Increased efficiency of the flow of materials by logistics centre

Transkript

1 Increased efficiency of the flow of materials by logistics centre Possibilities and problems for the suppliers TOBIAS LINDHOLM Master of Science Thesis Stockholm, Sweden 2008

2 Effektivisering av materialflödet genom logistikcenter Möjligheter och problem för leverantörerna TOBIAS LINDHOLM Examensarbete Stockholm, Sverige 2008

3 Effektivisering av materialflödet genom logistikcenter Möjligheter och problem för leverantörerna av Tobias Lindholm Examensarbete INDEK 2008:89 KTH Industriell teknik och management Industriell ekonomi och organisation SE STOCKHOLM

4 Increased efficiency of the flow of materials by logistics centre Possibilities and problems for the suppliers Tobias Lindholm Master of Science Thesis INDEK 2008:89 KTH Industrial Engineering and Management Industrial Management SE STOCKHOLM

5 Examensarbete INDEK 2008:89 Effektivisering av materialflödet genom logistikcenter Möjligheter och problem för leverantörerna Tobias Lindholm Godkänt Examinator Thomas Westin Uppdragsgivare JM AB Handledare Thomas Westin Kontaktperson Marcus Lund Sammanfattning Till en byggarbetsplats kommer det många leveranser från olika leverantörer och logistikhanteringen kan ofta vara komplicerad. Detta ställer höga krav på flexibilitet och planering från platsledningen för att mottagning och lossning ska ske så problemfritt som möjligt. Logistiska problem i form av leveranser som kommer samtidigt eller försent kan orsaka problem i produktionen och öka kostnaderna. För att komma tillrätta med dessa problem har JM startat ett pilotprojekt som består av ett logistikcenter i Järfälla, Stockholm och involverar sju byggarbetsplatser samt ett tjugotal leverantörer. JM vill på detta sätt ta reda på om materialflödet kan effektiviseras för att på så sätt underlätta i produktionen. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur denna hantering har påverkat leverantörerna samt bidra som en del i en större utvärdering av pilotprojektet. Teoridelen visar exempel på den logistiska modell som tillämpas i projektet och vilka alternativa modeller som finns. Principer som kan ligga till grund för Just-In-Time transporter och en terminals funktioner tas också upp. En intervju av ansvarig på logistikcentret samt en enkät till utvalda leverantörer utgör tillsammans med teorin grund för slutsatser och rekommendationer. Slutsatserna dras utifrån leverantörernas perspektiv och rekommendationerna riktas till JM. Fördelarna för leverantörerna är främst möjligheten att samlasta olika projekt med större sändningar och färre lastningstillfällen som följd. En lossningsplats upplevs också som positivt och antal transporter från leverantörerna har minskat något samtidigt som det blir färre störningar vid restleveranser. Problemen för leverantörerna är framför allt att det upplevs som att varje projekt har levt sitt eget liv på grund av brist på tillräcklig samordning. Om pilotprojektet ska utökas kan en del

6 leverantörer också behöva se över sina standardiserade datasystem och ändra märkningsfunktionen. Slutligen ges ett par rekommendationer för hur JM skulle kunna skapa förutsättningar för att förbättra samordningen och ytterligare effektivisera materialflödet.

