Delårsrapport

Transkript

1 Delårsrapport

2 Innehåll Viktiga händelser 3 5 Personal 10 Framtiden 11 Finansiell analys 11 sk styrning för god ekonomisk hushållning 12 Lidköping - en välkomnande och hållbar kommun 13 Kommunfullmäktiges styrkort i detalj 14 Målbild 1 Lidköping Målbild 2 Lidköping Målbild 3 Lidköping Strategi: Kunden/Brukaren i fokus 16 Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv 17 Strategi: En organisation i framkant 19 Investeringar 21 Nämndsredovisning 22 Bolagsredovisning 30 Resultaträkning 34 Balansräkning 34 Notförteckning 35 2

3 Viktiga händelser Viktiga händelser Lidköping investerar för framtiden Hamnstaden och nytt avloppsreningsverk Projekteringsarbetet för det nya avloppsreningsverket är igång och bygget beräknas vara klart Det innebär att kommunen kan gå vidare med Hamnstadsprojektet och lämna in ansökan om vattendom för Framnäs Strandpark under hösten. Förutsatt att detaljplanen antas vid årsskiftet 2018/2019 kan byggstart ske våren Ny mottagningsstation Ekestubben Bygget av en ny mottagningsstation för el på Kartåsen är i full gång och beräknas vara klart 2018, helt enligt plan. Bredband till fler Utbyggnaden av fibernät i tätorten och på landsbygden fortsätter. Vid årets slut beräknas kunder vara anslutna via fiber i stadsnätet och ytterligare kunder via en fiberförening. Nya skolor och förskolor Bygget av Sjölunda skola och Majåkerskolan pågår. Första etappen av Sjölunda skola togs i bruk till höstterminens start. Bygget av Skogsbäckens förskola startade efter sommaren men är försenat. Boenden för äldre Omställningen inom Vård & Omsorg löper på men med delvis omkastad tidplan. Ombyggnation av Lugnets äldreboende i Örslösa kommer slutföras under hösten, ombyggnation av Bäcklidens äldreboende i Vinninga och ombyggnation av Ågårdsskogens vårdcentrum är i gång och för Tolsjö äldreboende och Demenscentrum pågår projektering. Positiv befolkningsutveckling Lidköpings kommun fortsätter att växa och har under första halvåret ökat med 236 personer till personer. Enligt senaste befolkningsprognosen kommer det att bo personer i Lidköping år Det blir utmanande men inte omöjligt att uppnå målet om invånare år Inflyttningen är en viktig faktor för att Lidköping ska växa. Inflyttningen påverkas av hur integrationen ser ut framöver. Enligt bosättningslagen är alla kommuner skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning har Lidköpings kommun ett anvisningstal på 125 personer och av dessa är 62 personer redan mottagna i kommunen. Kommunen kunde ha tagit emot ännu fler om alla som erbjudits Lidköping som boendeort tackat ja. Det är dock svårt att erbjuda de anvisade personerna permanenta bostadslösningar och det saknas lägenheter. Alla som anlände under 2015 bor kvar i kommunen och har tillgång till en permanent bostad. Kommunerna som samarbetar i västra Skaraborg (Lidköping, Götene, Vara, Skara, Grästorp och Essunga) har fått medel från Europeiska socialfonden till projektet Framtidens arbetsplats för att skapa bryggor mellan nyanlända och arbetsgivare inom gröna näringar. Målet är att fler ska komma i arbete och studier. Förbättrade möjligheter till bostadsbyggande För att nå det politiska målet om invånare i kommunen år 2030 behöver omkring 200 bostäder per år finnas i nyantagna detaljplaner. I år kommer detaljplaner med omkring 340 bostäder antas. På kort sikt innebär det fler bostäder inom Lidköping stad där privata aktörer förtätar sina bestånd. På medellång sikt tillkommer nya områden i bland annat Filsbäck och på lång sikt även Hamnstaden. En förutsättning för att nå befolkningsmålet är att även privata aktörer utvecklar sina fastigheter eftersom kommunen inte har all mark som krävs. Kommunen arbetar för att kunna ge anpassade erbjudanden om mark till byggherrar som bättre matchar de önskemål som finns och på så sätt kunna stimulera privata aktörer att bygga mer. Prognosen för försäljning av verksamhetsmark är fortsatt hög och ytterligare mark planeras. Stora evenemang i Lidköping Sommaren innehöll mycket för den motorintresserade. Cirka bilar deltog på Hovby-fältet under evenemanget Power Big Meet i juli. Därutöver arrangerades festligheter och lokala evenemang inne i stadskärnan. I augusti hölls Hjulafton ett återkommande jätteevenemang i centrala Lidköping med utställningar av fordon. 3

4 Viktiga händelser Framtidsdagen, ett samarbete mellan De la Gardiegymnasiet och Sparbanksstiftelsen, arrangerades för åttonde gången. De något yngre inom kommunens högstadieskolor kunde fira in årets sommarlov med Schools out. Det svenska herrlandslaget i handboll vann den avslutande EM-kvalmatchen mot Slovakien som spelades i Lidköping i juni. Drygt åskådare såg handboll på elitnivå. Pilotprojekt om hur hushållssopor ska sorteras beslutat Lilleskog och Sunnersberg blir testområden för en ny metod för avfallsinsamling under sex månader. Kunden kommer kunna lämna restavfall, matavfall, plastförpackningar, tidningar och pappersförpackningar i sopkärl direkt vid hemmet. 4

