Partnerskapssatsning i Fyrbodal

Transkript

1 Publiceringsdatum Författare Sara-Maria Herrman Sida 1 (12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och mål Syfte Mål Resultat Problemanalys Skola Familj Stödfunktioner Närmiljö Målgruppsanalys Carl, 8 år Stefan, 9 år Monica, 41 år Per, 7 år Bilagor Målgruppsanalys Problemträd Rotorsakdiagram Ökad skolfrånvaro Problem att samverka... 1

2 Publiceringsdatum Författare Sara-Maria Herrman Sida 2 (12) 1 Bakgrund och mål 1.1 Syfte Syftet med förstudien är att få fram ett resultat som kan användas till underlaget för att starta en eller flera gemensamma satsningar för Fyrbodal både på kort och lång sikt. 1.2 Mål Målet är att innan 6 april 2018 ha sammanställt underlaget enligt punkterna nedan. 2 Resultat För att samla in kvalitativa data gjordes i workshop med följande deltagare Birgitta Lundskog (verksamhetschef UTB/Elevstöd och Modersmål), Camilla Voldberg (Utvecklingshandledare UTB/Förskola), Ann-Sofie Karlson (Skolutvecklare grundskola), Hans Ek (kurator/psykoterapeut BUP), Kristina Rosenson Badinand (Skolsköterska UTB), Lejla Bosno (socialpedagog UTB/Trollhättans samverkan) och Daniel Sellen (Behandlingssekreterare Socialförvaltningen). Workshopens facilitator var projektledaren Sara-Maria Herrman och tillsammans tog gjorde det en problemanalys och en målgruppsanalys (Deltagarna i workshopgruppen kommer refereras till som gruppen i nedanstående text) Problemanalysen gjordes med hjälp av metoden Problemträd som redovisas i bilaga 4.2 Problemträd. Gruppen valde sedan att göra en djupare analys av effekten för den ökande skolfrånvaron med ett rotorsaksdiagram som redovisas i bilaga 4.3 Rotorsaksdiagram. Målgruppsanalysen gjordes med hjälp av metoden Persona och gruppen fick sedan diskutera om hur man skulle kunna hjälpa en specifik persona och vilka som skulle kunna samverka för att göra detta. 2.1 Problemanalys Resultatet från problemanalysen delas upp i 4 nyckelområden om vad vi identifierat där. Nyckelområden är Familj, Skola, Stödfunktioner och Närmiljö. Deltagarna i workshopgruppen kommer refereras till som gruppen i nedanstående text. När gruppen refererar till skola så innefattar det för- och grundskola Skola Gruppen ser att ett problem är att skolorna inte hat en likvärdig kvalité och att pojkar och flickor inte ges en likvärdig utbildning. Det finns en skillnad i hur skolan anpassar undervisningen för att passa de olika funktionsvariationer som finns bland barnen/eleverna då personalen har varierande kompetens i hur de ska bemöta problematiken som följer. Det finns även organisatoriska problem i skolan då de är för få kompetenta pedagoger för att kunna möta alla barn/elevers behov. Effekten blir att pedagogen ofta missar att upptäcka eller hantera de risktecken som ett barn/elev kan uppvisa. Det i sin tur leder till att vi missar att ge barnet/eleven de insatser som behövs och som de har rätt till.

