Barnavård s vett. 35:e årgången Nr 1, 2015 April

Transkript

1 Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn: :e årgången Nr 1, 215 April Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar och informationsmöten 2 Låt landsbygden leva! 3 FN:s konvention om barns rättigheter 4 Barnhälsovårdens verksamhet Psykologutbildning i februari 5 Praktikertjänst logopedi för barn 8 Remisser barn Logopedmottagningen NÄL 9 D-vitamin och BHA 1 Information restsituation vacciner 11 Mässling 12 Handlingsplan giftfri vardag 12 Hälsosamtal Sunda Solvanor 13 Gratis tidning till småbarnsföräldrar 14 Kränk inte barnet 15 Frågor och Svar 15 Komjölksallergiträffar hösten

2 1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus Uddevalla Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se verksamhetsutvecklare mobil Maria Bengtsson maria.kb.bengtsson@vgregion.se dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se psykolog Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se teamassistent

3 2 Datum Ämne Målgrupp Arrangör/Föreläsare Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, våren 215 Här annonseras endast aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efterhand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Datum Ämne Plats Arrangör 23 april Lokal BHV-träff Munkedal-Munkedal/Orust Mona Bryggman familjecentralen Barnhälsovården 4 maj Lokal BHV-träff Stavre-Trollhättan Per och Nina Barnhälsovården 11 maj Lokal BHV-träff Sirius-Vänersborg Per och Nina Barnhälsovården

4 3 Låt landsbygden leva! Ovanstående rubrik kan läsas som en politisk markering men min tanke är att istället lyfta fram barnperspektivet. Vårt område Fyrbodal är regionens största till yta och här bor ca 3 invånare, vilket är att jämföra med exempelvis Region Halland. Kommunerna är många (15 stycken) och förutom Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg är de övriga små kommuner med mellan 5-15 invånare. Trenden både i Sverige och globalt är att större städer växer och för några år sedan passerade det urbana livet det lantliga för första gången i historien sett till var jordens invånare bor. Nåväl, vad är poängen med det här resonemanget? Jo, jag har funderat mycket på vad barnen erbjuds för miljö och möjligheter när det samhälle man bor i avfolkas. Att segregering i storstadsmiljöer (samma segregering finns även i vårt områdes medelstora städer) kan innebära ökad risk för kriminalitet och utanförskap är väl känt men jag tror risken är lika stor i samhällen utan framtidshopp med företagsnedläggningar, hus som ingen vill köpa och allt sämre utbud av kommunal service. Vi måste erbjuda samma villkor för barnen inte bara när det gäller BVC (för det gör vi) men också att det finns fritidsmöjligheter, att föräldrar har tillgång till stöd vid behov av samma kvalitet som de som bor i de större städerna skall vara självklart. Vid de terminsvisa rundresorna i området så ser jag förändringar som gör mig orolig med nedlagda postkontor, bankkontor, affärer, hus som inte underhålls och ett ålderspanorama med allt fler äldre som inte balanseras med allt fler yngre. Att tänka jämlikhet även när det gäller glesbygden i bemärkelsen att barn som växer upp här skall ha tillgång till samma kompetens runt omkring sig som i större städer är ett måste och en förutsättning för att landsbygden och de mindre samhällena skall kunna överleva på sikt. Jag lovar att föra dessa barn och deras föräldrars talan så mycket jag orkar när regionen alltmer likställs med den stora växande staden i söder och hoppas att våra politiker och tjänstemän klarar en helhetssyn så att hela VG regionen kan se framtiden an med tillförsikt och hopp. Ett studiebesök till västra grannlandet ger en hel del inspiration om deras vilja att bevara de mindre orterna, landsbygden och värna välfärdsutbudet i hela landet, förvisso kostar det lite mer i korta perspektivet men vad är alternativet? Per Möllborg, Barnhälsovårdsöverläkare Ny på jobbet Mitt namn är Maria Bengtsson och jag tillträdde tjänsten som dietist vid CBHV Fyrbodal den 1 april. Jag är en 41-årig skånetös som av slump hamnat i Ljungskile och fastnade där för 15 år sedan. Lever tillsammans med min man, tre döttrar samt katt. Ägnar större delen av min fritid på, eller kring, en golfbana på något sätt. Jag har de senaste åren arbetat som primärvårdsdietist vid tre olika vårdcentraler inom Närhälsan i vårt område. Jag har erfarenhet av både barn och vuxna och en ganska blandad kompott av diagnoser. Jag kommer även fortsättningsvis, på deltid, att arbeta kliniskt på Vänerparkens VC i Vänersborg. Jag kommer att finnas på plats på tisdagar, torsdagar samt varannan måndag (jämna veckor). Ni når mig då på telefon eller e-post maria.kb.bengtsson@vgregion.se. Detta ska bli en rolig utmaning och jag ser med spänning fram emot att få jobba tillsammans med er och att få många frågor om barn, mat och ätande. Maria Bengtsson, leg dietist

