Smittskydd - historia, principer, organisation och lagar

Transkript

1 Smittskydd - historia, principer, organisation och lagar Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare sidan 1 sidan 2 Pestepidemi i Marseilles, Charles Delorme, livmedicus till Louis XIII, pläderade för skyddskläder sidan 3 1

2 sidan 4 Illustration från en fransk översättning av Jenners bok Variolarum Vaccinarium (1799) sidan 5 Teorier om epidemiernas orsaker Hippokratiska - från antiken in på 1800-talet Marcus Terentius Varro (ca 100 år f Kr) - osynliga varelser tränger in i kroppen från luften Miasma - ur marken kommande ämnen som påverkade luften Effluvium - utdunstning Contagium - okänt ämne som spreds från person till person sidan 6 2

3 Redan de gamla grekerna skapade smittbekämpningsrutiner/lagar Hälsovårdsinspektörer - för kontroll av vatten, avlopp renhållning och livsmedelshygien - inrättades i Aten och Pireus på förslag från Platon Rom, ca 450 f Kr, de tolv tavlornas lag som reglerade vatten- och avloppsförhållanden, begravningsväsende, livsmedelshygien och renhållning sidan 7 Två grundläggande smittbekämpningsprinciper Miasma Contagium Sanitation Karantän - välkänt från pestepidemierna på 1300-talet, karantänssjukhus inrättades dock redan på 1100-talet sidan 8 Klädd för Ebolamisstanke sidan 9 3

4 Organisation av smittskydd i Sverige, från 1 juli 2015 Socialstyrelsen Vårdhygien, sprututbyte, blodprodukter mm Folkhälsomyndigheten Normerande, samordnande och nationellt expertorgan Landstingsledning (Landstingsdir/Hälsooch sjukvårdsdir)/hsf Smittskyddsläkare i varje län Operativ myndighet Myndighetsrollen Tjänstemannarollen sidan 10 Smittskyddsläkaren = både och en person och en myndighet Smittskydd Stockholm är en del av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) Avd för smittskydd, vårdhygien och strama Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer -jurist - psykolog -socionom - smittspårningsassistenter - adm personal Arbetsplatsen: Magnus Ladulåsgatan 63 sidan 11 Smittskyddslagen, SFS 2004:168 1 kap. 1 Samhällets smittskydd skall tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar 6 Den som är verksam inom smittskyddet ska värna både om skyddet för osmittade och om dem som bär på en smittsam sjukdom. De smittade skall få det stöd och den vård som behövs ur smittskyddssynpunkt. sidan 12 4

5 Smittskyddsläkarens arbete Regleras direkt av Smittskyddslagen SFS 2004:168 och Smittskyddsförordningen SFS 2004:255 sidan 13 Smittsamma sjukdomar Smittsamma sjukdomar som kan innebära ett inte ringa hot mot människors hälsa Anmälningspliktiga sjukdomar ca 60 st Allmänfarliga sjukdomar 26 st Samhällsfarliga sjukdomar 3 st (smittkoppor, SARS, Ebola) sidan 14 Smittskyddsläkaren Har övergripande ansvaret för smittskyddet, ska planera, organisera och leda smittskyddsarbetet verka för effektivitet, samordning och likformighet följa smittskyddsläget följa upp och vidta behövliga åtgärder vid anmälningar av fall / ärenden, samt vid anhopningar av sjukdomsfall hålla allmänheten informerad ge råd och anvisningar till grupper särskilt utsatta för smittrisk se till att förebyggande åtgärder vidtas stödja övriga aktörer verksamma inom smittskyddet bevaka att de som bär på en smittsam sjukdom får det stöd/vård de behöver vid objektsburen smitta underrätta myndighet / kommun sidan 15 5

