Införande av kontaktsjuksköterska - en del av Cancerstrategi Gävleborg

Transkript

1 Införande av kontaktsjuksköterska - en del av Cancerstrategi Gävleborg Version R01, PROJEKTiL Landstinget Gävleborg

2 Mall-ID Projektplan Datum Dnr 2012/ /924 Version R01 Innehållsförteckning 1 Grundläggande information Bakgrund Syfte Mål Effektmål/Nyckeltal Projektmål Krav på projektet Förutsättningar Avgränsningar Miljö Jämställdhet Kopplingar till andra projekt/uppdrag/processer och verksamheter Planer Tidplan Beslutsplan Aktivitetsplan Ekonomi Kostnader och intäkter/besparingar Projektbudget Kostnads-/intäktsanalys Finansiering Projektorganisation Organisationsplan Roller i projektorganisationen Kommunikation Kommunikationsplan Dokumentation Löpande uppföljning Risker och möjligheter Överlämning Leverans av projektresultat Effekthemtagning Referenser och bilagor Checklista inför beslut, BP Beslut att starta projekt (13)

3 1 Grundläggande information 1.1 Bakgrund Projektet har föregåtts av en förstudie, med kartläggning av befintliga sjuksköterskor med funktioner som kontaktsjuksköterska enligt nationell definition. Kartläggningen visar bl.a. att - 32 sjuksköterskor har funktioner som ingår i Kontaktsjuksköterska - Dessa 32 omfattar flertalet större diagnosgrupper inom cancerområdet - Nuvarande roller stämmer relativt väl överens med den nationella definitionen av Kontaktsjuksköterska - Dessa 32 sjuksköterskor bedömer sammantaget att de lägger ner motsvarande 8,5 9,0 heltidstjänster på kontaktfunktionen - Utökning med fler kontaktsjuksköterskefunktioner är på gång. Landstingsdirektören har, i enlighet med förstudiens förslag, beslutat att alla cancerpatienter ska ha tillgång till kontaktsjuksköterska. Implementeringen löper under två år. Arbetet under år 2013, som ska drivas i projektform, handlar om att utarbeta rutiner, ta fram kompetensutvecklingsplan, implementera funktionen hos befintliga och etablera nätverk för kontaktsjuksköterskor. År 2014 ska kontaktsjuksköterskor utses i den omfattning som krävs, för att alla cancerpatienter ska få tillgång till kontaktsjuksköterska. Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) lyfter fram behovet av kontaktsjuksköterska som ett sätt att stärka patientens ställning. I nationella riktlinjer finns motsvarande inriktning med kontaktfunktion för flera diagnosgrupper. En nationell definition för kontaktsjuksköterka finns framtagen. Inom Regionala Cancercentrum (RCC) Uppsala Örebro pågår ett regionalt arbete med kontaktsjuksköterska, vilket bl.a. kommer att utmynna i förslag till kompetenskrav och utbildningsinsatser för kontaktsjuksköterskor. 1.2 Syfte Syftet med projektet är att införa kontaktsjuksköterska för cancerpatienter. 2 Mål 2.1 Effektmål/Nyckeltal Följande effekter för cancervården förväntas senast två år efter genomfört projekt (2015). 3 (13)

4 Ökad patientsäkerhet. Patientcentrerad vård med hjälp av kontaktsjuksköterska (kssk) ger bättre följsamhet till behandling, mindre medicinska komplikationer. Stärkt patientperspektiv. Förbättrad information och kommunikation mellan patient och vårdpersonal stärker patientens och anhörigas möjligheter till delaktighet och trygghet. Kortare ledtider och effektivare patientprocesser. Ökad tillgänglighet till hälso- och sjukvård utifrån patientens individuella behov, genom att kontaktsjuksköterskan ser till att individuell vårdplan upprättas, förmedlar kontakt med andra yrkesgrupper utifrån patientens behov och bevakar ledtider. Frigjord tid hos andra yrkesgrupper. En fast vårdkontakt för patienten frigör tid hos andra yrkesgrupper. Följande effektmål/nyckeltal har hämtats från förstudien och utvecklats. Effektmål/nyckeltal Nuläge 2015 Ökad patientsäkerhet Kontaktsjuksköterskan säkerställer att åtgärder och bedömningar blir genomförda längs hela patientprocessen, vilket ökar patientsäkerheten. Stärkt patientperspektiv Kontaktsjuksköterskan ansvarar för att individuell vårdplan upprättas tillsammans med patienten i syfte att öka patientens delaktighet, trygghet och inflytande över vårdens planering, vilket säkrar att det genomförs. Kortare ledtider och effektivare patientprocesser Kontaktsjuksköterskan förmedlar kontakt med andra yrkesgrupper utifrån patientens behov. Bevakar ledtider. Frigjord tid hos andra yrkesgrupper Patientcentrerad vård med hjälp av kontaktsjuksköterska ger ökad följsamhet till behandling, mindre medicinska komplikationer, vilket kräver färre undersökningar och vårdåtgärder. 80 % av diagnosgrupperna har kontaktsjuksköterska eller motsvarande Ansvaret för att individuell vårdplan upprättas är idag oklart, vilket leder till att många patienter saknar individuell vårdplan. Patientnämnden rapporterar att patienter vittnar om att man själv måste ringa och stöta på när inget händer. Kompetens och resurser hos olika yrkesgrupper används inte optimalt 100 % av diagnosgrupperna har kontaktsjuksköterska Alla patienter har individuell vårdplan. Patienterna upplever tydlighet i patientprocessen, vilket förutsätter att de stora patientprocesserna är kartlagda och förbättrade. Kontaktsjuksköterska identifierar patientens och närståendes individuella behov, vilket ger ökad möjlighet att vägleda patienten till rätt kompetens, så att patientprocessen optimeras 4 (13)

