procent Fastighetsavgiften antas öka med konsumentprisindex Skattesatsen antas vara oförändrad under prognosperioden Utdelningen från stadens bolag väntas vara 600 mkr/år till och med år 2022, därefter 350 mkr/år Investeringar: Kostnaderna för en bostadsinvestering beräknas för stadens del till mellan och kronor. (I detta ingår inte byggherrens kostnader för att bygga själva huset) För bostäder varje år innebär det en total investeringsvolym om ca 2,5 2,8 miljarder kronor per år för bostadsexploateringar och en total investeringsnivå på lång sikt som inte överstiger 4 miljarder kronor för stadens nämnder. De totala inkomsterna (inkl försäljningsintäkter) bör uppgå till cirka hälften av de samlade investeringsutgifterna. Räntenivån beräknas vara kvar på nuvarande nivå Staden kommer fortsätta att växa fram till 2030 och antalet invånare kommer att passera miljongränsen Detta är historiskt hög ökning. Inte sen 1940-talet har staden vuxit i en sådan snabb takt. Befolkningstillväxten drivs att ett relativt högt barnafödande och ett fortsatt positivt flyttnetto. Fram Till år 2030 kommer alla åldersgrupper att ha ökat jämfört med i dag. Hela befolkningen kommer att öka med 27 procent Att befolkningsökningen förväntas hålla i sig beror på att det relativt höga barnafödandet väntas bestå och att antalet unga vuxna kvinnor, de potentiella mödrarna, blir fler genom ett kontinuerligt inflyttningsöverskott. Antalet barn kommer därför successivt att öka. När det gäller befolkningsökningen genom flyttning så förväntas flyttnettot ligga i nivå med utvecklingen de senaste decennierna. Den kommunalt finansierade verksamheten är i stor utsträckning dimensionerad efter antalet invånare i kommunen. Det som också påverkar verksamheten är befolkningens ålder och ekonomiska och sociala förutsättningar liksom kommunens ambitioner avseende investeringar och service till medborgarna. För en växande kommun som Stockholm är utmaningen, enligt rapporten, att expandera den kommunalt finansierade verksamheten på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt. Samtidigt behöver stora investeringar göras i bostäder och infrastruktur för att möta den växande befolkningen. Driftsekonomi För att se hur de framtida åtagandena påverkar ekonomin redovisar staden en prognos i vilken en beräkning av stadens kostnader och intäkter samt investeringar görs för perioden fram till år Utgångspunkten i beräkningen är kommunens befolkningsprognos, verksamheternas nettokostnader och den investeringsvolym som beslutats i budget. Kostnaderna för dessa ställs mot en beräkning av kommunens framtida intäkter från skatter, avgifter, statsbidrag och utjämning samt finansiella poster. I beräkningen kommer äldreomsorgen stå för en allt större andel av de totala verksamhetskostnaderna år 2030, jämfört med i dag. Kostnaderna för grundskolan ökar kraftigt i början av prognosperioden fram till ungefär år 2020, för att sedan öka i en betydligt svagare takt. Istället sker en kostnadsökning inom gymnasieskolan. Utifrån de redovisade antagandena om stadens framtida verksamheter och dess intäkter och kostnader samt investeringar har resultatet för stadens verksamheter beräknats. <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

66 Header goes here Draft kompensation för löne- och prisutveckling och effekter av investeringar. För att uppnå balans i stadens ekonomi, krävs ett effektivitetskrav som motsvarar 0,8 1 procent per år i den löpande verksamheten. För att ge en uppfattning om vad det innebär så motsvarar det exempelvis en långsiktig besparing på ungefär miljoner kronor per år för de flesta stadsdelsnämnderna i staden, vilka har hand om bland andra förskola, omsorg om äldre och funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg. Skolans verksamheter skulle långsiktigt behöva minska sina kostnader med miljoner kronor per år. Dessa belopp med uppskattade kostnadsminskningar utgår från en nivå med full I rapporten konstateras att de är viktigt att verksamheternas löpande kostnader ständigt hålls i mycket strama tyglar. Utan ständiga effektiviseringar kommer staden, enligt rapporten, till slut att hamna i ett betydligt sämre