Kursbeskrivning. Narrativ analys: berättande om och av barn och unga

Transkript

1 1 (13) Kursbeskrivning Narrativ analys: berättande om och av barn och unga 7,5 hp, forskarnivå, helfart Kurskod: UB30018 Vårterminen 2018 Kursansvarig Kursledare Rickard Jonsson Kursadministratör Beatrice Chaveroche Lärare Mats Börjesson Rickard Jonsson Fanny Peréz Aronsson Magnus Kilger Annika Olsson Examinator Rickard Jonsson

2 2 (13) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du 1-2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB449F/UB Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - Identifiera och självständigt kunna redovisa olika typer av Narrativ analys, med avseende på vetenskapssyn och vetenskapsteoretiska skillnader samt - bearbeta och analysera empiriska material i enlighet med de forskningstraditioner som kursen behandlar. Kursens upplägg Kursen är upplagd så att studenterna möter olika traditioner inom narrativ analys genom föreläsningar, diskussioner och mindre hands-on övningar. Litteratur som är specificerad i schemat anger läsanvisningar för artikel/ kapitel/bok som lämpligen läses inför träffen. Som obligatorisk läsning sker en inlämningsuppgift under kursens gång (förutom examinationsuppgiften). Kursen drivs också via en princip om hands-on. Detta betyder att vi arbetar empiriskt med korta berättelser gruppvis eller i seminarieform. Det gäller då att analysera berättelserna i linje med de metodologiska traditioner som vi läst till respektive tillfälle. Under kursens senare hälft kommer ni som kursdeltagare att ha möjlighet att välja vilka berättelser som ska analyseras, för att göra egen analys i avslutande examinationsuppgift.

3 3 (13) Vid kursens sista tillfälle redovisar kursdeltagarna sin egen uppgift. Kursen läses tillsammans av masterstudenter och doktorander. De båda gruppernas instruktioner skiljer sig åt i omfång var uppmärksam på att följa instruktionen i kursbeskrivningen som gäller din kurs. I kursen används APA som referenssystem, se manual här: Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Frånvaro från ett kurstillfälle kompenseras genom att skriva en kort sammanfattning av den litteratur som behandlas där, ca två sidor. Inlämningar pga. frånvaro ska läggas in i EXA1 mappen. Examinationer och uppgifter Kursen innefattar en inlämningsuppgift och en examinationsuppgift. Inlämningsuppgiften består av ett utkast till examinationsuppgiften, inklusive en review av litteratur ca 4 A4, samt en skiss på eget material och analys (1-2 A4) Examinationsuppgiften (EXA1) består i författande av ett paper om 8-10 sidor text. Detta ska innehålla dels en genomgång av kurslitteraturen och den valbara litteraturen, dels en genomförd analys av en egenvald berättelse. Uppgiften redogörs även muntligt vid sista tillfället. För doktorander tillkommer en avslutande reflektion om hur narrativ analys kan användas i det egna avhandlingsprojektet (se instruktioner nedan). Under kursens gång ges därutöver arbetsuppgifter under och/ eller inför seminarier för att öva olika former av narrativ analys.

4 4 (13) Litteratur Obligatorisk litteratur Andrews, M., Squire, C. & Tamboukou, M. (2008). Doing narrative research. Thousand Oaks, Calif.: Sage. (159 s.) Hyde n, L-C., & Hyde n, M. (1997). Att studera bera ttelser: Samha llsvetenskapliga och medicinska perspektiv. Stockholms: Liber. (Urval, ca 60 s.) Kohler-Riessman, C. (2013). Narrative methods for the human sciences. London: Sage. (251 s.) Da ruto ver tillkommer litteratur i form av artiklar och kapitel (ca 500 sidor) Dessa väljs i samråd med kursansvarig ur referenslitteraturen nedan. Referenslitteratur Aronsson, K. (2015). Narrative, Sociology of. I J. D. Wright (Red.) International encyclopedia of the social & behavioral sciences, second edition. Amsterdam: Elsiver. Andrews, M. (2004). Opening to the original contributions. Counter-narratives and the power to oppose. I M.Bamberg & M. Andrews (Red.). Considering Counter-Narratives: Narrating, Resisting, Making Sense, 1-6. Amsterdam: John Benjamins. Bamberg, M. (Red.). (2007). Narrative State of art. Amsterdam: John Benjamins. Bamberg, M. (2011). Who am I? Narration and its contribution to self and identity. Theory & Psychology 21(1), Bamberg, M. (2012). Why narrative? Narrative Inquiry 22 (1), Benwell, B., & Stokoe, E. (2006). Discourse and identity. Edingburgh: Edingburgh University Press. Blomberg, H. (2010). Mobbning, intriger, offerskap: Att tala om sig sja lv som mobbad i arbetslivet (Diss). O rebro: O rebro universitet.