7 Master of Science Thesis INDEK 2008:89 Increased efficiency of the flow of materials by logistics centre Possibilities and problems for the suppliers Tobias Lindholm Approved Examiner Thomas Westin Commissioner JM AB Supervisor Thomas Westin Contact person Marcus Lund Abstract At a construction site there are many deliveries from different suppliers. The logistic management can often be complicated. High flexibility and planning from the site management are required to make the reception and unloading a problemfree process. Logistical problems, such as, deliveries coming at the same time or late deliveries can cause problems in production and an increase in costs. To come to terms with these problems JM have started a pilot project in the form of a logistics centre in Järfälla, Stockholm. It involves seven construction sites and approximately twenty suppliers. JM wants to find out if its flow of materials can be more effective and simpler procedures can be implemented to achieve this. The purpose of this Master of Science thesis is to find out how this has affected the suppliers and contributes to a larger evaluation of the pilot project. The theoretical part shows an example of the logistic model which is applied in the project and gives example of other alternative models that are available. Base principals for Just-In-Timetransports and the functions of a terminal are also included. An interview of the responsible in the logistics centre and a questionnaire to some chosen suppliers is included together with the theory base for the conclusions and recommendations. The conclusions are drawn from the perspective of the suppliers and the recommendations are directed to JM. The benefits for the suppliers are mainly the possibility of groupage traffic different projects with larger shipments and fewer loading moments as a consequence. To unload in just one place is also something that the suppliers prefer and the numbers of transports have been slightly reduced. At the same time there are fewer disruptions at rest deliveries. The problems for the suppliers are lack of adequate coordination throughout the collective projects. If the pilot project is to expand, the suppliers may have to review their standardised computer systems and change the function of tagging.

8 Recommendations are given about how JM could create a necessary background to enhance the coordination and to further increase the efficiency of flow of materials.

9 Förord Detta examensarbete är utfört vid avdelningen Byggandets ekonomi och organisation på Institutionen för industriell ekonomi på uppdrag av JM AB under våren Examensarbetet är på 30 högskolepoäng och är det sista momentet på civilingenjörsutbildningen Väg och Vattenbyggnadsteknik på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Först och främst vill jag tacka min handledare på JM, Marcus Lund för att han alltid tog sig tid att svara på mina frågor. Sedan vill jag också tacka min handledare och examinator på KTH, Thomas Westin för hans förslag på arbetets utformning och upplägg. Slutligen vill jag också tacka hela centrala inköp på JM för deras stöd under arbetets gång. Stockholm, juni Tobias Lindholm

10 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH MÅLSÄTTNING AVGRÄNSNINGAR METODTEORI METODVAL TEORETISK REFERENSRAM LOGISTIK JUST-IN-TIME-TRANSPORTER TREPARTSLOGISTIK INTEGRERAD LOGISTIK TERMINAL DISTRIBUTIONSSYSTEM DIREKTLEVERANSER FLERTERMINALSYSTEM ENTERMINALSYSTEM NAVSYSTEM PILOTPROJEKTET ALLMÄNT JM DSV SOLUTIONS LOGISTIKCENTRET BYGGARBETSPLATSER LEVERANTÖRER PILOTPROJEKTETS ORDERPROCESS EMPIRI URVAL De tre leverantörerna De tre byggarbetsplatserna Referensobjektet Solberga Gård.60 lägenheter i Solberga. Färdigställt FRAKTPRISER, LEVERANSKLAUSULER MM KVANTITATIVA DATA Forssellstrappan Myresjökök Swedoor KVALITATIVA DATA Logistikcentret Leverantörerna LOGISTIKCENTRETS KOSTNADER Så här gick det till Så här skulle det kunna gå till SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER HUR HAR ANVÄNDNINGEN AV ETT LOGISTIKCENTER PÅVERKAT LEVERANTÖRERNA? REKOMMENDATIONER REFERENSER APPENDIX Appendix Appendix

