LAGA KRAFT

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Laga kraft handling Planavdelningen Anneli Eskilsson Telefon Sida 1 (22) LAGA KRAFT Planbeskrivning Detaljplan för Arbetsstolen 3 m.m. i stadsdelen Västberga, Dp Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box Stockholm Telefon stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Planområdet (röd markering)

2 Sida 2 (22) Planens syfte och huvuddrag Planens syfte är att bekräfta pågående handelsanvändning inom Arbetsstolen 3 och del av Västberga 1:1. Planen syftar även till att säkerställa de höga kulturhistoriska värden som fastigheten Arbetsstolen 3 hyser. Handelsverksamheten saknar planstöd och bedrivs idag med tidsbegränsat bygglov. Miljöbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL eller MB att en miljöbedömning behöver göras.

3 Sida 3 (22) Innehåll Planens syfte och huvuddrag... 2 Miljöbedömning... 2 Inledning... 4 Handlingar... 4 Planens syfte och huvuddrag... 4 Plandata... 4 Tidigare ställningstaganden... 5 Förutsättningar... 7 Dagvatten... 7 Befintlig bebyggelse... 7 Kulturhistoriskt värdefull miljö... 9 Gator och trafik Teknisk försörjning Störningar och risker Planförslag Konsekvenser Behovsbedömning Kulturhistoriskt värdefull miljö Störningar och risker Spårreservat Genomförande Organisatoriska frågor Verkan på befintliga detaljplaner Fastighetsrättsliga frågor Ekonomiska frågor Tekniska frågor Genomförandetid... 22

4 Sida 4 (22) Inledning Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är Antikvarisk förundersökning och förslag till nya skyddsbestämmelser (Tyréns, ) Detaljerad riskbedömning för detaljplan Arbetsstolen 3, Västberga, Stockholm (WSP, ) Arbetsstolen 3, Västberga Stockholm, rev 1, Kompletterande PM angående riskbilden för Arbetsstolen 3 Västberga. Medverkande Planen är framtagen av Torbjörn Johansson och Anneli Eskilsson, stadsbyggnadskontoret, i samarbete med Niklas Östman och Malin Lindqvist, WSP Stadsutveckling. Exploateringskontoret medverkar genom Emma Nilsson. Lantmätare som deltar i planarbetet är Björn De-Maré. Atrium Ljungberg medverkar genom Mikael Wilhelmsson. Planens syfte och huvuddrag Planens syfte är att bekräfta pågående handelsanvändning inom Arbetsstolen 3 och del av Västberga 1:1. Planen syftar även till att säkerställa de höga kulturhistoriska värden som fastigheten Arbetsstolen 3 hyser. Handelsverksamheten saknar planstöd och bedrivs idag med tidsbegränsat bygglov. Plandata Läge, areal, markägoförhållanden Planområdet omfattar Arbetsstolen 3 och del av Västberga 1:1 som ligger i utkanten av Västberga industriområde i ett strategiskt läge nära E4/E20. Planområdet motsvarar totalt cirka kvm, varav del av Västberga 1:1 utgör cirka kvm. Arbetsstolen 3 ägs av Kommanditbolaget Arbetsstolen 3. Västberga 1:1 ägs av Stockholms kommun.

5 D nr Sida 5 ( 22 ) E4/E20 Arbetsstolen 3 Del av Västberga 1:1 Ortofoto. Planområdet markerat med heldragen röd linje. Tidigare ställningstaganden Regionplan I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS 2010 är Västberga utpekat som område för terminaler och anläggningar (industri med mera). Området är också angivet som viktigt distributionscentrum för hela Stockholmsregionen med anl edning av järnvägsanslutningen och de goda omlastningsmöjligheter som det för med sig. Översiktsplan Stockholms översiktsplan anger Västberga som ett industri - och terminalområde. Terminalområdet ligger i östra delen av området, nära södra stambanan. Indu striområdet ligger i den västra delen, nära E4/E20. I översiktsplanen anges planeringsinriktning som innebär att funktionerna i stadens terminalområden, såsom Västberga, ska utvecklas och värnas i sin nuvarande funktion. Riktlinjer för företagsområden I riktlinjerna för företagsområden (antagna av KF i mars 2008) beskrivs Västberga som ett klassiskt industriområde med blandade verksamheter. Enligt riktlinjerna utvecklas Västbergas

