Årsredovisning godkänd av kommunfullmäktige
|
|
- Birgitta Åkesson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Årsredovisning 2018 godkänd av kommunfullmäktige
2 Innehåll Inledning Så styrs Lidköpings kommun 3 Kommunens organisation Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Förvaltningsberättelse Viktiga händelser 5 Ekonomisk översikt 6 Lidköping - en välkomnande och hållbar kommun 8 Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort 9 Kommunkoncernen i ett finansiellt perspektiv 19 Driftredovisning 22 Investeringsredovisning 22 Kapitalförvaltning 26 Personalöversikt 29 Lidköping i jämförelse med andra 32 Resultatet 32 Nämndredovisning Kommunfullmäktige 34 Kommunens revisorer 35 Överförmyndare 35 Kommunstyrelsen exkl Intern Service 36 Kommunstyrelsen, Intern Service 37 Vård- och omsorgsnämnd 38 Barn- och skolnämnd 39 Utbildningsnämnd 41 Social- och arbetsmarknadsnämnd 42 Samhällsbyggnadsnämnd 43 Kultur- och fritidsnämnd 44 Miljö- och byggnämnd 45 Teknisk servicenämnd 46 Räddningsnämnd 47 Bolagsredovisning AB Bostäder i Lidköping 48 Lidköping Energi AB 49 Lidköpings Näringslivsfastigheter 50 Lidköping/Hovby Flygplats AB 51 Centrum för Innovation och Entreprenörskap i Lidköping AB 52 Destination Läckö-Kinnekulle AB 52 Kommunalförbundet Göliska IT 54 Fastbit AB 55 Vänerhamn AB 56 Tillväxt Lidköping AB 57 Räkenskaper Redovisningsprinciper 58 Resultaträkning 61 Balansräkning 62 Kassaflödesrapport 63 Notförteckning 64 2
3 Inledning Inledning Så styrs Lidköpings kommun Mandatfördelning 15 oktober oktober 2018 Arbetarpartiet Socialdemokraterna 21 Centerpartiet 4 Kristdemokraterna 3 Liberalerna 4 Moderata samlingspartiet 9 Miljöpartiet de Gröna 2 Sverigedemokraterna 4 Vänsterpartiet 4 Totalt 51 Kommunens organisation 2018 Revision Kommunfullmäktige Valnämnd Överförmyndare Vård- och omsorgsnämnd Barn- och skolnämnd Utbildningsnämnd Social- och arbetsmarknadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Teknisk servicenämnd Samhällsbyggnadsnämnd Miljö- och byggnämnd Räddningsnämnd Västra Skaraborg Kommunstyrelse Kommundirektör Vård & Omsorg Barn & Skola Utbildning Social & Arbetsmarknad Kultur & Fritid Teknisk Service Samhällsbyggnad Räddningstjänsten Västra Skaraborg Kommunstyrelsens verksamheter Intern Service Helägda bolag AB Bostäder i Lidköping (kommunkoncern) Lidköping/Hovby Flygplats AB (kommunkoncern) Lidköpings Näringslivsfastigheter AB (kommunkoncern) Lidköping Energi AB (kommunkoncern) Centrum för Innovation och Entreprenörskap AB (100%) Delägda bolag Destination Läckö Kinnekulle AB (50%) Tillväxt Lidköping (40%) Fastbit AB (33%) Vänerhamn (20,3%) Kommunalförbundet Göliska-IT (45,9%) Övriga organisationer där kommunen har intressen: Stiftelsen Läckö Slott Stiftelsen Rörstrands museum Föreningen PKI-skolan International Trade Management Worldwide Foundation 3
4 Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Inledningsvis vill jag rikta ett stort tack till kommunens medarbetare och förtroendevalda för ett mycket gott jobb det gångna året. Tillsammans har vi tagit flera viktiga steg i en mer hållbar och välkomnande riktning och för att nå målbilderna till år Befolkningen ökar i allt högre takt Antalet Lidköpingsbor var personer vid årsskiftet - en ökning med 373 personer. Efterfrågan på bostäder och verksamhetsmark är god. Ytterligare 247 nya bostäder, både i staden och i flera tätorter, är nu möjliga tack vare nya detaljplaner. Kommunen har under året sålt m 2 verksamhetsmark. Fortsatta investeringar i verksamhetslokaler och infrastruktur möjliggör befolkningsökning och tillväxt Under året har flera nya förskolor, skolor och äldreboenden invigts: Majåker skola, Sjölunda skola, Bäcklidens äldreboende, Ågårdens äldreboende och förskola samt Skogsbäckens förskola. Infrastrukturen har stärkts, bland annat genom ny elstation vid Ekestubben och fortsatt satsning på bredband samt förberedelser för det nya reningsverket. Flera beslut och åtgärder för en robust och hållbar samhällsutveckling Till dem kan räknas besluten om ny översiktsplan, program för social hållbarhet, förändrad avfallsinsamling, ny taxa för vatten och avlopp samt främjande av delaktighet kring hållbarhetsarbetet i sociala medier. När ett dricksvattenprov visade höga halter bakterier prövades förmågan att hantera en samhällsstörning. Under en tid fick verksamheter och allmänheten koka dricksvattnet innan faran blåstes över. Ett rikt kultur- och fritidsliv bidrar till attraktivitet för Lidköpingsbor och besökare Power Big Meet, VM i militärt triathlon med deltagare från 24 länder och International Street market liksom evenemangen i Sparbanken Lidköping Arena med VM-final i Superenduro och flera artistframträdanden är exempel på större evenemang under året. Sommar i Trägårn och Sommar på bryggan var välbesökta liksom livesändningen av Fotbolls-VM som lockade hela åskådare. Barn och ungdomar erbjöds ett innehållsrikt sommarlov med många kostnadsfria aktiviteter. Nyårsaftonens lasershow avslutade året vilket, precis som år 2017, var uppskattat och väckte uppmärksamhet nationellt. Tack vare den nya tillgängliga vandringsleden vid Stadsnära lantgård kan fler komma ut i naturen. Vi vidareutvecklar vår organisation och vår region Kvaliteten i Lidköpings skolor är god. Kommunen är så gott som unik i Sverige med endast ett par mindre påpekanden efter Skolinspektionens tillsyn. Social- och arbetsmarknadsnämnden har under året agerat för att komma tillrätta med de ekonomiska utmaningarna inom verksamheten. Arbetsmarknadsområdet har analyserats närmare vilket visar en låg kostnad per brukare jämfört andra kommuner. Tillsammans med våra grannkommuner i Västra Skaraborg och övriga Skaraborgskommuner arbetar vi för att skapa fler och nya möjligheter till utveckling av våra organisationer och vårt område. Under året områdena tillväxt, utbildning, infrastruktur samt digitalisering prioriterats. Jonas Sundström Kommunstyrelsens ordförande (S) 4
