Kursbeskrivning. Narrativ analys: berättande om och av barn och unga

Transkript

1 Kursbeskrivning Narrativ analys: berättande om och av barn och unga 7,5 hp, avancerad nivå, helfart inom masterprogrammet i Barnoch ungdomsvetenskap Kurskod: UB449F Vårterminen 2017 Kursansvarig Kursledare Rickard Jonsson rickard.jonsson@buv.su.se Kursadministratör Malin Håkansson malin.hakansson@buv.su.se Lärare Mats Börjesson mats.borjesson@buv.su.se Rickard Jonsson rickard.jonsson@buv.su.se Johanna Lindholm johanna.lindholm@buv.su.se Magnus Kilger magnus.kilger@buv.su.se Examinator Rickard Jonsson rickard.jonsson@buv.su.se

2 Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna webbregistrera dig. Webbregistreringen är öppen mellan Logga in på Välj fliken Studier. Välj Kursregistrering i vänsterspalten. Bocka för rutan framför kursen (kurskod UB449F) och klicka på Välj. Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du 1-2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i läroplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB449F. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - identifiera och särskilja olika typer av Narrativ analys, med avseende på vetenskapssyn och vetenskapsteoretiska skillnader samt - bearbeta och analysera empiriska material i enlighet med de forskningstraditioner som kursen behandlar.

3 Kursens upplägg Kursen är upplagd så att studenterna möter olika traditioner inom narrativ analys genom föreläsningar, diskussioner och mindre hands on övningar. Litteratur som är specificerad i schemat anger läsanvisningar för artikel/ kapitel/bok som lämpligen läses inför träffen. Som obligatorisk läsning sker två inlämningsuppgifter under kursens gång (förutom examinationsuppgift). Kursen drivs också via en princip om hands-on. Detta betyder att vi arbetar empiriskt med korta berättelser gruppvis eller i seminarieform. Det gäller då att analysera berättelserna i linje med de metodologiska traditioner som vi läst till respektive tillfälle. Under kursens senare hälft kommer ni som kursdeltagare att ha möjlighet att välja vilka berättelser som ska analyseras, för att göra egen analys i avslutande examninationsuppgift. Vid kursens sista tillfälle redovisar kursdeltagarna sin egen uppgift. Kursen läses tillsammans av masterstudenter och doktorander. De båda gruppernas instruktioner skiljer sig åt i omfång och grupperna har separata inlämningsmappar på mondo. Denna kursbeskrivning gäller masterstudenter. I kursen används APA som referenssystem, se manual här: Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Frånvaro från ett kurstillfälle kompenseras genom att skriva en kort sammanfattning av den litteratur som behandlas där, ca två sidor. Inlämningar pga. frånvaro ska läggas in i EXA1 mappen. Examinationer och uppgifter Kursen innefattar två inlämningsuppgifter om litteratur och en examinationsuppgift. Litteraturuppgifterna består i en review av litteratur 1 2 A4. Examinationsuppgiften (EXA1) består i författande av ett paper om 8-10 sidor text. Detta ska innehålla dels en genomgång av kurslitteraturen och den valbara litteraturen, dels en genomförd analys av en egenvald berättelse. Ett utkast av EXA1 lämnas in innan slutredovisning. Uppgiften redogörs även muntligt vid sista tillfället. Under kursens gång ges därutöver arbetsuppgifter under seminarier för att öva olika former av narrativ analys.

4 Litteratur Andrews, M. m. fl. (2008). Doing narrative research. Sage: Thousand Oaks, Calif. (159 s.). Blomberg, H., Börjesson, M. (2013). The chronological I: The use of time as a rhetorical resource when doing identity in bullying narratives. Narrative Inquiry, 23(2), Hydén, L-C., & Hydén, M. (1997). Att studera berättelser: Samhällsvetenskapliga och medicinska perspektiv. Liber: Stockholm. (Urval, ca 60 s.) Kohler-Riessman, C. (2008/2013). Narrative methods for the human sciences. Sage: London. (251 s.) Stokoe, E., & Derek, E. (2006). Story formulations in talk-in-interaction. Narrative Inquiry, 16(1), Därutöver tillkommer litteratur i form av artiklar och kapitel (se referenslitteratur nedan) Referenslitteratur: Aronsson, Karin (2015) Narrative, Sociology of. I International Encyclopedia of the Social & Behavioral Sciences, Second Edition. Andrews, Molly (2004) Opening to the original contributions. Counter-Narratives and the Power to Oppose, I Michael Bamberg och Molly Andrews (red.), Considering Counter-Narratives. Narrating, Resisting, Making Sense, Amsterdam, John Benjamins. Bamberg, Michael (red.) (2007) Narrative State of art, Amsterdam, John Benjamins, Bamberg, Michael (2011) Who am I? Narration and its contribution to self and identity, Theory & Psychology 21(1), s Bamberg, Michael (2012) Why narrative? Narrative Inquiry 22 (1), s Benwell, Bethan & Stokoe, Elizabeth (2006) Discourse and identity. Edingburgh: Edingburgh University Press. Blomberg, Helena (2010) Mobbning, intriger, offerskap: att tala om sig själv som mobbad i arbetslivet (diss.) Örebro: Örebro universitet. De Fina, Anna & Georgakopoulou, Alexandra (2012) Analyzing narrative. Discourse and sociolinguistic perspectives. Cambridge: Cambridge University Press. Freeman, Mark (2006) Life on holiday? In defense of big stories, Narrative Inquiry, 16 (1), s Georgakopoulou, Alexandra (2006) Thinking big with small stories in narrative and identity analysis, Narrative Inquiry, 16 (1), s Georgakopoulou, Alexandra (2007). Small stories, interaction and identities, Amsterdam: John Benjamins. Jonsson, Rickard (2015). Värst i klassen. Berättelser om stökiga pojkar i innerstad och förort. Stockholm: ordfront.

