Göteborg Skolporten. Mary Ingemansson 2017 Material i PP enbart för er personliga användning

Transkript

1 Göteborg Skolporten Mary Ingemansson 2017 Material i PP enbart för er personliga användning

2 Lärande genom skönlitteratur - djupläsning, förståelse och kunskap Textval och lärares läsning i klassrummet är två viktiga faktorer för elevers läsning. En diskuterande föreläsning om djupläsning och om läsning i fler ämnen än svenska samt hur ett välfungerande samarbete med skolbiblioteket kan stödja eleverna i deras djupläsning.

3 Att tänka över Hur kan skolbiblioteket och arbetslagen samverka? Vilken roll kan skolbibliotekarien/skolbiblioteket få gällande elevens läsprocess? Vilka olika lässtrategier finns det och vilka leder fram till djupläsning? På vilka olika nivåer kan skolan agera för att elever ska bli djupläsare? Varför är just skönlitteratur intressant som ingång i lärandet?

4 Lärande genom skönlitteratur. Djupläsning, förståelse, kunskap Mary Ingemansson, Lektor i svenska med inriktning litteraturvetenskap. Verksam 25 år i grundskolan, tillika lärarbibliotekarie,18 år med lärarutbildning och barn- och ungdomslitteraturskurser samt skolbiblioteksfortbildning. Aktiv inom handledarutbildning Läslyft och medskrivare i modul för Läslyftet, Svenska och No II. Läsare. Plakettjuryn.

5 Läsprocess och djupläsning. Mary Ingemansson 2017, Högskolan Kristianstad Bas i Judith A. Langers forskning ( bild nedan) och egen forskning, Mary Ingemansson, Reading counts in our school.

6 Kärnan i boken är att man med stor framgång kan använda skönlitterära texter i andra skolämnen än svenska och att lärare i samtliga skolämnen kan hitta möjligheter att ha samtal om texter. Exempel är hämtade från mestadels historisk skönlitteratur men principen är överflyttningsbar till andra texter. Djupläsning innebär alltid någon form av omläsning med frågor i huvudet, hypoteser, och kan bedrivas i alla klasser, i alla åldrar och med i princip all sorts litteratur. Läsprocessen belyses noga.

7 VEM har nytta och glädje av denna bok? Alla verksamma lärare i samtliga grundskolans ämnen. Lärare kan identifiera sig själva och i läsningen i klasserna Förskoleklasslärare kan också hitta fruktbara teorier och exempel. Lärarstuderande kan komma in i både sin egen läsning och de framtida elevernas läsning Lärare blir grundade i aktuell läsforskning och kan dessutom hitta exempel för den egna åldersgruppen Hur sätter jag igång textsamtal? Hur gör jag förberedelser? Hur kan vi organisera inköp, tänka kring läsningen på vår skola? JFR pågående LÄSLYFTET

8 Start i en exposé över min egen läsning i barndomen med förankring i forskning. Hur viktiga är läsarförebilder? HUR blir man läsare? HUR kan man bli djupläsare? Aktuell forskning med fokus på teori och med praktik integrerad. Textsamtalen är forskningsintegrerade samt relaterad till pågående läsning på skolor med lärares och elevers egna ord. En klass - och 60 lärare.

9 Skönlitterär såväl som facklitterär text diskuteras men mestadels skönlitterär i de praktiska situationerna. Judith A. Langers forskning är genomlyst och jag visar även å exempel från två besök i på skolor i Albany, New York.

10 Hur man kan tänka vid det förarbete som behöver göras vid en tematisk läsning eller läsning överhuvudtaget under längre tid? Dokumenterad läsning i ett stort antal klasser i grundskolan samt djupläsning i en utvald klass under en termin. Det finns utarbetat ett stort antal frågor anpassade till olika sorters texter och med bas i Judith A. Langers mångåriga arbete tillsammans med Eija Rougle och Mary Adler. Bilagor med frågemöjligheter, tillstånd från förlag.

11 11

12

13

14 Att användas vid samtal : Jag baserar samtalet på frågorna som tillhör faserna. Skyltar, tjockt papper och på pinne, klipp i den form du vill ha. Storlek ser du på s. 46 Adler/Rougle. Gör dem lite mindre än på bilden. Text: Först trodde jag Jag vill bygga vidare på det du sa Jag undrar. Jag förstår inte. Kan du visa i texten..? Jag vill lägga till

15 Men läsningen för eleverna börjar inte vid läsningen av texten. Arbetet börjar i lärarens läsning och förberedelserna. TID för lärare och skolbibliotekarie Läsresultaten i grundskolan Läsarförebilder och läslust

16 Judith A. Langer: Processen följer fem faser som inte är linjära utan cirkulära.

17 Läsprocessen är likadan för vuxna och barn. En läsare behöver känna till sin egen läsning metakognitivtse processen för att bättre kunna läsa på djupet. När du läser en faktatext är processen snarlik men du kan behöva ställa dig själv andra frågor. Du ska alltid ha frågor med dig in i en text. Om du känner till processen och har lämpliga frågor med dig in i texten kan du förstå alla långa löpande texter på djupet. Det finns ingen quick-fix. Men du kan få redskap.

