REVISORNS RAPPORTERING OCH ÅTGÄRDER SOM DETTA FÖRUTSÄTTER (8 timmar) 100 poäng

Transkript

1 1 (53) OFGR-EXAMEN REVISORNS RAPPORTERING OCH ÅTGÄRDER SOM DETTA FÖRUTSÄTTER (8 timmar) 100 poäng Lös följande uppgifter (1 5) enligt gällande författningar samt god revisions- och bokföringssed inom offentlig förvaltning. I svaren kan rapporterna av revisorn upprättas enligt Revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin rf:s aktuella mallar för revisionsberättelser. Att samfunden, personerna och identifieringsuppgifterna är fiktiva saknar betydelse i uppgiften. Uppgiften baserar sig på delar av faktiska kommunkoncerners bokslutsuppgifter. Uppgiften har kompletterats med bakgrundsuppgifter, fel och brister, som dock inte har något att göra med dessa kommunkoncerner eller deras bokslutsuppgifter. Förvaltnings- och bokföringshandlingar som inte visas i uppgiften eller bilagor som nämns men inte visas i uppgiften saknar relevans i uppgiften. Att bokslutssiffror i vissa fall avrundats saknar relevans i uppgifterna. Det saknar relevans för lösandet av uppgiften på vilka veckodagar datumen infaller. Vissa delar har raderats från uppgift 1, och dessa nämns separat i uppgiften. De raderade delarna har ingen betydelse med tanke på lösandet av uppgiften. Kommunens noter till bokslutet presenteras i tusentals euro. Detta har ingen betydelse med tanke på lösandet av uppgiften. Vid bedömningen ges inga poäng för faktorer relaterade till tekniska summeringar avseende resultat- och balansräkningen, finansieringsanalysen, noterna eller tabellerna i uppgifterna. När du svarar kan du lita på att bakgrundsuppgifterna till uppgift 1 (s. 2) stämmer. I uppgift 1 är kommunens resultat- och balansräkning samt noterna i viss mån mindre omfattande än enligt minimikraven i de allmänna anvisningarna av bokföringsnämndens kommunsektion. Vid bedömningen ges inga poäng för omständigheter avseende omfattningen av kommunens resultat- och balansräkning samt noter. Vid bedömningen av svaren kan du få plus- och minuspoäng. Grammatik- och rättskrivningsfel samt fel i presentationssättet i rapporterna som krävs i uppgiften kan ge minuspoäng. När du svarar på frågorna ska du använda svarsmallarna i mappen JHT-tutkinto på datorns skrivbord (desktop). Uppgifterna sparas med examinandens identifieringsnummer och uppgiftens rubrik. Till exempel en examinand, vars identifieringsnummer är sparar svaren på följande sätt: Uppgift Uppgift 2 osv. Uppgiftsduplikatet behöver inte returneras.

2 2 (53) Bakgrundsinformation Urhola är en stad med invånare i Inre Finland. Urhola stad har inga affärsverk. Vattentjänsterna är bolagiserade och staden äger hela aktiestocken i bolaget. Koncernen omfattar samkommuner och dotterbolag. Urhola stad och dess dotterbolag revideras av revisionssammanslutningen Tehotilkkarit Ab, FO-nummer , adress Kontoboksgatan 16, Helsingfors (hemort Helsingfors). Ansvarig revisor är OFGR Seppo Suurpiirto och till revisionsteamet hör två revisorsassistenter, Sirpa Skarppi och Taneli Tehokas. Beträffande arbetsfördelningen har man kommit överens om att revisorsassistenterna lämnar en gemensam sammanfattning av sina arbetspapper till den ansvariga revisorn. För att underlätta bedömningen ska du använda följande väsentlighetsgränser i uppgiften: koncernbokslut 2 miljoner euro och stadens bokslut 1,5 miljoner euro. Om ett enskilt fel i uppgiften överskrider väsentlighetsgränsen, ska det presenteras i revisionsberättelsen (uppgift 2). Gränsen för fel som ska rapporteras är 5 procent av väsentlighetsgränsen för koncernbokslutet, dvs euro, och 5 procent av väsentlighetsgränsen för stadens bokslut, dvs euro. Felen som ska rapporteras ska rapporteras i en rapport/promemoria till revisionsobjektets ledning och revisionsnämnden eller i ett revisionsprotokoll till styrelsen, men de inverkar inte separat på revisionsberättelsen (uppgift 1). Uppgift 1 (60 poäng) Vilka fel och/eller brister innehåller Urhola stadskoncerns verksamhetsberättelse, bokföring, bokslut, koncernbokslut, förvaltning, uppgifter om grunder för statsandelar och ordnande av interna kontrollen, riskhanteringen och koncerntillsynen? Ange penningbeloppet av eventuella fel och/eller brister, typen av fel och/eller brister och detaljerade motiveringar till dina slutsatser. Föreslå också för hur felen och/eller bristerna kan korrigeras. Ta i ditt svar ställning till hur respektive fel eller brist som du observerat skulle påverka revisorns rapportering om felen eller bristerna inte korrigeras. Upprätta ditt svar som arbetspapper enligt modellen nedan så att det av arbetspappren framgår vilken omständighet som granskats, granskningsobservationen och en motiverad bedömning av den samt korrigeringsförfarandet för felet och/eller bristen. Om det handlar om ett bokföringsmässigt fel, presentera korrigeringsförfarandet även i formen per konto an konto. Ta också ställning till om observationen bör upptas i revisorns rapportering: om det är något som ska tas upp i revisionsberättelsen enligt 125 i kommunlagen eller om det är något som ska tas upp i revisorns övriga rapportering, såvida felet eller bristen inte korrigeras. Använd svarsbottnen för uppgift 1 då du svarar.

