Barnavård s vett. 36:e årgången Nr 1, 2016 April

Transkript

1 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn: :e årgången Nr 1, 2016 April Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Vaccination mot Rotavirus erbjuds sid 2 God effekt av pneumokockvaccin för barn sid 2 Fortsatt arbete mot mässlig och röda hund sid 3 Kultur i Väst sid 3 Matkrångel sid 4 Nya rekommendationer kring glutenintroduktion sid 4 Mellanmål i fokus sid 5 Samtal och råd om bra matvanor sid 5 Tolk när vi frågar om våld på rutin? sid 5 Koll på Soc! sid 6 Bra reportage i P1 om amning sid 6 Barn och media sid 6 Stopp! Min kropp! sid 6 Att möta barn på flykt sid 7 Autism spectrum disorders sid 7 Ledarskapets roll i föräldragrupper sid 7 Frågor och svar sid 8-9 Komjölksallergiträffar sid 10

2 1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus Uddevalla Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Susanne Olsson-Kristiansson susanne.olsson-kristiansson@vgregion.se verksamhetsutvecklare mobil Maria Bengtsson maria.kb.bengtsson@vgregion.se dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se teamassistent

3 2 Vaccination mot Rota virus erbjuds kostnadsfritt till barn i Västra Götaland från Den 6/4 fattade HSS, Hälso och sjukvårdsstyrelsen, beslut om att vaccin mot rotavirus ska erbjudas kostnadsfritt till barn på BVC och där regionen skall stå för vaccinkostnaden. Jag kommer snart skicka ut anvisningar för hur rutinerna kommer se ut men vill få klart besked hur det skall hanteras rent praktiskt då det återstår vissa frågor hur man hanterar vaccinkostnaden administrativt och där koncernkontoret är beslutande. Kollegorna i Göteborg har kontakt med koncernkontoret och räknar med att det snart skall vara klart med detta. En upphandling påbörjas för att se vilket av de två på marknaden förekommande vaccinerna (Rotarix eller RotaTeq) som väljs. För de barn som nu får vaccin mot Rotavirus som påbörjats efter beslutet 6/4 så skall vårdcentralen spara fakturor som får regleras i efterhand. Beslutet gäller inte retroaktivt dvs de föräldrar som valt Rota virus vaccination till sina barn tidigare än beslutsdatum har inte rätt till ersättning. Som sagt, mer utförlig information kring rutiner och medicinsk information kommer så fort alla rutiner klara. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare God effekt av pneumokockvaccination för barn Den vanligaste orsaken till bakteriell luftvägsinfektion som lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation är pneumokocker. Allvarligast infektioner ger de invasiva pneumokockerna som kan orsaka hjärnhinneinflammation och blodförgiftning (sepsis). Pneumokockinfektioner drabbar främst de minsta barnen (<2år) och de äldre, >65 år, men förekommer i alla åldrar. Totalt finns nästan 100 olika varianter, så kallade serotyper, av pneumokocker. Vaccinet verkar genom att minska bärarskap av de serotyper som ger de allvarligaste formerna av sjukdomen. Allmän vaccination av spädbarn mot pneumokocker infördes nationellt i Innan den allmänna vaccinationen insjuknade cirka 100 barn under fem års ålder i allvarlig pneumokocksjukdom per år och 3-4 barn dog. Sedan vaccinationen införts i programmet har förekomsten av allvarlig pneumokocksjukdom minskat kraftigt bland barn under två år. En svensk studie i Stockholm , visade minskad risk att insjukna med 64%. Bland barn under 2 år minskade förekomst av hjärnhinneinflammation, blodförgiftning och bihåleinflammation, men inte lunginflammation. Eftersom barn bär på pneumokocker i näsan, sprids de därifrån. Vaccinet ger även ett visst indirekt skydd till ovaccinerade grupper i samhället. Studien är en del av Folkhälsomyndighetens uppföljning av barnvaccinationsprogrammet. Susanne Olsson-Kristiansson (Suss), verksamhetsutvecklare

