Årsredovisning 2007 Mora kommun

Transkript

1 Årsredovisning 2007 Mora kommun KF

2 2 Foto Pellas Majsan Olans 2008

3 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet...4 Politiskt organisation...5 Förvaltningsberättelse...6 Personalredovisning...8 Energi- & Miljöbokslut...10 Ekonomisk redovisning Driftredovisning...14 Investeringsredovisning...15 Resultaträkning och finansieringsanalys...16 Balansräkning...17 Noter...18 Finansiella nyckeltal...26 Redovisningsprinciper...27 Ord- och begreppsförklaringar...28 Sammanställd redovisning...29 Nämndernas verksamhet Revisorerna...30 Kommunstyrelsen...31 Räddningstjänsten...32 Byggnadsnämnden...33 Kulturnämnden...35 Socialnämnden...37 Miljö- & Hälsoskyddsnämnden...38 Barn- och utbildningsnämnden...40 Tekniska nämnden...42 Bo l a g e n Morastrand AB...44 Moravatten AB Moraparken AB...48 Öv r i g t Ordinarie ledamöter...49 Stiftelseförvaltning...50 Kommunkvalitet i korthet

4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Tack alla i Mora kommun och dess bolag för ett bra genomfört år! Det mesta i den kommunala verksamheten fungerar bra. Vi har hög kvalité i vårt utförande och en kostnadseffektiv organisation och vi kan därför vara stolta över den kommunala verksamheten i Mora. I årsredovisningen finns det ekonomiska resultatet beskrivet och en kort beskrivning av verksamheterna. Jag väljer att i detta förord fokusera på tre iakttagelser. Pensionsåtagandet Vi har en pensionsskuld på 489 mkr i kommunen, för pensioner intjänade före 1998 och som tidigare generationer inte fonderat medel till! Skulden måste vi nu börja betala av med miljoner kronor per år, för att vara klara om ca 30 år. Anledningen till att det inte går att fastställa summan exakt är att i takt med att pensionärernas förväntade livslängd skrivs upp så skrivs också skulden upp. Att inte börja betala av på skulden är som att rulla en växande snöboll framför sig. Varför ökar verksamhetskostnaderna? Vi har de senaste åren lyckats bromsa den kostnadsökning vi hade i början på 2000-talet. Många som arbetar ute i verksamheten har känt dessa nödvändiga effektiviseringar som ett konstant sparbeting. På sidan 7 i årsredovisningen kan vi läsa att kostnaderna för vård, skola och omsorg samt andra verksamheter stigit med 38,3 mkr under 2007 samtidigt som skatte- och bidragsintäkterna steg med 27,2 mkr. En oroväckande tendens som borde väcka en varningsklocka hos alla som arbetar i kommunal verksamhet. Varför räcker inte pengarna? Ofta överstiger våra ambitioner de möjligheter vi har, vilket ibland skapar en diskussion mellan anställda i kommunen, medborgare och förtroendevalda. En del kan förklaras med att vi lägger till ny verksamhet p.g.a. behov och lagkrav, men att vi inte har förmågan att prioritera bort något av det som vi tidigare gjort. Med vi menar jag både de förtroendevalda och de anställda i kommunen. Prioriteringar i verksamhet är ju inte bara en fråga för de förtroendevalda! Jag har gett uppdrag till den kommunala förvaltningen att ta fram en transparant resursfördelningsmodell så att förtroendevalda får bättre beslutsunderlag, men också för att medborgare och kommunanställda skall kunna se vad som ligger till grund för den fördelning av resurser som sker i budgetarbetet. Den största enskilda orsaken till att vi tvingas till ständiga effektiviseringar är personalkostnadsökningarna i kommunen. Om personalkostnadsökningarna är större än ökningen av de pengar vi förfogar över innebär det att vi måste minska antalet anställda. För att inte överbelasta de som blir kvar måste vi då prioritera om i verksamheterna samt avlära många av de arbetssätt vi har idag och hitta nya lösningar. Detta i kombination med att prioritera bort hela verksamheter eller delar av verksamheter kommer att ge oss möjligheter att även i framtiden bedriva en bra skola, vård och omsorg. För att kunna klara av framtidens utmaningar måste alla som arbetar i kommunen förstå sin roll. För att effektivisera på en arbetsplats i syfte att skapa utrymmen för ny verksamhet behövs inga politiska mandat! Om alla är med och visar tillit till varandra kommer vi att kunna uträtta mer än vi tror. Miljö och energi Årets årsredovisning innehåller för första gången även miljöbokslutet och energibokslutet. Vi förtroendevalda vill genom denna enkla åtgärd öka fokus på miljö- och energifrågorna. Att miljöfrågorna har blivit allt viktigare kan inte ha undgått någon. Den enklaste miljöåtgärden är dock fortfarande densamma idag som den var en gång på sjuttiotalet. Spara energi! Genom att förbruka mindre energi sparar vi både miljö och pengar. I Miljö och Energibokslutet kan vi läsa att vi är på rätt väg i Mora kommun. Vi är bland de bästa sopsorterarna i Sverige! År 2010 kommer alla kommunala lokaler att vara koldioxidfria! Till sist Nästa år kommer årsredovisningen att vara något annorlunda utformad, eftersom den kommer att utgå från vårt nya planerings- och uppföljningssystem, Mora PLUS IT. Förutom en ekonomisk uppföljning kommer vi därmed att få en bättre uppföljning av verksamheten, bättre möjligheter att utvärdera den och ett bättre underlag för beslut om vidareutveckling. Peter Helander Kommunstyrelsens ordförande Ekonomi (från gr. oikos, hus och nomos, lag) behandlar hushållning av resurser i ett tillstånd av brist. Med brist menas att tillgängliga resurser understiger totala önskemål och behov. Källa: 4

5 Politisk organisation Mora kommuns organisation Revision Kommunfullmäktige Valberedning 41 ledamöter Kommunstyrelse 11 ledamöter Kommunstyrelsen är även kommunens: Arbetsmarknadsnämnd Räddningsnämnd Krisledningsnämnd Kommunledningskontor Kansli och utveckling Personal och löner Ekonomi och redovisning Tekniknämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Socialnämnd Socialförvaltning Överförmyndarnämnd Miljö- och hälsoskyddskontor Byggnadsnämnd Stadsarkitektkontor Teknisk förvaltning Barn- och utbildningsförvaltning Kulturförvaltning Räddningstjänst Kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd Politiker Tjänstemän Helägda kommunala bolag Finansutskott Arbetsgivarutskott Valnämnd Lundskruven AB Moravatten AB Morastrand AB MoraParken AB 5

6 förvaltningsberättelse Kommunkoncernen Koncernföretagen ägs till 100% och visade följande resultat för 2007: - Morastrand AB bostadsföretag 3,4 MSEK (9,3 MSEK) - Moravatten AB V/Aföretag 0,0 MSEK (1,0 MSEK) - Moraparken AB hotell-, nöjes- och -0,1 MSEK (0,0 MSEK) och kulturverksamhet Resultatet försämrades i Morastrand AB jämfört med föregående år, dels beroende på ett sämre finansnetto, dels beroende på att personalkostnaderna ökat. Under december 2007 förvärvade Morastrand AB samtliga aktier i Lundskruven AB, Moravatten AB har under året visat ett plusresultat efter finansiella poster, till följd av högre intäkter av anslutningsavgifter än beräknat. Moraparken AB gör som tidigare ett nollresultat. Kommunen visar ett resultat på 28,3 MSEK (39,6 MSEK) och det sammanställda koncernresultatet uppgår till 32,6 MSEK (48,4 MSEK). Detta resultat är upprättat på de bokslut som rapporterats av koncernbolagen och som förelåg vid konsolideringstillfället. Kommunens resultat Årets resultat 28,3 MSEK (39,6 MSEK) överträffar det budgeterade med 21,1 MSEK. 15,7 MSEK av denna avvikelse förklaras av att det i budgeten var planerat att göra en partiell inlösen av pensionsskulden med detta belopp. Detta blev dock aldrig gjort under 2007 och dessa finns nu öronmärkta under eget kapital. 5,0 MSEK avser en högre prognos för skatteintäkter än budgeterat. Nämndernas sammanlagda resultat är 2 MSEK bättre än budget, dvs verksamheterna har liksom under föregående år bedrivits inom sina ramar. Prognosen som gavs i delårsrapporten pekade mot ett högre kostnadsläge än vad som blev fallet. Finansförvaltningens resultat i driftredovisningstablån utgörs av det budgeterade resultatet som helt och hållet läggs här samt alla avvikelser enligt ovan som inte är hänförliga till förvaltningarna. Resultatet för 2007 innebär att kommunen klarar balanskravet och tidigare års underskott är återställda i enlighet med kommunallagens regler. De finansiella målen är uppnådda. När det gäller verksamhetsmålen och uppföljningen av dessa görs en uppföljning i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Som helhet kan kommunstyrelsen konstatera att måluppfyllelsen varierar och att målformulering och uppföljning behöver förbättras. Gör man en bedömning av det egna kapitalet från år 2000, finner man att det är inflationsskyddat. Hit har vi kommit tack vare de goda resultaten 2005, 2006 och En god och uthållig resultatnivå är nödvändig också för att kunna möta de utmaningar vi har framför oss. Den demografiska utvecklingen kommer att kräva mer resurser. Betydande önskemål om investeringar och underhåll och långsiktiga satsningar inför framtiden finns. Höga pensionskostnader är dessutom ett faktum inom inte alltför många år. Resultatutveckling MSEK Verksamhetens nettokostnader -854,1-815,8-758,0-763,5-772,7-714,3-660, Skatte- och bidragsintäkter 886,1 858,9 820,8 768,5 760,9 694,2 670, Resultat 28,3 39,6 54,6 0,0-16,7-29,5 3,1 Kostnadsutvecklingen har dämpats samtidigt som intäkterna ökat. De nu återställda förlusterna uppstod som synes under 2002 och Finansnettot har också successivt förbättrats pga ränte- och likviditetsutvecklingen under perioden. 6