6 Smittskydd Stockholm Varför så hemligt? Behandling av sekretesskyddade uppgifter gällande t.ex. hiv, hepatiter och tuberkulos. Kraftiga befogenheter. Smittskyddsläkaren kan om så behövs hämta in uppgifter från hälso- och sjukvården, socialtjänsten, försäkringskassan, migrationsverket, polisen, fängelser m.m. Ovanstående uppgifter förs i journaler och ärendehanteringssystem som är unika och därmed kräver hög säkerhet. Klientbesök av personer som inte följt sina förhållningsregler vid allmänfarliga sjukdomar. sidan 16 Miljö- och hälsoskyddsnämnd i kommunen Myndighet i kommun med tillsyn över hanteringen av livsmedel, djurskydd, hälsoskydd, smittskydd och miljöskydd smittskyddslag, livsmedelslag, miljöbalk objektinriktade åtgärder ingripa mot smittkällor i den fysiska miljön sidan 17 Masar Ungdomsmottagningar EKMB Miljö och hälsoskyddsnämnd i 26 kommuner Laboratorier Infektionsklinik Smittskydd Stockholm SLL HSF Lokalt smittskydds- och strama - ansvariga på drygt 200 vårdcentraler Vårdhygien Strama Patienter Frivilliga organisationer 5 st sex och samlevnadsmottagningar Annan sjukvårdsinträttning Kriminalvård Länsveterinär Socialtjänsten LAFA sidan 18 6

7 Vårdgivarens ansvar när det gäller lokalt smittskydds-/strama-ansvariga Vårdgivaren ska: Utse en läkare och en sjuksköterska som lokalt Smittskydds- /Strama-ansvariga. 1. Verksamhetschefen blir automatiskt lokalt Smittskydds- /Strama-ansvarig om inte annan läkare har utsetts. 2. På husläkarmottagningar (hlm) med färre än 5000 listade patienter räcker det med att en läkare utses som Smittskydds- /Strama-ansvarig. 3. Läkaren som utses kan vara en ST-läkare om ersättare ordnas under perioder av fortbildning. Sjuksköterskan ska i huvudsak ha sitt arbete förlagt vid hlm, men behöver inte vara specialistutbildad distriktssköterska. sidan 19 Vårdgivarens ansvar (forts) informera Smittskydd Stockholm vid byten Säkerställa att de lokalt Smittskydds-/Strama-ansvariga gått den tvådagars medicinska grundkursen uppdateras genom att delta i det årliga heldagsmöte är Smittskyddsläkaren behjälpliga i händelse av utbrott med till exempel provtagning, recept eller vaccination. Detta gäller även om patienterna inte är listade på den aktuella mottagningen, men Smittskyddsläkare bedömer att insatserna behöver koordineras geografiskt runt till exempel skola, förskola eller företag. Vårdgivaren bör Se till att de lokalt Smittskydds-/Strama-ansvariga förmedlar information och utskick från Smittskydd Stockholm och Strama Stockholm förmedlar relevant epidemiologisk information om ansamling av fall eller utbrott till Smittskydd Stockholm sidan 20 Vad förväntas av lokalt smittskyddsansvariga läkare och sköterskor? Att hålla sig uppdaterad inom området infektioner och smittskydd Att vara smittskyddets förlängda arm i primärvården vara smittskyddsexperten på mottagningen förmedla information från och till smittskyddet invenire och intervenire, dvs upptäcka och intervenera Att medverka i utbrottshantering med till exempel undersökning, provtagning, recept eller vaccination. sidan 21 7

8 Principer GÖR OFARLIG! - behandla - informera - ge förh.regler -isolera HINDRA SMITTA! - bryt smittvägar - barriärer - miljö, hygien - myggbekämpning SKYDDA! - immunisera -isolera - informera - ändra beteende sidan 22 Vad arbetar vi huvudsakligen med? Infektioner hos olika Diagnoser t.ex. tarmsmittor, hepatiter, STI/hiv, Tbc, barnsjukdomarna, luftvägsinfektioner, hjärnhinne-/hjärninflammationer befolkningsgrupper - barn/förskolor, - ungdomar, - missbrukare, - asylsökande -MSM Övergripande mikrobiologiska problem - antibiotikaresistenta bakterier - vårdrelaterade infektioner Prevention - information; hemsida, kampanjer, möten - utbildningar - vaccinationspolicies Epidemi/pandemiplanering sidan 23 Hur jobbar vi med detta? Operativ verksamhet! Övervakning ex. Sminet, omvärld Personärenden ex. kontaktspårning Utbrottsutredningar Utbildningar, information, kampanjer Strategisk planering ex. vaccinationsriktlinjer, TBCvård, minskad blodsmitta hos iv missbrukare genom sprutbyte, hälsosamtal, pandemiplan Nationell och internationell samverkan sidan 24 8