4 3 Fortsatt arbete mot mässling och röda hund i Europa Mässling och röda hund cirkulerar fortfarande i många länder, även inom Europa, och risken att bli smittad vid utlandsresa är påtaglig. Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC rapporterade totalt fall av mässling och fall av röda hund under år I Sverige rapporterades inget fall av röda hund och 22 fall av mässling under Alla smittkedjor av mässling startade med någon som smittats utomlands. Skydd mot mässling och röda hund ingår i det grundskydd som alla bör ha, barn som vuxna. Folkhälsomyndigheten rekommenderar särskilt att man ser över sina vaccinationer inför en utlandsresa (Folkhälsomyndigheten, 2016). Kultur i Väst Kultur i Väst har ny hemsida Det har blivit enklare att hitta fram till informationen om gåvoboken och samarbetet mellan BVC-bibliotek. Det finns numera 7 översättningar av presentkortet; arabiska, dari, franska, kurdiska, persiska, somaliska och spanska. Nås via den här länken. interbib.se/default.aspx?id= Presentkortet finns även för nedladdning Kultur i Väst poängterade att presentkortet ska delas ut till de nyblivna föräldrarna inom 3 månader. Det bästa är om BVC-sköterskan har det med vid första hembesöket. Genom länken kan ni läsa mer på Barnens bibliotek. Där finns mycket material, bland annat broschyren Ditt språk och din röst som går att ladda ner på 48 språk och beställa i tryckt form på 11 språk. Broschyren är gratis att beställa och beskriver lusten till språket och bibliotekets möjligheter. Fint att ha på BVC för utdelning till föräldrar! Genom länken kommer ni till barnens bibliotek;

5 4 Matkrångel Att möta matkrånglande barn är en återkommande utmaning som vi möter relativt ofta inom vårt arbete. Anledningarna till matkrångel kan vara många och det kan uppstå mycket frustration och oro i familjerna kopplat till detta. I boken När ditt barn inte äter Praktiska råd till att hitta matlusten, har logopeden Kajsa Lamm Laurin gått igenom det grundläggande kring vad det innebär att äta, vad som kan skapa problem i matsituationen samt en mängd praktiska råd och tips kring hur man kan jobba med att lösa detta. I boken varvas det fakta med handfasta råd och familjers egna berättelser. Den är relativt lättläst och bidrar med bra insikter i vad det innebär att faktiskt LÄRA sig att äta. Författaren jobbar mycket med det lustfyllda och att locka barnet till bordet samt med en hög igenkänningsfaktor. Till boken hör även en webbaserad kostnadsfri utbildning som riktar sig till föräldrar. Den innebär att man kan få ett mail skickat till sig varje dag med ett litet kort avsnitt varje dag under två veckor. På detta sätt får man boken serverad på ett lätt sätt och där man plockat russinen ur kakan. Utbildningen hittar ni via Detta är en bok som jag varmt rekommenderar alla som jobbar på BVC att läsa! Maria Bengtsson, dietist Nya rekommendationer kring glutenintroduktion? Livsmedelsverket kom för en tid sen ut med en nyhetsuppdatering kring sina rekommendationer angående introduktion av gluten. Detta då nya forskningsrön tyder på att det viktigaste för att minska risken för glutenintolerans är att långsamt vänja spädbarn vid små mängder gluten. Det har konstaterats att själva tidpunkten för introduktion inte har så stor betydelse och inte heller att gluten introduceras under samtidig amning då man ser är att det är tempot på tillvänjningen som tycks vara den skyddande faktorn. Bäst följsamhet för dessa rekommendationer finns om man långsamt ökar mängden under barnets första år, vilket är det vi rekommenderar idag. Livsmedelsverket går nu igenom forskningen närmare och ser om de behöver justera eller förtydliga nuvarande råd om glutenintroduktion. Det som man framförallt flaggar för är att själva motiven till råden kan komma att ändras men mycket tyder på att de råd vi ger idag, med tidig och långsam tillvänjning, är de råd som kommer att kvarstå. Mer information hittar ni i pressmeddelandet från Livsmedelsverket. Maria Bengtsson, dietist

