Årsredovisning Fastställd

Transkript

1 Årsredovisning 2017 Fastställd

2 Innehåll Block 1 Inledning... 4 Så styrs Lidköpings kommun... 4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 5 Block 2 Förvaltningsberättelse... 7 Viktiga händelser... 7 God ekonomisk hushållning och balanskravsutredning... 8 Årets resultat, sammanställd redovisning... 9 Borgensåtagande Pensioner Lidköping en välkomnande och hållbar kommun Lidköpings styrmodell Finansiell analys av Lidköpings kommun Årets resultat och resultatutveckling Skatteintäkts- och nettokostnadsutveckling Utveckling av eget kapital och soliditet Investeringar Skuldutvecklingen Sammanfattande analys Kommunkoncernen i ett finansiellt perspektiv Personalöversikt Lidköping i jämförelse med andra Driftsredovisning Investeringsredovisning Kapitalförvaltning Skuldförvaltning Block 3 Nämndredovisning Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Överförmyndarverksamhet Valnämnd Kommunstyrelsen exklusive Intern Service

3 Kommunstyrelsen/Intern Service Vård- och omsorgsnämnd Barn- och skolnämnd Utbildningsnämnd Social- och arbetsmarknadsnämnd Teknisk servicenämnd Samhällsbyggnadsnämnd Miljö- och byggnämnd Kultur- och fritidsnämnd Räddningsnämnd Block 4 Bolagsredovisning AB Bostäder i Lidköping Lidköping Energi AB.98 Lidköpings Näringslivsfastigheter AB Lidköping/Hovby Flygplats AB Destination Läckö-Kinnekulle AB Kommunalförbundet Göliska IT Fastbit AB Vänerhamn AB Tillväxt Lidköping AB Centrum för Innovation och Entreprenörskap i Lidköping AB Block 5 Räkenskaper Redovisningsprinciper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesrapport Notförteckning

4 Block 1 Inledning Så styrs Lidköpings kommun Mandatfördelning 15 oktober oktober 2018 Arbetarpartiet Socialdemokraterna 21 Centerpartiet 4 Kristdemokraterna 3 Liberalerna 4 Moderata samlingspartiet 9 Miljöpartiet de Gröna 2 Sverigedemokraterna 4 Vänsterpartiet 4 Totalt 51 Organisation

5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Inledning Lidköpings kommuns årsredovisning 2017 Lidköpings kommuns verksamhetsår 2017, med att upprätthålla visionen om en välkomnande och hållbar kommun, var intensiv på många sätt. Här nämns några av de större händelserna: Invånarantalet ökar stadigt Statistiska centralbyråns siffror visade att Lidköpings kommun fortsatte att växa befolkningsmässigt. Den 31 december 2017 bodde personer i Lidköpings kommun. Invånarantalet ökade med 271 personer år 2017 vilket kan jämföras med 2016 då ökningen var 226 personer. Kommunens investeringar fortsätter I januari togs beslut om ett nytt reningsverk i Ekestubben. Vid Skogsbäckens förskola vid Stenporten togs de första spadtagen i oktober. Nybyggnationen framskrider även för Majåkersskolan. Äldreboendet på Lugnet Örslösa färdigställdes under hösten. Sjölunda skola öppnades för elever till höstterminen. Renoveringar och ombyggnationer av skolor och förskolor fortgår. Även inom äldreomsorgen pågår det förbättringar vad gäller fastigheter och byggnation. Den tekniska servicenämnden har haft bråda dagar i och med nya och fortsatta investeringar. Det gäller bland annat reningsverk, mottagningsstation Ekestubben och utökning av elnätet efter kommunens förvärv av Vinninga elförenings elnät. Bredbandsintresset fortlöper och utbyggnaden har stort fokus för att nå alla intressenter. Några axplock från Kultur & Fritid Renoveringen av Framnäsbadet slutfördes. Sommar i trägårn samt Sommar på bryggan var uppskattade inslag. Årets nyårsfirande i form av lasershow uppmärksammades stort, även i rikstäckande media. Arbetet med uppdraget kring fotbollsplaner, badhus, friidrottsanläggningar samt kulturscen fortsätter. Hamnstaden Projektet fortsätter framåt på flera fronter, i väntan på flytt av reningsverket. Medborgarenkäten Lidköpingsbornas nöjdhet med sin kommun visades i den medborgarundersökning som SCB genomförde under hösten Kommunens verksamheter fick mycket goda betyg vilket känns bra och stimulerande. Detta visar på att kommunen styrs med rätt politik. Högkonjunkturen fortsatte och arbetslösheten minskade i kommunen. Sociala frågor Social och arbetsmarknad hamnade i fokus under året då antalet flyktingar och ensamkommande minskade och statsersättningarna ändrades snabbt. De ökande placeringarna påverkade ekonomin. Samarbetet i regionen Vi i kommunen arbetade aktivt tillsammans med kommunalförbundet Skaraborg för att påverka i frågor som tillväxt, utbildning samt infrastruktur. Detta har framförallt gett effekt i den regionala infrastrukturplanen som presenterades under hösten. Byggnationen av förbifart Filsbäck pågår fortfarande och satsningarna på E20 börjar synas i Skaraborg. 5

6 Rekordnivåer vad gäller försäljning av verksamhetsmark Kommunens försäljning av verksamhetsmark fortsätter på rekordnivåer. Ett nytt bostadsförsörjningsprogram har antagits. Solbryggor uppfördes i inre hamnen under förra sommaren. Cykelvägsnätet har byggts ut. På Svalnäs badplats färdigställdes en större parkering. Bostadsbyggnationer har haft ett stort fokus under året. AB Bostäder färdigställde två större objekt Tömmen och Tusenfotingen två samt att deras bostadsbyggnation fortskrider på Lidåker. Stora och lyckade evenemang Besöksnäringen fokuserade på Power Big Meet som genomfördes på Hovby Flygplats. Arrangemanget genomfördes under tre dagar och centrum var en välbesökt arena på kvällstid med restaurangtorg, uteserveringar, musikinslag och cruisingsträckor. En fin utmärkelse För att toppa 2017 så utsågs Lidköpings kommun till Årets Landsbygdskommun 2017 av Riksorganisationen Hela Sverige ska leva. Jag skickar ett stort tack till kommunens personal och förtroendevalda för ett mycket gott jobb avseende det gångna verksamhetsåret. Jonas Sundström Kommunstyrelsens Ordförande (S) 6