5 2.2 Projektmål Projektmålen är följande Landstingsgemensam rutin för kontaktsjuksköterska avseende cancerpatienter är utarbetad Kompetensbeskrivning och förslag till innehåll i utbildningsinsatser för kontaktsjuksköterskor är framtagen Implementeringen av funktionen kontaktsjuksköterska är påbörjad enligt framtagen rutin Nätverksträffar för kontaktsjuksköterskor är införda 3 Krav på projektet 3.1 Förutsättningar En viktig förutsättning för projektet är att utgå från patientens perspektiv och dennes behov i kontakterna med hälso- och sjukvården. Av Lag om ändring i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2010:243) framgår att Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten. Kontaktsjuksköterska är en del av denna fasta vårdkontakt, vilket också lyfts fram i nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer (Socialstyrelsen, nationella riktlinjer). 3.2 Avgränsningar Linjeorganisationen ansvarar för att utse kontaktsjuksköterskor. Under år 2014 ska kontaktsjuksköterskor utses i den omfattning som krävs, för att alla cancerpatienter ska få tillgång till kontaktsjuksköterska. För att nå effektmålen krävs att kartläggning och förbättring av patientprocesserna genomförs, vilket linjeorganisationen ansvarar för. Detta ingår alltså inte i projektet. 3.3 Miljö Den yttre miljön bedöms inte påverkas nämnvärt. Långsiktigt bedöms arbetsmiljön förbättras genom att rollen som kontaktsjuksköterska införs för alla cancerpatienter på ett tydligt och enhetligt sätt. Under införandeprocessen finns viss risk att förändringar i arbetsorganisationen temporärt kan påverka arbetsmiljön negativt. 5 (13)

6 3.4 Jämställdhet För närvarande är funktionen kontaktsjuksköterska olika välutvecklad för olika patientgrupper inom cancervården, vilket riskerar att även innebära skillnader mellan män och kvinnor. med gemensam definition och rutin för alla cancerpatienter inom Landstinget Gävleborg kommer att innebära ökad jämställdhet i patientperspektivet. 4 Kopplingar till andra projekt/uppdrag/processer och verksamheter Inom Regionala Cancercentrum (RCC) Uppsala Örebro pågår ett regionalt arbete med kontaktsjuksköterska, vilket bl.a. kommer att utmynna i förslag till kompetenskrav och utbildningsinsatser för kontaktsjuksköterskor. I arbetet samverkar RCC Uppsala Örebro med övriga RCC. Detta projekt är beroende av att nämnda förslag levereras senast under oktober månad Planer 5.1 Tidplan Startdatum Slutdatum Beslutsplan Beslutspunkt/ Beskrivning Kommentar Datum milstolpe BP1 Beslut enligt förslag i förstudierapport BP2 Beslut projektplan MS 1 Förslag till landstingsgemensam rutin finns MS 2 Första nätverksmötet genomfört MS 3 Kompetensbeskrivning och förslag till innehåll i utbildningsinsatser för kontaktsjuksköterskor är framtagen BP3 Uppföljning delleverans MS 4 Rutin är fastställd MS 5 Andra nätverksmötet genomfört BP4 Uppföljning slutleverans BP5 Beslut slutrapport (13)