5 Resultaträkning Det budgeterade resultatet vid årets början uppgick till 50,9 mnkr. Under årets första åtta månader har inga tillläggsanslag beslutats, men en sänkning av personalomkostnadspålägget innebar en resultatpåverkan på 1,2 mnkr i positiv riktning. Kommunens budgeterade resultat blir då 52,1 mnkr. Resultaträkning, mnkr Utfall Utfall Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse Verksamhetens intäkter 529,2 497, , ,0 0,0 Verksamhetens kostnader , , , ,3-18,2 Avskrivningar -74,4-76,0-126,9-126,9 0,0 Verksamheternas nettokostnader , , , ,2-18,2 Skatteintäkter 1 096, , , ,0 4,1 Generella statsbidrag 210,5 239,0 352,3 358,5 6,2 Resultat före finansnetto 133,9 34,9-8,8-16,7-8,0 Finansiella intäkter 87,5 84,5 87,2 106,1 18,9 Finansiella kostnader -19,2-29,0-26,4-45,1-18,7 Årets resultat 202,2 90,4 52,0 44,3-7,8 Prognos för årets resultat Årets resultatprognos innebär ett överskott på 44,3 mnkr vilket är 7,8 mnkr lägre än budgeterat. Verksamheterna beräknar ett sammantaget underskott gentemot budget på 24,5 mnkr som delvis uppvägs av lägre pensionskostnader på 6,3 mnkr samt skatteintäkter och ekonomisk utjämning som beräknas bli 10,3 mnkr högre än budgeterat. Ny värdering av konst av kultur- och fritidsnämnden kommer bokas över eget kapital på cirka 7 mnkr. Detta ingår inte i rapportens siffermaterial, utan kommer att redovisas i årsredovisningen. Kommunens ekonomiska styrprinciper innebär att kommunfullmäktige kan besluta att ge nämnderna möjlighet att använda överskott från ett år under nästkommande år under vissa förutsättningar. Av överskottet för 2016 beslutades att 48,4 mnkr varav 24,6 mnkr från upplösta integrationsfonder skulle kunna utnyttjas av nämnderna för att täcka kostnader för 2017 års verksamhet. Integrationsmedlen ska gå till de åtgärder som nämnderna tagit fram och får inte användas till ordinarie verksamhet. Nämnderna redovisar separat till kommunstyrelsen hur dessa medel används. Riksväg 44 Medfinansieringen av riksväg 44 togs upp som kostnad i bokslutet för Indexuppräkning av återstående skuld har gjorts enligt trafikverkets vägprisindex och uppgår till 4,3 mnkr vilket är inräknat i prognosen. Utbetalning av återstående skuld kommer att göras i omgångar fram till I och med att underlaget för uppräkning minskar i takt med utbetalningarna kommer detta inte att få lika stor effekt kommande år. Verksamhetens nettokostnader Flertalet nämnder redovisar underskott i prognosen förutom samhällsbyggnadsnämnden, Intern Service, kommunfullmäktige, revisionen och verksamheten Överförmyndare. Prognosen för nämndernas nettokostnader visar ett underskott med -24,5 mnkr. Nämnderna som befarar underskott har med undantag av vård- och omsorgsnämnden resultatöverförda medel till högre belopp än underskotten. Kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning Prognosen baseras på SKL:s skatteprognos från augusti Det totala beloppet för skatter och statsbidrag överstiger budget med 10,3 mnkr, främst på grund av ökade skatteintäkter och ökad inkomstutjämning. Finansnetto Utfallet för finansnettot i augusti ligger på 55,5 mnkr. Ändringar i placeringarna av kommunens kapital har gett realisationsvinster på 46,1 mnkr. I prognosen har antagandet gjorts att avkastningen på kapitalet når budgeterat utfall på 65,1 mnkr. Återföring av tidigare nedskrivningar har gjorts med 11,8 mnkr och är inräknade i avkastningen på 65,1 mnkr. Prognosen för helåret är att finansnettot kommer att överstiga budget marginellt. Såväl ränteintäkter som räntekostnader överstiger budget på grund av en högre upplåningstakt än budgeterat. 5

6 Balanskravet Enskilda kommuner och landsting får inte besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med motsvarande överskott inom tre år. Vid årets slut ska en så kallad balanskravsutredning upprättas och intäkter och kostnader ställas mot varandra. Realisationsvinster och förluster ska inte räknas med. Avstämning mot balanskravet Mnkr Prognos resultat ,3 Reavinster kapitalförvaltningen -53,3 Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper -11,8 Balanskravsresultat -20,8 Lidköpings kommun budgeterar med avkastningen av kapitalet i driftbudgeten, vilket betyder att resultatet måste vara minst lika stort som avkastningen på kapitalet för att ge ett positivt balanskravsresultat. Prognosen för 2017 innebär att ett överskott på minst 20,8 mnkr måste redovisas de kommande tre åren. Om det finns synnerliga skäl kan en kommun budgetera för tillfälliga underskott. Lidköpings kommun har tidigare betraktat en stark ekonomisk ställning som motiv för att inte återställa underskott enligt balanskravsutredningen. Det är i längden inte ett hållbart synsätt då låga resultatnivåer på sikt försämrar kommunens ekonomiska ställning. Mer rimligt är att i kommande budgetar sikta mot en resultatnivå som innebär att verksamhetens nettokostnad inte överstiger 100 procent av skatter och bidrag. Det lämnar utrymme för att självfinansiera investeringar i större utsträckning och därmed minskat lånebehov. Kommunfullmäktige får ta ställning till ett eventuellt återställande av underskott utifrån resultatet för Till dess är det viktigt att nämnderna fortsätter sträva mot att hålla sina budgetramar för att ge kommunen möjlighet att genomföra de förändringar i arbetssätt och utbud till medborgarna som krävs för att klara välfärdsuppdraget framöver. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär en stabil ekonomi med en väl utförd verksamhet och att kostnader inte vältras över på kommande generationer. Det är dels det finansiella perspektivet med kommunens ställning och dess utveckling som utgör ramen för verksamheten, och dels verksamhetsperspektivet. Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt. De sammanvägda indikatorerna i kommunfullmäktiges styrkort syftar till att mäta denna kombination av kostnader, kvalitet och resultat. Sammantaget innehåller styrkortet 58 indikatorer med målvärde för 2017, varav 10 är direkt kopplade till de tre målen för Lidköping Av dessa 58 indikatorer har det varit möjligt att göra en prognos för 52st det vill säga 90 procent. Sammantaget bedöms 23 indikatorer uppnå målvärdet, 18 indikatorer bedöms delvis uppnå målvärdet och 11 indikatorer bedöms inte uppnå målvärdet. sk utveckling Prognos Årets resultat, mnkr 44,3 122,5 22,0-176,5 Resultatets andel av skatter och bidrag, % 2,2 6,2 1,2-0,1 Investeringar, mnkr 631,9 296,6 214,5 181,2 Soliditet, % 48,0 50,8 53,7 56,6 Nettokostnadens andel av skatter och bidrag, % 100,8 103,5 102,6 104,1 Prognosen för 2017 innebär att målet att kommunens resultat ska vara minst 1 procent av skatter och bidrag över en rullande treårsperiod kommer att nås. Under den senaste treårsperioden uppgår resultatet i snitt till -0,6 procent av skatter och bidrag. Prognosen för årets resultat 2017 uppgår till 44,3 mnkr och sett över rullande treårsperiod innebär det 3,1 procent av skatter och bidrag. Årets resultat tillsammans med avskrivningar och avsättningar uppgår de tre senaste åren till sammanlagt 555 mnkr. Investeringarna uppgår under samma tid till 690 mnkr. Det innebär att 80 procent av investeringarna har finansierats med egna medel. Prognosen för året är att investeringarna kommer att uppgå till 631,9 mnkr. Det innebär att drygt en fjärdedel av årets investeringar finansieras med egna medel. 6