7 Balansräkning Av totala balansomslutningen på 784,1 MSEK utgör det egna kapitalet 474,1 MSEK, vilket innebär en synlig soliditet på 60,5% (60,7%). Om hela den pensionsskuld inklusive löneskatt som ligger inom linjen (489,1 MSEK) skulle lyftas in i balansräkningen, skulle soliditeten bli negativ. I eget kapital ingår såsom visas i not 25: Årets resultat 2007 enl RR 28,3 MSEK I pensionsreserv BR 2007 Till pensionsreserv -15,7 MSEK Från ,6 MSEK Balanskravsresultat 12,6 MSEK Från ,4 MSEK Från ,7 MSEK Totalt 38,7 MSEK Likviditeten har trots det positiva resultatet försämrats något bl a genom att investeringarna under året varit stora. Balansomslutningen är 50 MSEK högre än föregående år till följd av detta. Placerade medel för pensioner uppgår till 68 MSEK. Medlen är placerade hos tre externa förvaltare med kapitalgaranti och placeringarna är upptagna i balansräkningen till historiskt anskaffningsvärde då marknadsvärdet är högre. Borgensåtaganden uppgår totalt till 757 MSEK (789 MSEK). Huvuddelen avser koncernföretagen. Investeringar Kommunens investeringar under 2007 uppgår till 78,7 MSEK (28,6 MSEK). Budgeten omfattade 79,7 MSEK. Bland större investeringar märks under året från projektstart - Saxnäs särskilt boende 41,9 MSEK 41,9 MSEK - Prästholmen infrastruktur 2,3 MSEK 2,3 MSEK Personal- och miljöredovisning Uppgifter om personal och miljö återfinns i respektive avsnitt i årsredovisningen. En sammanfattning av energibokslut för 2007 ges också. Dessa områden prioriteras allt starkare, vilket markeras genom presentationen i detta sammanhang. Målformulering, målkommunikation och måluppföljning bedrivs i ökad omfattning inom dessa strategiska områden. Pe n s i o n e r Avsättning till pensioner som redovisas i balansräkningen ökade med 5,1 MSEK. Inom linjen redovisas pensioner och löneskatt på 489,1 MSEK för sådant som är intjänat före Placerade medel har successivt avsatts för att kunna möta framtida ökade pensionsutbetalningar och utvecklingen av den redovisningsmässiga aspekten av frågan följs med stort intresse. Frågan om partiell inlösen kommer sannolikt att diskuteras vidare. Sammanställning över pensionsförpliktelser och pensionsmedel: MSEK Pensionsförpliktelser i balansräkning 25,5 Pensionsförpliktelser som ansvarsförbindelse 489,1 Summa 514,6 Finansiella pensionstillgångar, bokfört värde 68,0 (Marknadsvärde 79,8 MSEK) Totalt åtagande minskat med placeringar 446,6 Organisatoriska och andra händelser av väsentlig betydelse Den nya organisationen för kommunstyrelseförvaltningen, i form av ett kommunledningskontor, har verkat under ett år och skall utvärderas under år Avsikten har varit att få ett tydligare ledarskap, dels inom kommunstyrelsens verksamhetsområde, men även mot övriga förvaltningar. Under året har Arbetsgivarutskottet ersatt den tidigare Personalnämnden. Ansvaret för personalärendena har därmed kommit närmare den högsta politiska ledningen. 7

8 Bland personella förändringar kan nämnas byte på kommundirektörsposten vid halvårsskiftet, att en ny personalchef tillträtt under våren, att en ny teknisk chef tillträtt under hösten samt att ekonomichefen slutade sin anställning under hösten. Rekryteringen av en ny ekonomichef har genomförts och hon tillträder sin anställning den 1 maj Under året har kommunen gjort en omfattande satsning på Prästholmen tillsammans med Region Dalarna och EU. Satsningen har inneburit att området blivit mer attraktivt för turister och kommunens innevånare samt att Vasaloppet nu kan ge åkarna en mera effektiv service efter de olika loppen. Ut v e c k l i n g s t e n d e n s e r Kommunens framtidsutsikter är relativt goda. Moras industrisektor är framgångsrik och besöksnäringen utvecklas positivt. Med en ekonomi som har förbättrats och nu är i balans och där också tidigare förluster har återställts är förutsättningarna goda för att klara framtida åtaganden. Under 2008 ser kommunen emellertid att utmaningarna kan komma att öka, beroende på den demografiska situationen och att den långvariga högkonjunkturen förefaller att mattas vilket påverkar skatteintäkterna. Dessa förutsättningar ställer sannolikt krav på en effektivisering av alla verksamheter för att inte det totala resursbehovet skall öka och för att den eftersträvade resultatnivån skall uppnås. Arbetet med utveckling och förbättring av ekonomistyrningen har fortsatt under 2007 inom områdena budgetprocess, resultatuppföljning och prognosverksamhet. Kommunledningen fokuserar på verksamhetsstyrningen som en framgångsfaktor och har utvecklat en planeringsmodell (Mora PLUS) för att för att ge stöd för målformulering och måluppföljning för de olika verksamheterna. En stor andel av kommunens personal kommer att gå i pension inom en tioårsperiod. Förutom de effekter på kommunens pensionskostnader som detta leder till, kräver det att kommunen handlägger personal- och kompetensförsörjning mer aktivt än tidigare, även i samverkan med grannkommunerna. Önskemål och planer på strategiska investeringar, t ex infrastrukturella projekt har tidigare formulerats i kommunfullmäktiges vision och kan komma att konkretiseras. Antalet människor boende i kommunen förändras endast marginellt från år till år. Det finns ambitioner inom politiken att stimulera inflyttningen och på så sätt främja tillväxten och öka intäkterna. Innan boendemarknaden i kommunen kan tillgodose den fulla efterfrågan på olika boendeformer som den önskade inflyttningen är det mest sannolika scenariot att kommunen tvingas anpassa servicenivåer, prioritera bland investeringar och samtidigt bedriva effektivitetsförbättringar inom de flesta verksamheter samt att söka samverkansformer med andra kommuner och myndigheter. Personalredovisning Antal tillsvidareanställda Totalt Varav kvinnor 80,6 % 80,4 % 80,3 % Under året har dessutom 329 personer (varav 68 % kvinnor) haft längre vikariat, vilket ger en total av 1979 personer som under året haft månadsanställning. Antalet timvikarier har under året varit 902 personer. Den sammanlagda utförda arbetstiden under året motsvarar 1300 årsarbeten. Av detta motsvarar den månadsanställda personalens övertid 19 årsarbetare. Skillnaden mellan antal personer och antal årsarbeten kan förklaras med att kommunen har många deltidstjänster. (Årsarbete = genomsnittligt mått om 1768 arbetade timmar/år). Åldersfördelning år 4,4 % 4,2 % 5,5% år 44,6 % 46,7 % 47 % 50 år 51 % 49,1 % 47,6 % 8

9 Åldersstrukturen bland kommunens anställda innebär att de närmaste 15 åren kommer mer än hälften av kommunens anställda att uppnå pensionsåldern. Rekryteringsbehovet inkl normal personalomsättning kommer de närmaste 10 åren att vara ca 1400 personer. Sjukfrånvaro Under året har sjukfrånvaron minskat något från tidigare år. Frisknärvaro är ett mått på hur många anställda som under året har haft 5 eller färre resp inga sjukdagar sjukfrånvaro 7,4 % 7,6 % 7,8 % Frisknärvaro 1: 5 dagar 66 % 66,4 % 66 % Frisknärvaro 2: 0 dagar 40 % 39,6 % 41,3 % Utbetald sjuklön kkr Att sjukfrånvaron sjunker något samtidigt som kostnaderna ökar tyder på att det är den korta sjukfrånvaron som har ökat under året. Den totala sjukfrånvaron är hög jämfört med andra kommuner, men frisknärvaron är jämförelsevis mycket hög. Det är en liten del av kommunens anställda som står för merparten av den totala sjukfrånvaron. Total sjukfrånvaro i procent av avtalad arbetstid Totalt 7,4 % 7,6 % 7,8 % Varav >60 dagar 68,3 % 70 % 71 % Kvinnor 8,1 % 8,3 % 8,4 % Män 4,9 % 5,1 % 5,8 % - 29 år 5,1 % 6,3 % 5,1 % år 5,4 % 5,9 % 6,6 % 50 år - 9,3 % 9,2 % 9,1 % Medellön Kvinnor Män Samtliga Den sammanlagda medellönen har ökat med 1,71 % mellan 2006 och 2007, vilket är förhållandevis lite. Till stor del beror det på att Kommunals yrkesgrupper inte hade någon nivåhöjande löneökning 2007 utan avtalet gav istället varje medlem två engångsbelopp under året. Sedan oktober 2006 har vi ett nytt företagshälsovårdsavtal. Vår nya samarbetspartner är BRC Hälsopartner och vårt samarbete och gemensamma strävan kännetecknas av ett främjande synsätt på hälsa generellt. Att sakkunskapen är säkerställd inom multidisciplinär och professionell expertis kombinerat med ett genuint intresse för att utveckla hälsa är idag en självklarhet för att erbjuda trygga och sunda arbetsplatser. Målet är att medarbetare ska känna ett stöd av såväl sin arbetsgivare Mora kommun som BRC Hälsopartner i det främjande och stärkande hälsoarbetet. Dessutom ger detta samarbete våra chefer inom de olika kommunala verksamheterna ett gott stöd i framförallt främjande som stärkande insatser men även där åtgärder behövs i rehabiliteringsarbetet. Vi har sedan några år använt oss av den externa leverantören av arbetsmiljöenkäter, Tricconec, vilket nu har resulterat i ett stadigvarande samarbete. Regelbundna arbetsmiljöenkäter riktade till alla medarbetare kombinerat med att respektive chef erhåller material för återkoppling om resultaten ger goda möjligheter att lyfta upp olika förbättringsområden där konkreta insatser kan göras för att förbättra arbetsmiljön. Vi kan idag se positiva förändringar i resultatet av de genomförda enkäterna över tid inom områden som ledarskap, värdegrund, utveckling och kännedom om verksamhetsmål. 9

