The Heart of Sweden logotype PANTONE 382 IDÉSTUDIER

Transkript

1 The Heart of Sweden logotype PANTONE 382 EN REGION O R B E R ÖR TEGI FÖ A R T S S KLING UTVEC bilagor IDÉSTUDIER SÅ NÅR VI MÅLEN 2015

2

3 Innehåll Utvecklingsområde Kunskap och kompetens Kunskapslyft i arbetslivet 1 Utvecklingsområde Innovationer och entreprenörskap Förvaltningsstaden Örebro 20 Innovativa miljöer 24

4 Idéstudie kunskapslyft i arbetslivet Utvecklingsområde: Delområde: Processledare: Kunskap och kompetens Kunskapslyft i arbetslivet Anette Granberg Bilaga 1 Nuläget och etablerade samverkansformer Nedan följer den kartläggning som har genomförts inom ramen för kompetensplattformar. College Teknikcollege startade i Örebro län 2006 och är allt sedan dess en plattform för samverkan mellan länets teknikföretag och utbildningsanordnare. De har fokus på att säkerställa kompetensen för länets teknikföretag på lång och kort sikt. Teknikcollege är verksamma och aktiva inom flera utbildningsnivåer; grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen (yrkesvux), yrkeshögskoleutbildningar och högskoleutbildningar. Vård och omsorgscollege startade 2008 i Örebro län och arbetar för att säkerställa att kompetensbehoven för arbetsgivarna inom vård och omsorg både för idag och för imorgon. Utbildningsanordnare och arbetsgivare, både från de privata och offentliga aktörer, finns med i ett nära samarbete för att kvaliteten och innehållet på utbildningarna ska motsvara behovet efter avslutade studier. Behoven inom denna bransch är mycket stora. Dessa båda plattformar arbetar i hela länet och har noder i kommunerna. Centrala styrgrupper håller ihop det strategiska arbetet. Nu tas initiativ till att genomföra en förstudie för att se över intresset och behov av att etablera Servicecollege. Servicecollege kommer att arbeta på motsvarande sätt för att säkerställa kompetensen inom tjänstesektorn, handel, finans och bank, samt hotell och restaurang. Tidplanen är att under hösten 2010 genomföra förstudien för att kunna starta utbildningar till hösten Samverkan med Region Värmland har inletts och eventuellt kommer även Region Östsam att vara med i samarbetet. Dessa tre college arbetar mot de tre största branscherna i länet. Statistik, andel sysselsatta 2008 Örebro län Tillverkningsbranschen sysselsatte, personer (ca 19%) Vård- och omsorg sysselsatte personer (ca 18 %) Service branschen sysselsatte personer. (ca 18%) Total andel sysselsatta personer Mer yrkesutbildningar I vår region har ett utvecklingsarbete pågått under flera år för att stärka länets lärcentra i deras mäklarroll. Mäklarrollen ska finnas mellan utbildningsanordnare på alla utbildningsnivåer och 1

5 näringslivet. Denna mäklande roll har kommunens medborgare som sin ena målgrupp och det lokala näringslivet som sin andra. Funktionen är olika utbyggd i olika delar av länet, men troligtvis kommer denna framöver även finnas regionalt och utgöra en ny dimension inom det regionala näringslivsarbetet. Just nu pågår LC-komp, ett socialfondsprojekt inom Östra Mellansverige, där den mäklande kompetensen stärks i cirka 25 kommuner. Nätverk för vuxnas lärande REKO (Regionalt kompetensforum) Samtliga lärcentra inom Örebro län samverkar i nätverket REKO för att kunna erbjuda alla vuxna i Örebro regionen goda möjligheter att hitta utbildningsmöjligheter. REKO samverkar inom en rad utvecklingsfrågor men under de senaste två åren har utbildningsformen yrkesvux tagit stor plats eftersom kommunerna nu har möjlighet att förutom den traditionella komvux också erbjuda yrkesvux. Yrkesvux är ett positivt inslag och kan utgöra ett viktigt komplement för att få arbetslivets behov av gymnasial yrkeskompetens tillgodosedd. Yrkeshögskoleutbildningar YH YH är en utbildningsform som på ett bra sätt kan fånga arbetslivets behov av kompetens och där stor andel av studenterna går direkt till arbete i branschen. Formen har många fördelar och kan utgöra ett flexibelt verktyg i det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Vi har ansett den så viktig och strategisk att vi under 2009 genomförde en förstudie inom Östra Mellansverige där vi undersökt hur och om vi ska bygga upp en särskild plattform för den utbildningsformen. Förstudien visar att det finns behov av regionalt operativa resurs för att vara ett stöd för såväl utbildningsanordnare, arbetsliv och student. Vi går nu vidare med en ansökan till regionalfonden för ett genomförande tillsammans med Örebro kommun, Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun, Västerås stad, Regionförbundet Sörmland, Regionförbundet Örebro, Länsstyrelsen Västmanland och Handelskammaren Mälardalen. Det pågår även samverkan kring uppbyggnaden av kompetensplattformarna över länsgränserna i hela Östra Mellansverige. Örebro universitet Universitet har en mycket viktig roll för regionens kompetensförsörjning. De erbjuder ett omfattande utbud; 90 program och 800 fristående kurser. Örebro universitet har under 2009 byggt upp ett helt nytt och unikt koncept med innovationsråd för att tillsammans med arbetslivet och externa aktörer få ökad kunskap om kompetensbehov och för att samverka med det omgivande samhället. De externa ledamöterna, som kommer från både organisationer, privat och offentlig sektor fungerar som omvärldsreferens för utvecklingsarbetet inom både utbildning och forskning. De hjälper universitetet att se vilka behov och utmaningar samhället står inför idag så att utvecklingen är i takt med tiden. Innovationsråden utgör en del av universitetets kompetensplattform. Branschsamverkan Det finns ett antal kluster, innovationssystem och branscher som samverkar aktivt med att säkerställa kompetens behoven idag och i framtiden. Robotdalen: Ett innovationssystem inom Västmanland, Sörmland och Örebro län, där robotiken utvecklas inom en rad områden. De arbetar även för att näringslivet ska få tillgång till den arbetskraft de behöver och för ökad samverkan mellan näringsliv, universitet/högskolor och offentlig sektor. Robotdalen engagerar sig i aktiviteter som främjar ett ökat teknikintresse hos barn och ungdomar. 2