3 3 (53) SVARSMALL Revision av Urhola stadskoncern, räkenskapsperiod Datum: Granskare: (examinandens identifieringsnummer) Granskad omständighet Exempelsvar 1. Personalkostnader, semesterlöneskuld 2. Granskningsobservation, motiverad bedömning och korrigeringsförfarande I uppgiften ska du använda följande väsentlighetsgränser: koncernbokslut 2 miljoner euro och stadens bokslut 1,5 miljoner euro. Gränsen för fel som ska rapporteras är euro i koncernbokslutet och euro i stadens bokslut. Exempelsvar En semesterlöneskuld på 1 miljon euro har inte tagits upp bland personalkostnaderna och resultatregleringarna, vilket framgår av revisorsassistentens arbetspapper. Rättelseförfarande: Den saknade semesterlöneskulden bokförs Per personalkostnader An resultatregleringar 1 miljon euro. Effekt på rapporteringen (Berätta vad, var och hur rapporteringen sker, om felet eller bristen inte korrigeras) Exempelsvar Saken ska rapporteras skriftlig till styrelsen. Uppgift 2 (15 poäng) Upprätta ett fullständigt utkast till revisionsberättelse daterad för underteckning av revisorns för Urhola stadskoncern, förutsatt att stadskoncernens bokföring, förvaltning och bokslutshandlingar inte ändras i något avseende. Använd svarsbottnen för uppgift 2 då du svarar. Bilaga 1 Bokslut av Urhola stadskoncern för räkenskapsperioden Bilaga 2 Delar av protokoll Bilaga 3 Sammanfattning av granskningsobservationer

4 4 (53) Uppgifterna 3 5 är separata uppgifter och de anknyter inte till uppgifterna 1 och 2. Uppgift 3. (10 poäng) De bolag och personer som förekommer i texten är fiktiva. Finn MaxPower Ab är ett helt och hållet statsägt bolag, vars bransch är energiproduktion, i synnerhet kärnkraft. På senare tid har ett fall med anknytning till bolaget diskuterats i offentligheten. Händelseförloppet var följande: Kärnkraftsaktivister trängde sig in på en inhägnad fastighet som ägs av Finn MaxPower Ab. På fastigheten finns ett kärnkraftverk. Inkräktarna hade slagit sönder porten vid infarten till området och gjort motstånd mot kraftverkets väktare som kom för att avlägsna dem. Finn MaxPower Ab:s VD började göra upp polisanmälan samt skadeståndstalan mot kärnkraftsaktivisterna. Något senare tog minister Vilho Tase med ansvar för ägarstyrningen av Finn MaxPower Ab kontakt med bolagets styrelseordförande och VD och uppmanade dem att se till att bolaget avstår från planerna på polisanmälan och skadeståndsanspråk. Enligt minister Tase skulle de rättsliga åtgärder som bolagets ledning planerade vara dålig reklam för bolaget. Samtidigt skulle de även ge en allmänt negativ bild av statsbolagen. Av denna orsak borde man avstå från de planerade rättsliga åtgärderna. Minister Tase motiverade också sitt krav med att staten som ägare vill behålla sakliga relationer till kärnkraftsaktivisterna. När Finn-Power Ab:s ledning tvekade att lyda ministerns order meddelade minister Tase att vid behov fattar bolagets ägare själv beslut i saken. Enligt ministern byts samtidigt bolagets styrelsemedlemmar ut och även VD:n kommer att bytas ut. Efter dessa diskussioner avstod Finn MaxPower Ab från sina planer på polisanmälan och skadeståndstalan. Fallet kom ut i offentligheten och snart diskuterade även riksdagens revisionsutskott om ägarstyrningen hade genomförts vederbörligt i fallet Finn MaxPower Ab. Riksdagsledamot Usko Lujavuori, som är medlem i utskottet, konstaterade att revisionsutskottet bör utarbeta ett betänkande som gäller inte bara fallet Finn MaxPower Ab utan gränserna och principerna för statens ägarstyrning i allmänhet. Uppgift Svara på följande frågor. Motivera ditt svar. Ange i svaret vilka rättsregler svaren baserar sig på. 3.1 Kan Finn MaxPower Ab:s ägare fatta beslut i ett ärende som normalt hör till bolagets styrelses eller VD:s befogenheter? Om så är fallet, på vilka villkor och enligt vilket förfarande kan beslutsfattandet i ett ärende överföras från styrelsen eller VD till bolagets ägare? Bedöm rättsligt minister Tases åtgärder då han medverkade till att Finn MaxPower Ab:s ledning avstod från sina planer på polisanmälan och skadeståndstalan. 3.2 Vilka författningar och anvisningar styr statens ägarstyrning och gränserna för ägarstyrningen samt övervakningen av dessa i Finland? 3.3 På vems initiativ kan riksdagens revisionsutskott börja utarbeta ett betänkande som gäller statens ägarstyrning? Var behandlas revisionsutskottets betänkande när det är färdigt? Kan revisionsutskottets betänkande leda till att nya krav som gäller statens ägarstyrning framställs till statsrådet och ministerierna? Använd svarsbottnen för uppgift 3 då du svarar på uppgiften.

