Partnerskapssatsning i Fyrbodal

Transkript

1 Sida 1 (11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och mål Syfte Mål Resultat Problemanalys Skola Familj Stödfunktioner Närmiljö Målgruppsdefinition Neo, 3 år Johan, 10 år Mohammed, 8 år Johanna, 30 år Lina, 12 år Walter, 4 år Pietro. 10 år Bilagor Persona Problemträd Rotorsaksdiagram... 1

2 Sida 2 (11) 1 Bakgrund och mål 1.1 Syfte Syftet med förstudien är att få fram ett resultat som kan användas till underlaget för att starta en eller flera gemensamma satsningar för Fyrbodal både på kort och lång sikt. 1.2 Mål Målet är att innan 6 april 2018 ha sammanställt underlaget för problem- och målgruppsanalysen. 2 Resultat 2.1 Problemanalys För att samla in kvalitativa data gjordes i workshop med Stefan Larsson, Enhetschef Källan särskild undervisningsgrupp, Karin Bernhard, Kurator Källan särskild undervisningsgrupp, Ellinor Ekensskär, Enhetschef Familjestöd IFO, Cristin Bergendahl, Nätverksledare Barn och utbildning, Ulrika Engelbrektsson, Samverkanskoordinator Barn och utveckling och Socialförvaltningen, Kristin Andreasson, Kurator Föräldraresursen, Martina Nicklasson, Kurator Föräldraresursen och Unni Norén, Drogförebyggande samordnare för grundskolan. Workshopens facilitator var projektledaren och tillsammans tog gjorde det en problemanalys och en målgruppsanalys. Problemanalysen gjordes med hjälp av metoden Problemträd som redovisas i bilaga 3.2 Problemträd. Gruppen valde sedan att göra en djupare analys av effekten för den ökande skolfrånvaron med ett rotorsaksdiagram som redovisas i bilaga 3.3 Rotorsaksdiagram. Resultatet från problemanalysen delas upp i 4 nyckelområden om vad vi identifierat där nyckelområden är Familj, Skola, Stödfunktioner och Närmiljö. Deltagarna i workshopgruppen kommer refereras till som gruppen i nedanstående text Skola Gruppen uttrycker att de ser att det finns brister i den psykosociala kompetensen i förskolan. I förskolan jobbar man inte lika mycket med de barn som påvisar risker av psykosocial natur. De risker som sen identifieras hos barnet missas ofta att kommuniceras vid överlämning från förskola till förskoleklass vilket gör att pedagogerna får göra en ny bedömning. De risker som vi upptäcker hos barnen åtgärdas generellt ganska sent. Att få insatser och åtgärder på plats kan dröja flera år och om man då har avvaktat åtgärden i hopp om att barnet mognar säkert till nästa år blir processen väldigt utdragen. Den ökande skolfrånvaron är ett stort problem. När det kommer till skolan som påverkansområde tror gruppen att det handlar om att skolan inte är individanpassad. Barn och elever har olika förutsättningar och behovet för individuellt stöd har ökad med åren. Med det växande behovet kommer behov av mer resurs och här har skolan inte riktigt hängt med. De anser även att skolan är för svår, kunskapskraven är för höga på eleverna.

3 Sida 3 (11) Skolorna bemöter även den problematiska frånvaron på olika sätt vilket bidrar till att eleverna inte får likvärdiga insatser för liknande problem. Även skolmiljön kan bidra till flera problem. Det är inte alla elever som klarar av att undervisas i stora klassrum och därför blir inte skolan anpassad för alla elever. Det skulle behövas mindre klasser för de elever som behöver och fler avskilda arbetsrum. Sen saknas det kunskap om hur man kan skapa en bättre skolmiljö med små medel. Det kan handla om att t.ex. byta ut belysning eller att göra skolmiljön mer inbjudande och kreativ med färgglada sektioner. Den ökande frånvaron kan även bero på att eleven inte känner sig saknad. Vi behöver uppmärksamma elevens frånvaro mycket tidigare och välkomna eleven till skolan. I nuläget börjar vi att uppmärksamma frånvaron alldeles försent Lärarna hinner inte möta alla elever och ta ansvar för att de ska komma till skolan. Den finns även brister i den analys som ska göras för elevens frånvaro och rotorsaken till problemet kanske aldrig identifieras. Gruppen tar även upp att det är så otydliga mål i det styrande dokument som finns. Det är mycket som är öppet för tolkning vilket gör att det är svårt att förstå vilka aktiviteter som behövs för att uppnå målet. Många lärare och elever behöver mer konkreta uppgifter för hur man uppnår det resultat som krävs. När man tydliggör målen så vet man även vilken resurs som krävs för att det ska kunna uppnås Familj Gruppen ser att det finns för lite stöd till föräldrar som har barn i riskgrupper. Det är svårt att veta var de ska vända sig med sina problem. Föräldrar med barn som har hög skolfrånvaro kanske inte riktigt har den kunskap som behövs för att kunna förstå konsekvenserna problemet för med sig. De saknar även kunskap i hur de ska motverka frånvaron. De ger upp när de känner sig maktlösa och överför gärna ansvaret till skolan. En orsak till problemet kan vara att föräldrarna har problem att sätta gränser och en tydlig struktur för barnen. Sen tycker gruppen att föräldrarna bidrar för dåligt till att ge barnen friskfaktorer på fritiden, barn behöver fritidsaktiviteter som främjar deras hälsa, gärna fysiska aktiviteter då de sitter stilla mycket både i skolan och hemmet. Det finns ett behov av att jobba med de utanförskapsfamiljer som finns i kommunen. Det handlar om de familjer som hamnar i utanförskap på grund av deras kulturella och/eller religiösa bakgrund. Det finns de familjer som identifierar sig med sina problem och drar på sig en problemidentitet. Hela familjen anser sig misslyckade och föräldrar kan och orkar inte vara det stöd som barnet behöver Stödfunktioner Gruppen ser att det finns en bristande kompetens i de kulturella skillnader som finns hos föräldrar och barn. De behöver även mer kunskap om psykisk ohälsa i första linjen. Det behöver stärkas upp mer i kunskap inom neuropsykiatriska diagnoser (NPF). Vi behöver även bli bättre på det proaktiva arbetet. Åtgärderna kommer för sent och problemen hinner växa sig stora och blir mer svårlösta. Gruppen tycker att vi måste jobba mer på föräldrarnas mentalitet att det är okej att söka hjälp tidigt.