5 4 FN:s konvention om barnets rättigheter< En lättläst skrift > Idén om barnets rättigheter: Idén om barnets rättigheter I början av 19-talet var det ett stort krig i Europa, första världskriget. Barn hade det mycket svårt under kriget. Men regeringarna tyckte inte att de hade något ansvar för barnen i de länder de krigade mot. De barnen var fiendens barn. Några människor tyckte att det här var fel. Efter kriget startade de föreningen Rädda barnen i Storbritannien och Sverige. Rädda barnen sade att vi alla har ansvar för alla barn. Rädda barnen ville ha regler som skyddar barnets rättigheter. Efter första världskriget började länder att samarbeta för att det inte skulle bli krig igen. Länderna bildade Nationernas förbund. Men det blev krig igen. Efter andra världskriget bildade länderna Förenta nationerna, FN. I FN arbetar länderna tillsammans för fred. Både Nationernas förbund och FN har skrivit deklarationer om barnets rättigheter. I deklarationerna sade ledarna i världens länder att de tycker att det är viktigt med barnets rättigheter. Men regeringarna lovade ingenting. Därför arbetade Rädda barnen och andra föreningar för att få en konvention om barnets rättigheter. I en konvention finns det regler. Den regering som skriver på en konvention lovar att följa reglerna.

6 5 Barnhälsovårdsverksamheten i Fyrbodal under 214. Det totala barnantalet fortsätter att öka i Fyrbodal. Från 23 har det totala antalet ökat med 16 %. Till största delen beror det på av en ökad invandring till området och andelen barn födda 214 som erbjuds vaccination mot tuberkulos är 27 %. Barnhälsovårdens mål när det gäller hembesök är att 8 % av flerbarnsfamiljerna ska få hembesök och 95 % av förstabarnsföräldrarna. 1 Hembesök alla åren Nämnd 1 Nämnd 2 Nämnd 3 Fyrbodal Hembesök till 1:a barnsföräldrar mellan Nämnd 1 Nämnd 2 Nämnd 3 Fyrbodal Föräldragrupp på BVC är ett arbete som ständigt pågår och målet är att 7 % av föräldrarna ska delta i barnavårdscentralens gruppverksamhet. Föräldrar som deltagit i föräldragrupp -åren Nämnd 1 Nämnd 2 Nämnd 3 Fyrbodal

7 6 Barnhälsovården har ett brett och vitt arbetsfält som täcker allt från psykisk hälsa hos barn och vuxna i familjen till barns utveckling och fysiskt hälsa. Mycket av BHV-arbetet kräver hög kompetens och en stor portion tillit från föräldrarna gentemot BVC-sjuksköterskan så den tid som läggs ner på BHV-arbetet är av stor betydelse. För att kunna uppfylla målen som ställs för BVC-arbetet har arbetstiden från 26 ökat med 18,7 %. Det totala barnantalet har ökat med 13,5 % och antalet nyfödda med 12 %. Antalet redovisade timmar 214 motsvarar 48,3 heltidstjänster. I stora delar av Fyrbodal täcks behovet på ett bra sätt men stora variationer finns fortfarande Totalt antal barn Antal nyfödda Timmar BVC-tid per vecka Ett stort arbete läggs på att förmedla kunskap om amning till nyblivna föräldrar. WHO:s mål att 8 % av barnen ska ammas vid 4 månaders ålder når vi inte riktigt men den nedåtgående amningstrenden har brutits för tredje året i rad vilket är glädjande Hel-och delvis amning vid 4 månaders ålder Fyrbodal VG-region Sverige

8 7 Hel- och delvis amning vid 6 månaders ålder har sedan 212 ökat med två procentenheter Hel-och delvis amning vid 6 månaders ålder Fyrbodal VG-region Sverige Fyrbodal har nu följt BMI hos fyraåringarna för femte året i rad. Sedan ett antal år tillbaka arbetar man med ett primärpreventivt program mot övervikt och fetma. Här har BHV-enhetens psykolog och dietist återkommande haft uppföljning av metoden. De har också vid upprepade tillfällen utbildat om samtalsmetod i samband med övervikt, fetma och matkrångel. Övervikt och fetma hos flickor födda HSN 1 HSN 2 HSN 3 Fyrbodal Övervikt och fetma hos pojkar födda HSN 1 HSN 2 HSN 3 Fyrbodal