5 5 (53) Uppgift 4. (10 poäng) Din kompis Tatu Valpas kontaktar dig. Han berättar att han snart börjar sitt nya jobb inom ekonomiförvaltningen i Peurala kommun. För sina nya arbetsuppgifter vill han uppdatera sina kunskaper om i synnerhet kommunernas statsandelar. Han vet att du känner till detta delområde av de offentliga finanserna och frågar dig därför om några saker. Uppgift Svara på följande frågor. Motivera ditt svar. Ange vilka rättsregler svaren baserar sig på. Använd svarsbottnen för uppgift 4 då du svarar på uppgiften Hur bestäms i stora drag storleken på den statsandel för basservice som regelbundet betalas till en enskild kommun? 4.2. Vilka är ramvillkoren för att en kommun tillfälligt kan få förhöjd statsandel? Vem eller vilka fattar besluten om att en kommun tillfälligt ska beviljas förhöjd statsandel? 4.3. Vilka övervakar och kontrollerar att den information som ligger till grund för beslutsfattandet om kommunernas statsandelar är korrekt?

6 6 (53) Uppgift 5. (5 poäng) Svara på följande frågor. Motivera ditt svar. Ange vilka rättsregler svaren baserar sig på. Använd svarsbottnen för uppgift 5 då du svarar på uppgiften Vad är Europeiska unionens fleråriga budgetramar och vilka rättsregler berör dem? På vilket sätt skiljer sig EU:s fleråriga budgetramars bindande rättsliga verkan från den bindande verkan hos ramarna för statsfinanserna i Finland? 5.2. Vilka övervakar och utvärderar EU:s fleråriga budgetramar och att de iakttas?

7 7 (53) Bilaga 1. Urhola stad Bokslut Stadsstyrelsen

8 8 (53) Innehåll VERKSAMHETSBERÄTTELSE Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt Stadens förvaltning och ändringar i den Redovisningsskyldiga organ och tjänsteinnehavare Den ekonomiska utvecklingen i allmänhet och i den egna regionen Väsentliga förändringar i stadens verksamhet och ekonomi Bedömning av den sannolika framtida utvecklingen Stadens personal Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt övriga omständigheter som inverkar på utvecklingen av verksamheten Miljöfaktorer Redogörelse för anordnande av stadens interna kontroll och riskhantering Räkenskapsperiodens resultat och finansiering av verksamheten Räkenskapsperiodens resultat Finansiering av verksamheten Finansiell ställning och förändring av den Totala inkomster och utgifter Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning över sammanslutningar som ingår i koncernbokslutet Styrning av koncernens verksamhet Väsentliga händelser som gäller koncernen Uppskattning av koncernens sannolika kommande utveckling Redogörelse för hur koncerntillsynen är ordnad Koncernbokslut och dess nyckeltal Centrala noter Behandling av räkenskapsperiodens resultat Budgetutfall BOKSLUTSKALKYLER KONCERNKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET... 37

9 9 (53) Använda bokföringsböcker Verifikatslag UNDERSKRIFTER I BOKSLUTET REVISIONSANTECKNING... 43

10 10 (53) VERKSAMHETSBERÄTTELSE Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin Stadsdirektörens översikt Kommunernas bokslutsuppgifter för 2016 visar att kommunekonomin går i rätt riktning. Utgifterna inom kommunsektorn ökade måttligt i hela landet, i medeltal 1,3 procentenheter. Räkenskapsperiodens resultat förbättrades med nästan en halv miljard euro Räkenskapsperiodens resultat var dock negativt i 111 kommuner, sammanlagt 0,2 miljarder euro. Bakom kommunernas balanserade ekonomi ligger en återhållsam utgiftsutveckling och förbättrade inkomster. Kommunernas inkomster ökade i synnerhet genom att statsandelarna växte. Statsandelarna 2016 kompenserade skatteförluster på 260 miljoner euro som berodde på ändringar i kommunernas beskattningsgrunder och dessutom fick kommunerna 270 miljoner euro i statsandelar till följd av justeringen av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten. Kommunernas skatteinkomster 2016 ökade måttligt med sammanlagt 1,4 procent, dvs. 300 miljoner euro, i hela landet. Den finländska samhällsekonomin har länge befunnit sig på botten av en vågdal. En försiktig vändning i positiv riktning kan dock skönjas. Enligt preliminära uppgifter från Statistikcentralen var BNP-tillväxten en halv procentenhet positiv. Även om tillväxten är anspråkslös är det åtminstone en ändring jämfört med tidigare års negativa utveckling. Trenden i ekonomin är tills vidare instabil, eftersom läget för världsekonomin är osäkert och har stor inverkan på Finlands ekonomi. Exportindustrin ger positiva och hoppfulla signaler. Med tanke på konkurrenskraften måste Finlands ekonomiska politik och arbetsmarknadsstrukturer anpassas till den nya globala världsekonomin. Ett av de viktigaste målen för landets regering har varit att omarbeta landskapsförvaltningen och i anslutning därtill social- och hälsotjänsterna. Det är fråga om den viktigaste förändringen på kommunfältet under självständighetstiden. Avsikten är att från ingången av 2019 ska kommunerna inte längre producera social- och hälsotjänster, utan det blir en uppgift för de nya landskapen som kommer att inrättas. Förberedelserna för det social- och hälsoprojekt som kommunerna i Inre Finland inlett framskred planenligt 2016 och Urhola representerades av stadens social- och hälsodirektör i projektet. Den positiva befolkningsutvecklingen i Urhola och den avsevärda ökningen av stadens skatteinkomster inger framtidstro. Stadens arbetslöshetsgrad är fortfarande bland de lägsta i regionen och sysselsättningen förväntas ligga på god nivå även i fortsättningen. Näringspolitiken och stadens livskraft framhävs i den nya kommunstrategin som fullmäktige godkänt. Urhola bör även i fortsättningen vara aktivt med och utveckla närings- och företagsverksamheten i regionen. I anslutning härtill planerar kommunen flera innovativa projekt, som drivs vidare tillsammans med företagarna i regionen. Jag tackar alla för välgjort arbete. Tyyne Toimelias stadsdirektör

