Vad är smittskydd, vad innebär lokalt smittskyddsansvar, lite om epidemiberedskap

Transkript

1 Vad är smittskydd, vad innebär lokalt smittskyddsansvar, lite om epidemiberedskap MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm

2

3 Teorier om epidemiernas orsaker Hippokratiska - från antiken in på 1800-talet Marcus Terentius Varro (ca 100 år f Kr) - osynliga varelser tränger in i kroppen från luften Miasma - ur marken kommande ämnen som påverkade luften Effluvium - utdunstning Contagium - okänt ämne som spreds från person till person

4 Två grundläggande smittbekämpningsprinciper Miasma Sanitation Contagium Karantän - välkänt från pestepidemierna på 1300-talet, karantänssjukhus inrättades dock redan på 1100-talet

5 Redan de gamla grekerna skapade smittbekämpningsrutiner/lagar Hälsovårdsinspektörer - för kontroll av vatten, avlopp renhållning och livsmedelshygien - inrättades i Aten och Pireus på förslag från Platon Rom, ca 450 f Kr, de tolv tavlornas lag som reglerade vatten- och avloppsförhållanden, begravningsväsende, livsmedelshygien och renhållning

6 1 kap. Smittskyddslagen, SFS 2004:168 1 Samhällets smittskydd skall tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar 6 Den som är verksam inom smittskyddet ska värna både om skyddet för osmittade och om dem som bär på en smittsam sjukdom. De smittade skall få det stöd och den vård som behövs ur smittskyddssynpunkt. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

7 Smittsamma sjukdomar Smittsamma sjukdomar som kan innebära ett inte ringa hot mot människors hälsa Anmälningspliktiga sjukdomar ca 60 st Allmänfarliga sjukdomar 26 st Samhällsfarliga sjukdomar 3 st

8 Allmänfarliga sjukdomar Hepatit A-E, TBC, hiv, några sexuellt överförbara sjukdomar/sti (t.ex. klamydia), några tarmsjukdomar (t.ex. shigella) mfl räknas till de allmänfarliga sjukdomarna enligt smittskyddslagen Patienten har rättigheter, t.ex. kostnadsfria läkemedel Patienten har skyldigheter att provta sig, följa förhållningsregler (t.ex. att använda kondom) Behandlande läkare ska informera om sjukdomen, ge förhållningsregler, smittskyddsanmäla (SmiNet), smittspåra, anmäla till smittskyddsläkaren om patienten utsätter andra för risk Smittskyddsläkaren har möjlighet att använda tvång (provtagning eller isolering, inte behandling)

9 Allmänfarliga sjukdomar enligt Smittskyddslagen (2004: 168)

10 Organisation av smittskydd i Sverige, från 1 juli 2015 Socialstyrelsen Vårdhygien, sprututbyte, blodprodukter mm Folkhälsomyndigheten Normerande, samordnande och nationellt expertorgan Myndighetsrollen Landstingsledning (Landstingsdir/Hälsooch sjukvårdsdir)/hsf Smittskyddsläkare i varje län Operativ myndighet Tjänstemannarollen

11 Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Smittskydd Stockholm är en del av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) Avd för smittskydd, vårdhygien och strama Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter - administrativ personal

12 Smittskyddsläkaren har det övergripande ansvaret, ska: planera, organisera och leda smittskyddsarbetet verka för effektivitet, samordning och likformighet följa smittskyddsläget följa upp och vidta behövliga åtgärder vid anmälningar av fall / ärenden, samt vid anhopningar av sjukdomsfall hålla allmänheten informerad ge råd och anvisningar till grupper särskilt utsatta för smittrisk se till att förebyggande åtgärder vidtas stödja övriga aktörer verksamma inom smittskyddet bevaka att de som bär på en smittsam sjukdom får det stöd/vård de behöver vid objektsburen smitta underrätta myndighet / kommun

13 Vad arbetar vi huvudsakligen med? Diagnoser (t.ex. tuberkulos, tarmsmittor). Övervakning, utbrottsutredningar Personärenden (t.ex. smittspårning, brott mot förhållningsregler) Infektioner hos olika befolkningsgrupper (personer som injicerar, migranter, förskolebarn) Övergripande mikrobiologiska problem (resistenta bakterier, vårdrelaterade infektioner) Prevention (utbildningar, vaccinationskampanjer, info på hemsidan) Epidemi/pandemiplanering Nationell och internationell samverkan