5 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Viktiga händelser Varm sommar Årets sommar går till historien. Aldrig tidigare har en sommar varit så varm och torr. Fantastiskt för semesterfirare som njöt av Lidköpings stora utbud av såväl bad som besöksmål och kulturarrangemang. Hela 90 offentliga kulturarrangemang har arrangerats under 73 dagar. Därtill ska räknas de 200 sommarlovsaktiviteter som riktat sig till barn och unga. Samtidigt påminner sommaren oss om att vi måste förbereda oss för att hantera effekterna av klimatförändringarna men framförallt allt det vi behöver göra för att motverka dem. Beslutet om införande av ett nytt avfallshanteringssystem är ett viktigt steg i rätt riktning. Lidköpings kommun ökade med 373 invånare 2018, mest av alla i västra Skaraborg Det bodde personer i Lidköping 31 december 2018 vilket är en ökning med 373 personer jämfört med samma period Ökningen är större än året innan då kommunen ökade med 271 personer. Inflyttning är den viktigaste förklaringen till ökningen och det visar på Lidköpings attraktivitet som kommun att leva och bo i. Lidköping lockar framför allt personer från det egna länet. Med fortsatt befolkningsutveckling kommer det bli tufft men inte omöjligt att nå kommunens målsättning att bli invånare år Risk för senarelagt reningsverk Väntan på nödvändiga tillstånd för det nya avloppsreningsverket Ängens ARV riskerar att skjuta fram etableringen till år Utöver att miljönyttan senareläggs riskerar fördröjningen att göra investeringen dyrare samt att exploateringen av Hamnstaden förskjuts ytterligare. Det är bra att bo och leva i Lidköping Lidköpingsbon känner stort förtroende för kommunen som serviceproducent, samhällsbyggare och upplever sig också ha goda möjligheter till inflytande. Kommunen får ett av Sveriges starkaste resultat i medborgarundersökningen som publicerades tidigt under året. Överlag visar även olika verksamheters kund-/ och brukarundersökningar starka resultat. Externt och internt tryck för ökad digitalisering Efterfrågan på digitala tjänster ökar liksom verksamhetens behov av att effektivisera och digitalisera processer. Gemensam e-tjänstfunktion i Västra Skaraborg och ett samordnat arbete med informationssäkerhet (inklusive GDPR) är exempel på konkreta initiativ som kommunerna och Göliska IT samarbetar kring. Bakterier i vattnet Under sensommaren uppmättes höga halter av coliforma (jord) bakterier i dricksvattnet vilket innebar att dricksvattnet behövde kokas innan förtäring. Händelsen gav tillfälle att pröva och träna kommunens förmåga att hantera en störning som påverkar såväl allmänheten som näringslivet och den egna verksamheten. Kinnekullebanan finns med i både nationell och regional plan för infrastrukturen Att Kinnekullebanan nu finns med i nationell och regional plan för infrastrukturens utveckling är avgörande för att det ska bli en upprustning under perioden år Under våren färdigställdes tågverkstadens som möjliggör en effektivare drift av nuvarande trafik på Kinnekullebanan. 5
6 Förvaltningsberättelse Ekonomisk översikt Årets resultat Lidköpings kommun redovisar för 2018 ett resultat om 91,3 mnkr vilket är ett överskott jämfört med budget på 68,4 mnkr. Lidköpings samlade investeringsvolym uppgick till 513,2 mnkr vilket är något lägre än föregående år (541,4 mnkr). Jämfört med investeringsnivåerna historiskt avviker de senaste två åren markant med en avsevärt högre nivå. Avvikelsen mot budget beror huvudsakligen på följande: Nämndernas sammantagna resultat +16,4 mnkr Skatter och generella statsbidrag +12,6 mnkr Finansnetto +32,4 mnkr Avsättning semesterlöneskuld +3,0 mnkr Resultaträkning, mnkr Verksamhetens intäkter 845,0 831,6 Verksamhetens kostnader , ,7 Avskrivningar -135,7-118,1 Verksamhetens nettokostnader , ,2 Skatteintäkter 1 819, ,0 Generella statsbidrag och utjämning 369,7 369,7 Resultat före finansnetto -0,8-5,5 Finansiella intäkter 111,7 93,2 Finansiella kostnader -19,6-34,5 Årets resultat 91,3 53,2 Resultat koncern Koncernens samlade resultat inklusive de helägda bolagen uppgår till 142,7 mnkr, vilket innebär att det samlade tillskottet till koncernen från bolagen uppgår till 51,4 mnkr. Koncernens samlade soliditet har sjunkit under året på grund av kommunens stora investeringsvolym vilket medfört en lägre soliditet för kommunen som får genomslag för koncernen. Samtliga bolag har stärkt sin soliditet. Borgen Kommunens borgensåtagande uppgår totalt till 110,2 mnkr vilket är en minskning med 7,4 mnkr jämfört med föregående år och omfattar föreningar 110,1 mnkr och bostadsgarantier 0,1 mnkr. Pensioner Kommunen har beslutat att så stor del som möjligt av den avgiftsbaserade pensionen ska disponeras av de anställda som individuella delar. Det medför att avsättningarna i balansräkningen blir måttliga och uppgår inklusive löneskatt till 163,2 mnkr (152,9 mnkr), varav avsättning till förtroendevalda uppgår till 6,5 mnkr. Kommunen har inga särskilda tillgångar redovisade för pensionsavsättningarna utan pensionsmedlen har återlånats och används i kommunens samlade verksamhet. Ingen del av pensionsförpliktelsen har försäkrats bort. Pensioner, mnkr Pensionsåtagande från och med ,6 123,0 Löneskatt från och med ,6 29,9 Pensionsåtagande till och med ,5 685,4 Löneskatt till och med ,7 166,3 Summa pensionsförpliktelser 996, ,6 6
7 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning uppnås när kommunen utför sin verksamhet väl, kan betala för den och inte skjuter betalningsansvaret på framtiden. God ekonomisk hushållning handlar både om ekonomi och verksamhet. God ekonomisk hushållning handlar om resursåtgång, prestationer och resultat. God ekonomisk hushållning innebär också att verksamheten i Lidköping bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en långsiktig finansiering. En förutsättning för detta är ett väl fungerande styrsystem. Kommunen har valt att uttrycka finansiella mål och mål för verksamheten i kommunfullmäktiges styrkort. Verksamhetens utveckling Sammantaget innehåller styrkortet 50 indikatorer med målvärde för 2018, varav 9 är direkt kopplade till de tre målbilderna för Lidköping Av dessa 50 indikatorer har det varit möjligt att rapportera ett utfall för 44 st det vill säga 88 procent. Sammantaget bedöms 17 indikatorer uppnå målvärdet, 17 indikatorer bedöms delvis uppnå målvärdet och 10 indikatorer bedöms inte uppnå målvärdet. Ekonomisk utveckling För de finansiella målen är målvärdet helt uppfyllt för både överskott av skatter och bidrag och för budgetföljsamhet. Trots att budgetföljsamheten sett till nämndernas verksamheter totalt är god, finns fortsatt obalanser för enskilda nämnder. Skattekraften har utvecklats positivt vilket betyder att kommunens invånare i förhållande till övriga landet har ökat sina inkomster mer än genomsnittskommuninvånaren i landet. Balanskravsresultat Kommunallagens minimikrav på god ekonomisk hushållning är det så kallade balanskravet där grundregeln är att intäkterna ska var större än kostnaderna. Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 4,5 mnkr. Kommunfullmäktige beslutade 2017 att med hänvisning till synnerliga skäl inte återställa underskottet enligt balanskravsdefinitionen. Avstämning mot balanskravet, mnkr Årets resultat 91,3 53,2 Reavinster/förluster exkl kapitalförvaltningen Reavinster/förluster netto kapitalförvaltningen -86,8-46,1 Återföring av tidigare nedskrivningar, aktiefonder -11,8 Årets resultat efter balanskravsutredning 4,5-4,7 7