3 Publiceringsdatum Författare Sara-Maria Herrman Sida 3 (12) Av de insatser som ges tycker gruppen att många är ineffektiva då de inte följs upp som det borde. Det sätts in en insats för en individ men det finns ingen realistisk uppföljningsplan. Vi överför på så sätt mycket av ansvaret på de barn/elever som får en insats och när den inte fungerar så kan de själva känna att de är deras misslyckande. De ser även att prestationskraven på både barn/elev och pedagog har ökat. Kraven kan tyvärr vara otydliga och därmed stämmer inte förväntningarna med verkligheten. För eleverna kan det handla om betygssystemet och stressen över att få bra betyg. En effekt är att både barn/elever och pedagoger får en låg självkänsla. En del barn/elever påvisar ett självskadebeteende, får utmattningsdepression eller hamnar någon form av missbruk (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel). För pedagogernas del kan det leda till att de blir trötta och ointresserade när de tycker sig ha ett omöjligt uppdrag. Stressen över att vara otillräcklig märks av barnet/eleverna när pedagogen möter dem och det bidrar i sin tur att barnen/eleverna får svårt att koncentrera sig och frustrationen är ett faktum hos båda parter. Ett annat problemområde är att föräldrarna har för stort inflytande på skolan. Gruppen upplever ett växande problem där föräldrar lägger ut uppfostringsansvaret på skolan. Ansvaret ligger hos skolan att barnet/eleven misslyckas eller har ett felaktigt beteende Familj Gruppen tror att en orsak till problemet är den psykiska ohälsan. Individer som själva lever med psykisk ohälsa eller lever med en familj med psykisk ohälsa har ofta en problematisk skolfrånvaro. Andra orsaker till en problamarisk skolfrånvaro kan vara svåra hemförhållanden eller att föräldrarna själva haft skolsvårigheter och överför det till barnet. De ser även att det förekommer hemmasittare som inte vill gå till skolan för t.ex. social förbi, att de blir under- eller överstimulerade i skolmiljön eller att det förekommer mobbing Stödfunktioner Gruppen ser att av de stödfunktioner som finns för barnet/eleven så är ett av de största problemen samverkan mellan aktörerna. Det finns samverkanskrav för dem att rätta sig efter men de tycker att det ändå finns en bristande förståelse för vad samverkan innebär. Kommunikationen mellan organisationerna i samverkan är bristande vilket blir problematiskt när man ska ge ett helhetstöd till barnet/eleven. En effekt blir att när barnet lämnas över från en organisation till en annan så får den mottagande organisationen inte med all information och får en felaktig eller bristande helhetsbild över barnet/elevens behov Närmiljö Gruppen upplever att det är svårt att nå barn i utanförskapsområdena. De ser t.ex. att de finns en hel del barn i utanförskapsområden som inte går förskolan då den inte är obligatoriskt. De barnen kommer inte i kontakt med skolan förrän de är 6 år, vilket gör att barnen i förskoleklass får en väldigt ojämn start jämfört med de barn som börjar förskolan i tidig ålder.

4 Publiceringsdatum Författare Sara-Maria Herrman Sida 4 (12) 2.2 Målgruppsanalys Gruppen identifierade tillsammans 11 stycken persona. Varje persona har ett definierat namn, ålder, familjeförhållanden och riskfaktorer. Alla persona hittas i bilaga 4.1 Målgruppsanalys. Från de identifierade persona fick gruppen sedan svara på följande frågor 1. Hur tycker du att vi ska gå tillväga för att hjälpa målgruppen? 2. Vilka bör samverka för att hjälpa målgruppen? 3. Hur tycker ni att vi ska samverka för att hjälpa målgruppen? Carl, 8 år De riskfaktorer som är identifierade för Carl är Svår autism (ev. trauma) Utåtagerande Deltar inte i undervisningen Sjukskriven från skolan och undervisningen Har inga kompisrelationer Flera misslyckade insatser. Gruppen tycker att vi kan hjälpa målgruppen på följande vis Erbjuda föräldrastöd, både generellt och rikta Tillsätta en koordinator som samordnar familjens alla kontakter KU-insatser för lärare/personal på skolan (förhållningssätt, bemötande och verksamma anpassningar) En eventuell LSS-ansökan Kvalificerad kontaktperson Stärka elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande uppdrag (KU). De som bör samverka för att hjälp målgruppen är UTB (Utbildningsförvaltningen), BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin), ASF (Arbetsmarknad- och socialförvaltningen) och OF (Omsorgsförvaltningen). De ska samverka på följande sätt: Via koordinator och genom samverkansmöten t.ex. Västbus. Tydlig struktur på mötena med uttalat lösningsfokus som alltid leds av koordinatorn Stefan, 9 år De riskfaktorer som är identifierade för Stefan är Har ingen diagnos Har läs- och skrivsvårigheter Har svårt att koncentrera sig Har svårt med kamratrelationer Är i skolan men vandrar mest runt Har en resursperson Gruppen tycker att vi kan hjälpa målgruppen på följande vis Riktat föräldrastöd