6 Sida 6 (22) västra del lämpligast till att innehålla blandande verksamheter såsom kontor, lager och produktion. Tung trafik ska tillåtas. Detaljplan För Arbetsstolen 3 och del av Västberga 1:1 gäller stadsplan 2604C, fastställd För Arbetsstolen 3 föreskriver planen industrianvändning (J). Hushöjden får inte överstiga intilliggande gatu- eller trafikområdesbredd och begränsas till max 18 meter. Gård får överbyggas helt eller delvis till en höjd av högst fyra meter över gata invid tomt. För del av Västberga 1:1 är användning angiven som trafikområde (T). Planmosaik. Planområdet (Arbetsstolen 3 och del av Västberga 1:1) markerat med röd linje Kommunala beslut i övrigt Stadsbyggnadsnämnden beslutade att planarbete ska påbörjas för Arbetsstolen 3 i Västberga i syfte att bekräfta pågående handelsanvändning. Exploateringsnämnden beslutade att markanvisa del av Västberga 1:1 som gränsar till Arbetsstolen 3 för handel. Stadsbyggnadsnämnden beslutade att utöka planområdet med del av Västberga 1:1 som gränsar till Arbetsstolen 3 i syfte att bekräfta pågående handelsanvändning.

7 Sida 7 (22) Riksintressen Cirka 60 meter väster om planområdet finns Europaväg 4/20 som utgör riksintresse. Förutsättningar Dagvatten Sommaren 2015 byttes cirka 350 kvm sprängsten ut mot grönytor inom fastigheten. Genom denna åtgärd infiltreras stor del av dagvattnet genom grönytorna innan det når de kommunala dagvattenledningarna. De nya grönytorna ger även området en mer inbjudande karaktär. Samtliga brunnar på parkeringsdäcket är anslutna till separata avskiljare. Befintlig bebyggelse Arbetsstolen 3 är sedan slutet av 1950-talet bebyggd med en industribyggnad (San-Remo-bageriet) upphörde bageriverksamheten. Därefter har den ursprungliga industribyggnaden byggts till och ett parkeringsdäck i två plan har uppförts. I samband med detta omvandlades fastigheten till en handelsplats som innefattar 8300 kvm Coop Forum och 6500 kvm volymhandel med aktörer som Rusta, Budo Fitness, Cykloteket och Sporthuset. I fastigheten finns också 2400 kvm lager. Ursprunglig industribyggnad markerat i blått. Tillbyggnader markerat i rött

8 Sida 8 (22) Perspektivbild mot norr (som platsen ser ut idag) Perspektivbild mot väst (som platsen ser ut idag). Foto mot norr. I förgrunden syns parkeringsdäckets övre plan och byggnadsdel som tillkom i samband med omvandlingen av fastigheten.

