Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för Hagmarkens Skola och Hagmarkens fritidshem

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Hagmarkens Skola och Hagmarkens fritidshem Vision: Alla barn, elever och vuxna på Hagmarkens Skola och fritidshem ska känna sig trygga under sin vistelse i skolan och på fritids. Mål: Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. All personal på Hagmarkens skola och fritidshem ska medverka till att utveckla och främja barn och elevers känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar.

2 Uppdraget Styrdokumentet Läsåret 2013/2014 Skollagen 1 kap 2 och 9 Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolväsendet:. Främja jämställdhet mellan könen. Aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Skollagen 14 a kap Behandlar regler som avser kränkande behandling. Läroplanen Lgr 11 Skolans värdegrund och uppdrag Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. FN:s konvention om barnets rättigheter Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid skall komma i främsta rummet. Diskrimineringslagen Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen eller annan utbildningsverksamhet får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

3 Definition på begreppen diskriminering, trakasserier, mobbning, kränkande behandling samt de olika diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunder: Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Diskriminering Direkt diskriminering är om ett barn/elev missgynnas genom särbehandling p.g.a. någon av de sju diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering är om ett barn/elev missgynnas genom till synes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker ett barn/ elevs värdighet och som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier, ett uppträdande av sexuell natur som kränker en annans individs värdighet, bör uppmärksammas. Mobbning Mobbning är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Kränkande behandling Med kränkande behandling menas en kränkning av ett barns/elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund.

4 För att veta hur det diskrimineringsförebyggande arbetet ska utvecklas, genomförs årligen på: Skola: Kartläggning av riskområden genom samtal med eleverna (augusti/september), Diskussioner kring förebyggande åtgärder i hela arbetslaget (augusti), Elevenkäter (februari), Fortlöpande kartläggning och analys då behov finns under hela läsåret. Fritids: Kartläggning av riskområden genom samtal med eleverna (augusti/september), diskussioner kring förebyggande åtgärder i hela arbetslaget (augusti), Elevintervjuer (februari), Fortlöpande kartläggning och analys då behov finns under hela läsåret. Föräldrar: Föräldrar är delaktiga i kartläggningen och analysen genom att de fyller i en skolenkät (en gång per läsår). Resultatet sammanställs av personalen på skolan och presenteras via mail. Föräldrar ges också möjlighet att påverka planens innehåll vid presentation av planen på hemsidan samt fortlöpande under året. Elever: Elever är delaktiga i kartläggningen och analysen genom de samtal de för med personalen dagligen i verksamheten, genom de enkäter de fyller i samt genom de intervjuer som görs. Ledning: Vid läsårets slut genomförs en kartläggning och analys av likabehandlingsplanen och de åtgärder som gjorts under året. Analysen ger oss underlag för vad vi måste åtgärda och förbättra framöver. I arbetet använder vi oss av den befintliga likabehandlingsplanen, protokoll från avdelningsmöten, enkätresultat (elever, föräldrar och personal), minnesanteckningar från samtal, behandling av enkätresultat samt skriftliga utvärderingar från personalen. Uppdatering av ny plan Utifrån kartläggningen och analysen utformas ett förslag till en ny likabehandlingsplan för nästa läsår. På höstterminens första gemensamma avdelningsmöte görs en nulägesanalys och beslut fattas om vilka förebyggande åtgärder som ska vara aktuella för fritids och för skola under läsåret. När planen är uppdaterad kommunicerar och förankrar vi innehållet för elever och föräldrar genom att anslå planen på hemsidan och berätta om den på ett föräldramöte.

