Hälsö förskolas arbetsplan

Transkript

1 Hälsö förskolas arbetsplan

2 Projektgrupper, ett arbetssätt. En av grunderna i Pärlans arbetssätt är de projekt som barnen arbetar med varje förmiddag. Då delar vi in barnen i tre åldersgrupper. Genom att arbeta med barnen utifrån ålder och i små grupper vill vi garantera att varje barn blir sedd utifrån sina förutsättningar och behov och att deras tankar och idéer kan bli verklighet. Men att ibland besöka varandra i grupperna eller att blanda grupper är också berikande. Det skapar gemenskap mellan barnen och ger dem möjlighet att bli resurser för och att lära av varandra. Här kan också uppstå inspirerande situationer med nya idéer och cross over-effekter. Arbetet med projekt bygger på barnens inflytande och delaktighet. Detta beskrivs under egen rubrik här i arbetsplanen. Se Barnens inflytande. Barnens lekmiljö, såväl inne som ute, skall delvis växa fram genom deras projekt. Vi vill att lekmiljöer, projektarbeten och dokumentation ska samspela med barnen, ge möjligheter till utmaningar där deras fantasi, samspel, samarbete, lust, glädje, kreativitet och utforskande uppmuntras. Vår avsikt är att involvera leken inomhus, på gården och i förskolans omgivningar så att barnen inspireras och ges möjlighet till fortsatt lek, forskande och lärande under hela dagen. Se även under rubriken Dokumentation, en del av processen. Genom att som pedagog studera barnens lek och lärande, vill vi upptäcka de processer där barn lär sig såväl enskilt som i grupp. Utifrån detta kan vi skapa nya utmaningar och lärandesituationer, både för det enskilda barnet och för gruppen i helhet. Genom vårt arbete med projekt som grund, ska varje barn på Pärlan få del av alla de mål och intentioner som finns i Förskolans läroplan.

3 Barnens inflytande Barnen på vår förskola ska få erfara att de kan påverka sin lek och sitt lärande. Deras idéer, intressen, lekar, göranden, fantasier och uttalade önskningar ska uppmärksammas, antecknas, lyssnas till och sättas ord på. Därefter används dessa i verksamheten på olika sätt, bland annat i barnens projektarbeten och i arrangerandet av lekmiljöer. Som pedagog är det viktigt att vara lyhörd för att kunna skapa de lärandesituationer där barnet utmanas i sitt tänkande och lärande utifrån sitt verkliga och äkta intresse. Vi vill att barnet ska förstå att det kan påverka och känna att det är meningsfullt att uttrycka idéer. Barnet/barnen görs därför medvetna om när, såväl den egna, som andras idéer kommer till användning. Detta görs genom att man lyfter företeelsen vid olika samtalssituationer. Dessa kan exempelvis vara projektgruppen, vid måltiden eller vid hämtning och lämning tillsammans med förälder. Varje barn ska få känna att det har något att bidra med. Dessutom ska barnet få uppleva att det också är en tillgång med andras tankar, förslag och kunskap. För barnet ska det kännas härligt att ingå i ett sammanhang där såväl de egna idéerna som andras spelar roll. Arbetssättet ska vara stärkande för barnets självkänsla och varje barn ska uppleva ett lustfyllt lärande och en tilltro till sin förmåga.