11 11 (53) Stadens förvaltning och ändringar i den Redovisningsskyldiga organ och tjänsteinnehavare Redovisningsskyldiga organ: Stadsstyrelsen Social- och hälsovårdsnämnden Bildnings- och fritidsnämnden Teknik- och miljönämnden Redovisningsskyldiga tjänsteinnehavare: Stadsdirektören Ekonomidirektören Social- och hälsovårdsdirektören Bildningsdirektör Tekniska direktören Den ekonomiska utvecklingen i allmänhet och i den egna regionen Väsentliga förändringar i stadens verksamhet och ekonomi Den nya kommunlagen (410/2015) trädde i kraft , dock så att en betydande del av lagen tillämpas först från och med Lagens inverkan på kommunernas verksamhet syns i praktiken till stor del först från ingången av följande valperiod. I Urhola stad skedde beredningen dock 2016, då man i samband med stadens organisationsarbete också utarbetade en förvaltningsstadga enligt den nya kommunlagen. Den nya förvaltningsstadgan godkändes i stadsfullmäktige och den träder i kraft I den gamla förvaltningsstadgan företogs dessutom nödvändiga ändringar på stadsfullmäktiges sammanträde och de trädde i kraft omedelbart. De ändringar som stadsfullmäktige fattade beslut om har intagits som sådana även i den nya förvaltningsstadgan. De redovisade skatteintäkterna uppgick till euro 2016, vilket var euro mer än vad som budgeterats. Skatteinkomsterna ökade med euro (9,2 %) från De redovisade statsandelarna uppgick till sammanlagt euro Detta är euro (2,2 %) mer än Kostnaderna för köpta tjänster 2016 var euro lägre än året innan. Bland köpta tjänster har som minskning bokförts Urhola stads andel av såväl Samkommunen för sjukvårdsdistriktets som Hälso- och sjukvårdssamkommunens positiva resultat. Andelen minskar avsättningen i balansräkningen för att täcka samkommunernas underskott. Årsbidraget räkenskapsperioden var euro, vilket är euro mer än Överskottet räkenskapsperioden uppgår till ,22 euro, vilket är euro mer än överskottet räkenskapsperioden Den upplösning av avsättning som redovisats som minskning av köpta tjänster förbättrar räkenskapsperiodens resultat med sammanlagt euro.

12 12 (53) Urhola lämnade Samkommunen för missbrukarvård i början av räkenskapsperioden Fördelningsandelen på euro från samkommunen bokfördes som extraordinär intäkt. Under räkenskapsperioden användes kassamedel för placeringar i aktiefonder. Anskaffningsutgiften var euro. Bedömning av den sannolika framtida utvecklingen Det allmänna ekonomiska läget i Finland påverkar utvecklingen av stadens skatteinkomster. Skatteinkomsterna och statsandelarna är centrala poster för stadens verksamhet. På basis av den skatteprognos som Kommunförbundet offentliggjorde kommer kommunernas kommunalskatteinkomster att öka med 1,2 2,8 procent per år. År 2017 förväntas Urholas statsandelar hålla sig på samma nivå som Stadens skulder ökade inte 2016 men de kontanta medlen minskade till följd av planenliga amorteringar av lånen samt placeringen i finansiella värdepapper. De framtida investeringarna innebär att lånebeloppet växer ytterligare de kommande åren. Räntorna har varit låga, men man måste förbereda sig på eventuella räntehöjningar och större lånebestånd. Stadens genomsnittliga räntekostnader påverkas avsevärt av till vilken räntenivå man är tvungen att fastställa de nya lånen. På finansmarknaden har de långa räntorna börjat stiga, men prognoserna visar att räntenivån fortsätter att utvecklas mycket återhållsamt och når 2 procent efter cirka 10 år. Den fortsatt låga räntenivån de närmaste åren förbättrar stadens möjligheter att uppnå ekonomisk balans. I framtiden behöver finanserna skötas noggrant och framtida förändringar föregripas. Staden har en god grund att bygga på och möjligheter till framgång även i framtiden. Stadens personal Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt övriga omständigheter som inverkar på utvecklingen av verksamheten De största riskerna med tanke på uppnåendet av målet är enligt sektorernas bedömning nyckelpersons- och resursrisker. Sårbarheten hos stadens jämförelsevis anspråkslösa organisation framhävs i synnerhet i fråga om uppgifter som sköts av endast några eller en person. Det finns flera sådana uppgifter inom varje sektor. Man har försökt hantera nyckelpersonsoch resursriskerna i synnerhet genom gott chefsarbete: kommunikation, uppgiftsbeskrivningar, utbildning och vid behov ersättande rekryteringar. Man försöker också hantera resursrisken som en del av den årliga verksamhets- och ekonomiplaneringen: i samband med budgetberedningen planeras och jämförs uppgifterna och målen med de till buds stående resurserna. Till riskerna i verksamheten hör också risker som hänför sig till upphandlingen. Staden köper tjänster, men resurserna för konkurrensutsättning samt uppgörande och övervakningen av avtalen i anslutning till upphandlingen är begränsade. Man har försökt minska risken så att staden i så stor utsträckning som möjligt använder det gemensamma upphandlingsenhetens färdigt konkurrensutsatta ramavtal. Staden kan också köpa olika upphandlingsexperttjänster av upphandlingsenheten. Staden har många informationssystem som innehåller konfidentiella uppgifter. Denna risk har funnits även tidigare och den hanteras tillsammans med systemleverantörerna. När det