8 Förvaltningsberättelse Lidköping - en välkomnande och hållbar kommun Lidköpings styrmodell Oavsett var man arbetar i kommunen så är uppdraget att vara till för kommuninvånarna och tillgodose deras behov. För att på bästa sätt fullgöra uppdraget och sätta kunden i fokus krävs ett enhetligt synsätt och en gemensam arbetsmodell. Därför arbetar Lidköpings kommun med styrmodellen Dialogbaserad styrning. Visionen är utgångspunkten i styrmodellen och organisationens drivkraft. Det finns tre kommunövergripande målbilder för Lidköping De tre strategierna beskriver på vilket sätt kommunen ska närma sig vision och mål. Framgångsfaktorerna beskriver vad som krävs för att lyckas. Indikatorerna följer upp om kommunen är på rätt väg mot vision och mål. I uppföljningen redovisas utfallet i förhållande till målvärdet på följande vis: =målvärdet är helt uppfyllt. =målvärdet är delvis uppfyllt. =målvärdet är inte alls uppfyllt. k =utfallet är bättre i relation till de senast 3-5 åren. g =utfallet är samma som de senaste 3-5 åren. m =utfallet är sämre i relation till de senast 3-5 åren. 8
9 Förvaltningsberättelse Uppföljning av kommunfullmäktiges styrkort Lidköping 2030 Erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service för alla gör att fler flyttar till Lidköping och vi är minst Lidköpingsbor. Byggandet har en positiv trend. Positiv befolkningsutveckling. Av de nyanlända som anvisades 2016 är det i dagsläget 53 procent som valt att bo kvar i kommunen. KF Indikatorer KF Antal nybyggda lägenheter och småhus per 1000 invånare. Ingångsvärde Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Bedömning Trend 1,70 1,00 2,10 6,50 2,10 k Byggandet har en positiv trend. Antalet nybyggda småhus och lägenheter per 1000 invånare har ökat såväl under året som jämfört med tidigare år. Under 2018 var antalet startbesked 258 stycken. KF Befolkningsutveckling, antal k 31 december 2018 bodde det personer i Lidköping vilket är en ökning med 373 personer jämfört med 31 december 2017 då det bodde i kommunen.. KF Medborgare som är nöjda med Lidköping som plats att leva och bo på, nöjd-region-index (0-100) Det gjordes ingen medborgarundersökning under KF Medborgare som är nöjda med kommunens verksamheter (index 0-100) Det gjordes ingen medborgarundersökning under KF Andel anvisade som bor kvar i kommunen efter avslutad etableringstid (%) % 53% 100% m Mätningen gäller andel nyanlända som anvisades till kommunen 2016 och som bor kvar Indikatorn har en negativ trend. Att färre nyanlända väljer att stanna i kommunen bedöms bland annat bero på svårigheter att få ett eget bostadskontrakt under perioden något som bekräftas av undersökning bland målgruppen. Indikatorn påverkas även av en högre andel anvisade ensamstående under perioden, en grupp som tenderar att vara mer rörliga. Lidköping 2030 Lidköping är en mötesplats som har fördubblat antalet besökare. KF Indikatorer Ingångsvärde Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Bedömning Trend KF Gästnätter (mål till 2030: gästnätter/år) m Kommentar Gästnätter (hotell, stugbyar och vandrarhem) har ökat sedan 2009 då utfallet var men har minskat något de senaste åren. Lidköping 2030 Det ska finnas jobb inom räckhåll för alla som vill bo i Lidköping och kommunikationer till och från Lidköping så man kan ta sig till och från utbildning och arbete. Arbetslösheten har en positiv utveckling och når målvärdet. KF Indikatorer Ingångsvärde Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Bedömning Trend KF Inpendling (%) -7,0% -6,0% -6,0% -6,0% g Värdet är troligtvis oförändrat. KF Utpendling (%) 28,0% 28,0% 29,0% 28,0% g Värdet är troligtvis oförändrat 9
10 Förvaltningsberättelse Ingångsvärde Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Bedömning Trend KF Demografisk försörjningskvot 0,79 0,80 0,81 0,82 0,78 m Summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer år. KF Arbetslöshet (%) 7,2% 5,7% 5,3% 4,8% 6,0% k Den totala arbetslösheten i Lidköpings kommun (16-64 år) är fortsatt lägre än målvärdet och lägre än föregående år. KF Skattekraft (%) 96,5% 95,5% 95,8% 97,4% 96,9% k Skattekraften har ökat och når målvärdet. Måttet är relativt rikets kommuner och innebär att relativt sett har kommunens medborgare en högre skattekraft jämfört med andra kommuner än föregående år. Strategi: Kunden/Brukaren i fokus Framgångsfaktor: Flexibla tjänster med individen i centrum Kommunen kan erbjuda god tillgänglighet via telefon bland annat tack vare Kontaktcenter. KF Indikatorer KF Medborgare som upplever det lätt att komma i kontakt med kommunens personal (index 0-100)) Det gjordes ingen medborgarundersökning under Ingångsvärde Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Bedömning Trend 7,0 6,9 KF Tillgänglighet telefoni (%) 79,0% 75,0% k 2017 gjordes det en nationell mätning som visade att 79 procent av alla telefonsamtal fick svar inom 2 min. Detta värde har förbättrats betydligt de senaste tre åren. Genomsnittet för deltagande kommuner är 62 procent. KF Andel ärenden som löstes direkt av kontaktcenter (%) 45,0% 45,0% g Målvärdet på 45 procent uppnåddes för Lösningsgraden är högre då vissa ärenden avslutas på förvaltningen. Indikatorn mäter enbart andel lösta ärenden i kontaktcenter (KC). Mätningen kommer utvecklas under KF eblomlådan, ledning, arbetssätt och metoder för digital utveckling 1,8 1,6 1,8 1,8 g Digitaliseringsprogrammet har antagits av fullmäktige under hösten. Avsikten är att skapa samling inom kommunens förvaltningar och bolag kring digitaliseringsarbetet, ange en kommunövergripande viljeinriktning för arbetet med digital utveckling samt att identifiera strategiska utvecklingsområden som skall peka på konkreta utvecklingsbehov för att göra medborgarens digitala möte med kommunen enklare och effektivare KF eblomlådan, digitala välfärdstjänster och självservice (medelvärde 0-3) (iv 2015) 1,8 1,7 2,1 2,0 g Det görs mycket inom självservice området, men vi kommer inte se resultat av dessa nationella projekt inom närmaste året utan i det längre perspektivet. I dagsläget planerar vi att byte e-tjänsteplattform för att bättre motsvara förväntningar från medborgare genom bland annat mina sidor. Vi planerar även att införa e-bokning av handläggare samt anslutning till Skatteverkets digitala brevlåda, Mina meddelande. KF Medborgare som upplever att de har delaktighet och inflytande (index 0-100) Det gjordes ingen medborgarundersökning under KF Medborgare som upplever bra bemötande av kommunens personal (index 0-100) Det gjordes ingen medborgarundersökning under ,4 7,4 KF Kundundersökning genomförd (%) 66% 67% 91% 91% 100% k Samtliga förvaltningar utom en gjorde kundundersökningar under Alla enheter gjorde inte någon kundundersökning. 10