6 Automation Region: Ett samarbetsprojekt med syfte att stärka och synliggöra vår världsledande automationsindustri och vårt stora automations- och produktionskunnande. Automation är en svensk framtidsbransch av stor betydelse för konkurrenskraften och för de stora frågorna runt resursanvändning, energi och miljö. Samarbetet ska också stärka och säkra kompetensen inom de befintliga företagen. Logistikforum: En bransch och profil som har särskilt stor betydelse för vår region är logistik. Logistikforum samlar både företag och utbildningsanordnare för att behandla olika frågor som är centrala och viktiga för transport- och logistikbranschen som till exempel kompetensförsörjning. För att öka kunskapen om behoven inom denna bransch pågår just nu ett särskilt projekt, NeedL. En kartläggning av behoven av forskning och kvalificerad utbildning är genomförd. Tio gymnasieutbildningar är inriktade mot logistik eller transport, men det saknas utbildning på högre nivå. NeedL har tagit initiativ för att initiera nya utbildningar på högskolenivå. Andelen sysselsatt inom logistik var personer, ca 4 %. IT-gruppen: Inom företagarföreningen Örebro Promotion finns IT-gruppen som arbetar för att säkra kompetensen till branschen och även verka för att IT-branschens intressen och profil stärks. Branschen har expanderat och investerat under de sista åren och då främst mjukvaruföretag, främst i staden Örebro. Arbetsmarknads och kompetensdagar Sedan många år anordnas särskilda kompetensdagar för målgruppen studie- och yrkesvägledare från hela länet inom alla nivåer. Dagarna har olika teman och innehåller medverkan från företag som ger oss en nulägesbild av yrken och kompetensbehov. Arbetsgruppen består av representanter från Svenskt Näringsliv, Arbetsförmedlingen, Regionförbundet Örebro, Örebro universitet och Örebro kommun. Nyligen är även en kompetensanalys av studie- och yrkesvägledarna i Örebro kommun genomförd. Det pågår en process att låta samtliga studie- och yrkesvägledare i länet genomgå kompetensutveckling för att på ett bättre sätt stödja eleverna i deras framtida yrkes- och utbildningsval. En ansökan till socialfonden förbereds. Tre arbetsmarknadsråd Norr, Syd och Mitt Inom Örebroregion så finns tre arbetsmarknadsråd. Råden är kopplade till de tre arbetsförmedlingscheferna som är verksamma i länet och utgör en grupp för arbetsförmedlingarnas uppdrag. Idag arbetar de nära kommunerna arbetsmarknadsenheter. Lokala kompetensråd I Karlskoga finns det sedan några år ett lokalt kompetensråd. Det arbetar aktivt med att utgöra en lokal mötesplats för kommun och näringsliv, för att diskutera samverkan och ta initiativ och för att säkra näringslivets och offentlig sektors behov av kompetens på lång och kort sikt. Under det senaste året har ytterligare två lokala kompetensråd mellan kommun och näringsliv startats i Lindesberg och Örebro. Situationen med många varsel och kris som präglat stora delar av tillverkningsindustrin, främst fordonsindustrin och dess under leverantörer, har 3

7 snabbat på processen att bilda dessa kompetensråd. Det pågår också flera samlingsprojekt inom socialfonden för att stärka kompetensen i dessa tillverkningsföretag. Reglab en mötesplats för regional utveckling Reglab är ett forum för regional utveckling. Här möts regioner, myndigheter, forskare och andra för att lära sig mer. Vi driver gemensamma utvecklingsprojekt, vi fördjupar de regionala analyserna och vi lär av varandra. Mycket av Sveriges utvecklingskraft koncentreras i dag till den regionala nivån. Utmaningarna är många men också möjligheterna. Reglab är en plattform för att fördjupa kunskapen kring de regionala utvecklingsfrågorna. Som medlem i Reglab får man tillgång till alla medlemmars specialistkunskap. Man är en del av ett kompetensnätverk som ger omvärldsbevakning och benchmarking. Och deltar i framtidsdiskussionen kring utvecklingen av Sveriges regioner. Regionförbundet Örebro deltar både i lärprojektet Klusterutveckling och i lärprojektet Kompetensförsörjning. Mälardalsrådet Stjärnbildning Arbetet inom ramen för Stjärnbildning syftar till att synliggöra och utveckla Stockholm- Mälarregionen som internationellt konkurrenskraftig och attraktiv kunskapsregion - en lyskraftig galax bestående av många stjärnor. Under 2009/10 har ett antal seminarier ägt rum och i anslutning till dessa har rapporter tagits fram i syfte att synliggöra nuläge och skapa samhandling kring gemensamma utmaningar. Bilaga 2 Indikatorer The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Inriktningsmål Etappmål 2015 (om inte annat årtal anges) Indikator/mått Utgångsläge för indikator Källa Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskapslyft för barn och unga: Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst godkänt betyg i alla ämnen. Minst 90 procent av grundskoleeleverna har minst godkänt betyg i alla kärnämnen Andel elever behöriga till gymnasieskolan 82,5% (2008/09) Skolverket Meritvärde för pojkar och flickor i årskurs 9 Samtliga: 193,9; flickor: 206,8; pojkar: 183. (2009) Skolverket Alla gymnasieelever avslutar sina studier med minst godkänt betyg 95% av gymnasieeleverna har godkänt betyg i alla kärnämnen Andel med grundläggande behörighet av de som fullföljt gymnasieskolan 89% Skolverket 4

8 Fler än hälften av gymnasieeleverna påbörjar en eftergymnasial utbildning 45% av de som avslutat gymnasieskolan påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år Övergång till högskolan inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan, män/kvinnor 40% Skolverket Kunskapslyft i arbetslivet Vår region har en väl fungerande kompetensförsörjning, som balanserar utbud och efterfrågan År 2012 ska en regional handlingsplan påbörjats för breddad rekrytering till högskolan Andelen studerande från Örebro univerisitet som fått anställning inom 3 år efter examen ska vara bland de fem främsta i landet. Följs upp Etablerade på arbetsmarknaden 1-1,5 år efter examen. Finns i Örebro kommun 18:e plats av 35 lärosäten i riket (77% etablerade 2007 för examinerade läsåret 2005/06.) Högskoleverket Alla företag och organisationer genomför systematisk kompetensutveckling av medarbetare Systematisk kompetensutveckling för 30 procent av medarbetarna i regionens företag och organisationer Personalutbildning per arbetsmarknadssektor 26 % (minst 3 dagar pers. utb). SCB (AKU) Mer än 25 procent av alla som arbetar har genomgått en minst 3-årig eftergymnasial utbildning 21 procent av medarbetarna i regionens företag, organisationer och offentlig verksamhet minst treårig eftergymnasial utbildning Andel av befolkning (25-64 år) med minst 3 år eftergymnasial utbildning 21,9% kvinnor, 14,3% män, 18% totalt SCB Utvecklingsomåde 2: Innovationer och entreprenörskap Entreprenörskap och företag Antalet nystartade och växande företag ökar Minst 1500 nya företag startas varje år Antal nystartade företag 1406 år 2008 Tillväxtanalys Vår region attraherar kontinuerligt fler nya investeringar från vår omvärld Ytterligare tre huvudkontor för börsnoterade företag etableras Antal börsnoterade företag som etableras i Örebroregionen SCB Antal arbetsställen som etablerar sig i Örebroregionen SCB År 2012 ska det finnas en professionell etableringsservice i vår region Följs upp. Regionens andel av investerat riskkapital ökar kontinuerligt Följs upp. 5