7 Block 2 Förvaltningsberättelse Viktiga händelser Lidköping investerar för framtiden Projekteringsarbetet för det nya avloppsreningsverket är igång och bygget beräknas vara klart Det innebär att kommunen kan gå vidare med Hamnstadsprojektet och ansökan om vattendom för Framnäs Strandpark har lämnats in under hösten. Förutsatt att detaljplanen antas vid årsskiftet 2018/2019 kan byggstart ske våren Bygget av en ny mottagningsstation för el på Kartåsen är i full gång och beräknas vara klart 2018 enligt plan. Kommunen har också under 2017 fört förhandlingar med Vinninga elektriska förening om att köpa föreningens inkråm och införliva detta nät i kommunens elnät. Köpet verkställdes i januari Vid årets slut hade nära kunder anslutning via fiber i stadsnätet och ytterligare kunder via en fiberförening. Detta är en ökning med 36 procent anslutna fiberkunder under Sjölunda skola har slutbesiktigats och överlämnats till Barn & Skola. Delar av utemiljön återstår att färdigställa. Majåkerskolan och Skogsbäckens förskola håller på att byggas. Omställningen inom Vård & Omsorg löper på men med delvis omkastad tidplan. Ombyggnation av Lugnets äldreboende i Örslösa har slutförts under hösten, ombyggnation av Bäcklidens äldreboende i Vinninga och ombyggnation av Ågårdsskogens vårdcentrum pågår. Tolsjö äldreboende är i uppstartsläge. Vad gäller utveckling av Demenscentrum på Östhaga så är detta projekt pausat i väntan på politiska beslut. Lidköping växer stadigt befolkningsmässigt Lidköpings kommun fortsatte att växa under Den 31 december 2017 bodde det personer i Lidköpings kommun. Enligt senaste befolkningsprognosen kommer det att bo personer i Lidköping år Det blir utmanande men inte omöjligt att uppnå målet om invånare år Inflyttningen var en viktig orsak till befolkningsökningen och berodde bland annat på hur mottagandet av nyanlända och egenbosatta ser ut. Enligt bosättningslagen är alla kommuner skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning. Under 2017 mottog kommunen 164 personer via anvisning, för bosättning i Lidköping. Det var svårt att erbjuda de anvisade personerna permanenta bostadslösningar och det saknades lägenheter. I Lidköpings kommun var det även 85 nyanlända som valde att på egen hand bosätta sig i kommunen, egenbosättning. Kommunerna som samarbetar i västra Skaraborg (Lidköping, Götene, Vara, Skara, Grästorp och Essunga) fick medel från Europeiska socialfonden till projektet Framtidens arbetsplats för att skapa bryggor mellan nyanlända och arbetsgivare inom gröna näringar. Målet är att fler ska komma i arbete och studier. Utmanande omställning inom Social & Arbetsmarknad Den stora flyktingvågen som nådde Sverige under hösten 2015 innebar att framför allt mottagningsoch integrationsverksamheten samt förskole- och skolverksamheten utökades. Införandet av bland annat utökade gränskontroller innebar att det tillflöde som varit under inte alls har fått samma omfattning under Lidköping liksom de flesta av landets kommuner har att hantera den omvända situationen och avveckla och minska verksamheten inom integration och mottagande. För Lidköpings del gäller det framför allt en kraftig minskning av ensamkommande barn och ungdomar. 7

8 Detta har resulterat i nedläggningar av HVB-boenden och omplacering eller uppsägning av personal. Ändrade ersättningsnivåer från staten innebär ytterligare ekonomiska utmaningar. Förbättrade möjligheter till bostadsbyggande För att nå det politiska målet om invånare i kommunen år 2030 behöver omkring 200 bostäder per år finnas i nyantagna detaljplaner har detaljplaner med omkring 360 bostäder antagits. På kort sikt innebär det fler bostäder inom Lidköping stad där privata aktörer förtätar sina bestånd. På medellång sikt tillkommer nya områden i bland annat Filsbäck och på lång sikt även Hamnstaden. En förutsättning för att nå befolkningsmålet är att även privata aktörer utvecklar sina fastigheter eftersom kommunen inte har all mark som krävs. Kommunen arbetar för att kunna ge anpassade erbjudanden om mark till byggherrar som bättre matchar de önskemål som finns och på så sätt kunna stimulera privata aktörer att bygga mer. Försäljningen av mark till olika verksamheter fortsätter öka. Under året har avtal tecknats som innebär försäljning av cirka kvm verksamhetsmark. Detta kan jämföras med 2016 då cirka kvm såldes. Stora evenemang i Lidköping Sommaren innehöll mycket för den motorintresserade. Cirka bilar deltog på Hovby-fältet under evenemanget Power Big Meet i juli. Därutöver arrangerades festligheter och lokala evenemang inne i stadskärnan. I augusti hölls Hjulafton ett återkommande jätteevenemang i centrala Lidköping med utställningar av fordon. Framtidsdagen, ett samarbete mellan De la Gardiegymnasiet och Sparbanksstiftelsen, arrangerades för åttonde gången. De något yngre inom kommunens högstadieskolor kunde fira in årets sommarlov med Schools out. Det svenska herrlandslaget i handboll vann den avslutande EM-kvalmatchen mot Slovakien som spelades i Lidköping i juni. Drygt åskådare såg handboll på elitnivå. Pilotprojekt om hur hushållssopor ska sorteras pågår I områdena Lilleskog och Sunnersberg startade under hösten ett pilotprojekt för en ny metod för avfallsinsamling. Kunden kommer kunna lämna restavfall, matavfall, plastförpackningar, tidningar och pappersförpackningar i sopkärl direkt vid hemmet. Projektet är så här långt framgångsrikt organisatoriskt och testkunderna är nöjda. God ekonomisk hushållning och balanskravsutredning God ekonomisk hushållning uppnås när kommunen utför sin verksamhet väl, kan betala för den och inte skjuter betalningsansvaret på framtiden. God ekonomisk hushållning handlar både om ekonomi och verksamhet. God ekonomisk hushållning handlar om resursåtgång, prestationer och resultat. God ekonomisk hushållning innebär också att verksamheten i Lidköping bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en långsiktig finansiering. En förutsättning för detta är ett väl fungerande styrsystem. Kommunen har valt att uttrycka finansiella mål och mål för verksamheten i kommunfullmäktiges styrkort. Det har varit möjligt att följa upp 54 indikatorer i kommunfullmäktiges styrkort. 85 procent av dessa indikatorer har helt eller delvis uppfyllt målvärdet. För de finansiella målen är målvärdet helt uppfyllt för både överskott av skatter och bidrag och för budgetföljsamhet. 8