13 13 (53) gäller den risk som sociala medier innebär bör statens anställda och förtroendevalda använda sociala medier så att konfidentiella uppgifter inte kommer ut i offentligheten. De största riskerna i stadens ekonomiska verksamhetsomgivning hänför sig till en eventuell ogynnsam utveckling av samhällsekonomin och ett försämrat sysselsättningsläge. Den ekonomiska tillväxten förväntas bli rätt återhållsam. Den anspråkslösa ekonomiska tillväxten och hållbarhetsgapet i de offentliga finanserna utgör också en utmaning för finansieringen av kommunekonomin framför allt då trycket på att öka utgifterna för närvarande verkar vara större än inkomstutvecklingen. De största ekonomiska riskerna hänför sig till utvecklingen av skatteinkomsterna och statsandelarna samt en stigande räntenivå. Målen för hanteringen av finansiella risker är att identifiera väsentliga risker och förbättra prognostiserbarheten. De finansiella riskerna kan indelas i likviditets-, kredit- och marknadsrisker. Ränterisken kan betraktas som den centralaste av marknadsriskerna, och staden försöker skydda sig mot den genom att diversifiera finansieringsavtalens maturitet och optimera förhållandet mellan lån med fast respektive rörlig ränta. Eventuella förändringar i efterfrågan på och finansieringen av social- och hälsotjänster kan medföra stort tryck på ordnandet av andra tjänster och på skattesatsen. Även den ekonomiska utvecklingen i samkommunerna för hälso- och sjukvården utgör en risk för staden, som man måste försöka hantera genom att vara en aktiv ägare. Dessutom kan värderingen av stadens koncernsammanslutningars egendomsposter vara förenade med risker som kräver aktiv uppföljning och vid behov åtgärder för att minska riskerna. Staden kan inte påverka alla risker, men nog hur stor inverkan konkretiserade risker har på stadens verksamhet och ekonomi. Åldersstrukturen hos stadens befolkning ligger nära medeltalet i Finland. De närmaste åren åldras befolkningen kraftigt. Med tanke på en bättre åldersstruktur och ett tryggat finansieringsunderlag vore det bra om invånarantalet skulle fortsätta att öka i jämn takt de kommande åren. Lägre födelsetal hotar att snedvrida åldersstrukturen ytterligare. Miljöfaktorer Redogörelse för anordnande av stadens interna kontroll och riskhantering Stadsfullmäktige styr ordnandet av stadskoncernens interna kontroll och riskhantering genom de grunder för intern kontroll och riskhantering som den godkänner. Fullmäktige förutsätter att koncernens alla funktioner och organisationsnivåer har tillräcklig intern kontroll och riskhantering. Det finns föreskrifter om uppgifter och ansvarsfördelning beträffande intern kontroll och riskhantering i förvaltningsstadgan samt i kompletterande anvisningar och föreskrifter. Stadsstyrelsen ansvarar för att den interna kontrollen och riskhanteringen ordnas ändamålsenligt. Dessutom ansvarar alla organ och tjänsteinnehavare som har behörighet att använda stadens medel och som fungerar som myndigheter ansvarar för genomförandet av intern kontroll och riskhantering inom sina ansvarsområden. I anslutning till den operativa ledningen följer cheferna upp den interna kontrollens och riskhanteringens funktionsduglighet. Stadsstyrelsen har med iakttagande av de av fullmäktige godkända grunderna meddelat anvisningar för implementeringen av intern kontroll och riskhantering samt deras koppling till stadens lednings- och styrningssystem. Stadsstyrelsens redogörelse baserar sig på organens redogörelser för sin verksamhet samt på bedömnings- och revisionsuppgifter om den interna och externa revisionen. Som stöd för