18 Text Jag är inte riktigt mig själv.

19 Fas 1: INITIAL FÖRSTÅELSE Orienteringsfas: du använder din bakgrundsförståelse och erfarenhet för att närma dig en ny text. Du börjar att knyta an nya koncept till tidigare kunskap. Vilken är titeln och vilka tankar ger den? Vad antyder framsidan och illustrationerna? Vad kommer texten att handla om? Vad kommer att hända härnäst?

20 Fas 2: Förståelsefas ATT UTVECKLA IDÉER Hur utvecklas handlingen? Vad vill du fortfarande veta? Vad berättas inte? Förståelsefas: Här rör du dig genom text och utforskar samband. Du fördjupar din växande förståelse.

21 Fas 3: Återkopplingsfasfrågor Hur skulle du reagera om du var i liknande situationer som karaktärerna i texten? Vad kan du lära av detta? Hur känner du igen miljön? Hur skulle du annars kunna agera? Vad tar du med dig: miljö, natur, människor, ord?

22

23 Och varför har inte min kollega kunnat läsa ut Anna Karenina? Och varför har så många haft svårt för Brott och straff? Och varför är ledaren i DN så besvärlig att läsa ibland? Återkopplingsfasen är inte uppnådd än.

24 Fas 1: Vad antyder framsidan och illustrationerna? Vad kommer texten att handla om?

25

26 Vad antyder framsidan och illustrationerna? Vad kommer texten att handla om?

27

28

29 2. To develop ideas Förståelsefas: du fördjupar din förståelse. Den här boken är mycket naturorienteraddessutom biologi, etik och historia. Being in and moving through an envisionment. Vad berättas inte? Vilka är karaktärerna? Hur utvecklas intrigen? Vad vill du fortfarande veta?

30 Återkopplingsfasen 3. Stepping out and rethinking what one knows. How might I react if I were in a similar situation as the character in the text. What can I learn from the situation in this text?

31 3. Återkopplingsfasen, 4. Överblicksfasen.

32 Fas 3: The third stance, återkopplingsfasen, stepping out and rethinking what one knows. Now the reader uses his/her previous knowledge. The reader shifts focus and add new knowledge. What does this mean to me now? This is why we read: Probably... is the word we use in återkopplingsfasen.

33 Text från tavlan i svenska klasser, dvs. guldcitat från eleverna: * En elev sammanfattade man ska tänka efter innan man retas * Man lär sig förstå vad där egentligen står * Man förstår mycket bättre nu när vi har pratat om det. *Det finns saker som man vet fast att det inte står någonstans. (Läsa mellan raderna) Att de (barnen) var snälla och begravde djuren så att de fick lättare att komma upp till himlen.

34 Motivation Läsglädje Läslust Omläsning

35 Motivationen ökas av: * många samtal om texter * relevant litteratur för elevernas utvecklingsprocess * tillgång till skolbibliotek/personal/olika sorters litteratur och stor mängd texter * Ibland eget val- inte alltid textsamtal (strategier blir stadiga och används omedvetet) lärares tid och stöd, återkoppling samtal i fler ämnen än svenska Läsande lärare och skolbibliotekarier Lärare utbildade i barn- och ungdomslitteratur

36 Judith A. Langer: Processen följer fem faser som inte är linjära utan cirkulära.

37 Cirkeln: Modul Läsyftet på Läs- och skrivportalen: Modul Svenska och NO II

38

39 Den Väg som Aldrig Togs (R. Frost) Två vägar skilde sig åt i en gulnad skog, Och ledsen att jag ej kunde färdas längs dem båda Såsom ensam färdande, länge jag där stod Och bort jämte den ena så långt jag kunde såg Ända till där den krökte sig och undervegetationen råda; Tog sedan den andra, som var likaså lovande, Och hade kanhända en bättre giltighet, Då den var gräsrik och upptrampas behövde den; Ehuru vad det anbelangar hade de passerande Där trampat och nött dem ungefär likamycket, Och bägge denna morgon jämbördigt låg Uti löv som ingen fot hade trampat svarta. Åh, jag sparade den första att en annan dag få! Ändock jag visste hur en väg leder till två, Och tvekade om jag någonsin skulle komma tillbaka. Jag skall nu berätta detta medelst suckanden. Någonstans tidevarv på tidevarv där bortom: Två vägar skilde sig åt i en skog, och jag sen Jag tog sedan den som var där minst tagen, Och det är vad som gör hela skillnaden allteftersom.