9 Logistikberoende företag väljer Örebroregionen som bästa lokaliseringen ur ett ekologiskt och ekonomiskt perspektiv Örebroregionen har den snabbaste sysselsättningstillväxten i riket inom logistiksektorn Sysselsättningsutveckling inom logistiksektorn scb (sni: 60100, 60240, 62100, 63110, 63120, 62210, 63230, 63400, 64110, 64120) Lokaliseringskvot inom logistiksektorn 1,05 scb (sni: 60100, 60240, 62100, 63110, 63120, 62210, 63230, 63400, 64110, 64120) Örebro stad har stärkt sin position som förvaltningsstad År 2015 har Örebroregionens andel av rikets totala statliga sysselsättning ökat med 2 procent Andel av rikets totala statliga sysselsättning 3,9 procent (2008) Scb (sni: 75112, 75113, 75114, 75122, 75132, 75133, 75134, 75211, 75231, 75232, 75233, 75240) Innovativa miljöer Minst två internationellt erkända innovativa miljöer etableras Minst en innovativ miljö har funnit sina former, har en trygg grundfinansiering och är internationellt erkänd Erkända av internationella org av typen National Business Incubation Association eller Association of University Related Research Parks. 0 Fler kunskapsintensiva företag etablerar sig i vår region Regionens samlade utgifter för FoU per capita är på en nivå som placerar regionen på lägst 6:e plats i Sverige. FoU-utgifter per capita 9:e plats SCB Antal kunskapsintensiva arbetsställen (enligt branschnyckel Olsson- Vinell) SCB Utvecklingsområde 3: Lustfyllda möten och upplevelser Sprudlande kulturliv Örebroregionen är känd, även internationellt, för sina satsningar på ung kultur och gränsöverskridande samarbeten Vi ska ha ett kulturliv som möjliggör för Örebro om att bli Europas kulturhuvudstad Följs upp Regionens unika berättelse ska vara skriven Andelen av offentliga kulturfinansieringen till barn- och unga har ökat Följs upp Följs upp 6

10 Stora evenemang Örebroregionen är den ledande mötesdestinationen efter de tre storstadsregionerna och drar till sig fler besökare genom nationella och internationella evenemang Antalet stora evenemang inom kultur, idrott och konferenser fördubblats Antal belagda rum till konferensgäster belagda rum år 2008 Antalet hotellgästnätter i regionen ligger på en nivå bland de 10 främsta regionerna i landet Antal övernattning på hotell gästnätter år :e län är 2008 SCB Örebroregionen ska tillhöra de mest framgångsrika regionerna inom elitidrotten Följs upp Rika naturupplevelser Örebroregionen är känd för ett spännande och omväxlande friluftsliv samt en hållbar naturturism Antalet turistbesök kopplade till naturupplevelser har fördubblats Antal gästnätter i stugbyar år 2008 SCB Utvecklingsområde 4: Den öppna regionen Bästa grannen Örebroregionen är en aktiv part i funktionella samarbeten Örebroregionen ingår i minst 25 % fler funktionella länsöverskridande samarbeten med våra grannar Följs upp Örebroregionen har en tydlig roll som ett starkt yttre ben i Stockholmsregionen Örebroregionen ingår i minst 25 % fler funktionella samarbeten med Stockholms stad och län Följs upp Örebroregionen beskrivs som viktig för Stockholmsregionens framtid i Stocholms läns regionala utvecklingsplan eller motsvarande Följs upp Fler boende i Örebroregionen Örebroregionens befolkning växer till minst invånare Örebroregionen har ökat sin befolkning till invånare Folkmängd ( ) SCB Fler som flyttar till länet än från länet (om vi räknar bort utrikes invandring) Inrikes flyttnetto (2008) SCB 7

11 Aktiv regionförstoring Inflyttningen ökar i alla länets kommuner Kollektivtrafikens andel av arbetspendlingsresor ska öka kraftigt 25 procent av pendlingsresorna sker med kollektivtrafiken Inflyttning (in- & utrikes) Andel arbetspendling med kollektivtrafik Ökar i Örebro, Kumla, Askersund, Nora, Lindesberg ( ) ca 18% SCB Trafikanalys Restiden med kollektivtrafik mellan kommunhuvudorter och Örebro ska minska avsevärt Linjesystem med stomnät i de mest trafikerade ståken Restid med kollektivtrafik mellan Örebro och övriga kommunhuvudorter i länet Uppföljning av stomnät Från Örebro till: Hällefors 90 min, Kopparberg 60 min, Lindesberg 30 min, Nora 40 min, Karlskoga 50 min, Degerfors 75 min, Fjugesta 45 min, Laxå 38 min, Askersund 55 min, Kumla 13 min, Hallsberg 20 min. (år 2010) Kollektivtrafiken inom vår region och storregionen är ett mönsterexempel ur både miljö- och effektivitetssynpunkt År 2020 drivs all kollektivtrafik av förnyelsebara drivmedel Idag drivs stadbussar och merparten av stadstaxi med biogas Goda kommunikation med omvärlden Kollektivtrafiken längs stråken till och från Stockholm, Göteborg och Oslo är frekvent och smidig att nyttja Restiderna till Stockholm, Göteborg och Oslo har förkortats så att vi når Bålsta, Kristinehamn och Skövde på en timme Antal tåg- och bussavgångar till och från Stockholm, Göteborg och Oslo Till Stockholm: 33 avgångar/dygn, till Göteborg: 18 avg/dygn, till Oslo: 17 avg/dygn Restider med kollektivtrafik i stråken Göteborg, Stockholm, Oslo Kristinehamn: ~80min, Bålsta: ~80 min, Skövde: ~80 min Örebro flygplats utgör det självklara resealternativet för flygresor utomlands År 2020 är utrikestrafiken på Örebro flygplats minst dubbelt så stor som 2009 Antal passagerare Kastrup, Sturup (2008) Örebro airport 8