5 Publiceringsdatum Författare Sara-Maria Herrman Sida 5 (12) Initiera en allsidig elevutredning och jobba för ett samtycke och utse ansvarig kontakt via elevhälsoteamet Anpassad studiegång KU-insatser/handledning för resursperson/lärare Tillsätta en koordinator som samordnar familjens alla kontakter De som bör samverka för att hjälp målgruppen är UTB (Utbildningsförvaltningen), BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin), ASF (Arbetsmarknad- och socialförvaltningen) och andra aktörer som kan bli aktuella är OF (Omsorgsförvaltningen), Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De ska samverka på följande sätt: Via koordinator och genom samverkansmöten t.ex. Västbus. Tydlig struktur på mötena med uttalat lösningsfokus som alltid leds av koordinatorn Monica, 41 år De riskfaktorer som är identifierade för Monica är Många missfall, svårt att bli gravid har fått IVF-behandling Förlossningsrädsla Tidigare depressioner Anknytningssvårigheter Gruppen tycker att vi kan hjälpa målgruppen på följande vis Stödgrupper på Barnmorksemottagningen och Barnavårdscentralen Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT) o T.ex. en lägenhet för att träna anknytning med stöd av profession Stöd till partner för att säkerställa anknytning Stödgrupper under graviditeten Föräldrastödsprogram efter förlossning (stöd i att vara förälder) De som bör samverka för att hjälp målgruppen är Barnmorskemottagningen, Barnavårdscentralen, Vuxenpsykiatrin och Vårdcentralen. De ska samverka på följande sätt: Tydligt uppdrag för samverkan Tydlig uppföljningsplan Per, 7 år De riskfaktorer som är identifierade för Per är Har svårt att samspela med jämnåriga Har separationsångest Uppvisar aggressivt beteende Föräldrarna har svårt att få honom till skolan Gruppen tycker att vi kan hjälpa målgruppen på följande vis Elevhälsan kartlägger pojkens situation (allsidig basutredning) Vid behov en medicinsk- och/eller psykologisk utredning Identifiera vad som behövs för att han ska komma till skolan (beteendeanalys kan genomföras) Goda relationer med vårdnadshavare

6 Publiceringsdatum Författare Sara-Maria Herrman Sida 6 (12) De som bör samverka för att hjälp målgruppen är lärare, föräldrar, Elevhälsan, BUP och Vårdcentralen. De ska samverka på följande sätt: Ett barnteam på Vårdcentralen En tydlig process för hur ärendet ska hanteras (t.ex. först Elevhälsan, sedan BUP och sedan Vårdcentralen. Tydliga samverkansramar

7 3 Bilagor 3.1 Målgruppsanalys Carl Lena Per Jasmin Ålder: 8 år Familjeförhållande Bor med sin mamma i ett mindre samhälle Har daglig kontakt med sin pappa Har vuxna halvsyskon Bägge föräldrar arbetar Riskfaktorer Svår autism (ev. trauma) Utåtagerande Deltar inte i undervisningen Sjukskriven från skolan och undervisningen Har inga kompisrelationer Flera misslyckade insatser Ålder: 12 år Familjeförhållande Bor med båda föräldrar i ett villaområden Båda föräldrar arbetar Storasyster som är 15 år och hemmasittare Risktecken Kommer inte iväg till skolan Tillbakadragen och blyg Är ganska ensam med få kamrater Har stora kunskapsluckor Åder: 7 år Familjeförhållande Bor med båda föräldrar i villa i ett välbärgat område Högutbildade föräldrar Förädlarna har välbetalda jobb Har ett syskon som är välfungerande Risktecken Har svårt att samspela med jämnåriga Har separationsångest Uppvisar aggressivt beteende Föräldrarna har svårt att få honom till skolan Ålder: 26 år Familjeförhållanden Gift och sambo Förstagångsförälder Bott i Sverige i 2 år och har uppehållstillstånd Bor i hyreslägenhet i segregationsområde Risktecken Litet nätverk Traumatisk bakgrund Svårt med svenska språket EP-anfall