14 Hur jobbar vi med detta? Operativ verksamhet! Övervakning ex. Sminet, omvärld Personärenden ex. kontaktspårning, brott mot förhållningsregler Utbrottsutredningar Utbildningar, information, kampanjer Strategisk planering ex. vaccinationsriktlinjer, TBCvård, minskad blodsmitta hos iv missbrukare genom sprutbyte, hälsoundersökningar, pandemiplan Nationell och internationell samverkan

15 Smittskyddsanmälan SMInet Smittskydd Stockholm Folkhälsomyndigheten Server Databas Behandlande läkare Laboratoriet

16 Smittskydd Stockholm Varför så hemligt? Behandling av sekretesskyddade uppgifter gällande t.ex. hiv, hepatiter och tuberkulos. Kraftiga befogenheter. Smittskyddsläkaren kan om så behövs hämta in uppgifter från hälso- och sjukvården, socialtjänsten, försäkringskassan, migrationsverket, polisen, fängelser m.m. Ovanstående uppgifter förs i journaler och ärendehanteringssystem som är unika och därmed kräver hög säkerhet. Klientbesök av personer som inte följt sina förhållningsregler vid allmänfarliga sjukdomar.

17 Miljö- och hälsoskyddsnämnd i kommunen Myndighet i kommun med tillsyn över hanteringen av livsmedel, djurskydd, hälsoskydd, smittskydd och miljöskydd smittskyddslag, livsmedelslag, miljöbalk objektinriktade åtgärder ingripa mot smittkällor i den fysiska miljön

18 Andra viktiga aktörer Statens livsmedelsverk (SLV) - tillsyn enl livsmedelslagen Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) - myndighet under jordbruksdepartementet (som SMI för djursidan) Statens jordbruksverk (SJV) - chefsmyndighet för distriktsveterinärer. Ansvar för livsmedelsberedskap Länsstyrelse/länsveterinär - tillsyn över livsmedels-lag, djurskyddslag, zoonoslag och epizootilag och inte minst Lokalt smittskydds- och strama-ansvariga läkare och sköterskor

19 Masar Ungdomsmottagningar EKMB Miljö och hälsoskyddsnämnd i 26 kommuner Laboratorier Infektionskliniker Smittskydd Stockholm SLL Lokalt Smittskydds-/ Strama-ansvariga på >200 vårdcentraler HSF Vårdhygien Strama Patienter Frivillig-organisationer 5 st sex och samlevnadsmottagningar Annan sjukvårdsinrättning Kriminalvård Länsveterinär Socialtjänsten LAFA

20 Lokalt Smittskydds-/Strama-ansvariga Vårdgivaren ska: Utse en läkare och en sjuksköterska som lokalt Smittskydds- /Strama-ansvariga. 1. Verksamhetschefen blir automatiskt lokalt Smittskydds- /Strama-ansvarig om inte annan läkare har utsetts. 2. På husläkarmottagningar med färre än 5000 listade patienter räcker det med att en läkare utses Säkerställa att dessa får gå den tvådagars medicinska grundkursen och delta i det årliga heldagsmötet på hösten Omedelbart informera Smittskydd Stockholm vid byten

21 Vad förväntas av lokalt smittskyddsansvariga läkare och sköterskor? Att hålla sig uppdaterad inom området infektioner och smittskydd, bl a genom att delta i grundutbildningen och årliga möten Att vara smittskyddets förlängda arm i primärvården vara smittskyddsexperten på mottagningen, ge kollegor råd och stöd kring specifika smittskyddsfrågor, smittspårning, användning av Sminet mm förmedla information från och till smittskyddet invenire och intervenire, dvs upptäcka och intervenera arbeta preventivt = ge patienter råd och stöd, vaccinationer, se till att hälsoundersökningar/provtagningar fungerar

22 Vad förväntas av lokalt smittskyddsansvariga läkare och sköterskor? Att vara Smittskyddsläkaren behjälplig i händelse av utbrott med till exempel provtagning, recept eller vaccination. Detta gäller även om patienterna inte är listade på den aktuella mottagningen, men vi bedömer att insatserna behöver koordineras geografiskt runt till exempel skola, förskola eller företag.