12 Bilaga 3 Etablera kompetensplattformar 1 Uppdraget Januari 2010 fick regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan i uppdrag att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt 2. Detta ska leda till ökad kunskap och översikt, samordning av behovsanalyser och ökad kunskap om utbud och efterfrågan på utbildningsformer. Vidare gav regeringen i mars 2010 vissa centrala myndigheter i uppdrag att samverka för att öka samordningen på nationell nivå inom kompetensförsörjningsområdet 3. Syftet är att stärka förutsättningarna för att privat och offentlig verksamhet får tillgång till efterfrågad kompetens, och därmed stärka konkurrenskraften och bidra till hållbar nationell och regional tillväxt. Uppdraget ska bidra till att skapa bättre planeringsförutsättningar och resursutnyttjande avseende insatser för kompetensförsörjning. Processen Kompetensplattformen utgör ett positivt uppdrag i linje med utvecklingsstrategin och här kan vi tillsammans med andra åstadkomma skillnad. Processen hittills har till stor del bestått i att kartlägga redan befintliga samverkansformer och att fundera kring hur uppdraget ska genomföras på bästa sätt. Regionförbundet har utsett en intern arbetsgrupp som ansvarar för uppdraget. Gruppen har träffat kolleger i angränsande län och deltagit i flera nationella nätverk för att diskutera uppdraget, men även fått ta del av andra läns processer vilket bidragit till både mer kunskap och inspiration. Under våren har aktörer träffats i dialogmöten. Dialogmötena har diskuterat vilka behov och frågor nuvarande plattformar tar hand om och vad som saknas. Dialogmöten med följande aktörer har genomförts. Länsstyrelsen Örebro län (Robotdalen) Örebro läns landsting Örebro kommun Arbetsförmedlingen Vård- och omsorgscollege Teknikcollege Sydnärkes Utbildningsförbund Hällefors kommun Örebro universitet Regionförbundet Örebro Projektet SELF Handelskammaren Mälardalen Örebro Promotion Möckelnföretagen Örebro kommun 1 Projektet ska öka samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och på lång sikt. Projektet ska stimulera till ökad samverkan med regionala aktörer och med redan etablerade samverkansformer. Projektet ska också ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser och ha en dialog med angränsande län samt med statliga myndigheter. 2 Villkor m.m för budgetåret 2010 för regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan Dnr: N2009/9378/RT 3 Uppdraget avser Statens skolverk, Myndigheten för yrkeshögskolan, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 9

13 Lindesbergs kommun Svenskt Näringsliv Företagarna Det vi redan kan se att vi saknar är regelbundna, branschvisa och kvalitativa behovsanalyser för hela Örebroregionen. I dessa analyser behöver vi separerar de idag fyra FA-regionerna som kommunerna i Örebro län ingår i: Örebro arbetsmarknadsregion, Hällefors lokala arbetsmarknadsregion, Karlskogas lokala arbetsmarknadsregion och Ludvikas arbetsmarknadsregion där Ljusnarsbergs kommun ingår. Vi följer noga andra regioners och de nationella myndigheternas arbete. Målet är att hitta ett gemensamt verktyg för sådana analyser för att det ska bli jämförbart mellan regionerna. Det pågår ett arbete med att ta fram en kunskapsöversikt om vilka aktuella analyser som genomförs på regional och nationell nivå. Denna kunskapsöversikt kommer att få formen av en rapport och som avser att ge en bild av hur situationen ser ut i Örebroregionen utifrån följande punkter: Aktuella nulägesbedömningar och prognoser för befolkningen i arbetsför ålder. Nulägesbilder och prognoser när det gäller det regionala behovet av arbetskraft. Närings- och arbetslivets behov av arbetskraft: Vilka branscher är dominerande i regionen, vilka förväntas växa/minska? Det behövs alltid mer kunskap och möjlighet att diskutera olika frågeställningar och därför har Regionförbundet Örebro utvecklat en uppskattad mötesplats som går under namnet Fredagsakademin. En eller flera personer delger åhörarna ny kunskap och alla bjuds in till dialog kring ämnet. Nu till hösten kommer vi att bjuda in till Fredagsakademier med tema som ger oss mer kunskap om kompetensförsörjningsfrågorna. En årlig kompetensdag för samtliga målgrupper kommer att genomföras i november Det är viktigt att vi bygger en självklar och naturlig mötesplats för samtliga utbildningsanordnare och arbetsliv. Dialog och samverkan pågår främst inom Östra Mellansverige. Med Västmanland och Sörmland har vi genomfört gemensamma möten och kommer inom kort också ha gemensamt projekt. Kompetensfrågorna är svåra och komplexa, men mycket viktiga. Stöd ifrån de statliga myndigheterna kommer att utgöra en viktig support i det kommande arbetet. Det känns ju inte effektivt om vi alla ska utveckla och genomföra egna behovsanalyser som sedan inte är jämförbara. Därför kommer vi avvakta att utveckla något helt eget istället försöka nyttja det som redan görs i större omfattning. Under september fortsätter processen, aktörer som vill vara aktiva i regionens arbeta med kompetensförsörjningsfrågorna bjuds in till en workshop. Vilka aktörer som vill var aktiva och medverka är för tidigt att säga, men troligtvis kommer representanter från såväl näringsliv, utbildningsanordnare, lokala och regionala aktörer inom arbetsmarknad och utbildningsområdet att delta. 10

14 Bilaga 4 Analys, slutsatser och förslag Uppdraget och vad vi gjort Uppdraget och utmaningen i denna förstudie har varit att undersöka förutsättningarna för ett kraftfullare arbete med den nya Yrkeshögskoleutbildningen i Östra Mellansverige 4. Utgångspunkten har varit att förutsättningslöst pröva om ett strukturerat samarbete mellan länen i regionen skulle kunna generera mervärden samt hur ett samverkansupplägg i så fall skulle kunna se ut. Inte minst den senare delen av frågeställningen har genererat ett antal besvärliga knäckfrågor och problemområden av typen; vilka ska i så fall samverka, på vilket sätt, utifrån vilka perspektiv och med vilka resurser? Sammanfattningsvis kan man säga att vår förstudie visat på tre saker. Det första är behovet av samordning och en effektivare struktur kring arbetet med YH. Erfarenheter från övriga Sverige och analysen i förstudien har visat att ett mer samlat arbete med kompetensförsörjningsfrågorna är en bra grund för att få fram de utbildningslösningar som arbetslivet efterfrågar och att oftare kunna gå från ord till handling. En vanlig uppfattning i flera av länen är också att en sådan lösning behöver komma på plats så fort som möjligt och att det nu i och med bildande av den nya Yrkeshögskolemyndigheten och regeringens satsningar på yrkesutbildning finns ett gyllene tillfälle att hitta en mer sammanhållen och effektiv modell för arbetet. Det andra är att förutsättningarna och utgångsläget vad gäller arbetet med kompetensförsörjningsfrågorna skiljer sig åt mellan länen vilket betyder att respektive län har lite olika ingångar och behov i den här frågan. Östergötland har sedan flera år ett etablerat samarbete kring kompetensförsörjningsfrågorna och ett fungerande regionalt kompetensforum. Knutet till verksamheten finns också ett YH-råd. Uppsala län driver för närvarande ett regionalfondsprojekt, där huvudsyftet är att skapa förutsättningar för en tydligare koppling mellan branschernas behov av ny kompetens och vad utbildningsaktörer levererar. Örebro, Västmanland och Sörmland har idag ingen uppbyggd eller samlad struktur för kompetensförsörjnings- och YH-frågor. Arbetet sker på olika arenor och i parallella 4 NUTS II-regionen som innefattar Uppsala län, Västmanlands län, Sörmlands län, Östergötlands län och Örebro län 11