14 14 (53) organens redogörelser har ledningsgrupperna för servicekedjorna gjort självbedömningar med hjälp av bedömningsmodellen och utnyttjade övrig bedömningsinformation om den interna kontrollens status på sina verksamhetsområden. Utifrån bedömningsuppgifterna är den interna kontrollens status i regel god. Den interna kontrollen ger huvudsakligen rimlig säkerhet om verksamhetens resultat, förenlighet med lagstiftning och god förvaltningssed, tryggande av medel och egendom samt tillräcklig och tillförlitlig operativ och ekonomisk information som ledningen förutsätter. Iakttagandet av bestämmelser, föreskrifter och beslut Stadsstyrelsen har inte kännedom om försummelser av lagstadgade uppgifter eller åtgärder som i övrigt står i strid med lagstiftning och bestämmelser eller god förvaltningssed och som kan leda till betydande ersättningsanspråk, yrkanden i talan eller andra rättsliga påföljder. Måluppfyllelse, tillsyn över användningen av medel, kompetent och tillförlitlig resultatutvärdering Målen ingår i budgeten och de har satts av de redovisningsskyldiga organen. Nettoanslagsfördelningen i budgeten motsvarar organisationsstrukturen och för varje nettoanslag kan anges ett ansvarigt redovisningsskyldigt organ och en ansvarig redovisningsskyldig tjänsteinnehavare. Stadsstyrelsen och nämnderna utser årligen personer som godkänner räkningar inom deras verksamhetsområden. Verksamheten och ekonomin rapporteras i huvudsak månatligen till stadsstyrelsen. Rapporterna har delgetts även stadsfullmäktige och revisionsnämnden. När målen för funktionernas resultat sätts beaktas strategiska mål, viktiga framgångsfaktorer, indikatorer och målnivåer för - ekonomin och dragningskraften - personalen och personalförnyelsen - kunden och kommuninvånaren samt - ordnandet av och sätten att producera tjänster. Uppföljningen av utfallet av måluppfyllelse, medelsanvändning och verksamhetens resultat presenteras i andra delar av verksamhetsberättelsen. Ordnande av riskhantering Riskhanteringen baserar sig på de grunder för riskhantering som stadsfullmäktige godkänt och på anvisningen för intern kontroll som stadsstyrelsen godkänt. Implementeringen av grunderna för riskhanteringen inom sektorerna pågår fortfarande. Anvisningen för intern kontroll uppdateras i anslutning till implementeringen av grunderna för riskhanteringen. Stadsstyrelsen konstaterar att kommunen har gällande ansvarsförsäkringar för egendomsrisker och verksamheten, trafikförsäkringar och försäkringar för arbetstagarnas arbetsresor samt lagstadgade försäkringar. När det gäller skaderisker har staden ett tämligen heltäckande försäkringsskydd. Stadens försäkringsskydd har uppdaterats genom konkurrensutsättning 2016 och staden anlitar en professionell försäkringsmäklare. Dessutom konstaterar stadsstyrelsen att en övergripande, systematisk och heltäckande riskkartläggning kommer att göras när den nya fullmäktigeperioden inletts och då anlitas en utomstående konsult. Kontroll av anskaffning, överlåtelse och skötsel av egendom Stadsstyrelsen har inte kännedom om sådana försummelser eller felaktiga förfaranden avseende kontrollen av anskaffning, överlåtelse eller skötsel av egendom som kunde orsaka staden avsevärda skadestånd eller andra rättsliga påföljder.

15 15 (53) Avtalsverksamhet Vissa brister har upptäckts i stadens avtalshantering samt uppföljningen och kontrollen av avtal. Även revisorerna har fäst uppmärksamhet vid dessa brister i sin rapportering. Staden har vidtagit åtgärder för att rätta till saken så att behörigheten och ansvaret i fråga om stadens avtalsverksamhet har omdefinierats och noggrannare anvisningar har meddelats om verksamheten. Dessutom har staden anställt en upphandlingschef, som också ansvarar för ordnandet av avtalshanteringen samt anvisningarna om och kontrollen av avtalshanteringen inom hela stadsorganisationen. Vidare har staden i slutet av året tagit i bruk avtalshanteringssystemet SOPPARI, där stadens samtliga avtal samlas enligt avtalskategori för att underlätta uppföljningen och avtalskontrollen. Avtalen har börjat föras in i systemet. I den första fasen har tidsbestämda hyresavtal för lokaler som staden hyr förts in i systemet. Dessutom har fastighetsleasingavtalet som gäller daghemmet Ruusutarha förts in i systemet. I nästa fas börjar tekniska väsendets samt social- och hälsovårdens ramavtal om återkommande upphandling omfattas av avtalshanteringen. Stadens upphandlingsanvisningar har uppdaterats så att de motsvarar den nya upphandlingslagen. Upphandlingschefen följer konkurrensutsättningen av stadens anskaffningar och deras lagenlighet. Stadsstyrelsen följer utvecklingen av avtalsverksamheten och hur de vidtagna åtgärderna avhjälper de brister som upptäckts. Ordnande av intern revisionen Den interna revisionen bistår stadens högsta ledning när den fullgör sin tillsynsskyldighet. Den interna revisionen reviderar och bedömer den interna kontrollens och riskhanteringens funktionsduglighet enligt revisionsplanen som godkänts av stadsdirektören. Den interna revisionen är oberoende av den reviderade verksamheten. År 2016 fokuserade revisionerna på bland annat processen för uppgörande av budgeten, uppställandet av mål, avtalshanteringens ändamålsenlighet, processen från beställning till betalning, bevakningen av fordringar och faktureringsverksamheten. Revisioner gjordes inom alla sektorer. I sina rapporter och promemorior kom den interna kontrollen med rekommendationer till de reviderade objekten i syfte att utveckla den interna kontrollen och riskhanteringen. Implementeringen av rekommendationerna i revisionsrapporterna följs upp regelbundet. Räkenskapsperiodens resultat och finansiering av verksamheten Stadens resultaträkning utvisar huruvida den inkomstfinansiering som influtit i form av intäkter räcker till för att täcka kostnaderna för att producera tjänster. Resultaträkningen upptar endast externa kostnader och intäkter. Stadens ekonomi uppvisade ett överskott på euro Jämfört med året innan förbättrades resultatet med så mycket som euro. Det förbättrade resultatet förklaras bland annat av att skatteinkomsterna ökade med euro (9,2 %) jämfört med 2015, av den fördelningsandel på euro som samkommunen betalade och den upplösning av avsättning som redovisades som minskning av köpta tjänster, vilket förbättrar räkenskapsperiodens resultat med sammanlagt euro.