7 God ekonomisk hushållning innebär också att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en långsiktig finansiering. Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme som visar hur stor del av kommunens anläggningar som har finansierats med egna medel. Soliditeten har försvagats den senaste treårsperioden ( ) med 6 procentenheter, från 56,6 procent till 50,8 procent. Prognosen för 2017 är att soliditeten kommer att fortsätta sjunka genom att årets investeringar i hög grad är lånefinansierade. Borgen Kommunens borgensåtagande omfattar till största delen borgensåtaganden för kommunala bolag (varav utnyttjat 178,9 mnkr per ). Vidare finns borgensåtagande för bostadskrediter (1,5 mnkr ) och borgensåtagande för föreningar (114,6 mnkr ). Kommunens borgensåtagande för bolagen är nu helt avvecklat och samtliga lån ligger inom internbanken där kommunen inte är borgensman utan gäldenär för lånen. Men detta innebär i praktiken ingen förändring vad gäller risktagandet. Alla borgensåtaganden innebär någon form av risktagande vilket blev tydligt i samband med att en organisation kommunen gått i borgen för gick i konkurs under våren I detta fall stannar kostnaden på 0,3 mnkr av det ursprungliga borgensåtagandet på 0,5 mnkr. Underskottet belastar resultatet för kultur- och fritidsnämnden. Pensioner Kommunen har beslutat att så stor del som möjligt av den avgiftsbaserade avtalspensionen skall disponeras av de anställda som individuella delar. Detta medför att avsättningarna i balansräkningen blir måttliga och inklusive den så kallade pensionsskatten beräknas uppgå till 151,0 mnkr 2017 (144,6 mnkr 2016). Pensionsförpliktelserna för tiden före 1998 skall enligt den kommunala redovisningslagen inte redovisas som skuld utan enbart som ansvarsförbindelse. Kostnaderna belastar resultatet det år som utbetalningarna sker och kommer successivt att öka i takt med att allt fler av kommunens anställda uppnår pensionsåldern. Beräkningen av pensionsskuld följer rekommendation 17.2 från Rådet för kommunal redovisning. Kommunen har inga särskilda tillgångar redovisade för pensionsavsättningarna utan pensionsmedlen har återlånats och används i kommunens samlade verksamhet. Pensioner, mnkr 2016 Prognos 2017 Pensionsåtagande från och med ,4 121,5 Löneskatt från och med ,2 29,5 Pensionsåtagande t o m ,5 695,8 Löneskatt till och med ,3 168,8 Summa pensionsförpliktelser 1 042, ,4 Varav återlånat till verksamheten 1 042, ,4 Resultatprognoser koncernen Belopp i mnkr Budget* Prognos* Avvikelse Lidköpings kommun 52,0 44,3-7,7 AB Bostäder i Lidköping 24,0 31,0 7,0 Lidköpings Energi AB 9,1 8,5-0,6 Lidköpings Näringslivsfastigheter 4,0 5,0 1,0 Lidköping/Hovby Flygplats AB 0,3 0,3 0,0 Summa 89,4 89,1-0,3 *Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Kapitalförvaltning 1997 sålde kommunen sina aktier i Gullspångs kraft. Detta gav ett kapital som förvaltas under kommunens kapitalförvaltning. Kapitalet är aktivt förvaltat och KSAU fattar löpande beslut om placeringarna efter extern rådgivning. Kommunens förvaltade kapital uppgick per den 31 augusti till ett marknadsvärde om 2 388,0 mnkr. Av dessa utgörs 508 mnkr av orealiserade vinster. Vid årets ingång var det totala värdet mnkr. 7

8 Kapitalet är placerat i främst aktie- och räntebärande fonder. Inom ramen för kapitalförvaltningen bedrivs också ett arbete med etikfrågor utifrån kommunens policy. Arbetet sker med hjälp av en extern etikkonsult, bedömningen är att förvaltningen följer kraven på etik i enlighet med kommunens riktlinjer. Marknaden Året inleddes med en fortsatt stark trend för kapitalmarknaden. Prisutvecklingen för riskfyllda tillgångar har under året fått stöd av en starkare makrobild och fortsatt gynnsam penningpolitisk hållning, samtidigt som befarad politisk turbulens i samband den europeiska valkalendern uteblivit. Utvecklade aktiemarknader (MSCI World, USD) har under året stigit drygt 13 procent; en svagare dollar har inneburit en blygsammare avkastning i SEK (+1 procent), att jämföra med +8 procent för den svenska börsen. Årets positiva utveckling innebär sjätte året av stigande aktiekurser sedan eurokrisen Drivkraften sedan dess har varit en exceptionellt stimulativ penningpolitik, med centralbanker i en historiskt dominerande roll. Fallande räntor har varit tändvätska till tillgångspriser över hela linjen, som ex krediter, aktier och bostäder. Ränteutvecklingen är nyckeln för prisutvecklingen på alla tillgångar framöver. Centralbanker har redan börjat en försiktig reträtt från den extraordinära penningpolitiken som dominerat finansiella marknader under snart 10 år. Federal Reserve har höjt räntan vid två tillfällen under året men de finansiella förhållandena har ändå blivit mer expansiva. När officiella penningpolitiken går i otakt blir valutamarknaden tryckutjämnare. Dollarn försvagades kraftigt mot både euron och kronan under sommaren, ett tecken på att marknaden tror att ECB och Fed kommer att närma sig policymässigt framöver. Även i Kina har myndigheter långsamt börjat skruva åt kranarna efter snabbt stigande skuldsättning. Under året har långa marknadsräntor rört sig något uppåt vilket inneburit låg avkastning för traditionella räntor medan sjunkande kreditspreadar gynnat företagsobligationer. Marknadsvärdets förändring Tillgångsslag Marknadsvärde (mnkr) Aktieplaceringar Anskaffningsvärde (mnkr) Orealiserat resultat (mnkr) Svenska aktier 554,9 337,2 217,8 Globala aktier 536,9 335,3 201,5 Tillväxtmarknader 213,1 207,2 5,8 Summa aktieplaceringar 1 304,9 879,7 425,1 Räntor + alternativa placeringar Svenska räntor 231,6 210,5 21,1 Alternativa räntor 851,5 789,1 62,4 Multi Strategy Likvida medel Summa räntor + alt placeringar 1 083,1 999,6 83,5 Totalt 2 388, ,3 508,6 Kommunens totala portfölj har fram till sista augusti haft en positiv utveckling om 3,9 procent vilket är 0,9 procentenheter bättre än kommunens jämförelseindex (3,0 procent) och långsiktiga avkastningsmål (3 procent real avkastning). Årets utveckling motsvarar en positiv värdeökning om ca 90 miljoner kronor. Förvaltningen har under året präglats av ett lägre risktagande än normalt jämfört med kommunens normalportfölj. Ett bra förvaltningsresultat bland de underliggande förvaltarna inom svenska- och globala aktier samt en lyckosam allokering i ränteportföljen (övervikt kreditrisk visavi ränterisk) har mer än kompenserat för det negativa bidraget från ett lägre risktagande genom undervikt aktier. Det innebär att det riskjusterade resultatet är bättre än vad avkastningsifforna visar. Inför hösten behåller kommunen en väldiversifierad portfölj med ett lägre risktagande än normalt. Värdesäkring av Gullspångskapitalet Värdesäkring av Gullspångskapitalet innebär att resultatet ska uppgå till en sådan nivå att en värdesäkring av kapitalförvaltningen ska täckas inom resultatet. Värdet på kommunens kapitalförvaltning uppgick per den 31 augusti till 2 388,0 mnkr, vilket kan jämföras med det värdesäkrade (inflationsberäknade) värdet på 1 793,6 mnkr vid årets slut. Kapitalet anses därmed värdesäkrat. Det samlade uttagen ur kapitalförvaltningen sen start för att täcka likvida behov som uppstått i kommunen uppgår till 807,1 mnkr. 8