ekonomiskt läge. Därutöver behövs ytterligare effektiviseringar och tydliga prioriteringar för att finansiera eventuella ambitionshöjningar. Investeringsekonomi Investeringsnivå bygger på de förutsättningar som angetts i Vision 2030, översiktsplanen, stadens investeringsstrategi samt budget. Stadens investeringar beräknas uppgå till cirka 57 miljarder kronor på tio års sikt och cirka 100 miljarder kronor till år 2030 (exklusive bolagen). Investeringarna kan i huvudsak finansieras på tre sätt, med medel från den löpande verksamheten med försäljningsinkomster från bland annat projekten med nya lån. Hälften av investeringsutgifterna planeras att finansieras genom försäljning av mark inom ramen för de olika exploateringsprojekten. Staden kommer att behöva öka upplåningen och den totala skulden kan komma att överstiga 100 miljarder år 2030.Medel från den löpande verksamheten kan få minskad betydelse på grund av det pressade ekonomiska resultatet. Framtida ekonomiska utmaningar för staden lönekostnadernas utveckling påverkar starkt stadens ekonomiska utveckling stadens investeringsprojekt behöver ha en mycket hög lönsamhet fortsatta effektiviseringar kommer att krävas i alla verksamheter för att fortsatt ha balans i ekonomin trots att staden har en god ekonomi kostymen för de olika verksamheterna måste anpassas när de förändras i förhållande till varandra, till exempel kommer äldreomsorgen med tiden att utgöra allt större del av stadens verksamhet avgifterna till den kommunala utjämningen kommer att fortsätta öka eftersom skillnaderna i förutsättningar mellan Stockholm och övriga riket kommer att fortsätta öka stadens samlade skuldbörda kommer att öka, men får dock inte bli så stor att stadens kostnader för lånen blir så stora att det inverkar negativt på stadens löpande verksamhet. <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

67 Header goes here Draft PwC:s rapport avseende stordriftsfördelar Stordriftsfördelar är den minskade styckkostnaden som uppkommer när verksamheten sker i stor skala. Denna verkar både när vi har en ökat användande och ett minskat användande i verksamheterna. Vid ett ökat användande leder stordriftsfördelar till att kostnaden per användare avtar med mängden användare, medan styckkostnaden ökar vid ett minskat användande. För att illustrera detta kan vi titta på Figur 1 nedan Figur 1: Förändringen i kostnad per användare, samt ersättning per användare, fiktiva siffror. Faktisk kostnad per användare Ersättning per användare Här ovan har fiktiva siffror används för att illustrera tankesättet, för de första 100 eleverna är styckkostnaden hög, en ny skola har byggts och det leder till höga fasta kostnader, dessa fasta kostnader per elev avtar när fler elever börjar i skolan. Men när 300 elever fyllt skolan byggs en ny, de ökade fasta kostnaderna i samband med att denna skola byggs antas i detta fiktiva exempel vara lika hög som när den första skolan byggdes, styckkostnaderna ökar igen men slås här ut över fler antal elever vilket leder till att den inte ökar till samma nivå som när den första skolan tillkom. Detta fortsätter och varje gång 300 elever fyllt en skola byggs en ny. Trenden är dock en avtagande styckkostnad över hela perioden. Men om styckkostnaden ökar eller minskar beror på vart man befinner sig, just när en ny skola öppnar så är det ökade styckkostnader jämfört med tidigare. Att då basera ersättningen på toppen av alla trappsteg innebär att ersättningen aldrig är lägre än den faktiska styckkostnaden. Hur stor effekten av stordriftsfördelar är på styckkostnaden beror på verksamhet och vart kommunen befinner sig, stordriftsfördelarna kan vara större eller mindre beroende på antalet elever. Detta illustreras också i figuren ovan där kostnaden minskar men med en avtagande lutning. Vid användandet av historiska data från en verksamhet som är styrd av en budget och politiska beslut innebär att det finns svårigheter med att fånga effekten av stordriftsfördelar om man alltid gör av med det budgeterade beloppet. En ökning i kostnaden kan ske i samband med ett ökat antal om det sker i samband med ett politiskt beslut eller en kvalitetshöjning. Studier gjorda för att analysera förekomsten av stordriftsfördelar i andra läder visar på spretiga resultat, här har dock framför allt totala kostnader i relation till de totala antalet invånare undersökts. Det finns även studier gjorda där relationen mellan kostnaden per invånare för olika verksamheter och befolkningstillväxten i Sverige analyserats, där slutsatsen blev att kostnaden per invånare minskar med ökad befolkningstillväxt då stora fasta <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