16 16 (53) Stadens årsbidrag euro 2016 var euro bättre än Verksamhetsbidraget 2016 försämrades med euro från året innan och var euro sämre än budgeten.

17 17 (53) Räkenskapsperiodens resultat RESULTATRÄKNING OCH DESS NYCKELTAL (tusen euro) Verksamhetens intäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader -5-5 Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens överskott NYCKELTAL FÖR RESULTATRÄKNINGEN (Nyckeltalen har raderats. De raderade nyckeltalen inverkar inte på hur uppgiften ska lösas.)

18 18 (53) Finansiering av verksamheten FINANSIERINGSANALYS OCH DESS NYCKELTAL (tusen euro) Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändring i utlåningen Minskning av utlåningen Förändring i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel NYCKELTAL FÖR FINANSIERINGSANALYSEN (Nyckeltalen har raderats. De raderade nyckeltalen inverkar inte på hur uppgiften ska lösas.)

19 19 (53) Finansiell ställning och förändring av den BALANSRÄKNING OCH DESS NYCKELTAL AKTIVA (tusen euro) BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 0 41 Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 0 3 Donationsfondernas medel RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Fordringar Långfristiga fordringar Lånefordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Finansiella värdepapper Övriga värdepapper Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT

20 20 (53) PASSIVA (tusen euro) EGET KAPITAL Grundkapital Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) AVSÄTTNINGAR Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 0 3 Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Erhållna förskott 38 0 Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar PASSIVA SAMMANLAGT NYCKELTAL FÖR BALANSRÄKNINGEN Soliditetsgrad, % 23,1 13,6 Relativ skuldsättningsgrad, % 71,1 85,5 Ackumulerat överskott (underskott), Ackumulerat överskott (underskott), /invånare Lånestock 31.12, Lånestock 31.12, /invånare Lånefordringar, Antal invånare

21 21 (53) Totala inkomster och utgifter Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning över sammanslutningar som ingår i koncernbokslutet Dottersammanslutningar Urholan Vesi Ab Urholan Fastighetsaktiebolag Urholan Asunnot Ab Urholan Palveluasunnot Ab Alueen Asunnot Ab Samkommuner Samkommunen Landskapets Förbund Samkommunen för sjukvårdsdistriktet Hälso- och sjukvårdssamkommunen Samkommunen för missbrukarvård Utbildningssamkommunen Intressesammanslutningar Sisä-Suomen Asunto Ab Sisä-Suomen Lämpö Ab sammanställts sammanställts sammanställts sammanställts inte sammanställts sammanställts sammanställts sammanställts sammanställts sammanställts sammanställts sammanställts Styrning av koncernens verksamhet Väsentliga händelser som gäller koncernen Uppnående av målen för de centrala koncernsammanslutningarna Uppskattning av koncernens sannolika kommande utveckling Redogörelse för hur koncerntillsynen är ordnad

22 22 (53) Koncernbokslut och dess nyckeltal KONCERNRESULTATRÄKNING OCH DESS NYCKELTAL (tusen euro) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Andel av intressesammanslutningarnas vinst (förlust) Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner 52-5 Räkenskapsperiodens skatter Minoritetsandelar Räkenskapsperiodens överskott (underskott) NYCKELTAL FÖR KONCERNRESULTATRÄKNINGEN (Nyckeltalen har raderats. De raderade nyckeltalen inverkar inte på hur uppgiften ska lösas.)

23 23 (53) KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH DESS NYCKELTAL (tusen euro) Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster Räkenskapsperiodens skatter Rättelseposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändring i utlåningen Ökning av utlåningen -4 Minskning av utlåningen Förändring i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital 0-9 Förändring i minoritetsandelar 0-81 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel NYCKELTAL FÖR KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS (Nyckeltalen har raderats. De raderade nyckeltalen inverkar inte på hur uppgiften ska lösas.)

24 24 (53) KONCERNBALANSRÄKNING OCH DESS NYCKELTAL (tusen euro) AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar 2 2 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Andelar i intressesammanslutningar Övriga aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT

25 25 (53) PASSIVA (tusen euro) EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond 6 6 Övriga egna fonder Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) MINORITETSANDELAR AVSÄTTNINGAR Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital PASSIVA SAMMANLAGT NYCKELTAL FÖR KONCERNBALANSRÄKNINGEN (Nyckeltalen har raderats. De raderade nyckeltalen inverkar inte på hur uppgiften ska lösas.)

26 26 (53) Centrala noter (Text har raderats texten. Den raderade texten inverkar inte på hur uppgiften ska lösas.) Behandling av räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Enligt 115 i kommunlagen ska stadsstyrelsen i verksamhetsberättelsen eller i anslutning till den lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Stadens resultat räkenskapsperioden uppvisar ett överskott på ,22 euro. Stadsstyrelsen föreslår följande om behandlingen av resultatet räkenskapsperioden : En investeringsavsättning på euro görs för kostnader för planeringen och byggandet av daghemmet i norra Urhola. Räkenskapsperiodens överskott på ,22 euro överförs till kontot för över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder i balansräkningen.

