Pedagogisk planering för förskoleklassen, Läsåret

Transkript

1 Pedagogisk planering för förskoleklassen, Läsåret Lek och skapande ska ingå i förskoleklassen som väsentliga delar i det aktiva lärandet och att elevens lust och nyfikenhet ska tas till vara. Utgångspunkten för förskoleklassens verksamhet är att utveckling och lärande sker ständigt och inte bara, eller ens huvudsakligen, i arrangerande inlärningssituationer. Förskoleklassen får därför sin identitet genom kombinationen av förskolans och grundskolans pedagogik. (Skollagen) Pedagogisk planering i svenska, förskoleklassen De mål vi har utgått från är: Alfabetet och alfabetisk ordning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Att uppnå en språklig medvetenhet. Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Bekanta sig med olika genrer. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser. Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt taloch skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Lgr 11, s. 222

2 Vi har även utgått från Skolverkets Kunskapsbedömning i elevens förmåga att uttrycka sig, rimma, ramsa, sätta ihop ord, kommunicera med andra, lyssna och reflektera, berätta och återge sagor/händelser du uttrycker dig i hela meningar du lyssnar när någon annan talar du vill och vågar berätta i grupp du återger sagor och berättelser, kan hålla den röda tråden du läser och skriver ditt namn du hör vilka ord som rimmar du sätter ihop två ord till ett (sammansatta ord), t ex snö och boll blir snöboll du hör och uppfattar vilket ljud ett ord börjar med, slutar eller har i mitten du uppfattar rytmen i ett ord (stavelser) och räknar antal stavelser du räknar antal ljud i ett kort ord du hör om ett ord är långt eller kort du förstår att det finns olika typer av texter Vi arbetar med läromedlet Språklust som bygger på Bornholmsmodellen. Till den tillhör även en elevbok med varierade övningar till varje kapitel. Hur bokstäver låter och heter lär sig barnen i språkgruppen genom varierade arbetsformer - vi lyssnar, formar, skapar, känner, tittar på filmsnuttar med hjälp av mediaverktyget Espresso m.m.

3 Under vårterminen kommer barnen att bekanta sig på olika sätt kring skriftspråkets genrer. Vi kommer också att i samlingar arbeta med rim, ramsor, sånger, ljudning, stavelser, sammansatta ord och motsatsord och läsa många sagor och skönlitterära böcker som vi sedan pratar om. Vi kommer att öva på att berätta saker för varandra i små och stora grupper och att lyssna på varandra. Vi har också utarbetat en språkpåse som innehåller språkligt material som väcker och stimulerar barns intresse kring det svenska språket. Barnen lånar hem språkpåsen under en vecka. Vi erbjuder även en bokpåse innehållandes en skönlitterär bok som barnen tillsammans med föräldrarna läser och bearbetar med boksamtal. Syftet med dessa påsar är att engagera föräldrarna samt väcka barnens intresse för språk. Pedagogisk planering i matematik, förskoleklassen Mål i matematiken: att utveckla en grundläggande förståelse för rum, form, läge och riktning att utveckla förståelse kring grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp att utveckla förståelse kring grundläggande mätning och tid utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp att lägga grunden för att förstå och föra enkla matematiska resonemang Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Lgr 11, s.62