6 5 Mellanmål i fokus På Närhälsans hemsida har det gått att läsa om att Angereds Närsjukhus har tagit fram en kokbok för barn i grundskoleåldern. Angereds hjältar presenterar: Mina mellanmål heter den och är ett resultat av samverkan mellan folkhälsoexperter, dietister, den kliniska verksamheten och stabsfunktioner som kommunikation. I kokboken hittar man recept som Bananpropp, Hej mackan, Röris och Knäckesmältis. Den finns än så länge inte att beställa men kan laddas ner utan kostnad från Angereds närsjukhus hemsida, Delar ni med er av recepten så påtala gärna var de kommer ifrån. Maria Bengtsson, dietist Samtal och råd om bra matvanor Önskar ni mer stöd i hur ni kan samtala med patienterna kring matvanor så har Socialstyrelsen och Livsmedelsverket i samarbete tagit fram en webbutbildning för hälso- och sjukvårdspersonal. Här finns information om hur vi kan stödja patienter i ett förändringsarbete. Den innehåller fakta, filmatiserade patientfall och övningar. Utbildningen är riktad till vuxna patienter men vid behov av förändring gentemot de små barnen, som gör som vi gör och inte som vi säger, kan det vara bra att kunna nå fram till föräldrarna på ett bra sätt. Länk till webbutbildning Marita Bengtsson, dietist Tolk när vi frågar om våld på rutin? Tips/råd från VKV; I projektet; Fråga om våld på rutin diskuterades hur man skall förhålla sig till att använda tolk vid dessa besök. Viktigt att tänka på är att det aldrig är en partner, barn eller släkting som agerar tolk. Ibland kan det vara bättre att använda sig av telefontolk i samband med våldscreening. Det finns specialutbildade tolkar för området våld i nära relationer och sexualiserat våld, som man kan be om när man gör tolkbeställningen. Ibland är de kvinnor som kommer analfabeter, då får sköterskan läsa upp frågorna och tolken översätta till kvinnan.

7 6 Koll på Soc! Regeringen har gett Barnombudsmannen (BO) och Socialstyrelsen i uppdrag att öka kunskapen om socialtjänsten hos barn och unga. (BO) har tagit fram en webbsida; Koll på soc! med information om barns rättigheter och möjlighet till stöd från socialtjänsten. Webbplatsens innehåll grundar sig på intervjuer med barn och ungdomar mellan 4-18 år. För att nå ännu yngre barn så kommer BO och Socialstyrelsen under mars april att skicka ut böcker med information om vad socialtjänsten gör till alla BVC i landet. Tanken är att boken tillsammans med föräldrainformation ska lämnas ut till barn och föräldrar vid 2½- 3 årsbesöket. Boken kommer till CBHV i augusti och kommer att förmedlas till BVC så fort vi får den. Först var det planerat att den skulle komma till CBHV i slutet av april, men materielet har tyvärr blivit försenat. Bra reportage i P1 om amning Barn och media Statens medieråd ger ut material som stöd för samtal på barnavårdscentraler De flesta treåringar har varit på nätet och 42 procent av femåringarna använder internet minst några gånger i veckan. Nu har Statens medieråd tagit fram ett pedagogiskt material för barnavårdscentralerna, som kan användas i mötet med småbarnsföräldrar Materialet, Familjeliv, små barn och medier, handlar om barn upp till fem år och deras medieanvändning. Det består av illustrationer som visar vanliga mediesituationer. Bilderna, som kan tryckas ut, är tänkta att inspirera till samtal om barnets vardag, stimulans och behov i BVC-s föräldragrupper och vid enskilda samtal med föräldrar. ekronikor/statensmedieradgerutstodforsamtalpabarnavardscentralerna.1156.html Stopp! Min kropp! Det finns ämnen som många av oss vuxna tycker är svårt att prata med barn om som sexualitet, kroppens privata områden och vad man får och inte får göra mot eller med andras kroppar. För att underlätta för föräldrar och andra vuxna har Rädda Barnen tagit fram handboken Stopp! Min kropp! med tips och råd om hur man kan börja prata med barn i olika åldrar om detta. Boken finns även på engelska och arabiska. Länk till handbok