11 Förvaltningsberättelse Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Framgångsfaktor: Möjlighet till en hållbar livsstil Kommunens övergripande mål kring klimatpåverkan bedöms inte nås till Samhället i geografiska Lidköping minskar inte utsläppen i den hastigheten som skulle behövas för att nå det övergripande målet Kommunen hamnade på plats 23 i årets miljöranking vilket är en förbättring med 15 placeringar jämfört med föregående år. Det finns en indikation på att antalet sjukfall börjat öka. Det är dock svårt att veta om det är en tillfällig uppgång eller inledningen på en längre uppgångsperiod. Ungdomsarbetslösheten har en positiv utveckling och når målvärdet. KF Indikatorer Ingångsvärde Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Bedömning Trend KF Klimatpåverkan g Helhetskommentar Det övergripande målet ser inte ut att uppnås till Samhället i geografiska Lidköping minskar inte utsläppen i den hastighet som skulle behövas för att nå det övergripande målet KF Miljöranking k I årets miljörankning hamnar Lidköping på plats 23 av landets 290 kommuner, vilket är en förbättring med 15 placeringar. KF Medborgare som känner sig trygga (index 0-100) Det gjordes ingen medborgarundersökning under KF Antal personer per 1000 invånare vårdade i slutenvård pga skada (iv 2013) Värdet är 10,6 och oförändrat sedan förra mätningen ,2 10,7 10,6 10,6 10,4 g KF Ohälsotal år 19,0 20,3 21,8 21,6 19,0 g Sjukskrivningar på grund av stress och psykisk ohälsa blir vanligare (Försäkringskassan) KF Sjukpenningtal kvinnor år 12,0 14,3 13,4 15,5 14,0 m I Försäkringskassans aktuella utgiftsprognos redovisas en indikation att antalet startade sjukfall nationellt börjat öka under det andra halvåret Det är svårt att veta om det handlar om en tillfällig uppgång eller inledningen på en längre uppgångsperiod. KF Sjukpenningtal män år 6,6 7,5 7,0 8,2 8,0 m I Försäkringskassans aktuella utgiftsprognos redovisas en indikation att antalet startade sjukfall nationell börjat öka under det andra halvåret Det kan handla om en svag uppgång som inte accelererar och skjuter fart eller om det vi ser idag är inledningen på en längre uppgångsperiod. KF Medborgare som är nöjda med möjligheterna till fritidsaktiviteter (index 0-100) Det gjordes ingen medborgarundersökning under KF Antal individer utan bostad g Det redovisas inget värde för Mätningen utgår från kategori 1-3 i Socialstyrelsen kartläggning av hemlöshet. Kartläggningen innehåller felaktiga uppgifter vad gäller antal kategori 3 i Lidköpings kommun. Kategori 3 är individer som bor i en av kommunens ordnade boendelösningar på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden, ex: bostadssociala kontrakt. Den senaste lokala kartläggningen visar att antalet bostadssociala kontrakt är 116 vid årsskiftet 18/19. 11
12 Förvaltningsberättelse Framgångsfaktor: Attraktiv utbildning och arbetsmarknad Andelen med eftergymnasial utbildning ökar. Andelen som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning ökar. KF Indikatorer Ingångsvärde Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Bedömning Trend KF Ungdomsarbetslöshet (%) 16,1% 11,3% 9,1% 7,7% 14,0% k Arbetslösheten bland ungdomar (18-24 år) i Lidköpings kommun är fortsatt mycket lägre än det uppsatta målvärdet och lägre än föregående år. De ungdomar som är arbetslösa står längre ifrån arbetsmarknaden och bedöms vara i behov av mer stöd än tidigare för att komma i studier eller arbete. KF Utbildningsnivå, andel med eftergymnasial utbildning år (%) KF Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning (%) 34,9% 36,5% 36,8% 38,0% k 66,9% 63,8% 67,9% 70,3% 74,0% k Framgångsfaktor: Ett varierat och hållbart näringsliv Antalet nya företag per 1000 invånare har förbättrats jämfört med föregående år. Näringslivsklimatet når målvärdet. Lidköping är långt från målvärdet i rankingen av företagsklimatet. KF Indikatorer Ingångsvärde Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Bedömning Trend KF Antal nya etableringar Indikatorn behöver ses över och mätningen behöver förbättras. KF Antal nya företag per 1000 invånare 4,1 3,7 4,8 5,3 4,8 k Värdet för 2018 (mätning skedde första halvåret 2017) är 5.29 KF Företagsklimat (NKI), Insikt k Plats 58 enligt rankingen från maj 2018 (som avser 2017), vilket innebär att målet är uppnått. NKI har ökat sedan föregående ranking och det sammanlagda värdet är 74, vilket rankas högt. För godkänt krävs minst NKI på 62. Medel i landet var 71. För myndighetsområdena Miljö-och hälsoskydd och Livsmedelskontroll ger företagarna mycket gott betyg i delfrågorna om bland annat bemötande, kompetens och rättssäkerhet. KF Näringslivsranking (Svenskt näringsliv) m Det sammanfattande omdömet har blivit något bättre. Omdömena om övriga faktorer samt de statistiska faktorerna uppvisar i delar svagare resultat. Undersökningen är en attitydundersökning och skalan är relativ då det är en ranking av landets kommuner. Under senare delen av 2018 har ett arbete kring förbättrat företagsklimat startat upp vilket ska påverka resultatet i positiv riktning. Framgångsfaktor: Varierat boende i attraktiva miljöer KF Indikatorer KF Medborgare som är nöjda med hur det planeras för bostäder (index 0-100) Det gjordes ingen medborgarundersökning under Ingångsvärde Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Bedömning Trend 5,8 6,1 KF Antal lägenheter som är trygghetsbostäder k Utfallet per är 229 lägenheter som är trygghetsbostäder, målvärdet uppnås inte. I målvärdet ingick bedömningen att befintliga Pensionärslägenheter byggts om för att motsvara standard för trygghetsbostäder. Trenden visar dock på god utveckling av trygghetsbostäder. Planering för ytterligare trygghetsbostäder pågår kontinuerligt. 12
13 Förvaltningsberättelse Framgångsfaktor: Bra kommunikationer KF Indikatorer Ingångsvärde Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Bedömning Trend KF Antal resande kollektivtrafik, tätort Det är inte längre möjligt att få dessa uppgifter från Västtrafik. KF Antal resande med Kinnekulletåget Det är inte längre möjligt att få dessa uppgifter från Västtrafik. KF Antal resande med region och lokaltrafik, Det är inte längre möjligt att få dessa uppgifter från Västtrafik. KF Antal resande med Expressbuss Linje Det är inte längre möjligt att få dessa uppgifter från Västtrafik. KF Medborgare som är nöjda med kommunikationer (index 0-100) Det gjordes ingen medborgarundersökning under Framgångsfaktor: En attraktiv destination Kommunen är långt ifrån att nå målvärdet i rankingen av Sveriges friluftskommun. KF Indikatorer Ingångsvärde Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Bedömning Trend KF Handelsindex g Värdet för dagligvaror var 106 och sällanköpshandel 105. KF Ranking Sveriges Friluftskommun (iv 2014) g Resultatet för 2018 års undersökning var 66. Naturvårdsverkets undersökning ställer frågor om kommunens planering för friluftsliv, information och samarbete om friluftsliv samt aktiviteter för friluftsliv. Även i år har många kommuner gjort stora förbättringar av resultatet och konkurrensen om placeringar är hög. Genom analys av resultatet har vissa förbättringsmöjligheter identifierats som kan leda till ett förbättrat resultat. Strategi: En organisation i framkant Framgångsfaktor: Engagerade medarbetare, god ekonomi och hög kvalitet Internt miljöarbete Under 2018 har bra arbete skett med miljömärkta livsmedel, solceller, gatubelysning och energioptimering i byggnader. Övergång till förnybar diesel har gett stort genomslag med en reducering på cirka 70 procent men nu har trenden tyvärr vänt med högre användning av fossila bränslen och det ser inte att målet med noll utsläpp från fossila bränslen år 2020 kommer nås. Personal Sjukfrånvaron når målvärdet men varierar för olika förvaltningar. Andelen tillsvidareanställda når målvärdet men varierar för olika förvaltningar. Medarbetarundersökningar visa att medarbetarensamagent försämras. Ekonomi Budgetföljsamheten når målvärdet. 13