9 Årets resultat i kommunen Lidköpings kommun redovisar för 2017 ett resultat om 53,2 mnkr. Det budgeterade resultatet vid årets början uppgick till 50,9 mnkr. Under året har inga tilläggsanslag beviljats men sänkt personalomkostnadspålägg innebar att det budgeterade resultatet för året uppgick till 52,1 mnkr. Lidköpings samlade investeringsvolym uppgick till 541,4 mnkr vilket är väsentligt högre än föregående år (296,6 mnkr). Under året har avsättning gjorts för konstsnöspår med 6,0 mnkr i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Avvikelsen mot budget uppgår till 1,1 mnkr och beror huvudsakligen på följande: - Nämndernas sammantagna resultat -21,0 mnkr - Skatter och generella statsbidrag +27,6 mnkr (varav byggbonus 8,8 mnkr) - Finansnetto -2,1 mnkr - Avsättning semesterlöneskuld +2,5 mnkr - Avsättning konstsnöspår -6,0 mnkr Resultaträkning, mnkr Verksamhetens intäkter 831,6 849,5 Verksamhetens kostnader , ,0 Avskrivningar -118,1-166,5 Verksamhetens nettokostnader , ,5 Skatteintäkter 1 765, ,8 Generella statsbidrag och utjämning 369,7 339,0 Resultat före finansnetto -5,5-70,7 Finansiella intäkter 93,2 256,2 Finansiella kostnader -34,5-63,5 Årets resultat 53,2 122,5 Balanskravsresultatet Kommunallagens minimikrav på god ekonomisk hushållning är det så kallade balanskravet där grundregeln är att intäkterna ska var större än kostnaderna. Årets resultat enligt balanskravet uppgår till -4,7 mnkr. Balanskravsutredning Årets resultat 53,2 122,5 Reavinster/förluster exkl kapitalförvaltningen 0,0 0,2 Reavinster/förluster netto kapitalförvaltningen -46,1-196,4 Nedskrivning aktier i koncernföretag 25,5 Återföring av tidigare nedskrivningar, aktiefonder -11,8-21,6 Årets resultat efter balanskravsutredning -4,7-69,8 Lidköpings kommun har genom det så kallade Gullspångskapitalet över tid haft en stabil intäkt till finansnettot, vilken också har budgeterats i driften. Ambitionen för kommunens ekonomi framöver bör vara att successivt närma sig ett resultat i linje med god ekonomisk hushållning där avkastningen på kapitalet inte budgeteras i driften. Kommunen ska enligt kommunallagen kapitel 8 5 återställa ett negativt resultat under de närmaste tre följande åren. Fullmäktige får dock besluta om att reglering av ett negativt resultat inte ska göras om det föreligger synnerliga skäl, om orealiserade förluster i värdepapper uppstått eller om det finns andra synnerliga skäl. För Lidköpings kommun skulle den ekonomiska styrkan kunna utgöra 9

10 synnerliga skäl och därmed motivera att inte behöva återställa underskottet den nästkommande treårsperioden, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar så. Årets resultat, sammanställd redovisning Ekonomiskt resultat, mnkr Årets resultat 2017 Årets resultat 2016 Lidköpings kommun 53,2 122,5 AB Bostäder i Lidköping 24,3 19,8 Lidköpings Näringslivsfastigheter 4,8 2,6 Lidköping Energi AB 0,3 0,2 Lidköping/Hovby Flygplats AB 0,3 0,3 Eliminering av obeskattade reserver 14,6-8,2 Summa 97,4 139,8 Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande uppgår totalt till 117,6 mnkr och har jämfört med föregående år minskat med 61,3 mnkr och omfattar föreningar 116,1 och bostadsgarantier 1,5 mnkr. Kommunen har inte längre några borgensåtaganden för lån till kommunala bolag utan samtliga bolagens lån ligger nu inom internbanken. Pensioner Kommunen har beslutat att så stor del som möjligt av den avgiftsbaserade avtalspensionen skall disponeras av de anställda som individuella delar. Detta medför att avsättningar i balansräkningen blir måttliga och uppgår inklusive löneskatt till 152,9 mnkr (145,8 mnkr), varav avsättning till förtroendevalda uppgår till 6,6 mnkr. Pensionsförpliktelserna för tiden före 1998 skall enligt den kommunala redovisningslagen inte redovisas som skuld utan enbart som ansvarsförbindelse. Kostnaderna belastar resultatet det år som utbetalningarna sker och kommer successivt att öka i takt med att allt fler av kommunens anställda uppnår pensionsåldern. Kommunen har inga särskilda tillgångar redovisade för pensionsavsättningarna utan pensionsmedlen har återlånats och används i kommunens samlade verksamhet. Ingen del av pensionsförpliktelsen har försäkrats bort. Pensioner, mnkr Pensionsåtagande från och med ,0 117,3 118,3 Löneskatt från och med ,9 28,5 27,6 Pensionsåtagande till och med ,4 718,9 755,7 Löneskatt till och med ,3 174,4 183,3 Summa pensionsförpliktelser 1 004, , ,9 10

11 Lidköping en välkomnande och hållbar kommun Lidköpings styrmodell Oavsett var man arbetar i kommunen så är uppdraget att vara till för kommuninvånarna och tillgodose deras behov. För att på bästa sätt fullgöra uppdraget och sätta kunden i fokus krävs ett enhetligt synsätt och en gemensam arbetsmodell. Därför arbetar Lidköpings kommun med styrmodellen Dialogbaserad styrning. Visionen är utgångspunkten i styrmodellen och organisationens drivkraft. Det finns tre kommunövergripande målbilder för Lidköping De tre strategierna beskriver på vilket sätt kommunen ska närma sig vision och mål. Framgångsfaktorerna beskriver vad som krävs för att lyckas. Indikatorerna följer upp om kommunen är på rätt väg mot vision och mål. I styrkortsuppföljningen sker uppföljningen enligt följande: = målvärdet är helt uppfyllt. = målvärdet är delvis uppfyllt. = målvärdet är inte alls bli uppfyllt. Trenden redovisas på följande vis: Utfallet är förbättrat jämfört med senaste utfall. Utfallet är samma som senaste utfall. Utfallet är försämrat jämfört med senaste utfall. Sammanfattning av styrkortsuppföljningen Totalt följs styrkortet upp genom 58 KF-indikatorer med målvärde för 2017, varav 10 är direkt kopplade till de tre målen för Lidköping Av dessa 58 indikatorer har det gått att redovisa ett resultat på 54 indikatorer. 11

