Kvalitetsberättelse för Socialförvaltningen
|
|
- Daniel Ekström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Härnösands kommun Ingrid Fagerström Datum Kvalitetsberättelse för Socialförvaltningen 2017 Dokumentnamn Kvalitetsberättelse för Socialförvaltningen 2017 Ingrid Fagerström Verksamhetsstrateg Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Agneta Nordström Förvaltningschef 1.0 Version Dokumenttyp Rapport Datum Senast reviderad Diarienummer Giltig t o m Dokumentinformation Antagen av Socialnämnden Dokumentet gäller för Socialförvaltningens verksamheter utom Hälso- och sjukvården Annan information
2 I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete finns följande allmänna råd till 7 kap 1 Vårdgivare som omfattas av 1 kap. 1 1 och 2 eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS bör med dokumentationen som utgångspunkt varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse av vilken det bör framgå hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet vilka resultat som har uppnåtts Berättelsen bör ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses Berättelsen bör hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Denna skrift har tagits fram som ett led i att kvalitetssäkra verksamheten.
3 Innehåll 1 Socialnämndens verksamhetsmål Socialförvaltningens huvuduppgift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Organisatoriskt ansvar Systematiskt förbättringsarbete Processer Avvikelser Lex Sarah Synpunktshantering Dokumentationsskyldighet Kvalitetsuppföljningar Öppna jämförelser Utbildning/förbättringsåtgärder som genomförts Utvecklingsområden under
4 1 Socialnämndens verksamhetsmål Andelen brukare som är nöjda med sin hemtjänst ska öka Resultatet från Socialstyrelsens "Så tycker de äldre om äldreomsorgen" visar att nöjdheten hos brukarna inom offentlig regi har minskat med en procent till 90 procent sedan förgående mätning.. Nöjdheten hos brukarna inom enskild regi har ökat med sex procent till 88 procent sedan Ett intensivt arbete har pågått under året med utbildning till personal i upprättandet av genomförandeplaner och vikten av delaktighet i utförandet.. Andelen brukare som är nöjda med sitt särskilda boende ska öka Resultatet i Socialstyrelsens "Så tycker de äldre om äldreomsorgen" visar att inom särskilda boenden i offentlig regi är 89 procent nöjda och därmed nås målet. Inom särskilda boenden i enskild regi nås inte målet men en ökning har skett med fem procent till 79 procent sedan förgående mätning.. Under året genomförs två brukarundersökningar dels den nationella på våren och den egna på hösten. Utifrån resultaten prioriteras förbättringsområden och varje enhet tar fram ett till tre områden som de ska arbetas med under Den genomsnittliga handläggningstiden för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök ska minska (antal Målet på 19 dagar nås inte utan den genomsnittliga handläggningstiden är 39 dagar. För att mäta den genomsnittliga handläggningstiden för ekonomiskt bistånd har en processkartläggning genomförts. Den visade att det finns stora svårigheter att mäta handläggningstiden då verksamhetssystemet och processer/rutiner inte är koordinerade. Sjukfrånvaron ska minska Inom socialförvaltningen pågår ständigt aktiviteter som ska syfta till att minska sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron varierar mellan de olika verksamhetsområdena Den genomsnittliga sjukfrånvaron i socialförvaltningen mellan januari och november är 7 procent och därmed har målet på 7 procent uppnåtts. Nedan ses statistik från Äpplet där november och december ännu inte redovisats Sjukskrivning i procent Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Socialförvaltningen 9,26 8,83 7,86 7,83 6,70 5,67 4,93 4,82 6,95 6,90 7,58
5 2 Socialförvaltningens huvuduppgift Att inom ramen för gällande lagstiftning erbjuda enskilda och familjer stöd i sin livsföring. I möjligaste mån ska arbetet ske på frivillig grund men där beslut fattas mot den enskildes vilja ska besluten vara rättsäkra och tydliga. Att verka för en god vård och omsorg för äldre och funktionshindrade samt bedriva verksamhet som ger stöd för den enskilde att leva ett självständigt och aktivt liv i gemenskap med andra och känna sig trygg i hur service och omvårdnadsbehovet tillgodoses. Inom flera av socialtjänstens områden finns stora utmaningar. Kvalitetsförbättringar är ett ständigt arbete inom verksamheterna. Minskad sjukfrånvaro skapar bättre förutsättningar för bl a kontinuitet. Utbudet av tekniska lösningar ämnade för vård- och omsorgsverksamheter ökar lavinartat och ställer krav på en organisation som kan hantera och stödja praktiskt införande. Informations- och kommunikationstekniken är lättillgänglig vilket ökar brukares och anhörigas engagemang. Krav på tillgänglighet kommer att ställas på socialtjänsten. En ökad digitalisering i form av trygghetskamera och ett antal e-tjänster utvecklar verksamheterna. Att bli en attraktiv arbetsgivare är en utmaning som kan uppnås med heltid som norm, nya titlar, kompetensutvecklingsmöjligheter mm. Trygg hemgång inom hemtjänsten och aktivitetsledare inom särskilt boende ökar kvalitén. 3 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS är komplexa verksamheter under ständig utveckling. För att fortlöpande och systematiskt utveckla och säkra kvaliteten i verksamheterna behövs ett ledningssystem. I 3 kap. 3 Socialtjänstlagen, 6 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade och i 31 Hälso- och sjukvårdslagen finns likalydande bestämmelser som anger att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete föreskrivs att den som bedriver socialtjänst, verksamhet enligt LSS samt hälso- och sjukvård ska upprätta ett ledningssystem. Ledningssystemet ska fastställa principer för ledning av samtliga verksamheter. Det är alltid vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS som har ansvaret för att det finns ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Däremot är det möjligt att internt uppdra åt någon eller några i verksamhetens organisation att utföra olika uppgifter som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten.
6 4 Organisatoriskt ansvar Socialnämnd Socialnämnden är den nämnd som fullmäktige bestämt ska svara för det politiska ledningsansvaret av kommunens socialtjänst, verksamhet enligt LSS samt hälso- och sjukvård exklusive skolhälsovården. Socialnämnden ansvarar för att det finns ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Förvaltningschef Förvaltningschef ansvarar för att leda och fördela det systematiska kvalitetsutvecklingsarbetet i enlighet med, lagar, förordningar och föreskrifter samt nämndens direktiv. Verksamhetschef Verksamhetschef ansvarar för att leda och fördela det systematiska kvalitetsutvecklingsarbetet inom sitt verksamhetsområde i enlighet med riktlinje för systematiskt kvalitetsarbete. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att individen får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet. Att det finns rutiner för att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd kräver det. Att rutiner finns för att kraven avseende läkemedelshantering, dokumentation, delegering uppfylls. Därutöver ansvarar medicinskt ansvarig sjuksköterska för att det finns utarbetade rutiner enligt Lex Maria och för att anmälningsskyldigheten fullföljs till nämnden, om patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Verksamhetschef HSL Verksamhetschef HSL (1 997:8) ansvarar för att hälso- och sjukvårdsverksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Att mål formuleras samt att uppföljning och analys av verksamheten sker för att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården. Verksamhetschefen ansvarar också för att det finns rutiner för användandet av medicintekniska produkter. Enhetschef Enhetschefen ansvarar för hela verksamheten på sin enhet. Till sin hjälp har enhetschefen ofta ett antal specialistfunktioner. Enhetschefen bär ansvar för att medarbetare arbetar i enlighet med fastställda processer och rutiner samt för att driva verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Utöver ovanstående ansvarar enhetschefen också för att ny personal får den introduktion som krävs för att utföra ett arbete av god kvalitet. Verksamhetsutvecklare Bistår verksamhetschefen med att bland annat ansvara för att systematisera och utarbeta metoder och modeller för förvaltningens uppföljningar, inrapportering av statistik samt analys av tillgänglig statistik (t ex i KOLADA och Öppna jämförelser) samt nyckeltal. Vara delaktig i arbetet
7 med socialförvaltningens planerings- och uppföljningsarbete och bidra till utvecklingsarbete inom respektive verksamhetsområde. Utbildnings- och kvalitetssamordnare Har en samordnande roll i kvalitetsarbetet. Ansvarar för utveckling av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt att kartlägga processer. Inrapportering av statistik samt utredningarbete. Därutöver ansvar för att det finns utarbetade rutiner enligt Lex Sarah och för att rapporteringsskyldigheten fullföljs Ansvarar för det centrala utbildningskontot och anordnar de utbildningar och kompetenshöjande insatser som efterfrågas i verksamheterna. Befattning omvandlades i oktober till Verksamhetsstrateg. Denne har ansvar för att strukturerat identifiera och prioritera olika utvecklingsområden inom förvaltningens breda verksamhet samt att aktivt bidra till måluppfyllelse för beslutade fokusområden. Arbetar med mål- och resultatstyrning inom förvaltningen samt utvecklar och kvalitetssäkrar förvaltningens kvalitetsarbete. Har dialog och samverkan med externa parter Medarbetare Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten är skyldig att medverka i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete Medarbetaren är skyldig att följa de riktlinjer och rutiner som fastställs av ledning. 5 Systematiskt förbättringsarbete Ett ledningssystem ska vara ett levande dokument. Dels i avseendet att förse medarbetare med verktyg i arbetet med att utveckla och förbättra verksamheten, dels i avseendet att fortlöpande utveckla ledningssystemet. Ett systematiskt arbetssätt innebär att ledningssystemet aldrig blir riktigt färdigt. Det ständiga förbättringsarbetet består av följande områden. Ledningssystemet ska ge stöd i arbetet med att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Riskanalys Egenkontroll Utredning av inkomna avvikelser, rapporter, synpunkter och klagomål Förbättrande åtgärder Förbättring av processer och rutiner
8 6 Processer En process är en serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat. För att ta fram och beskriva processer: Fastställ vilka processer som är nödvändiga för att uppfylla verksamhetens krav och mål enligt lagar och föreskrifter. Identifiera vilka aktiviteter som ingår i processerna och besluta deras inbördes ordning. Tydliggör vem som äger och ansvarar för processerna. Ledningsprocesser syftar till att leda, styra och utveckla verksamheten. De förser verksamheten med mål, strategier, visioner och övergripande beslut. Huvudprocesser/Kärnprocesser åstadkommer varor eller tjänster som ger ett direkt mervärde åt kunderna. Huvudprocesserna ska förverkliga organisationens verksamhetsidé. Kraven på huvudprocesserna definieras från kundernas krav på varor och tjänster. Stödprocesser ger ett indirekt mervärde åt kunderna, genom att stödja övriga processer. Kraven på de stödjande processerna definieras till största delen från huvudprocesserna. Socialförvaltningen har under året bedrivit ett intensivt arbete med processkartläggning vilket framgår nedan
9 Riskanalys Rislanalyser innebär ett framåtblickande och förebyggande arbetssätt. Riskanalyser ska genomföras fortlöpande och inom verksamhetens alla delar. Riskanalyser syftar till att upptäcka brister i verksamheten kvalitet innan en ska inträffat. Aktuella processer och rutiner för riskanalys beskrivs kortfattat. Kopplat till varje process ska en beskrivning av hur uppföljning sker göras samt vem eller vilka som är ansvarig för att processen efterlevs och följs upp. Egenkontroll Till skillnad mot riskanalys innebär egenkontroll att granskning ska göras av den verksamhet som har bedrivits eller bedrivs. Egenkontroll kan beskrivas som en intern granskning av att den egna verksamheten uppnår ställda krav och mål. Egenkontroll innebär att chefen själv ska kontrollera att verksamheten följer de lagar, föreskrifter och riktlinjer som styr verksamheten. Egenkontrollen är en systematisk uppföljning av den egna verksamheten och kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Den ska ske med den frekvens och i den omfattning som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. Aktuella processer och rutiner för egenkontroll beskrivs kortfattat. Kopplat till varje process ska en beskrivning av hur uppföljning sker göras samt vem eller vilka som är ansvarig för att processen följs och att den följs upp. Särskilt boende På brukarnivå genomförs egenkontroll i form av andelen procent av aktuella genomförandeplaner samt andelen ej aktuella genomförandeplaner. Egenkontroller sker på andelen avvikelser som ej avslutats inom 45 dagar, Hemtjänst De egenkontroller som genomförts i verksamheten är personalkontinuitet. antal aktuella genomförandeplaner, antalet ej aktuella genomförandeplaner samt antalet heltidsanställda. Egenkontroller sker även på andelen avvikelser som ej avslutats inom 45 dagar. Omsorg om funktionshindrade De egenkontroller som genomförts gäller antal arbetsskadeanmälningar, antal tillbud, antal synpunkter samt antalet genomförandeplaner som följts upp de senaste sex månaderna. Kontroll sker även på att måttet att avvikelser behandlas inom 45 dagar. För 2017 har dessutom enhetschefer gjort egna egenkontroller i form av att kvalitetsgranska ett antal genomförandeplaner och verkställighetsjournaler.