15 processer och i Västmanlands och Sörmlands fall också med ett delat och splittrat ansvar mellan olika regionala aktörer och myndigheter. Det tredje är att det inte finns någon enkel eller självklar modell/maskin som löser alla problem. Detta har att göra med flera saker. Dels naturligtvis det ovan nämnda förhållandet att länen har olika utgångslägen och handlingsförmåga kring denna typ av frågor. Dels att det sällan finns enkla lösningar på kvalificerade problem, vilket betyder att vägen till ett bättre kompetensförsörjningsarbete kan behöva gå över flera steg och med fler bollar i luften. Dessutom tillkommer att vår förstudie arbetat under relativt begränsad tid och med små resurser. Detta hindrar inte att förstudien resulterat i en del klargöranden om hur utmaningarna med den nya yrkeshögskolan skulle kunna mötas. Vår förstudie har, bl. a som ett resultat av att vi i projektgruppen haft tillgång till en kvalificerad praktikant, kunnat gå djupare i frågeställningarna, kartlagt fler omständigheter och fört fler resonemang med fler aktörer än vad vi ursprungligen beskrev i vår ansökan. Vi har därmed ett brett underlag att bygga på i vår sammanfattning av resultat och i vår analys. Vilka insatser har då förstudien bestått av? De viktigaste kartläggningarna och studierna vi gjort är följande: Sammanställning av utbildningsfakta och utbildningsanordnarna inom KY/YH i Östra Mellansverige. Rapporten visar bl. a antalet KY/YH-utbildningar, dess innehåll, vilka som är utbildningsanordnare samt vilka som deltar i ledningsgrupperna. En slutsats i rapporten är att flera av länen i Östra Mellansverige har jämförelsevis få utbildningar (Se bilaga 1) Översikt över samverkansstrukturer och samarbetsformer kring KY/YH i Sverige. Två av rapportens slutsatser är att det finns få exempel på samverkanslösningar på den strategiska nivån där näringslivet medverkar aktivt och där arbetet mer tydligt är kopplat till den regionala utvecklingsstrategin (Se bilaga 2) Sammanställning över vad utbildningsanordnarna i Östra Mellansverige tycker om företagens arbete med den arbetsplatsförlagda utbildningsdelen samt behovet av en samverkansstruktur. Rapportens viktigaste resultat är att de flesta utbildningsanordnarna ser behovet av ett mer strukturerat och strategiskt samarbete samt att denna samverkan i första hand borde handla om samarbetsformerna med företagen och branscherna (Se bilaga 3) Rapport om högskolans roll i ledningsgrupperna inom KY/YH. Rapporten ger en övervägande positiv bild över högskolerepresentationen i utbildningarnas ledningsfunktion, en uppfattning som både utbildningsanordnarna och högskolorna själva delar (Se bilaga 4) Rapport om arbetslivets bild av KY/YH-verksamheten. Viktiga slutsatser här är att konceptet med kvalificerade yrkesutbildningar måste göras känt bland en bredare grupp av företag och offentliga verksamheter samt att de bransch- och 12

16 företagsrepresentanter vi intervjuade samtliga förespråkade någon form av samverkansstruktur kring KY/YH (Se bilaga 5) Karläggning av utbildningsanordnarnas arbete och strategiberedskap för att hantera frågor om jämställdhet, tillgänglighet, integration och miljöfrågor inom KY/YHverksamheten. En mycket låg svarsfrekvens (knappt 30 procent) indikerar att detta i allmänhet är områden som man saknar policies inom. Av de som svarade hade färre än hälften en policy inom något av områdena. Några få höll på att ta fram policies och resten var på diskussionstadiet eller hade inte tagit upp frågan ännu. För att undersöka frågan närmre tänker vi göra några kompletterande intervjuer samt en mindre bortfallsanalys (Se bilaga 6) Huvudsakliga aktiviteter som förstudien i övrigt innehållit: Vi har vid tre tillfällen haft överläggningar med förstudiens arbetsgrupp/styrgrupp. Diskussionerna har, mot bakgrund av bl. a kartläggningarnas resultat, handlat om vad som behöver göras för att stimulera fram fler YH-utbildningar samt hur dessa insatser är kopplade till det arbete med kompetensförsörjningsfrågor som respektive län bedriver på lokal och regional nivå. Naturligtvis har diskussionerna även gällt hur förutsättningarna ser ut för att bedriva ett interregionalt arbete i dessa frågor Vi har genomfört fyra workshops och varit deltagare i en femte. Workshopen i respektive län har samlat en mångfald av aktörer med intressen kring KY/YH-arbetet. Syftet har varit att fördjupa, problematisera och ge konkretion kring hur länets arbete med YH-frågor kan utvecklas och vilka aktörer och intressenter som mer tydligt måste upp på banan. Även här har en viktig diskussionsfråga varit hur man ser på behovet av ett bredare och interregionalt arbete kring YH Vi har kompletterat intervjudelen i kartläggningsarbetet med att också mer grundläggande prata med vissa nyckelpersoner kring framtida YH-möjligheter. Syftet med dessa samtal har varit att försöka ringa in hur de olika perspektiv och behov som växt fram i förstudiearbetet skulle kunna konkretiseras i en realistisk och verklighetsintressant samverkansmodell Vi har under en halvdag, tillsammans med förstudiens arbetsgrupp/styrgrupp träffat ansvarig tjänsteman för den nya Yrkeshögskolemyndigheten. Syftet med mötet var dels att få kännedom om myndighetens tankar och planering framöver, dels att diskutera hur en regional samverkanslösning skulle kunna samspela med den nya YHmyndigheten. Utgångspunkter och preliminära resultat En av förstudiens centralfrågor handlar om vad som behövs för att stimulera fram fler och bättre YH-utbildningar. Genom våra intervjuer, workshops och diskussioner med arbetsgruppen/styrgruppen har den frågan fått ett antal relativt tydliga svar: 13