12 Sammantaget har 67 procent av indikatorerna ett bättre värde jämfört med föregående värde. 85 procent av indikatorerna har helt eller delvis uppfyllt målvärdet. Detta är ett något bättre värde än prognosen i delårsrapporten som var 79 procent. Strategi Kund/brukaren i fokus Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Antal indikatorer 6(7) 1 Måluppfyllelse (29) Förklaring till utfallet Upplevelsen av: kommunens tillgänglighet har förbättras delaktighet och inflytande har förbättrats bra bemötande av kommunens personal har förbättrats Miljörankingen är sämre jämfört med 2016 Andel med eftergymnasial utbildning ökar och når målvärdet Näringslivsklimatet har förbättrats och når målvärdet Företagsranking är sämre jämfört med 2016 och är långt från målvärdet Medborgarna är nöjdare med hur det planeras för bostäder jämfört med 2015 och når målvärdet Antalet resande med kollektivtrafiktrafik inom tätorten ökar och når målvärdet Antalet resande med Kinnekullebanan och region- och lokaltrafik minskar och når inte målvärdet Medborgarna är mindre nöjda med kommunikationerna och värdet når inte målvärdet Rankingen som friluftskommun har försämrats och är långt från målvärdet En organisation i framkant 10(12) Andel heltidstjänster ökar betydligt Sjukfrånvaron minskar något Närvaron försämras i grundskolan men förbättras på gymnasiet Uppföljning av styrkortet Målbild 1 Lidköping 2030 Erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service för alla gör att fler flyttar till Lidköpings kommun och vi är minst lidköpingsbor. KF Indikatorer Titel KF Nybyggande, antal nybyggda lägenheter och småhus per 1000 invånare. Ingångs- Utfall Utfall Utfall Målvärde värde ,70 1,60 1,00 2,10 2,00 Bedömning Trend Kommentar: I snitt byggdes det 2,1 lägenheter och småhus per invånare under vilket är i nivå med rikets snitt. Detta är en förbättring från då det i snitt byggdes 1 lägenhet och småhus per invånare. KF Befolkningsutveckling

13 Kommentar: Den 31 december 2017 bodde det personer i Lidköping vilket är en ökning med 271 personer jämfört med 31 december 2016 då det bodde personer i kommunen. KF Lidköping som plats att leva och bo (index 0-100) Kommentar: Medelvärdet för de 131 kommuner som deltog 2017 är 60. Kvinnor är nöjdare jämfört med män. De som bor i centrum är nöjdare jämfört med de som bor utanför någon tätort. KF Medborgare som är nöjda med kommunens verksamheter (Index 0-100) Kommentar: Medelvärdet är 55 för de 131 kommuner som deltog Medborgarna är nöjdare/lika nöjda med samtliga områden jämfört med 2015 med undantag av grundskolan. De som har egna erfarenheter av grundskolan var dock betydligt nöjdare jämfört med övriga som har svarat. Målbild 2 Lidköping 2030 Lidköpings kommun är en mötesplats med fördubblat antal besökare KF Indikatorer Målbild 3 Lidköping 2030 Det ska finnas jobb inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköping och kommunikationer till och från Lidköping så man kan ta sig till och från utbildning och arbete KF Indikatorer Titel Titel Ingångsvärde Utfall Utfall 2016 Utfall Målvärde Bedömning Trend KF Gästnätter (iv 2009) Kommentar: Preliminära siffror visar på en försämring med -2,8 procent jämfört med Lidköping har haft två mycket starka år 8,3 procent, 2016, och 19,4 procent, Ingångsvärde Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2017 Bedömning Trend KF Inpendling (%) -7,0-6,0-6,0-6,0-6,0 Kommentar: Utfallet ligger stabilt. Indikatorn visar antal inpendlare minus antal utpendlare dividerat med antal förvärvsarbetare som bor i kommunen. KF Utpendling (%) 28,0 28,0 28,0 29,0 28,0 Kommentar: Utfallet ligger stabilt kring procent sedan En kombination av förbättrade möjligheter att bosätta sig i Lidköpings kommun, förbättrade pendlingsmöjligheter och en starkare regional arbetsmarknad krävs för att nå högre värden. KF Demografisk 0,79 0,79 0,80 0,79 0,78 försörjningskvot Kommentar: Beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer år. KF Arbetslöshet (%) 7,2 6,7 5,7 5,3 7,0 Kommentar: Arbetsmarknaden är fortsatt stark vilket gör att arbetslösheten fortsätter att minska och ligger under målvärdet. KF Skattekraft (%) 96,5 96,1 95,5 95,8 96,7 13

14 Kommentar: Utfallet är svårtolkat och ingen tydlig trend finns över tid. Måttet är relativt andra kommuners skattekraft, och genomsnittet i riket dras upp genom att storstadskommunerna har en högre ökning av skattekraften än övriga kommuner i landet. Strategi: Kunden/Brukaren i fokus Framgångsfaktor: Flexibla tjänster med individen i centrum KF Indikatorer Titel KF Tillgänglighet (Andel kommuninvånare som upplever att det är lätt att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i Lidköpings kommun) Kommentar: Ingångsvärde Utfall Utfall Utfall Målvärde ,0 6,6 6,9 7,2 Bedömning Trend Medelvärdet för de 131 kommuner som deltog 2017 är 6,0 (Betygsindex 0-10). KF Andel besvarade samtal, telefoni (%) Kommentar: Indikatorn mäter svarsfrekvensen för samtliga samtal till kommunen. Från och med 2018 kommer uppföljningen att ske på kommunens huvudnummer som idag besvaras av Kontaktcenter. Det skiftet kommer visa på en markant förbättring av andelen besvarade samtal då Kontaktcenter besvarar cirka 90 % av inkommande samtal. KF eblomlådan, digitala välfärdstjänster och självservice (medelvärde 0-3) (iv 2015) 1,8 0,2 2,0 2,0 Kommentar: Utveckling av e-tjänster pågår kontinuerligt och är baserat på resultatet från e-blomlådan ligger kommunen relativt väl till i jämförelse med riket. På några års sikt kommer antalet nationella lösningar att öka och kommunerna måste skapa förutsättningar för att kunna finansiera och implementera dessa. KF eblomlådan, ledning, 1,8 1,8 1,8 2,0 arbetssätt och metoder för digital utveckling Kommentar: Ett digitaliseringsprogram med fokus på nödvändiga förutsättningar för digitalisering håller på att tas fram och ska antas av kommunfullmäktige. Avsikten är att skapa samling inom kommunens förvaltningar och bolag kring digitaliseringsfrågan och ange en kommunövergripande viljeinriktning för arbetet med digital utveckling samt att identifiera strategiska utvecklingsområden där vi behöver utveckla kommunens förmåga. KF Delaktighet (Kommuninvånarnas upplevda delaktighet och inflytande, index 0-100) Kommentar: Medelvärdet är 40 för de 131 kommuner som deltog Nöjdheten har förbättrats inom samtliga områden: kontakt, information, påverkan och förtroende. KF Bemötande (Andelen kommuninvånare som upplever att de får ett bra bemötande av kommunens personal) 7,4 7,1 7,4 7,5 14