10 Se bilaga 1 Andelen aktuella genomförandeplaner särskilt boende, hemtjänst och Omsorg om funktionshindrade Se bilaga 2 Kontinuitet i hemtjänst Individ- och familjeomsorg Ekonomi/Vuxen Granskning av ärenden har gjorts under 2017.Stickprov har gjorts för att kontrollera att rätt person är skriven på uppgiven adress och även kontroller av bilinnehav har gjorts under året. Utbetalningar av ekonomiskt bistånd följs upp löpande och analyseras av enhetschef för att säkerställa handläggningen. Tillsammans med ekonomerna görs ett antal internkontroller med stickprov för att se om rätt beslut fattats utifrån utredning och normberäkning samt att utbetalning sker till rätt person. Kontinuerlig redovisning sker till socialnämnd varje tertial av utbetalat ekonomiskt bistånd. Barn och familj Barn-och familjeenheten fokus är att följa upp familjehemsplacerade barn. Familjehemsplacerade barn har relativt ofta kontakt med socialsekreteraren, men dessa har i något för stor uträckning besått av social samvaro för att lära känna och vinna förtroende. Genom egenkontroller följer Barn- och familjeenheten upp att de familjehemsplacerade barnen även får de fyra s.k. strukturerade samtalen med en socialsekreterare per år, enligt lag. Resursenheten Från och med oktober 2017 har egenkontroller genomförts med att följa upp och säkerställa att det finns aktuella genomförandeplaner för alla ensamkommande barn. Se bilaga 3 Rapport Egenkontroll höst 2017 Internkontroll Syftet med internkontroll är att säkerställa att kommunens verksamheter bedrivs effektivt och styr mot de mål som kommunfullmäktige beslutat samt att regler och lagar följs. För varje verksamhetsår väljs ett antal förvaltningsövergripande respektive förvaltningsspecifika interna kontroller. En god internkontroll är en förutsättning för att bedriva en effektiv och säker verksamhet, och hantera de risker som kan förhindra detta. Internkontrollen av sjukfrånvaron blev inte aktuell eftersom det var samma process som för målet "Sjukfrånvaron ska minska" och detta följs upp både via målstyrning och egenkontroller och som förbättrande åtgärder av verksamheten. Detta har redovisats i tre rapporter och målet på 7 % har uppnåtts under "Sjukfrånvaron ska minska" var endast aktuellt för
11 hemtjänst och särskilt boende där sjukfrånvaron var hög och inte för de övriga verksamheterna. 7 Avvikelser Alla vårdgivare och de som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS är skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete. Avvikelsehantering är en central process i verksamhetens systematiska förbättringsarbete. Avvikelsehanteringen blickar bakåt och frågan Vad har hänt ska besvaras. Avvikelsehantering är en möjlighet för verksamheten till förbättring genom att lära av gjorda misstag. En öppen inställning till avvikelserapportering är avgörande för en effektiv avvikelsehantering. I utredning och analys av avvikelser är det viktigare att fråga varför än vem. Inkomna avvikelserapporter ska tillsammans med klagomål och synpunkter sammanställas och analyseras för att upptäcka mönster och trender som inte framkommit i utredningen av enskilda händelser. Denna sammanställning och analys ska genomföras både på enhets- och på verksamhetsnivå. Som stöd i arbetet med avvikelser kan Modell för risk- och händelseanalys utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting användas. Avvikelser som ständigt återkommer i verksamheten kan vara en signal om att det finns behov av en djupare analys kring dessa händelser för att förebygga upprepning och utreda bakomliggande orsaker. Exempel på bakomliggande orsaker är processer och rutiner, kommunikation och information, teknik och utrustning samt utbildning och kompetens. Under 2017 har ett förbättringsarbete fortsatt gällande kontrollmåttet antal avslutade avvikelse. Den tid som man har på sig att slutföra en avvikelse har minskats från tre månader till 45 dagar för att få ett bättre flöde. Egenkontroll sker av detta mått för att säkerställa att antalet dagar från händelse till avslut uppfyller kravet. Hemtjänst Det har rapporterats 833 avvikelser varav de två vanligaste områdena är fall och läkemedelshantering. Särskilt boende och korttidsenheten Det har rapporterats 1150 avvikelser under året varav de vanligaste områdena är fallskador och läkemedelshantering. Omsorg om funktionshindrade Det har rapporterats 170 avvikelser varav de tre vanligaste områdena är övrigt, läkemedelshantering och fallskador. Se bilaga 4 Sammanställning av mått höst 2017
12 8 Lex Sarah Antalet rapporter har under 2017 uppgått till fem stycken. Händelserna i rapporterna har varit fel användning av hjälpmedel, brister i bemötande, skrämsel, sekretessbrott samt brister i omvårdnaden. Av dessa rapporter har tre lett till en anmälan om allvarliga missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) I dessa anmälningar har beslutet varit att IVO avslutat ärendet och inte vidtagit några ytterligare åtgärder. Skälen till det är att de anser att nämnden har identifierat orsaken till det inträffade samt vidtagit eller planerat att vidta åtgärder för att förhindra att något liknande inträffar igen. 9 Synpunktshantering Härnösands kommun har synpunktshantering som ett led i medborgardialog och kvalitetsarbete. Den ska ge möjlighet för alla medborgare att uttrycka synpunkter, ge förslag till förbättringar och framföra klagomål eller beröm på kommunens olika verksamheter. Genom denna hantering är målet att bli bättre på att ta emot enskildas synpunkter och därigenom utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Mottagna klagomål och synpunkter ska utredas i syfte att analysera om avvikelser förekommit i verksamheten. Under 2017 inkom det 34 synpunkter till Socialförvaltningen fördelat på Hemtjänst (1), Särskilt boende (4), Omsorg om funktionshindrade (1), Individ- och familjeomsorg (5), Hälso- och sjukvård (1), Biståndsenheten (2), Privata entreprenörer/administration (16) samt Övergripande/övriga (4) 10 Dokumentationsskyldighet Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Dokumentationskravet omfattar alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet, såväl ledningssystemets grundläggande uppbyggnad som det systematiska förbättringsarbetet. Aktuella processer och rutiner för dokumentation av det systematiska förbättringsarbetet beskrivs kortfattat. Kopplat till varje process ska en beskrivning av hur uppföljning sker göras, samt vem eller vilka som är ansvarig för att processen följs samt uppföljning. 11 Kvalitetsuppföljningar Oanmälda besök vid teamträffar inom särskilt boende MAS och utbildnings- och kvalitetssamordnare genomförde dessa besök. Syftet med dessa besök är att utvärdera hur samarbetet mellan olika yrkesgrupper fungerar vid planering av brukarnas vård och omsorg inom särskilt boende. Materialet ska fungera som ett underlag vid kommande utvärderingar av teamarbetet. Allt fler äldre personer med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar kan leva längre med god livskvalitet. En förutsättning är dock att de äldre och deras anhöriga får ett ändamålsenligt stöd från samhället. De äldre
13 sjukas förutsättningar är ofta komplexa, omfattande, bräckliga med snabba behovsförändringar och kräver en bred kunskapsbas hos personalstyrkan för att bidra till god livskvalitet. Den kommunala vården och omsorgen har genom arbetsterapeuter, sjukgymnaster, sjuksköterskor, omvårdnadspersonal, biståndshandläggare tillgång till den specifika kompetens som behövs. De enskilda yrkesgrupperna kan inte ensamma tillgodose de äldre sjukas behov och för att leverera god kvalitet måste den som bedriver verksamheten se till att de olika yrkesgrupperna kan samarbeta i effektivt team. Datum för teamträffar inhämtades från samtliga enhetschefer på särskilt boende, både kommunalt drivna och de som drivs av Frösunda. Oanmälda besök planerades in utifrån dessa datum och totalt genomfördes nio besök på sju boenden under april-juni Vid två av dessa datum var teamträffen inställd och båda gångerna var detta relaterat till att sjuksköterska inte hade möjlighet att närvara. En kort sammanfattning av intrycken gjordes efter respektive besök. Därefter har en samlad analys och bedömning gjorts av hur teamarbetet inom särskilt boende fungerar och vilka förbättringsområden vi kan se för det fortsatta arbetet. Resultatet visar att det förekom en mängd olika benämningar på teamträffar alltifrån omvårdnadsplanering (OVP) till individuell planering till Aronmöte och Senior alertmöte. På en enhet deltog samtliga professioner och på korttidsenheten genomfördes två olika typer av möten med brukaren i fokus. Aronmöte var femte vecka och ett planeringsmöte en gång per vecka. Aronmötet utgick i huvudsak från genomförandeplanen och mötet som hölls varje vecka var mer av hälso- och sjukvårdskaraktär. Vid komplexa ärenden upprättades en hälsoplan som är en form av arbetsmaterial utanför vårdplan och genomförandeplan. Endast vid tre av enheterna användes genomförandeplan som utgångspunkt i tematräffar och de ändringar som blev aktuella noterades då direkt i genomförandeplanen. Vid övriga enheter fanns ingen dokumentation (genomförandeplan och/eller vårdplan) tillgänglig. Inom Frösundas enheter hade ordningen för teamträffar nyligen ändrats och deltagarna var osäkra på hur de skulle gå till väga. Vid våra besök användes inte Min Metodens innehåll. Vi upplevde att det generellt saknades en tydlig struktur och att det heller inte fanns någon agenda för vilka punkter som skulle avhandlas. Övervägande del av mötena ägnades åt medicinska frågor och det var ytterst lite av de sociala frågeställningarna samt om brukarens egna önskemål. När det inte fanns dokumentation tillgänglig saknades systematik t.ex. uppföljning av beslutade insatser. I vissa fall diskuterades enhetens avvikelser på tid avsatt för brukarnas planering. Uppföljning av särskilt boende 2017 (Q uppföljningar) Socialförvaltningen har på nämndens uppdrag följt upp samtliga särskilda boenden i kommunen, både de som drivs i egen regi och på entreprenad. Uppföljningen följer den plan som upprättats för de boenden som drivs av
14 privat leverantör efter upphandling. Uppföljningen genomfördes av tjänstemän som inte har koppling till driften av verksamheterna. Utifrån resultatet kan bedömning ske enligt vissa kriterier om i vilken grad Frösunda Omsorg uppfyller de krav som kommunen ställt på utförande av tjänsten i samband med upphandlingen. I avtalet mellan kommunen och leverantören står uttryckligt att de ska uppfylla samtliga av kommunen ställda krav. Då dessa krav uttryckligen inte ställts på kommunens verksamheter är det omöjligt att bedöma resultat på dem på samma sätt. Läsaren av rapporterna får därmed bilda sin egen uppfattning om resultaten för de boenden som kommunen bedriver. Q 2- kvartal 2 granskades personaltäthet, fördelning hel- och deltid, identifikation, tid för överrapportering, rutin för överrapportering och språkförståelse Q 3- kvartal 3 granskades avvikelser, social dokumentation, genomförandeplaner och förvaring av dokumentation Dessa rapporter har i sin helhet redovisats i Socialnämnden Kvalitetsråd Kvalitetsråd sker en gång i månaden där utbildnings- och kvalitetssamordnaren och verksamhetsutvecklarna diskuterar och följer upp gemensamma och övergripande kvalitetsfrågor. Vid vissa kvalitetsråd deltar även Medicinskt ansvarig sjuksköterska. Kvalitetsgrupp Under året tillsattes en grupp bestående av verksamhetsutvecklare, utvecklare IT, utvecklare Asyl och flykting, utbildnings- och kvalitetssamordnare, MAS och systemförvaltare. Syftet med den tvärfunktionella kvalitetsgruppen är att skapa en enhetlig struktur gällande kvalitetsarbeten, prioritera uppdrag och resurser samt skapa en tydlighet i beslutsvägar till socialförvaltningens ledningsgrupp. Möten sker en gång i månaden i denna grupp men även i olika formationer beroende på uppdraget. Exempel på utvecklingsområden är loggningsrutin, översyn av alla myndighetsprocesser, rutin för att alltid ta uppgifter från misstanke registret vid nyanställning och introduktionsmodell. Särskilt boende Månadsrapport redovisas varje månad på arbetsplatsträffar ute på enheterna. Nationell brukarenkät genomförs av socialstyrelsen på våren Brukarenkät i egen regi genomförs årligen i november/december i form av att brukarna blir intervjuade av aktivitetsledarna.