23 Utbrott av magsjuka Provtagning av sjuka 5-10 patienter hämtar provmaterial från hlm, standardiserade remisser Samarbete med Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen. Frågar var/när/hur de ätit. Detta sker numera till största delen med enkätverktyg via internet. Analyserar för att få fram smittkällan, t.ex. ruccola. SKITIGA DUKEN

24 Några andra exempel på situationer då vi behöver er hjälp Hepatit A fall i skola/förskola Provtagning och vaccination (eller immunglobulin) av riskutsatta Höggradigt resistenta (MIC >1 g/l) pneumokocker på förskola Nasopharynxodling av alla barn i samma avdelning GAS utbrott på förskola Klinisk bedömning, provtagning och ev. behandling av barnen

25 Epidemi-beredskap i SLL - en ramplan Omöjligt att i förväg säkert säga hur en epidemi kommer att utvecklas Måste finnas möjligheter att modifiera åtgärder enligt planen utifrån epidemins utveckling Reviderad i mars 2011

26 Epidemiberedskapsplan SLL Rollfördelning/ansvarsförhållanden Smittskyddets epidemilägen Åtgärder vid olika epidemilägen Vård av högsmittsamma sjukdomar (VHF) Influensapandemi Bioterrorism Information Lagstiftning Telefon- och maillistor Värdefulla internetadresser Journalmallar/uppgiftskort

27 Epidemilägen 0 Smittskydd under normala förhållanden 1. Lokala mindre utbrott eller hot (stabsläge) 2. Större utbrott av elakartad sjukdom (förstärkningsläge) 3. Epidemiologisk katastrof (katastrofläge)

28 Epidemiläge 3 Omfattande skador på vattenledningar med ett stort antal sjuka Omfattande utbrott av magtarminfektioner Pandemi av influensa Bioterroristattack med många drabbade

29 Epidemiläge 3 = katastrofläge Utbredningen av smitta omfattande eller högsmittsam och av elakartad karaktär. Sjukvårdens ordinarie resurser otillräckliga Landstingsledningen engageras, RKML/Smittskyddsläkaren Nationell angelägenhet Stort mediaintresse

30 Epidemiledningsgrupp (ofta telefonmöten) Smittskyddsläkare Sjuksköterska Administratör Epidemiolog Miljö- och hälsoskyddsinspektör (vid objektburen smitta) Länsveterinär (vid zoonotisk smitta) Behandlande läkare (lokalt smittskyddsansvarig/inf läkare) Informatör Mikrobiologiska laboratorier Folkhälsomyndigheten m.fl. beroende på utbrottets karaktär och omfattning

31 Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per brev, SARS, 2003 Fågelinfluensa A/H5N1, Influensapandemin A/H1N1 svininfluensan, 2009 Ökande antibiotikaresistens MERS-CoV Ebola

32 Pandemier (t.ex. nya influensan) Planerar för och beslutar hur en pandemi hanteras inom vård och samhälle i länet. Samordnar inköp av skyddsutrustning. Handskar, munskydd m.m. Distribution av medicin och vacciner.

33 Falldefinition MERS-CoV En person som har besökt Arabiska halvön insjuknar inom 14 dagar efter hemkomsten med feber och luftvägssymtom Ring infektionsjouren Karolinska, Huddinge vx Karta: CDC

34 MERS-utbrottet i Sydkorea: 185 smittade från ett importfall Cowling BJ Eurosurveillance 25 June 2015

35 Mejl-utskick till vården

36 MERS-CoV misstanke: Telefonrådgivning Fråga efter feber >/= 38 grader senaste dygnet samt utlandsresa inom 14 dagar (från symtomdebut) Om uppfyller definition för misstänkt fall: Den som tar emot samtalet ringer infektionsbakjouren, Karolinska, Huddinge (tel vx) som bedömer om det finns risk för MERS-CoV Om infektionsjouren så beslutar transporteras pat direkt till infektionskliniken Vid beställning av ambulans: ange MERS-CoV misstanke

37 MERS-CoV misstanke: pat redan på vårdcentral Ta direkt till enskilt rum (om möjligt, passera inte väntrum) Håll avstånd (1.5 meter) Använd skyddsutrustning Patienten förses med engångsnäsduk, täcker mun och näsa med denna vid hosta/nysning (alt kirurgiskt munskydd) Kontakta infektionsbakjour, Karolinska Huddinge: vx Om infektionsjouren så beslutar, överförs pat till infektionskliniken Ange misstanke om MERS-CoV vid beställning av ambulans Ytdesinfektion: använd t.ex. Virkon

38 Skyddsutrustning vid vård av misstänkt MERS-CoV Andningsskydd FFP3 (om ej tillgängligt, använd kirurgiskt munskydd IIR) Skyddsglasögon/visir Operationsrock av vätsketätt material (om ej tillgängligt, använd långärmat plastförkläde) Handskar