9 Epidemiberedskap i SLL Reviderad i mars 2011 sidan 25 Epidemiberedskapsplan SLL en ramplan Omöjligt att i förväg säkert säga hur en epidemi kommer att utvecklas Måste finnas möjligheter att modifiera åtgärder enligt planen utifrån epidemins utveckling sidan 26 Många åtgärder regleras i lagar Smittskyddslagen (2004) Lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (2006) sidan 27 9

10 Epidemilägen 0. Smittskydd under normala förhållanden 1. Lokala mindre utbrott eller hot (stabsläge) 2. Större utbrott av elakartad sjukdom (förstärkningsläge) 3. Epidemiologisk katastrof (katastrofläge) sidan 28 Epidemiläge 3 Omfattande skador på vattenledningar med ett stort antal sjuka Omfattande utbrott av magtarminfektioner Pandemi av influensa Bioterroristattack med många drabbade sidan 29 Epidemiläge 3 = katastrofläge Utbredningen av smitta omfattande eller högsmittsam och av elakartad karaktär. Sjukvårdens ordinarie resurser otillräckliga Landstingsledningen engageras, RKML/Smittskyddsläkaren Nationell angelägenhet Stort mediaintresse sidan 30 10

11 Epidemiledningsgrupp (ofta telefonmöten) Smittskyddsläkare Sjuksköterska Administratör Epidemiolog Miljö- och hälsoskyddsinspektör (vid objektburen smitta) Länsveterinär (vid zoonotisk smitta) Behandlande läkare (lokalt smittskyddsansvarig/inf läkare) Informatör Mikrobiologiska laboratorier Folkhälsomyndigheten m.fl. beroende på utbrottets karaktär och omfattning sidan 31 Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av antraxsporer per brev, 2001 SARS, 2003 Fågelinfluensa A/H5N1, Influensapandemin A/H1N1 svininfluensan, 2009 Ökande antibiotikaresistens MERS-CoV Ebola (?) Zika sidan 32 Falldefinition MERS-CoV En person som har besökt Arabiska halvön insjuknar inom 14 dagar efter hemkomsten med feber och luftvägssymtom Ring infektionsjouren Karolinska, Huddinge vx sidan 33 Karta: CDC

12 MERS-utbrottet i Sydkorea: 185 smittade från ett importfall Cowling BJ Eurosurveillance 25 June 2015 sidan 34 Mejl-utskick till vården sidan 35 MERS-CoV misstanke: Telefonrådgivning Fråga efter feber >/= 38 grader senaste dygnet samt utlandsresa inom 14 dagar (från symtomdebut) Om personen uppfyller definition för misstänkt fall: Den som tar emot samtalet ringer infektionsbakjouren, Karolinska, Huddinge (tel vx) som bedömer om det finns risk för MERS-CoV Om infektionsjouren så beslutar transporteras pat direkt till infektionskliniken Vid beställning av ambulans: ange MERS-CoV misstanke sidan 36 12

13 MERS-CoV misstanke på vårdcentral/akutmottagning Ta direkt till enskilt rum (om möjligt, passera inte väntrum) Håll avstånd (1.5 meter) Använd skyddsutrustning Patienten förses med engångsnäsduk, täcker mun och näsa med denna vid hosta/nysning (alt kirurgiskt munskydd) Kontakta infektionsbakjour, Karolinska Huddinge: vx Om infektionsjouren så beslutar, överförs pat till infektionskliniken Ange misstanke om MERS-CoV vid beställning av ambulans Ytdesinfektion: använd t.ex. Virkon sidan 37 Skyddsutrustning vid vård av misstänkt MERS-CoV Andningsskydd FFP3 (om ej tillgängligt, använd kirurgiskt munskydd IIR) Skyddsglasögon/visir Operationsrock av vätsketätt material (om ej tillgängligt, använd långärmat plastförkläde) Handskar sidan 38 När misstänka ebola? Misstänkt fall = feber 38 grader + varit i land med känd spridning inom 3 veckor från symtomdebut För närvarande endast Guinea för aktuella länder, se ) sidan 39 13