68 Header goes here Draft kostnader slås ut över ett större antal invånare. En kommun som upplever stor befolkningstillväxt får dock höga investeringskostnader istället. 1 Att titta på totala befolkningstillväxten när man undersöker förekomsten av stordriftsfördelar i olika verksamheter kan bli missvisande då det är av stor betydelse vilken typ av invånare som flyttar in. 2 Då försörjningskvoten ökar så kan en ökad befolkningstillväxt ändå leda till ökade kostnader om det är de kostnadstunga grupperna som ökat, detta medför ökade kostnader per invånare trots ökat antal invånare. Orsaken är att dessa grupper har ett behov av de välfärdstjänsten som ligger under kommunens ansvarsområde som skola och äldreomsorg. Vilket i sin tur leder till att även om antalet invånare totalt sett ökar så kan kostnaden per invånare öka på grund av att andelen dyra grupper ökar. Det har även betydelse vilka ansvarsområden som kommunerna har, detta skiljer sig åt mycket mellan olika länder. 3 I den tidigare svenska studien beträffande befolkningstillväxten och kostnaderna i Sverige blir slutsatsen att kostnadsnivåerna minskar per invånare, men även att intäkterna per invånare minskar med ökad befolkning. 4 I en kommun med ökad befolkningstillväxt växer också det positiva resultatet i resultaträkningen, detta starkare resultat behövs för att i kunna ha en någorlunda hög självfinansieringsgrad på det ökade investeringsbehovet som finns i en växande kommun. I studien finns också tecken på att servicenivån med avseende på personaltätheten minskar i en växande kommun. 5 Tittar vi vidare på tidigare studier i Sverige så finns det både teoretiskt och empiriskt stöd för just stordriftsfördelar. Forskningresultat som visar på stordriftsfördelar i kommunala verksamheter är bland annat en analys av kostnaden per brukare i daglig verksamhet enligt LSS där författarna finner att kostnaden minskar om antalet brukare ökar, och motsvarande att kostnaden ökar om antalet brukare minskar. 6 Den demografiska utvecklingen i Sverige idag leder till en ökad försörjningsbörda, färre skall försörja fler vilket ökar vikten av ett effektivt resursutnyttjande. Tidigare studier visar på stordriftsfördelar i de kommunala verksamheterna, detta innebär att kostnaden per användare minskar när antalet användare ökar 7. Om det finns stordriftsfördelar i olika verksamheter bör detta tas hänsyn till när resurser skall fördelas, om man inte gör det kan de innebära en ineffektiv eller ej önskvärd fördelning av resurser. Pågående statliga utredningar Kommunutredningen (Fi 2017:02) En parlamentariskt sammansatt kommitté har därför fått i uppdrag att utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar. Kommittén ska utifrån kommunernas varierande förutsättningar dels identifiera och analysera de utmaningar som väntas ha särskilt stor påverkan på deras förmåga att klara av sina uppgifter, dels analysera i vilken utsträckning som kommunal samverkan, kommunsammanläggningar, förändrade uppgifter, en asymmetrisk ansvarsfördelning och andra tänkbara åtgärder kan bidra till att stärka deras förmåga att möta samhällsutvecklingen. 1 Fjertorp, J. 2013, Hur påverkas kommunernas ekonomi av befolkningsförändringar?, kommunforskning i västsverige, rapport 17 2 Byrnes, J. and Dollerly, B. Do Economies of Scale Exist in Australian Local Government? A Review of the Research Evidence Urban Policy and Research, Vol. 20, No.4 3 Fjertorp, J. 2013, Hur påverkas kommunernas ekonomi av befolkningsförändringar?, kommunforskning i västsverige, rapport 17 4 ibid 5 ibid 6 Värja, E., Larsson Tholén, S., Hultkrantz, L., (2016) Analysis of cost and quality indicators of day activity service programmes in Sweden, Scandinavian journal of disability research. 7 7 Fjertorp, J. 2013, Hur påverkas kommunernas ekonomi av befolkningsförändringar?, kommunforskning i västsverige, rapport 17, Värja, E., Larsson Tholén, S., Hultkrantz, L., (2016) Analysis of cost and quality indicators of day activity service programmes in Sweden, Scandinavian journal of disability research. <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