10 Energi- & Miljöbokslut Energiplan för Mora kommun har antagits under 2007 medan Miljö- och naturvårdsplan för Mora kommun har reviderats och den nya planen kommer att antas under I planerna finns mål och åtgärder för den kommunala organisationen och för kommunen i sin helhet. Målen syftar till en hållbar utveckling och ett uthålligt energisystem. Målen ansluter till såväl nationella som regionala målsättningar. Uppföljning av Energiplanens mål Den nya energiplanen med klimatstrategi innehåller totalt 18 delmål. Glädjande är att användningen av olja till uppvärmning visar en starkt minskande trend i såväl kommunen som helhet som i kommunala fastigheter. Statistiken för energi- och elanvändning i hushållen är något osäker men visar tyvärr, tvärtemot intentionerna i planen, på en ökande trend. Vad gäller utsläpp av koldioxid från transporter i Mora grundar sig siffrorna i tabellen nedan på drivmedelsförsäljningen i Mora. Detta ger därför inte en rättvis bild av Morabons användning. Uppgifter från Körsträckedatabasen kan nämnas som jämförelse. Den visar att körsträckan med bil har ökat från 671 till 779 mil ( ) och drivmedelsförbrukningen från 597 till 659 liter ( ) räknat per invånare i Mora. För 2006 ger detta ett utsläpp av ca 1,5 ton koldioxid per invånare. Delmål 10 innehåller endast uppgifter från Mora kommun och Morastrand AB. Rutiner för uppföljningen av detta mål samt delmål 15 och 16 förbättras under Beskrivning Utfall Mål 2010 Tillförd energi till byggnader ägda av Mora kommun ska minska med 10 % i genomsnitt per kvadratmeter 2010 jämfört med 2005 (18 % jämfört med 1998). Tillförd energi till byggnader ägda av Morastrand ska minska med 10 % i genomsnitt per kvadratmeter 2010 jämfört med 2005 (21 % jämfört med 1998) Fossila bränslen för uppvärmning i byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand ska i stort sett fasas ut till I princip ingen byggnad ska då värmas med olja, som bara kan finnas kvar som spetslast och som beredskap vid driftavbrott Antalet byggnader ägda av Mora kommun och Morastrand som värms med el som huvudsaklig värmekälla ska minska 2010 jämfört med kWh/m2 223kWh/m2 271m3 25st 190kWh/m2 204kWh/m2 0m3 34st Solenergi ska installeras på minst en offentlig byggnad i Mora under perioden. 0st 1st Den genomsnittliga användningen av tillförd energi i byggnader i Mora kommun bör vara 10 % lägre år 2010 jämfört med kWh/inv kWh/inv Fossila bränslen för uppvärmning i byggnader i Mora kommun bör minska med 20% till 2010 jämfört med l/inv 230l/inv Elanvändningen i de av Mora kommuns hushåll som är eluppvärmda, undantaget fritidshus, bör vara lägre 2010 än Antalet fjärrvärmeanslutna byggnader i Mora tätort villor, flerbostadshus, industrilokaler och andra offentliga byggnader bör kontinuerligt öka MWh MWh 890st Fossila drivmedel och utsläpp av koldioxid från Mora kommuns och de kommunala bolagens tjänsteresor ska 2010 minska jämfört med kg CO2/ årsarbetare 329kg CO2/ årsarbetare Alla personbilar som köps eller leasas av Mora kommun och de kommunala bolagen ska uppfylla Vägverkets definition för miljöbilar Utsläppen av koldioxid från transporter i Mora kommun bör 2010 ha stabiliserats på 1990 års nivå. Antalet fordon som drivs med alternativa bränslen i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden Antalet personresor med kollektiva färdmedel som går i Mora kommun bör öka under perioden % 100% 4 540kg CO2/inv 4 058kg CO2/inv 130st st st Moraparken och Moravatten ska energieffektivisera under perioden fram till Tillförsel av fossila bränslen och energi i Moras industrisektor (b-verksamheter enligt miljöbalken tillsynsobjekt) bör per producerad enhet minska fram till Tillförd el för kommunal gatu- och vägbelysning ska minska 2010 jämfört med ,55GWh 2,56GWh 10 Utvinning och produktion av förnybar energi bioenergi från skog och jordbruksmark, vindkraft, solenergi m.m. i Mora kommun bör kontinuerligt öka fram till GWh

11 11

12 Uppföljning av Miljöplanens m å l Nedan följer en sammanfattande uppföljning av målsättningar i Miljö- och naturvårdsplan Om inget annat anges är siffrorna från Mål Etappmål Uppföljning 2007 Odlingslandskapet E 1 E 2 Andelen inköpta ekologiskt producerade livsmedel till den kommunala organisationen ska kontinuerligt öka under perioden 2001 till Andelen kött- och charkuterivaror som är producerade och ursprungsmärkta i Dalarna och som konsumeras i Mora kommun bör öka under perioden 1999 till ,2 % % (2005) Siljan Charks marknadsandel i Siljansregionen E 3 40 % av brukad åker i Mora kommun bör erhålla miljöstöd för ekologisk odling senast % (2006) E 4 Arealen KRAV-godkänd åker i Mora kommun bör öka under perioden 1998 till ha ( 42 %) E 5 Arealen brukad jordbruksmark i Mora bör öka under perioden 1999 till ha (2006) E 6 E 7 E 8 E 9 Skogar E 10 Alla områden i Mora kommun som utgör klass I IV i Ängs- och hagmarksinventeringen bör före 2005 hävdas så att naturvärdena bibehålls och om möjligt stärks. I stort sett all jordbruksmark i de områden som i Mora kommun pekas ut i länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapet bör hävdas och brukas Antalet nötkreatur, får och hästar i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1999 till Ingen känd rödlistad växt- och djurart i Mora kommuns odlingslandskap bör försvinna under perioden 2001 till 2005 års utgång. 50 % ( ha) av den produktiva skogsmarken i Mora kommun bör till 2005 års utgång omfattas av miljöcertifierat skogsbruk enligt FSC eller PEFC alternativt bedrivas med grön skogsbruksplan enligt Skogsstyrelsens mål och riktlinjer. Jämfört med 2000 ökar då sådan areal med ca ha. Inventering gjord Inventering gjord Nötkreatur: - 60 Får: Hästar: + 50 (2003) Inga kända har försvunnit (2005) Ca 37 % (Ca ha) E 11 E 12 E 13 Våtmarker E 14 6,0 6,5 % ( ha) av den produktiva skogsmarken i Mora kommun bör till 2005 års utgång vara lagligt eller frivilligt skyddad. Arealer där beslut om skydd är taget ingår. Jämfört med 2000 ökar då sådan areal med 2,2 2,7 % ( ha). Inga nyckelbiotoper i Mora kommun bör avverkas under perioden 2001 till 2005 års utgång. Ingen rödlistad växt- och djurart i Mora kommuns skogar, som där har sina naturliga utbredningsområden, bör försvinna under perioden 2001 till 2005 års utgång. Alla våtmarker i Mora kommun som ingår i den nationella myrskyddsplanen bör år 2005 ha blivit naturreservat eller beslutade om att bli naturreservat. Ca 4,8 % är lagligt eller frivilligt skyddad En avverkad under 2004 (10,2 ha) Inga kända har försvunnit (2005) Tre våtmarker återstår att skydda E 15 Ingen rödlistad växt- och djurart i Mora kommuns våtmarker, som där har sina naturliga utbredningsområden, bör försvinna under perioden 2001 till 2005 års utgång. Inga kända har försvunnit (2005) Sjöar och vattendrag E 16 E 17 Ingen exploatering bör under perioden 2001 till 2005 ske i Mora kommuns vattendrag om den orsakar någon negativ påverkan på den biologiska mångfalden, naturvärden eller miljön i övrigt. Arealen restaurerade vattendrag i Mora kommun bör i hektar kontinuerligt öka under perioden 2001 till utgången av Johannisholm? Kättbo? 2007: Ingen restaurering gjord ( : Sex hektar restaurerade, 2006: Tre vandringshinder borttagna ) E 18 E 19 Antalet naturligt förekommande fiskarter i Moras sjöar och vattendrag bör bibehålla eller öka sin produktion under perioden 2001 till utgången av Ingen rödlistad växt- och djurart i Mora kommuns sjöar och vattendrag bör försvinna under perioden 2001 till 2005 års utgång. Öringtätheten har enl Skogsstyrelsen fördubblats i norrlandsvatten-dragen. (2005) Inga kända har försvunnit (2005) 12

13 Mål Etappmål Uppföljning 2007 Bebyggd miljö E 20 E 21 E 22 E 23 Den kommunala organisationens och de kommunala bolagens inköp av bensin och diesel ska minska med 10 % under perioden 2001 till Minst 50 % av de personbilar som köps eller leasas in av den kommunala organisationen och dess bolag under perioden 2001 till 2005 ska drivas med alternativa bränslen alternativt vara hybridbilar. Antalet skolor med någon form av miljödiplomering ska öka i Mora under perioden 2000 till Mängden försåld bensin respektive diesel i Mora kommun bör minska med 7 % i genomsnitt per invånare under perioden 1998 till Se energiplan Se energiplan Fyra skolor (Grön flagg) Se energiplan E 24 E 25 Antalet fordon som drivs med alternativa bränslen i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1999/2000 till 2004/05. Antalet personresor på de busslinjer som helt går genom Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 1998/99 till 2004/05. Se energiplan Se energiplan E 26 E 27 Luftföroreningar E 28 E 29 E 30 Försurning E 31 Gifter E 32 E 33 Antalet företag som är miljöcertifierade enligt ISO eller EMAS eller miljödiplomerade enligt miljö 4 i Mora kommun bör öka kontinuerligt under perioden 2000 till Antalet personer i Mora kommun som utsätts för bullerstörningar från riksvägarna över 65 db (A) ekvivalentnivå utomhus bör kontinuerligt minska under perioden 1999 till Luftutsläppen av VOC (flyktiga organiska ämnen) från källor i Mora kommun bör minska med 30 % under perioden 1994 till Luftutsläppen av kväveoxider från källor i Mora kommun bör minska med 30 % under perioden 1994 till Andelen miljögodkända vedpannor i Mora kommun bör kontinuerligt öka under perioden 2000 till utgången av Antalet ton kalk som sprids per normalår från kalkdoserarna i Mora kommun bör inte öka under perioden 2001 till Halterna av metallerna kvicksilver, kadmium, koppar och bly som tillförs det kommunala avloppsvattnet i Mora ska kontinuerligt minska under perioden 1999 till Halterna av de organiska ämnena nonylfenol, PCB och PAH som tillförs det kommunala avloppsvattnet i Mora ska kontinuerligt minska under perioden 1999 till företag (2000: 6 företag) Två fastigheter ej åtgärdade (2005) Se fotnot* Se fotnot* Ca 20% miljögodkända pannor (2006) 2007: 780 ton ( : ton) Under riktvärden och lägre än 1999 (Undantag: koppar, Solviken högre än 1999). Under riktvärden och lägre än E 34 Strålmiljö E 35 Minst 15 % av förorenade områden av riskklass 2 i Mora kommun bör åtgärdas till 2005 års utgång. Antalet kända bostäder med radonhalter överstigande 400 Bq/m 3 som sökt bidrag för åtgärder bör kontinuerligt öka under perioden 2000 till utgången av Tolv områden i riskklass 2 finns i Mora (2005) 16 bidrag beviljades till småhus under 2007 ( : 37 beviljade bidrag) * Luftföroreningar: Dalarnas Luftvårdsförbund har under , i samverkan med länsstyrelsen och länets kommuner, genomfört en första heltäckande analys av luftkvalitén i länets större tätorter. Mätning sker sedan vart tredje år i respektive tätort. Mora ligger i den grupp tätorter i länet med de lägsta föroreningshalterna. Kväveoxidhalten uppfyller med god marginal nuvarande mål. Bensenhalten ligger dock klart över regeringens generationsmål. Exempel på energi- och miljöåtgärder u n d e r 2007 Upphandling av partnerskap för konvertera bort oljeuppvärmning av kommunala fastigheter. Revidering av Energiplan samt Miljö- och naturvårdsplan. Utsortering av komposterbart material infördes för företag samt för hus med gemensamma hämtplatser. Källsortering är införd på flertalet av kommunala arbetsplatser. Morkarlbyhöjdens skola deltar i ett regionalt projekt Lärande för hållbar utveckling. Energi- och miljömässan arrangerades åter 2007 med välbesökta seminarier och utställningar. Al Gores film, En obekväm sanning, visades på Sagabiografen för totalt ca besökare. Sju sjöar har kalkats under året. Inventering av förorenade områden och en riskklassning av nedlagda deponier. En cykelsatsning HELA MORA CYKLAR har arrangerats för fjärde gången under sommarmånaderna som en av aktiviteterna i samband med Hälsoveckan. 13