9 Skuldförvaltning Upplåning och räntenivå Under året har reporäntan och marknadsräntan STIBOR fortsatt att ligga på historiskt låga nivåer. Nya lån har tagits om totalt 850 mnkr, 300 mnkr av dessa avser omsättning av gamla lån vid förfall. Vilket lett till att snitträntan för låneportföljen har sjunkit. Låneskulden har ökat med totalt 550 mnkr. Den totala lånevolymen uppgick per den 31 augusti till mnkr. Nyckeltal Lånevolym (tkr) Portföljens snittränta (%) 0,38 0,50 Andel lån med räntejustering inom 12 månader (%) Återstående räntebindningstid 1,90 2,16 Andel lån med förfall inom 12 mån (%) Räntekostnad (tkr) Ovanstående nyckeltal avser internbankens totala låneportfölj. I denna portfölj ingår lån upptagna av internbanken men även gamla lån som överförts från bolagen till internbanken genom gäldenärsbyte. Respektive bolag fortsätter att betala ränta för sina gamla lån trots att internbanken efter gäldenärsbytet är motpart gentemot kreditgivaren (se avsnitt Ränterisk). Internbankens lånevolym fördelar sig enligt följande diagram: Låneportföljens fördelning Belopp tkr Låntagare Skuld per Skuld per AB Bostäder i Lidköping Lidköping Energi AB Lidköping Hovby Flygplats AB Lidköping Näringslivsfastigheter AB Lidköpings kommun Inom koncernen har Lidköpings kommun och AB Bostäder störst andel av låneportföljen med 34 respektive 33 procent. Lidköping Energi AB har under året amorterat ned sin skuld och ligger på 24 procent. Refinansieringsrisk Med finansieringsrisk avses risken att vid någon tidpunkt inte ha tillgång till, eller endast mot en ökad kostnad, ha medel för betalningar. Genom att sprida lånens förfall över tid minskas denna risk. Kommunen har en relativt god spridning av förfallen, vilket syns i tabellen nedan. Lånens förfallostruktur (procent) Intervall år år år år 0 0 Ränterisk Med ränterisk avses risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna påverkar kommunkoncernens finansnetto negativt. Den genomsnittliga räntebindningstiden för låneportföljen är kort, under två år (1,9 år). I syfte att 9

10 Personal minska ränterisken i låneportföljen är 375 mnkr av låneportföljen räntesäkrad genom derivat. Ytterligare räntesäkring har gjorts under året genom att välja fast räntebindning vid nyupplåning om totalt 450 mnkr. AB Bostäder i Lidköping, Lidköping Energi AB och Lidköpings Näringslivsfastigheter AB har, genom tidigare upphandlade derivat, räntesäkrat en del av sin lånevolym. Som en konsekvens av detta får bolagen olika genomsnittsräntor. Lidköping Energi AB har högst ränta bland bolagen, detta beror på att de har fasta lån som är upphandlade innan internbankens start. Genomsnittlig ränta för det kommunala bolagen (%) AB Bostäder i Lidköping 0,98 1,52 Lidköping Energi AB 1,77 2,06 Lidköping Hovby Flygplats 0,32 0,23 Lidköping Näringslivsfastigheter 1,16 1,42 Gröna lån För att kunna låna grönt ska man ha ett grönt projekt att koppla lånet till. Ett projekt som ex främjar övergången till lägre koldioxidutsläpp och en klimattålig tillväxt eller minskar klimatpåverkan genom förnybara energikällor och energieffektiviseringar. Under 2017 har 300 mnkr av upplåningen finansierats med gröna lån. Att låna grönt medför inga ökade kostnader, tvärtom, tack vare att man kunnat koppla lånet till ett grönt projekt har man fått en något lägre ränta än vad man annars skulle fått. Personal Bemanning Antalet tillsvidareanställda i kommunen har ökat något under första halvåret En omfattande omstrukturering har pågått under 2017 där medarbetare getts möjlighet till heltid samtidigt som andelen tidsbegränsade anställningar minskar. Lidköpings kommuns förmåga att attrahera nya medarbetare är förhållandevis god. I normalfallet finns tillräckligt med sökande som uppfyller kvalifikationskraven och en tillsättning kan ske. Problem finns dock inom vissa yrkesområden där antalet sökande med adekvat utbildning och erfarenhet är för få. Detta är ett problem som kommunen delar med andra kommuner i vårt närområde. I det stora hela är dock bemanningsläget bra. Arbetsmiljö/Hälsa Lidköpings kommun har under första halvåret fortsatt arbetet med ett aktivt arbetsmiljö- och friskvårdsarbete. Arbetsmiljö och hälsa är viktiga parametrar i kommunens attraktivitet som arbetsgivare. Sedan tidigare har kommunen en låg sjukfrånvaro och denna har minskat ytterligare under första halvåret Långtidssjukfrånvaron har minskat de senast åren medan korttidsfrånvaron har ökat. Insatser har därför inriktats på att minska korttidsfrånvaron. Anställningsvillkor Löneöversyn för 2017 har genomförts under våren med revisionstidpunkt 1 april för tjänstemän och 1 maj för kollektivanställda. I löneöversynen har en prioritering skett mot de yrkesgrupper där löneläget behöver förstärkas i förhållande till andra organisationer. Gällande övriga anställningsvillkor så har andelen som växlar semesterersättning mot ytterligare semester ökat, likaså gruppen som löneväxlar lön mot ytterligare tjänstepension. Under hösten 2017 kommer avtal tecknas som medför möjligheter att växla sparade semesterdagar mot ytterligare tjänstepension. Nätverk/Samarbete Under första halvåret har samarbetet utvecklats mellan kommunerna i Skaraborg. Lidköpings kommun har tagit över löneadministrationen från Essunga kommun och fått förfrågan från ytterligare en kommun om att handlägga löneadministrationen. I samarbete mellan kommunerna i västra Skaraborg har ett ledarutvecklingsprogram för blivande chefer tagits fram. Det pågår också ett gemensamt arbete mellan samtliga kommuner i Skaraborg som syftar till att stärka kommunernas personalpolitik. I samarbete med Högskolan Väst har en modell för studentmedarbetare tagits fram. Under våren 2017 har ett 10-tal studenter tagits emot vilka kombinerat studier med arbetet. 10