15 Sammanställning av 2017 års brukarundersökningar inom offentlig regi Frågor från Öppna jämförelser Öppna jämförelser 2016 Öppna jämförelser 2017 Egen enkät 2016 Egen enkät 2017 Trivs med sitt rum/sin lägenhet Trivs med gemensamma utrymmen Trivs med utemiljön Tycker att maten är bra Upplever måltiderna trevliga Känner sig trygg på sitt boende Personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål Känner förtroende för personalen Är nöjd med de aktiviteter som erbjuds Är sammantaget nöjd med sitt boende Fungerande samarbete med anhöriga och boendet Analys Brukarna känner trygghet i sitt boende och trivs i det stora hela. Brukarnas upplevelse är att utemiljön har förbättrats. Maten som serveras är bra men kan förbättras med valmöjligheter. Förtroendet för personalen och samarbetet mellan personalen och brukare/anhöriga har ökat vilket förklaras av det värdegrundsarbete som genomförts. Aktivitetsledarna är en positiv tillgång för brukarna på boendena. Hemtjänst Sammanställning av 2017 års brukarundersökningar för hemtjänst inom offentlig regi Öppna jämförelser Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras? Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten? Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig? Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? Analys Genomgående är att de enskilda är nöjda med sin hemtjänst. Det som behöver förbättras är att personalen blir bättre på att i förväg meddela
16 tillfälliga förändringar vilket kan uppnås genom att förtydliga i rollen som kontaktperson. Omsorg om funktionshindrade Brukarundersökning har genomförts under senhösten för alla med beslut om inom bostad med särskild service. Denna brukarundersökning görs länsvis vartannat år. Enkäten är uppbyggd av fem teman och har totalt 17 frågor. Analys Det var 20 grupp/servicebostäder som ingick i undersökningen och svarsfrekvensen var 63% år 2015 och 80% år Detta är en ökning med 17 % och resultatet visar bland annat att det numera är 10 procent fler som har ett schema eller en veckoplanering i sin bostad. Brukarnöjdheten har ökat på 9 av de 15 frågeställningarna från föregående mätning. Efter att resultaten har analyserats kommer respektive grupp/servicebostad att välja ut 2-3 förbättringsområden som de ska jobba vidare med under Rapporten finns att del av via länken nedan Individ och familjeomsorgen Ekonomi/Vuxen I enkätverktyget Netigate görs en uppföljning på övergripande nivå gällande skuldsanering och kvinnofrid. Redovisning sker en gång per år till nämnd. En kontinuerlig redovisning sker till nämnden varje tertial för att följa upp utbetalat ekonomiskt bistånd samt vuxen-och barnplaceringar. Beträffande vuxenplaceringar redovisas huruvida målet gällande drogfrihet uppnås. Barn och familjeenheten Brukarundersökning genomförs årligen enligt Västernorrlandsmodellen genom intervjuer med barn och unga som haft kontakt med Barn- och familjeenheten. Syftet är att ta tillvara barnens röster om sitt möte med socialtjänsten och genom dessa identifiera förbättringsbehov samt att vidta åtgärder i enighet med förbättringsbehovet. Resursenheten Resursenheten införde under 2017 självskattning på HVB- och stödboende för ensamkommande barn i syfte att ta tllvara barns röster. Detta görs i samband med att barnets kontaktperson följer upp barnets mål enligt genomförandeplanen en gång per månad. Övergripande Individ- och familjeenheten Sveriges kommuner och landstings (SKLs) Brukarundersökning för Individoch familjeomsorgen genomfördes under hösten Under perioden för brukarundersökningen i oktober bytte både Ekonomioch vuxenenehet och Barn- och familjeenheten lokaler vilket gjorde det svårt att få en kvalitetssäkrad undersökning. Totalt delades fler enkäter ut och fler
17 besvarade enkäter lämnades in, men det svåra var att ha kontroll på bortfallet. Brukarundersökning Ekonomiskt bistånd 2016 o Öppna jämförelser Genom öppna jämförelser kan man jämföra kvaliteten inom socialtjänst och hälso- och sjukvård i hela Sverige. Öppna jämförelser ger insyn och en bred bild av vården och omsorgen om äldre utifrån ett antal indikatorer. Resultaten kan användas för analys, uppföljning och utveckling inom socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter. Genom öppna jämförelser kan kommuner: jämföra sig med länet, snittet för riket och kommuner över hela landet med liknande förutsättningar lära sig av andra kommuner som lyckats bra med sin verksamhet följa sin verksamhet över tid få specifika mått på verksamhetens kvalitet i vissa fall även göra jämförelser på enhetsnivå få underlag till uppföljning, utveckling och förbättring av sina verksamheter. Allmänhetens nytta av öppna jämförelser Användare av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens tjänster får genom öppna jämförelser insyn i verksamheterna. Till exempel kan den som är anhörig se skillnaderna mellan olika äldreboenden. Öppna jämförelser fungerar också som underlag för det fria valet och ger en insyn i hur skattemedel för offentligt finansierad vård och omsorg används. Jämförelseverktyg på webben Det finns möjlighet till att jämföra vård och omsorg om äldre i ett jämförelseverktyg på Socialstyrelsens webbplats. De data som presenteras bygger på indikatorerna i rapporten Öppna jämförelser - vård och omsorg
18 om äldre, som publiceras årligen. Jämförelserna kan göras på läns, kommun samt stadsdelsnivå. Jämförelseverktyget vänder sig till kommuner. Sedan i maj 2013 finns även Äldreguiden med som har allmänheten som målgrupp. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Socialstyrelsens nationella brukarundersökning Socialstyrelsen genomför varje år brukarundersökningar inom hemtjänst och äldreboende. Du som får hjälp från kommunen svarar på frågor om hur du upplever den vård och omsorg du får. Om du inte kan svara själv kan anhöriga svara på enkäten, men måste då ange att hen är anhörig. Socialstyrelsens brukarundersökning är ett av flera underlag som ligger till grund för vårt kvalitets- och utvecklingsarbete i äldreomsorgen. Mer om Socialstyrelsens brukarundersökning Brukarundersökningens resultat ingår som en betydande del i "Öppna jämförelser" som Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer. Brukarundersökningen ligger också till grund för Socialstyrelsens webbverktyg "Äldreguiden" där du kan jämföra äldreomsorg inom olika kommuner. Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) I Kolada kan du jämföra och analysera nyckeltal för Sveriges alla kommuner och landsting. Dessa bygger i första hand på officiell statistik och ger besked om verksamheternas kostnad, omfattning och kvalitet. Databasen innehåller också ett stort antal utvecklingsnyckeltal, dvs. nyckeltal från olika utvecklingsprojekt som bedrivs av myndigheterna eller av RKA och SKL. Genom databasen finns möjlighet att följa utvecklingen över tid och göra jämförelser mellan kommuner och landsting på våra viktigaste välfärdsområden. Kolada förvaltas och utvecklas av RKA som en del av uppdraget att främja jämförelser och analyser i kommuner och landsting. Följ länken till Socialstyrelsen för att ta del av den senaste rapporten 13 Utbildning/förbättringsåtgärder som genomförts Biståndsenheten Biståndsenheten har under året aktivt börjat att arbeta i Treserva med avvikelsehantering gentemot alla verksamheter som vi samarbetar med, vilket ska resultera i att vi kan identifiera utvecklingsområden och förbättra verksamheten och kvalitén. Under året har biståndsenheten aktivt arbetet med att få tematräffarna att fungera och har nu teamträffar 1 gång i veckan med hemtjänsten. Handläggarna som arbetar mot socialpsykiatrin träffar individstödspersonalen 1/månad för att utveckla och förbättra samarbetet mellan varandra och kring brukarna. Biståndsenheten arbetar aktivt och kontinuerligt med rutiner och arbetssätt för att utveckla och följa upp verksamheten på bästa sätt samt har kontinuerliga ärendedragningar och handledning.
19 Biståndshandläggarna har under året tränat i att använda IBIC som är en strukturerad utredningsmodell i våra utredningar. Biståndsenheten försöker hela tiden delta i utbildningar och omvärldsbevakningar som bidrar till kompetenshöjning. Hemtjänst Dokumentationsutbildning har genomförts under året. En satsning på handledare har skett i form av utbildning enligt Vård & omsorgscollege, VoC modellen, steg 1 och 2 för att kunna handleda lärlingar och praktikanter från Vård & Omsorgscollege. Några handledare har även genomgått modul 1-5 på Skolverkets web vilket är ett krav för att kunna vara handledare för lärlingar.. Inkluderingshandledare har utbildats för att kunna ta emot praktikanter inom KIVO. Kundernas låssystem har bytts ut från Phoniro till Carelock som är lättare att hantera för personalen och som även medför att det blir enklare för enhetschefen att följa sin verksamhet. Utbildning i det nya systemet har genomförts. Särskilt boende Inom verksamhetsområdet har ett boende utbildats i social dokumentation av verksamhetsutvecklaren. Utbildning i säker läkemedelshantering och Demens ABC har genomförts via webben. En satsning på handledare har skett i form av utbildning enligt Vård och omsorgscollege, VoC modellen, steg 1 och 2 för att kunna handleda lärlingar och praktikanter från VoC Vissa handledarna har även genomgått modul 1-5 på Skolverkets web vilket är ett krav för att kunna vara handledare för lärlingar.. Inkluderingshandledare har utbildats för att kunna ta emot praktikanter inom KIVO. En dietist har varit projektanställd för att handleda personal i frågor om nutrition och näringslära. Ädelhem har satsat på kompetenshöjning gällande måltidsmiljön mm Omsorg om funktionshindrade Det projekt för ökad delaktighet genom att använda samtalsmatta inom gruppbostäderna som startades upp under 2016 har fortsatt under Tillgång till utbildningsstöd för personal i verksamhetssystem Treserva har skapats genom utbildningsfilmer och kunskapstest på nätet. All personal har genomgått denna utbildning under 2017 vilket var en målaktivitet inom OOF.