7 5.3 Aktivitetsplan Nedan framgår en grov aktivitetsplan för projektet. Under genomförandefasen görs vid behov en mer detaljerad aktivitetsplan. Aktivitet Ansvarig Klart senast Status 1. Utarbeta landstingsgemensam rutin Per Fessé Pågår 1.1. Utarbeta ett första förslag 1.2. Förankra hos kssk inom kolorektalprocessen Förankra hos alla kssk Involvera patient- och anhörigföreträdare Inger Nordmark Pågår 2.1 Upptaktsmöten 2.2 Medverkan på nätverksmöten 3. Beskriva kompetenskrav och förslag till innehåll i utbildningsinsatser Per Fessé Följa arbetet inom RCC Uppsala Örebro Pågår 3.2 Utarbeta förslag för LG Implementera rutinen för kontaktsjuksköterska Gå igenom förslag till rutin i relation till praktisk vardag på nätverksmöte Följa upp implementeringsprocessen Införa nätverksmöten för kontaktsjuksköterskor 5.1 Förankra hos VC och VEC Åke Lundqvist Klart 5.2 Inbjuda till första mötet Per Fessé Klart Per Fessé/Åke Lundqvist Genomföra första mötet 5.3 Organisera regelbundna möten (innehåll, frekvens och sammankallande) Per Fessé Kommunicera utanför projektet Åke Lundqvist/ Kristina Johnson Överlämning av projektets resultat till linjeorganisationen Åke Lundqvist Projektledning och administration Åke Lundqvist (13)

8 6 Ekonomi 6.1 Kostnader och intäkter/besparingar Projektbudget Projektets kostnader har beräknats enligt nedan. Projektkostnader Införande kontaktsjuksköterska, Antal timmar Interna kostnader Externa leverantörer Budget kr kr Projektmedlemmar kr kr Projektadministratör kr kr Resor/kost/logi/ kr kr Oförutsett kr kr Totalt kr 8 (13)

9 6.1.2 Kostnads-/intäktsanalys Nedanstående kostnads-/intäktsanalys har hämtats från förstudierapporten. Ekonomisk kalkyl ÅR 1 ÅR 2 ÅR 3 Totalt år 1-3 Kostnader (tkr) Interna Externa Summa Interna Externa Summa Interna Externa Summa Interna Externa Summa Avskrivningar Personalkostnader (utökning 4 årsarb. Kontaktsjuksköterskor) Utbildning kssk (10 tkr i genomsnittskostnad per kssk) Övriga projektkostnader (timmar projektledare, projektmedarbetare, resor) Summa kostnader Intäkter/besparingar (tkr) Nyttoeffekt 1, minskad graden av medicinska komplikationer och bättre följsamhet till ordinerad behandling, färre diagnostiska prov och vårdåtgärder (antagande 2% färre vårdkontakter av cancerpat. i spec. vård; *2%*2000kr/st=1 Mkr/år) Nyttoeffekt 2, Kssk avlastar läkare och vägleder till rätt kompetens, leder till effektivare resursuttnyttjande (antagande: om 1000 cancerpat får minskat behov att tala med läkare med 10 min/månad = läkartimmar/år*700 kr=1,4 mkr) Nyttoefffekt 3. Patientcentrerad vård m.h.a. kssk bidrar till delaktighet, trygghet och inflytande för patienten och närstående.. Patienten upplever gott omhändertagande och säker vård. (Kan inte värderas i ekonomiska termer) Summa intäkter/besparingar Summa intäkter minus kostnader Projektets ekonomiska värde (ackumulerad "vinst/förlust") (13)

10 6.2 Finansiering Projektmedarbetare finansieras av hemmaenheten. Tillkommande externa kostnader med anledning av uppdraget samt kostnader för projektledare belastar kostnadsställe (Hälso- och sjukvård gemensamt), projektkod , Projekt Cancerstrategi Gävleborg. 7 Projektorganisation 7.1 Organisationsplan Staffan Gullsby, utvecklingsdirektör Styrgrupp Cancerrådets AU Åke Lundqvist, Projekt och metodstöd, LOV Referensgrupp Kontaktsjuksköterskor Projektgrupp Åke Lundqvist, projektledare, Utvecklingsavdelning Per Fessé, specialistsjuksköterska, VO Onkologi Inger Nordmark, vårdutvecklare, VO Onkologi Kristina Johnsson, kommunikatör, Informationsenhet Lena Hörberg. Projektadministratör, Utvecklingsavdelning 7.2 Roller i projektorganisationen Roller i projektorganisationen, styrs av landstingets projektmodell PROJEKTiL. Projekt ägare är ordförande i styrgruppen och ansvarar för - projektets budget - projektets resultat - projektets finansiering - utse en mottagare till projektets resultat 10 (13)