11 1 Inledning 1.1 Bakgrund När JMs olika leverantörer ska leverera direkt till byggarbetsplatserna uppstår det ibland förseningar och/eller olika logistikproblem. Detta ökar kostnaderna och ställer till med förseningar i produktionen. För att stävja dessa problem har JM sedan årsskiftet 2006/07 startat ett pilotprojekt. Detta pilotprojekt består av sju byggarbetsplatser, över tjugo leverantörer samt ett logistikcenter i Järfälla som drivs av DSV Solutions. Man vill ta reda på om man kan effektivisera logistikkedjan för att på så sätt underlätta i produktionen och minska kostnaderna för transporter och svinn. DSV Solutions som för JMs räkning driver logistikcentret har ansvar för att lagerhålla och distribuera utvalda produkter. Dessa produkter levereras sedan till de byggarbetsplatser på JM Stockholm Mellanstad och Innerstad som ingår i projektet. DSV Solutions ansvarar också för materialplanering och avrop från JMs leverantörer. Tanken är att leverantörerna ska leverera de utvalda produkter som ingår i pilotprojektet till logistikcentret och inte som tidigare direkt till de olika byggarbetsplatserna. 1.2 Syfte och målsättning Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur användningen av ett logistikcenter har påverkat leverantörerna. Målsättningen är att ta reda på hur användningen av logistikcentret har fungerat och genom en jämförelse med teorin ta reda på vad som kan förbättras. Denna utvärdering ska sedan ingå som en del av en större utvärdering om JM ska fortsätta att utveckla och utöka verksamheten eller inte. 1.3 Avgränsningar I pilotprojektet, som omfattar sju olika byggarbetsplatser, samarbetar man med över tjugo olika leverantörer. För att kunna göra en jämförelse på detaljnivå har denna utvärdering begränsats till att omfatta tre leverantörer och tre byggarbetsplatser samt det inblandade logistikcentret. Dessutom har en byggarbetsplats som inte har varit med i pilotförsöket men som har använt sig av samma tre leverantörer studerats i syftet att ge en bild av hur transporterna ser när logistikcenter inte använts. En studie av hur effektiviteten förändrats på byggarbetsplatsen kommer inte att göras då den studien redan är gjord. Hur orderprocessen kan förbättras kommer heller inte att ingå. 11

12 1.4 Metodteori En metod är alltså ett redskap, ett sätt att lösa problem och komma fram till ny kunskap. Allt som kan bidra till att uppnå dessa mål är en metod. (Holme, Solvang 1997 s13) När man väljer vilket angreppssätt som man ska tillämpa bör man ha kunskap om hur problemet ser ut, vilka frågor som kan tänkas uppkomma och vad man vill åstadkomma för resultat. Metoden är ett sätt att samla in, ordna och införliva information eller data vilket leder till den slutliga produkten, forskningsresultatet. (Merriam, B 1994 s21) Man skiljer på hårddata och mjukdata och talar då om kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativ metod Har som främsta syfte att förstå ett sammanhang, att ge en helhetsbild som ökar förståelsen för problemet och inte pröva om informationen har generell giltighet. Här är det undersökarens uppfattning eller tolkning av informationen som blir det väsentliga. En kvalitativ metod kan innebära en intensiv studie av några få enheter. För att kunna belysa problemställningen ur olika vinklar väljs enheter ut som helst inte utgör ett representativt urval. (Holme, Solvang 1997) Kvantitativ metod Det som man studerar är något man kan observera och mäta. Informationen omvandlas till siffror och mängder. I analysen av kvantitativ information spelar statistiska mätmetoder en central roll. Kan till exempel utgöra en studie som omfattar många enheter där man vill kunna göra statistiska generaliseringar.(holme, Solvang 1997) Induktiv metod Utgår från en allmän fråga. Här har man aktuell information om praktiska förhållanden, empiri, som utgångspunkt. (Eriksson, Wiedersheim-Paul 2006). Det kan röra sig om ett uppenbart problem som man vill hitta en förklaring till. (Holme, Solvang 1997) Deduktiv metod Utgår från en tydlig hypotes. Man arbetar utifrån befintliga begrepp och teorier. (Eriksson, Wiedersheim-Paul 2006). Olika frågor kan uppenbara sig bit för bit genom att man läser litteratur som har med problemområdet att göra. (Holme, Solvang 1997) Validitet Definitionen av validitet kan sägas vara som ett mätinstruments förmåga att mäta det som ska mätas. Ett intelligenstest mäter till exempel minnesförmågan som är en viktig aspekt men det säger långt ifrån allt om en persons intelligens.(eriksson, Wiedersheim-Paul 2006) Reliabilitet Om validiteten är kravet att mäta det som ska mätas så är reliabiliteten kravet på att mätresultatet är tillförlitligt. Skulle någon annan som upprepar försöket få fram samma resultat, oberoende av antal undersökta enheter eller vid ett annat tillfälle. (Eriksson, Wiedersheim-Paul 2006) Fallstudie Med en fallstudie menas att man undersöker ett fåtal objekt i en mängd avseenden. En forskningsmetod som används vid till exempel aktionsforskning/förändringsarbete organisationsutveckling. Utredaren måste skaffa sig ingående kunskaper om organisationen och dess aktörer. Han måste utveckla språk och begrepp som är anpassade till undersökningen och söka förståelse snarare än orsakssamband. (Eriksson, Wiedersheim-Paul 2006) 12