15 Kommentar: Medelvärdet är 6,6 för de 131 kommuner som deltog Kvinnor är något nöjdare jämfört med män. Betygsindex KF Kundundersökning genomförd (%) Kommentar: Samtliga förvaltningar utom en förvaltning har gjort kundundersökningar under I vissa fall har inte alla enheter gjort någon kundundersökning. Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Framgångsfaktor: Möjlighet till en hållbar livsstil KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Utfall Utfall Utfall Målvärde Bedömning Trend KF Klimatpåverkan Kommentar: Det övergripande målet ser inte ut att uppnås till Samhället i geografiska Lidköping minskar inte utsläppen i den hastighet som skulle behövas för att nå det övergripande målet KF Miljöranking Kommentar: Miljöplanen, som antogs av kommunfullmäktige i juni, innehåller många mål, viljeinriktningar och åtgärdsförslag som syftar till att långsiktigt förbättra kommunens miljöarbete. KF Trygghet (andelen medborgare som känner sig trygga) Kommentar: Medelvärde är 57 för de 131 kommuner som deltagit Män upplever sig tryggare än kvinnor. KF Antal personer per 11,2 10,7 10,6 10, invånare vårdade i slutenvård på grund av skada (iv 2013) KF Ohälsotal år 19,0 34,5 20,3 21,8 19,0 Kommentar: Ökad psykisk ohälsa är fortsatt den dominerande orsaken till sjukfrånvaro. KF Sjukpenningtal kvinnor 12,0 13,7 14,3 13,4 14, år Kommentar: Sjukpenningtalet fortsätter neråt, trenden gäller i hela landet (uppgift från Försäkringskassan). KF Sjukpenningtal män 16-6,6 7,3 7,5 7,0 8,0 64 år Kommentar: Sjukpenningtalet fortsätter neråt, trenden gäller i hela landet (uppgift från Försäkringskassan). KF Hur medborgarna ser på sina fritidsmöjligheter (betygsindex 0-100) Kommentar: Medelvärde för de 131 kommuner som deltagit 2017 är 61. Kvinnor är nöjdare jämfört med män. KF Antal individer utan bostad Kommentar: Socialstyrelsens kartläggning av hemlöshet (2017) bekräftar kommunens egen bedömning om antal individer utan bostad. Antalet är fortsatt långt över målvärdet och är oförändrat från Kartläggningen kräver en fördjupad analys men antal individer i akut hemlöshet ökar mellan åren. 15

16 Framgångsfaktor: Attraktiv utbildning och arbetsmarknad Framgångsfaktor: Ett varierat och hållbart näringsliv KF Indikatorer Titel Det finns inget utfall för KF Näringslivsklimat ranking, Insikt Kommentar: Högst omdöme ges bemötande med index 79. Samtliga serviceområden ligger samlade med ett index på mellan KF Antal nya företag per 1000 invånare 4,1 4,9 3,7 4,8 4,5 Framgångsfaktor: Varierat boende i attraktiva miljöer KF Indikatorer Titel KF Bostadsplanering (Andel som svarar att de är nöjda med hur det planeras för bostäder, betygsindex 0-10) KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Utfall Utfall Utfall Målvärde Bedömning Trend KF Ungdomsarbetslöshet (%) 16,1 14,6 11,3 9,1 17,0 Kommentar: Arbetslösheten bland unga (18-24 år) i Lidköping fortsätter att minska och ligger nu långt under målvärdet. KF Utbildningsnivå, andel 34,9 35,4 36,1 36,5 36,0 med eftergymnasial utbildning år (%) Kommentar: I riket är andelen med eftergymnasial utbildning 42,0 %. Skillnaden mellan kvinnor och män är stor: kvinnor 43,3 % (riket 47,6 %) och män 29,9 % (riket 36,7 %). KF Etablerade på 66,9 66,7 63,8 67,9 73,0 arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning (%) Kommentar: Rikets resultat är 70,9 procent. Resultatet för män är 63,2 procent /(riket 69,7 procent) och kvinnor 72,3 procent (riket 72,1 procent). Med etablerad på arbetsmarknaden menas sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets definition, inte har några händelser som indikerar arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt har en årslön över kr. Studier avser både högskolestudier och annan studiemedelsberättigad utbildning som till exempel komvux eller folkhögskola. Ingångsvärde Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2017 Bedömning Trend KF Ranking företagsklimat Kommentar: Tillväxt Lidköping finner inte resultatet i undersökningen tillfredställande. Denna indikator kommer fortsatt vara högt prioriterad och följas upp nogsamt. KF Antal nya etableringar Kommentar: Ingångsvärde Utfall Utfall Utfall Målvärde ,8 5,6 6,1 5,8 16 Bedömning Trend

17 Kommentar: Äldre är i snitt nöjdare än yngre invånare. KF Antal lediga småhustomter Kommentar: I maj 2017 släpptes 34 tomter Sjölunda Äng etapp 3b norra. Under året har det sålts 25 villatomter i kommunen och vid årsskiftet finns det totalt 21 lediga tomter. KF Antal bostäder i nya antagna detaljplaner Kommentar: Under året har flera detaljplaner antagits innehållande sammanlagt 640 bostäder. Skatan, Selen och Papegojan är exempel på förtätning av bebyggelse i centrala miljöer. Filsbäck, Erstorp och Askeslätt är villaområden i nära anslutning till centralorten och planer i till exempel Mellby, Otterstad och Vinninga visar att det planeras för boende också i de mindre tätorterna. KF Antal lägenheter som är trygghetsbostäder Kommentar: Under året har de lägenheter som tidigare benämndes som servicelägenheter ställts om till trygghetsboende. Detta har bidragit till ökat antal lägenheter som är trygghetsbostäder. Trygghetsbostad kan sökas av personer som är 65 år och äldre. Framgångsfaktor: Bra kommunikationer KF Indikatorer Titel KF Antal resande kollektivtrafik, tätort Ingångsvärde Utfall Utfall Utfall Målvärde Bedömning Trend Kommentar: Detta är ett positivare utfall än förväntat främst beroende på satsningen på 65+ som gör att de över 65 år åker gratis med kollektivtrafiken inom Lidköpings kommun från och med KF Antal resande med Kinnekulletåget Kommentar: De neddragningarna i trafiken som gjordes under 2014 på grund av banans dåliga status är orsaken till det minskade resandet efter Under 2016 har det fattats beslut om att uppföra en servicedepå för järnvägstrafikens behov. Depån är ett sätt att stärka förutsättningarna för fortsatt drift och utveckling av banan. Men det troliga är att resandet kommer att ligga kvar på denna nivå, under 400 tusen resor, om inte kapaciteten på banan förbättras. KF Antal resande med region och lokaltrafik, Kommentar: Resandet med region- och lokaltrafik har minskat jämfört med ingångsvärdet. Som lokal och regionaltrafik räknas trafiken inom Lidköpings kommun (ej stadstrafiken) och trafiken från närliggande orter, Skara, Grästorp, Götene med flera. KF Antal resande med Expressbuss Linje 1 Kommentar: Satsningar har gjorts på expressbusslinjen så att det ska bli lättare att pendla på sträckan Trollhättan- Lidköping-Skövde KF Medborgarnas nöjdhet med