4 Dokumentation, en del av processen Dokumentationen av barnens lek och lärande sker i utställningsform på förskolan, en utställning som ska vara föränderlig, levande och ständigt pågående. Det är barnens projektarbeten, målningar, byggen, experiment, leksaker m.m. som visas. Foton är en viktig del i dokumentationen då dessa kan berätta om processer, arbetsgång, arbetsglädje, intresse, koncentration, lek och samarbete. Fotografier används även som minnesbilder från olika upplevelser vid utflykter eller andra aktiviteter. Kompletterande texter kan också användas i utställningen. Barnen För barnens del är det viktigt att dokumentationen finns på platser där de kan ta del av den. Vi vill att barnen ska se, återuppleva, samtala, leka med sina saker, inspireras av varandra och få nya idéer. Dessutom vill vi att de ska kunna återkomma till sina arbeten under lång tid, minnas och tänka vidare. Genom att dela sina tankar med andra barn och med pedagogerna kan det ske en fördjupning då erfarenhet bearbetas till kunskap och nya tankar kan födas. Dessutom öppnas det upp för kreativa spiraleffekter med cross over-inslag då barnen kan ta del av varandras projekt. Dokumentationen blir en mötesplats för lek, lärande på olika nivåer, samvaro, samspel, språkutveckling och inspiration. Gränserna mellan vad som är dokumentation, plats för lek och andra möten kan och får bli flytande. Pedagogerna För pedagogerna blir dokumentationen som en slags minnesanteckningar som vi alltid har omkring oss. Den hjälper oss med att komma ihåg vad som hände vid olika tillfällen, för att sedan kunna reflektera, fundera på vad barnen lärde sig och hur man ska gå vidare. Dessutom blir dokumentationen en plats där vi studerar barnen för att se vad de leker och är intresserade av. Utifrån detta kan vi själva få inspiration till att skapa pedagogiska situationer med nya utmaningar för barnen. Dokumentationen blir även i sig ett pedagogiskt redskap som den vuxne kan använda sig av för att, till exempel, initiera till samtal och lek eller hjälpa barnen att se och lära av varandra. Föräldrar och andra Dokumentationen ger föräldrarna en möjlighet att få insyn i och kunskap om den verksamhet som deras barn är en del av. I samband med att barnen lämnas eller hämtas på förskolan så brukar de vilja visa och berätta för sin mamma eller pappa. Pedagogen hjälper till genom att uppmuntra och stötta detta. Det brukar bli till en stund då barn och förälder kan dela intresse och glädje. Vid de tillfällen då det passar kan pedagogen även bidra med ett vuxenperspektiv. Dokumentationen är mycket användbar när man till exempel vid föräldramöten eller studiebesök ska berätta om verksamheten på Pärlan. Det blir åskådligt och man kan på ett enkelt sätt binda ihop och förmedla såväl teori som praktik.

5 Unikum Dokumentation av det enskilda barnets lek och lärande i Pärlans verksamhet sker i Unikum. Unikum är ett databaserat program för samverkan och information mellan förskolan och varje enskild familj. Den är på så vis en viktig del av förskolans totala dokumentation. Här kan pedagogen med bild och text dokumentera varje enskilt barns lek och läroprocesser. Barnet kan göras delaktigt genom att det får vara med och påverka dokumentationen och/eller ta del av den. Barnets föräldrar får insyn, kunskap och kan kommentera. Dessutom kan barn och förälder ta del av dokumentationen tillsammans när de vill. På så vis införlivas dokumentationen i Unikum i barnets läroprocess.

6 Föräldrars delaktighet och inflytande Vi vill att föräldrarna ska känna sig trygga med sin förskola. Vi vill också att de ska få ett reellt och meningsfullt inflytande på innehållet i den verksamhet där deras barn vistas. Vi vill eftersträva att föräldrarna får ett inflytande över barnens lärande och vi vill därför ge dem möjlighet att vara en länk och en kunskaps- och inspirationskälla. Vår önskan är att de, tillsammans med barn och pedagoger, ska bidra till det flöde av idéer på förskolan, som skapar meningsfullhet, lust och glädje. Vår idé är att kunskap, delaktighet och inflytande går hand i hand. Detta ska vi uppnå på följande sätt: Vara lyhörda för föräldrars kunskap om och eventuella oro för sitt barn. Genom dialog och återkoppling blir vi tydliga och visar att vi tar vara på informationen och samarbetar runt omkring barnet för barnets bästa. Ge föräldrarnas frågeställningar en framskjuten plats vid utvecklingssamtalet. Återkoppling och uppföljning efter samtalet är mycket viktigt. Vara tydliga med hur vi tar vara på resultat från enkätundersökningar som görs i verksamheten. Redovisa i lämpligt forum. För att ge bra påverkansmöjligheter vill vi ge föräldrarna insyn i och kunskap om verksamheten. Våra föräldramöten blir en viktig del i detta. Då kan vi berätta om livet på Pärlan och samtidigt lägga på ett perspektiv som innehåller våra mål, pedagogiska idéer och metoder. Föräldramötet kan också innehålla en diskussionsstund apropå kvällens ämne. Här är det bra om det finns möjlighet för föräldrarna att skriftligt, gruppvis eller enskilt lämna tankar, förslag eller åsikter. Återkoppling sker sedan i lämpligt forum. Föräldramötet kan även innehålla något praktiskt inslag, något som ger eko eller inspiration i barngruppen framöver. På så vis vill vi låta föräldrarna bli delaktiga och bidra med en länk i de skeenden och läroprocesser som pågår bland barnen. Vår dokumentation på förskolan (som beskrivits under egen rubrik), är en viktig informationsskälla för föräldrarna. Genom den kan föräldrarna få ytterligare information om sina barn och verksamheten på förskolan. Vi ska särskilt uppmuntra föräldrar att berätta om sina barns intressen och idéer. Dessa blir sedan en del av den kunskap som vi bygger vår verksamhet på. Föräldrarna får också gärna bidra med material eller på annat sätt. Återkoppling är viktig för att göra deras insats och medverkan i processen tydlig. Vi ska med hjälp av fotografier, särskilt dokumentera föräldrarnas delaktighet. Det gör vi för att lyfta fram och visa vikten av detta för såväl barn som föräldrar. Vår årliga återkommande sommarfest för barn, föräldrar, syskon och andra anhöriga ska vara en somrig och rolig avslutning på året. Förutom fika i gröngräset ska festen innehålla programpunkter som knyter an till året som gått på förskolan. Där kan också finnas inslag som vi bygger vidare på till hösten. På så vis blir denna fest ett tillfälle för såväl information som delaktighet.