8 7 Att möta barn på flykt Såg på Lars H Gustafssons blogg att han och Tor Lindberg är redaktörer för en handbok " Att möta barn på flykt" som nu ges ut av Unicef, kan beställas utan kostnad, och även laddas ner här Mona Bryggman, psykolog Autism spectrum disorders first indicators and school age outcome Avhandling av Martina Barnevik Olsson, specialist barn och ungdomspsykiatri, doktorand vid GNC, Göteborgs universitet. Syftet med avhandlingen var att över tid, upp till 9-13 års ålder, följa en populationsbaserad grupp barn som i förskoleåldern fått diagnos inom autismspektrum (Autism Spectrum Disorder, asd). Barnen erhöll tidiga insatser under en tvåårsperiod från ett habiliteringscenter i Stockholm, specialiserat på autism hos förskolebarn. I den totala gruppen ingick initialt 208 barn. Gruppen var representativ för små barn i länet, som utretts och fått diagnos asd mellan 2 och 4,5 års ålder. I den första studien undersöktes så kallade regleringssvårigheter (problem med ätande, sömn och skrikighet) från barnens två första levnadsår. BHV-journaler granskades i studiegruppen och jämfördes med en jämförelsegrupp. Det visade sig vara signifikant skillnad mellan grupperna avseende antalet gånger föräldrar sökt för regleringssvårigheter hos barnen. I studiegruppen hade föräldrar till 44% av barnen sökt minst två gånger för något problem med mat, sömn eller skrikighet medan endast 16% i jämförelsegruppen gjort det. Tidiga regleringssvårigheter behöver inte innebära autism, men det bedöms viktigt att uppmärksamma dessa problem på BVC för att stötta familjerna och följa barnens utveckling, då sådana problem kan vara en indikator för senare utvecklingsavvikelse. För att läsa om de tre andra studierna följ länk till avhandling. Mona Bryggman, psykolog Ledarskapets roll i föräldragrupper Forslund Frykedal, K & Rosander, M (2015) har skrivit en artikel som fokuserar på ledarskapets roll i föräldragrupper, processen i gruppen. De menar att gruppledaren kan fungera som moderator för att möjliggöra den interaktiva processen i gruppen. Gruppledaren påverkar hur gruppen fungerar både ur ett läromässigt perspektiv och ur ett socialt perspektiv. Deras syfte var att undersöka didaktiskt och socialt ledarskap i föräldragrupper baserat på föräldraperspektiv samt att begreppsliggöra föräldrarnas erfarenheter av ledarrollen i dessa grupper. 25 föräldrar boende både i stad och i mindre orter intervjuades. 20 mammor och 5 pappor, 5 var invandrade föräldrar. I resultatet beskrivs undervisningsmetoder; innehåll vid gruppträffar och hur det förmedlas. Tillvägagångssätt att leda beskrivs också i resultatet; Hur sjuksköterskan relaterar till något och utgår från detta i den aktuella situationen. Här framkom en instrumentell och en undersökande approach. Ur resultatet skapades en 4-fältsmodell; LTA modellen som kan användas som utgångspunkt för planering av gruppverksamhet liksom för reflektion. Länk till artikeln; The role as moderator and mediator in parent education groups--a leadership and teaching approach model from a parent perspective. Journal of Clinical Nursing 24 (13-14):

9 8 Frågor och svar BVC-ssk: Jag har en liten flicka född 1603 född i v Föräldrarna planerar att åka med henne till England (pappan är engelsman) när hon är knappt 2 mån gammal och stanna där ett par månader. De önskar att hon vaccineras innan hon åker och pappan säger att 2 mån är den vanliga åldern för första vaccinationen i England. Är det ok? Det är Ok-många länder har schema med 4 doser och tätare intervall där tre vaccinationer ges första halvåret och en påfyllnad vid mån ålder vilket motsvarar våra tre doser (men snabbare skydd med flera doser tidigt ). Så erbjud detta och en möjlighet är att dos 2 ges i England om de är där längre tid. BVC-ssk: Har en fråga om grundvaccination. Flicka född dec -13 som gått på annan vårdcentral innan. Fått vaccination 1 och dos 2 gavs enligt schema. Den tänkta tredje vaccinationen vid ett års ålder har av någon anledning missats. Måste jag börja om från början eller ge extra dos med tanke på snart 2 år sedan dos 2 gavs? Här skall man inte börja om utan den givna vaccinationen (dos 2) som gavs när hon var dryga halvåret ger ett hyggligt antikroppsvar och man brukar säga att det får gå max 2 år mellan dos 2 och 3 utan att man behöver ge extra dos. Värt att tillägga är att det inte finns studier som exakt kan svara på antikroppsnivåer för när det går lång tid mellan vaccinationstillfällen. Så ge tredje dosen nu närmaste tiden och glöm inte erbjuda Priorix. Nästa vacc är Tetravac vid 5 år och egentligen skulle man kunna ge den lite senare med tanke på att hon ligger lite efter när det gäller dos 3 men för att undvika att det missas så tycker jag att man ger Tetravac enligt programmet så minskar risken för att det missas och min bedömning är att det inte föreligger ökad risk för biverkningar. BVC-ssk: Jag har en fundering ang Tetravac vaccinet. Har en flicka som kom till Sverige vid 2,5 år och fick vid 3 års ålder en Imovax av oss för att vara säker på polio skyddet. Nu är hon 6 år och skall ha Tetravac men det har inte gått 4 år sedan hon fick polio. Skall jag vaccinera med Tetravac eller vänta till hon är 7 år??? Helt Ok ge Tetravac nu enligt plan. Man kan "aldrig" få för mycket av polio vaccin..eller mer korrekt någon/några extra doser ger ej ökad risk för biverkningar. BVC-ssk: Hej Per, Jag hade besök av en mamma och hennes 4 månaders pojke. Mamma berättar att efter vaccinationen vid 3 månader skrek pojken intensivt i 2-3 timmar. Jag minns att han skrek mer än normalt efter vaccinationen på mottagningen. Därefter pendlade han fram och tillbaka mellan att gallskrika till att vara frånvarande, med en tom blick. Blek. Gick över efter några timmar. Är detta HHE? Mamma är orolig inför nästa vaccination. Vad är din bedömning och förslag på åtgärder? Hej-Behöver nog träffa föräldrar för att få mer "kött på benen" och ge bra svar på fortsättningen. Skriv en remiss i mitt namn till barnmottagningen Uddevalla med det du dokumenterat så kallas de till besök med ställningstagande ny vacc och bedömning. HHE kan inte uteslutas. De fall jag har träffat genom åren och där HHE varit trolig har jag vaccinerat på mottagningen och inte vid något fall har reaktionen återkommit vilket också är den generella erfarenheten. Men varje fall är individuellt och kräver förtroende mellan läkare-föräldrar och diskussion för att finna bästa lösningen. Men bra om du gör en biverkningsanmälan med de uppgifter du har till biverkningsenheten (det skall göras av den som gett vacc och är inte så svårt-se Fass). Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare

10 Fortsättning 9 Fråga: Jag har en flicka på 7 månader som tycker om makrill i tomat sås på burk. Mamman undrar om det går bra att ge henne detta med tanke på eventuella tillsatser och saltmängd? Det är alltid roligt när dessa små hittar lite udda saker att gilla och det vill vi ju uppmuntra. Så länge det ingår i en i övrigt blandad och varierad kost och att det inte blir förstora mängder ser jag ingen anledning till att avråda från att äta det. Be mamman att inte ge det för ofta bara. Fråga: Livsmedelsverket rekommenderar ju att man ska begränsa intaget av ris och risprodukter till maximalt fyra gånger per vecka. Samtidigt innehåller många produkter som riktar sig till små barn ofta ris. Hur ska vi säga till de föräldrar som undrar? Min kollega i Södra Älvsborg ställde just den frågan till Livsmedelsverket och fick då följande svar: Om det handlar om risstärkelse/mjöl som konsistensgivare i barnmat så kan man bortse från det när det gäller arsenik. Det handlar om så små mängder och halterna är dessutom mycket låga. Handlar det om ris som en ingrediens i maten så räknas det som en portion. Jag har även ställt samma fråga till ett par aktörer från industrin och de svarar att de nogsamt väljer ut det ris som ska användas i barnmatsproduktionen och att de testar varje enskild sats för att de ska kunna garantera att hålla låga värden av arsenik. Detta kan dock inte tas som sanning för alla tillverkare då jag endast tillfrågat ett fåtal. Maria Bengtsson, dietist

11 10 KOMJÖLKSALLERGITRÄFFAR HÖSTEN 2016 Du som förälder eller annan anhörig (far- eller morförälder, dagmamma, förskolepersonal) är välkommen till en träff där vi pratar om mat för barn med komjölksproteinallergi. Lokal: Barnmottagningen, NÄL, Trollhättan Alternativa tider: Onsdag 13 juli Onsdag 7 september Onsdag 12 oktober Onsdag 9 november Onsdag 7 december Samma program alla dagar Klockan: Ur innehållet: Hur läser vi ingrediensförteckningen? Vad finns det för komjölksersättningar och hur kan de användas? Exempel på andra mjölkfria produkter. Behövs extra kalk? Anmälan skall göras i förväg på telefon senast dagen innan. Aktuell dag anmäler ni er på Barnmottagningen senast kl Kom gärna utan barn. Observera att träffen är för anhöriga till komjölksallergiska/överkänsliga barn. Multiallergiska barn träffar efter remiss dietist vid enskilt besök. Välkomna! Maria Leroy Leg. dietist Mirja Augustsson Leg. dietist