18 kommunikationer (index 0-100) Kommentar: Medelvärde för de 131 kommuner som deltagit 2017 är 61. Kvinnor är nöjdare jämfört med män och äldre är nöjdare jämfört med yngre personer. KF Tillgång till bredband 41,0 49,0 53,0-71,0% hushåll (%) Kommentar: Insamling av mätvärden som görs av PTS (Post- och telestyrelsen) har ändrats och kommer att ske i mars Utbyggnaden av Lidköpings stadsnät pågår enligt plan och målet är att år 2020 ska 95 % av alla hushåll ha tillgång till bredband 100 mb/s. KF Tillgång till bredband 38,0 46,0 47,0-72,0 företag (%) Kommentar: Insamling av mätvärden som görs av PTS (Post- och telestyrelsen) har ändrats och kommer att ske i mars Utbyggnaden av Lidköpings stadsnät pågår enligt plan och målet är att år 2020 ska 95 % av alla företag ha tillgång till bredband 100 mb/s. Framgångsfaktor: En attraktiv destination KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Utfall Utfall Utfall Målvärde Bedömning Trend KF andelsindex Kommentar: Resultatet gäller för 2016 men publicerades KF Ranking Sveriges Friluftskommun (iv 2014) Kommentar: Naturvårdsverkets undersökning ställer frågor om kommunens planering för friluftsliv, information och samarbete om friluftsliv samt aktiviteter för friluftsliv. Enligt rapporten har många kommuner förbättrat sitt resultat sedan tidigare år och det kan vara en orsak till Lidköpings kommuns försämrade resultat. En första analys utifrån resultatet är gjord och arbete pågår för att identifiera förbättringsmöjligheter och förbättra resultatet. Strategi: En organisation i framkant Framgångsfaktor: Engagerade medarbetare, god ekonomi och hög kvalitet KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Utfall Utfall Utfall Målvärde 2017 Bedömning Trend KF Medarbetarengagemang (HME) Kommentar: Utfallet för 2017 är från Nästa mätning görs 2018 och därför finns det inget resultat eller målvärde för KF Möjligheter till kompetensutveckling för medarbetarna (index 0-5) 3,7 3,7 Kommentar: Utfallet för 2017 är från Nästa mätning görs 2018 och därför finns det inget resultat eller målvärde för KF Sjukfrånvaro (%) 5,7 5,8 5,7 5,4

19 Kommentar: Under 2017 har vi haft en marginell minskad sjukfrånvaro totalt i kommunen, nivån på minskningen har dock inte varit i den omfattning som skulle behövts för att nå målbilden. Sjukfrånvaron har minskat i huvudsak från våren 2017 på totalen men samtidigt som det har minskat på vår största förvaltning har den ökat på andra förvaltningar som haft mindre sjukskrivningar innan. Kommunen har fortfarande en förhållandevis låg andel långtidsfrånvaro. KF Andel tillsvidareanställda med en heltidstjänst i grunden Kommentar: Kommunen når målvärdet inom samtliga förvaltningar utom en. En stor förändring på totalen har skett i förhållande till 2016 till följd av att Vård & Omsorg nu har övergått från projektform till en bestående modell. KF Ledarskapsindex 4,0 3,0 (betygsindex 0-5) Kommentar: Utfallet för 2017 är från Nästa mätning görs 2018 och därför finns det inget resultat eller målvärde för KF Överskott skatter och -2,8-2,7-0,6 3,3 1,0 bidrag (%) Kommentar: Detta mål uppnås och ligger på 3,3 %, vilket är en förbättring mot föregående år som låg på -0,6%. KF Budgetföljsamhet +/- 1,3 1,5-1,6-1,0 1,0 (%) Kommentar: Utfallet för nämndernas verksamheter avviker -1,0% från budget. Det inkluderar även användning av resultatöverförda medel från KF Internkontroll genomförd (%) Kommentar: 2 av 10 förvaltningar har inte utfört alla internkontroller KF Resultat Kommunkompassen Kommentar: Nästa kommunkompass planeras att utföras 2018 enligt inriktningsbeslut KF Miljöledning sammanvägd indikator Kommentar: De flesta underliggande indikatorer går åt rätt håll och ligger i fas med prognos för att nå målen. Under 2017 har bra arbete skett med miljömärkta livsmedel, solceller, gatubelysning och energioptimering i byggnader. Övergång till förnybar diesel har gett stort genomslag. Framgångsfaktor: Tidiga samordnade insatser som förebygger utanförskap KF Indikatorer Titel Ingångsvärde Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2017 KF Närvaro i grundskolan 93,0 85,9 83,0 82,0 95,0 (%) KF Närvaro i 86,1 87,1 86,1 87,2 87,5 gymnasieskolan (%) Kommentar: Resultatet avser kalenderåret. Resultat kvinnor: 87,1 %. Resultat män: 87,3 %. KF Skolresultat åk 3 som deltagit i alla delprov och Bedömning Trend 19

20 som har klarat alla delprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik (%) Kommentar: Statistiken redovisar de kommunala skolornas resultat. Eleverna har svårast att klara delproven i svenska som andraspråk. Kommunens resultat på de nationella proven visar inte några större avvikelser mot de nationella resultaten. Flickorna klarar delproven något bättre än pojkarna. KF Skolresultat åk Kommentar: Elever i åk 6 med lägst betyget E i ämnesprov SV, Sv2, EN och MA mäts inte längre. Värdet för 2017 är från kommer indikatorn att ersättas med andel elever med minst betyg E i alla ämnen. KF Elever i åk 9 som uppnått 84,7 79,3 78,6 76,1 83,0 målen i alla ämnen, lägeskommun (%) Kommentar: Lidköpings kommun ligger idag några procentenheter över riket. Könsuppdelad statistik visar att flickor har bättre resultat jämfört med pojkar. Framgångsfaktor: Gränsöverskridande samverkan Sammanvägda indikatorer I styrkortet finns sammanvägda indikatorer (SI) med syfte att styra mot hållbar resursanvändning. De sammanvägda indikatorerna väger samman kvalitet, resultat och ekonomi. I kommunfullmäktiges styrkort görs en sammanvägning och de underliggande indikatorerna finns i respektive nämnds styrkort. Kommunfullmäktige fördelar de indikatorer som ska ingå i SI. De sammanvägda indikatorernas resultat presenteras genom en poängskala från 0-2 poäng enligt exemplet nedan. 20