11 Styrgrupp ansvarar för - att tillföra de resurser som projektet behöver - att säkerhetsställa att projektet följer projektplanen ansvarar för att genomföra projektet i enlighet med projektplan Projektadministratör utgör internt administrativt stöd till projektledningen. Arbetar på uppdrag av projektledningen Referensgrupp utgör bollplank åt projektledningen inom givet referensområde 8 Kommunikation 8.1 Kommunikationsplan Kommunikationsplan finns framtagen i separat dokument. Nedan framgår planerade aktiviteter per målgrupp. Målgrupp Aktivitet Ansvarig Tid Cancerrådet Möten Åke Lundqvist Aug. Kontaktsjuksköterskor inom cancervården Patientföreträdare inom cancerområdet Verksamhetschefer och vårdenhetschefer inom cancervården Övriga medarbetare inom berörda enheter Övriga medarbetare Övriga chefer Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp LS och Hälso- och sjukvårdsutskottet Möten Möten, e-post eller brev Per Fessé Åke Lundqvist Inger Nordmark Nov. Sept. Nov. Möten Åke Lundqvist Sept. Divisionsfokus, nyhetsbrev, m.fl. kontaktvägar internt Medarbetarfokus Medarbetartra Chefsfokus, Ledartra Möten, presentera projektplan samt redovisa leverans Möte, presentera projektplan Kristina Johnsson Juni dec. Sept.? Kristina Johnsson M 6 (v 44) eller M 7 (v 50) Kristina Johnsson Åke Lundqvist Staffan Gullsby Staffan Gullsby Okt? Sept.? Okt? Allmänhet, media lg.se Kristina Johnsson Jan 2014 RCC Uppsala Örebro Rapportera om projektet Åke Lundqvist Inger Nordmark 11 (13)

12 8.2 Dokumentation Projektets beslutsdokument kommer att diarieföras samt publiceras på lg.se. Arbetsmaterial kommer att vara tillgängligt i Pleus arbetsrum eller på N:\. 8.3 Löpande uppföljning Dialog mellan projektledare och projektägare under projektets genomförande sker i samband med styrgruppsmöten och i övrigt vid behov. 9 Risker och möjligheter Följande risker för projektets genomförande har identifierats. 1. För lågt engagemang och förståelse (eller svårt att nå ut) från verksamhetsföreträdare under framtagandet av gemensam rutin, leder till att rutinen inte blir godkänd eller försenad i granskningsfasen 2. Risk att det nationella arbetet med att ta fram ett förslag till kompetenskrav dröjer, vilket leder till att aktivitetsområdet blir försenat i projektet 3. Kontaktsjuksköterkan har inte tillräckligt mandat att arbeta enligt fastställd rutin 4. Nätverksträffarna upplevs inte tillräckligt intressanta eller cheferna prioriterar produktion framför nätverksmöten, vilket kan leda till lågt deltagande. 5. Risk att nyckelperson i projektguppen blir sjuk, vilket kan leda till försening Åtgärder för att eliminera risk eller mildra konsekvenser ingår som viktiga delar i kommunikations- och aktivitetsplan. 10 Överlämning 10.1 Leverans av projektresultat Projektets resultat överlämnas till projektägaren, som har ansvar att utse ansvariga för att följa upp effektmålen samt att utse ansvarig för nätverksträffar med kontaktsjuksköterskor Effekthemtagning Verksamhetschefen ansvarar för att uppfylla målet att alla cancerpatienter får tillgång till kontaktsjuksköterska under Vårdenhetschefen utser kontaktsjuksköterskor och organiserar det praktiska arbetet samt ansvarar för individuell kompetensutveckling 11 Referenser och bilagor 1. Förstudierapport Kontaktsjuksköterska, , dnr 2012/ Landstingsdirektörens beslut nr om att införa kontaktsjuksköterska, 12 (13)

13 3. Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen SFS 2010: Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Socialstyrelsen tatacancer 5. En nationell cancerstrategi för framtiden, SOU 2009: Kontaktsjuksköterskor i cancervården, delrapport 2011, SKL ng-2013/delrapporter Checklista inför beslut, BP2 Ja Nej Finns det ett tydligt definierat projektmål? Kan uppsatt effektmål nås med hjälp av projektet? Är tidplanen rimlig och genomförbar? Är beräknade kostnader för genomförande av projektet och ev framtida kostnader för förvaltning etc. rimliga? Är finansiär och kostnadsställe fastställt? Är resurserna informerade och säkrade för projektet? Är resurskontrakt tecknade mellan projektledare, projektmedlem och resursägare? Är riskanalys genomförd och tydligt dokumenterad? Är projektets fokus prioriterat utifrån tid, resurser och resultat? Finns en utsedd kommunikationsstrateg och framtagen kommunikationsplan? Är effekthemtagningen tydligt beskriven? Muntligt x x x 13 Beslut att starta projekt Beslut att starta Genomförandefasen, BP2 JA NEJ Kommentar: Staffan Gullsby, / /Utvecklingsdirektör Åke Lundqvist, 13 (13)