5 Kartläggning av riskområden Nulägesanalys sept 2014 Vi har kartlagt riskområden på skolan genom samtal med eleverna i våra olika grupper. Följande områden känner sig eleverna otrygga på: vid toaletterna, i hallen, vid runda bordet ute, bakom kullen, i buskarna ute samt på baksidan av skolhuset. Platserna där barnen känner sig otrygga på är ungefär samma som tidigare år. Det är ställen där vuxna inte finns hela tiden. Vi har beslutat att barn inte får vara på baksidan utan att vuxna är med. De äldsta barnen kan få lov att vara där själva om de frågat någon vuxen. När det gäller de andra områdena ska vi tillsammans med barnen fundera över hur vi ska lösa känslan av otrygghet där. Frågan kommer att tas upp på klassråd och elevråd. Beslut kring åtgärder fattas därefter. Det allra viktigaste i vårt likabehandlingsarbete det här året blir att arbeta med att skapa trygghet för samtliga barn. Ansvarsfördelning Rektor/Biträdande rektor ansvarar för att en Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling upprättas och att all personal, alla barn, alla elever samt vårdnadshavare har kännedom om dess koppling till värdegrunden och verkar för dess måluppfyllelse. Skolans personal ska vara tillgänglig för barn och elever för att aktivt motverka kränkande behandling samt vara observanta om barn/elever drar sig undan. De ansvarar för att kartläggning av riskområden sker samt att elevenkäter med alla barn genomförs. De ansvarar också för att skolenkäten, som riktas till föräldrarna, genomförs varje läsår. Fritids personal ska vara tillgänglig för barn och elever för att aktivt motverka kränkande behandling samt vara observanta om barn/elever drar sig undan. De ansvarar för att kartläggning av riskområden sker samt att intervjuer med alla barn genomförs. Mentorer till nyanställd personal ansvarar för att ta upp värdegrundsfrågor och Likabehandlingsplan. Elever ansvarar för att följa skolans trivsel- och umgängesregler. Vårdnadshavare ansvarar för att elevens personliga förhållanden och behov av omvårdnad, trygghet och fostran blir tillgodosedda.

6 Utvärdering och analys av åtgärder Elevenkäter och föräldraenkäter är gjorda, sammanställda och analyserade. Personalenkäter är gjorda, sammanställda och presenterade för personal. Resultatet har diskuterats och analyserats i ledningsgrupp och arbetsmiljögrupp. Likabehandlingsplanen utvärderades av skolans och fritids personal på utvärderingsdagen i juni (se bilaga 1) Biträdande rektor analyserade planen utifrån personalens utvärdering, de åtgärder som gjorts och utformade förslag till ny plan. En slutsats som framkom var att vi måste bli bättre på att analysera om de åtgärder vi gör leder till att vi kommer närmare visionen. Förebyggande åtgärder Skola: Klassläraren inleder varje skoldag med att ta i hand, se i ögonen och hälsa på alla barn för att de ska bli sedda och uppmärksammade. Klassläraren skapar en tydlig struktur med närvarokontroll för alla elever, tydliga rutiner och väl planerade och strukturerade skoldagar som varieras utifrån olika elevers sätt att lära. Om en elev är frånvarande, utan att detta blivit anmält till skolan, ringer klassläraren/annan ansvarig senast kl för att ta reda på orsak till elevens frånvaro. Personalen meddelar rektor om en elev bedöms behöva extra stödinsatser under skoltid. Rektor beslutar om en utredning ska genomföras. Klassläraren ser till att regelbundet arbete med projekt Charlie, som är ett drog och mobbingförebyggande arbetsätt, planeras i verksamheten. Två personal är utbildade i Projekt Charlie och har under årens lopp internutbildat övrig personal. Arbetssättet sträcker sig från de allra minsta barnen på förskolan till och med årskurs tre på skolan. Under idrottstimmarna på Bälingeskolan är alltid två lärare med för att förebygga eventuella kränkningar/mobbing i omklädningsrummen. Klasslärare överför information till mentorer på fritids kring elevärenden. Fortlöpande värdegrundsarbete t.ex. i samband med implementering av trivselreglerna i början av varje termin