5 Lindholm, J., Bo rjesson, M., & Cederborg, A-C. (2014). What happened when you came to Sweden? Attributing responsibility in police interviews with alleged adolescent human trafficking victims. Narrative Inquiry, 24(2), s Rehnberg, Hanna Sofia (2014) Organisationer bera ttar. Narrativitet som resurs i strategisk kommunikation. (diss). Uppsala: Institutionen för nordiska språk (Kap 2 och 3) Innehåll To 16 februari kl Sal BUV107, Rickard Jonsson Introduktion till narrativ analys. Föreläsning samt analysarbete. Litteratur: Hydén & Hydén (ligger, efter överenskommelse med författarna, ute på Mondo. Kapitlen som ingår i kursen är tre till antalet, de skrivna av Hydén, Mishler respektive Adelswärd.) Blomberg, H., Börjesson, M. (2013). The chronological I: The use of time as a rhetorical resource when doing identity in bullying narratives. Narrative Inquiry, 23(2), Fre 24 februari kl sal BUV204, Mats Börjesson Organisationen berättar: Föreläsning samt analysarbete gruppvis. Litteratur: Kapitel 2 och 3 i Hanna Sofia Rehnbergs avhandling Organisationer berättar. Narrativitet som resurs i strategisk kommunikation. Inlämning master i mappen Inlämningsuppgift 1(masterstudenter) på Mondo (senast sön 26 ). Litteratur review: Rehnberg kap 2-3 och Kohler-Riessman (kapitel ). Max 2 A4. Ti 28 februari kl , sal buv 204, Rickard Jonsson och Magnus Kilger Rickard Jonsson: Big or small stories? Föreläsning och gemensamt analysarbete av berättande i interaktion.

6 Magnus Kilger: Narrativ analys i ett forskningsprojekt: Om ungdomsidrott och talang som narrativ. Litteratur: Andrews, M. m. fl. (2008). Doing narrative research. Sage: Thousand Oaks, Calif. (159 s.). Bamberg, Michael, Stories: Big or small? Why do we care? Narrative Inquiry 16(1), 2006, s Freeman, Mark, Life on holiday? In defense of big stories, Narrative Inquiry, 16 (1), 2006, s Kilger, M. (in press). Talent stories in youth sports: Discursively shared narratives of success. Narrative Inquiry. Stokoe, E., & Derek, E. (2006). Story formulations in talk-in-interaction. Narrative Inquiry, 16(1), Inlämning i mappen Inlämningsuppgift 2 (masterstudenter) på Mondo (senast 6:e mars). Litteratur review, max 2 A4, av Andrews et al (kapitel 1 + eget urval av 2 relevanta kapitel) samt artiklarna Bamberg, Michael, Stories: Big or small? Why do we care? Narrative Inquiry 16(1), 2006, s Freeman, Mark, Life on holiday? In defense of big stories, Narrative Inquiry, 16 (1), 2006, s Ti 7 mars, 10 15, sal BUV 204. Johanna Lindholm På förmiddagen föreläsning utifrån Johannas artikel och på eftermiddagen arbetar vi hands-on med material. Alla ombeds ta med sig någon typ av kortare text som lämpar sig för någon typ av narrativ analys. Vi läser och diskuterar gemensamt på plats. Litteratur Bamberg, M. (2007). Introductory remarks. In M. Bamberg (Ed.), Narrative State of the art (ss. 1 5). Amsterdam: John Benjamins Publishing Company. DOI: /bct.6.01bam (Finns