13 En fallstudie kan också utgöras av en deskriptiv redogörelse för den företeelse man studerat, och inte inrymma så mycket av analys eller tolkning. Vad som gör det till en fallstudie är den berättande struktur som man använder sig av när man presenterar informationen. (Merriam, B 1994 s140) 1.5 Metodval Både kvalitativ och kvantitativ metod har använts för att samla och bearbeta information till detta examensarbete. Kvantitativa data från fakturor, frakt- och följesedlar samt leveranssedlar har använts för att i detalj studera och redogöra för logistiken från leverantörerna och logistikcentret till byggarbetsplatserna. Kvalitativa data i form av en djupgående intervju med ansvarig på logistikcentret och en enkät som besvarades av utvalda leverantörer har samlats in med syftet att ge en helhetsbild av hur pilotprojektet i praktiken har fungerat. En studie har gjorts av ett fåtal leverantörer som inte har utgjort ett representativt urval men som tillsammans skapar en bild och ökar förståelsen av de problem och möjligheter som uppstod. Kvalitativa och kvantitativa data har sedan tillsammans med den teoretiska referensramen utgjort grund för slutsatser och rekommendationer. Slutsatserna har dragits utifrån ett leverantörsperspektiv för att kunna svara på vilka möjligheter och problem de har upplevt att användningen av ett logistikcenter har medfört för dem. Rekommendationerna visar på de grundläggande problem som har funnits och ger förslag på förbättringar genom att jämföra med teorin och avslutas med vad som kan göras för att underlätta för logistikcentret. 2. Teoretisk referensram Redogörelsen i detta kapitel bygger helt på en bok av Kenth Lumsden (Lumsden, Kenth Logistikens grunder, studentlitteratur 1998). 2.1 Logistik Logistik sägs vara läran om effektiva materialflöden. Det handlar också om de aktiviteter och system som hör ihop med dem. Det är inte enbart ett verktyg för att sänka kostnaderna utan innefattar också kapitalbindning i varukapital och intäktsrelaterade delar som leveransservice. Flödeseffektiviteten påverkas också av andra saker som information och kvalitet. Man kan heller inte utelämna de förändringsprocesser som behövs för att förbättra effektiviteten. Man måste både veta vad som ska göras och hur det ska gå till. 2.2 Just-In-Time-transporter För att öka precisionen av inleveranser använder sig de producerande företagen ofta sig av Just- In-Time-transporter (JIT, i-rätt-tid-transporter ). Detta betyder främst att inleveranserna kommer vid en överenskommen tidpunkt. För att uppnå detta behövs varken korta eller snabba transporter. Det som krävs är en tillförlitlig och noga genomtänkt planering. 13