17 Det behövs någon form av processtöd till utbildningsanordnarna. Ett processtöd kan vara ett stöd i arbetet med att ta fram en ansökan och hjälpa till att granska ansökan så att den inte faller på grund av bristande upplägg. Ett sådant processtöd måste stå neutralt i förhållande till utbildningsmarknaden och uppfattas som legitimt av olika intressenter Det behövs en tydligare regional ingång till YH-arbetet. Vem vänder man sig till för att diskutera en ansökan eller behov av en viss utbildning? Vem har överblicken och kan slussa vidare? YH som möjlighet och koncept måste synliggöras både mot arbetslivet och mot presumtiva studerande. Som förstudien visar är YH en relativt okänd utbildningsform och bland breda företagsgrupper en icke-fråga. Frågan om marknadsföring kan eventuellt också handla om att i någon form presentera existerande YH-utbildningar i samlad form Det krävs aktivare branscher och företag samt produktiva arenor för deras medverkan. Detta både för att dessa ska kunna mer direkt påverka utbildningsutbudet och för att stärka det strategiska samarbetet kring regionala kompetensförsörjningsfrågor Det behövs bättre analyser och omvärldsbevakning på lokal och regional nivå. Som ett komplement till Yrkeshögskolemyndighetens nationella omvärlds- och arbetsmarknadsanalyser har förstudien visat på behovet av mer förfinade lokala analyser av kompetensbehov och utvecklingsmöjligheter Det behövs mer av nätverk och samarbete mellan utbildningsanordnarna. Formerandet av dessa nätverk skulle kunna öka förutsättningarna för praktiskt utbildningssamarbete kring olika utbildningssatsningar, underlätta metodutvecklingen och erfarenhetsutbyte Det behövs en tydlig samarbetspartner, talesman och kanske påtryckarröst gentemot Yrkeshögskolemyndigheten Att undersöka förutsättningarna för att stimulera fram fler och mer träffsäkra yrkeshögskoleutbildningar är naturligtvis en av förstudiens nyckelfrågor, också den fråga som engagerat flest av förstudiens deltagare. Men huvudfrågan i förstudien är ändå att utreda behovet av en samverkansstruktur för ett bredare arbete med YH-frågor och i så fall hur den strukturen skulle kunna se ut. Innan vi går in på detta område kan det vara värt att peka på ett par av de frågeställningar som diskuterats livligt under förstudiearbetet och som också har bäring på organiseringsfrågorna för YH. En sådan fråga är hur utvecklingsstrategier och inriktningsmål för framtida kompetensbehov, exempelvis uttryckta i regionala utvecklingsstrategier (RUS) ska få ett tydligare genomslag i de initiativ och ansökningar som tas fram inom YH-verksamheten. Som det är idag har regionala myndigheter vanligtvis regionala samverkansorgan att yttra sig över inkomna ansökningar. Detta är ett tämligen passivt och reaktivt arbetssätt. I förstudien har framkommit starka önskemål om att ha ett mer proaktivt och processinriktat arbetssätt, där en kombination 14

18 av bättre behovsbedömningar, samsyn mellan intressenter och operativa mötesplatser skulle kunna innebära att man får mer av det man vill ha. Ett sådant arbetssätt kräver alltså att det finns goda processer på hemmaplan där näringsliv, offentliga aktörer, utbildningsanordnare och andra intressenter arbetar nära tillsammans. Denna fråga har bäring på hur väl olika län förmår bygga upp en regional plattform för kompetensförsörjning och hur arbetet med YHfrågorna kan länkas in till denna. En annan fråga är vilken kompetens, vilket stöd och vilka utvecklingsförutsättningar länen behöver för att bygga upp en stark kompetensplattform och ett proaktivt YH-arbete. Här ser som sagt förutsättningarna i länen lite olika ut. I målen för förstudien har vi angett att vi ska undersöka förutsättningarna för att i ett genomförandeprojekt inom Regionalfonden utveckla, formera och testköra en samverkansmodell kring YH. I diskussionerna med framförallt de regionala företrädarna i förstudiens arbetsgrupp, har behovet av att arbeta med uppbyggandet av kompetensplattformar och YH-frågorna integrerat och parallellt lyfts fram gärna i ett större genomförandeprojekt. Vi återkommer till frågan under slutpunkten kring våra slutsatser och förslag. Fem vägar för det fortsatta arbetet med YH Utgångspunkten i förstudien har varit att förutsättningslöst diskutera och pröva olika idéer för hur en samverkan kring yrkeshögskoleprocessen skulle kunna organiseras. Under arbetet med förstudien och i våra diskussioner med regionernas företrädare har ett antal olika idéer till lösningar ventilerats och diskuterats. Dessa idéer kan grovt sett sorteras in i fem kategorier eller modeller för hur det framtida arbetet med YH-frågorna kan tas vidare. Fyra av de fem varianterna nedan har ett samarbete över länsgränserna som grund. De olika vägvalen representerar också olika ambitionsgrad vad gäller samarbetets omfattning och karaktär. Vi vill här översiktligt presentera de fem alternativen och också kort kommentera dessa i förhållande till de behov av förändring som förstudien visat. Operativ funktion En operativ funktion är en resurs som kan tillhöra ett län eller samägas av flera. Funktionen skulle kunna svara mot flera av de insatser som enligt förstudien behövs för att stimulera framtagandet av YH-utbildningar, exempelvis när det gäller att ge utbildningsanordnarna stöd i ansökningsprocessen och att utveckla samarbetet med näringslivet och olika branschorganisationer. Framförallt skulle en operativ resurs svara mot behovet att få till en tydligare handlingsdimension i arbetet med YH-frågor. En operativ funktion måste ha en tydlig förankring i och interagera med en fungerande plattform för kompetensförsörjning och i det regionala utvecklingssammanhanget i respektive län. Under vår avslutningspunkt kring förslag och slutsatser tänker vi presentera en sådan sammanhållen modell. Yrkeshögskolemyndigheten som nav Det går idag inte att exakt säga hur den nya myndigheten kommer att arbeta, särskilt inte vad gäller samarbetsformerna med den regionala nivån. Klart är ändå att myndigheten kommer att ha en ambitiös ansats kring arbetet med att ta fram nationella arbetsmarknadsanalyser och för kvalitetssäkring av utbildningarna. En variant är då att låta myndighetens agenda och initiativ styra arbetet lokalt/regionalt och mer fungera som referensgrupp till det arbete som bedrivs centralt. Nackdelen med detta arbetssätt är att det riskerar att bli reaktivt och passivt samt att man inte lika lätt kan åstadkomma den kraftsamling i regionen som ett mer eget kvalificerat arbete med kompetensförsörjnings- och YH-frågor tillsammans skulle kunna ge. 15