7 Det finns alltid vuxna i elevernas närhet både inomhus och utomhus på raster. Varje klasslärare har ett ansvar att göra sitt bästa för att skapa goda relationer till elever och föräldrar. Diskussioner och reflektioner i arbetslaget kring dessa frågor sker på: morgonmöten, veckomöten och vissa avdelningsmöten. Vi lär av varandras erfarenheter kring dessa frågor. All personal ska läsa ur ett gemensamt studiehäfte (innehållande delar av likabehandlingsplanen, utdrag från Arbetsplanens område Normer och värden mm) inför gemensamma möten. På mötena ska vårt arbetssätt kring dessa frågor diskuteras och beslut om vidare åtgärder fattas. Klasslärare gör tillsammans med fritidsmentor ett relationsschema (enligt trafikljusmodellen) i klassen. Utifrån resultatet arbetar man själv med de relationer som inte är gröna. Klassläraren tar sig tid att minst en omgång per termin observera en elev i taget lite extra under en skoldag. (ta klasslistor till hjälp). Personalen sätter sig in i skolans mobbingplan. Personal ingriper vid konflikter mellan eleverna och rapporterar, vid behov, till aktuell personal/mobbinggrupp/krisgrupp. Framkommer det att en elev eller vuxen känner sig kränkt ska detta tas på allvar och rapporteras vidare till mobbinggrupp/krisgruppen. All personal samtalar med barnen regelbundet om vikten av olikheter i ett samhälle och att alla människor har samma värde oavsett sexuell läggning, social/etnisk bakgrund etc. Fritids: Inleder alltid verksamheten med att ha en samling så att alla barn blir sedda och uppmärksammade. Årskurs tre har inte samling alla dagar p.g.a. att de slutar sent och kommer till fritids mitt i mellanmålet. De blir då avprickade på en lista i stället. En tydlig struktur finns med närvarokontroll för alla elever, tydliga rutiner och pedagogiska aktiviteter. Fortlöpande värdegrundsarbete t.ex. i samband med implementering av trivselreglerna i början av varje termin.

8 Det finns alltid vuxna i elevernas närhet både inomhus och utomhus. Varje fritidsmentor har ett ansvar att göra sitt bästa för att skapa goda relationer till elever och föräldrar. Personalen meddelar rektor om en elev bedöms behöva extra stödinsatser under fritidstid. Rektor beslutar om en utredning ska genomföras. Fritidsmentor överför information till klasslärare på skolan kring elevärenden. Diskussioner och reflektioner i arbetslaget kring dessa frågor sker på: morgonmöten, veckomöten och vissa avdelningsmöten. Vi lär av varandras erfarenheter kring dessa frågor. All personal ska läsa ur ett gemensamt studiehäfte (innehållande delar av likabehandlingsplanen, utdrag från Arbetsplanens område Normer och värden mm) inför gemensamma möten. På mötena ska vårt arbetssätt kring dessa frågor diskuteras och beslut om vidare åtgärder fattas. Fritidsmentor gör tillsammans med klasslärare ett relationsschema (enligt trafikljusmodellen) i klassen. Utifrån resultatet arbetar man själv med de relationer som inte är gröna. Fritidsmentor tar sig tid att minst en omgång per termin observera en elev i taget lite extra under en eftermiddag på fritids. (ta klasslistor till hjälp). Personalen sätter sig in i skolans mobbingplan. Personal ingriper vid konflikter mellan eleverna och rapporterar, vid behov, till aktuell personal/mobbinggrupp/krisgrupp. Framkommer det att en elev eller vuxen känner sig kränkt ska detta tas på allvar och rapporteras vidare till mobbinggrupp/krisgruppen. All personal samtalar med barnen regelbundet om vikten av olikheter i ett samhälle och att alla människor har samma värde oavsett sexuell läggning, social/etnisk bakgrund etc.

9 Övrigt: Mobbinggruppen/krisgruppen presenteras för alla berörda och förslag till ny Likabehandlingsplan presenteras under ht. Kommunikation och förankring Barn/elever Klasslärare och fritidsmentorer berättar för eleverna att planen finns, varför den finns och presenterar delar av planen (de saker vi anser att eleverna förstår) under höstterminen. Elever får gärna komma med synpunkter på innehållet. Fortlöpande planerat/schemalagt värdegrundsarbete under året. Värdegrundsfrågor tas upp som en stående punkt på Charlielektioner och klassråd. Föräldrar/vårdnadshavare Skolans och fritids likabehandlingsplan finns att läsa på Hagmarkens hemsida. Värdegrundsfrågor tas upp som en stående punkt på skolrådet och diskuteras vid utvecklingssamtal. Likabehandlingsplanen presenteras på höstens första föräldramöte. Föräldrar får gärna komma med synpunkter på planens innehåll. Personal Mobbinggruppen/krisgruppen informerar om sitt arbete fortlöpande på gemensamma personalmöten. Värdegrundsfrågor tas upp som en stående punkt på planeringsdagar, utvärderingsdagar, personalmöten, arbetslagsträffar, avdelningsplaneringar. Rektor/ledningsgrupp Rektor ingår i mobbinggruppen/krisgruppen. Värdegrundsfrågor är en stående punkt på ledningsgruppens dagordning. Rutiner för åtgärder 1. Om personal blir vittne till kränkning mellan elev/elev, vuxen/elev eller vuxen/vuxen ingriper man direkt, bryter situationen och värnar om den utsatte. 2. Barn, elev eller vuxen som kränks, blir vittne till kränkande behandling eller får tydliga indikationer på kränkning ska omgående vända sig till sin närmaste lärare, annan personal på förskolan/skolan, arbetsmiljögrupp, ledningsgrupp eller rektor. 3. Vid kränkning mellan barn eller elever samtalar den vuxne, helst tillsammans med närmaste lärare, med de inblandade. Först med den utsatte, därefter med övriga inblandade.