14 JIT är inte en strikt metod att arbeta efter utan ett sätt att tänka som leder till ständiga förbättringar. Men man kan ändå utgå från fyra principer: Angrip grundläggande problem. Flaskhalsar eller dåliga leverantörer ger inte skäl att ignorera problemen. Att ta reda på varför de uppstår och sedan lösa dem är mycket bättre. Undanröj slöseri. Med slöseri menas allt arbete som inte höjer värdet på produkterna. Lagring, transport och översyn är några exempel. För att förbättra företagets effektivitet måste sådana aktiviteter undvikas. Sträva efter enkelhet. JIT- systemet ska förenkla flödet av material inte försvåra det. Alla metoder som används ska för att kunna fungera vara så enkla det bara går. Utforma system som upptäcker problem. För att kunna angripa problem som uppstår så måste det finnas ett system som upptäcker dem. Ett JIT-system ska kunna göra detta. Många företag arbetar också för ett närmare samarbete med leverantörerna i produktionsplaneringen. De kan på detta sätt skjuta lagren längre bak i tillverkningskedjan. Detta skapar hanterings-, lager- och kapitalfördelar åt företaget och genom det närmare samarbetet kan man också få en höjning av produktens kvalitetsnivå. Man kan härmed också skjuta över ansvaret för kvalitetskontroll på leverantören. 2.3 Trepartslogistik När man utökar samarbetet mellan leverantör och producent genom att ta in en tredje part som hanterar vissa logistiska funktioner talar man om trepartslogistik. En transportör kan till exempel gå in och hantera transportfunktionen. När andra logistiska funktioner som exempelvis lagring ingår i ansvaret kallas det ansvariga transportföretaget för trepartslogistiker. Ibland överlåts det totala ansvaret för transporten åt trepartslogistikern som då erbjuder en komplett logistiklösning vilken inkluderar både transportplanering, fysisk förflyttning och lagring. Trepartslogistikern tar därmed över en del av producentens logistiska funktioner och får på så sätt får full insyn i producentens verksamhet. Producenten blir följaktligen väldigt beroende av trepartslogistikern. Syftet med detta är förstås att producentföretaget ska kunna koncentrera sig på sin kärnverksamhet och inte på externa materialflöden. Trepartslogistiken består inte alltid av enbart det fysiska flödet, det vill säga förflyttning av gods utan också av det immateriella flödet, överföring av information för att styra det fysiska flödet. Om trepartslogistikern ges kontroll över båda dessa flöden får han en total kontroll av materialflödet. 2.4 Integrerad logistik Ett synsätt att minimera den totala kostnaden för logistiken istället för att minimera kostnaderna för de enskilda aktiviteterna i flödeskedjan kallas för integrerad logistik. Det går ut på att minska kostnaderna för transport, informationssystem, lagerhållning, lagernivåer och orderbehandling samtidigt som man vill uppnå den leveransservice som krävs av kunderna. Ett sätt att förbättra sin lönsamhet och logistiska effektivitet utan att göra stora investeringar i form av till exempel ett nytt lager är att låta en tredje part sköta lagerverksamheten. 14

15 2.5 Terminal En terminal är en punkt i ett materialflödessystem, där man ställer samman och delar upp materialflöden. (Lumsden, Kenth 1998 s 500) Det traditionella sättet att distribuera varor i byggbranschen är genom direktleveranser mellan leverantör och byggarbetsplatserna. Detta sätt att arbeta på leder till ett stort antal transportrelationer, vilket medför att transportenheterna inte utnyttjas fullt. Det ger i sin tur en låg frekvens i transporterna om volymerna är små. Behovet av frekventa transporter med små partier som JIT-produktion kräver leder till att transportresurserna utnyttjas dåligt. För att komma till rätta med de problem som uppstår med direkta leveranser kan man använda sig av en terminal i det externa materialflödet. En terminal kan ha följande funktioner: Samlastning. Till en terminal levereras produkterna för att samlastas och eventuellt enhetsberedas. Därefter byter man till lämplig storlek på transportmedlet innan man skickar det vidare. Överföring. En överföring från ett transportmedel till ett annat kan också behöva göras, till exempel från fjärrfordon till distributionsfordon. Terminalens utformning måste också anpassas för vilken typ av överföring som förekommer. Samordning. För att terminalen ska fungera optimalt är det viktigt att transporterna samordnas. En tidsmässig anpassning av ankomst- och avgångstider för olika transportmedel måste göras. Sortering. Eftersom godset som passerar genom terminalen stoppas upp är det lämpligt att här utföra värdeskapande operationer. Att sortera godset enligt valda kriterier är en lämplig åtgärd. Satsning. Man kan skapa ett värde genom att föra samman olika komponenter som hos mottagaren ska sättas samman till en enhet. Sekvensering. Om man utgår ifrån mottagarens behov och sedan sorterar godset därefter talar man om sekvensering. Denna funktion är oftast kombinerad med en tidsprecision i utleveransen, JIT. Kommersialisering. Ibland så ska godset levereras direkt till mottagare för slutlig försäljning, till exempel direkt till butik. Godset måste då ordnas så att butikens kund kan använda varan direkt. Lagring. När flödet av gods går genom terminalen stoppas det tillfälligt upp. Om man vill utföra värdeskapande aktiviteter så kan det vara av intresse att lagerhålla godset. Antingen genom korttidslagring då godset i terminalen byter transportmedel eller genom långtidslagring då terminalen nyttjas som ett permanent lager varifrån godset levereras mot kundorder. 2.6 Distributionssystem En snabb och ofta förekommande distribution direkt från tillverkaren till kunderna ligger till grund för alla distributionssystem. Olika system som skapats från praktiska och teoretiska metoder erbjuder en lösning med hjälp av en del förenklingar och kompromisser. 15