14 Förvaltningsberättelse Tidiga samordnade insatser (TSI) Närvaron inom grundskolan och gymnasieskolan når inte målvärdet. Fler skolor än tidigare år som har ett lägre resultat på de nationella proven i åk 3. Färre elever i åk 9 når målen i alla ämnen. KF Indikatorer Ingångsvärde Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Bedömning Trend KF Medarbetarengagemang, HME (Index 1-5) m Medarbetarundersökningen gjordes i början på året och indexet medarbetarengagemang (HME) är 79 för hela kommunen. KF Möjligheter till kompetensutveckling för medarbetarna (index 0-5) 3,7 3,7 3,8 g Uppfattningen om möjlighet till kompetensutveckling var enligt årets medarbetsundersökning 3,7 vilket var samma som tidigare år. KF Sjukfrånvaro (%) 5,8% 5,7% 5,8% 6,0% g Sjukfrånvaron för kommunen som helhet är 5,8 procent. KF Andel tillsvidareanställda med en heltidstjänst i grunden (%) Andelen heltid på kommunnivå bland tillsvidareanställda är 91 procent. 63% 69% 90% 91% 85% k KF Ledarskapsindex (index 0-5) 4,0 3,0 4,0 4,0 k Ledarskapsindex är 4,0 och når målvärdet på 4,0. KF Överskott skatter och bidrag (%) -2,8% -0,6% 3,3% 4,2% 1,0% k 2018-års resultat ökar det genomsnittliga resultatet för treårsperioden från 3,3 procent till 4,2 procent vilket överstiger målvärdet som är 1 procent för en rullande treårsperiod. Finansnettot har för 2018 bidragit starkt till att resultatmåttet har kunnat förbättras. KF Budgetföljsamhet +/- (%) 1,3% -1,6% -1,0% 0,8% 1,0% k KF Internkontroll genomförd (%) 100% 100% 80% 73% 100% m 8 av 11 förvaltningar har genomfört samtliga internkontroller under KF Resultat Kommunkompassen Kommunkompassen har inte genomförts under KF Miljöledning sammanvägd indikator m De flesta underliggande indikatorer går åt rätt håll och ligger i fas med prognos för att nå målen. Under 2018 har bra arbete skett med miljömärkta livsmedel, solceller, gatubelysning och energioptimering i byggnader. Övergång till förnybar diesel har gett stort genomslag med en reducering på cirka 70 procent men nu har trenden tyvärr vänt med högre användning av fossila bränslen och vi ser inte att vi kommer att nå målet med nollutsläpp från fossila bränslen år
15 Förvaltningsberättelse Framgångsfaktor: Tidiga samordnade insatser som förebygger utanförskap KF Indikatorer Ingångsvärde Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2018 Bedömning Trend KF Närvaro i grundskolan (%) 93,0% 83,0% 82,0% 84,0% 95,0% g Siffrorna som redovisas är för ht Statistiken visar att det är en stor osäkerhetsfaktor i dessa siffror då den totala frånvaron som är rapporterad som giltig eller ogiltig uppgår till ett medeltal på 6 procent per skola samtidigt är det 10 procent av lektionstiden totalt för alla elever som är oregistrerad i vårt system. Läraren har alltså inte fyllt i närvaro eller frånvaro för lektionen. Total närvaro i medeltal är 84 procent inberäknad oregistrerad tid. KF Närvaro i gymnasieskolan (%) 86,1% 86,1% 87,2% 85,3% 88,1% m År 2018 är närvaron för män 85,1 procent och för kvinnor 85,4 procent. KF Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov i SV, Sv2 och MA, kommunala skolor (%) 65% 70% 73% 65% 78% m Statistiken visar att det är fler skolor än tidigare år som har ett lägre resultat på de nationella proven. En djupare analys har visat att det är delprov i respektive ämne som eleverna haft svårare att klara. KF Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (som eleven läser), kommunala skolor (%) 83,0% 81,1% 78,4% 81,8% 95,0% g Det finns en skillnad i måluppfyllelse mellan de enskilda skolorna där det är tydligt att de skolor som har fler elever med utländsk bakgrund har sämre måluppfyllelse. Under några år har förvaltningen särskilt följt och analyserat resultaten för ämnena ma, sv och eng. I årskurs 6 klarar 91,8 procent av eleverna att få betyget A-E i matematik, motsvarande för svenska är 94,5 % och engelska 90,5 procent. För elever som läser ämnet svenska som andraspråk är det 62,5 procent. KF Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, lägeskommun (%) 84,7% 78,6% 76,1% 72,4% 84,0% m Resultaten har försämrats och det beror på flera faktorer. Det är fler enskilda elever som inte når A-E i betyg i ett eller flera ämnen detta gäller oavsett kulturell bakgrund eller föräldrarnas utbildningsbakgrund. Antal elever som har tre eller fler ämnen där de inte når betyg har ökat. Hälsoenkäten som genomförs i årskurs 8 visar att fler elever mår psykiskt dåligt. Antalet elever som har anpassad studiegång, beslut enligt skollagen, för att klara gymnasiebehörigheten har ökat. Det innebär att eleven inte läser alla ämnen i grundskolan. Eleverna når gymnasiebehörighet i högre grad men statistiken för elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen blir sämre. 15
16 Förvaltningsberättelse Finansiell analys av Lidköpings kommun Årets resultat och resultatutveckling Lidköpings kommun redovisar ett resultat på sista raden på 91,3 mnkr för Men för att se det underliggande löpande driftsresultatet och analysera vad detta står för i ett längre perspektiv redovisas även ett strukturellt resultat. Där ställs verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande- och extraordinära poster mot skatter och statsbidrag. För 2018 är det strukturella resultatet positivt, vilket innebär att skatter och statsbidrag räcker för att täcka verksamhetens nettokostnader. Resultatutveckling, mnkr Strukturellt resultat Finansnetto Årets resultat Den långsiktiga utvecklingen är positiv och för 2018 är det strukturella resultatet positivt genomfördes en skattehöjning med 40 öre vilket bidragit till att bevara det strukturella resultatet. Höga investeringsnivåer innebär ökade driftkostnader och avskrivningar som ska rymmas inom skatter och statsbidrag. Det tillskott som resultatet får genom finansnettot kommer också att minska i takt med ökade räntekostnader. Från 1 januari 2019 gäller en ny lag för kommunal bokföring och redovisning. En förändring som är viktig att känna till är att värderingen av finansiella instrument ändras. Tidigare värderades en finansiell omsättningstillgång till det lägsta av anskaffningsvärdet eller marknadsvärdet på balansdagen. Resultatet påverkades då vid en försäljning av värdepapper som innebar antingen att en värdeökning eller värdeförsämring realiserades. Även när marknadsvärdet på en tillgång understeg anskaffningspriset skulle en nedskrivning av värdet ske. I den nya lagen anges att värderingen ska göras enligt marknadsvärdet (verkligt värde). Det får till konsekvens att även orealiserade värdeförändringar kommer att påverka resultatet. Detta gäller oavsett om det är ett högre värde eller ett lägre värde. För Lidköping som har stora finansiella tillgångar kommer det vara viktigt att även fortsättningsvis behålla