9 8 I samband med våra BVC-träffar återkommer med jämna mellanrum diskussion om samverkan med socialtjänsten. Varje år tas också uppgiften in om antalet anmälningsärenden som gjorts under året. Anmälningsärenden Nämnd 1 Nämnd 2 Nämnd 3 Fyrbodal Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Psykologenhetens utbildningsdagar i februari I februari i år erbjöd psykologenheten i Fyrbodal, två tillfällen i vårt område. Där gick vi igenom en fördjupad beskrivning av vårt uppdrag. Uppdraget gestaltades både i statistik och i konkreta, praktiska fallbeskrivningar. Enhetens psykologer gjorde ett försök att sätta ord på det komplexa i barnhälsovården uppdrag, vilket inte alltid är så lätt att få tid till i vår vardag. Det blev också möjlighet till gemensam reflektion, vilket som vanligt var både intressant och lärorikt för att göra vårt gemensamma arbete bättre. Önskemålen om vad psykologenhetens kommande utbildningstillfällen skulle kunna innehålla duggade tätt, så nu finns det en stor idébank att plocka ur för kommande sammankomster och nätverk. Tanken är att det kommer att vara en årlig utbildningsinsats som psykologenheten kan erbjuda för att underlätta det övergripande kunskapsutbytet i barnhälsovården.

10 9 Information om logopedi Praktikertjänst närsjukhusen Logopederna Susanna Hillman och Ulrika Wahle har nu börjat arbetet med att starta upp logopedverksamheten på närsjukhusen i Praktikertjänsts regi. Nya patienter remitteras direkt till närsjukhusen, se adress nedan. Patienter som varit på nybesök men väntar på behandling eller kontrollbesök på logopedmottagningen inom NU-sjukvården kommer att via brev eller telefon informeras om möjligheten att få vård hos Praktikertjänst istället. Om patienten önskar detta ska patienten själv kontakta oss logopeder på Praktikertjänst och vi ombesörjer därefter att patienten överförs från NU-sjukvården. Innan andra direktiv kommer från projektledarna gäller att remisser för nybesök som ännu inte ägt rum inom NU-sjukvården kommer att gå tillbaka till BVC som därefter får skicka remissen till logopedmottagningen Praktikertjänst istället. Detta gäller för patienter som aktivt väljer att komma till Praktikertjänst. Adresser för remisser (det går bra att skicka med internpost): Logopedmottagningen Praktikertjänst Närsjukhus Dalsland Logopedmottagningen Praktikertjänst Närsjukhus Lysekil Logopedmottagningen Praktikertjänst Närsjukhus Strömstad Upptagningsområde för Närsjukhus Dalsland är kommunerna Bengtsfors, Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål. Upptagningsområde för Närsjukhus Lysekil är kommunerna Lysekil och Sotenäs. Även kommunerna Munkedal och Orust har möjlighet att remittera till Lysekil. Upptagningsområde för Närsjukhus Strömstad är kommunerna Strömstad och Tanum. Logopedmottagningens telefonnummer är Samma telefonnummer till alla sjukhus. Hör av er om ni har frågor! Susanna Hillman och Ulrika Wahle Angående remisser till logopedmottagningen NÄL Om din frågeställning gäller barn med ät- och sväljsvårigheter ska remissen sändas till NUsjukvården. Logopedmottagningen i NU-sjukvården har för närvarande förlängda väntetider, något som vi hoppas förändras nu när antalet logopedtjänster i upptagningsområdet utökas. Vi välkomnar tillskottet av logopedi och ser fram emot gott samarbete med våra kollegor på Praktikertjänst. Anna Åberg, chefslogoped NÄL

11 1 D-vitamin och BHA Konserveringsmedlet BHA har diskuterats länge då det har ingått i ACO: s D-vitamin oljedroppar men inte i Dunmedics. Kollegan Maria Lingström i Kalmar tog sig tid för att bena ut vad det är som gäller när det gäller D-vitamin och fick efter många om och men svar som följer: ACO:s gamla D-vit hade solrosolja samt BHA som konserveringsmedel. Man har sedan årsskiftet 213/14 bytt till kokosnöt samt palmkärnolja istället. Sistnämnda oljor är stabilare och härsknar inte lika lätt vilket gjort att man tagit bort BHA. Det är samma tillverkare och samma innehåll i Dunmedics och ACO:s D- vitamindroppar i olja! Anledningen till två olika varumärken är att ACO:s droppar är registrerade som läkemedel och godkänt av Läkemedelsverket och har sin produktinformation därför i FASS. Dunmedics är registrerade som kosttillskott och lyder under Livsmedelsverket. Sistnämnda är billigare än att ha D-vitamindropparna godkända som läkemedel. I ACO.s vattenlösliga D-droppar ingår fortfarande BHA. Det är så otroligt små mängder och således godkänt av Läkemedelsverket som konserveringsmedel. När det gäller ev mer magbekymmer om man använder D-vitamin i olja, se frågor och svar i detta nummer. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare

12 11

13 12 Mässlingsfall smittad under Europaresa Smittskydd Västra Götalands Nyhetsbrev v Ett mässlingsfall har under veckan konstaterats i Göteborg. Den insjuknade var ovaccinerad mot mässling och smittades under en resa i Tyskland. Mässlingssmitta kan därefter ha förts vidare även här. Sjukvårdsmottagningarna i Göteborg och Södra Bohuslän måste därför vara extra vaksamma eftersom ytterligare personer kan insjukna i mässling och söka akut de närmaste veckorna. Första symtomen på mässling är hög feber, skrällande hosta och röda ögon. Utbredda rödflammiga hudutslag uppträder 2-4 dagar efter insjuknande. Mässling är mycket smittsamt men kan förebyggas genom vaccination. En person med misstänkta mässlingssymtom ska aldrig vistas i allmänna väntrum inom sjukvården. Över 22 fall av mässling har rapporterats till WHO:s Europakontor sedan början av 214. I Tyskland, Bosnien-Hercegovina och flera andra länder pågår utbrott. För resenärer i Europa och USA finns en påtaglig risk att smittas av mässling, inte minst på flygplatser och i folksamlingar. Handlingsplan för en giftfri vardag Kemikalieinspektionen har fått ett uppdrag att vidareutveckla en handlingsplan för en giftfri vardag Det ska ge förutsättningar att arbeta för att minska riskerna i människors vardag. I handlingsplanen föreslås nationella åtgärdsprogram: - högfluorerande ämnen, - hormonstörande ämnen och - allergiframkallande ämnen. Handlingsplanen har tagits fram i samarbete med andra myndigheter, näringslivet, forskarsamhället, miljöorganisationer och konsumentorganisationer. Den kan bidra till att förskolor och skolor ökar elevernas kunskap om hållbar konsumtion. Dagens barn och ungdomar är morgondagens konsumenter och de påverkar redan i dag föräldrarnas konsumtionsmönster. De kommer också att vara morgondagens makthavare i form av produktutvecklare och inköpschefer. Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare

14 13 Hälsosamtal kring Sunda solvanor implementeras i Vg-regionen Våren 214 startade Regionalt cancercentrum väst och Central Barnhälsovård i Göteborg och Södra Bohuslän pilotprojektet Sunda solvanor. Under maj månad delades 5kylskåpsmagneter ut till föräldrar som besökte BVC. Magneten förmedlade, med hjälp av bilder, praktiska råd om hur man skyddar sitt barn mot solen. Bakgrunden till projektet är att malignt melanom ökar och en av riskfaktorer för få sjukdomen är att bränna sig som barn. Det förändrade mitt sätt att jobba, det blev väldigt konkret när vi hade något att dela ut, man glömde inte någon Detta säger en av de BVC-sjuksköterskor som deltog i projektet. BVC-sjuksköterskorna upplevde att de med stöd av materialet, utvecklade ett nytt sätt att arbeta. Vid samtal med föräldrar som deltagit i pilotprojektet har det visat sig att majoriteten anser att kylskåpsmagneten har förändrat deras beteende, och att de idag är bättre på att skydda sina barn mot solen. Under 215 implementeras hälsosamtalet om Sunda solvanor i hela Västra Götalandsregionen vilket innebär att alla BVC-mottagningar kommer kunna dela ut magneter under maj, mer information om detta kommer under våren.

15 14 Ny gratis tidning med nyttig information till småbarnsföräldrar Nu startar Konsumentverket upplysningstjänsten Hallå konsument som ger oberoende vägledning till småbarnsföräldrar och alla andra konsumenter. Vi har gjort ett magasin för att berätta om den nya tjänsten och ge tips till nyblivna föräldrar. Hallå konsument ger vägledning före och efter köp och svarar på frågor om hållbar konsumtion, säkra produkter och viktiga val som bilbarnstol eller bostadsaffärer, snåriga avtal eller att leva giftfritt. På den nya webbplatsen hallakonsument.se finns artiklar, frågor och svar, guider och andra verktyg. Våra checklistor är användbara om du skaklaga på en vara eller tjänst eller behöver guidning inför barnvagnsköpet. Våra vägledare finns på telefon De är redo att ge snabba svar eller hjälpa till att hitta rätt. Konsumentverket driver Hallå konsument i nära samarbete med andra myndigheter, konsumentbyråer och kommunernas konsumentverksamhet. Vill du beställa magasinet Hallå förälder, gå in på och beställ på samma sätt som annat kostnadsfritt material från oss. Minimum 1 låda dvs. 18 ex. Har du frågor om magasinet eller Hallå konsument? Kontakta gärna malin.kornfeld@konsumentverket.se