7 Utvecklingssamtal Utvecklingssamtalet är ett samtal där barnets vårdnadshavare och personal på förskolan träffas för att tillsammans diskutera och utbyta kunskap om barnet, dess vistelse, lärande, utveckling och trivsel på förskolan Vår avsikt är att tillsammans samla information om barnet för att hem och förskola, ska få möjlighet att hjälpas åt för barnets bästa. Pedagogen har ett ansvar att, förmedla hur förskolan arbetar och planerar utifrån förskolans läroplan och mål, för att det på bästa sätt ska gagna barnet. Det ger föräldrarna information och insyn i förskolans arbete med barnet. Vi vill att det också ska ge en möjlighet för föräldrarna, att inom ramen för de nationella målen, diskutera, påverka att lämna synpunkter på förskolans arbete. Samtalet är viktigt. Alla föräldrar vill tala om sitt barn, veta hur barnet har det på förskolan och få en inblick i barnets dagliga liv. De vill få information om hur barnet fungerar i gruppen, i det sociala samspelet, om barnet passar in, om det har vänner att leka med eller om barnet fungerar i de dagliga rutinerna. De vill få ta del både av sådant som fungerar bra och sådant som fungerar mindre bra. Kanske vill de också få råd eller uttrycka någon oro kring barnet. Dessa och andra frågor är grundläggande och viktiga där vi personal vill vara mycket lyhörda. Återkoppling, hur det har gått, hur det fungerar nu, får inte glömmas bort. Beroende på återkopplingens art och vad man har kommit överens om kan man antingen ha ett nytt samtal eller utbyta några ord vid hämtning/lämning av barnet. Samtalet förbereds i Unikum (verktyg på webben för bl.a. dialog mellan förskola och hem), där pedagogen gör anteckningar om förskolans arbete med barnet under de tre rubrikerna, Normer och värden, Utveckling och lärande och Barns inflytande. Dessa rubriker återfinns också i förskolans läroplan. Föräldrar kan i samma forum föra in sina funderingar och efter intervju kommer också barnets tankar med. Vårdnadshavare som så önskar får förberedande frågor i pappersform. Samtalet avslutas med att vårdnadshavare och pedagog kommer överens om en plan för förskolans arbete med barnet. Planen följs upp vid nästa samtal. Förskolan kallar till samtal 1-2 gånger per år. Förälder kan vid behov, be om samtal. Samtalen följs upp av förskolechef och personalgrupp vid så kallad barnkonferens, då gemensam utvecklingsplan för barngruppen upprättas.

8 När barnen på Pärlan ska börja i förskoleklass och på fritids, går det till så här: Överlämningen är en process som startar upp veckan efter påsklovet. Då hälsar förskolläraren från Hälsös förskoleklass på hos oss på förskolan Pärlan. Hon stannar en stund och umgås med 5/6-åringarna som får visa och berätta för henne om sina projekt, lekar och annat. Någon vecka senare startar vi med våra besök i förskoleklassen. Barnen, tillsammans med en pedagog från Pärlan, promenerar iväg till skolan, sammanlagt fem gånger, d.v.s., ett besök i veckan i fem veckor. Besöket varar i en timme/gång och har ett strukturerat och anpassat innehåll. Varje barn har fått en eller två faddrar utsedda till sig. Dessa faddrar brukar vara väl förberedda och ta sin uppgift på stort allvar. Barnens föräldrar informeras i god tid och erbjuds att, om de vill, följa med vid något (eller vid behov några) av inskolningstillfällena. Rutinerna som beskrivs ovan gäller för överlämning till Hälsö skola. Vid överlämning till andra skolor kan andra rutiner gälla. I april och i maj har vi utvecklingssamtal på Pärlan. Se Utvecklingssamtal. När det gäller de äldsta barnen får dessa samtal även karaktär av utskolningssamtal. Ansvarig pedagog och förälder diskuterar sådant som förskola och vårdnadshavare uppfattar som viktig information att överlämna till skolan. Diskussionerna utgår från förskolans dokumentation och utvecklingsplaner för förskolans arbete med barnet. Vårdnadshavare godkänner alltid vad som ska gå vidare till skolan. Informationen förs sedan vidare till skolan vid ett överlämningssamtal då pedagog från förskolan träffar fritidspedagog och förskoleklassens förskollärare. Föräldrarna erbjuds, att om de så önskar, att också att vara med vid detta tillfälle. Skolans personal ges möjlighet att förbereda sig inför samtalet genom att i förväg, och efter förälders godkännande, ta del av dokumentationen på Unikum. Sist, men inte minst viktig, är den lilla avskedsceremoni som vi brukar ordna för de barn som ska sluta. Den brukar hållas någon dag innan alla skingras inför sommarsemestrar. De yngre barnen brukar då sjunga en önskesång för de äldre och till exempel rosor och minnesfotografier delas ut.