4 Vi har även utgått från Skolverkets Kunskapsbedömning i elevens förmåga att ramsräkna, se mönster, kunna geometriska former, förstå begrepp, kunna sortera och ha god kropps- och antalsuppfattning du ramsräknar till 50 du ramsräknar baklänges 15-0 du pekräknar till 20 du har antalsuppfattning 0-10 du kan ramsräkna ordningstalen 0-20 du har god kroppsuppfattning du ser mönster och kan fortsätta ett givet mönster du kan de geometriska formerna cirkel, kvadrat, triangel och rektangel du sorterar saker efter färg, form och storlek du kan de vanliga matematiska begreppen för motsatser, t ex lång-kort, stor-liten, först-sist du kan begreppen i mitten, i, på, under och bredvid du kan begreppen igår, idag och imorgon du kan veckodagarna och årstiderna du har en grundläggande uppfattning om hel och halv timme (klockan) Vi arbetar med matematik på många olika sätt bl. a. under våra morgonsamlingar och i mattegruppen som är fyra gånger i veckan. Vi räknar ofta spontant i samlingar, använder mycket konkret material i form av kastanjer (antal dagar), flörtkulor (antal månader), stenar (månadsburkar) och kottar(antal barn). Barnen får också små kluriga matteuppgifter som innehåller problemlösning. Under vårterminen kommer barnen också att få varsin pärm med flera olika typer av matematikuppgifter som de ska arbeta med. Det kan handla om enkel addition, följa mönster, geometriska former mm.

5 Läromedlet vi arbetar med heter Matte Safari. Till det hör dessutom en elevbok med övningar som stärker barnens förståelse kring den matematiska delen vi håller på. Vi har också utarbetat en mattepåse med olika matematiska spel samt lekar. Var och ett barn får låna mattepåsen under en vecka och prova på materialet tillsammans med sina föräldrar. Syftet är att stimulera och utveckla barns matematiska tänkande samt engagera föräldrarna kring det. Pedagogisk planering i idrott, förskoleklassen Mål för idrotten: utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Lgr 11 s.51 Vi har även utgått från Skolverkets Kunskapsbedömning i elevens förmåga att hantera bollar, hoppa växelhopp och på ett ben och kunna balansera du kan hoppa på ett ben du kan balansera du kan kasta, fånga och studsa bollar du kan växelhoppa du kan samarbeta i grupp du kan göra enkla övningar och följa instruktioner

6 du kan klä på dig, duscha och ta hand om dina kläder du mår bra av att röra på dig Vi har idrott 1h per vecka och på den tiden byter vi om, värmer upp, har själva idrottslektionen, slappnar av, duschar och byter om igen. Under lektionen leker vi lekar (t.ex. Kom alla mina kycklingar, Skepp, hav och land, Kull och Fruktsallad ), vi har olika typer av stafetter, vi spelar brännboll och spökboll. Förutom de konkreta färdighetsmålen är målet att röra sig så mycket som möjligt, alltså att få motion och vara i rörelse. En gång i veckan har vi dessutom röris med musik utomhus eller inomhus. Pedagogisk planering i social utveckling/värdegrund, förskoleklassen Mål för social utveckling/värdegrund: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Lgr 11, s. 9

7 Vi har även utgått från Skolverkets Kunskapsbedömning i elevens förmåga att förstå innebörden av och visa respekt för andra, vänta på sin tur, samarbeta, hjälpa andra och ta avstånd från mobbning du väntar på din tur du kan samarbeta du visar respekt för andras känslor du tar avstånd från mobbning du hjälper andra människor du utvecklar förståelse kring de grundläggande känslorna glad, arg, ledsen m.m. du kan hantera konflikter på egen hand och söka hjälp vid behov du visar respekt för närmiljön och miljön Vi övar varje dag på hur vi bemöter varandra genom att umgås med kompisarna, vi tar hand om vår närmiljö genom att vara rädd om våra saker och att städa efter oss. Vid samlingstillfällen tränar vi på att vänta på vår tur och lyssna på andra. I flera moment i skolan arbetar vi i grupper på olika sätt, t ex på idrotten, utedagar och i lekar. Då tränar vi på att samarbeta med varandra. En gång i veckan får barnen arbeta med olika frågor och bearbeta olika perspektiv i gruppen Livsviktigt som t.ex. känslomässiga tillstånden hos oss människor och hur vi hanterar dem, konfliktlösning via dramatisering, mobbning, respekt och hur vi bemöter varandra är några delar av det vi arbetar med.