14 Driftredovisning Driftsredovisning per styrelse/ nämnder (tkr) REDOVISAT Kommun- Övriga Netto exkl Netto inkl Netto inkl Styrelse/nämnder bidrag Intäkter Kostnader Resultat kom bidr internhyra internhyra Revisorer Kommunstyrelse Därav Kommunfullmäktige Därav räddningstjänst Byggnadsnämnd Tekniknämnd Turist-/ungdoms-/fritidsnämnd Kulturnämnd Personalnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Barn-och utbildningsnämnd Därav gymnasieutskottet Socialnämnd Därav IFO Finansförvaltning vht Summa styrelse/nämnder Finansförvaltning Total driftredovisning Driftredovisning per block (tkr) REDOVISAT Kommun- Övriga Netto exkl Netto inkl Netto inkl Block bidrag intäkter Kostnader Resultat kom bidr internhyra internhyra Politisk verksamhet Därav Kommunfullmäktige Infrastruktur, skydd m m Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet Gemensam administrativ vht Finansiering Summa styrelse/nämnder Finansförvaltningen Total driftredovisning

15 Investeringsredovisning (tkr) REDOVISAT Budget Avvikelse Redovisat Styrelse/nämnder Inkomster Utgifter Netto Netto Netto Netto Kommunstyrelse Därav - Räddningstjänst Byggnadsnämnd Tekniknämnd Turist-/ungdom-/fritidsnämnd Kulturnämnd Personalnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Varav gymnasieutskott Socialnämnd Summa styrelse/nämnder Större investeringar (tkr) Redovisningsåret 2007 Hela projektet till och med 2007 Projekt Budget Redovisat Budget Redovisat Avvikelse Stadsnät IT-utveckling Korsning Vasagatan Tillfartsväg Siljanssågen Saxnäs särskilt boende Tuvans förskola ventilation Rödmyrens förskola ventilation Prästholmen infrastruktur Summa

16 resultaträkning 0ch Finansieringsanalys RESULTATRÄKNING (tkr) Not KOMMUNEN KONCERNEN Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTO- KOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Skatt ÅRETS RESULTAT FINANSIERINGSANALYS (tkr) Not KOMMUNEN KONCERNEN Ingående likvida medel DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Justering för rörelsekapitalets förändring avseende hela verksamheten VERKSAMHETSNETTO INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar Avyttrade materiella tillgångar Inköp av finansiella tillgångar INVESTERINGSNETTO FINANSIERING Förändring av långfristiga fordringar Amortering av skuld Nytt lån Omföring lån från kortfristig skuld FINANSIERINGSNETTO FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL Utgående likvida medel

17 balansräkning (tkr) Not KOMMUNEN KONCERNEN TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader & tekniska anläggn Maskiner och inventarier Övriga materiella anläggningstillg Finansiella anläggningstillgångar Aktier,andelar,grundfondskapital i db Övr aktier,andelar & grundfondskapital Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL därav årets resultat AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Summa avsättningar SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda panter och ansvarsförbindelser

18 Noter KOMMUNEN KONCERNEN Not 1 Verksamhetens intäkter Intäkter enligt driftredovisningen Interna poster mellan nämnder Interna poster mellan bolagen Externa intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Kostnader enligt driftredovisningen Avgår: Kapitalkostnader Personalomkostnader Interna poster mellan nämnderna Interna poster mellan bolagen Tillkommer: Arbetsgivaravgifter Pensionsutbetalning Sparade semesterdagar, förändring Avsättning till pensioner Externa kostnader Varav jämförelsestörande poster Nedskrivning fastigheter Summa jämförelsestörande poster Not 3 Avskrivningar Beloppen utgörs av planenliga avskrivningar. Avskrivningarna beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. Den procentuella avskrivningen per år uppgår till: inventarier 10-33%, byggnader 2-5% Not 4 Skatteintäkter Egna skatteintäkter Prognos Slutavräkning justering 2006, Summa skatteintäkter

19 KOMMUNEN KONCERNEN Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Sysselsättningsstöd Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag Införandetillägg LSS-utjämning Summa generella statsbidrag Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter Återföring pensionsfond Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Ränta på upplånade medel Förändr ränta avsättning till pensioner Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Not 8 Årets resultat Återföring realisationsvinster Nedskriv fastighet enl undantagsmöjlighet Justerat resultat Not 9 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt resultaträkning Förändring pensionsavsättning exkl ränta Nedskrivning fastigheter Summa Not 10 Finansiella intäkter Finansiella intäkter enligt resultaträkning Återföring uppbokning utlandsskuld Ränta Kaupthing Bank

20 KOMMUNEN KONCERNEN Not 11 Finansiella kostnader Finansiella kostnader enligt resultaträkning Ränta pensionsavsättning Summa Not 12 Just för rörelsekapitalets förändring Förändring förråd Förändring kortfristiga fordringar Förändring kortfristiga skulder & övr avsättningar Övriga ej likviditetspåverkande poster Summa Not 13 Inköp av materiella tillgångar Enligt investeringsredovisningen Summa Not 14 Avyttrade materiella tillgångar Försäljningar Summa Not 15 Inköp av finansiella tillgångar AB Dalaflyget Dalhalla Arena AB Fond för pensionsåtagande Summa Not 16 Förändring av likvida medel Kassa och bank vid årets början Förändring av kassa bank Kassa och bank vid årets slut Kortfristiga placeringar vid årets början Förändring av kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar vid årets slut Likvida medel vid årets slut

21 KOMMUNEN KONCERNEN Not 17 Mark,byggnader & tekn anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerat anskaffningsvärde IB Anskaffningsvärde vid förvärv Årets anskaffning Årets försäljning Ackumulerat anskaffningsvärde UB Avskrivningar Ackumulerade avskrivningar IB Avskrivningar vid förvärv Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar UB Upp- och nedskrivningar Upp- och nedskrivningar IB Årets förändring Upp- och nedskrivningar UB Bokfört värde Det bokförda värdet fördelar sig på: Verksamhetsfastigheter Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Pågående om- och tillbyggnad Exploateringsfastigheter Bokfört värde Not 18 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerat anskaffningsvärde IB Anskaffningsvärde förvärv Årets anskaffning Årets försäljning Ackumulerat anskaffningsvärde UB Avskrivningar Ackumulerade avskrivningar IB Avskrivningar förvärv Årets avskrivning Försäljningar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar UB Bokfört värde Det bokförda värdet fördelar sig på: Inventarier Bilar och transportmedel Bokfört värde

22 KOMMUNEN KONCERNEN Not 19 Aktier, andelar och grundfondskapital i dotterbolag Aktier Morastrand AB Moravatten AB Mora parken AB Summa aktier & andelar mm Not 20 Övr aktier,andelar & grundfondskapital Aktier Inlandsbanan AB Siljan Turism AB AB Dalatrafik Musik vid Siljan AB Dalaflyget Region Dalarna Kommuninvest ekonomiska förening Fond för pensionsåtagande Dalhalla Förvaltning AB Övriga aktier och andelar Grundfondskapital Stiftelsen Vasaloppsleden Bostadsrätter Lisselby/Balder Summa Not 21 Långfristiga fordringar Revers, Siljansutbildarna Mora IK Övrigt Summa

23 KOMMUNEN KONCERNEN Not 22 Förråd m.m Förråd kontorsmaterial Förråd profilmaterial Förråd Komverk Förråd Brofästet Exploateringsfastigheter Förrådsvaror och handelsvaror Råvaror och förnödenheter Summa Not 23 Kortfristiga fordringar Fakturafordringar Statsbidragsfordringar Särskilt bidrag till kommuner Moravatten AB, del i koncernkonto Morastrand AB, del i koncernkonto Moraparken AB, del i koncernkonto 841 Interimsfordringar Diverse fordringar Skattefordran Summa Not 24 Kortfristiga placeringar Räntefond Summa Not 25 Kassa och bank Koncernkonto Mora kommun Morastrand AB Moravatten AB Moraparken AB Övriga bankkonton Kassa Postgiro Bank Summa kassa och bank

24 KOMMUNEN KONCERNEN Not 26 Eget kapital Ing eget kapital enl balansräkning Omräkningsdifferens Årets resultat Utgående eget kapital Varav öronmärkt för pensioner Not 27 Avs för pensioner & likn förpliktelser Avsättning till pensioner Avsättning till löneskatt på pensioner Latent skatt Summa Not 28 Långfristiga skulder Lån Summa Not 29 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Källskatt Upplupna pensionskostnader individuell del Upplupen löneskatt pensioner individuell del Semesterlön Upplupna löner Upplupna räntor Övriga interimskulder Avräkningskonto arbetsgivaravgift Kortfristig del av långfristiga skulder Morastrand AB, del i koncernkonto Moraparken AB, del i koncernkonto Moravatten AB, del i koncernkonto Övrigt Summa

25 KOMMUNEN KONCERNEN Not 30 Ställda panter & ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar Summa säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpl. som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar Löneskatt på pensionsförpliktelser Fastigo Summa ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Återstående borgensbelopp Borgen gentemot kommunens företag Morastrand AB Moravatten AB Moraparken AB Kommunalt borgens- & förlustansvar för egnahem & småhus med bostadsrätter (40% av garanterat belopp) Borgen gentemot andra Bostadsrättsföreningar AB Dalatrafik Idrottsföreningar Övriga föreningar Handel Daghemskooperativ Siljansutbildarna AB Summa borgensförbindelser Summa panter & ansvarsförbindelser Som säkerhet för kommunens borgensåtagande gentemot Morastrand AB innehar kommunen pantbrev i fastigheter tillhörande bolaget á tkr. Övriga förpliktelser Koncernkontokredit