9 Sida 9 (22) Kulturhistoriskt värdefull miljö Klassificering Arbetsstolen 3 hyser stora kulturmiljövärden och är blåsklassificerad av Stockholms stadsmuseum. Det innebär att fastigheten har ett synnerligen stort kulturhistoriskt värde som motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturmiljölagen. Fastigheten omfattas av PBL:s förbud mot förvanskning och de generella paragraferna om varsamhet och underhåll (PBL kap. 8 13, 14 och 17). Historik Västberga industriområde började växa fram under 1940-talet på marker avstyckade från Västberga gård. Några fabriker fanns på plats innan dess. Läget utmed Västra stambanan utnyttjades genom stickspår som så småningom förlängdes till San Remobageriet som uppfördes Bageriet var en av de tidiga industrietableringarna i Västberga industriområde och placerades väl synligt vid en av områdets huvudinfarter. San Remo-bageriet ritades av Gunnar Henriksson vid Kooperativa Förbundets Arkitekt- och Ingenjörsbyrå (KFAI). Anläggningen uppfördes av KF med idéer om att förena den trygga och demokratiska arbetsplatsen med den rationella och effektiva arbetsplatsen för att på så sätt skapa en sorts mönsterarbetsplats. KF eftersträvade modernitet, vilket manifesterades genom allt från byggnad metoder, maskinutrustning till vilka material som användes till inredningar och hur personalutrymmen utformades. Interiörbild från San Remo-bageriet som visar kvinna vid löpande bandet för bröd på väg till paketeringen. Källa: Coop.se. Tyréns.

10 Sida 10 (22) Bageriet, som fick namnet San Remo (efter Evert Taubes Glada bagare från San Remo), präglades av effektivitet och långt driven automatisering. Byggnaden påbörjades hösten 1955 och 1959 startade tillverkningen delvis för att gå i full drift Bageriverksamheten upphörde Den ursprungliga anläggningen var redan vid uppförandet planerad för möjligheten att bygga till två etapper av likformiga anläggningar i södra delen av fastigheten. Tillbyggnadsfasaden utformades därför i enklare material av lättbetongplattor istället för värmeisolerade betongelement som övriga ytterväggar. Den tänkta utbyggnaden av bageriet genomfördes aldrig. Under till 1980-talen utfördes mindre tillägg och förändringar talets ombyggnad innebar även en omgestaltad huvudentré med bruna aluminiumdetaljer. Någon gång under perioden 1982 till 2007 tillkom det numera rundade gavelpartiet i öster. I samband med omvandlingen till dagens handelsområde 2007 fick byggnaden dagens utbredning med en tillbyggnad utmed sydfasaden och parkeringsdäck. Bebyggelsen karaktär och kulturhistoriska värden San Remo-bageriet var vid uppförandet ett tongivande landmärke vid Södertäljevägen. Den högresta silon fungerade som reklampelare med logotypen högt placerad. Den stilmässigt renodlade industribyggnaden placerades väl synlig vid en av industriområdets huvudinfarter. Byggnaden är fortfarande en betydelsefull entrébyggnad till området och karaktärsgivande för stadsdelen. Silon, nu (t v) och då (t h) med reklam utgör fortfarande ett tydligt landmärke från Södertäljevägen. Tyréns.

11 Sida 11 (22) De långsträckta lägre produktionsdelarna har ett horisontellt fasaduttryck med långa fönsterband. Avtrappade volymer avspeglar tillverkningens två huvudsakliga delmoment. Först för degens beredning och därefter de mer utrymmeskrävande momenten för gräddning och kylning på löpande band. Takets rytmiskt placerade lanterniner stod för bageriets allmänbelysning. Den sågtandade taksiluetten som introducerades med de tidiga industrierna på 1800-talets slut har kommit att bli ett signum för fabriksmiljöer och var ännu på 1960-talet funktionellt oöverträffad. Taksiluetten med uppskjutande silo och avtrappade volymer med platta tak och sågtandade taklanterniner. Tyréns. Det platta taket med sågtandade taklanterniner sett från silon. Tyréns. Fasadernas fönsterband följer avtrappningen och speglar arbetslokalernas utformning. Ljusinsläppen med glasbetong var ändamålsenligt placerade för att sprida ljus över de olika produktionsleden. Kontor och personalutrymmen ligger samlade på avstånd från tillverkningen bakom den uppglasade gavelfasaden i väster. Huvudentrén riktar sig mot områdets infart och annonseras med en högrest skorsten. Det rundade gavelpartiet i öster som tillkom under perioden 1982 till 2007 ansluter väl till den ursprungliga byggnadens grundkaraktär genom fasaduttryck med fönsterband och ytskikt.