fokus på verksamhetens kostnadsutveckling även om enskilda år kan avvika kraftigt från budget vad gäller finansnettot. Givetvis är det av stort intresse att kapitalförvaltningen genererar en god avkastning men dessa frågor vinner på att belysas var för sig. Skatteintäkts- och nettokostnadsutveckling Sett i ett längre perspektiv har den strukturella nettokostnaden legat över skatter och utjämning, men de senaste fyra åren har avståndet gradvis minskat och för 2018 är nettokostnaderna lägre än skatter och utjämning. Skatter och statsbidrag ökade 2018 med 2,6 procent vilket är en lägre ökning än 2017 med 7,2 % som är den högsta ökningen under hela perioden. Även om nettokostnaderna motsvarar skatter och statsbidrag innebär det att de ekonomiska marginalerna är små med tanke på de utmaningar kommunen står inför vad gäller kommande investeringsbehov och ökade kostnader till följd av demografisk utveckling. En trolig inbromsning av tillväxten i skatteunderlaget medför att verksamhetens kostnadsutveckling behöver anpassas och följa intäkterna. 16
17 Förvaltningsberättelse Skatteintäkter och nettokostnad, mnkr Strukturell nettokostnad Skatt och utjämning Utveckling av eget kapital och soliditet Lidköpings kommuns egna kapital förstärktes i och med årets positiva resultat på 93,1 mnkr och uppgick till mnkr vid årsskiftet. Samtidigt ökade kommunens långfristiga upplåning på grund av stora investeringar vilket innebar att soliditeten gick ner. Eget kapital, mnkr Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga handlingsutrymme som visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Diagrammet nedan visar utvecklingen av soliditeten enligt den så kallade blandmodellen, där vissa pensionsförpliktelser redovisas utanför balansräkningen. Under perioden har soliditeten minskat från att ha legat på cirka 80 procent 2008 till 42,8 procent. Enligt gällande regelverk får kommunen ta upp placeringar i aktier och räntebärande papper till det lägsta av verkligt värde eller anskaffningsvärde på bokslutsdagen. Detta innebär att det finns orealiserade vinster i kapitalförvaltningen som inte redovisas i balansräkningen. Inräknat även dessa uppgår soliditeten till 46,4 procent för Att soliditeten sjunker trots ett positivt resultat beror på att de anläggningstillgångar som anskaffats under året enbart till del finansierats med egna medel. För att öka soliditeten krävs att självfinansieringsgraden överstiger 100 procent. Soliditet, procent Soliditet Soliditet inkl hela pensionsskulden Investeringar Årets investeringsvolym uppgick till 513,2 mnkr. Jämfört med vad som planerats för i budget motsvarar detta omkring 52 procent. Som framgår av diagrammet nedan är detta en investeringsnivå som ligger långt över det Lidköping har legat på historiskt. Investeringarna fördelar sig för 2018 med 55 procent inom skattefinansierade verksamheter och 45 procent inom taxefinansierade verksamheter. 17
18 Förvaltningsberättelse Investeringsvolym netto, mnkr Givet en stabil utveckling av verksamhetens nettokostnad innebär stigande investeringsvolymer att självfinansieringsgraden sjunker. Det för med sig ett minskat utrymme framöver oavsett om finansiering sker via uttag från kapitalförvaltningen (som ger ett lägre kapital att placera och därmed en förväntad minskning av avkastningen i absoluta tal) eller genom ökad upplåning (med ökade kostnader för räntor framöver). Ett normalår utgör det utrymme som kan finansieras med egna medel omkring 200 mnkr. För 2018 var självfinansieringsgraden 47,3 procent. Självfinaniseringsgrad investeringar, procent 200% 150% 100% 50% 0% -50% -100% Skuldutveckling Kommunens skulder hanteras inom internbanken. Där sker all upplåning för kommunkoncernens räkning. Kommunen lånar i eget namn för att i sin tur vidareutlåna till de helägda kommunala bolagen. Tidigare lånade bolagen i eget namn och kommunen gick i borgen för lånen. Riskmässigt är det ingen skillnad. Av kommunens skulder utgör vidareutlånade medel till bolagen vid bokslutet 46 procent. Skuldutveckling, mnkr Kom munen Bolagen 18
19 Förvaltningsberättelse Sammanfattande analys Lidköpings kommun befinner sig i ett expansivt skede. Kommunen växer med fler invånare som innebär ett ökat behov av kommunal service. Samtidigt genomförs historiskt stora investeringar vilka kommer att innebär ökade driftkostnader och kostnader för de lån som nu tas upp för att finansiera investeringarna. Resultatet för 2018 ligger på 91,3 mnkr. Resultaten har varierat över tid dels för att finansnettot svängt kraftigt mellan åren dels för att enskilda år påverkats av stora avsättningar för medfinansiering av infrastruktur. Tittar man i stället på det strukturella resultatet finns en tydlig riktning mot en nivå som motsvarar skatter och statsbidrag och för 2018 är även balanskravsresultatet positivt. Trenden är positiv, och det gäller att resultaten fortsätter att utvecklas i samma riktning. Marginalen mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkterna är ännu på en nivå som ger begränsade möjligheter att möta ökade kostnader eller öka självfinansieringsgraden för investeringar. Den finansiella utmaningen framöver ligger i att inrymma de ökade kostnader för drift och räntor som utmanande investeringsplaner medför och samtidigt möta ökade kostnader till följd av den demografiska utvecklingen. Den extrema räntenivå som råder innebär att räntekostnaderna är låga men kan förväntas stiga framöver om än i ett långsamt tempo. Det som framför allt är avgörande för att den ekonomiska situationen ska förbli hållbar är kontroll över kostnadsutvecklingen och möjligheten att bedriva effektiv verksamhet. Framför allt den höga investeringsnivån behöver följas noggrant i och med att konsekvenserna kommer att påverka den kommunala ekonomin lång tid framöver. Lidköpings kommun i siffror Årets resultat, mnkr 91,3 53,2 122, ,5 Bruttokostnader, mnkr 2 899, , , , ,2 Balansomslutning, mnkr 6 911, , , , ,1 Långfristiga skulder, mnkr 3 085, , , , ,5 Soliditet, % 42,8 45,4 50,8 53,7 56,6 Fordringar på helägda bolag (lån genom internbanken) 1 625, , , , ,1 Investeringsvolym netto, mnkr 513,2 541, ,5 181,2 Självfinansieringsgrad investeringar, % 47,3 25,2 118,0 63,0 39,0 Likvida medel i kassa/bank, mnkr 189,1 82,5 34,9 33,5 24,9 Finansiella anläggningstillgångar, mnkr 83,8 83,6 87,7 87,6 66,9 Kommunal skattesats, kr 21,26 21,26 20,86 20,86 20,86 Kommunkoncernen i ett finansiellt perspektiv Kommunen har fyra helägda bolag som med sina dotterbolag ingår i kommunkoncernen. Kommunen lämnar i sina ägardirektiv förutom verksamhetsuppdraget även ekonomiska krav såsom vilken soliditet bolaget ska eftersträva och vilken avkastning kommunen förväntar sig att få. Resultat och avkastning Samtliga bolag i kommunkoncernen redovisar positiva resultat för 2018 och en positiv trend för resultatutvecklingen sett över tid. Lidköping Energi AB redovisar ett resultat före bokslutsdispositioner på 23,9 mnkr och har under året även amorterat på lånen i internbanken och därmed även stärkt soliditeten till 13 procent. AB Bostäder uppnår den avkastning som ägaren pekar på ägardirektiven och för 2018 uppgår totalavkastningen till 3,9 procent. Lidköpings Näringslivsfastigheter AB redovisar en totalavkastning på 4,8 procent och har under året ökat soliditeten och ligger nu över de 15 procent ägardirektivet anger. För Lidköping/Hovby Flygplats AB finns inget uttalat krav på avkastning. Bolaget har redovisat stabila resultat år de senaste åren och en ökad aktivitet har 2018 resulterat i ett resultat strax under 3 mnkr. Lidköping Energi AB förväntas generera ett resultat som gör det möjligt att underhålla anläggningen i tillräcklig omfattning för att bevara värdet. Bolaget har genomfört de underhållsåtgärder man ansett krävts för att säkra drift och värde i anläggningen. 19