40 Återkopplingsfasfrågor Hur skulle du reagera om du var i liknande situationer som karaktärerna i texten? Vad kan du lära av detta? Hur känner du igen miljön? Hur skulle du annars kunna agera? Vad tar du med dig: miljö, natur, människor, ord?

41 Rikardtexten: Den första fasen, orienteringsfasen, innebär att stiga in i textvärlden. Läsaren befinner sig utanför textvärlden och går in i den. Med Langers ord: being out and stepping into an envisionment. En läsare som befinner sig i denna fas ger uttryck för sina initiala tankar. Kanske är ett ord som ofta används när läsaren resonerar. Denna hållning kan även förekomma senare under processens gång, till exempel när läsaren tappar fokus på grund av något nytt i texten.

42 Den andra fasen, förståelsefasen, innebär att förståelsen vidgas. Läsaren befinner sig nu inne i textvärlden, being in and moving through an envisionment, det vill säga rör sig genom textvärlden. Kännetecknande för denna fas är att läsaren samlar personlig kunskap om texten och dess kontext samt utvecklar tänkandet. Läsarens personliga frågor och funderingar ökar, till exempel om motiv, känslor, orsaker, intertexter och påståenden i texten. Hon hämtar nu kunskap från det egna livet och använder ofta uttryck som skulle kunna.

43 Den tredje fasen, återkopplingsfasen, innebär att läsaren stiger ut ur och in i textvärlden/ föreställningsvärlden: stepping out and rethinking what one knows. Nu använder läsaren sin kunskap och sina erfarenheter för att få ordning på den föreställningsvärld som utvecklas med texten som grund. Man skiftar fokus, från den värld läsaren håller på att skapa till det som textens idéer betyder för det egna livet. Den tredje fasen är ett starkt skäl till att vi läser. Uttrycken sannolikt och möjligen är ord som ofta används av läsaren i återkopplingsfasen.

44 I den fjärde fasen överblicksfasen, har läsaren skaffat sig en överblick och börjar kunna identifiera sinerfarenheter. Med Langers ord: stepping out and objectifying the experience. Distans upprättas till den föreställningsvärld som har utvecklats och den blir föremål för reflektion. Läsaren sätter ord på sin förståelse och sin läserfarenhet. Läsaren är mer analytisk än i de andra faserna. De uttryck som läsaren ofta använder är reflekterar och bedömer.

45 Den femte fasen: kreativitetsfasen Läsaren lämnar föreställningsvärlden och använder kunskapen i nya sammanhang.

46 Fasbaserade frågor ATT BYGGA FÖRESTÄLLNINGS- VÄRLDAR, Litterärt Läsande ( Fri övers. av M. Ingemansson från J. Langers koncept) J. Langer: Vi börjar alltid med den första fasen, men medvetandet rör sig genom faserna i olika ordning. Textsamtal: Fasbaserade frågor

47 Tänk på följande frågor när du förbereder en Tänkahögt aktivitet A Think Aloud is an activity where readers verbalize their internal thoughts while building an understanding of what they are reading. This process of figuring out what the text means begins from the very moment readers pick up a book and glance at its title. Readers' thoughts might include questions, connections to personal experiences and past reading experiences, judgments of the author's writing, as well as thoughts about their lives. När du först närmar dig texten: Vad betyder titeln? Det här påminner mig om. Den här författaren är känd för.. Genom läsningen: Jag förutsäger att det kommer att handla om. Jag är förvånad över att.därför att.

48 Den läsande läraren då? Samarbete med skolbiblioteket? Genrer? Det finns TRE och en himla massa undergenrer och det skapas ständigt nya. Tid? Textsamtal och omläsning Barn/ungdomar ska läsa i ett stort antal genrer. Annars enögdhet.

49 Bättre djupläsare och möjligen snabbare läsare blir du genom att läsa mer, läsa om, skaffa fler kunskaper runtomkring läsningen så att nästa läsning blir ytterligare fördjupad.

50 Våra barn och ungdomar behöver tillägna sig: en stor mängd olika lässtrategier, behöver behärska djupläsning, förstå vikten av omläsning för att nå lärande, känna motivation och läsglädje för att bli kompetenta läsare.