12 Sida 12 (22) Fasad mot Kontrollvägen, kontorsbyggnaden i väster där bageriets administrativa delar inrymdes. Tyréns. Antikvariska kärnvärden Anläggningens ursprungliga industriarkitektur kännetecknas av en medvetet gestaltad helhet som uttrycks i exteriören genom den karakteristiska taksiluetten med avtrappade volymer, de samstämda fasadernas ljusa betongelement, fönsterbanden i glas och glasbetong med fönsterbågar i trä, taklanterninernas sågformade siluett med kopparklädda gavelpartier. Taksiluetten med silotornet, den fristående skorstenen och sågtandstaket är centrala för läsbarheten av den tidigare industrifunktionen. Strategiskt läge vid Södertäljevägen, södra infarten till Stockholm. Tongivande landmärke och entrébyggnad till Västberga industriområde Tydligt modernistiskt formspråk Storskalig, modern och rationell industriarkitektur Funktionsanpassad industriell formgivning Taksiluetten med uppskjutande silo och avtrappade volymer med platta tak och sågtandade taklanterniner Det samstämda fasaduttrycket med ljusa betongelement och horisontella fönsterband Gator och trafik Gatunät Planområdet är lokaliserat intill Trafikplats Västberga med anslutning till E4/E20 och omgärdas av Kontrollvägen i väst, Västbergavägen i norr och Elektravägen i öst.

13 Sida 13 (22) Biltrafik Fastigheternas strategiska läge i utkanten av Västberga industriområde innebär en gen anslutning till- och från E4/E20. Därmed behöver inte handelstrafiken blandas med övrig terminal- och industritrafik. Fastigheterna kan angöras från väst via Kontrollvägen eller från öst via Elektravägen. Lastzonen är lokaliserad i väster inom Arbetsstolen 3. Översikt angöring (röda pilar) och parkering. Övre plan t v respektive nedre plan t h. ElinderSten Arkitekter Bilparkering till handelsverksamheten är ordnad i två plan sydväst inom planområdet, i huvudsak inom Arbetsstolen 3. Del av parkeringsbehovet tillgodoses inom angränsande fastighet på del av Västberga 1:1 som ägs av Stockholms stad. Parkering inom denna del regleras genom arrende som sträcker sig fram till 2017.

14 Sida 14 (22) Del av parkering som är ordnad inom Västberga 1:1 (rödstreckad markering) På det övre planet finns 200 bilparkeringsplatser och på det nedre planet finns 325 bilparkeringsplatser. Det innebär att det totalt finns 525 bilparkeringsplatser till handelsverksamheten. Gång- och cykeltrafik Platsens läge i förhållande till befintlig bostadsbebyggelse med kraftfull utveckling kring Telefonplan och Älvsjö gör att del av trafiken till handelsplatsen sker till fots eller med cykel. Under 2015 har förbättringar för gång- och cykeltrafikanter till handelsplatsen genomförts. Angöringen från Kontrollvägen har kompletterats med ytterligare en gångbana så att gångtrafikanter kan röra sig trafiksäkert på båda sidor om körbanan. I samband med detta anlades även en gång- och cykelväg till handelsplatsens huvudentré. Under 2015 har väderskyddad cykelparkering med belysning uppförts i anslutning till huvudentrén på det övre planet med plats för cirka 25 cyklar. På det nedre planet har två enklare cykelparkeringar tillkommit med plats för cirka tio cyklar vardera. En av dessa är lokaliserad vid personalentrén. Kollektivtrafik I planområdets närhet finns flera bussförbindelser. Exempelvis trafikeras Kontrollvägen av buss 142 (Telefonplan-Älvsjö station) och buss 161 (Liljeholmen-Bagarmossen) med hållplatser intill planområdet.