20 Förvaltningsberättelse Årets resultat, mnkr Lidköpings kommun 91,3 53,2 122,5 22,0 AB Bostäder i Lidköping 26,9 24,2 19,8 21,2 Lidköpings Näringslivsfastigheter AB 4,1 4,8 2,6 2,0 Lidköping Energi AB 0,0 0,3 0,2 0,1 Lidköping/Hovby Flygplats AB 2,9 0,3 0,3 0,3 Justeringar 17,8 14,6-8,2 1,0 Kommunkoncernen 142,7 97,4 139,8 46,5 Soliditet Samtliga helägda bolag har stärkt soliditeten jämfört med föregående år, medan kommunens soliditet har sjunkit. Den sammanlagda soliditeten minskar därför att kommunens ekonomi är så mycket större än bolagens och de omfattande investeringar som genomförts krävt extern upplåning. Samtliga bolag uppfyller ägardirektivens krav på soliditet förutom Lidköping Energi AB. Bolaget har dock fortsatt att närma sig det långsiktiga målet på 15 procent och har under året ökat soliditeten från 9,3 procent till 13 procent. Soliditet i % Lidköpings kommun 42,8 45,4 50,8 53,5 AB Bostäder i Lidköping 20,8 20,4 21,9 24,6 Lidköpings Näringslivsfastigheter AB 16,7 13,3 14,3 13,5 Lidköping Energi AB 13,0 9,3 6,5 5,9 Lidköping/Hovby Flygplats AB 33,2 33,5 33,2 31,6 Kommunkoncernen 44,4 46,5 50,7 53,1 Sammanfattande bedömning Kommunkoncernens samlade soliditet har under året sjunkit ytterligare genom att kommunens omfattande investeringar medför sänkt soliditet för kommunen. Övriga bolag har stärkt soliditeten under året och Lidköping Energi AB har även kunnat amortera på sina lån i internbanken. Den ökade upplåningen i koncernen medför ökade räntekostnader på sikt, speciellt om räntenivåerna börjar klättra uppåt igen. Samarbetet kring finansiering genom internbanken sörjer för en effektiv kapitalförsörjning. Det tål dock att påpekas att det framtida driftsutrymmet krymper i takt med att finansnettot påverkas negativt av stigande räntekostnader. Det innebär att kommunen och bolagen bör sträva efter att bibehålla resultatnivåerna även framöver trots att räntekostnaderna tar mer utrymme. AB Bostäder har under året nyproducerat 145 bostäder och produktion pågår som kommer att resultera i tillskott av ytterligare femtiotalet lägenheter under Uthyrningsläget är fortsatt gott även om det är utmanande att genomföra nyproduktion till attraktiva hyresnivåer utan externa stimulanser. Inga nedskrivningar har behövt göras vilket annars förekommer på orter där marknaden för hyreslägenheter är svagare. Näringslivsfastigheter i Lidköping AB har under året haft god lönsamhet och genomfört nya affärer. Verksamheten är till sin natur mer utsatt för risk och det är därför viktigt att det finns marginaler nog för att klara att någon hyresgäst inte klarar sitt åtagande. Soliditeten har kunnat stärkas och ligger nu på rätt sida om ägarens förväntningar på 15 procent som lägstanivå. Lidköping Energi AB gör ett resultat på 23,9 mnkr före bokslutsdispositioner och skatt vilket är mycket glädjande. Soliditeten har under året ökat och den positiva trend bolaget har visat de senaste åren fortsätter. För bolaget i framtiden är det av yttersta vikt att fortsätta amortera på lånen och förbättra sin ekonomiska uthållighet. Lidköping Energi har konkurrens från andra uppvärmningsformer. Det bedöms finnas liten möjlighet att kompensera ökade kostnader om staten väljer att använda ekonomiska styrmedel för att förändra energikonsumtionen, till exempel genom att lägga olika typer av avgifter på utsläpp eller energislag. Bolaget bevakar noggrant vad som händer inom området för att minimera risken för negativa effekter på bolaget. De äldre pannornas reinvesteringsbehov utreds för att se vilka alternativ som kan tänkas finnas. För att minska sårbarheten vore det önskvärt att verksamheten breddades att innehålla fler olika typer av energileveranser. 20
21 Förvaltningsberättelse Koncernens finansiella nyckeltal, mnkr Förändring , % Intäkter 1 244, , ,6 4,2 Kostnader 3 106, , ,7 5,7 Årets resultat 142,7 97,4 139,8 102,1 Skuldsättningsgrad inkl avsättningar 55,6 53,5 49,3 6,3 Skuldökning (långa skulder) 457,4 660,6 263,0 203,0 Soliditet 44,4 46,5 50,7-6,3 Framtid Den ekonomiska utvecklingen i kommunen framöver kommer i hög grad att påverkas av en förväntad konjunkturavmattning. Bedömare från olika håll redovisar i sina prognoser att konjunkturtoppen sannolikt har passerats, vilket kommer att medföra att skatteunderlaget inte ökar lika snabbt som de senaste åren. För att behålla den resultatnivå som kommunfullmäktige angett i sina finansiella mål behöver kostnadsutvecklingen följa skatteunderlagets utveckling. De medel som kommunen erhåller från staten i form av riktade statsbidrag är normalt sett inte inflationsskyddade, vilket är en utmaning i sig. Skatteunderlagets ökningstakt SKL feb ,6 2,9 2,9 3,8 13,9 ESV jan ,6 3,3 3,1 3,3 14,0 SKL dec ,6 3,0 3,0 3,9 14,2 Reg nov ,0 3,5 3,6 3,5 15,4 Källa: Sveriges kommuner och landsting, februari 2019 Det slutliga utfallet för befolkningen 2018 innebar en större ökning än prognoser tidigare pekat på. Det är glädjande med en ökning utifrån de mål om tillväxt som kommunen beslutat om. Sammansättningen av ökningen har också stor betydelse eftersom olika grupper har olika behov av kommunal service. Utvecklingen 2018 ligger i linje med den förändring av försörjningskvoten som Lidköpings kommun liksom Sverige i stort står inför. Med relativt måttliga ökningar av antalet i arbetsför ålder kommer det att vara viktigt att kommunen som arbetsgivare kan rekrytera tillräckligt antal för att möta behoven. Hittills har kommunen haft ett gott rekryteringsläge i stort även om det varit utmanande att hitta ny personal inom specifika områden. En kombination av att vara en attraktiv arbetsgivare och samtidigt förändra arbetsmetoder för att klara en ändrad försörjningskvot med fortsatt hög kvalitet kommer att vara avgörande. Investeringsnivåerna har under de två sista åren överstigit en halv miljard. Det är över det långsiktiga utrymme som kommunens ekonomi tillåter. Därför är det viktigt att det efter en sådan expansiv period balanseras av mer återhållsamma investeringsplaner för att klara driftkostnaderna framöver. 21
I Lidköpings kommun har vi en och samma vision som vi strävar efter att uppnå.