8 Pedagogisk planering i naturvetenskapliga ämnen, förskoleklassen Mål för naturvetenskapliga ämnena: utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur vi påverkar det utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen utvecklar sitt kunnande om växter, djur och svamp utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor och samtala om naturvetenskap Vi har även utgått från Skolverkets Kunskapsbedömning i elevens förmåga att respektera vår natur, kännedom om Sveriges vanligaste tamdjur och några vilda djur samt kännedom om ett fåtal träd och växter du respekterar vår natur genom att vara försiktig och inte skräpa ner du har kunskap om Sveriges vanligaste tamdjur och även några vilda djur du har kunskap om ett fåtal träd, växter och svamp du känner till årstiderna och hur naturen förändras under dess skifte På våra utedagar är vi alltid ute i vår närnatur. Med all våra sinnen (se, lyssna, känna, smaka) och genom samtal men inte minst genom själva upplevelsen att vara i naturen, lär sig barnen väldigt mycket. Det blir många naturliga samtal kring växter och djur när vi är ute. Vissa frågor tar vi med oss till skolan och undersöker vidare på olika sätt.

9 Vi arbetar också med NTA - lådan som handlar om Fast och flytande med bl.a. olika experiment kring fenomenen. Utöver det skapar vi under höstterminen en djurbok som handlar om vilda djur, med vilken vi arbetar en gång per vecka. Där samlar vi allt vi har lärt oss om de vanligaste vilda djur i Sverige. Vi pratar även en del om vilda djur och djur som finns i andra länder. Barnen får rita, skriva, gissa och reflektera på sitt sätt utifrån sin fantasi och förförståelse. Pedagogisk planering i musik, förskoleklassen Mål i musik: utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse sång och musik, dans och drama Undervisningen ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet. Lgr 11, s. 100 Vi har även utgått från Skolverkets Kunskapsbedömning i elevens förmåga att känna sång- och musikglädje, att delta i sång, musik och rörelse och att testa på olika instrument du känner sång- och musikglädje du deltar i sånger, ramsor och rörelser du testar olika instrument

10 Vi använder oss av sånger under samlingar för att få reda på t.ex. veckodagen och månaden, att välkomna varandra, att avsluta samlingen och förberedda oss inför matsituationen. Vi sjunger och lyssnar på musik under matte- och språkstunderna samt under idrotten. Barnen får även lyssna på sång och musik ur olika kulturer för att stärkas gemenskapen i klassen. På torsdagar har vi röris. Under den stunden är det fokus på glädje och puls. Barnen får uppleva sång, musik, dans och rytm på olika sätt. Pedagogisk planering i bild, förskoleklassen Mål för bild: utvecklar sitt intresse för bilder, texter och olika medier utvecklar sin förmåga att använda sig av bild, text och media samt tolka och samtala om dessa utvecklar sin skapande förmåga utvecklar sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter genom varierade uttrycksformer Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Lgr 11, s. 20 Vi har även utgått från Skolverkets Kunskapsbedömning i elevens förmåga att ta till sig olika målartekniker, utveckla sin fantasi och skaparförmåga och öva sin finmotorik och känna till grundfärgerna

11 du kan de fyra grundfärgerna (röd, blå, grön och gul) du testar att måla med blyerts, kritor, pastellkritor, vattenfärger och målarfärger du skapar genom olika tekniker du tränar på din finmotorik genom pennfattning, klippövningar, att lägga pärlplatta och ploppar mm du utvecklar din fantasi Vi arbetar med bild och skapande under alla arbetspass t.ex. för att bearbeta, för att bilda oss förförståelse, att undersöka, att reflektera kring lärandet m.m. Vi målar och ritar på många olika vis och med olika material, vi jobbar med lera, modellera, play-do, pärlor och pluppar, skapar med mångfaldigt material samt lär oss om grundfärgerna och vad som händer när man blandar två färger.