15 Sida 15 (22) På cirka 600 meters avstånd från planområdet finns Telefonplans tunnelbanestation. Tillgänglighet Handikapparkering är anordnad intill byggnadens entrésida på båda parkeringsplanen. Teknisk försörjning Energiförsörjning Hela handelsanläggningen värms genom tillvaratagande av överskottsvärme genererad av Coops kylmaskiner. Med en kraftig värmepump fördelas värmen ut i hela fastigheten vilket innebär att fjärrvärme endast behöver användas vid utomhustemperaturer under -20C samt för uppvärmning av tappvarmvatten. Installation av bergvärmepump för uppvärmning av tappvarmvatten och för värmetillförsel vid utomhustemperaturer under -20C håller på att utredas. Sådan installation skulle innebära att fastigheten helt kan frånkopplas fjärrvärmenätet. Utredningsarbete pågår även avseende installation av solpaneler. Preliminära beräkningar visar att den energimängd som kan alstras sommartid skulle kunna användas till att driva fastighetens kylanläggning vilket skulle vara positivt ur miljösynpunkt. Under 2015 har samtlig utomhusbelysning bytts ut mot energisnål LED-teknik. Avfallshantering Livsmedelsbutiker inom fastigheten generar organiskt avfall i form av kasserade livsmedel. Sedan 2014 transporteras detta avfall till en rötningsanläggning för framställande av biogas. Störningar och risker Farligt gods och riskfylld verksamhet I planområdets närhet finns riskkällor. Riskkällorna består dels av närheten till primär led för farligt gods (E4/E20), dels av riskfylld verksamhet i industriområdet.

16 D nr Sida 16 ( 22 ) Planförslag Planförslaget innebär att pågående handelsanvändning med befintlig bebyggelse inom Arbetsstolen 3 och del av Västberga 1:1 bekräftas i detaljplan. Därmed säkerställs att handelsverk - samheten fortsatt kan bedrivas. Kulturm iljövärden De höga kulturhistoriska värden som fastigheten Arbetsstolen 3 hyser säkerställs genom skydds - och varsamhetsbes t ämmelser. Planbestämmelse (q1) reglerar att ursprunglig industribyggnad inte får byggas till eller byggas på. Ursprunglig byggnadsvolym får inte rivas och ursprunglig exteriör och stomme ska bevaras. Med stomme avses bärande väggar, pelare och synliga bjälklag. Med exteriör avses tak utformning med de platta taken med uppskjutande lan terniner. Mindre påbyggnader kan tillåtas så länge de inte påverkar helhetsintrycket från gaturummen. Med exteriör avses även fasadutformning med befintligt ursprungligt fasaduttryck med betongelement och fönsterband, fasadernas ljusa färgsättning, fönster band med glas o ch glasbetong, f önstrens läge i liv med fasaden och snickerier i fönster. q3 q1, q2, k2 q1 Översikt, skydds - och varsamhetsbestämmelser. k1

17 Sida 17 (22) Planbestämmelse (q2) reglerar att ursprunglig interiör i före detta personalmatsalen på plan 5, trapphus och hissar ska bevaras. Interiören som åsyftas är lokaliserad i den västra byggnadsdelen (kontorsbyggnad och silo). För den före detta personalmatsalen på plan 5 avses rumsvolym med fristående pelare, synligt takbjälklag och formgjutet tak. För trapphus och hissar avses rumsvolym, dörrar, trapplopp med golvytor, trappräcken av smide och handledare av lackad ek. Hiss i anslutning till silo på plan 4 Hiss och trapphus i anslutning till silo Den före detta personalmatsalen på plan 5 (nyligen ombyggd till kontorsutrymme) Trapphus i silo Tyréns (samtliga fyra bilder). Planbestämmelse (k1) reglerar att exteriören ska underhållas med för byggnaden anpassade metoder och material. Bestämmelsen avser den senare tillkomna och rundade gavelbyggnadsdelen i öster och syftar till att färgsättning ska utföras lika ursprunglig, med ljusa fasader, synliga fogar och mörkbruna fönster. Takbeläggning ska vara pappliknande material, fönster och dörrar ska vara av likvärdigt trä. Planbestämmelse (k2) reglerar att interiören ska underhållas med för byggnaden anpassade metoder och material och avser hela västra byggnadsdelen (kontorsbyggnad och silo).