26 Finansiella nyckeltal Kommunen Sammanställda redovisningen Folkmängd 31/ Verksamhetens nettokostnad per invånare, kr Skatteintäkter & generella statsbidrag per inv, kr Verksamhetens nettokostnader i procent av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag Finansnetto, tkr Finansnetto i procent av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag -0,4-0,3-1,0-3,2-2,8-4,1 Resultat före extraordinära poster i procent av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag 3,2 4,6 6,7 3,8 5,3 7,2 Anläggningstillgångar/invånare, kr Omsättningstillgångar/invånare, kr Totala tillgångar/invånare, kr Långfristiga skulder/invånare, kr Skuldsättningsgrad (långfristig) i procent Eget kapital/invånare, kr Soliditet (eget kap i procent av totala tillgångar) Resultatutveckling i procent (resultat/eget kap) Balanslikviditet=oms.tillg./kortfr skulder 0,73 0,27 0,43 0,66 0,27 0,41 Betalningsberedskap i antal dagar- likvida medel Borgensförbindelser/invånare

27 redovisningsprinciper Redovisningen följer i huvudsak den kommunala redovisningslagen samt god redovisningssed. Avvikelse gäller dokumentation av redovisningssystemet enl 2 kap 8 som ännu ej är färdig. Kommunen har tillsammans med Orsa och Älvdalens kommuner påbörjat ett arbete och en tidplan finns upprättad. Principer för periodisering och värdering Redovisningen har varit öppen för externa transaktioner t o m Därefter har kostnader och intäkter av väsentlig betydelse hänförts till redovisningsåret Skatteintäkter har periodiserats i enlighet med RKR s rekommendation nr 4.2. I bokslutet för 2007 har den definitiva slutavräkningen för 2006 samt den preliminära slutavräkningen för 2007 bokförts. Kostnads- och intäktsräntor har periodiserats. Långfristiga skulder Vid redovisning av lånekostnader används huvudmetoden. Inga amorteringar är planerade under Nedskrivning av bokförda värden på inventarier och fastigheter har bokförts på respektive verksamhet. Sociala avgifter har redovisats i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löne-redovisningen. Arbetsgivaravgiften för december månad har periodiserats. Förändring av pensions- och semesterlöneskuld har redovisats på finansförvaltningen och ingår bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Leasing All leasing jämställs med operationell leasing. Redovisning av pensionsförpliktelser Beräkningen av pensioner grundas på RIPS-07. Senast avlästa auktaliseringsgrad för underlaget för beräkningen av pensionsförpliktelserna är 68,4%. Årets intjänade pensioner utbetalas så att den anställde själv placerar i fonder. Beloppet har kostnadsförts och redovisas i balansräkningen som en kortfristig skuld. Kompletterande ålderspension, särskild ålderspension samt garanti- och visstidspension har kostnadsförts och redovisas i balansräkningen som en avsättning. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs vid utbetalning. Löneskatt på pensioner Fr.o.m redovisningsåret 1999 redovisas löneskatt på årets intjänade pensioner och ingår i posten verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärde och reduceras med investeringsbidrag och avskrivningar. Beloppsgräns för investeringar är ett basbelopp Avskrivningarna är gjorda enligt kommunförbundets rekommendationer och påbörjas så snart en anläggning/inventarium tagits i bruk. De avskrivningstider som tillämpas är: - verksamhetsfastigheter 20-50år. - fastigheter för affärsverksamhet 25år. - markanläggningar 20-33år. - inventarier och fordon 5-10år. - datorer och IT inventarier 3år. Kapitalkostnaderna räknas fr om enligt nominell metod med 5,0% intern ränta Kapitalkostnad kostnadsbokförs så snart en anläggning/inventarium tagits i bruk. Kapitalkostnad är den ersättning förvaltningarna erlägger för gjorda investeringar. 27

28 ord- och begreppsförklaringar An l ä g g nin g s t il l g å n g a r Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas. Av s k r i v nin g a r Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Ba l ansr ä k ning Visar den ekonomiska ställningen och hur den förändrats under året. Tillgångarna visar hur kommunen använt sitt kapital (i anläggningsoch omsättningstillgångar) resp hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Eget kapital Kommunens totala kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar mm), rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Fin a n sier ing sa n a lys Visar hur årets löpande verksamhet och investeringar har finansierats och hur verksamhetens likvida ställning har påverkats. In t er nr ä n ta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Ka p i ta l ko s t n a der Benämning av internränta och avskrivning som verksamheter erlägger till finansförvaltningen som ersättning för de medel som finansierat en investering. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförbara till den löpande verksamheten. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Balanslikviditet = omsättningstillgångar/kortfristiga skulder. Betalningsberedskap i antal dagar: Likvida medel = (likvida medel/ verksamhetens nettokostnad) x 365. Ne t t oin v est ering a r Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag mm. Net tokostnader Driftskostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Långfristiga skulder Skulder överstigande ett år. Nyck eltal Mäter förhållandet mellan två storheten, t ex likvida medel i % av externa utgifter (likviditet). Om s ät t nin g s t i l l g å n g a r Likvida medel, kortfristiga fordringar, lager och förråd. Tillgångar som kommunen inte räknar med att ha kvar mer än högst ett år och som kan omsättas, dvs säljas och förvandlas till kontanter. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Re su ltat r ä k nin g Visar hur förändringen av det egna kapitalet under året har uppkommit. Det egna kapitalets förändring kan även utläsas av balansräkningen. Re su ltat u t v e c k l in g Årets resultat/eget kapital. Rörel sek apital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Sol idi t e t Anger hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger. 28

29 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär, att dotter företagsandelarnas anskaffningsvärde har avräknats mot deras matema tiska värde vid förvärvstidpunkten (förvärvat eget kapital). Obeskattade reserver har helt och hållet räknats som eget kapital. Endast ägda andelar av räkenskapsposterna har intagits i den sammanställda redovisningen (proportio nell konsolidering). Eliminering har gjorts för interna mellanhavanden mellan kommunen och respektive företag samt mellan de olika företagen. Interna kostnader/intäkter, kommunens andelsin nehav i företagen samt interna skuld- och fordringsposter har eliminerats. Vid upprättande av den sammanställda redovisningen har kommunens redovisningsprin ciper varit vägledande. Den sammanställa redovisningen för Mora kommun omfattar kommunen samt de företag där kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande vilket innebär en röstandel på mer än 50 % resp mer än 20 %. Företag där kommunen har ett bestämmande inflytande är: Mora kommun Morastrand AB Moravatten AB MoraParken AB Lundskruven AB Kommunens engagemang i kommunala bolag Bolag Aktieinnehav Grundfonds-kapital tkr Ägarandel % Utlämnade lån tkr Borgens åtaganden tkr Morastrand AB Moravatten AB Moraparken AB Siljansutbildarna AB 700 AB Dalatrafik 829 3, Musik vid Siljan Region Siljan

30 revisorerna ORDFÖRANDE: Jan Flodén FÖRVALTNING: Revisionen LEDAMÖTER: Nils Uhlén, Helmer Nilsson, Bernt Hägg och Susanne Halén. Ekonomi och prioriteringar Revisionen hade under 2007 ett anslag på totalt 821 tkr. Revisorernas budget har i enlighet med revisionsreglementet beretts av fullmäktiges presidium. Revisorernas prioriteringar ges till uttryck i den av revisorerna fastställda revisionsplanen. Revisorernas budget består dels av köpta tjänster för olika revisionsgranskningar 523 tkr dels av revisorernas egna kostnader arvoden, resor fortbildning, 151 tkr. Revisorerna egna kostnader redovisar ett överskott på 145 tkr. Mål och aktiviteter Revisionens roll och ansvar är fastställda dels i kommunallagens 9 kapitel samt den av Sveriges kommuner och landsting utarbetade God revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorerna skall årligen, i den omfattning som följer av god revisionssed granska all verksamhet som bedrivs av styrelsen och nämnderna. Den kommunala verksamhetens mål inriktning och omfattning fastställs varje år av fullmäktige i budgeten. Revisionen är främst fullmäktiges organ för att granska om nämnder och styrelsen uppfyller de av fullmäktige fastställda målsättningarna och prioriteringarna. De granskningar som genomförs av revisorerna syftar till att ge revisorerna underlag för sitt uttalande kring ansvarsfrågan i revisionsberättelsen. För 2007 har revisorerna genomfört olika granskningar utifrån en fastställd revisionsplan. Granskningarna består dels av redovisningsrevision dels av förvaltningsrevision. Våra granskningar syftar till stor del att säkerställa ändamålsenligheten i de verksamheter som bedrivs. Vi anser att vi med de granskningsinsatser vi har gjort under 2007 har uppnått våra målsättningar. Organisation, ledning och utveckling Revisionen har bestått av 5 ledamöter. Som biträde har revisorerna anlitat Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Framtiden Revisorernas målsättning är, som tidigare, att tillsammans med kommunens nämnder, kommunstyrelsen och de kommunala bolagen medverka till en positiv utveckling i Mora kommun. Revisionens roll har stärkts genom de lagändringar i kommunallagen som har skett inom revisionens område. Det innebär att revisionen har fått och kommer att få en ännu mer aktiv roll för kommunens framtida utveckling. Ekonomisk jämförelse (tkr) Kommunbidrag Entreprenad och köp av vht Personalkostnader Övriga kostnader 2 0,5 6 Resultat