5 5 (13) Blomberg, H., & Bo rjesson, M. (2013). The chronological I: The use of time as a rhetorical resource when doing identity in bullying narratives. Narrative Inquiry, 23(2), De Fina, A. (2013). Positioning level 3 Connecting local identity displays to macro social processes. Narrative Inquiry 23:1 (2013), De Fina, A., & Georgakopoulou, A. (2012). Analyzing narrative. Discourse and sociolinguistic perspectives. Cambridge: Cambridge University Press. Freeman, M. (2006). Life on holiday? In defense of big stories. Narrative Inquiry, 16 (1), Georgakopoulou, A. (2006). Thinking big with small stories in narrative and identity analysis. Narrative Inquiry, 16 (1), Georgakopoulou, A. (2013). Building iterativity into positioning analysis.a practice-based approach to small stories and self. Narrative Inquiry 23:1, Georgakopoulou, A., (2016). From narrating the self to posting self(ies): A Small stories approach to selfies. Open Linguistics, 2: Hyvärinen, M. (2015). Analyzing narrative genres. I A. De Fina & A. Georgakopoulou (Red.), The Handbook of Narrative Analysis, First Edition. John Wiley & Sons. Jonsson, R. (2015). Va rst i klassen. Bera ttelser om sto kiga pojkar i innerstad och fo rort. Stockholm: Ordfront. Kilger, M. (2017). Talent stories in youth sports. Discursively shared narratives of success. Narrative Inquiry 27:1 (2017), Ochs, E. & Capps. L. (2001). Living narrative : creating lives in everyday storytelling. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. Olsson, A. (2004). Röster på band blir röster i text. I Att ge den andra sidan röst, Stockholm: Atlas, s Olsson, A (2014) Retorik och intersektionalitet: Sojourner Truth, Zlatan Ibrahimovic och renhetens paradox. I O. Fischer, P. Mehrens & J. Viklund (red.) Retorisk kritik. Teori och metod i retorisk analys, Ödåkra: Retorikförlaget, s

6 6 (13) Portelli, A. (1998). What makes oral history different. I R. Perks och A. Thomson (red), The oral history reader, London & New York: Routledge, s Rehnberg, H. S. (2014). Organisationer bera ttar. Narrativitet som resurs i strategisk kommunikation. (Diss). Uppsala: Institutionen fo r nordiska spra k (Kap 2 och 3). Stokoe, E., & Derek, E. (2006). Story formulations in talk-in-interaction. Narrative Inquiry, 16(1), Strollo, E. (2015) Att analysera levnadsberättelser. Muntlig historia ur ett feministiskt perspektiv, I M. Thor Tureby & L. Hansson (red.), Muntlig historia I teori och praktik, Lund: Studentlitteratur, s Thor Tureby, M. & Johansson, J. (2016) Narratives from multi-cultural Sweden: Positioning and identification in immigrant collections at the Archive of the Nordic Museum , Oral History, 44 (2), s Tiidenberg K. & Whelan A., (2017). Sick bunnies and pocket dumps: Not-selfies and the genre of self-representation, Popular Communication, 15:2, Innehåll Fre 16 februari kl Sal BOT 306, Rickard Jonsson Introduktion till narrativ analys. Litteratur: Kohler-Riessman, C. (2013). Narrative methods for the human sciences. London: Sage. Hydén & Hydén (ligger, efter överenskommelse med författarna, ute på Mondo. Kapitlen som ingår de skrivna av Hydén, Mishler respektive Adelswärd.) Mån 19/2, kl Sal BUV 101, Mats Börjesson Organisationen berättar: Föreläsning samt analysarbete. Litteratur:

7 7 (13) Blomberg, H., Börjesson, M. (2013). The chronological I: The use of time as a rhetorical resource when doing identity in bullying narratives. Narrative Inquiry, 23(2), Kapitel 2 och 3 i Hanna Sofia Rehnbergs avhandling Organisationer berättar. Narrativitet som resurs i strategisk kommunikation. Fre 23 februari kl sal BUV 225, Rickard Jonsson Big or small stories? Om berättande i social interaktion. Föreläsning och gemensamt analysarbete. Litteratur: Andrews, M. m. fl. (2008). Doing narrative research. Sage: Thousand Oaks, Calif. Bamberg, M. (2006), Stories: Big or small? Why do we care?, Narrative Inquiry 16 (1), Freeman, M. (2006). Life on holiday? In defense of big stories, Narrative Inquiry, 16 (1), 2006, Stokoe, E., & Derek, E. (2006). Story formulations in talk-in-interaction. Narrative Inquiry, 16 (1), Ytterligare valbar litteratur (för doktorandnivå) De Fina, A., & Georgakopoulou, A. (2012). Analyzing narrative. Discourse and sociolinguistic perspectives. Cambridge: Cambridge University Press. Ochs, E. & Capps. L. (2001). Living narrative : creating lives in everyday storytelling. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.

8 8 (13) Fre 2:a mars kl , sal BUV 101, Annika Olsson och Fanny Peréz Aronsson Annika Olsson. Oral History. Litteratur: Olsson, A (2014) Retorik och intersektionalitet: Sojourner Truth, Zlatan Ibrahimovic och renhetens paradox, i O. Fischer, P. Mehrens och J. Viklund (red.) Retorisk kritik. Teori och metod i retorisk analys, Ödåkra: Retorikförlaget, s Portelli, A. (1998). What makes oral history different, i R. Perks och A. Thomson (red), The oral history reader, London & New York: Routledge, s Thor Tureby, M. & Johansson, J. (2016) Narratives from multi-cultural Sweden: Positioning and identification in immigrant collections at the Archive of the Nordic Museum , Oral History, 44 (2), s Fanny Peréz Aronsson, Narrativ analys i ett forskningsprojekt: Narrativ på sociala medier Litteratur: Georgakopoulou, A., (2016). From narrating the self to posting self(ies): A Small stories approach to selfies. Open Linguistics, 2: Tiidenberg K. & Whelan A. (2017). Sick bunnies and pocket dumps: Not-selfies and the genre of self-representation, Popular Communication, 15:2, Ytterligare referenslitteratur Olsson, A. (2004). Röster på band blir röster i text. I Att ge den andra sidan röst, Stockholm: Atlas, s Strollo, E. (2015) Att analysera levnadsbera ttelser. Muntlig historia ur ett feministiskt perspektiv, i M. Thor Tureby & L. Hansson (red.), Muntlig historia I teori och praktik, Lund: Studentlitteratur, s Ytterligare resurser till fältet Oral History:

9 9 (13) Oral History i Sverige är ett forskarnätverk som under perioden hade stöd av RJ och som nu arbetar vidare. Se mer info via blogg: webb: eller på facebook: British LIbrary har en stor samling, varav en del är tillgängligt online: Prof Penny Summerfields introducerande föreläsning om OH finns att se på youtube: ; för den som är intresserad av att få ytterligare ett perspektiv. Oral History, Society Journal (den brittiska OH-organisationens tidskrift) The Oral History Review (den amerikanska OH-organisationens tidskrift) Tisdag 6:e mars, kl 12.00: Inlämning Utkast på paper. Inlämning i mappen EXA 2 på mondo. Inlämningsuppgiften ska innehålla två delar: a) en påbörjad litteraturöversikt som behandlar centrala teman i kurslitteraturen (ca 2-3 sidor) och b) en skiss över det material och den analys du avser att genomföra i slut (ca 1-2 sidor). Skissen kommenteras och ligger till grund för slutuppgiften. Fre 9 mars, 10 15, sal BUV 101, Magnus Kilger Uppgift till seminariet: Välj en intervju från TV, tidningar eller sociala media. Läs intervjun som en berättelse och försök identifiera positioneringar eller identitetskonstruktioner i denna. Alltså, på vilka sätt positionerar sig den intervjuade och/eller hur blir de positionerade i intervjuinteraktion. Vilka berättelser och positioner är gångbara och vilka vidare historier (masternarratives eller big stories) görs relevanta? Koppla analysen till texterna för seminariet. Förbered dig genom att ta egna stödanteckningar om poängerna du ser i intervjun. Intervjun behöver inte skrivas ut och inte heller lämnas in. Uppgiften behandlas muntligt under seminariet. Litteratur Georgakopoulou, A. (2013). Building iterativity into positioning analysis.a practice-based

10 10 (13) approach to small stories and self. Narrative Inquiry 23:1, De Fina, A. (2013). Positioning level 3 Connecting local identity displays to macro social processes. Narrative Inquiry 23:1 (2013), Hyvärinen, M. (2015). Analyzing narrative genres. I A. De Fina & A. Georgakopoulou (Red.), The Handbook of Narrative Analysis, First Edition. John Wiley & Sons. Kilger, M. (2017). Talent stories in youth sports. Discursively shared narratives of success. Narrative Inquiry 27:1 (2017), Referenslitteratur för den som önskar läsa mer om positioneringsteori: Harré, R. & van Langenhove, L. (red.) (1999). Positioning Theory. Oxford: Blackwell Publ, kap 2-3. Måndag 12 mars kl , BOT 304, Rickard Jonsson Seminarium och redovisningar av examinationsuppgift. Deadline inlämning av examinationsuppgiften är 19 mars. Lägg upp den på Mondo, mappen EXA1 slutinlämning. Examination Kursen examineras genom EXA 1: författande av ett paper om 8-10 sidor (EXA 1) och EXA 2: som består av aktivt deltagande på seminarier och godkänt resultat på inla mningsuppgiften utkast till paper. Det avslutande papret ska innehålla dels en genomgång av kurslitteraturen och den valbara litteraturen, dels en genomförd narrativ analys av en egen vald berättelse. I genomgången av kurslitteraturen ska centrala teman inom narrativ analys redovisas. Du motiverar också vilket perspektiv/tradition du själv avser använda i din analys. I den andra delen presenterar du ett material i form av en berättelse - och tillämpar de narrativa verktyg som du redogjort för i del ett, i en egen självständigt utförd analys. Avsluta papret med en avslutande diskussion och dina främsta slutsatser. Därutöver (för doktorander) tillkommer i slutuppgiften att skriva en avslutande reflektion över hur narrativ analys kan användas i doktorandprojektet. Omfattning: 2-4 A4.

11 11 (13) Omexamination Nästkommande omexamination äger rum den 27 april För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett examinationstillfälle erbjuds även den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. EXA2 Seminarieuppgift, 1,5 hp G. Godkänd. Aktivt deltagande på seminarier och genomförda seminarieuppgifter. U. Underkänd. Kriterierna för godkänd har ej uppnåtts EXA1 Individuell skrivning, 6 hp A. G. Godkänd. För Godkänt krävs ett strukturerat stringent och självständigt formulerat paper. Relevanta och korrekt beskrivna begrepp, teorier/metoder och perspektiv används från kurslitteraturen, och tillämpas i analysen av materialet. En genomförd empirisk analys som håller god akademisk nivå. En tydlig reflektion över hur narrativ analys kan användas i doktorandprojektet Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan anmärkning (inklusive korrekt referenshantering). U. Underkänd. Kriterierna för godkänd har ej uppnåtts. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker

12 12 (13) eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Urkund och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll via stickprov. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentka r

13 13 (13) Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.