18 Sida 18 (22) Konsekvenser Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL(2010) 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget frångår delvis utpekad planeringsinriktning som anges i översiktsplanen. Planförslaget bedöms inte strida mot några nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget frångår de kommunala riktlinjerna för företagsområden. Stadsbyggnadskontoret anser dock att det finns skäl att i särskild ordning pröva Arbetsstolen 3 m.m. för annat ändamål. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Kulturhistoriskt värdefull miljö Fastigheten Arbetsstolen 3 hyser höga kulturhistoriska värden. Tyréns har på uppdrag av Atrium Ljungberg utfört en antikvarisk förundersökning. Den antikvariska förundersökningen ligger till grund för skydds- och varsamhetsbestämmelser på plankartan och beskrivning av kulturhistoriska värden i planbeskrivningen. Planförslaget innebär att befintlig bebyggelse inom planområdet, den ursprungliga och kulturhistorisk värdefulla byggnaden likväl som senare tillkomna byggnadsdelar, bekräftas i detaljplan. De höga kultmiljövärdena kopplade till den ursprungliga byggnaden säkerställs genom skydds- och varsamhetsbestämmelser. Störningar och risker Farligt gods och riskfylld verksamhet I planområdets närhet finns riskkällor. Riskkällorna består dels av närheten till primär led för farligt gods (E4/E20), dels av riskfylld verksamhet i industriområdet. WSP har på uppdrag av Atrium Ljungberg utfört en detaljerad riskbedömning med anledning av de identifierade riskkällorna. I riskbedömningen analyseras individrisk och samhällsrisk.

19 Sida 19 (22) Följande verksamheter har identifierats och behandlas i riskbedömningen: Primär transportled farligt gods o E4/E20 Riskfylld verksamhet o OKQ8 och ST1 drivmedelsstationer- acceptabel risk o Sandvik Mining and Construction Tools AB o CTW Danab - verksamheten har upphört o Mälardalens Sycraft-Fyrverkeri - verksamheten har upphört Därutöver inkluderas risker förknippade med transport av farligt gods inom Västberga industriområde i riskbedömningen. Bedömningen är att risknivån för planområdet delvis ligger inom det så kallade ALARP-området, främst med avseende på risk från Sandviks verksamhet som är lokaliserad sydost om planområdet. Att planområdet delvis ligger inom ALARP-området innebär att rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas. Det scenario som främst ger upphov till den förhöjda risknivån är gasmolnsexplosion. Enligt gällande praxis har tidigare riskbedömningar baserat olycksscenarierna från Sandviks verksamhet på gasol. Det är emellertid vätgas som hanteras av Sandvik, vilket är betydligt mindre riskfyllt. Vätgasen förvaras utomhus i flaskor på flak inom ett inhägnat område i tomtens södra del. Gasol är en tryckkondenserad gas med högre densitet än luft, vilket gör gasen tung. Ett utsläpp av gasol sprids därför längs marken under gravitationens inverkan och kan på grund av detta ge upphov till brännbara koncentrationer på stora avstånd från utsläppet. Vätgas är mycket lätt. Ett utsläpp av vätgas sprids därför uppåt i luften och blandas ut snabbt med luften under vindens påverkan, vilket gör att koncentrationerna av gasen blir mindre på större avstånd från utsläppskällan. Påverkan från Sandviks verksamhet bedöms bli acceptabel på grund av att vätgas medför ett mindre bidrag både till individrisken och till samhällsrisken än gasol. Riskbilden för handelsverksamheten inom Arbetsstolen 3 i tidigare riskbedömningar är överskattad, då den baserats på gasol.