20 All personal har genomfört minst en webbaserad utbildning av de som fr o m 2017 finns tillgängliga på Insidan. Utbildning i Social dokumentation har genomförts under året. Exempel på övriga utbildningar är basala hygienföreskrifter, kognitivt stöd och handledarutbildning VoC steg 1. Utifrån 2016 års resultat i Öppna Jämförelser uppmärksammades bristen på en skriftlig rutin för samordning av interna ärenden. En rutin för intern samordning i enskilda ärenden inom Socialförvaltningen togs därför fram i samverkan mellan samtliga verksamhetsområden Individ- och familjeenheten Ekonomi- och vuxenenheten Vid Ekonomi-och vuxenenheten pågår ett systematiskt förbättringsarbete. Socialsekreterarna utvecklar fortlöpande verksamheten genom att planera förändra, kontrollera, förbättra och följa upp verksamheten. Nya rutiner skapas kontinuerligt och rutinerna uppdateras varje månad. Barn-och familjeenheten Vid Barn- och familjeenhetens verksamhet som är indelad i mottagning, utredning, ensamkommande, insats, familjerätt och resursteam pågår ett ständigt systematiskt förbättringsarbete. Medarbetarna utvecklar fortlöpande verksamheten utifrån de behov som identifieras. Stöd och hjälp ska kunna erbjudas barn och unga med föräldrar utifrån deras behov. Ett systemstöd har tagits fram där socialsekreterarna fyller i skattningsresultatet från de placerade barnen och med hjälp av systemet kan barnens uppfattning följas över tid och genom tydliga, visuella diagram. Resursenheten Resursenheten har kontinuerlig handledning för personalen och återkommande utbildningar angående hot och våld samt riskbedömning. Vid omorganisation och byte av verksamhetssystem genomfördes processkartläggning och rutinbeskrivning samt en månadsrapport innehållande de två delarna måluppfyllelse och självskattning togs fram. Hela personalen utbildades både i det nya verksamhetssystemet samt i de nya processerna och relaterade dokument. Övergripande utbildningar Arbetsmiljöutbildning Socialförvaltningens samtliga chefer och skyddsombud har deltagit i Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning som ger grunderna för ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete från teori till praktik. Genom att både chef och skyddsombud får samma kunskap samtidigt skapas en gemensam bas för arbetsmiljöarbetet. Attraktiva arbetsplatser ger bättre resultat. Ett aktivt arbetsmiljöarbete skapar en god arbetsmiljö som i sin tur skapar en attraktiv arbetsplats där medarbetare trivs och bidrar till verksamhetens kvalité, resultat och mål. Det i sin tur leder till en väl fungerande verksamhet för
21 anställda, kunder, brukare, patienter, elever och medborgare. Utbildningen genomfördes under hösten i fyra olika grupper under tre heldagar. Hjärt och lungräddning Nämndhusets personal har under våren genomgått en kurs i Vuxen- HLR. Kursen följer gällande internationella riktlinjer och Svenska rådet för HLR för behandling av hjärtstopp. Utbildningen syftar till att - alla deltagarna har handlingsberedskap och kan utföra HLR samt är motiverade att starta HLR - att alla deltagarna ska kunna använda hjärtstartare på ett säkert och effektivt sätt i samband med ett plötsligt oväntat hjärtstopp - att alla deltagarna ska kunna tekniken för att åtgärda luftvägsstopp hos vuxna Den 1 juni 2017 beslutade kommundirektören om ett mjukt utbildnings- och konferensstopp vilket medförde att utbildningar och deltagande i konferenser inte kunde genomföras som planerat. Övrigt Utvecklare IT Under 2017 inrättades en ny tjänst som utvecklare IT inom förvaltningen. IT-utvecklingen i samhället går fort och även inom välfärdsområdet. Idag är alla medarbetare användare av ett eller flera verksamhetsystem. Inom vår förvaltning finns cirka användare i sju olika system. Processer och rutiner behöver utvecklas för exempelvis systemförvaltning, behörighetshantering och informationssäkerhet och våra rutiner behöver följa aktuell lagstiftning. Arbete pågår med att skapa minst fyra nya e- tjänster. Målet är att erbjuda smartare lösningar för våra medborgare och underlätta deras kontakt med oss. För våra användare behöver vi utveckla och erbjuda stöd i form av webbaserade utbildningar (e-learning). För att nå alla med aktuell och kvalitetssäkrad information måste vi arbeta smart och använda ny teknik med verktyg som vi har idag. Kvalitetssäkrad Inkludering i Vård och Omsorg (KIVO) KIVO är ett ESF-projekt som startades under senvåren i Västernorrland Det är ett viktigt verktyg för arbetsgivarna i arbetet med att klara branschens framtida kompetensförsörjning. De traditionella rekryteringsvägarna har visat sig otillräckliga och KIVO-metoden möjliggör en systematisk kvalitetssäkrad rekrytering från gruppen långtidsarbetslösa. Målsättningen är att hjälpa flest möjliga utlandsfödda att genomföra en stegförflyttning från långtidsarbetslös via studier till anställning samt att implementera en hållbar inkluderingsmodell, KIVO-modellen.
22 Härnösands kommun har som mål att 17 personer ska vara inne i något steg i KIVO modellen vid projekttidens slut till sommaren Individen som identifieras som ett vårdämne deltar i ett eller flera av de olika stegen för att sedan anses som anställningsbar Arbetet bygger på en samverkan mellan Härnösands kommun och Arbetsförmedlingen. En arbetsgrupp bestående av en AG-strateg, AGsamordnare, AF-samordnare och en KIVO Kommunal samordnare träffas regelbundet två gånger i månaden, varannan vecka i arbetsgrupp och varannan vecka träffar projektledaren sin projektgrupp. 14 Utvecklingsområden under 2018 Biståndsenheten Utvecklingsområde för biståndsenheten är den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Hemtjänst IBIC i verkställigheten kommer att genomföras och en utbildning ska ske till all personal. Detta för att få en mer strukturerad och enhetlig dokumentation En ökning av e- Learning för kompetensförsörjning ska ske. Särskilt boende Aronprojektet pågår enligt planering. Aron projektet med ett salutogent arbetssätt startades i oktober 2016 och kommer under året att implementeras inom ytterligare två särskilda boenden. Detta är en fortsättning på kulturutvecklingsprogrammet som belyser arbetssättet med våra brukare och ger redskap för bättre planering och mer individuell omvårdnad. IBIC i verkställigheten kommer att genomföras och en utbildning ska ske till all personal. Detta för att få en mer strukturerad och enhetlig dokumentation Dietist fortsätter sitt förbättringsarbete på ytterligare två boenden.
23 Omsorg om funktionshindrade För att uppnå målet att bli en attraktiv arbetsgivare kommer titelbyte att ske under 2017/2018. De nya titlarna är stödassistent och stödpedagog och berör hela länet. Under 2018 står verksamhetsområdet inför en rad utmaningar. Dels det som verksamhetsområdet förfogar över till fullo, dels det som är avhängigt samverkan med andra. Två nya gruppbostäder står färdiga våren och inflyttning sker i april och september. Samtidigt som detta sker kommer en av de äldre gruppbostäderna att avvecklas i dess nuvarande form och brukare kommer att erbjudas plats i andra mer ändamålsenliga boenden. De nya boendena utrustas med Wifi från start för att möjliggöra tillgång till välfärdsteknologi utifrån ett tillgänglighets- och delatighetsperspektiv En länsövergripande kartläggning av individstöd/boendestöd beräknas vara klart våren Underlaget kan ingå i den externa översyn som ska genomföras av funktionshinderområdets myndighetsutövning och verkställighet. I samband med att IBIC (Individens behov i centrum) införs till fullo, behöver personal utbildas i IBIC:s arbetssätt. Ett utbildningspaket för omsorgspersonal är, samverkan med äldreomsorgen, under framtagande. Inom ramen för den externa översynen ta fram en rutin för strukturerade kartläggningar och prognoser kring kommande behov samt ta fram kriterier som ska ligga till grund för beslut om de olika insatserna. Utveckla samverkan internt med biståndsenheten och individ och familjeomsorgen då de senaste årens ökning av uppdrag där målgruppen vidgats och insatserna/behoven tangerar andra verksamhetsområden. Individ och familjeomsorgen Barn- och ungdomsenheten samt Ekonomi- och missbruksenheten. Den kvalitetsgenomlysning som var planerad under 2017 gällande IFO:s myndighetsutövning utvidgades efter diskussion till att även gälla biståndsenheten. Detta medförde under 2017 en omplanering och ett nytt förslag presenterades för socialförvaltningens ledningsgrupp hösten Planen för 2018 är att kvalitetsgenomlysningen avser både Individ- och familjeomsorgen och biståndsenheten. Under 2018 kommer IFO att påbörja ett stort arbete med att kvalitetssäkra, dokumentera och utveckla arbetsprocesserna, med fokus på myndighetsutövningen. Det är även meningen att reviderade och uppdaterade rutindokument och Pro Capita-guider länkas till arbetsprocesserna så att IFO får tydliga modeller över handläggningen. Dessa handläggningsmodeller kommer inte enbart att användas i Stratsys, utan även som webbaserat handläggarstöd med åtkomst från
24 dokumentationssystemet Pro Capita samt som utbildningsmaterial för nyanställda handläggare. Resursenheten Vid en omorganisering inom Resursenheten våren/sommaren 2017 genomfördes en kvalitetsgenomlysning enligt den nya modellen som implementerades i oktober Planen är att tillsammans med verksamheten utvärdera arbetsformen i maj Administrativa enheten Arbetet med brandskyddsfrågor fortsätter. Arbetet med att i samverkan med andra förvaltningar ta fram styrande dokument för hantering av kemikalier och för ett inköp av ett kemikaliehanteringssystem har skett och en implementering i verksamheterna kommer att genomföras under Bilagor 1. Andelen aktuella genomförandeplaner särskilt boende, hemtjänst och Omsorg om funktionshindrade Kontinuitet inom hemtjänst Rapport Egenkontroll höst 2017 Socialnämnden halvår Rapport Sammanställning mått höst 2017 socialnämnden halvår
25 Mål: alla skall ha en genomförandeplan Bilaga 1 Särskilt boende Andelen aktuella genomförandeplaner 120% 100% Genomförandeplaner / brukare 80% 60% 40% 20% Brunnegården 56% 59% 46% 59% 65% 63% 58% 42% 37% 48% 48% 48% Härnögården 50% 50% 94% 94% 89% 88% 83% 82% 76% 78% 78% 94% Högsjögården 88% 76% 88% 88% 85% 76% 69% 47% 3% 9% 59% 66% Koltrasten 60% 59% 68% 87% 88% 88% 85% 85% 90% 93% 93% 90% Korttidsenheten 50% 53% 69% 63% 67% 53% 66% 57% 59% 51% 58% 47% Nattpatrull 0% Solbacken 85% 75% 100% 100% 100% 100% 84% 89% 95% 95% 89% 79% Ädelhem 80% 76% 96% 96% 96% 98% 94% 90% 98% 98% 98% 98%
26 Hemtjänst Andelen aktuella genomförandeplaner 140% Antal aktuella genomförandeplaner 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Södra 108% 109% 88% 93% 93% 93% 81% 90% 86% 88% 95% 88% Torsvik 112% 111% 112% 131% 99% 96% 93% 88% 85% 98% 96% 100% Änget 94% 88% 88% 91% 97% 100% 103% 98% 97% 99% 95% 97% Östra 86% 87% 82% 91% 93% 64% 71% 54% 50% 66% 65% 67% Högsjö 44% 53% 54% 59% 53% 42% 36% 26% 32% 42% 41% 38% Viksjö 32% 47% 47% 70% 68% 80% 83% 70% 77% 73% 73% 80% Älandsbro 66% 66% 68% 77% 62% 57% 57% 63% 68% 90% 83% 77%
27 OOF Verksamhet Antal uppföljda gf planer juni 17 Antal uppföljda gf planer dec 17 Antal brukare Eriksbergsgränd 12 b Eriksb.g 6c Norra kyrkogatan 16c Bergstigen Vårstagatan Södra Vägen Gullvivan korttidsboende Utsiktsvägen Volontären Tunnelplan Pumpbacksgatan Östanbäcksgatan Koltrastvägen Ludvig Nordströmsgata Externa placeringar Eriksbergsgränd 6a Pumpbacksgatan 3e Volontären Beckhusgatan Talgoxvägen Nattviksgatan Volontärvägen 10b Pumpbacksgatan 3a Pumpbacksgatan 3b Individstöd A Individstöd B Sysselsättning Vårstagatan Källvägen Villagruppen Ringen Rosen Gullvivan DV Gula villan café RB Demontering Murbergsgruppen Härnö ved KreaTiva
28 Korvetten Papper och Stygn Franzen Företagsplastser LSS Total Andel 88,8% 90,4%
29 Kontinuitet inom hemtjänst Bilaga 2 Kontinuitet Södra Torsvik Änget Östra Högsjö Viksjö Älandsbro Socialstyrelsens rekommendation på kontinuitet är 14 personer. Målet för Härnösands kommuns hemtjänst är även det 14 personer. Det som drar upp kontinuiteten är ju större grupp desto svårare att uppnå en låg kontinuitet. I december byttes låssystem inom Högsjö, Viksjö och Älandsbro vilket gör att ingen mätning kunde ske. Indikatorn beskriver medelvärdet av antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod. Måttet avser de personer, 65 år eller äldre, som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag. Trygghetslarm och matleveranser räknas inte. Mätningen avser tiden Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Undersökningen genomförs under valfri sammanhängande normal fjortondagarsperiod under hösten. Mätningen görs hos respektive hemtjänsttagare där personalen noterar sin närvaro vid varje tillfälle.