51 Lärare i alla ämnen MÅSTE arbeta mer aktivt med eleverna för förståelsen av texter. Att bedriva djupläsning i form av olika sorters textsamtal är centralt för att höja läsnivån inom skolan på alla stadier. Jfr pågående Läslyftet.

52

53

54 De övergripande resultaten från min avhandling Det kunde lika gärna ha hänt idag. Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna (2010) är integrerade.

55

56 lications.htm Ross Todd

57

58 Lärarutbildning: Hur är skolbiblioteket utrustat? Vilka medier finns totalt? Hur ser bokbeståndet ut? Skönlitteratur för olika åldrar, facklitteratur, faktion ( = skönlitterärt berättande böcker med faktainnehåll och granskat av ämnesexperter), faktaböcker, uppslagsverk etc. Hur ser fördelning i beståndet ut vad gäller poesi, lyrik, övrig skönlitteratur, facklitteratur? Hur finns övriga medier representerade i skolbibliotekets totala bestånd? (Datorprogram, ljudböcker, pjäser, filmer, Daisy, pod m.m.) Om du ska göra boksamtal/textsamtal : Hur kan detta bibliotek matcha dina önskemål? Finns det gruppuppsättningar av romaner? Om du skulle göra en kort beskrivning av ditt skolbibliotek på 3-4 meningar hur blir det då? ( dvs. den skola där du har varit mest på VFU). Jämför med din facklitteratur. Stämmer kartan med verkligheten?

59 Att tänka över Hur kan skolbiblioteket och arbetslagen samverka? Vilken roll kan skolbibliotekarien/skolbiblioteket få gällande elevens läsprocess? Vilka olika lässtrategier finns det och vilka leder fram till djupläsning? På vilka olika nivåer kan skolan agera för att elever ska bli djupläsare? Varför är just skönlitteratur intressant som ingång i lärandet?

60 Lärarkommentar Monica september 2013: (fas 1och 2) ( Samtal 1) : Även elever som inte brukar uttrycka sig med egna tankar gjorde det. Alla hade någon åsikt att presentera och de lyssnade på varandra.

61 Elevkommentarer september 2013 ( fas 3) Lina: ( Om Lovis) Skalle-Per är rolig, som om han har något som ingen annan har. Anita: De skulle inte klara sig utan henne, hon är den som tar hand om alla. Lisa: Om jag frågar om att jag får gå på stan så är det som när Ronja ville gå i skogen.

62 Text av elever på frågan: hur karaktärerna förändras över tid: Birk blir kaxigare och snällare. Båda blir ju större men Ronja känns lite mognare än Birk Vad berättas inte? Hur Birk känner för Ronja. Vad tar du med dig från texten? Skalle-Per och hans humor Att man ska göra saker om man vill gör dem.

63 Förebilderna: Jag är en läsare! Alla kan bli djupläsare - hitta ingången!

64

65 Skönlitteratur facklitteratur? Om Curie Curie är en nättidning om forskning. Vi bevakar aktuella forskningsfrågor och ger dig chansen att debattera forskningens villkor.

66 När dimmorna skingras

67 LITTERATUR utöver i PP fortlöpande Brown, Joanne, Immigration Narratives in Young Adult literature ( 2011) Brown, Joanne, St. Clair, Nancy, Declarations of independence. Empowered Girls in Young Adult Literature ( ) Butler, Catherine, O Donovan, Hallie, Reading History in Children s books (2012) Caroll, Jane S. Landscape in Children s literature (2011) Collins, Fiona M., Graham, Judith, Historical fiction for children. Capturing the past (2001) Esmann Knudsen, Karin, red. Hvad gør vi med børnelitteraturen? ( 2012) Kärrholm, Sara, Tenngart, Paul, Barnlitteraturens värden och värderingar (2012) Serravallo, Jennifer, Teaching Reading in Small Groups ( 2010) Toijer- Nilsson, Ying-Toijer, Minnet av det förflutna. Motiv i den moderna historiska ungdomsromanen (1987) Toijer- Nilsson, Ying-Toijer, Minnet av igår (1990) Langer, Judith R. Envisioning Literature, Literary understanding and Literature Instruction (2011 uppl 2) Adler, Mary, Rougle Eija, Building Literacy through Classroom Discussion, Research-Based Strategies for Developing Critical Readers and Thoughtful Writers in Middle School (2005) Ingemansson, Mary, Det kunde lika gärna ha hänt idag. Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna (2010) Magnusson, Kerstin, Malmgren, Gun, Nilsson, Jan, Att göra sin röst hörd ( 2013)

68 Jag ville komma ut i skogen.