39 När misstänka ebola? Misstänkt fall = feber 38 grader + varit i land med känd spridning inom 3 veckor från symtomdebut För närvarande endast Guinea (Sierra Leone ebolafritt ) för aktuella länder, se

40 Ebola mer info på webplatsen Bildkälla CDC (www-cdc.gov)

41 Nu till något helt annat!

42 Ökning av antalet flyktingar Folkhälsomyndighetens riskvärdering av flyktingsituationen: låg risk för smitta till befolkningen i Sverige Flyktingarna själva kan vara mer utsatta för smitta, beroende på förhållanden i ursprungslandet, under flykten och vid ankomst Viktigast söka vård om är sjuk! Vaccination, ffa barn 0-5 år Hälsoundersökning Förebygga smitta på boenden genom enkla åtgärder

43 Var söka vård vid sjukdom? Beroende på hur bråttom det är: Ringa 1177 vårdguiden (alt /91 arabiska resp. somaliska, kl 8-22) Vårdcentral (alla har detta uppdrag!) Närakut Ringa 112 eller åka till akutmottagning (Se även -> vård till asylsökande och transitflyktingar, bra folder!) Vuxna asylsökande och tillståndslösa personer har rätt till vård som inte kan vänta Barn<18 år har rätt till all vård Viktigt söka sjukvården vid t.ex: feber, långvarig hosta, utbredda utslag, uttalade diarreer (ffa barn), påverkat allmäntillstånd (ser sjuk ut), sår som inte läker

44

45 Differentialdiagnoser att överväga (1) - rådgör gärna med infektionsjour! Människor på flykt, Folkhälsomyndigheten

46 Differentialdiagnoser att överväga (2) - rådgör gärna med infektionsjour! Människor på flykt, Folkhälsomyndigheten

47 Hälsoundersökning (HU) Frivilligt För personens egen skull Asylsökande och vissa anhöriginvandrare erbjuds kostnadsfri HU, görs på 6 vårdcentraler i SLL Asylsökande kallas (kan även kontakta själva) Kan inte räkna med att migranter automatiskt redan är provtagna för t.ex. hiv, hepatit eller TB tänk epidemiologiskt och provta liberalt! Frikod Ung remiss från skolan till vilken vc som helst för HU av folkbokförda anhöriginvandrade ungdomar Mer info på, ämnesområde asyl-hälsosamtal

48 Vad innebär en hälsoundersökning? Genomgång av hälsostatus Ev komplettering av vaccinationer (ffa via BVC/skola) Information om hur svensk sjukvård och tandvård fungerar Provtagning för vissa sjukdomar: hepatit B, hiv, syfilis, eventuellt tuberkulos, ev. hepatit C, ev parasitprov (förskolebarn), ev röda hund immunitet

49 Exempel på vaccination vid första besöken. När dokumentation saknas eller är osäker. Fortsatta vaccinationer enligt NVP utifrån barnets ålder. MPR ska inte ges under graviditet. Ålder 0 5 månader Bedömning och vaccination när dokumentation är osäker eller saknas Erbjud senast vid 3 månaders ålder vaccin mot difteri (D), stelkramp (T), kikhosta (ap), polio (IPV), Hib, hepatit B och pneumokocker (PCV) månader Erbjud vid första besöket vaccin mot difteri (D), stelkramp (T), kikhosta (ap), polio (IPV), Hib, hepatit B och pneumokocker (PCV). 1 2 år Erbjud vid första besöket vaccin mot difteri (D), stelkramp (T), kikhosta (ap), polio (IPV), Hib, hepatit B, pneumokocker (PCV) och mot mässling, påssjuka, röda hund (MPR) 2 6 år Som 1 2 år men vaccin mot pneumokocker (PVC) erbjuds inte. >6 år 18 år Erbjud vid första besöket vaccin mot difteri (D), stelkramp (T), kikhosta (ap), polio (IPV), hepatit B och mot mässling, påssjuka, röda hund (MPR). 18 år och äldre Erbjud vid första besöket vaccin mot difteri (d), stelkramp (T), kikhosta (ap), polio (IPV) och mot mässling, påssjuka, röda hund (MPR).

50 De sex vårdcentralerna i SLL (se, ämnesområde asyl/hälsosamtal )

51 eller ring oss:

52 Mer information

53 Kommande utbildningar: se -> utbildningar

54 Föreläsningar (PP) på hemsidan: se -> utbildningar -> utbildningsmaterial

55 Tack!