11 Framtiden Framtiden De kommande åren präglas av att behovet av välfärdstjänster ökar snabbare genom en kraftig ökning av antalet barn och äldre. Detta sker samtidigt som skatteunderlaget minskar och högkonjunkturen avtar. Från 2010 har de behov som drivs av demografin ökat snabbare än befolkningen mellan år. Utvecklingen framöver innebär än större skillnad enligt SKL:s prognoser. Demografiska behov och befolkningen år årlig procentuell förändring Som en följd av den kraftiga befolkningsutvecklingen har antalet anställda lärare, socialsekreterare med fler ökat kraftigt. Det är idag svårt att rekrytera inom vissa yrkesgrupper på landsnivå vilket kan innebära ökade kostnader för bemanning. De grupper som lyfts fram ur ett Sverigeperspektiv är sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, vissa lärare och socionomer. Nya sätt att arbeta innebär att arbetsuppgifter renodlas där kringuppgifter som inte kräver specialistkompetens utförs av andra. Sveriges kommuner har ett stort investeringsbehov dels på grund av befolkningsutvecklingen i form av behov av förskolor och skolor, och dels ett behov av att underhålla den kommunala infrastrukturen inom VA, fastigheter med mera. Lidköping har en god grund att stå på, men vi står inför samma utmaningar som Sverige i stort. Kommunens befolkningsprognos visar samma trender som rikets med ökande behov hos de grupper som efterfrågar mest kommunal service de yngsta och de äldsta. Tidigare har vissa grupper minskat och andra ökat, nu ökar samtliga samtidigt. Investeringsnivåerna är hisnande framöver. Redan 2017 har vi ett investeringsprogram på över 700 mnkr, och de kommande åren är i nivå med detta. En nyckelfaktor framöver är utvecklingen av skatteunderlaget och där är det utvecklingen i riket som avgör utvecklingen i kommunen. Framöver finns inte möjlighet till samma snabba ökningstakt av antalet arbetade timmar som de senaste åren, helt enkelt därför att det finns färre personer som kan bidra med mer arbetstimmar när sysselsättningen ökar. Avmattningen avspeglas i utvecklingen av skatteunderlaget där en lägre ökningstakt framöver direkt slår igenom på skatteintäkterna till kommunerna. Finansiell analys Kommunens ekonomiska planeringsförutsättningar bestäms av utvecklingen av skatteunderlaget och den kommunalekonomiska utjämningen. Därutöver budgeteras en avkastning från kapitalförvaltningen och en finansiell kostnad på upptagna lån. Det positiva tillskottet från finansnettot i aktuell budget uppgår till 60 mnkr. En växande lånestock påverkar finansnettot negativt och innebär en större känslighet för förändringar i ränteläget. Kommunens ekonomi är i och med detta känslig för störningar i omvärlden på såväl intäktssidan som kostnadssidan. Investeringsvolymerna är historiskt höga och även genomförandegraden är i prognosen högre än tidigare. Kommunens expansiva investeringsplaner innebär att räntekostnaderna kommer att fortsätta öka framöver, liksom känsligheten för förändringar i ränteläget. I förlängningen innebär det att ett större utrymme krävs för att klara räntebetalningarna. Därför bör kommunen sträva efter att öka självfinansieringsgraden för investeringarna. Skattesatsen har 2017 höjts med 40 öre. Planerade taxehöjningar inom VA, renhållning och elnät innebär att möjligheterna att finansiera framtida verksamhet med ytterligare skattehöjningar bedöms som begränsade. Resultatnivåerna framöver behöver förbättras för att nå en långsiktig ekonomisk hållbarhet. 11

12 sk styrning för god ekonomisk hushållning sk styrning för god ekonomisk hushållning Finansiella mål är ett viktigt styrmedel för att nå god ekonomisk hushållning. De ramar in det ekonomiska utrymmet för den löpande verksamheten, investerings- och exploateringsverksamheten. Det utmanande läge kommunen har framför sig kräver medvetna prioriteringar och fortsatta krav på ökad effektivitet i verksamheterna. Finansiella mål är viktiga verktyg för den ekonomiska styrningen genom att de flyttar diskussionen från hur stort det tillgängliga utrymmet är till hur detta utrymme kan användas på bästa möjliga sätt. I årsredovisningen för 2016 redovisas känslighetsanalys för olika faktorer. Känslighetsanalysen ger en bild över hur olika faktorer påverkar kommunens ekonomi. Belopp i mnkr 2016 Löneförändring med 1 procent 19,2 Bruttokostnadsförändring med 1 procent 29,1 Generell avgiftsförändring med 1 procent 2,6 Försörjningsstödsförändring med 10 procent 2,0 Kommunalekonomisk utjämning 1 procent 3,3 Kostnader placeringar barn och unga med 10% 3,9 Förändrad utdebitering med 1 kr 79,2 10 heltidstjänster (genomsnittslön) 4,8 Skatteprognos Källa: SKL:s skatteprognos i augusti 2017 Svensk ekonomi har utvecklats överraskande starkt under första halvan av Framförallt har produktionen i byggsektorn ökat påtagligt som en följd av kraftigt växande byggnadsinvesteringar. Inte minst bostadsbyggandet har fortsatt öka i snabb takt. Under fortsättningen av 2017 väntas ökningen i investeringarna mattas av. Också utvecklingen för svensk ekonomi i stort beräknas dämpas. För helåret ger det en BNP-ökning på 3,1 procent. Färre arbetsdagar jämfört med i fjol försvagar tillväxten ett par tiondelar. I kalenderkorrigerade termer beräknas BNP i år växa med 3,3 vilket kan jämföras med en ökning på 2,9 procent i fjol. Nästa år beräknas BNP i kalenderkorrigerade termer öka med 2,3 procent. Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget fortsätter växa i relativt snabb takt i år och nästa år. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av i år ner mot 6,5 procent. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge beräknas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Tolvmånaderstalen för KPI har tillfälligt nått över 2 procent, men en starkare krona gör att inflationen pressas tillbaka under nästa år. Den fortsatt svaga prisökningstakten gör att Riksbanken dröjer med att höja styrräntan till nästa höst. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi beräknas stabiliseras på en hög nivå nästa år. Under 2019 och 2020 förutsätts konjunkturläget normaliseras. BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas dessa år därför svagare än normalt dessa år. BNP-ökningarna begränsas till 1,4 procent samtidigt som antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin stagnerar. Situationen för kommunsektorns del blir särskilt problematisk av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg fortsätter växa i snabb takt. Jämfört med den prognos SKL presenterade i april är förändringen i skatteunderlagets ökningstakt liten. Marginella justeringar har gjorts för enskilda år men sett över hela perioden är ökningen i princip densamma. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, aug 5,0 4,3 4,1 3,6 3,5 22,3 ESV, jun 5,4 4,6 3,7 3,6 3,6 22,7 SKL, apr 5,0 4,4 4,0 3,5 3,6 22,2 Reg, apr 4,9 4,8 4,1 4,2 3,9 24,0 Källa: styrningsverket, Regeringen, SKL. 12