69 Header goes here Draft Kommittén ska mot bakgrund av denna analys föreslå vilka åtgärder som bör vidtas och hur en genomförandeprocess kan utformas. De åtgärder som föreslås ska kunna genomföras inom dagens system för finansiering av den kommunala sektorn och ska inte innebära en ökning av statens utgifter. Eventuella förslag om kommunsammanläggningar ska bygga på frivillighet. Utredningen om Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (Fi 2016:12) En särskild utredare ges i uppdrag att göra en översyn av systemet för kostnadsutjämning för kommuner och landsting. Utredaren ska överväga om större samhällsförändringar, som påverkar kostnaderna för kommuner och landsting, i tillräcklig grad fångas upp av det nuvarande systemet. Vidare ska utredaren analysera om det finns möjligheter att förenkla utjämningen. Utredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader, överväga om vissa delmodeller behöver ändras, eller bör utgå, och om nya delmodeller bör införas och i så fall lämna förslag till sådana modeller, lämna förslag till nödvändiga författningsändringar, och om de föreslagna ändringarna av kostnadsutjämningen leder till stora intäktsförändringar, lämna förslag till införanderegler. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2018 PwC: Globala Megatrender och möjlig inverkan PwC genomförde en global omvärldsanalys och identifierade fem stora ( mega ) pågående eller nära förestående förändringar i världen. Dessa globala megatrender är enligt PwC: Förskjutningar i ekonomisk makt Demografiska förändringar Accelererande urbanisering Klimatförändringar och resursbrist Teknologiska förändringar och genombrott I det följande beskrivs dessa trender översiktligt. Vidare redovisas effekter med bäring Göteborgs stads långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Dessa kan påverka förutsättningar positivt (+) och negativt (-). Vi har inte gjort något försök att prissätta dessa effekter. Förskjutningar i ekonomisk makt Förskjutningen av den ekonomiska makten sker till tillväxtmarknader och österut. Det innebär att råvaruutvinning och tillverkning kommer skötas på andra platser än tidigare. Det kan vidare innebära konkurrens på marknader där väst tidigare opererat ensamma. De mogna ekonomierna inflytande kan komma att minska. De kan förlora attraktionskraft och därmed kapital för investeringar. De styrande i dessa ekonomier kommer att motverka detta genom förändringar i skattesystem och lagar/förordningar. <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

70 Header goes here Draft Möjliga effekter på Göteborgs långsiktiga ekonomiska förutsättningar + Klarar det regionala näringslivet denna omställning kan det ge en ökade efterfrågan på tjänster/produkter från regionens näringsliv. Detta kan ge en stärkt arbetsmarknad och minskade kostnader för arbetsmarknadsinsatser och ekonomiskt bistånd. - Klara det regionala näringslivet inte denna omställning kan det skapa strukturella kriser (företagsnedläggningar etc.). Detta ger en försvagad arbetsmarknad och ökade kostnader för arbetsmarknadsinsatser och ekonomiskt bistånd. Demografiska förändringar Antalet äldre ökar kraftigt i Sverige och i stora delar Europa. Utveckling ser olika ut i olika delar av landet och Europa vilket kommer påverka förutsättningar för tillväxt och kan öka behovet av omfördelning. Allt större andel av de samlade resurserna kommer att behöva gå till sjukvård och omsorg. Personalbehovet kommer att bli stort vilket kommer ställa krav på det offentliga anpassar utbildningsplatser. Den åldrande befolkning kommer också förända hur vi utformar bostäder och stadsmiljö. <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