30 Bilaga 3 Egenkontroll höst 2017 Socialnämnden Halvår
31 Innehållsförteckning 1 Egenkontroller Rehabiliteringsprocessen Verkställa beslut om Bostad med särskild service LSS/SoL Verkställa beslut om Individstöd Verkställa beslut om Korttidsvistelse, Gullvivan Verkställa beslut om ungdomsboende, Elevhem Verkställa beslut om Daglig verksamhet/sysselsättning LSS/SoL Verkställa beslut om Individuella insatser LSS/SoL Hemtjänst verkställighet Avsluta hemtjänstuppdrag Särskilt boende Nöjd medarbetarindex Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (18)
32 1 Egenkontroller 1.1 Rehabiliteringsprocessen Egenkontroll Enhet Ansvarig Upprättad rehabiliteringsutredning Socialnämnden Agneta Nordström Ingen upprepad korttids sjukfrånvaro bland ledningens medarbetare. En medarbetare har varit sjukskriven under en längre period med stöd från företagshälsovården. Medarbetaren provar annat arbete under hösten och fortsatt under våren Upprättad rehabiliteringsutredning Hemtjänst Fredrik Mattsson Alla hemtjänstsenheter arbetar aktivt i rehabiliteringsprocessen, vilket visar sig på att sjuktalen totalt har sjunkit. Upprättad rehabiliteringsutredning Brännan Marianne Sondell Har två långtidssjukskrivna som rehabplan är upprättad på, En halvtidssjukskriven som har en pågåendeplan. Upprättad rehabiliteringsutredning Södra Anna Wikström Har en långtidssjukskrivning 50% som inväntar varaktig sjukersättning 50%. Upprättad rehabiliteringsutredning Torsvik Madeleine Juslin Hägglund Upprättad rehabiliteringsutredning Änget Helen Malmborg Upprättad en som kommer att fortgå in på år 2018, övrigt har jag inga planer igång. Upprättad rehabiliteringsutredning Östra Gunnar Stam Upprättad rehabiliteringsutredning Högsjö gruppen Ann-Charlotte Westerman Observerat korttidsfrånvaro, skall boka samtal med en personal. Pågående rehabutredning för ytterligare tre personer. Upprättad rehabiliteringsutredning Viksjö gruppen Helen Malmborg Upprättad rehabiliteringsutredning Älandsbro gruppen Madeleine Juslin Hägglund Upprättad rehabiliteringsutredning Särskilt boende Berit Jonsson Enheterna följer rehabiliteringsprocessen, vilket syns på att sjuktalen gått ner. Upprättad rehabiliteringsutredning Brunnegården Susanne Forsberg Sjukfrånvaron fortsätter januari ut. Ny kontakt med läkare och info till arbetsgivaren kommer i slutet av januari. Upprättad rehabiliteringsutredning Härnögården Marita Nordin Personen i tjänst 75% Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (18)
33 Egenkontroll Enhet Ansvarig Upprättad rehabiliteringsutredning Högsjögården Ann-Charlotte Westerman Uppmärksammat korttidsfrånvaro under perioden , för fyra personer. Där första steg blir samtal och rehabiliteringsutredning skall planeras in. Två personer är långtidssjukskriven som kräver rehabiliteringsutredning Upprättad rehabiliteringsutredning Koltrasten Ingela Nordin, Frida Norberg Upprättad rehabiliteringsutredning Korttidsenheten Ingela Davis, ylva olsson Arbetet med rehabeliteringsutredningar fortsätter och hanteras när behov uppstår. Upprättad rehabiliteringsutredning Solbacken Marita Nordin 1 person långtidssjukskriven, rehabilitetsutredning upprättad. Upprättad rehabiliteringsutredning Ädelhem Jeanette Svensson, Anna- Lill Nyholm Plan 1 rehabplanen pågånde ( upprepad korttidsfrånavro, För ochså anteckningar och samtal med berörda personer för varje sjuktillfälle för att lättare kunna följa upp orsaker/mönster till upprepad kortttidsfrånvaro Upprättad rehabiliteringsutredning Nattpatrull Anna-Lill Nyholm Rehab utredningar fins, på berörda personer. För anteckningar om frånvaro orsaker vid all korttidsfrånvaro, för att lättare fånga och följa upp, upprepad frånvaro och kunna diskutera frånvaro orsaker Upprättad rehabiliteringsutredning Anhörigcenter Per Hägglund Koll på läget, inga långtidssjuka. En har upprepad korttids frånvaro. Upprättad rehabiliteringsutredning Teknik & Service Anna-Lill Nyholm Vi har inga sjukskrivningar, men har ändå upprättat en plan hur vi hanterar det om det blir sådana Status Egenkontrollåtgärder Slutdatum Enhet Ansvarig Kontroll av sjukfrånvaro Hemtjänst Fredrik Mattsson Ingen långstidssjukfrånvaro och ingen upprepad korttidsfrånvaro för verksamheten Kontroll av sjukfrånvaro Kontroll av sjukfrånvaro Kontroll av sjukfrånvaro Kontroll av sjukfrånvaro Brännan Södra Torsvik Änget Marianne Sondell Anna Wikström Madeleine Juslin Hägglund Helen Malmborg Kontroll av sjukfrånvaro Östra Gunnar Stam Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (18)
34 Status Egenkontrollåtgärder Slutdatum Enhet Ansvarig Kontroll av sjukfrånvaro Högsjö gruppen Ann-Charlotte Westerman Observerat korttidsfrånvaro för en medarbetare i Högsjö under perioden , samtal är utfört och rehabiliteringssamtal skall planeras. Pågående rehabiliteringsutredning för ytterligare två personer. Arbetsmiljökartläggning Högsjö gruppen Ann-Charlotte Westerman Arbetsmiljöarbete pågår efter den arbetsmiljökartläggning som genomförts. Kontroll av sjukfrånvaro Kontroll av sjukfrånvaro Kontroll av sjukfrånvaro Viksjö gruppen Älandsbro gruppen Särskilt boende Helen Malmborg Madeleine Juslin Hägglund Berit Jonsson Sjukfrånvaron för särskilt boende ledning ligger i oktober på 2,76%, under perioden januari - oktober ligger den på 4.43% vilket visar att vi når målet att ligga under 7%. Kontroll av sjukfrånvaro Kontroll av sjukfrånvaro Kontroll av sjukfrånvaro Brunnegården Härnögården Högsjögården Susanne Forsberg Marita Nordin Ann-Charlotte Westerman Kontroll av sjukfrånvaron är utförd, och åtgärder i form av rehabiliteringssamtal och rehabiliteringsutredning skall planeras in. Kontroll av sjukfrånvaro Koltrasten Ingela Nordin, Frida Norberg Sjukfrånvaron kontrolleras en gång i månader av enhetschef. 5 korttidsfrånvarosamtal har hållts sedan 1/ samtal är planerat. Kontroll av sjukfrånvaro Kontroll av sjukfrånvaro Kontroll av sjukfrånvaro Korttidsenheten Solbacken Ädelhem Ingela Davis, ylva olsson Marita Nordin Jeanette Svensson, Anna-Lill Nyholm Har gjort rehabiliteringsplaner där det behövs samt följer korttidsfrånvaron i medvind och skriver in anteckning om frånvaro orsak för att kunna följa upp. Kontroll av sjukfrånvaro Kontroll av sjukfrånvaro Kontroll av sjukfrånvaro Nattpatrull Anhörigcenter Teknik & Service Anna-Lill Nyholm Per Hägglund Anna-Lill Nyholm Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (18)
35 Egenkontroll Enhet Ansvarig Aktuell genomförandeplan Socialnämnden Agneta Nordström Aktuell genomförandeplan Individ- och familjeomsorg Lisbet Sander Aktuell månadsrapport Socialnämnden Agneta Nordström Aktuell månadsrapport Individ- och familjeomsorg Lisbet Sander Aktuell månadsrapport Resursenhet Tomas Sundqvist Aktuell månadsrapport Tellus HVB Eva Lindersson Den åttonde ungdomen har flyttat till Stöd och journalen överförd och avslutad. Aktuell månadsrapport Stödboende Tomas Lindh Målet är 100% nästa månad. 1.2 Verkställa beslut om Bostad med särskild service LSS/SoL Egenkontroll Enhet Ansvarig Kvalitetsgranskning av verkställighetsjournaler (Boende vuxna) Kvalitetsgranskning av verkställighetsjournaler (Boende vuxna) Kvalitetsgranskningen genomförd. Kvalitetsgranskning av verkställighetsjournaler (Boende vuxna) Omsorg om funktionshindrade Boende vuxna och kortids Boende vuxna och Elevhem Elisabeth Högberg Carina Jansson Haglund Inga-Lill Tjernberg Jag granskade 10 genomförandeplaner och journaler under våren 2017 och har återkopplat. Inga-Lill Tjernberg Kvalitetsgranskning av verkställighetsjournaler (Boende vuxna) Boende vuxna 1 Christina Colfach Ångman Av 5 granskade journaler uppfyller alla de kriterier som krävs, att kopplingen mellan daganteckning och uppföljning av gfpl finns samt att språkbruket är respektfullt.. Kvalitetsgranskning av verkställighetsjournaler (Boende vuxna) Samtliga 10 gjorda första halvåret. Kvalitetsgranskning av verkställighetsjournaler (Boende vuxna) Boende vuxna 2 Boende psykiatri och ext placeringar annika vestman Maria Hellström EC (enhetschef) har kvalitetsgranskat tio verkställighetsjournaler. Kopplingen mellan daganteckning och genomförandeplan kan tydligt ses i verkställighetsjournalen för åtta av tio brukare/granskade journaler. Språket håller en respektfull nivå. Adekvata begrepp och bra meningsbyggnad. Dock behöver informationsinsatser ske i dokumentation gällande syftningsfel som stundtals kan skönjas i daganteckningar. Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (18)
36 Egenkontroll Enhet Ansvarig Kvalitetsgranskning av verkställighetsjournaler (Boende vuxna) Serviceboende vuxna individstöd Sysselsättning SoL Eva Forslöf Har under 2017 granskat 10 journaler och genomförandeplaner. Se anteckningar halvår 1 under 2017./Eva Forslöf Kvalitetsgranskning av genomförandeplaner (boende vuxna) Kvalitetsgranskning av genomförandeplaner (boende vuxna) Har genomfört kvalitetsgranskning. Kvalitetsgranskning av genomförandeplaner (boende vuxna) Omsorg om funktionshindrade Boende vuxna och kortids Boende vuxna och Elevhem Elisabeth Högberg Carina Jansson Haglund Inga-Lill Tjernberg Har under året granskat sammanlagt 10 genomförandejournaler. Inga-Lill Tjernberg Kvalitetsgranskning av genomförandeplaner (boende vuxna) Boende vuxna 1 Christina Colfach Ångman Av 5 ärenden var 1 ofullständig i mål och metod dock pågick skrivandet under granskningen. Av 5 gfpl var det beskrivet i 4 hur den enskilde varit delaktig. Av 5 planer finns förbättringsområden avseende hur mål och metod beskrivits på 3. skriflig och muntlig återkoppling till berörd personal. Kvalitetsgranskning av genomförandeplaner (boende vuxna) Samtliga 10 genomförda första halvåret. Kvalitetsgranskning av genomförandeplaner (boende vuxna) Boende vuxna 2 Boende psykiatri och ext placeringar annika vestman Maria Hellström Tio stycken genomförandeplaner är kvalitetsgranskade utifrån att finna se en hög igenkänningsfaktor från daganteckningar. Av de tio utvalda genomförandeplanerna anser EC (enhetschef) att sex av dessa håller en hög nivå. Detta utifrån att det går att följa uppsätta mål som följs upp i daganteckning, därtill utvärderas och belyses i genomförandeplanen. De fyra genomförandeplaner som ej håller en acceptabel nivå behöver förbättras gällande att se daganteckningar som påvisar att arbetat kring brukaren genomsyras av genomförandeplanen och dess mål. Detta ska förbättras genom dialoginsatser som startar vid APT i januari 2018 samt att kontinuerlig uppföljning av genomförandeplaner sker via medarbetare och närmaste chef. Kvalitetsgranskning av genomförandeplaner (boende vuxna) Serviceboende vuxna individstöd Sysselsättning SoL Eva Forslöf Har under 2017 granskat 10 journaler och genomförandeplaner. Se anteckningar halvår 1 under 2017./Eva Forslöf Status Egenkontrollåtgärder Slutdatum Enhet Ansvarig Förbättringsområde mål och metod Omsorg om funktionshindrade Elisabeth Högberg Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (18)