14 Rapporterade inhemska fall av Zikavirusinfektion de senaste två månaderna sidan 40 Avråda gravida från resa till områden med pågående utbrott sidan 41 Hur ställa diagnosen? Viruspåvisning/ PCR i blod och urin Inom 10 dagar efter debut av symtom Antikroppsanalys/serologi från dag 15 efter debut av symtom Serologi + PCR vid frågeställning hos asymtomatiska gravida 12 dagar efter utresa från aktuella områden Ett uppföljande serologi-prov efter ytterligare två veckor kan också behövas Provet skickas till Folkhälsomyndigheten (FoHM) Provtagningsanvisningar och remiss på FoHMs hemsida sidan 42 14

15 När överväga provtagning? Beslut om provtagning tas av utredande läkare eller av barnmorska i samråd med läkare Ffa gravida kvinnor som rest i områden där zika sprids, som har/har haft symtom Eller gravida utan symtom som söker på grund av oro för zika efter resa Om det finns risk för sexuell smitta till kvinna som är eller önskar bli gravid kan också manlig partner provtas Om positiv remiss till specialistmödravården sidan 43 Ökning av antalet flyktingar Fr.a. från Irak, Syrien och Afghanistan Riskvärdering från ECDC och Folkhälsomyndigheten låg risk för smittspridning till befolkningen, men själva ökad risk Tarmsmittor, mässling, skabb, lusburna sjukdomar. Har bl.a. rapporterats sårdifteri/difteri och relapsing fever sidan 44 Risken för smitta är låg! Folkhälsomyndighetens riskvärdering av flyktingsituationen: låg risk för smitta till befolkningen i Sverige Flyktingarna själva kan vara mer utsatta för smitta, beroende på förhållanden i ursprungslandet, under flykten och vid ankomst Viktigast söka vård om är sjuk! Vaccination, ffa barn 0-5 år Hälsoundersökning Förebygga smitta på boenden genom enkla åtgärder sidan 45 15

16 Var söka vård vid sjukdom? Beroende på hur bråttom det är: Ringa 1177 vårdguiden (alt /91 arabiska resp. somaliska, kl 8-22) Vårdcentral (vilken som helst!) Närakut Ringa 112 eller åka till akutmottagning (Se även Vuxna asylsökande och tillståndslösa personer har rätt till vård som inte kan vänta Barn<18 år har rätt till all vård Viktigt söka sjukvården vid t.ex: feber, långvarig hosta, utbredda utslag, uttalade diarreer (ffa barn), påverkat allmäntillstånd (ser sjuk ut), sår som inte läker sidan 46 Hälsoundersökning (HU) Frivilligt För personens egen skull (t.ex fånga upp ohälsa, kunna erbjuda behandling) Asylsökande, personer utan tillstånd och vissa anhöriginvandrare erbjuds kostnadsfri HU, görs på 6 vådcentraler (vc) i SLL Asylsökande kallas (kan även kontakta själva) Frikod Ung remiss från skolan till vilken vc som helst för HU av folkbokförda anhöriginvandrade ungdomar sidan 47 Vad innebär en hälsoundersökning? Genomgång av hälsostatus Ev komplettering av vaccinationer (ffa via BVC/skola) Information om hur svensk sjukvård och tandvård fungerar Provtagning för vissa sjukdomar: hepatit B, hiv, syfilis, eventuellt tuberkulos, ev. hepatit C, ev parasitprov (förskolebarn), ev röda hund immunitet sidan 48 16

17 Hälsoundersökning (HU) av migranter Omfattar inte alla anhöriginvandrare räkna därför inte med att migranter automatiskt redan är provtagna för t.ex. hiv, hepatit eller TB tänk epidemiologiskt och provta liberalt! Mer info på, ämnesområde asyl-hälsosamtal sidan 49 De sex vårdcentralerna i SLL (se, ämnesområde asyl/hälsosamtal ) sidan 50 Tack! sidan 51 17