31 kommunstyrelsen ORDFÖRANDE: Peter Helander FÖRVALTNING: Kommunledningskontoret FÖRVALTNINGSCHEF: Tord Karlsson Ekonomi och prioriteringar Resultatet 2007 för förvaltningen är ett överskott på 1,2 mkr. Detta förklaras till största delen av ej bemannade tjänster, ej utnyttjade medel för organisationsutveckling och översiktlig planering samt lägre driftskostnader för flygverksamheten. Förvaltningen har arbetat med framtagande av ett nytt kommunövergripande ledningssystem, detta ledningssystem kommer att driftsättas Infrastrukturfrågor har haft hög prioritet under året som t ex Prästholmsprojektet, resecentrum och övriga kollektivtrafikfrågor. Under året har integrationsverksamheten startats upp och en integrationssamordnare har tillsatts. Mål och aktiviteter Kommunfullmäktiges mål och aktiviteter för kommunstyrelsens arbete har utförts enligt nedan: - Utbildningar i ärendehanteringssystemet Winess är genomförda. Förberedelser är gjorda för att lägga samtliga diarier på nätet, tre diarier är utlagda vid årsskiftet. - Ett principbeslut är taget om att Arbetsmarknadsenheten ska överflyttas till socialförvaltningen from 1/ Näringslivskontoret har arbetat vidare på att stärka kopplingen mellan utbildning, entreprenörskap och näringsliv genom Ung Företagsamhet, samarbete med gymnasiet, Mora Kompetensråd, Framtidspiloterna på Strandens skola och teknikcollege. Kommunen tillsammans med MoraParken och Vasaloppet har slutfört infrastruktursatsningen på Prästholmen. IT-samverkan mellan Mora, Orsa och Älvdalen fortgår och beslut om fortsatta samverkansformer sker inför halvårsskiftet 2008 så projektet avslutas. Ett antal aktiviteter är genomförda för att underlätta samverkan inom IT och övriga verksamhetsområden. Införandet av ny grafisk profil med tillhörande dokumentmallbank är delvis genomfört. Organisation, ledning och utveckling Inom styrelsen har personalomsättningen har varit högre än normalt. Nyckeltal Antal kopior Portokostnad Måltider/tjänst/dag: Skola Förskola Servicehus Besökare webbplats/dag Antal resande med Dalatrafik Under året har följande verksamheter inom Arbetsmarknadsenheten lagts ner: Datorteket, Ungdomsprojekt, Ungdomsgarantin och Kommunal ungdomspraktik (KUP) vilket inneburit en minskning av deltagare med 45-50%. Från och med 2007 har personalnämnden ersatts av ett arbetsgivarutskott i kommunstyrelsen och enheten Personal och löner har tillförts kommunledningskontoret. Framtiden Kommunstyrelsens vision för kommunledningskontoret är att det innehåller den högsta kompetensen i kommunen. Kommunlednings-kontoret är genom sitt kunnande, kreativitet och förändringsbenägenhet ett föredöme för andra. Kommunledningskontorets ledarskap präglas av en tro på individens vilja och förmåga till ansvar, initiativ och samarbete. Ökade krav från olika håll som tex kompetens, service och andra åtaganden medför att samverkan med närliggande kommuner är ett måste och arbetet med detta har intensifierats. KS (x) inkl personalnämnden Ekonomisk jämförelse (tkr) (x) 2005(x) Kommunbidrag Statsbidrag Interkommunala ersättningar Övriga intäkter Summa intäkter Entreprenad och köp av vht Personalkostnader Lokalkostnader, hyra & leasing Bidrag Övriga kostnader Summa kostnader Resultat

32 räddningstjänsten ORDFÖRANDE: Peter Helander FÖRVALTNING: Räddningstjänsten FÖRVALTNINGSCHEF: Pär Kjellin Ekonomi och prioriteringar Räddningstjänstens tilldelade ram bygger till stora delar på att inkomsten från flygbevakning, utbildningar, och andra externa tjänster ständigt ökar. Under det år som gått har räddningstjänstens medverkan vid flygrörelser upphört och de externa tjänsterna snarare minskar än ökar på grund av att fler företag utbildar bl.a. egna anläggningsskötare till sina automatlarm. Även på utbildningssidan ser vi fler aktörer än tidigare då räddningstjänsten i stort sett var ensam om brandskyddsutbildningar. Detta tillsammans med att stora kostsamma insatser gör att det är svårt att få den tilldelade ramen att hålla. Räddningstjänstens prioriteringar den närmaste framtiden är att öka det förebyggande arbetet för att minska bränder och andra olyckor i kommunen genom att arbeta med riskinventeringar, utbildning och stöd till enskilda. Arbetet med att kvalitetssäkra räddningstjänstens operativa förmåga som inletts fortsätter och utgör grunden för hur utryckningsstyrkorna tränas och övas. Samverkan med våra grannkommuner och räddningstjänsternas länssamverkan är även de prioriterade områden. Mål och aktiviteter Räddningstjänstens övergripande mål är att hela tiden arbeta för ett säkrare och tryggare samhälle. Detta görs via en mängd aktiviteter bl.a.: riskinventeringar tillsyner utbildningar internt och externt kontroller av larm och brandredskap riktad utbildning mot årskurs 2,5 och 8 Organistation, ledning och utveckling Räddningstjänsten arbetar efter den organisationsutredning som genomfördes tidigare och som kommer att leda till en bättre anpassad räddningskår än vad som är fallet idag. Framtiden Räddningstjänsten i framtiden kommer förhoppningsvis att utvecklas till att arbeta med kommunalt säkerhetsarbete tillsammans med övriga aktörer i kommunen, både privata och kommunala verksamheter. Räddningstjänsten har tillsammans med andra kommunala aktörer inlett arbetet med en ny räddningsstation och förhoppningsvis fattas beslut om byggandet under Räddningstjänsten kommer förhoppningsvis att i framtiden utöka sin förebyggande verksamhet till att omfatta arbete med ungdomar tillsammans med skolan och socialförvaltningen i en så kallad ungdomsbrandkår. Räddningstjänsten riskinventeringsarbete används som en del i beslutsunderlaget i den politiska process som samhällsbyggandet vilar på. Nyckeltal Utryckningar Tillsyner LBE, LSO (brandsyner) Ekonomisk jämförelse (tkr) Kommunbidrag , , ,4 Statsbidrag 795,1 402,4 286,3 Interkommunala ersättningar Övriga intäkter 1 008, , ,7 Summa intäkter , , ,4 Entreprenad och köp av vht -56,2-55,0-54,7 Personalkostnader , , ,3 Lokalkostnader, hyra & leasing -381,7-355,7-304,8 Bidrag -5,6 0,0 0,0 Övriga kostnader , , ,9 Summa kostnader , , ,7 Resultat -839,5-735,4-645,3 32

33 byggnadsnämnden ORDFÖRANDE: Anders Bogg FÖRVALTNING: Stadsarkitektkontoret FÖRVALTNINGSCHEF: Konny Kolping Ekonomi och prioriteringar Byggnadsnämnden redovisar ett överskott på 573,9 tkr 2007 beroende på att kostnader för löner och bostadsanpassningsbidragen varit lägre än budgeterat och att de externa intäkterna varit högre än beräknat. Under året 2007 har byggnadsnämnden prioriterat myndighetsutövning i samband med bygglov, bygganmälan, förhandsbesked, bostadsanpassningsbidrag, översiktlig planering och detaljplanering för att tillgodose det ökade behovet av bostäder men även för utökning av mark lämplig för handelsändamål. Byggnadsnämnden har en servicegaranti som innebär att, under vissa förutsättningar, handläggningstiden för bygglovärenden inte ska överstiga tre veckor. Mål och aktiviteter Den fördjupade översiktsplanen över Noret Norra har dock inte påbörjats på grund av att kommunens förhandling med landstinget om markförvärv har försenats. Stadsarkitektkontoret har arbetat med detaljplaner för bostadsbebyggelse varav tre vunnit laga kraft samt med detaljplaneprogram för ett framtida handelsområde på Noret och för ett flerbostadshusområde på Tingsnäs. Genom att följa riktlinjer i olika kommunala dokument, som kommunfullmäktige antagit, bidrar byggnadsnämnden genom sina beslut till att en god livsmiljö skapas för kommuninvånarna. Av 852 hanterade byggärenden har 25 beslut överklagats. Sex beslut har upphävts av överprövande myndigheter och av de upphävda besluten avsåg tre strandskyddsdispenser. Organisation, ledning och utveckling Stadsarkitektkontoret hade större delen av ,8 tjänster fördelade på 11 heltidstjänster och 1 st 0,8 tjänst. Under året har en person gått i pension och en person slutat. Dessa tjänster har återbesatts. Till kontoret hörde också den för Mora och Orsa gemensamme projektanställde energirådgivaren som slutade sin anställning den siste augusti. Framtiden Utvecklingen går mot ett samhälle som förändrar sitt behov av resurser från ändliga till förnyelsebara. Utvecklingen sker också mot ett samhälle med förändrad näringsstruktur och med försörjningsverksamhet i kunskaps- och servicebranscher som mycket väl kan integreras i en lokal boendemiljö. Behov av möjlighet till försörjning för nuvarande folkmängd och inflyttning kommer att ställa krav på en smidig avvägning mellan bevarande av Moras karaktärsdrag med byarnas byggnadstraditioner och kulturarv och beredvillighet att öppna möjlighet för etablering av småskalig industri- och handelsverksamhet som ett led i att bevara och utveckla kommunen som en attraktiv bosättningsort. Detta leder till att detaljplaner för kommande byggande måste ta hänsyn till de förändrade behoven vilka kan komma att vara av annan typ än de vi varit vana vid i industrisamhället. Exempelvis kommer det hållbara samhället att medföra nya typer av lösningar på infrastrukturen. Framtida arbetsplatser kommer att lokaliseras till platser som idag inte medger detta vilket kan leda till ett behov av revidering av befintliga detaljplaner. Hänsyn måste tas till behovet av tillgång på högkvalitativa och lättillgängliga naturområden vilka är en resurs både nu och i framtiden. 33

34 Ekonomisk redovisning och nyckeltal Ekonomisk jämförelse (tkr) Kommunbidrag 6111,0 5937,0 5958,7 Statsbidrag 510,0,0 518,0 560,4 Interkommunala ersättningar Övriga intäkter 2303,3 2473,9 2018,5 Summa intäkter 8924,3 8928,9 8537,6 Entreprenad och köp av vht -70,1-180,4-128,2 Personalkostnader -5368,7-4914,1-4985,1 Lokalkostnader, hyra & leasing -129,6-142,3-119,2 Bidrag -1201,7-1108,9-1575,0 Övriga kostnader -1580,3-845,3-1533,2 Summa kostnader -8350,4-7191,0-8340,7 Resultat 573,9 1737,9 196,9 Årsarbetare (antal) 12,8 11,8 10,8 Sjukfrånvaro (tkr) 1) 38,8 46,1 Kommentarer: 1) Uppgiften är ej tillgänglig i januari. Redovisade resultat omfattar även den, för Mora och Orsa gemensamme, av statliga bidrag helt finansierade energirådgivaren. Nyckeltal Ekonomiska Andel av kommunbidrag % 0,7 0,7 0,8 Nettokostnad/invånare kr Kvantitativa Antal planärenden Antal byggärenden Antal bostadsanpassningsärenden Antal övriga ärenden Kommentarer: OBS! Nettokostnad/invånare avser kostnad exkl. bostadsanpassningsbidrag och energirådgivning. 34