8 Berra Märta Monica Svea Ålder: 12 år Familjeförhållande Skilda föräldrar Bor hos pappa och träffar mamma varannan helg Två syskon Båda föräldrar jobbar Riskfaktorer Mamman är alkoholiserad Psykisk ohälsa i familjen Litet socialt nätverk Mobbad i skolan Avskärmande beteende Skolfrånvaro Bristande personlig hygien Familjen har varit aktuell hos socialen i flera år Ålder: 9 år Familjeförhållande Ensamstående mamma Pappan ej delaktig Bor i hus på mindre förort Mamman jobbar på oregelbundna tider Pappan bor på annan ort Risktecken Avskärmande beteende Inga kompisrelationer Låg självkänsla Språkstörning Mamma har haft problematisk skolgång Sporadisk skolfrånvaro Åder: 41 år Familjeförhållande Sambo med pappan Förstagångsförälder Risktecken Många missfall, svårt att bli gravid har fått IVFbehandling Förlossningsrädsla Tidigare depressioner Anknytningssvårigheter Ålder: 5 år Familjeförhållanden Bor med båda föräldrar Har två yngre bröder Pappan är alkoholist Mamman är gravs överviktig Bor i ett ganska öde hus på landet Föräldrarna arbetar men har ekonomiska svårigheter Risktecken Är överaktiv när det gäller aktiviteter I förskolan är hon inbunden Håller på hemligheter Leker på förskolan men inte hemma med förskole kamrater Förädlarna använder grovt språk Föräldrarna ratar litteratur

9 Stefan Ålder: 9 år Familjeförhållande Bor hos sin ensamstående mamma Träffar sin pappa regelbundet Föräldrarna har låg utbildningsbakgrund Pappan är arbetssökande Mamman är långt ifrån arbetsmarknaden och svagbegåvad Bor i lägenhet med försörjningsstöd Inga syskon Riskfaktorer Har ingen diagnos Har läs- och skrivsvårigheter Har svårt att koncentrera sig Har svårt med kamratrelationer Är i skolan men vandrar mest runt Har en resursperson Muhammed Ålder: 10 år Familjeförhållande Familjen är nyanländ (sen 3 år tillbaka) Bor i lägenhet i utanförskapsområde Föräldrar går på SFI Har 5 st syskon Föräldrarna är medvetna om Muhammeds svårigheter och vill samarbeta i utredningen Risktecken Har språksvårigheter och är placerad i en specialundervisningsgrupp (SUgrupp) Har anpassad studiegång i SUgrupp Har svårt med relationer till både vuxna och barn Svårt att koncentrera sig Allsidig elevutredning pågår, frågeställning om mottagning i särskola Läser modersmål men visar även på stora svårigheter Emma Åder: 2 år Familjeförhållande Föräldrarna genomgår en separation Bor växelvis hos föräldrarna varannan vecka Båda föräldrar förvärvsarbetar Mamman är väldigt aktiv på sociala medier Föräldrarna har ett brett socialt närverk men anhöriga bor långt bort Risktecken Är gränslös och överaktiv Får utbrott när något/någon går emot henne och det blir ofta konflikt med andra barn Har svårt att följa strukturerna på förskolan, hon vill bestämma själv vad som ska göras, hur och när. Förskolan och föräldrarna har en ansträngd relation, de ser inte på Emmas behov på samma sätt

10 3.2 Problemträd

11 3.3 Rotorsakdiagram Ökad skolfrånvaro

12 3.3.2 Problem att samverka