Kommunfullmäktiges styrkort 2015-2017 Vi är till för medborgarna Oavsett var du arbetar i kommunen så är ditt uppdrag att vara till för kommuninvånarna och tillgodose deras behov. För att på bästa sätt
Bokslutskommuniké 2014
Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Finansiell analys - kommunen
Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering
Verksamhetsberättelse 2018 Utbildningsnämnden
Verksamhetsberättelse Utbildningsnämnden Sidan 2 av 14 Viktiga händelser och resultat Under genomförde Skolinspektionen regelbunden tillsyn av all skolverksamhet i Lidköpings kommun. För utbildningsnämndens
bokslutskommuniké 2013
Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier
Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287
Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska
Finansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar
Finansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella
Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009
Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Finansiell profil Falköpings kommun
Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr
bokslutskommuniké 2012
bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
bokslutskommuniké 2011
bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat
Boksluts- kommuniké 2007
s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Bokslutskommuniké 2013
Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen
Finansiell profil Munkedals kommun
Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Finansiell profil Salems kommun
Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden
Granskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated
Granskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1
Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål
Granskning av delårsrapport 2017
Granskningsrapport Hans Axelsson Fredrik Carlsson Christopher Hansson Granskning av delårsrapport 2017 Lidköpings kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2
Bokslutskommuniké 2015
Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige
Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens
Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat
Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2
Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor
Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering
Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning
Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt
Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Syfte med granskningen
Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen
Verksamhetsberättelse 2018 Utbildningsnämnden
Verksamhetsberättelse Utbildningsnämnden Sidan 2 av 14 Viktiga händelser och resultat Under genomförde Skolinspektionen regelbunden tillsyn av all skolverksamhet i Lidköpings kommun. För utbildningsnämndens
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer
GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT
GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010
Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5
Granskning av delårsrapport per
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,
Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per
Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 Erik Mauritzson Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Skurups kommun gjort en översiktlig granskning
Laholms kommun Granskning av delårsrapport per
Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårs- rapport 2012
Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS
UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB
Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
göteborgs stad delårsrapport
göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.
Riktlinjer för God ekonomisk hushållning
Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta
Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2
Osby kommun Granskning av delårsrapport per
Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Sofia Nylund Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Tyresö kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och
Förutsättningar och omvärldsbevakning
Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä
Revisionsrapport Oxelösunds kommun 2010-09-29 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 1.3 Revisionskriterier...
Årsredovisning Fastställd
Årsredovisning 2017 Fastställd 2018-03-23 Innehåll Block 1 Inledning... 4 Så styrs Lidköpings kommun... 4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 5 Block 2 Förvaltningsberättelse... 7 Viktiga händelser...
Granskning av årsredovisning 2009
Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5
Granskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte
Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv
1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv
RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN
RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av årsredovisning 2009
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012
4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt
Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv
Moderaterna i Forshaga-Ullerud
Moderaterna i Forshaga-Ullerud Budgetförslag 2019 Budget 2019 2(13) Moderaterna i Forshaga-Ullerud anser att den budget som majoriteten föreslår för 2019 är ett förslag som på många sätt är bra. Dock ser
Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson
Granskning av årsredovisning 2009
Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår
Bokslutskommuniké 2016
Bokslutskommuniké 2016 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2017.
Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell
Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1
Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017
Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Sammanfattning Årets resultat 150 mnkr (budget 20 mnkr) Nettokostnadsökning 5,7 % (3,9 %) Verksamhetsresultat -139 mnkr (31 mnkr) Lönekostnadsökning
Årsredovisning för Linköpings kommun 2011
1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god
Granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,
Kommunens resultat 2018
Kommunens resultat 218 Örnsköldsviks kommun Kommunstyrelsen 5/2 219 Beslut KF 14 Tertialuppföljning, maj Kommunfullmäktige godkänner Tertialuppföljning, maj 218. Kommunfullmäktige anser sig ha tagit del
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION
Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige
BENGTSFORS KOMMUN Revisorerna Till För kännedom Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Revisionsrapport över årsredovisning och årsbokslut för år 2015 Vi har granskat kommunens årsbokslut, årsredovisning och
Årsredovisning 2015 för Täby kommun
1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...
2019 Strategisk plan
2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal
Budget 2018 och plan
1(8) Budget 2018 och plan 2019-2021 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: 2017-06-19 Diarienummer: 2017/51 2(8) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:
Ledningsrapport januari 2019
Verksamhetens resultat är +5 mnkr vilket är i nivå med budget och 31mnkr sämre än föregående år. Nettokostnaderna har ökat med 6,8 procent jämfört med samma period föregående år medan skatter och statsbidrag
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2
Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi
Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-
En sammanfattning av årsredovisningen för 2014
Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket
Förebygga bränder och skador till följd av bränder samt verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder
Delårsrapport 2018 Räddningsnämnd Ordförande: Ulla Andersson (S) Uppdrag och verksamhet Förebygga bränder och skador till följd av bränder samt verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder
Budget 2018 samt plan 2019 och Budget 2018, plan 2019 och 2020
Budget 2018, plan 2019 och 2020 Innehåll God ekonomisk hushållning i Storumans kommun 2018... 1 Resultat- och balansräkning... 2 Driftbudget... 3 Finansieringsanalys/Kassaflödesanalys... 4 God ekonomisk