9 Återkommande traditioner på Pärlan Födelsedagsfirande När barnen fyller år uppmärksammas de med flagga, födelsedagskort och sång. Födelsedagsbarnet trär dessutom på ytterligare en kula på sin personliga kultråd, där antalet kulor visar hur många år barnet är. Kultrådarna och en årssnurra hänger framme så barnen kan fundera, se och räkna när de vill. Adventskalender Vi har adventskalender men formerna för detta kan se lite olika ut, från år till år. Lucia Inför lucia tränar vi på de traditionella julsångerna. De äldsta barnen får också en förfrågan om de vill läsa en vers individuellt. Vårt luciafirande har vi på morgonen. Barnen kommer då tillsammans med sina föräldrar, syskon och andra anhöriga. Efter luciatåget bjuds alla på fika, med pepparkakor och lussekatter som barnen har varit med och bakat. Jullunch och Påsklunch På vår jul och påsklunch dukar vi extra festligt med gående bord. Där kan barnen själva gå runt bordet och ta av all den goda maten som hör till resp. högtid. Sommarfest Inför sommaren avslutar vi med en sommarfest för barn, föräldrar, syskon och andra anhöriga. Det är en trevlig avslutning på året, då vi träffas för att ha roligt tillsammans. Festens innehåll knyter an till året som gått på förskolan. Midsommarfirande På förmiddagen klär vi midsommarstången och dukar festligt för vår midsommarlunch. Efter lunchen kommer fritidsbarnen från Hälsö skola för att vara med oss och dansa kring midsommarstången. När vi har dansat klart, avslutar vi med jordgubbar och glass. Utskolning av barn Vi har en kort ceremoni med sång och utdelning av blommor till de barn som ska börja i förskoleklassen.

10 Barngruppens utvecklingsområden Motorik Förskolan ska ge barnen många tillfällen till att använda de utmaningar som finns i naturen och på gården för att uppmuntra naturlig lek och rörelse. Vidare kommer dans i förskolans lokaler och rolig lekgymnastik i Hälsö BK:s lokal att vävas in i förskolans verksamhet. Samspel och språk Förskolan ska arbeta med projektarbeten som uppmuntrar till samspel. Vuxna ska finnas nära för att stötta samspelet, för att se varje barn, sätta ord på känslor och bekräfta dem och därigenom utveckla förståelsen för egna och andras känslor. Förskolan ska också ordna lekmiljöer som inspirerar till samspel. Språket är en förutsättning för att lättare kunna kommunicera med varandra. På förskolan ska barnen få möta såväl sång, rim och ramsor, böcker varje dag, sagoberättande och språklekar. Projekt, måltider och dokumentation ska ge möjlighet till samtal där man med språkets hjälp kan förvandla upplevelser till kunskap, uttrycka idéer, tankar, frågeställningar och förklara hur man gör och tänker.

11 Utvecklingsplan för Hälsö förskola Tillsammans utveckla dokumentation och kommunikation runt barnens lärande och synliggöra lokal pedagogisk planering utifrån individen och gruppen genom att, Kommunicera barnens lärande i unikum och i fysisk form på Pärlan. Skapa fördjupade och förtroendefulla utvecklingssamtal Reflektion och diskussion i arbetslaget Utveckla vårt it-användande med barnen genom att, Testa och använda tekniken Diskutera innehåll Fördjupa vår kompetens med avseende på teknik genom att, I arbetslaget reflektera kring teknikarbetet med barnen.

12