7 som elektronisk resurs) Georgakopoulou, A. (2007). Kapitel 1 t.o.m. avsnitt 1.3. I Small stories, Interaction and identities [elektronisk resurs] (ss om en tittar på pagineringen längts upp på sidan, samtidigt sidorna om en följer pdf-filens sidhänvisning). Amsterdam: John Benjamins Pub. Co. DOI: /sin.8 Lindholm, J., Börjesson, M., & Cederborg, A-C. (2014). What happened when you came to Sweden? Attributing responsibility in police interviews with alleged adolescent human trafficking victims. Narrative Inquiry, 24(2), s Inlämning: Första utkast av kurspaper. i mappen EXA1 utkast kurspapper (masterstudenter) på Mondo (senast 15:e mars). Måndag 20 mars kl F255, södra huset, Rickard Jonsson Seminarium och redovisningar av examinationsuppgift. Deadline inlämning av examinationsuppgiften (midnatt), på Mondo, mappen EXA1 slutinlämning kurspapper (masterstudenter). Examination Kursen examineras genom EXA 1: författande av ett paper om 8-10 sidor (EXA 1) och EXA 2: som består av aktivt deltagande på seminarier och godkänt resultat på seminarieuppgift 1 och seminarieuppgift 2. Det avslutande pappret ska innehålla dels en genomgång av kurslitteraturen och den valbara litteraturen, dels en genomförd narrativ analys av en egen vald berättelse. Omexamination Nästkommande omexamination äger rum den 26 maj Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har en gång per examinationstillfälle möjlighet att komplettera inlämnad examination inom två veckor efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Därefter, eller om detta inte görs inom angiven tid, skall studenten omexamineras. Student som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor.

8 För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett examinationstillfälle erbjuds även den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. EXA2 Seminarieuppgifter, 1,5 hp G. Godkänd. Aktivt deltagande på seminarier och genomförda seminarieuppgifter. U. Underkänd. Kriterierna för godkänd har ej uppnåtts EXA1 Individuell skrivning, 6 hp A. Utmärkt. Uppgiften är genomförd på ett utmärkt sätt. Ett strukturerat stringent och självständigt formulerad paper, där relevanta och korrekt beskrivna begrepp för respektive teoritradition är använda. En fördjupande jämförelse, diskussion och reflektion kring använda begrepp, teorier/metoder och perspektiv. Ett adekvat refererande till det bredare vetenskapliga området. En genomförd empirisk analys som håller hög akademisk nivå. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan anmärkning (inklusive korrekt referenshantering). B. Mycket bra. Uppgiften är mycket bra utförd. Ett strukturerat, stringent och självstänsdigt formulerat paper. Relevanta och korrekt beskrivna begrepp, teorier/metoder och perspektiv ur den obligatoriska kurslitteraturen samt föreläsningarna används. Bra jämförelser, diskussioner och reflektioner kring använda begrepp, teorier/metoder och perspektiv. En genomförd empirisk analys som håller god akademisk nivå. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan anmärkning (inklusive korrekt referenshantering). C. Bra. Uppgiften är genomförd på ett bra sätt. Ett strukturerat och självständigt formulerat paper. Tillräckligt och korrekt beskrivna begrepp, teorier/metoder och perspektiv ur den obligatoriska kurslitteraturen, den valda litteraturen samt föreläsningarna. Jämförelser, diskussioner och reflektioner kring använda begrepp och teorier/metoder. En genomförd empirisk analys som håller god akademisk nivå. Referenshantering och formalia utan större brister. D. Tillfredsställande. Uppgiften är genomförd på ett tillfredsställande sätt. En strukturerad och självständigt formulerad text. Tillräckligt och korrekt beskrivna begrepp och teorier/metoder ur den obligatoriska kurslitteraturen och den valda litteraturen, samt väl utförda jämförelser och diskussioner kring använda begrepp och teorier/metoder. En relevant och korrekt empirisk undersökning. Referenshantering och formalia utan större brister. E. Tillräckligt. Uppgiften är tillräckligt genomförd. Texten är strukturerad. Begrepp och teorier/metoder är tillräckligt beskrivna utifrån den obligatoriska kurslitteraturen. Diskussioner kring använda begrepp och teorier/metoder. En empirisk undersökning. Texten är språkligt godtagbar och referenshantering utan större brister.

9 Fx. Otillräckligt. Uppgiften är otillräckligt genomförd och måste kompletteras. Texten är bristande på någon eller några av följande punkter: Osammanhängande struktur, felaktiga referenser. För kortfattat paper. Felaktigt genomförande av den empiriska undersökningen. Kopplingen till kurslitteraturen och föreläsningarna är för svag. F. Helt otillräckligt. Uppgiften är helt otillräckligt genomförd och en ny examination måste lämnas in. För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på EXA1 blir även slutbetyg på kursen.

10 11 (11) Regler och rättigheter Kursbeskrivning Narrativ analys: berättande om och av barn och unga Våren 2017 Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll via stickprov. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt.

11 12 (11) Övrig information Kursbeskrivning Narrativ analys: berättande om och av barn och unga Våren 2017 Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentkår Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.