27 27 (53) Budgetutfall (De sektorspecifika utredningarna om hur målen för verksamheten och ekonomin har uppnåtts har inte tagits med i materialet. Den separata presentationen av driftsekonomin, resultaträkningsdelen och det projektspecifika utfallet för investeringarna har inte tagits med i materialet och presenteras endast som sammandrag. Presentationen av utfallet för finansieringsdelen har lämnats bort ur materialet. Den utelämnade texten inverkar inte på hur uppgiften ska lösas.) Sammandrag av utfallet för bindande verksamhetsbidrag (nettoanslag), anslag och budgetar Verksamhetsbidrag Budget Budget Budget Utfall Avvikelse Euro ursprunglig ändringar ändrad DRIFTSEKONOMIDELEN (nettoanslag) Koncernförvaltning Koncerntjänster Koncernförvaltning totalt Social- och hälsovårdsnämnden Förvaltningstjänster Specialiserad sjukvård Primärvård Familje- och socialtjänster Social- och hälsovårdsnämnden totalt Bildnings- och fritidsnämnden Förvaltningstjänster Undervisningstjänster Småbarnspedagogik Kultur- och fritidstjänster Bildnings- och fritidsnämnden totalt Teknik- och miljönämnden Förvaltningstjänster Lokaltjänster Kommunaltekniska tjänster Miljö- och byggnadstillsyn Teknik- och miljönämnden totalt Driftsekonomidelen totalt

28 28 (53) Budget 2016 ursprunglig Budget 2016 ändringar Budget 2016 ändrad Utfall 2016 Avvikelse 2016 RESULTATRÄKNINGSDELEN Skatteinkomster Statsandelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Resultaträkningsdelen totalt INVESTERINGSDEL Koncernförvaltning Social- och hälsovårdsnämnden Bildnings- och fritidsnämnden Teknik- och miljönämnden Investeringsdelen totalt

29 29 (53) BOKSLUTSKALKYLER RESULTATRÄKNING Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter , ,80 Avgiftsintäkter , ,32 Understöd och bidrag , ,94 Övriga verksamhetsintäkter , , , ,68 Tillverkning för eget bruk , ,24 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden , ,46 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,82 Övriga lönebikostnader , ,04 Köpta tjänster , ,64 Material, förnödenheter och varor , ,44 Understöd , ,30 Övriga verksamhetskostnader , , , ,10 Verksamhetsbidrag , ,18 Skatteinkomster , ,70 Statsandelar , ,08 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter , ,68 Övriga finansiella intäkter , ,82 Räntekostnader , ,44 Övriga finansiella kostnader , , , ,58 Årsbidrag , ,02 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,70 Nedskrivningar , , , ,96 Extraordinära poster Extraordinära intäkter , ,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens resultat , ,06 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,06

30 30 (53) FINANSIERINGSANALYS Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , ,02 Extraordinära poster ,00 0,00 Korrektivposter till internt tillförda medel , , , ,94 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter , ,28 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva , , , ,48 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,46 Kassaflödet för finansieringens del Förändring i utlåningen Minskning av utlåningen , , , ,00 Förändring i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 0, ,00 Minskning av långfristiga lån , ,00 Förändring av kortfristiga lån , ,00 0, ,00 Förändring i eget kapital 0, ,04 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital , ,64 Förändring av omsättningstillgångar , ,88 Förändring av fordringar , ,82 Förändring av räntefria skulder , , , ,12 Kassaflödet för finansieringens del , ,30 Förändring av likvida medel , ,30 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,32 Likvida medel , , , ,30

31 31 (53) BALANSRÄKNING AKTIVA (euro) BESTÅENDE AKTIVA , ,64 Immateriella tillgångar , ,28 Immateriella rättigheter , ,56 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,72 Materiella tillgångar , ,80 Mark- och vattenområden , ,80 Byggnader , ,78 Fasta konstruktioner och anordningar , ,76 Maskiner och inventarier , ,36 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 0, ,10 Placeringar , ,56 Aktier och andelar , ,56 Övriga lånefordringar , ,00 Övriga fordringar , ,00 FÖRVALTADE MEDEL , ,64 Statens uppdrag 0, ,74 Donationsfondernas medel , ,90 RÖRLIGA AKTIVA , ,22 Omsättningstillgångar , ,04 Material och förnödenheter , ,04 Fordringar , ,86 Långfristiga fordringar , ,28 Lånefordringar , ,00 Övriga fordringar , ,28 Kortfristiga fordringar , ,58 Kundfordringar , ,04 Övriga fordringar , ,34 Resultatregleringar , ,20 Finansiella värdepapper ,00 0,00 Övriga värdepapper ,00 0,00 Kassa och bank , ,32 AKTIVA , ,50

32 32 (53) PASSIVA (euro) EGET KAPITAL , ,48 Grundkapital , ,08 Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder , ,66 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,06 AVSÄTTNINGAR , ,04 Övriga avsättningar , ,04 FÖRVALTAT KAPITAL , ,98 Statens uppdrag 0, ,74 Donationsfondernas kapital , ,08 Övrigt förvaltat kapital , ,16 FRÄMMANDE KAPITAL , ,00 Långfristigt , ,00 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,00 Kortfristigt , ,00 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,00 Erhållna förskott ,00 0,00 Leverantörsskulder , ,14 Övriga skulder , ,04 Resultatregleringar , ,82 PASSIVA , ,50

33 33 (53) KONCERNKALKYLER KONCERNRESULTATRÄKNING (tusen euro) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Andel av intressesammanslutningarnas vinst (förlust) Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner 52-5 Räkenskapsperiodens skatter Minoritetsandelar Räkenskapsperiodens överskott (underskott)