21 Sammanvägda indikatorer, sammanställning Titel Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2017 SI Förskola och skolbarnomsorg 1,80 1,50 2,00 SI Grundskola 1,50 0,80 2,00 SI Intern service 1,90 1,85 2,00 SI Kultur & fritid 1,00 1,00 2,00 SI Miljö & bygg 0,90 1,25 2,00 SI Samhällsbyggnad 2,00 2,00 2,00 SI Social & arbetsmarknad 1,60 1,75 2,00 SI Teknisk service 1,00 1,60 2,00 SI Utbildning 1,00 0,78 2,00 SI Vård & Omsorg 1,50 1,00 2,00 Bedömning Trend Finansiell analys av Lidköpings kommun I detta avsnitt görs en finansiell analys av Lidköpings kommun. Diagrammen nedan visar utfall över en tioårsperiod för att ge en bild av utvecklingen över tid och möjlighet till en grov trendbedömning. Analysen däremot har fokus på utvecklingen under verksamhetsåret som gått och de närmast föregående åren. Årets resultat och resultatutveckling Lidköpings kommun redovisar ett resultat på sista raden på 53,2 mnkr för Men för att se det underliggande löpande driftsresultatet och analysera vad detta står för i ett längre perspektiv redovisas även ett strukturellt resultat. Där ställs verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande- och extraordinära poster mot skatter och statsbidrag. Ett negativt strukturellt resultat innebär att skatter och statsbidrag inte räcker för att täcka verksamhetens nettokostnader. Resultatutveckling, mnkr Strukturellt resultat Finansnetto Årets resultat Sedan 2014 har det strukturella resultatet närmat sig noll, vilket betyder att skatter och statsbidrag i princip räcker för att täcka driftkostnaderna genomfördes en skattehöjning med 40 öre vilket bidragit till att bevara det strukturella resultatet nära noll. De stora investeringsnivåer som kommunen har genomfört 2017 och som ligger i kommande investeringsplaner innebär ökade 21

22 driftkostnader och avskrivningar som ska rymmas inom skatter och statsbidrag. Det tillskott som resultatet får genom finansnettot kommer också att minska i takt med ökade räntekostnader. Skatteintäkts- och nettokostnadsutveckling Sett i ett längre perspektiv har den strukturella nettokostnaden legat över skatter och utjämning, men de senaste tre åren har avståndet gradvis minskat. För 2016 och 2017 är de så gott som lika stora. Skatter och statsbidrag ökade 2017 med 7,2 procent vilket är den högsta ökningen under hela perioden. Även om nettokostnaderna motsvarar skatter och statsbidrag innebär det att de ekonomiska marginalerna är små med tanke på de utmaningar kommunen står inför vad gäller kommande investeringsbehov och ökade kostnader till följd av demografisk utveckling Skatteintäkter och nettokostnad, mnkr Strukturell nettokostnad Skatt och utjämning Utveckling av eget kapital och soliditet Lidköpings kommuns egna kapital förstärktes i och med årets positiva resultat på 53,1 mnkr och uppgick till mnkr vid årsskiftet. Samtidigt ökade kommunens långfristiga upplåning på grund av stora investeringar vilket innebar att soliditeten gick ner. Eget kapital, mnkr Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga handlingsutrymme som visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Diagrammet nedan visar utvecklingen av soliditeten enligt den så kallade blandmodellen, där vissa pensionsförpliktelser redovisas utanför balansräkningen. Under perioden har soliditeten minskat från att ha legat på cirka 80 procent 2008 till 45 procent Enligt gällande regelverk får kommunen ta upp placeringar i aktier och räntebärande papper till det lägsta av verkligt värde eller anskaffningsvärde på bokslutsdagen. Detta innebär att det finns orealiserade vinster i kapitalförvaltningen som inte redovisas i balansräkningen. 22

23 Dessa uppgick vid årsskiftet till över 600 mnkr. Räknar man in även detta förbättras soliditeten med cirka 5 procent till 50,2 procent för Att soliditeten sjunker trots ett positivt resultat beror på att de anläggningstillgångar som anskaffats under året enbart till del finansierats med egna medel % Soliditet enligt balansräkningen Investeringar Årets investeringsvolym uppgick till 541,4 mnkr. Jämfört med vad som planerats för i budget motsvarar detta omkring 68 procent. Som framgår av diagrammet nedan är detta en investeringsnivå som ligger långt över det Lidköping har legat på tidigare. Investeringarna fördelar sig för 2017 med 60 procent inom skattefinansierade verksamheter och 40 procent inom taxefinansierade verksamheter. Investeringsvolym, netto (mnkr) Investeringar i den här storleksordningen kan inte finansieras med egna medel utan extern upplåning måste till. Självfinansieringsgraden visar hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med egna medel. Årets resultat, avskrivningar och avsättningar utgör tillsammans det man kan investera för utan att behöva låna. Ett normalår utgör detta utrymme omkring 200 mnkr. För 2017 var självfinansieringsgraden 25 procent. 23

24 Självfinansieringsgrad investeringar, % 200% 150% 100% 50% 0% -50% -100% Skuldutvecklingen Kommunens skulder hanteras inom internbanken. Där sker all upplåning för kommunkoncernens räkning. Kommunen lånar i eget namn för att i sin tur vidareutlåna till de helägda kommunala bolagen. Tidigare lånade bolagen i eget namn och kommunen gick i borgen för lånen. Riskmässigt är det ingen skillnad, men i och med att hela det upplånade beloppet ligger i kommunens balansräkning och motsvarande fordran på bolagen då blir en tillgång växer balansräkningen i omslutning. Detta gör att skuldsättningsgraden ökar. Av kommunens skulder utgör vidareutlånade medel till bolagen vid bokslutet 46 procent. Skuldutveckling, mnkr Fordran på helägda bolag (internbanken) Skulder och avsättningar Sammanfattande analys Lidköpings kommun befinner sig i ett expansivt skede. Kommunen växer med fler invånare som innebär ett ökat behov av kommunal service. Samtidigt genomförs historiskt stora investeringar vilka kommer att innebär ökade driftkostnader och kostnader för de lån som nu tas upp för att finansiera investeringarna. Resultatet ligger väldigt nära budget för Resultaten har varierat över tid dels för att finansnettot svängt kraftigt mellan åren, och dels för att enskilda år påverkats av stora avsättningar för medfinansiering av infrastruktur. Tittar man i stället på det strukturella resultatet finns en tydlig riktning mot en nivå som motsvarar skatter och statsbidrag. Trenden är visserligen positiv, men resultatet framstår som lågt i förhållande till de utmaningar kommunen står inför. Marginalen mellan 24