35 kulturnämnden ORDFÖRANDE: Bigitta Sohlberg FÖRVALTNING: Kulturförvaltningen FÖRVALTNINGSCHEF: Bernd Janusch Ekonomi och prioriteringar Kostnader för kulturnämndens ökade politiska verksamhet med ca 85 tkr samt tillkommande hyreskostnaderna för Saxvikens lokaler för år 2007 med ca 200 tkr, fanns inte med vid budgetplaneringen. Att förvaltningen trots detta redovisar ett plusresultat beror på att flera pensionsavgångar samt tjänsten för en långtidssjuk bibliotekarie inte tillsattes fullt ut. Av de med offentliga medel finansierade fritidsverksamheterna är kulturförvaltningens olika aktiviteter med bred marginal de mest nyttjade. De investerade kronorna ger en god utdelning i medborgarnas välbefinnande och hälsa. Till exempel genererar 154 tusen boklån en sysselsättning under 3 miljoner timmar för en kostnad av 2,4 kronor per timme. Utan hänsyn tagen till eventuellt andra värderingar kan man jämföra med de ca tretusen timmarna av allmänhetens skridskoåkning i ishallen för en kostnad av 1166 kronor per timme. Förbättringar av arbetsmiljön samt ökade satsningar på barn och ungdomskultur var nämndens tydliga prioriteringar. Den av kulturnämnden föreslagna finansieringen av hyreskostnaderna för de nya lokalerna vid Saxviken har under året inte kunnat infrias. Det är dock nämndens förhoppning att frågorna kring tolkningen av innebörden av den Pettersonska donationen till musikskolan nu efter ett års betänketid snart skall vara avklarade. Mål och aktiviteter Ungas delaktighet och inflytande var ledstjärnan för kulturförvaltningens verksamheter. Mora kommuns arbete med frågor runt ungdomsdemokrati kan räknas till de bästa i landet. Samarbete med grannkommunerna har fördjupats vilket blev mest synlig genom två mycket framgångsrika samverkansprojekt: Vinterfest och Ovansiljans hembygdsgårdar. Självbetjäningsautomaten Tore installerades i slutet av mars. Ca 15 % av utlåningen sker nu via automaten. Målsättningen är att 70 % av utlåningen hanteras via Tore. Kulturskolan Miranda firade i början av juni sitt 10 årsjubileum och manifesterade sin framstående ställning bland Sveriges kulturskolor. Det finns svårigheter att behålla kvaliteten av dansundervisningen i grundskolan pga ekonomin. Arbetet med att hitta samfinansieringar med skolan, länsdanskonsulenten och andra aktörer pågår. Mora Kulturhus uppmärksammades i media som en av Dalarnas största besöksmål med nära 110 tusen besökare under perioden. Organisation, ledning och utveckling Kulturförvaltningen ansvarar för Kulturskolan Miranda, biblioteksverksamheten, bygdearkivet, allmänkulturen, konsumentvägledningen, ungdomssamordnaren, fritidskonsulenten, fritidsgården Slussen, budgetrådgivning och skuldsaneringen. 52,87 tjänster innehades av 71 personer. Flertal projekt har avslutats och för år 2008 budgeteras 40,50 tjänster fördelat på 60 personer. En ny ledningsorganisation genomfördes i december där kulturchefen har övergripande ansvar för hela verksamheten samt direkt ansvar för allmänkulturen, bygdearkivet, ungdoms och fritidsverksamheterna. Ansvaret för biblioteket och kulturskolan har flyttats till två nyinrättade tjänster. Ku lt u r är framtiden Planer till förbättring av logistiken inom kulturhuset och den allmänna arbetsmiljön i lokalerna utarbetades under hösten. Renoverings och ombyggnadsarbeten är igångsatt och beräknas vara färdigställda till sommaren. 35

36 Kolumnerna Kultur/fritidskonsulent och ungdomssamordnare visar resultatet uppdelat på respektive enhet. Ekonomisk jämförelse (tkr) Kultur 2007 Fritidsk Ungdoms Kommunbidrag Statsbidrag Interkommunala ersättningar Övriga intäkter Summa intäkter Entreprenad och köp av vht Personalkostnader Lokalkostnader, hyra & leasing Bidrag Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Årsarbetar (antal) 52,87 49,85 37,655 Sjukfrånvaro (tkr) Nyckeltal Utlån av media (st) Utlån per invånare (st) 7,6 7,9 8,3 Kostnad per invånare (kr) Besök per dag, hela kulturhuset (st) Mediabeståndets storlek (st) Tidnings./tidsskriftsprenumerationer (st) Antal nyförvärv (st) Föreställningar för skola och förskola (st) Antal filmföreställningar i skolan (st) Öppna föreställningar barnkultur (st) Kulturprogram (st) Utställningar (st) Noterade besökare släktforskningen (st) Elever i frivilliga musikundervisningen (st) Medlemsantal fritidsgården Slussen (st)

37 socialnämnden ORDFÖRANDE: Bernt Persson FÖRVALTNING: Socialförvaltningen FÖRVALTNINGSCHEF: Gunnel Gyllander Ekonomi och prioriteringar Socialnämnden har en positiv budgetavvikelse om tkr för Äldreomsorgen är den största verksamheten inom socialnämndens verksamhet, med ca hälften av kostnaderna. Efterfrågan och behovet av platser har varit större än tillgången under 2007, vilket resulterat i höga kostnader för köp av platser. Under året har byggnation av ett nytt särskilt boende för dementa påbörjats. Inom omsorgen om funktionshindrade har antal platser i gruppbostad utökats och köp av platser har minskats. Det förebyggande arbetet har prioriterats under verksamhetsåret inom individ- och familjeomsorgen, med utökningar av hemmaplanslösningar. Mål och aktiviteter Flertalet av de mål och aktiviteter som beslutats för 2007 har genomförts. Under året har Kompetensstegen, en kompetensutvecklingssatsning inom äldreomsorgen, slutförts. Staten har beviljat kommunerna stimulansbidrag inom äldreomsorgen för satsningar inom nutrition och rehabilitering. Den övergripande målsättningen för socialnämndens verksamheter är att genom tidiga och förebyggande insatser undvika större och mer omfattande insatser i ett senare skede. Organistation, ledning och utveckling En ny organisation infördes från och med 1 januari 2007, vilket medförde att individ- och familjeomsorgen och omsorgen om funktionshindrade tillsammans utgör en avdelning, där man arbetar med ett samlat grepp kring människor mitt i livet oavsett problematik. Framtiden Antalet 85- åringar och äldre kommer att öka något fram till Ökningen de närmaste åren kommer att innebära ett ökat tryck på äldreomsorgen. Kostnaderna för verksamheten enligt LSS har sedan lagen trädde i kraft 1992 mer än fördubblats. Det finns inget som tyder på att kostnadsökningstakten kommer att förändras. En tydlig trend i landet, inte bara i Mora, är ett ökat behov av stöd till barn, unga och deras föräldrar. Fler barn än tidigare lever i familjer som betecknas som fattiga. Barn och familjer har idag ett större behov av stöd. Ekonomisk jämförelse (tkr) Kommunbidrag Statsbidrag Interkommunala ersättningar 25 Övriga intäkter Summa intäkter Entreprenad och köp av vht Personalkostnader Lokalkostnader, hyra & leasing Bidrag Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Nyckeltal Nettokostnad Äldre (tkr) Nettokostnad LSS (tkr) Nettokostnad Psyk (tkr) Nettokostnad IFO (tkr) Varav försörjningsstöd (tkr) Vårddygn HVB-hem (st) (barn o ungd) Vårddygn familjehem & jourhem (st) Nyanmäln. fam.rådgivn par (st) Antal vårdtagare hemtjänst (st) Antal färdtjänstresor totalt (st) tom Antal personer med matdistribution Antal personer med trygghetslarm

38 miljö- och hälsoskyddsnämnden ORDFÖRANDE: Gunnar Nilsson FÖRVALTNING: Miljö- och hälsoskyddskontoret FÖRVALTNINGSCHEF: Nils-Göran Johansson Ekonomi och prioriteringar Miljö och hälsoskyddsnämnden har en budget i balans. Detta år har vi ett överskott på 396,0 tusen kronor. Överskottet beror på att vi haft mer intäkter på livsmedelstillsynen, avloppsansökningar och anmälningar värmepumpar än vi räknat med i budget. Prioriteringar inom vår verksamhet är den tillsyn som vi bedriver inom våra verksamhetsområden, vårt kvalitetsarbete samt samverkan inom djurskyddet Mål och Aktiviteter I miljötillsynen har vi under detta år fått arbeta ikapp det som vi inte hunnit med tidigare år på grund av personalbrist samt löpande ärenden, klagomål, omklassningar och omprövningar av företag. En del mål har därför inte uppnåtts. Rutiner för att minska handläggningstider, och övrigt administrativt arbete har påbörjats under Att minska handläggningstider för tillstånds och godkännande som var ett mål, har vi inte klarat fullt ut. I hälsoskyddet har satsningarna som skulle göras på barn och ungdom inte hunnits med. Detta har tidigt uppmärksammats och finns i nya verksamhetsplanen som ett länsprojekt. I övrigt har måluppfyllelsen klarats av. Organisation ledning och utveckling Vi har under året även arbetat med kvalitet, arbetsmiljöfrågor och personalutveckling. Samverkan inom djurskyddet är under utredning och skall presenteras i början på detta år. Detta år har samverkan mellan länsstyrelsen och kommunerna startat inom miljöbalkens område genom tillsynsvägledning. Det kommer att utveckla miljötillsynen 2008 positivt. Framtiden Vår tillsyn inom alla våra verksamhetsområden har återigen ifrågasatts om den skall vara kvar i kommunen. Ansvarsutredningen menar att staten bör ta över alla tillsynsuppgifter. Djurskyddskontrollen har föreslagits att övertas av staten redan År 2008 blir ett år då vi förhoppningsvis får klarhet i dessa frågor som är av stor betydelse för oss. Förutom detta ser vi fram mot samarbetet med länsstyrelsen i tillsynsvägledningen och att vi håller farten uppe i arbetet med kvalitetssystemet. Ekonomisk jämförelse (tkr) Kommunbidrag 3 125, , ,0 Statsbidrag 1 011,5 835,8 914,9 Interkommunala ersättningar Övriga intäkter 1 695, , ,1 Summa intäkter 5831, , ,0 Entreprenad och köp av vht , , ,7 Personalkostnader -346,7-231,1-261,3 Lokalkostnader, hyra & leasing -2,8-18,5-19,6 Bidrag 0-8,0-4,0 Övriga kostnader -989,0-729, ,5 Summa kostnader ,2-4941, ,1 Resultat 395,6 377,6 204,9 38

39 m i l j ö- och hälsoskyddsnämnden Mora 2007 helår Nyckeltal Administration Delegationsbeslut/arbetsdag 1,5 1,8 1,2 3,1 5,2 2,7 4,6 Djurskydd Antal objekt som inspekterats Antal inspektioner Miljöskydd* Antal tillståndspliktiga verksamheter Antal besök Antal anmälningspliktiga verksamheter Antal besök Övriga verksamheter ? Antal besök Kemikalietillsyn Antal större kemikalieförsäljare ? Antal besök Köldmedieanvändare > 10 kg Hälsoskydd Antal tot. enfamiljshus med radonhalter >400 bq/ m Antal tot. radonbidrag Antal tot. åtgärdade hus Antal tillstånd wc-avlopp Antal tillstånd sluten tank wc Antal föreläggande bdt-avlopp Antal förel värmepumpsanläggn Livsmedel Antal livsmedelslokaler Antal inspektioner (inkl provtagning) Antal livsmedelsprover Antal årsarbetare (inspektörer) 0,58 1,05 1,0 1,05 1,05 1,28 1,5 Naturvård 780 Doserad mängd kalk ton Kostnad för dosering kr/ton