13 Lidköping - en välkomnande och hållbar kommun Lidköping - en välkomnande och hållbar kommun Kommunfullmäktiges styrkort utgår från visionen Lidköping en välkomnande och hållbar kommun. För att möta de utmaningar som kommunen står inför har hänsyn tagits till den omvärldsanalys som genomförts och som pekar ut vilka områden som just nu är viktigast att arbeta med. Styrkortet har en tydlig inriktning mot hållbar utveckling i alla tre dimensioner och en bra balans mellan dimensionerna social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Bedömning om målvärdet för respektive indikator kommer uppnås under 2017 visas på följande vis: = målvärdet förväntas bli helt uppfyllt. = målvärdet förväntas bli delvis uppfyllt. = målvärdet förväntas inte alls bli uppfyllt. Trenden visar bedömningen i relation till senaste utfall för respektive indikator: bedömningen/prognosen är förbättrat utfall jämfört med senaste utfall. bedömningen/prognosen är oförändrat utfall jämfört med senaste utfall bedömningen/prognosen är försämrat utfall jämfört med senaste utfall. Ingångsvärdet (iv) för de flesta indikatorer är från helår 2014 om inget annat anges. Styrkortet innehåller 58 indikatorer med målvärde för 2017, varav 10 är direkt kopplade till de tre målen för Lidköping Av dessa 58 indikatorer har det varit möjligt att göra en prognos för 52 st. Nedan finns en översikt över prognosen för indikatorer per strategi. Styrkortet omfattar tre målområdena för Lidköping år 2030 Målbild Erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service för alla gör att fler flyttar till Lidköpings kommun och vi är minst lidköpingsbor. Lidköpings kommun är en mötesplats som har fördubblat antal besökare. Det ska finnas jobb inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköpings kommun och kommunikationer till och från Lidköpings kommun så man kan ta sig till och från utbildning och arbete. Antal indikatorer* 4 (4) 1 (1) 5 (5) Prognos för måluppfyllelse Kommentar * Första siffran anger antal indikatorer som det varit möjligt att göra prognos på. Siffran inom parentes anger totalt antal indikatorer Bedömningen är att målvärdet för samtliga indikatorer kommer att helt eller delvis uppnås. Antalet nybyggande per 1000 invånare har ökat betydligt jämfört med tidigare år. Antalet invånare ökar för varje år i Lidköping men trots det kommer troligtvis inte målvärdet för befolkningsutvecklingen att uppnås. Målvärdet för antalet gästnätter kommer uppnås och har en positiv utveckling. Arbetslösheten minskar och är lägre än snittet för riket. Arbetsbördan bedöms öka då andelen i arbetsförålder minskar. 13

14 Kommunfullmäktiges styrkort i detalj Styrkortet omfattar även tre strategier Strategi Antal indikatorer* Kund/brukaren i fokus 6 (7) Lokal utveckling i ett globalt perspektiv 25 (29) En organisation i framkant 11 (12) Prognos för måluppfyllelse Kommentar Upplevelsen av kommunens tillgänglighet bedöms förbättras bland annat genom kontaktcenter. Självservice och digitalisering kommer inte nå målvärdet för Kundundersökningar är ett viktigt redskap för att få förståelse för hur kunderna upplever våra tjänster, 100% av förvaltningen gör kundundersökningar men inte inom alla enheter. Tillgången på bredband har förbättrats betydligt i både tätort och på landsbygden. Antalet resande med kollektivtrafik i tätort och expressbuss har en mycket positiv utveckling. Ungdomsarbetslöshet och andel ungdomar med eftergymnasial utbildning bedöms nå målvärdet. Miljörankingen är något sämre jämfört med tidigare år. Sjukpenning har en positiv utveckling men kommer inte att nå målvärdet. Ohälsotalen kommer inte nå målvärdet och har en negativ utveckling. Antalet individer utan bostäder ligger långt under målvärdet. Andel som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter gymnasiet bedöms inte uppnå målvärdet för Handelsindex och ranking som friluftskommun kommer inte nå målvärdet. Målvärde för miljöledningen bedöms uppnås. Målvärdet för andel heltidstjänster bedöms uppnås. Det bedöms tufft men inte omöjligt att nå målvärdet för sjukskrivningarna. Målvärdet för budgetföljsamheten och överskott av skatter och bidrag bedöms uppnås. Målvärde för närvaro i skolan och andelen elever som nått målen i alla ämnen kommer inte att uppnås. * Första siffran anger antal indikatorer som det varit möjligt att göra prognos på. Siffran inom parentes anger totalt antal indikatorer. Kommunfullmäktiges styrkort i detalj Sammanvägda indikatorer I styrkortet finns sammanvägda indikatorer (SI) med syfte att styra mot hållbar resursanvändning. De sammanvägda indikatorerna väger samman kvalitet, resultat och ekonomi. I kommunfullmäktiges styrkort görs en sammanvägning och de underliggande indikatorerna finns i respektive nämnds styrkort. Det är prognos för helår som anges i kolumnen bedömning. Titel Utfall 2016 Målvärde 2017 Bedömning Trend SI Förskola och skolbarnomsorg 1,8 2,0 SI Grundskola 1,5 2,0 SI Intern service 1,9 2,0 SI Kultur och fritid 1,0 2,0 SI Miljö- och bygg 0,9 2,0 SI Samhällsbyggnad 2,0 2,0 SI Social- och arbetsmarknad 1,6 2,0 SI Teknisk service 1,0 2,0 SI Utbildning 1,0 2,0 SI Vård och Omsorg 1,5 2,0 14