20 Sida 20 (22) En annan stor riskkälla i närheten bedöms vara transport av farligt gods på E4/E20. Planområdet ligger cirka 60 meter från det yttersta körfältet. En stor explosion på vägen skulle kunna medföra att gaveln närmast vägen rasar, även om den är platsgjuten. Denna del av byggnaden bör därför inte innehålla personintensiv verksamhet och har därför fått markanvändningen K, kontor, ej konferens. Spårreservat Del av parkeringen till handelsverksamheten inom Arbetsstolen 3 är ordnad inom angränsande fastighet, på del av Västberga 1:1 som idag utgör spårreservat. Exploateringskontoret har låtit WSP utreda spåranvändning i Västberga industriområde och Exploateringskontoret bedömer att delar av konstaterat obrukbara sträckor kan avvecklas. Däribland del av Västberga 1:1 som berörs av detaljplanen. Planförslaget innebär att pågående användning bekräftas och att spårreservatet därmed upphör. Genomförande Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning Ansvaret för genomförande av planen vilar på stadens förvaltningar samt fastighetsägaren. Stadsbyggnadskontoret upprättar detaljplan och svarar för myndighetsutövning vid prövning av bygglov. Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Exploateringskontoret medverkar genom upprättande av de avtal som krävs för att genomföra planen. Avtal Före detaljplanens antagande och genomförande erfordras att staden (Exploateringskontoret) tecknar överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark med Atrium Ljungberg AB (fastighetsägaren till Arbetsstolen 3). Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintlig detaljplan 2604C helt upphör att gälla inom planområdet.

21 Sida 21 (22) Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter, marksamfälligheter och ägoförhållanden Planförslaget berör fastigheterna Arbetsstolen 3 och Västberga 1:1. Ägare till fastigheten Arbetsstolen 3 är KB Arbetsstolen 3 och ägare till fastigheten Västberga 1:1 är Stockholms kommun. Användning av mark Området avses att användas för handelsändamål (H på plankartan) och teknisk anläggning (E på plankartan). Fastighetsbildning Genom fastighetsreglering ska ett område om cirka kvm överföras från Västberga 1:1 till Arbetsstolen 3. En ny fastighet kan bildas för teknisk anläggning (E). Rätten för utrymme för den tekniska anläggningen kan även säkerställas genom servitut. Gång- och cykelväg Det orangemarkerade området överförs från Västberga 1:1 till Arbetsstolen 3. Det skrafferade området avser servitut för gångoch cykelväg.

22 Sida 22 (22) Servitut Rätten till allmän gång- och cykeltrafik säkerställs genom servitut, x på plankartan. Gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter Inga gemensamhetsanläggningar eller ledningsrätter behöver inrättas för detaljplanens genomförande. Övrigt Del av Västberga 1:1 som ska överföras till Arbetsstolen 3 belastas idag av två arrendeavtal. Dessa avtal ska sägas upp innan fastighetsregleringen genomförs. Det finns ett avtalsservitut, 0180IM-08/ , för gång- och cykelväg som idag belastar Arbetsstolen 3 till förmån för Västberga 1:1. En liten del av samma gång- cykelväg berör del av Västberga 1:1 som ska överföras till Arbetsstolen 3. I samband med fastighetsbildningen ska det befintliga avtalsservitutet upphävas och ersättas med nytt officialservitut, se servitut ovan. Övrigt Överenskommelse avseende fastighetsreglering och bildande av servitut ska träffas mellan berörda parter. Ekonomiska frågor Ersättning vid markförvärv/försäljning Staden ska till Atrium Ljungberg AB (fastighetsägaren till Arbetsstolen 3) med äganderätt överlåta den blivande kvartersmarken. Vid försäljningen av marken ska köpeskillingen baseras på tomtytan enligt blivande detaljplan. Tekniska frågor Dagvatten Arbetsstolen 3 är ansluten till det kommunala dagvattensystemet. Fjärrvärme Arbetsstolen 3 är fjärrvärmeansluten. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år efter att planen vunnit laga kraft.