40 barn- och utbildningsnämnden ORDFÖRANDE: Nils Carlsson FÖRVALTNING: Barn- och utbildningsförvaltningen FÖRVALTNINGSCHEF: Tord Karlsson Ekonomi och prioriteringar Årets resultat för förvaltningen blev ett överskridande på kr. Främsta orsakerna till detta är högre kostnader än budgeterat för vuxenutbildningen, minskade interkommunala intäkter och ökade interkommunala kostnader för gymnasieskolan (totalt kr). Resursskolan överskrider främst m a a kostnadsökningar på personalsidan. Dessutom har köp av verksamhet under året blivit dyrare än vad som budgeterats, bl.a fritidsplatser på Rasmus (totalt kr). Underskottet har till del balanserats av att Kansli ej utnyttjat samtliga budgeterade medel för personal ( totalt kr) samt att Grund- och förskolan redovisade lägre kostnader för skolmåltider och skolskjutsar än budgeterat (totalt kr). Mål och aktiviteter Under året har grundskolan upprättat en kvalitetsredovisning som innehåller personalens egna bedömningar om verksamhetens kvalitet samt förslag till åtgärder och förbättringar. Grundskolan redovisar fortsatt god måluppfyllelse genom att närmare 94% av eleverna är godkända i kärnämnen och därmed behöriga för gymnasiestudier. Resultatet ligger klart över riksgenomsnittet även om våra egna mål är satta högre (97%). De övergripande målen för resursskolan syftar till att bidra till arbetet med att skapa en skola för alla. Under överskådlig tid kommer dock behovet av särskilda kommunövergripande undervisningsgrupper att kvarstå. S:t Mikaels-skolan har i samverkan med industriföretagen i Mora, MAIgruppen, ansökt om att få ingå i Teknikcollege Dalarna. Elevenkäter för årskurs 1 och 2 vårterminen 2007 visar att de allra flesta elever trivs och känner sig trygga i sin skolmiljö och att de kan rekommendera S:t Mikaels-skolan till andra elever. Organisation, ledning och utveckling Organisationen är oförändrad jämfört med Under förvaltningschefen finns, förutom ett gemensamt kansli, tre verksamhetsområde. För- och grundskola, gymnasieskola med vuxenutbildning och resursskola. Sjuktalen inom förvaltningen fortsätter att minska jämfört med 2005 och Avseende lönenivåer och chefstjänster finns ingen signifikant skillnad mellan könen vilket påvisar jämställdheten i förvaltningen. Framtiden Antalet elever i grundskolans tidigare åldrar har börjat stabilisera sig på en nivå motsv ca 185 barn och kommer under kommande 6 år att öka till ca 195 barn. Om födelsetalen håller i sig innebär det att läsåret 2010/2011 har grundskolan stabiliserat sig på en nivå motsvarande ca 1930 barn. Samtidigt har vi då de sista stora kullarna på gymnasiet. Ekonomiskt innebär detta en ökad kostnad på gymnasiet och en sedan några år tidigare stabiliserad kostnad för för- och grundskola vilket i sig är en utmaning att dels finansiera och dels enkelt förklara. INVESTERINGSREDOVISNING REDOVISAT Budget Avvikelse Redovisat Projekt Inkomster Utgifter Netto Netto Netto Netto Total Data - 3 år Skolmöbler mm - 5 år Utrustning, musikinstr - 10 år

41 Nyckeltal Förskola Antal barn/personal (heltidstjänst) 5,3 5,2 5,4 Familjedaghem Antal barn/dagbarnvårdare 6,0 6,1 6,0 Fritidshem (gr) Antal barn/personal (heltidstjänst) 18,2 17,7 16,3 Grundskola Antal lärare/100 elever åk 1-9 8,9 8,7 7,9 Antal lärare/100 elever åk F 7,6 7,4 6,5 Andel behöriga till gymnasieskola % 93,1 91,9 92,1 Ej godkända i ett eller flera ämnen 15,2 15,0 17,6 Ekonomisk jämförelse (tkr) Kommunbidrag Statsbidrag Interkommunala ersättningar Övriga intäkter Summa intäkter Entreprenad och köp av vht Personalkostnader Lokalkostnader, hyra & leasing Bidrag Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Årsarbetare (antal) Sjukfrånvaro (tkr)

42 tekniska nämnden ORDFÖRANDE: Gösta Frost FÖRVALTNING: Tekniska förvaltningen FÖRVALTNINGSCHEF: Mikael Jaråker Ekonomi och prioriteringar Det sammantagna resultatet för nämnden är ett underskott på 4310 tkr. Ansvarsområdena Fastighet och Mark står för ett mindre överskott medan Tekniknämnd, Gata/Park, Fritidsanläggningar och Teknikchef har genererat underskott. Underskottet 2007 beror bl.a. på nedskrivningar av exploateringsfastigheter som ej budgeterats och ej förutsedda energikostnader för kommunens gatubelysning. Fritidsverksamheten genererar ett underskott på ca 700 tkr vilket främst beror på oförutsedda akuta underhållskostnader och ökade driftkostnader. Den mest prioriterade verksamheten under 2007 är väghållningen där betydligt mer beläggningsarbeten på det kommunala gatunätet har utförts än under ett normalår för Mora kommun. Investeringsvolymen uppgår till ca 63 miljoner där de största investeringarna avser det nya demensboendet Emmagården med ca 40 miljoner och projektet Prästholmen med ca 10 miljoner. Mål och aktiviteter Exempel på genomförda mål och aktiviteter. - Fastighetsavdelningen har färdigställt kvalitetsdokumentet, Krav och anvisningar som har till funktion att skapa en högre och mer enhetlig standard på ny-, till- och ombyggnationer inom kommunen. - Samtliga kommunens lokaler med några få undantag har radonmätts och sammanställs för att säkra inomhusmiljöer för kommunens kärnverksamheter. Källsortering har införts i kommunens verksamheter. - Gång- och cykelvägar har byggts ut. - Över 25 villa tomter har sålts under året och nya planer är beställda för ytterligare nybyggnadsområden. Exempel på ej genomförda mål och aktiviteter. - Lokalförsörjningsplaner för kultur och förskolan - Ljud- och ljusmiljön i samtliga skolor skall kartläggas (kommer i miljödeklarationen) - Utbyte av gatubelysning (avvaktas pga. ny teknik) Organisation, ledning och utveckling Antalet anställda i tekniska förvaltningen under 2007 var 12 st varav 1st projektanställd på fastighetsavdelningen och en delvis anställd under renhållningsavdelningen. En ny teknisk chef började efter semestern och en projektanställd slutade i december. Sjukfrånvaron har varit låg. Framtiden Under 2008 kommer en ny fritidschef rekryteras till förvaltningen och därmed kommer tjänsten flyttas från Morastrand till kommunen. Detta är ett led i att tydliggöra förvaltningens ekonomiska ansvar för kommunens fritidsanläggningar och stärka förvaltningen som helhet. Förvaltningen står inför stora utmaningar i form av tydligare krav på effektivitet, kommande pensionsavgångar och större krav på service. Nya verktyg för uppföljning av mål och aktiviteter kommer till en början att innebära ökad arbetsbelastning men förhoppningsvis också ökad förståelse för hur och i vilken riktning verksamheten skall utvecklas. 42

43 Ekonomisk jämförelse Ekonomisk jämförelse (tkr) Kommunbidrag Statsbidrag Interkommunala ersättningar Övriga intäkter Summa intäkter Entreprenad och köp av vht Personalkostnader Lokalkostnader, hyra & leasing Bidrag Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Kostnadsnyckeltal År Vägunderhåll kr /inv Kostnader för gatubelysning kr/ per invånare Fastighetskostnader kr/inv exkl värme Fastighetskostnader kr /m 2 exkl värme Anm.: Inga kapitalkostnader ingår i nyckeltalen Energinyckeltal År Uppvärmningsenergi/m 2 lokalyta * (kwh) Tillförd fastighetsel (MWh) Eldningsolja (m 3 ) * Förbrukningssiffrorna har normalårskorrigerats. Totala energiförbrukningen för uppvärmning uppgår till MWh. 43

44 morastrand Ab ORDFÖRANDE: Lars Vilhelmsson FÖRVALTNING: Morastrand VD: Lars-Gunnar Holmberg Ekonomi och prioriteringar Resultatet av årets verksamhet utvisar ett överskott på (9 257) Tkr. Årets investeringar uppgår till (5 294) Tkr. Årets underhållskostnad uppgår till (14 109) Tkr. Mål och aktiviteter Morastrand AB är ett av Mora kommun helägt bolag. Ändamålet med bolagets verksamhet är att tillhandahålla bostäder och lokaler, samt att inom ramen för den kommunala kompetensen främja bostadsförsörjningen i kommunen. -Morastrands vision Att aktivt medverka till att bevara och utveckla Mora som attraktiv bostadsort i syfte att främja ett hållbart samhälle. Organistation, ledning och utveckling -Personal Medelantalet anställda kvinnor 58 (58) och män 64 (64) totalt 122 (122). Löner och ersättningar samt sociala avgifter har uppgått till 45,1 (43,7) Mkr. Två fastigheter på Sollerön har sålts med en vinst på Tkr. Bolaget förvärvade den 10 december samtliga aktier i Lundskruven AB, ett fastighetsbolag med 16 lägenheter. Renovering av badrum, tilläggsissolering och installation av ventilation på kvarteret Tuvan, har fortsatt och arbetet beräknas vara klart i april Gjorda avstämningar visar att projektet kommer att bli billigare än beräknat. Nybyggnaden av de 10 lägenheterna på Älvstranden beräknas vara klara 1 juli Framtiden Bolaget kommer under 2008 undersöka möjligheterna att bygga centrala lägenheter, dels på den fastighet som ägs av Lundskruven AB och dels på kvarteret Valhall. En överenskommelse har träffats med Hyresgästföreningen att höja bostadshyrorna med 2,65% per den 1 januari För år 2008 räknar bolaget med samma resultat som 2007 exkl fastighetsförsäljningar. Ekonomisk jämförelse (tkr) Hyresintäkter Övriga intäkter Summa intäkter Material & tjänster Personalkostnader Fastighetsskatt Övriga kostnader Avskrivningar Räntor Summa kostnader Resultat före skatt Skattefordran Resultat efter skatt Årsarbetare Sjukfrånvara (%) 7,21 7,49 6,87 5,61 6,56 44

45 Morastrand AB Nyckeltal 45