15 Målbild 1 Lidköping 2030 Målbild 1 Lidköping 2030 Erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service för alla gör att fler flyttar till Lidköpings kommun och vi är minst lidköpingsbor. KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Målvärde 2017 Bedömning Trend KF Nybyggande, antal nybyggda lägenheter och småhus per 1000 invånare. 1,70 2,00 I snitt byggdes det 2,1 lägenheter och småhus per invånare under vilket är i nivå med rikets snitt. Detta är en förbättring från då det i snitt byggdes 1 lägenhet och småhus per invånare. KF Befolkningsutveckling Under 2016 var befolkningsutvecklingen 226 personer. Enligt befolkningsprognosen kommer befolkningen öka med 318 personer fram till 31 december 2017 vilket bedöms rimligt då befolkningen ökade med 236 personer under första halvåret 2017 (105 personer under första kvartalet 2017). Detta innebär att målvärdet för 2017 inte kommer att uppnås. KF Lidköping som plats att leva och bo (index 0-100) Nästa medborgarundersökning sker senare under året. Prognosen är att värdet ligger i linje med tidigare utfall, 71 (2015). Några större förändringar som påverkar värdet har inte identifierats. KF Medborgare som är nöjda med kommunens verksamheter (Index 0-100) Nästa medborgarundersökning sker senare under året. Prognosen är att värdet ligger i linje med tidigare utfall, 67 (2015). Några större förändringar som påverkar värdet har inte identifierats. Målbild 2 Lidköping 2030 Lidköpings kommun är en mötesplats med fördubblat antal besökare KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Målvärde 2017 Bedömning Trend KF Gästnätter (iv 2009) Bedömningen är att det kommer bli gästnätter under 2017 vilket är en viss förbättring jämfört med Målbild 3 Lidköping 2030 Det ska finnas jobb inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköping och kommunikationer till och från Lidköping så man kan ta sig till och från utbildning och arbete KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Målvärde 2017 Bedömning Trend KF Inpendling (%) -7,0% -6,0% Mätningen sker senare under året men prognos är att värdet ligger i linje med tidigare. Några större förändringar som påverkar värdet har inte identifierats. KF Utpendling (%) 28,0% 28,0% Mätningen sker senare under året men prognos är att värdet ligger i linje med tidigare. Några större förändringar som påverkar värdet har inte identifierats. KF Demografisk försörjningskvot 79,0% 78,0% Försörjningsbördan bedöms öka då andelen i arbetsför ålder minskar var kvoten 80 %. KF Arbetslöshet (%) 7,2% 7,0% Prognosen är att målet uppnås då arbetslösheten minskar i Lidköping som även fortsatt har en lägre arbetslöshet än snittet för riket. Under första halvåret 2017 har arbetslösheten (öppen och i program) för åldersgruppen år varit ca 5,5 % i Lidköping. KF Skattekraft (%) 96,5% 96,7% En förändring uppåt kräver att skattekraften i kommunen utvecklas starkare än riket i övrigt genom kraftigt ökad sysselsättning och därmed högre inkomster. 15

16 Strategi: Kunden/Brukaren i fokus Strategi: Kunden/Brukaren i fokus För oss som arbetar inom Lidköpings kommun står alltid kunder och brukare i fokus. Det är dem vi är till för och det är deras behov vi ska tillgodose. Lidköpings kommun ska ha en hög tillgänglighet och öppenhet för kunderna/brukarna och ge dem ett gott bemötande. Delaktigheten och nöjdheten hos kunderna/brukarna ska öka. Framgångsfaktor: Flexibla tjänster med individen i centrum KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Målvärde 2017 Bedömning Trend KF Tillgänglighet (Andel kommuninvånare som upplever att det är lätt att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i Lidköpings kommun) 7,0 7,2 Kontaktcenter har genomfört två mindre undersökningar sedan starten avseende bemötande och service vilka båda visar på gott resultat. Resultatet visar på en förbättring mot tidigare mätning på 6.6 och målvärdet på 7,2 bedöms rimligt att uppnå. KF Andel besvarade samtal, telefoni (%) 62% 67% Indikatorn kommer att utgå och från och med 2018 kommer uppföljningen ske på kommunens huvudnummer som idag besvaras av Kontaktcenter. Det skiftet kommer visa på en markant förbättring av andelen besvarade samtal då Kontaktcenter besvarar ca 90 % av inkommande samtal. KF eblomlådan, digitala välfärdstjänster och självservice (medelvärde 0-3) (iv 2015) 1,8 2,0 Det görs mycket inom självservice området, men vi kommer inte se resultat av dessa nationella projekt inom närmaste året utan i det längre perspektivet. I dagsläget planerar vi att införa en digital tjänst för bygglov (MittBygge), e-bokning av handläggare samt anslutning till Mina meddelande. Vi ingår även i ett nationellt projekt för ett nytt boknings- och bidragssystem. KF eblomlådan, ledning, arbetssätt och metoder för digital utveckling 1,8 2,0 Indikatorn har förändrats sedan förra mätningen vilket gör att någon trend inte går att bedöma. En handlingsplan kommer att tas fram och avsikten är att den ska antas och fastställas av kommunens ledningsgrupp kommer indikatorn ändra namn till verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering. KF Delaktighet (Kommuninvånarnas upplevda delaktighet och inflytande, index 0-100) Mätningen sker senare under året. Prognosen är att värdet ligger i linje med tidigare utfall, 49 (2015). Några större förändringar som påverkar värdet har inte identifierats. KF Bemötande (Andelen kommuninvånare som upplever att de får ett bra bemötande av kommunens personal) 7,4 7,5 Nytt värde kommer när medborgarundersökningen redovisas. Undersökningen är en attitydundersökning vilket innebär att man svara på vad man tror eller tycker om bemötandet. Oklart hur medborgarna uppfattar frågan. Många medarbetare i serviceyrken har gott/mycket gott renommé vilket kan tala för ett stabilt värde. Etablering av Kontaktcenter kan också påverka utfallet men oklart hur - vilken omfattning och riktning. Kontaktcenters bemötande får gott betyg när vi följer upp den genom specifika kundundersökningar. Samtidigt finns vanan kvar att man som invånare vill ha kontakt med en specifik handläggare. KF Kundundersökning genomförd i samtliga förvaltningar (%) 100% Nästan alla förvaltningar kommer göra kunderundersökningar under 2017, dock inte inom alla verksamheter. 16

17 Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Lidköpings kommuns utveckling av lokalsamhället ska bygga på omvärldskunskap, lokala förutsättningar och delaktighet. De tre målbilderna för Lidköpings kommun år 2030 visar alla på kommunens vilja att utvecklas. Framgångsfaktor: Möjlighet till en hållbar livsstil KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Målvärde 2017 Bedömning Trend KF Klimatpåverkan 2 Inga tillgängliga data för halvårsuppföljning. KF Miljöranking I årets miljörankning hamnar Lidköping på plats 38 av landets 290 kommuner, vilket är något lägre än förra året. Miljöplanen, som antogs av kommunfullmäktige i juni, innehåller många mål, viljeinriktningar och åtgärdsförslag som syftar till att långsiktigt förbättra kommunens miljöarbete. KF Trygghet (andelen medborgare som känner sig trygga) Den senaste mätningen genomfördes Det är möjligt att värdets har förändrats, men det är svårt att göra en bedömning. Nästa mätning dvs. medborgarundersökningen genomförs under hösten KF Antal personer per 1000 invånare vårdade i slutenvård pga. skada (iv 2013) 11,2 10,6 Utfallet är 10,7, samma som KF Ohälsotal år 19,0 19,0 Många olika faktorer påverkar ohälsotalet, ungas psykiskhälsa är en sådan faktor. KF Sjukpenningtal kvinnor år 14,1 14,0 Över tid syns en svagt positiv trend. KF Sjukpenningtal män år 8,0 8,0 Över tid syns en svag positiv trend KF Hur medborgarna ser på sina fritidsmöjligheter (betygsindex 0-100) Ny medborgarundersökning genomförs hösten Det sker ett kontinuerligt arbete med att förbättra möjligheterna för berikande kultur och fritid för lidköpingsborna och skapa förutsättningar för att ta del av eller delta i att brett utbud av aktiviteter eller arrangemang för olika målgrupper. KF Antal individer utan bostad Den lokala inventering som gjordes inom Social & Arbetsmarknads verksamheter under 2016 visade ett antal individer utan bostad som låg långt under målvärdet. Under hösten kommer resultatet av en nationell inventering av hemlöshet vilket kommer ge en bredare bild av situationen i kommunen och i riket. Bedömningen är dock att läget är oförändrat negativt alternativt försämrat. Framgångsfaktor: Attraktiv utbildning och arbetsmarknad KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Målvärde 2017 Bedömning Trend KF Ungdomsarbetslöshet (%) 16,1% 17,0% Prognosen är att målet uppnås då arbetslösheten bland unga (18-24 år) i Lidköping minskar och ligger långt under målvärdet. KF Utbildningsnivå, andel med eftergymnasial utbildning år (%) KF Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning (%) 34,9% 36,0% 66,9% 73,0% 17