37 Status Egenkontrollåtgärder Slutdatum Enhet Ansvarig Förbättringsområde avseende redovisning av uppföljd gfp i daganteckning Omsorg om funktionshindrade Elisabeth Högberg Verkställighetsjournaler Genomförandeplaner Boende vuxna 2 Boende vuxna 2 annika vestman annika vestman 1.3 Verkställa beslut om Individstöd Egenkontroll Enhet Ansvarig Kvalitetsgranskning av genomförandeplaner (Individstöd) Kvalitetsgranskning av genomförandeplaner (Individstöd) Omsorg om funktionshindrade Serviceboende vuxna individstöd Sysselsättning SoL Elisabeth Högberg Eva Forslöf Har under 2017 granskat 10 journaler och genomförandeplaner. Se anteckningar halvår 1 under 2017./Eva Forslöf Kvalitetsgranskning av verkställighetsjournaler (Individstöd) Kvalitetsgranskning av verkställighetsjournaler (Individstöd) Omsorg om funktionshindrade Serviceboende vuxna individstöd Sysselsättning SoL Elisabeth Högberg Eva Forslöf Har under 2017 granskat 10 journaler och genomförandeplaner. Se anteckningar halvår 1 under 2017./Eva Forslöf 1.4 Verkställa beslut om Korttidsvistelse, Gullvivan Egenkontroll Enhet Ansvarig Kvalitetskgranskning av genomförandeplaner (korttidsvistelse) Kvalitetskgranskning av genomförandeplaner (korttidsvistelse) Kvalitetsgranskning genomförd. Kvalitetsgranskning av verkställighetsjournaler (Korttidsvistelse) Kvalitetsgranskning av verkställighetsjournaler (Korttidsvistelse) Kvalitetsgranskning genomförd. Omsorg om funktionshindrade Boende vuxna och kortids Omsorg om funktionshindrade Boende vuxna och kortids Elisabeth Högberg Carina Jansson Haglund Elisabeth Högberg Carina Jansson Haglund 1.5 Verkställa beslut om ungdomsboende, Elevhem Egenkontroll Enhet Ansvarig Kvalitetsgranskning av genomförandeplaner (Elevhem) Omsorg om funktionshindrade Elisabeth Högberg Kvalitetsgranskning av genomförandeplaner Boende vuxna Inga-Lill Tjernberg Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (18)
38 (Elevhem) Egenkontroll Enhet Ansvarig och Elevhem Kvalitetsgranskning av verkställighetsjournaler (Elevhem) Kvalitetsgranskning av verkställighetsjournaler (Elevhem) Omsorg om funktionshindrade Boende vuxna och Elevhem Elisabeth Högberg Inga-Lill Tjernberg Har granskat sammanlagt 10 verkställighetsjournaler under året. Inga-Lill Tjernberg 1.6 Verkställa beslut om Daglig verksamhet/sysselsättning LSS/SoL Egenkontroll Enhet Ansvarig Kvalitetsgranskning av genomförandeplaner (Dag. verk/syssels.) Kvalitetsgranskning av genomförandeplaner (Dag. verk/syssels.) Omsorg om funktionshindrade Daglig verksamhet LSS 1 Elisabeth Högberg Claes HJ Lindberg Alla 10 planer granskades under våren och bedömdes godkända. Kvalitetsgranskning av genomförandeplaner (Dag. verk/syssels.) Daglig verksamhet LSS 2 Marie-Louise Bladh Alla 10 planerna granskades under våren med godkännt resultat. Kvalitetsgranskning av genomförandeplaner (Dag. verk/syssels.) Serviceboende vuxna individstöd Sysselsättning SoL Eva Forslöf Undertecknad har inte under halvåret 2017 granskat journaler och genomförandplaner för SoL sysselsättnig. Granskning halvår 2017 har endast skett för Individstöd och Boende.Granskning kommer att ske under 2018./Eva Forslöf Kvalitetsgranskning av verkställighetsjournaler (Dag. verk/ Syssels.) Kvalitetsgranskning av verkställighetsjournaler (Dag. verk/ Syssels.) Omsorg om funktionshindrade Daglig verksamhet LSS 1 Elisabeth Högberg Claes HJ Lindberg Alla 10 journaler granskades under våren. Feedback till berörd personal. Kvalitetsgranskning av verkställighetsjournaler (Dag. verk/ Syssels.) Daglig verksamhet LSS 2 Marie-Louise Bladh Alla 10 journaler granskades under våren med godkännt resultat. Kvalitetsgranskning av verkställighetsjournaler (Dag. verk/ Syssels.) Serviceboende vuxna individstöd Sysselsättning SoL Eva Forslöf Undertecknad har inte under halvåret 2017 granskat journaler och genomförandplaner för SoL sysselsättnig. Granskning halvår 2017 har endast skett för Individstöd och Boende.Granskning kommer att ske under 2018./Eva Forslöf Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (18)
39 Status Egenkontrollåtgärder Slutdatum Enhet Ansvarig Genomförandeplaner Daglig verksamhet LSS 2 Marie-Louise Bladh 1.7 Verkställa beslut om Individuella insatser LSS/SoL Egenkontroll Enhet Ansvarig Avstämning nyttjande av beslut Avstämning nyttjande av beslut Omsorg om funktionshindrade Individuella insatser Elisabeth Högberg Birgitta Janzon Återkoppling ej gjord till biståndet, ett flertal uppdragsdokument saknas, beslut finns. 1.8 Hemtjänst verkställighet Egenkontroll Enhet Ansvarig Kontrollera genomförandeplaners aktualitet Hemtjänst Några enheter har ännu inte kommit till målet att alla har en aktuell genomförandeplaner. Utbildning pågår för att lyfta förståelsen av vikten med en aktuell genomförandeplan. Kontrollera genomförandeplaners aktualitet Brännan Marianne Sondell Rensat och gjort klart. Nu endast aktuella med rätt datum Kontrollera genomförandeplaners aktualitet Södra Anna Wikström Verksamheten har satsat mycket på genomförandeplanen. Utbildat medarbetarna i verksamheten i Treserva samt lyft förståelsen av genomförandeplanens betydelse. Kontrollera genomförandeplaners aktualitet Torsvik Madeleine Juslin Hägglund arbete pågår löpande Kontrollera genomförandeplaners aktualitet Änget Helen Malmborg Kontrollera genomförandeplaners aktualitet Östra Gunnar Stam Kontrollera genomförandeplaners aktualitet Högsjö gruppen Ann-Charlotte Westerman Kontrollera genomförandeplaners aktualitet Viksjö gruppen Helen Malmborg Kontrollera genomförandeplaners aktualitet Godkända genomförandeplaner Älandsbro gruppen Hemtjänst Madeleine Juslin Hägglund Mätningen av aktuella genomförandeplaner sker månadsvis och fler har nu aktuella planer. Godkända genomförandeplaner Brännan Marianne Sondell Larmkunder ej klara, uppföljningar försenade. Alla nya bruakare har. Godkända genomförandeplaner Södra Anna Wikström Utbildningen har gett oss resultat då flertalet nu skriver korrekt. Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (18)
40 Egenkontroll Enhet Ansvarig Godkända genomförandeplaner Torsvik Madeleine Juslin Hägglund Godkända genomförandeplaner Änget Helen Malmborg Genomförandeplaner finns för alla och jag har arbetat mer med huret och jag kommer även att arbeta med att planen blir i jag form utifrån brukarens perspektiv. Godkända genomförandeplaner Östra Gunnar Stam Godkända genomförandeplaner Högsjö gruppen Ann-Charlotte Westerman Genomförandeplaner - Ingen larmkund i Högsjö har upprättade genomförandeplaner. För kunder med fler insatser har ca 50% kunder upprättade och aktuella genomförandeplaner. Ett par genomförandeplaner är upprättad dock inte uppdaterad och därmed inte aktuell. Resterande ca 50% av kunder med mer insatser har inga genomförandeplaner. Godkända genomförandeplaner Viksjö gruppen Helen Malmborg Godkända genomförandeplaner Arbetar löpande i dessa ärenden. Sammanfatta daganteckningar Älandsbro gruppen Hemtjänst Madeleine Juslin Hägglund Enhetschefer har fått utbildning i vikten av att sammanfatta daganteckningar rätt. Sammanfatta daganteckningar Brännan Marianne Sondell Rutinen följs. Sammanfatta daganteckningar Södra Anna Wikström Verksamheten har rutin för detta. Sammanfatta daganteckningar Torsvik Madeleine Juslin Hägglund Sammanfatta daganteckningar Änget Helen Malmborg Sammanfatta daganteckningar Östra Gunnar Stam Sammanfatta daganteckning Högsjö gruppen Ann-Charlotte Westerman Verksamheten har rutin för detta. Status Egenkontrollåtgärder Slutdatum Enhet Ansvarig Insatser kommer att genomföras för att aktuella genomförandeplaner skall finnas för varje brukare Högsjö gruppen Ann-Charlotte Westerman 1.9 Avsluta hemtjänstuppdrag Egenkontroll Enhet Ansvarig Slutdatum på genomförandeplan vid avslut Hemtjänst Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (18)
41 Alla har rutin för detta. Egenkontroll Enhet Ansvarig Slutdatum på genomförandeplan vid avslut Brännan Marianne Sondell Avslutas automatiskt vid borttagande av ej aktuella Slutdatum på genomförandeplan vid avslut Södra Anna Wikström Verksamheten har rutin för detta. Slutdatum på genomförandeplan vid avslut Torsvik Madeleine Juslin Hägglund Slutdatum på genomförandeplan vid avslut Änget Helen Malmborg Slutdatum på genomförandeplan vid avslut Östra Gunnar Stam Slutdatum på genomförandeplaner vid avslut Högsjö gruppen Ann-Charlotte Westerman Verksamhet har rutin för detta. Genomförandeplaner avslutas automatiskt vid borttagande av ej aktuella. Sammanfatta daganteckningar vid avslut Hemtjänst Rutinen finns och fungerar. Sammanfatta daganteckningar vid avslut Brännan Marianne Sondell Inga som släpar, alla avslutade Sammanfatta daganteckningar vid avslut Södra Anna Wikström Sammanfatta daganteckningar vid avslut Torsvik Madeleine Juslin Hägglund Sammanfatta daganteckningar vid avslut Änget Helen Malmborg Sammanfatta daganteckningar vid avslut Östra Gunnar Stam Sammanfatta daganteckning vid avslut Högsjö gruppen Ann-Charlotte Westerman Verksamheten har rutin för detta. Avsluta brukare i verksamhetssystemet Hemtjänst Verksamheterna avslutar i systemet så fort de kan däremot blir det problem när inte biståndsenheten stänger beslut på brukare som inte är aktuella. Avsluta brukare i verksamhetssystemet Brännan Marianne Sondell Finns rutin för detta. Hänger kvar om bistånd inte följer upp och sätter då tillfälligt uppehåll i avvaktan på uppföljning. Avsluta brukare i verksamhetssystemet Södra Anna Wikström Verksamheten har rutin för detta. Avsluta brukare i verksamhetssystemet Torsvik Madeleine Juslin Hägglund Avsluta brukare i verksamhetssystemet Änget Helen Malmborg Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (18)
42 Egenkontroll Enhet Ansvarig Avsluta brukare i verksamhetssystemet Östra Gunnar Stam Avsluta brukare i verksamhetssystem Högsjö gruppen Ann-Charlotte Westerman Verksamheten har rutin för detta Särskilt boende Egenkontroll Enhet Ansvarig Upprätta genomförandeplan Särskilt boende Berit Jonsson, Lena Gradin 3 av 6 enheter har godkänt på att upprätta genomförandeplaner. 3 enheter som inte får igång sitt arbete tillfredsställande. Personalen saknar förståelse i genomförandeplaners betydelse. IBIC kommer att underlätta förståelsen men införandet är försenat på biståndsenheten. Upprätta genomförandeplan Brunnegården Susanne Forsberg All personal är utsedd som kontaktperson och har som uppgift att under februari -18 upprätta eller följa upp genomförandeplan för alla brukare. Upprätta genomförandeplan Härnögården Marita Nordin 2 personer har en genomförandeplan som är äldre än 6 månader. Dessa skall följas upp på individuell omvårdnadsplanering 10/1. 2 nyss inflyttade personer har ingen upprättad plan. Upprätta genomförandeplan Högsjögården Ann-Charlotte Westerman Vid kontroll av genomförandeplaners aktualitet, 12 brukare på högsjögården saknar genomförandeplaner, varav två brukare nyligen flyttat in. Upprätta genomförandeplan Koltrasten Ingela Nordin, Frida Norberg 3 av 41 boende saknar en genomförandeplan, arbetet pågår. Upprätta genomförandeplan Korttidsenheten Ingela Davis, ylva olsson Vi ligger fortsatt i fas med genomförandeplanerna utifrån de bestämmelser vi har kring upprättande efter 5 veckor från att de kom till oss på Korttidsbeslut och efter 2 växlingsomgångar för de som har växlingsbeslut. Upprätta genomförandeplan Solbacken Marita Nordin En ny genomförandeplan ska upprättas Ej gjord, påminner kontaktperson Upprätta genomförandeplan Ädelhem Jeanette Svensson, Anna- Lill Nyholm Fäljer kontenuerligt upp genomförandeplanerna och har i dagsläget 100% aktuelle planer Upprätta genomförandeplan Anhörigcenter Per Hägglund Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (18)