19 Nätverkande Idag sker det regionala samarbetet kring YH som en delmängd i det samarbete som bedrivs mellan de regionala samverkansorganen i Östra Mellansverige. Arbetsformen är informell och nätverksbaserad. Enligt den här varianten skulle då arbetet fortsätta som förut, möjligen med en starkare koppling till Mälardalsrådet, som skulle kunna vara en plattform för att ge YHfrågorna legitimitet och politisk tyngd. Allmänt sett visar forskning att nätverksformen är bra för att initiera idéer och utbyta erfarenheter men sämre på att generera praktiska resultat. Ett nätverk har ofta svårt med styrningen av de insatser man vill göra och dess implementering i hemmaorganisationen. Dessutom kan nätverket uppfattas som diffust och otydligt av intressenter och samverkansparter. Samverkan med utgångspunkt i regeringens uppdrag med att bygga regionala plattformar för kompetensförsörjning En förutsättning för att kunna arbeta fram en samverkansstruktur kring YH-frågor mellan två eller flera län i Östra Mellansverige är troligen att det finns en bra plattform för kompetensförsörjningsarbetet på hemmaplan. En sådan plattform skulle samla regionens nyckelaktörer i kompetensförsörjningsarbetet och kunna initiera strategiska utvecklingssatsningar. En sådan plattform finns i Östergötland och är under uppbyggnad i Uppsala län. I de övriga länen har olika initiativ tagits, men där är vägen till ett samlande forum eller en kompetensförsörjningsplattform längre. En kompetensförsörjningsplattform kan sannolikt hantera flera av de strategiska frågor som rör kompetensförsörjning. De mer specifika och operativa YH-frågorna måste dock troligen tas om hand för sig. Detta gäller de områden där det behövs specifik kompetens, specifika relationer och specifika resurser processtöd till utbildningsanordnare, direkta branschkontakter och operativa samarbeten med företag och arbetsplatser Soloregioner Ett förslag skulle vara att respektive län fortsätter att arbeta var för sig med frågor som rör YH. Argumentet här skulle kunna vara att det är poänglöst att skapa en samverkansstruktur mellan län som har svaga egna strukturer och processer, otydliga eller splittrade uppdrag och saknar den grundläggande arenan för ett samlat och operativt arbete ihop med näringsliv och branscher. Ett annat sätt att se det är att ett samarbete kring YH skulle ge draghjälp och konkretion till byggandet av kompetensförsörjningsplattformar och att dessa båda utvecklingsområden kan integreras ett synsätt som också har ett visst stöd i förstudiens resultat och diskussioner. Slutsatser och förslag Slutsatser Den slutsats vi har dragit av förstudiens arbete är att det finns mycket att vinna på att arbeta med YH-frågor på ett mer strukturerat vis och i samverkan. Vi tycker också att förstudiens intervjuer, workshops, dialog med styrgrupp m.m visat att det finns en del mervärden i att denna samverkan sker över ett större geografisk område och mellan flera län. Frågan om vilka län som ska ingå i en sådan samverkan måste besvaras av regionernas företrädare och förstudiens styrgrupp. Vi kan föra ett mer översiktligt resonemang kring vilka premisser en sådan diskussion kan utgå ifrån. Vi menar då att man bör skilja mellan en strategisk och en operativ nivå och att det handlar om att hitta en balans mellan struktur och process. 16

20 På en strategisk nivå är frågor kring yrkeshögskoleutbildning en delmängd i ett större system för kompetensförsörjning. Yrkeshögskolans utbildningar utgör här ett av flera verktyg för att säkerställa att regionen har tillgång till rätt kompetenser och kunskapsförmåga att utvecklas. Grunden för ett bra kompetensförsörjningsarbete byggs i lokala miljöer bland aktiva människor, företag och spännande verksamheter. Men detta arbete kan ges stimulans, riktning och framdrift på regional och strategisk nivå. Att säkra upp att det på länsnivå finns goda strukturer och processer kring kompetensförsörjningsarbetet är en första uppgift. Den strategiska nivån måste bygga på två fungerande pelare. Den första pelaren är aktiva regionala organ med tydliga uppdrag inom kompetensförsörjningsområdet. Den andra pelaren är fungerade plattformar för kompetensförsörjningsfrågor, exempelvis liknande det kompetensforum som finns i Östergötland. Denna plattform skulle samla regionens nyckelaktörer i kompetensförsörjningsarbetet, skapa genomslag för regionens utvecklingsmål och kunna initiera strategiska utvecklingssatsningar. En regional kompetensförsörjningsplattform kan knappast konstrueras vid ett ritbord risken är då att man endast bygger en formell struktur och ett dött skal. Snarare bör plattformen växa fram i en process och som resultat av en utvecklingssatsning. På så sätt är det lättare att skapa nödvändigt engagemang och aktivt deltagande. Detta är inte minst viktigt för att säkerställa att näringsliv och branscher ges förutsättningar att spela en aktiv roll i arbetet och för att tillsammans med dem utveckla bra samarbetsformer. Vi tror att arbetet och processen med att utveckla starka kompetensförsörjningsplattformar skulle kunna göras i form av ett större utvecklingsprojekt mellan flera län, kanske t.o.m. som ett genomförandeprojekt inom Regionalfonden för hela Östra Mellansverige. Vilka delar ett sådant projekt mer exakt skulle byggas kring har vi varken mandat eller underlag att avgöra. Vi ser dock att den centrala frågan kommer att bli att utveckla former och processer för samarbetet med arbetsliv, företagande och branscher. Utvecklingsarbetet med regionala kompetensplattformar tror vi med fördel kan kombineras med att utveckla förutsättningarna för en operativ resurs för YH-frågor. Vi har förstått utifrån förstudien att yrkeshögskolans problem och möjligheter kräver sin egen resa och sina egna lösningar. Det handlar om att bygga upp specifika kunskaper, relationer och sammanhang just kring detta utbildningskoncept. Framförallt handlar det om att få något gjort. En plattfrom kring kompetensförsörjningsfrågor kan ge strategiskt stöd men garanterar inte att frågor tas om hand och effektueras. Handlingsdimensionen måste säkras och en hel del av de behov som synliggjorts i förstudien är av handpåläggningstyp. Som förstudien indikerar skulle en operativ resurs kunna samägas av flera län. Dock finns här vissa begränsningar av geografiskt slag som hänger ihop med funktionens operativa karaktär. För det första kan den geografiska begränsningen förstås ur ett studerandeperspektiv. Är utbildningarna distansbaserade är frågan mindre aktuell, men bygger utbildningarna på studenternas fysiska deltagande begränsas rekryteringsbasen till vad som är ett hanterbart pendlingsavstånd. Ett annat perspektiv handlar om vad som är en fungerande arbetsmarknadsregion och var likheterna finns vad gäller näringslivsstruktur och övrig arbetsmarknad. Eftersom YH förutsätter samarbete mellan företag och en viss närhet till liknande verksamheter talar detta också för en viss geografisk begränsning. Till detta kommer det praktiska perspektivet. En operativ funktion ska samla intressenter, göra besök, ha lokal kännedom och finnas till hands. En del av detta arbete kan säkert klaras av på distans och med 17