4 Sida 4 (11) Det saknas en väg in för barn och föräldrar till hjälpen de kan få. Vi har flera stödfunktioner med det är inte lätt för föräldrar och barn att veta var de ska vända sig Närmiljö Gruppen tycker att dagens samhälle är anpassat för individualisering. Samhället är heller inte riktigt rustat för alla de snabba förändringar som sker. Det är svårt för organisationerna att hänga med i alla det nya möjligheter som finns och problem som förändringarna medför. 2.2 Målgruppsdefinition Gruppen identifierade tillsammans 10 stycken persona. Varje persona har ett definierat namn, ålder, familjeförhållanden och riskfaktorer. Alla persona hittas i bilaga 3.1 Persona. Från de identifierade persona fick gruppen sedan svara på följande frågor 1. Hur tycker du att vi ska gå tillväga för att hjälpa målgruppen? 2. Vilka bör samverka för att hjälpa målgruppen? 3. Hur tycker ni att vi ska samverka för att hjälpa målgruppen? Neo, 3 år De riskfaktorer som är identifierade för Neo är Blir kränkt av sin mamma Mamman uppfattar inte att hon kränker sin son Öka kompetensen inom det sociala hos förskolepersonalen Föräldragrupp och stöd Kuratorkontakt De som bör samverka för att hjälp målgruppen är Barnavårdscentralen, föräldrarådgivare, föräldrar, kurator och förskola. De ska samverka på följande sätt: Tydliga samverkansramar vem gör vad? Arbetsgrupp likande Västbus Jobba med barnperspektiv Johan, 10 år De riskfaktorer som är identifierade för Johan är Familjehemsplacerad sen 2-årsåldern Olika strukturer/förhållanden i de två olika hemmen Har en ADHD-diagnos En av föräldrarna är väldigt utmattad

5 Sida 5 (11) Har inga fritidsaktiviteter Erbjuda stöd till föräldrarna genom föräldraresursen Johan får en kontaktperson som kan hjälpa till med fritidsaktiviteter De som bör samverka för att hjälp målgruppen är föräldrarna som ska samverka med varandra, Föräldraresursen, skolan och socialtjänst. De ska samverka på följande sätt: Västbusmöten SIP Mohammed, 8 år De riskfaktorer som är identifierade för Mohammed är Är fysiskt utagerande Har svårt med känslouttryck Föräldrarna vill inte ta emot hjälp Föräldrarna förstår inte det svenska skolsystemet Skolan behöver göra en allsidig utredning på Mohammeds behov Vi kan ta hjälp av Brobyggare Föräldraresursen kan vara behjälplig De som bör samverka för att hjälp målgruppen är skola, Föräldraresurs, Brobyggare och föräldrar. De ska samverka på följande sätt: En neutral part som arbetar för att skapa förutsättningar för samverkan Johanna, 30 år De riskfaktorer som är identifierade för Johanna är Sjukskriven på grund av psykisk ohälsa Litet socialt nätverk Dålig ekonomi Ensam i föräldrarollen Hon behöver eget stöd för sin psykiska ohälsa Erbjuda stöd i föräldrarollen Erbjuda Musslan som finns för barnen Öka pappans roll De som bör samverka för att hjälp målgruppen är föräldrarna, Vårdcentral, Socialtjänst. De ska samverka på följande sätt:

6 Sida 6 (11) Ge information och vägledning Uppföljning Lina, 12 år De riskfaktorer som är identifierade för Lina är Högpresterande föräldrar med fokus på karriär och självförverkligande Lina förväntas ta stort ansvar kring aktiviteter och skola Lina är inbunden och visar tecken på dåligt mående Har en ökad skolfrånvaro Skolan gör en skolsocial utredning Informera och erbjuda föräldrar stöd Se om särskilt stöd behövs De som bör samverka för att hjälp målgruppen är skola, föräldrar och eventuellt Närhälsan. De ska samverka på följande sätt: Mötas i dialog Walter, 4 år De riskfaktorer som är identifierade för Walter är Bristande nätverk Lägger skulden utanför sig själv Har ett våldsamt beteende Använder ett sexuellt språk Gränslöst beteende Byter ofta förskola Arbeta in kunskap om det sociala perspektivet i förskolan t.ex. med socionom/socialpedagog Föräldrastöd De som bör samverka för att hjälp målgruppen är Barnavårdscentralen, Förskola, föräldrar och eventuellt föräldrastöd. De ska samverka på följande sätt: Använda en konsultationsgrupp eller arbetsgrupp liknande Västbus men med Barnavårdscentralen o Gruppen bör finnas till för tidiga åldrar (t.ex. 1 6 år).

7 Sida 7 (11) Pietro. 10 år De riskfaktorer som är identifierade för Pietro är Misstroendeförhållande mellan skolan och förälder och omvänt Ge stöd och kunskap till föräldrar Ge stöd och kunskap till lärare och rektorer Socialperson som ger utbildning i bemötande/psykologiskt perspektiv De som bör samverka för att hjälp målgruppen är föräldrar, skola (elevhälsan) och någon från det sociala perspektivet i skolan. De ska samverka på följande sätt: Tydliga samverkansramar (när, var, hur och vilka) 3 Bilagor 3.1 Persona Johanna Ålder: 30 år Ensamstående Har två barn 4 och 8 år gamla Pappa träffar barnen varannan helg Riskfaktorer Sjukskriven på grund av psykisk ohälsa Litet socialt nätverk Dålig ekonomi Ensam i föräldrarollen Lina Ålder: 12 år Bor med båda föräldrar Har en yngre bror Har stort socialt nätverk Högpresterande föräldrar med fokus på karriär och självförverkligande Lina förväntas ta stort ansvar kring aktiviteter och skola Lina är inbunden och visar tecken på dåligt mående Har en ökad skolfrånvaro

8 Teo Johan Mohammed Walter Ålder: 9 år Mamma och pappa är separerade Bor mest hos mamman Har involverade mor- och farföräldrar Riskfaktorer Misstänks ha en NPFdiagnos Har svårigheter med bemötande i skolan Har det tufft hemma Skola och föräldrar kommer inte överens Ålder: 10 år Familjehemsföräldrar ligger i skilsmässa Bor växelvis hos familjehemsföräldrarna Har inga syskon Har ingen kontakt med biologiska föräldrar Familjehemsplacerad sen 2-årsåldern Olika strukturer/förhållanden i de två olika hemmen Har en ADHD-diagnos En av föräldrarna är väldigt utmattad Har inga fritidsaktiviteter Åder: 8 år Bor med båda föräldrar Har tre äldre syskon Är född i Sverige Familjen kom till Sverige för 9 år sedan Är fysiskt utagerande Har svårt med känslouttryck Föräldrarna vill inte ta emot hjälp Föräldrarna förstår inte det svenska skolsystemet Ålder: 4 år n Skilda föräldrar Bristande nätverk Lägger skulden utanför sig själv Har ett våldsamt beteende Använder ett sexuellt språk Gränslöst beteende Byter ofta förskola

9 Pietro Viola Agnes Neo Ålder: 10 år Ensamstående mamma med utmattningsdepression Riskfaktorer Misstroendeförhållande mellan skolan och förälder och omvänt Ålder: 11 år Bor med båda föräldrar Har en autismdiagnos Har varit accepterad av skolkamrater men hon börjar nu se sig som annorlunda och utsatt Klarar skolans mål men det börjar bli svårt att hänga med Åder: 12 år Bor med bägge föräldrar Föräldrarna har påtalat att de har problem med Agnes men inte fått samtycke av skola Är tidigt utvecklad och beter sig promiskuöst Röker tobak sedan 11 års ålder men har nu eventuellt börjat med cannabis Hänger på farliga platser Har eventuellt en diagnos (NPF, trauma) Skolan har sett diffusa tecken tidigare Ålder: 3 år n Bor med mamma Pappan finns med i bilden men är sporadiskt delaktig Blir kränkt av sin mamma Mamman uppfattar inte att hon kränker sin son

10 3.2 Problemträd

11 Dokumenttyp 3.3 Rotorsaksdiagram