10 4. Föräldrarna informeras om händelsen samt eventuella åtgärder. Kortfattad information lämnas till personal i mobbinggruppen/krisgrupp. 5. Om kränkning kvarstår överlämnas ärendet till mobbinggruppen/krisgruppen som utreder vidare. Vid kränkningar mellan vuxna går ärendet direkt till arbetsmiljögruppen, ledningsgruppen eller rektor. 6. Handlingsplanen tas i bruk. I förekommande fall görs anmälan till sociala myndigheter. Eventuell polisanmälan görs av rektor. 7. Händelsen följs upp inom två veckor. Handlingsplan Handlingsplanen förutsätter att inblandade samarbetar för att få till stånd en lösning. Elevärenden Samtal med den utsatte genomförs av 2 personer i mobbinggruppen/krisgruppen. En av dessa leder samtalet den andre dokumenterar. Syftet är att stoppa kränkningarna och få en tydlig bild av det inträffade. Samtal med övriga inblandade genomförs av samma personer på samma sätt och i samma syfte. Samtalen genomförs med en inblandad i taget. Samtalens struktur:. De inblandade kallas till samtal enskilt. De ges ej tillfälle att kommunicera eller att förbereda sig.. Inga ledande frågor får ställas. Eleverna informeras om att samtalet dokumenteras. Dokumentationen läses upp efter samtalets slut och barnet/eleven ges möjlighet att korrigera felaktigheter i ärendet.. Berörd personal informeras. Syftet är att få inblick i vad som händer runt de inblandade.. Uppföljningssamtal med de inblandade sker tillsammans med de personer som ansvarar för ärendet.. Vid upprepade kränkningar lämnar mobbinggruppen/krisgruppen ärendet till rektor som kallar till elevhälsosamtal med förälder/vårdnadshavare och elev.

11 . Polisanmälan och/eller anmälan till de sociala myndigheterna görs av rektor vid allvarliga händelser. Vuxenärenden Samtal med den utsatte genomförs av två personer från arbetsmiljögruppen eller ledningsgruppen. En av dessa leder samtalet den andre dokumenterar. Syftet är att stoppa kränkningen och få en tydlig bild av det inträffade. Samtal med övriga inblandade genomförs av samma personer på samma sätt i samma syfte. Samtalen är strukturerade. Rektor informeras av de personer som ansvarar för ärendet. Rektor informerar inblandad elevs förälder/vårdnadshavare vid incidenter elev och vuxen. Om ingen förändring sker tas kontakter utanför Hagmarken t.ex. Skolhälsan, företagshälsan, polis. All dokumentation gjord av mobbinggruppen/krisgruppen, arbetsmiljögruppen, ledningsgruppen och rektor förvaras i skolans arkiv. Mobbinggruppen/Krisgruppen: Anne Backström (skolan) Berith Strömquist (ledningen) Anna Carlsson (förskolan) Mimmi Karlsson(förskolan) Emanuel Pettersson (skolsköterska) Tina Wallin (biträdande rektor) Ewa Jonasson (arbetsmiljöombud, endast mobbinggrupp) Hanna Hellgren (endast mobbinggrupp) Arbetsmiljögruppen: Ewa Jonasson (skolan) Marciana (Neneng) Östman (förskolan) Berith Strömquist (rektor/vd) Ledningsgruppen: Tina Wallin (skolan), Jenny Selhammer (förskolan) Berith Strömquist (rektor/vd)