18 Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Framgångsfaktor: Ett varierat och hållbart näringsliv KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Målvärde 2017 Bedömning Trend KF Ranking företagarkommun Bedömningen är att kommunen kommer nå målvärdet för KF Antal nya etableringar var utfallet 17 och utfallet för 2017 bedöms bli 15. KF Näringslivsklimat ranking Bedömningen är att kommunen kommer nå målvärdet för 2017 KF Antal nya företag per 1000 invånare 4,2 4,5 Bedömningen är att resultatet kommer bli 4,2 nya företag per 1000 invånare. Framgångsfaktor: Varierat boende i attraktiva miljöer KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Målvärde 2017 Bedömning Trend KF Bostadsplanering (Andel som svarar att de är nöjda med hur det planeras för bostäder, betygsindex 0-10) 5,8 5,8 Under hösten 2017 kommer en ny medborgarundersökning att göras. Måttet på medborgarnas nöjdhet har förändrats sen mätningen 2015 vilket gör att någon trend inte går att bedöma. Däremot kan det förmodas att nöjdheten har ökat då många nya planer för bostäder antas under hösten. Målet bedöms uppnås. KF Antal lediga småhustomter 0 40 Indikatorn kommer att utgå från styrkortet SBN Antal bostäder i nya antagna detaljplaner 130 Indikatorn kommer att utgå som KF-indikator från och med KF Antal lägenheter som är trygghetsbostäder Från och med 1 juli benämns även servicelägenheter som trygghetsboende. Detta är ett led i att underlätta för den enskilde och inte ha så många begrepp. Det här innebär att indikatorn trygghetsboende plötsligt får ett högre värde. Nuläget är finns det 184 lägenheter. Framgångsfaktor: Bra kommunikationer KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Målvärde 2017 Bedömning Trend KF Antal resande kollektivtrafik, tätort Utfallet för jan-juni 2017 är resande och prognosen är att utfallet kommer bli resande på årsbasis. Detta är en positivare prognos än förväntat bland annat beroende på satsningen på 65+ som gör att de åker gratis med kollektivtrafiken inom Lidköpings kommun var det resande. KF Antal resande med Kinnekulletåget Utfallet för jan-juni 2017 är resande och prognosen är att utfallet kommer bli resande på årsbasis. Detta är i nivå med 2016 då utfallet var KF Antal resande med region och lokaltrafik, Utfallet för jan-juni 2017 är resande och prognosen är att utfallet kommer bli resande på årsbasis. Detta skulle innebära något färre resenärer jämför med 2016 då antalet resande var KF Antal resande med Expressbuss Linje Utfallet för jan-juni 2017 är resande och prognosen är att utfallet kommer bli resande på årsbasis. Detta skulle innebära en viss förbättring jämfört med 2016 då antalet resande var

19 Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Titel Ingångsvärde Målvärde 2017 Bedömning Trend KF Medborgarnas nöjdhet med kommunikationer (index 0-100) Nästa medborgarundersökning sker senare under året. Prognosen är att värdet ligger i linje med tidigare utfall, 63 (2015). Några större förändringar som påverkar värdet har inte identifierats. KF Tillgång till bredband hushåll (%) 41,0% 71,0% KF Tillgång till bredband företag (%) 38,0% 72,0% Insamling av mätvärden sker av PTS ( Post- och telestyrelsen) i november och presenteras i december/ januari. Framgångsfaktor: En attraktiv destination KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Målvärde 2017 Bedömning Trend KF Handelsindex Bedömningen är att handelsindex kommer bli 103. KF Ranking Sveriges Friluftskommun (iv 2014) 59 7 Undersökningen ställer frågor om kommunens planering för friluftsliv, information och samarbete om friluftsliv samt aktiviteter för friluftsliv. Enligt rapporten har många kommuner förbättrat sitt resultat sedan tidigare år och det kan vara en orsak till Lidköpings kommuns försämrade resultat. Analys utifrån resultatet kommer att göras för att identifieras förbättringsmöjligheter. Strategi: En organisation i framkant Lidköpings kommun ska vara en organisation i framkant. Vi ska använda kommunens resurser på ett effektivt sätt så att de långsiktiga politiska målsättningarna om en hållbar utveckling kan uppfyllas. Våra verksamheter ska arbeta systematiskt med kvalitets- och förbättringsarbete vilket medför att vi använder vår tid och våra resurser på bästa sätt. Vi ska göra rätt saker på rätt sätt. Framgångsfaktor: Engagerade medarbetare, god ekonomi och hög kvalitet KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Målvärde 2017 Bedömning Trend KF Medarbetarengagemang (HME) 82 Nästa mätning görs 2018 och därför finns det inget målvärde för KF Möjligheter till kompetensutveckling för medarbetarna (index 0-5) 3,70 Nästa mätning görs 2018 och därför finns det inget målvärde för KF Sjukfrånvaro (%) 5,2% 5,4% Under perioden 1 juli juni 2017 hade Lidköpings kommun en sjukfrånvaro på 5,75 %, vilket är en mindre förbättring jämfört med tidigare år. Under 2017 var dock sjukfrånvaron lägre jämfört med samma period 2016, vilket tyder på ett visst trendbrott. Även grannkommunerna har haft en minskad sjukfrånvaro de senaste månaderna och i förhållande till Lidköping har minskningen varit större men då från en högre nivå. Lidköpings kommun har fortfarande lägst sjukfrånvaro jämfört med grannkommunerna. Vård & Omsorg har haft en positiv trend de senaste månaderna. Det bedöms tufft men inte orimligt att nå målet om 5,4 %. KF Andel tillsvidareanställda med en heltidstjänst i grunden 63% 85% 86 % av del tillsvidareanställda har en heltidstjänst, vilket är ett mycket glädjande resultat. Den positiva utvecklingen beror på att Vård & Omsorg heltidsprojekt har gått över till genomförandefas. Glädjande är också att alla utom en förvaltningarna klarar målvärdet (intern service). Under hösten kommer utfallet att kvalitetssäkras då andelen heltider troligtvis är något bättre än redovisat värde. KF Ledarskapsindex (betygsindex 0-5) 4,00 Nästa mätning görs 2018 och därför finns det inget målvärde för