71 Header goes here Draft Möjliga effekter på Göteborgs långsiktiga ekonomiska förutsättningar + Morgondagens äldre är en relativt resursstark grupp som kommer efterfråga nya tjänster och produkter vilket kan skapa ny arbetstillfällen - Ökade kostnader för äldreomsorg Personalbrist vilket kan pressa upp löneläget Ökade kostnader för anpassning av befintliga bostäder och stadsmiljön Accelererande urbanisering I takt med att industrialiseringen globaliseras växer alla städer. Detta innebär att stora företag är mer och mer intresserade av städer som den analysenhet man använder för att ta tempen på en marknad. Innebär även att man på kort tid når en stor del av sin marknad. Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och år 2030 visar en prognos från FN att 4,9 miljarder människor kommer att vara stadsbor. En stor del av ökningen av den urbana befolkningen kommer ske i Asien och Afrika. Stor flyttströmmar från landsbygden kommer påskynda denna tillväxt. När de befintliga städerna i de utvecklade ekonomierna växer kommer det bli kapacitetsbrist i den befintliga infrastrukturen. Detta kan dock skapa möjligheter att investera i nya smarta transportlösningar som kräver ett stort befolkningsunderlag. En regional nedbrytning av SCB:s befolkningsprognos visar att befolkningsutvecklingen i de tre storstadskommuner kommer vara dubbelt så snabb än i riket som helhet fram till Möjliga effekter på Göteborgs långsiktiga ekonomiska förutsättningar + Ökade befolkning skapar goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt för regionens näringsliv Större befolkningsunderlag skapar förutsättningar för en allt mer specialiserad arbetsmarknad med högre löneläge <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

72 Header goes here Draft Möjligheter till stordriftsfördelar i den kommunala produktionen Fler personer är med och finansierar nödvändiga investeringar i infrastruktur - Kraftigt ökade investeringsbehov Ökade sociala problem/kostnader Allt mer resurser behöver gå från starka till svaga regioner Klimatförändringar och resursbrist Bristen på resurser och effekter av klimatförändringarna kommer att få stora ekonomiska effekter. Efterfrågan på energi kommer att öka med 50 procent fram till Motsvarande ökning för vatten är 40 procent. Effekterna kan bli mer extrema väderförhållanden och stigande havsnivåer. Detta kommer påverka förutsättningar för att bedriva jordbruk. Vi måste hitta hållbara lösningar när det gäller drivmedel och matförsörjningen. Den fysiska miljö kommer kräva nytänkande. Möjliga effekter på Göteborgs långsiktiga ekonomiska förutsättningar + Omställning till en mer hållbara produktion i tid kan minska kostsamma åtgärder - Stora investeringskostnader i den fysiska miljön för att hantera externa väderförhållanden och stigande havsnivåer. Teknologiska förändringar och genombrott För offentlig sektor handlar denna trend mycket om nya möjligheter att stå till medborgarnas tjänst, men även stora möjligheter till effektiviseringar. Problemet är att effektiviseringarna först kommer efter stora teknikinvesteringar av en magnitud som många kommuner inte har råd med. Dessutom finns det en utmaning i att det finns många standarder och system som inte kommunicerar med varandra. Här hade Kommunsverige kunnat spara miljarder i kostnader genom gemensamma standarder och upphandlingar. Det hade dessutom ökat effektiviseringarna, möjliggjort handläggning och informationsflöde <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

73 Header goes here Draft mellan kommuner (t.ex. när medborgare flyttar), och dessutom lagt grunden för smidiga kommunsammanslagningar i framtiden. Datorer tar inte bort jobben men minskar antalet anställda inom olika yrkesgrupper. Nya aktörer, med förbättrad effektivitet/ kundnytta dyker upp med nya affärsmodeller. Sociala medier genomslagskraft som påtryckare blir allt starkare. Möjliga effekter på Göteborgs långsiktiga ekonomiska förutsättningar + Den tekniska utvecklingen kan skapa goda förutsättningar för effektiviseringar - Initialt kan det kräva stora investeringar Förenat med en finansiell risk att vara först <YEAR HERE> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.