21 användning av modern teknik medan andra uppgifter är direkt beroende av fysiska möten och rimlig geografisk närhet. Vårt förslag En möjlig slutsats av detta resonemang, men också utifrån tidigare redogörelser kring de olika länens förutsättningar och mognadsgrad i det egna kompetensförsörjningsarbetet, är att en operativ funktion skulle få sitt bästa genomslag i en samverkan mellan Örebro län, Västmanlands län och Sörmlands län. Denna tanke hindrar naturligtvis inte att Uppsala län och Östergötlands län, som kommit längre i sitt arbete med kompetensförsörjningsfrågorna, skulle kunna delta i ett samlat utvecklingsprojekt i de delar av utvecklingsprocesserna kring YH och kompetensförsörjningsplattformen som tillför mervärden. Hur skulle då denna operativa funktion kunna se ut? Nedan ger vi en översiktsbild av vårt förslag till modell för att därefter i några korta punkter kommentera eller förtydliga denna. Regionalt samverkansorgan RKP Ägarskap Styrfunktion Regional kompetensförsörjnings plattform RKP Operativ Funktion Aktiebolag? RKP Eventuella YH råd RKP Processtöd till utbildningsanordnare Samordna nätverk för utbildningsanordnare Aktiv kontakt med näringslivet Tydliggöra och marknadsföra YH Bevaka omvärld synliggöra behov Kontaktyta mot YH myndigheten RKP Regionala sammanhang Ägarskap I vårt förslag skulle ägarskapet byggas upp kring en samverkan mellan tre län Som ägare bör bl. a finnas representanter för näringslivet och dess organisationer Ägarskapet ska vara aktivt sätta ramar, följa utvecklingen, ta hand om resultat Ägarskapet måste vara långsiktigt och inte i längden beroende av projektpengar Det ska finnas en stark koppling till de olika regionala utvecklingsstrategierna och processerna Organisationsformen kan vara aktiebolag 18

22 Styrfunktionen Styr den operativa funktionen med direktiv från ägarna Majoriteten kommer från arbetslivet Till styrfunktionen kan knytas en referensgrupp av utsedda utbildningsanordnare Den operativa funktionen Förfogar över ekonomiska resurser motsvarande ca 2 tjänster Samarbetar med de regionalt ansvariga för kompetensförsörjningsfrågor Arbetar huvudsakligen med följande uppgifter; o Processtöd till utbildningsanordnare o Samordnar nätverk av utbildningsanordnare o Arbetar aktivt med företags- och arbetslivskontakter o Samlar in underlag, gör analyser och synliggör behov o Marknadsför konceptet YH, eventuellt också utbudet av kurser i regionen o Samarbetar och driver frågor visavi YH-myndigheten Slutord Vi tror att utvecklandet av en plattform för kompetensförsörjning och en samverkansmodell för YH-frågor kan gå hand i hand och göras integrerat. Vissa delar i dessa funktioner kan relativt snabbt tas fram via beslutsfattande och lösningar av administrativ art. Andra kräver längre tid och måste växa fram i en utvecklingsprocess. Processen behöver innefatta kunskapsuppbyggnad, erfarenhetsutbyte, processtöd, relationsskapande, experiment och att pröva i praktiken. Till detta kommer behovet av kritisk analys i form av följeforskning. En sådan utvecklingsresa kan göras i projektform och i ett genomförandeprojekt inom Regionalfonden. Vissa inslag av socialfondskaraktär kan också vara lämpligt då utvecklingsarbetet kan behöva stärkas upp med kompetensutvecklingsinsatser för nyckelpersoner. 19

23 Idéstudie förvaltningsstaden Örebro Utvecklingsområde: Delområde: Processledare: Innovationer och entreprenörskap Förvaltningsstaden Örebro Marianne Karlsson/Catharina Centerfjäll Bilaga 1 Argumentationslista Förvaltningscentrum Örebro Syftet - vidareutveckla Örebro som förvaltningscentrum, dvs en ort för lokalisering av statliga och kommunala verksamheter. Det är en strategiskt viktig fråga för länets utveckling inom en nisch där vi har en stabil grund och goda förutsättningar genom Örebro universitets kompetens och forskning inom flera relevanta ämnen och vetenskapsområden. En förvaltningsstad attraherar inte bara offentliga verksamheter utan även privata och ideella verksamheter genom tillgång till bland annat god kompetensförsörjning, hög kompetens och service. Örebro har många offentliga verksamheter och ungefär personer i Örebro kommun är idag anställda i den offentliga sektorn. Den samlade kompetensen är en styrka. Demografi och befolkning. Örebroregionen finns i Sveriges demografiska mittpunkt, inom en radie av 30 mil bor drygt sex miljoner människor. Örebro är Sveriges 7:e största kommun med drygt invånare och 150 olika nationaliteter. Örebro kommuns befolkning ökar med personer per år. Arbetsmarknadsregionen Örebro jämfört med övriga residensstäder har Örebro den sjätte största arbetsmarknadsregionen. Inom en timmes restid når individer i arbetsför ålder Örebro. Geografiska läget. Det centrala läget i landet i form av vägar, järnvägar och flygplats gör Örebro och regionen till ett centrum med ett strategiskt läge mitt emellan Skandinaviens huvudstäder vilket gör Örebro till en mötesplats. Kommunikationer Örebro har goda tåg- och bussförbindelser och kan lätt nås från hela landet. Örebro är ett nav i vägnätet och har en flygplats. Rättsvårdande myndigheter. De rättsvårdande myndigheterna tillsammans med Universitet, Länsstyrelsen och Örebro kommun har ett etablerat samarbete kring bl a lokalfrågor, kompetensutveckling och rekrytering av personal etc. Samhällsråd T resp Samhällsråd SWT brottsförebyggande arbete (läns resp länsövergripande med Värmland, Dalarna). Tingsrätten är specialdomstol avseende ärenden om omvandling av fängelse på livstid. Kampsportsdelegationen är förlagd till Örebro. Kriminalvården Region Mitt med regionkontor i Örebro (Örebro, Sörmlands, Västmanlands, Uppsala, Värmlands län) har omfattande utbildningar såväl regionalt som nationellt. Ca 4500 genomgår årligen grundutbildning, fortbildning samt vidareoch fördjupningsutbildning med varierande omfattning upp till 12 veckor. 20