43 Egenkontroll Enhet Ansvarig Vi har två nya på Lupinen som inte har färdiga genomförandeplaner. Ej aktuella genomförandeplaner Särskilt boende Berit Jonsson, Lena Gradin 20% av brukarna saknar en aktuell genomförandeplan inom särskilt boende. Ej aktuella genomförandeplaner Brunnegården Susanne Forsberg Under februari ska alla genomförandeplaner aktualiseras. Ej aktuella genomförandeplaner Härnögården Marita Nordin Personen i tjänst 75% Ej aktuella genomförandeplaner Högsjögården Ann-Charlotte Westerman 12 brukare saknar genomförandeplaner, varav två brukare nyligen flyttat in. Ej aktuella genomförandeplaner Koltrasten Ingela Nordin, Frida Norberg Kontaktperson påminns när brukare har inaktuell plan. Ett fåtal utan plan. Ej aktuella genomförandeplaner Korttidsenheten Ingela Davis, ylva olsson 21 brukare har aktuell genomförandeplan Ej aktuella genomförandeplaner Solbacken Marita Nordin En genomförandeplan saknas, påminna kp Ej aktuella genomförandeplaner Ädelhem Jeanette Svensson, Anna- Lill Nyholm En plan skall uppdateras den 20/12 i övrigt har samtliga aktuella planer och nästa uppföjning är i februari. Status Egenkontrollåtgärder Slutdatum Enhet Ansvarig Genomförandeplaners aktualitet Särskilt boende Berit Jonsson, Lena Gradin Alla enheter jobbar aktivt med aktuella genomförandeplaner. Väntar med ytterligare utbildningar tills IBIC modulen är införd och hoppas då på bättre uppföljningar från Bistånd då de i dagsläget har gamla uppdrag som ej är uppföljda. Genomförandeplaners aktualitet Genomförandeplaners aktualitet Genomförandeplaners aktualitet Brunnegården Härnögården Högsjögården Susanne Forsberg Marita Nordin Ann-Charlotte Westerman Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (18)
44 Status Egenkontrollåtgärder Slutdatum Enhet Ansvarig Kontroll av genomförandeplaners aktualitet är genomförd. Insatser kommer att genomföras för att aktuella genomförandeplaner skall finnas för varje brukare Högsjögården Ann-Charlotte Westerman Genomförandeplaners aktualitet Genomförandeplaners aktualitet Genomförandeplaners aktualitet Genomförandeplaners aktualitet Påminna kontaktperson Koltrasten Korttidsenheten Solbacken Ädelhem Särskilt boende Ingela Nordin, Frida Norberg Ingela Davis, ylva olsson Marita Nordin Jeanette Svensson, Anna-Lill Nyholm Berit Jonsson De flesta enheter har nu brukare med aktuella genomförandeplaner. De enheter som inte fått till arbetet kring rutinen har erbjudits stöd i form av utbildning. Det som försvårar är att många brukare har inaktuella uppdrag pga avsaknad av uppföljning från biståndsenheten. Påminna kontaktperson Påminna kontaktperson Påminna kontaktperson Brunnegården Härnögården Högsjögården Susanne Forsberg Marita Nordin Ann-Charlotte Westerman Ett fortsatt arbete för att förankra rutin kring genomförandeplan och kontinuerlig uppföljning av planen. Påminna kontaktperson Påminna kontaktperson Påminna kontaktperson Påminna kontaktperson Koltrasten Korttidsenheten Solbacken Ädelhem Ingela Nordin Ingela Davis, ylva olsson Marita Nordin Jeanette Svensson, Anna-Lill Nyholm 1.11 Nöjd medarbetarindex Egenkontroll Enhet Ansvarig Arbetsmängdens hanterbarhet Särskilt boende Berit Jonsson Finns inte längre något administrativt stöd pga besparingar i förvaltningen. Delaktighet på ledningsgruppsmötena Särskilt boende Berit Jonsson Alla ännu inte lärt sig använda Run your meeting. Värdegrunden i det dagliga arbetet Särskilt boende Berit Jonsson Vi hann inte med någon planeringsdag där vi skulle repetera värdegrunden. Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (18)
45 Egenkontroll Enhet Ansvarig Regelbundna APT Högsjögården Ann-Charlotte Westerman Verksamheten har rutin för mötesformer. Vilket har genomförts enligt planering. Introducerade vikarier Högsjögården Ann-Charlotte Westerman Högsjögården har i dagsläge vikarier efter behov. Två vikarier går under introduktion för tillfället. Veckomöten med ssk Högsjögården Ann-Charlotte Westerman Verksamheten har en rutin för mötesformer. Veckomöten med ssk behöver vi finna passande dag och tidspunkt för berörda, skall inplaneras. Ovp möten genomförs med ssk, enhetschef, personal vårdlagsvis, sjukgymnast och arbetsterapeut var 6:e vecka med genomgång av varje brukare. Behöver dock få till rutin för att inkludera genomförandeplaner. Kontaktmannaskap Koltrasten Ingela Nordin, Frida Norberg All personal har under året fått genomgångar och förtydligande vad kontaktmannaskapet innebär. Vid uppföljningar har det visats att några av de punkter som tidigare brustit förbättrats. Vissa punkter krävs att vi jobbar vidare med under 2018, tillexempel den regelbundna samvaron. Samarbete inom arbetslag Koltrasten Ingela Nordin, Frida Norberg GFP är aktuella hos nästan alla brukare och finns nu i en speciell GFP-pärm i dokumentskåpet för att vara lättillgängliga. Har kontinuerligt på möten påtalat vikten av att jobba efter GFP och att hålla dem uppdaterade. Fortsatt arbete. Samarbete omvårdnadspersonal & Aktivitetsansvariga Koltrasten Ingela Nordin, Frida Norberg Arbetet pågår och kommer fortsätta under En planering över aktiviteter och vem som ska göra vad kommer att tas fram. Effektivare möten med dagordning. Korttidsenheten Ingela Davis, ylva olsson Agendan läggs ut i Korttidsenhetens grupp på insidan, alla kan lägga in ärenden. I övrigt följer vi rutinen med Arbetsplatsträffar för information och uppföljningar för att avsluta med en individuell brukargenomgång. Ssk och rehab personal deltar i den mån de kan Bemötande Korttidsenheten Ingela Davis, Yva Olsson Arbetet med detta fortskrider och ingen avvikelse finns att rapportera. Tillgängligt chefsskap Korttidsenheten Ingela Davis, Ylva Olsson Feedback har inkommit att personalen saknar besök av chefen på avdelningarna. Rutin är upprättad och fungerar bättre och är fortsatt under förbättring. Status Egenkontrollåtgärder Slutdatum Enhet Ansvarig Resursförstärkning av administrativt stöd Särskilt boende Berit Jonsson Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (18)
46 Status Egenkontrollåtgärder Slutdatum Enhet Ansvarig Resurserna återtagen pga det ekonomiska läget, arbetssituationen med RBE fortfarande inte optimal. Tydligare möten Särskilt boende Berit Jonsson Alla möten dokumenteras i Run your meeting. Stående punkter på agendan och alla kan fylla på när de har något viktigt som skall tas upp. Omsättning av värdegrunden i det dagliga arbetet Särskilt boende Berit Jonsson Planeringsdagen för att arbeta aktivt med värdegrunden blev inte av pga besparingar i förvaltningen. Protokoll från mötena så att alla kan läsa Högsjögården Ann-Charlotte Westerman Introducerade vikarier Högsjögården Ann-Charlotte Westerman Regelbunden uppföljning av genomförandeplaner Högsjögården Ann-Charlotte Westerman Uppdatering av förste & andre kontaktman Koltrasten Ingela Nordin, Frida Norberg Genomgång av icke aktuella genomförandeplaner Koltrasten Ingela Nordin, Frida Norberg Uppdatering av genomförandeplaner Aktualisering genomförandeplaner Koltrasten Koltrasten Ingela Nordin, Frida Norberg Ingela Nordin, Frida Norberg Protokoll inom två veckor efter mötet Korttidsenheten Ingela Davis, ylva olsson Avstämning på personalmöten Kommunikation medarbetarenkät handlingsplan Arbetar enligt handlingsplan Korttidsenheten Korttidsenheten Brännan Ingela Davis, ylva olsson Ingela Davis, ylva olsson Marianne Sondell Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (18)
47 Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (18)
48 Bilaga 4 Sammanställning av mått höst 2017 Socialnämnden Halvår
49 Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (9)
50 Sammanställning av mått Tabellerna nedan visar andel avvikelser i procent som inte har behandlats och stängts inom 45 dagar. Ex om tio avvikelser rapporterats in men bara fem har hunnit behandlas och stängas visar stapeln 50 % (ej avslutade) I de fall samtliga avvikelser behandlats och stängts i tid (45 en specifik månad är den stapeln tom. Detsamma gäller när det inte förekommit någon avvikelse alls den aktuella månaden. Enhet Socialnämnde n Mått Försenade avvikelser (över 45 Biståndsenhet en Försenade avvikelser (över 45 Individ- och familjeomsorg Försenade avvikelser (över 45 Alkoholhandlä ggare Försenade avvikelser (över 45 Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (9)
51 Enhet Familjerådgivn ing Mått Försenade avvikelser (över 45 Ekonomi- och vuxenenhet Försenade avvikelser (över 45 Barn- och familjeenhet Försenade avvikelser (över 45 Resursenhet Försenade avvikelser (över 45 Omsorg om funktionshindr ade Försenade avvikelser (över 45 Daglig verksamhet LSS 1 Försenade avvikelser (över 45 Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (9)
52 Enhet Daglig verksamhet LSS 2 Mått Försenade avvikelser (över 45 Boende vuxna och kortids Försenade avvikelser (över 45 Boende vuxna och Elevhem Försenade avvikelser (över 45 Boende vuxna 1 Försenade avvikelser (över 45 Boende vuxna 2 Försenade avvikelser (över 45 Boende psykiatri och ext placeringar Försenade avvikelser (över 45 Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (9)
53 Enhet Serviceboende vuxna individstöd Sysselsättning SoL Mått Försenade avvikelser (över 45 Individuella insatser Försenade avvikelser (över 45 Hemtjänst Försenade avvikelser (över 45 Brännan Försenade avvikelser (över 45 Södra Försenade avvikelser (över 45 Torsvik Försenade avvikelser (över 45 Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (9)
54 Enhet Mått påbörjat arbete med vissa avikelser som skall förankras med personalgruppen. Änget Försenade avvikelser (över 45 Östra Försenade avvikelser (över 45 Högsjö gruppen Försenade avvikelser (över 45 Viksjö gruppen Försenade avvikelser (över 45 Älandsbro gruppen Försenade avvikelser (över 45 pågående arbete Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (9)
55 Enhet Särskilt boende Mått Försenade avvikelser (över 45 Brunnegården Försenade avvikelser (över 45 Härnögården Försenade avvikelser (över 45 Högsjögården Försenade avvikelser (över 45 Koltrasten Försenade avvikelser (över 45 Korttidsenhete n Försenade avvikelser (över 45 Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (9)
56 Enhet Mått Solbacken Försenade avvikelser (över 45 Ädelhem Försenade avvikelser (över 45 Nattpatrull Försenade avvikelser (över 45 Anhörigcenter Försenade avvikelser (över 45 Teknik & Service Försenade avvikelser (över 45 Socialnämnden, Egenkontroll och sammanställning av mått höst (9)
Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Ledningssystem för god kvalitet
RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får
Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.
Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...
Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Kvalitetsberättelse för 2017
Tjänsteskrivelse 1(5) VIMON 2017/000308/739 Id 25472 Socialnämnden Kvalitetsberättelse för 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelsen för 2017 och lägger informationen till handlingarna.
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete finns följande allmänna råd till 7
I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete finns följande allmänna råd till 7 kap 1 Vårdgivare som omfattas av 1 kap. 1 1 och 2 eller
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
SOSFS 2011:9 ersätter
SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning
Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Dnr 2015/331.709 Id 22621 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Styrdokument för Socialnämndens verksamhetsområden Antaget av Socialnämnden 2015-10-22 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016
KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Sektor Omsorg
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Sektor Omsorg Fastställt av: Ledning Sektor Omsorg 2013-12-02 Senast reviderad: 2016-03-08 Giltighetstid: Tillsvidare Omprövning: Vid behov och minst
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan
Vård- och omsorgsnämnden Reviderad 17 december 2013 Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämndens ansvar Vård och omsorgsnämnden tillhandahåller tjänster bl.a. i form av
Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete
BESLUT Datum 2017-02-20 Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0118 700 Anna Thuresson, 033-357301 Kommunstyrelsen Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden,
L f} Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen i I<arlsborg KARLSBORGS KOMMUN
Bilaga 7, socialnämnden 2018-06-05 77 Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen i I
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-12-21 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00203-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning
Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Kvalitetsledningsarbetet
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson, cert. kommunal revisor Erik Jansen Kvalitetsledningsarbetet Övertorneå kommun Kvalitetsledningsarbete Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...
Rutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING
1 (7) Antagen av socialnämnden 2017-09-21, 3 Riktlinje för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt SoL och LSS inom socialnämndens ansvarsområde 1 Inledning Den här riktlinjen kompletterar
Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse
Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg
Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2019-01-07 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2018/00754-1.3.2 Individ- och familjeförvaltningen Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Individ- och familjenämnden Riktlinje
Riktlinje - Ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete
1/12 Beslutad: 2018-08-28, 85 Myndighet: Diarienummer: Socialnämnden SN/2018:361-003 Ersätter: beslutad av socialnämnden 2013-10-29 127 Gäller för: Gäller fr o m: 2018-09-03 Gäller t o m: Dokumentansvarig:
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen
Dnr: SN 64-2012/5 Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen Antagen av Socialnämnden 2014-03-26 Dokumentansvarig (tjänstetitel och namn) Förvaltningschef - Ingmar Ångman Dokumentnamn (samma som filnamn)
LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9
Förvaltning Välfärdsförvaltningen Avdelning Alla Godkänd av Humanistiska nämnden 2018-11-13 Omsorgsnämnden 2018-11-14 Processområde Utveckla tjänster Process Bedriva systematiskt kvalitetsarbete Dokumenttyp
Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12)
Sid. 1 (12) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade, Socialpsykiatri Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt boende
Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg
Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur
Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning
Ansvarig Bengt Gustafson, tf verksamhetschef Dokumentnamn 5.1.2 Egenkontroll och kvalitetsuppföljning Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem Enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter
Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst
Ledningssystem för kvalitet i Vindelns kommun 2017 Fastställd av socialnämnden 2017-12-13 Ledningssystem för kvalitet i Sida 2(12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Ledningssystem för kvalitet
Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans
1 Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Vi Omsorg i Sverige AB 556042-8517 Kvalitetsdeklarationen gäller för 2017 Att arbeta med kvalitet är
Kvalitetsrapport hemtja nst
Kvalitetsrapport hemtja nst 2018-08-13 1 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Kvalitetsrapporten... 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 2.1 Riskanalys... 3 2.2 Egenkontroll... 4 2.3 Utredning av avvikelser,
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Hälso- och sjukvård, socialtjänst samt verksamhet enligt LSS Antaget av: Barn- och skolnämnden 170214 22 Kommunstyrelsen 170125 6 Vård- och omsorgsnämnden
System för systematiskt kvalitetsarbete
Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter
1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 105 Kommunstyrelsen
KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (6) SDN 2008-11-27 KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11 Kvalitetssystemet inom Södermalms stadsdelsnämnd omfattar verksamhet enligt socialtjänstlagen
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Arbete och socialtjänst
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Arbete och socialtjänst Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2012-01-18, 8 Senast reviderad
STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen
STORFORS KOMMUN Bilaga 5 Kommunstyrelsen 2016-03-21 74 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheter som lyder under Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans
1 Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg OP Assistans AB 556553-5910 Kvalitetsdeklaration avseende 2017 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet
HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING
1 (8) Antaget av äldreomsorgsnämnden 2016-10-25, 4, med ändring i vård- och omsorgsnämnden 2019-04-08, 9 Riktlinjer för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) och
Kvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Hälso- och sjukvård, socialtjänst samt verksamhet enligt LSS Antaget av: Barn- och utbildningsnämnden 2019-02-19 28 Hälsa- och välfärdsnämnden 2019-02-21
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet
Nya föreskrifter och allmänna råd
Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna
Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Policys. Vård och omsorg
LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden
LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET
LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET VAD ÄR ETT LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET? Ett ledningssystem består av en organisatorisk struktur, processer, rutiner, och resurser som är nödvändiga för ledning, styrning och
RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE
Utfärdad av: Antagen av: Giltig från: Reviderad: Kvalitetsutvecklare och MAS Socialnämnden 2018-SN-83 181001 Socialförvaltningen RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE När något
Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.
Uppdragsbeskrivning för Demensteamet
Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Skapad av: Bodil Evertsson, MAR, Christina Taraldsson, handläggare Beslutad av: Robert Brandt, biträdande förvaltningschef Gäller från: 1 januari 2013
Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad
Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser
Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Avvikelsehantering inom socialtjänsten
Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-04-22 Handläggare: Kristina Svärling 08 508 18 080 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-05-22 Avvikelsehantering inom socialtjänsten Yttrande över rapport från Stadsrevisionen
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Daglig verksamhet
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Daglig verksamhet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: AVUX/2015:44 Dokumentet är beslutat av: Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden
Kvalitetsberättelse. Olir AB är ett litet hemtjänstföretag. Vi utför service och omvårdnad på uppdrag av olika kommuner och i samråd med kunden.
Kvalitetsberättelse Inledning Olir AB är ett litet hemtjänstföretag. Vi utför service och omvårdnad på uppdrag av olika kommuner och i samråd med kunden. Huvudkontoret med ekonomi-, löne- och administrationsavdelning
Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17
Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten
LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCIAL OMSORG SID 1 (3) 2009-08-26 Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg Inledning Av bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL och
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Verksamhetsuppföljning Skillinge Vård- och omsorgdistrikt
Verksamhetsuppföljning Skillinge Vård- och omsorgdistrikt 2014-09-26 2014-09-29 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Skillinge Vård-
RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen
RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Beslutsdatum: 2018-10-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Socialt
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas
Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande
Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 137/18 Gäller för
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
VÄLFÄRDSFÖRVALTNINGENS LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9
Verksamhetsområde Kvalitet Förvaltning Välfärdsförvaltningen Fastställd av Humanistiska nämnden 2013-06-18 Omsorgsnämnden 2013-06-19 Dokumentnamn Välfärdsförvaltningens ledningssystem för systematiskt
Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL
Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig
Rutin. Dokumentnamn: Rapportering/utredning av missförhållande
ansvarig: Enhetschef, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Sida 1 av 6 Bilaga 6 Kommunstyrelsen 75 SYFTE: OMFATTNING: Upptäcka och komma till rätta med brister i verksamheten och förhindra att liknande n
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun
Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd
Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig
Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg
1 Kvalitetsdeklaration Särskilt boende äldreomsorg En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Föreningen Blomsterfonden Org.nr: 802005-1465 ÅR 2017 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet
Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten
Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3
Kvalitetsdeklaration Individ- och familjeomsorg
Kvalitetsdeklaration Individ- och familjeomsorg En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Ung Invest Omsorg AB 559120-2865/ Ung Invest / Lidingö Stöboende Kvalitetsdeklaration gäller för
Verksamhetsuppföljning av vård- och omsorgsboendet Hemmet för Gamla
Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Sida 1 (6) 2017-03-27 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 50 129 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-04-20 Förvaltningens förslag till
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
för systematiskt kvalitetsarbete Bakgrund I SOSFS 2011:9, för systematiskt kvalitetsarbete, finns föreskrifter och allmänna råd som reglerar hur socialtjänstens kvalitetsarbete ska ledas. Författningen
BESLUT. Ärendet Tillsyn av myndighetsutövning i samband med beslut om insatser enligt LSS i Lidköpings kommun.
BESLUT Inspektionen för vård och omsorg 2016-09-16 Dnr 8.5-6973/2016-10 1(6) Avdelning sydväst Lena Almvik Gomben* lena.almvik-gombor@ivo.se Vård- och omsorgsnämnden Lidköpings kommun 531 88 Lidköping
LEDNINGSYSTEM FÖR KVALITET
LEDNINGSYSTEM FÖR KVALITET i Socialtjänsten och den kommunala hälso-och sjukvården Versionshistorik Version Beskrivning Författare Datum 1 Upprättad Ingela Lundberg 2013-03-08 2 Revidering Ingela Lundberg