25 verksamhetens nettokostnader och skatteintäkterna är på en nivå som ger begränsade möjligheter att möta ökade kostnader eller öka självfinansieringsgraden för investeringar. Den finansiella utmaningen framöver ligger i att inrymma de ökade kostnader för drift och räntor som utmanande investeringsplaner medför och samtidigt möta ökade kostnader till följd av den demografiska utvecklingen. Den extrema räntenivå som råder innebär att räntekostnaderna är låga men kan förväntas stiga framöver. Det som framför allt blir avgörande för att den ekonomiska situationen ska förbli hållbar är kontroll över kostnadsutvecklingen och möjligheten att bedriva effektiv verksamhet. Det blir än viktigare med god framförhållning, långsiktig planering, noggrann uppföljning med fördjupade analyser för effektiv styrning av verksamheten. Lidköpings kommun i siffror Årets resultat, mnkr 53,2 122,5 22,0-176,5 Bruttokostnader, mnkr 2 853, , , ,2 Balansomslutning, mnkr 6 316, , , ,1 Långfristiga skulder, mnkr 2 623, , , ,5 Soliditet, % 45,4 50,8 53,7 56,6 Fordringar på helägda bolag (lån genom internbanken) 1 601, , , ,1 Investeringsvolym netto, mnkr 541,4 296,6 214,5 181,2 Självfinansieringsgrad investeringar, % 25,2 118,0 63,0 39,0 Likvida medel i kassa/bank, mnkr 82,5 34,9 33,5 24,9 Finansiella anläggningstillgångar, mnkr 83,6 87,7 87,6 66,9 Kommunal skattesats, kr 21,26 20,86 20,86 20,86 Kommunkoncernen i ett finansiellt perspektiv Kommunen har fyra helägda bolag som med sina dotterbolag ingår i kommunkoncernen. Kommunen lämnar i sina ägardirektiv förutom verksamhetsuppdraget även ekonomiska krav såsom vilken soliditet bolaget ska eftersträva och vilken avkastning kommunen förväntar sig att få. Resultat och avkastning Samtliga bolag i kommunkoncernen redovisar positiva resultat för 2017 och en positiv trend för resultatutvecklingen sett över tid. Lidköping Energi AB redovisar ett resultat före bokslutsdispositioner på 19,0 mnkr. AB Bostäder uppnår den avkastning som ägaren pekar på ägardirektiven och för 2017 uppgår totalavkastningen till 4,4 procent. Lidköpings Näringslivsfastigheter AB ligger med en direktavkastning på 6,3 procent väl över den lägsta nivå på 3 procent direktavkastning på fastigheterna som ägardirektivet anger. För Lidköping/Hovby Flygplats AB finns inget uttalat krav på avkastning men det är positivt att bolaget med nuvarande uppdrag redovisar stabila resultat år efter år. Lidköping Energi AB förväntas generera ett resultat som gör det möjligt att underhålla anläggningen i tillräcklig omfattning för att bevara värdet. Bolaget har genomfört de underhållsåtgärder man ansett krävts för att säkra drift och värde i anläggningen. 25

26 Årets resultat, mnkr Lidköpings kommun 53,2 122,5 22,0 AB Bostäder i Lidköping 24,2 19,8 21,2 Lidköpings Näringslivsfastigheter AB 4,8 2,6 2,0 Lidköping Energi AB 0,3 0,2 0,1 Lidköping/Hovby Flygplats AB 0,3 0,3 0,3 Elimineringar 14,6-8,2 1,0 Totalt 97,4 139,8 46,5 Soliditet Soliditeten i AB Bostäder i Lidköping och i Lidköpings Näringslivsfastigheter AB har liksom i kommunkoncernen sjunkit jämfört med föregående år. Nedgången i soliditet förklaras av att investeringar genomförts som krävt extern upplåning. Samtliga bolag uppfyller eller ligger nära ägardirektivens krav på soliditet förutom Lidköping Energi AB. Bolaget har dock fortsatt att närma sig det långsiktiga målet på 15 procent och har under året ökat soliditeten från 6,5 procent till 9,3 procent. Soliditet i % AB Bostäder i Lidköping 20,4 21,9 24,6 Lidköpings Näringslivsfastigheter AB 13,3 14,3 13,5 Lidköping Energi AB 9,3 6,5 5,9 Lidköping/Hovby Flygplats AB 33,5 33,2 31,6 Lidköpings kommun 45,4 50,8 53,5 Kommunkoncernen 46,5 50,7 53,1 Sammanfattande bedömning Kommunkoncernen har under 2017 investerat både i den kommunala delen och i bolagen vilket har resulterat i sänkt soliditet. Enbart ett av bolagen har en lägre soliditet än vad som anges i ägardirektiven, och där har soliditeten stärkts och närmar sig det långsiktiga målet. Den ökade upplåningen i koncernen medför ökade räntekostnader på sikt, speciellt om räntenivåerna börjar klättra uppåt igen. Samarbetet kring finansiering genom internbanken sörjer för en effektiv kapitalförsörjning. Det tål dock att påpekas att det framtida driftsutrymmet krymper i takt med att finansnettot påverkas negativt av stigande räntekostnader. Det innebär att kommunen och bolagen bör sträva efter att bibehålla resultatnivåerna även framöver trots att räntekostnaderna tar mer utrymme. Med den marknadssituation som råder på hyresmarknaden i Lidköping har AB Bostäder kunnat nyproducera bostäder utan att några extra nedskrivningar har behövts göras. För en del av landets allmännyttiga bostadsbolag är det utmanande att kunna bygga och hyresnivåerna på den lokala marknaden gör att fastigheternas värden behöver skrivas ner. I Lidköpings kommun har detta inte varit något bekymmer, och bolaget fortsätter att planera och genomföra nybyggnationer på stabila driftkalkyler. Näringslivsfastigheter i Lidköping AB har under året haft god lönsamhet och genomfört nya affärer. Verksamheten är till sin natur mer utsatt för risk och det är därför viktigt att det finns marginaler nog för att klara att någon hyresgäst inte klarar sitt åtagande. Lidköping Energi AB har konkurrens från andra uppvärmningsformer. Det bedöms finnas liten möjlighet att överföra kostnader till kunderna om staten väljer att använda ekonomiska styrmedel 26