16 Kränk inte barn på nätet 15 I Läkartidningen nr 1, 215 skriver Tor Lindberg, barnläkare och professor emeritus, en tänkvärd debattartikel om hur föräldrar lägger ut berättelser och bilder på sina barn i sociala medier. Ofta positiva, men ibland direkt kränkande berättelser om barn som kissar på sig eller gråter för småsaker. Hur roligt är det för barnet om några år? Vi kanske kan bidra till att få föräldrar att tänka igenom vad de ska lägga ut på nätet! Frågor och svar Fråga BVC-ssk: Föräldrarna vill inte att barnet skulle ha vaccin vid 3 månaders ålder utan ville avvakta till 6 månader (de kan ej ge anledning till varför de vill avvakta). Hur skall jag lägga upp vaccineringsprogrammet nu? Svar: Ge med samma intervaller som annars dvs minst 2 mån mellan dos 1 och 2 och minst 6 mån mellan dos 2 och dos 3 (exempelvis mån.). Inte så sällan jag får dessa frågor om att skjuta på programmet vilket är möjligt enligt ovan men inte bra utifrån skydd mot ffa kikhosta och stelkramp. Det är bland de allra minsta barnen (under 3 mån) som vi haft dödsfall i kikhosta så ju fortare de får sitt skydd desto bättre. Fråga BVC-ssk: Hej! Till min fråga, var inne och vik. för sjuk kollega igår och vaccinerade en ettåring med Infanrix-hexa men missade torrampullen med Hib. Hur går vi vidare nu?? Svar: Sådant kan hända och det åtgärdas med att beställa en separat ACT-HiB som du ger. Blir ett extra stick. Kan ges när det passar. Men som alltid informera föräldrar om detta samt så bör man enligt rutin göra en avvikelserapport till v chefen. Fråga BVC-ssk: Nu har jag återigen träffat en förälder som undrar över om barnets uppfattade magknip kan bero på D-vitamin och beredningen med olja? Har läst detta på nätet i forum för föräldrar. Svar: Se även avsnittet om D-vitamin i detta nummer av Barnavårdsvett. Kortfattat finns inga studier på att D-vitamin i olja ger dessa besvär eller skiljer sig från D-vitamin i droppar. Att barn har magknip är vanligt och det är ofta så att man vill koppla ihop något som barnet får i sig med symptomen utan att det enligt mitt förmenande finns orsakssamband. Ett bra sätt att hantera detta tycker jag är att föräldrarna skaffar en flaska med D-vit vattenlösligt via apoteket och ger barnet detta under 1 dagar. Om förbättring ger man sedan igen D-vit i oljedroppar och då skall man se symptomet igen. Därefter ger man vattenlösliga droppar igen och ser då att symptomet försvinner. Har denna elimination-provokation-elimination givit ett tydligt samband kan man gå över till vattenlösliga D-droppar men jag tror det hela löst sig innan dess och vi har ingen anledning generellt rekommendera de vattenlösliga dropparna. Det viktiga är att de får i sig D-vitamin dagligen! Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare

17 16 KOMJÖLKSALLERGITRÄFFAR HÖSTEN 215 Du som förälder eller annan anhörig (far- eller morförälder, dagmamma, förskolepersonal) är välkommen till en träff där vi pratar om mat för barn med komjölksallergi. Lokal: Barnmottagningen, NÄL, Trollhättan Alternativa tider: Onsdag 12 augusti Onsdag 9 september Onsdag 7 oktober Onsdag 11 november Onsdag 9 december Samma program alla dagar Klockan: Ur innehållet: Hur läser vi ingrediensförteckningen? Vad finns det för komjölksersättningar och hur kan de användas? Exempel på andra mjölkfria produkter. Behövs extra kalk? Anmälan skall göras i förväg på telefon senast dagen innan. Aktuell dag anmäler ni er på Barnmottagningen senast kl 15.. Kom gärna utan barn. Observera att träffen är för anhöriga till komjölksallergiska/överkänsliga barn. Multiallergiska barn träffar efter remiss dietist vid enskilt besök. Välkomna! Maria Leroy leg dietist Mirja Augustsson leg dietist