16 2.7 Direktleveranser När man använder sig av ett system som består av direktleveranser får man snabba transporter som kräver mycket resurser. I extremfallet så behöver alla kunderna gods från alla leverantörer. Detta ger ett stort antal transportrelationer. Vinsten ligger i att det är lätt att anpassa transportbehovet till transportköparens tidskrav. R = m c R = transportrelationer (st) m = tillverkade enheter (st) c = kunder (st) m c c m c m c (figur för direktdistribution) m = 3 producenter c = 4 kunder R = 3 4 = 12 relationer Ett högt antal transportrelationer gör att en del problem kan uppstå i form av för låga frekvenser, dåligt resursutnyttjande och ett stort behov av fordon. 16

17 2.8 Flerterminalsystem Ett sätt att minska de många transportrelationer som uppstår genom systemet för direktleveranser är att införa ett system med flera terminaler. De olika kunderna förbinds oftast med den terminal som ligger närmast geografiskt. I detta system kan antal transportrelationer minskas och flödet därmed koncentreras vilket skapar möjligheter att effektivisera. Kan leda till högre frekvens och bättre resursutnyttjande. R = m t + c R = transportrelationer (st) m = tillverkade enheter (st) c = kunder (st) t = terminaler (st) m m terminal c c c terminal m c t1 t2 (figur för flerterminalsystem, kundfokucering) m = 3 producenter t = 2 terminaler c = 4 kunder R = = 10 relationer t1, t2 = tidskrav För varje terminal gäller att alla de ingående leveranserna måste ha kommit in innan någon utleverans kan ske. Båda terminalerna är var för sig tidsmässigt beroende av inleveranserna. Denna restriktion kan hanteras på två sätt. Antingen kan varje enhet skickas från terminalen på en i förväg bestämd tid oavsett om den är fylld eller alla inleveranser har inkommit, eller så får lastbäraren vänta tills den är full innan den kan åka. Transporttiden kan här komma att öka men det kan öka punktligheten. 17

18 Om man spegelvänder systemet för kundfokusering som får man ett producentfokuserat system. Varje producent behöver bara leverera till en terminal. Antalet transportrelationer är jämförbart med kundfokuseringen. R = m + c t R = transportrelationer (st) m = tillverkade enheter (st) c = kunder (st) t = terminaler (st) m m terminal c c c terminal m c t1 t2 (figur för flerterminalsystem, producentfokucering) m = 3 producenter t = 2 terminaler c = 4 kunder R = = 11 relationer t1, t2 = tidskrav 18

19 2.9 Enterminalsystem Genom att använda sig enbart av en terminal kan man minska antalet transportrelationer ytterligare. När man minskar antalet transportrelationer kommer snittmängden gods i varje relation att öka och servicenivån kan på så sätt förbättras. Detta leder samtidigt till att frekvenserna i systemet kan ökas om förutsättningar finns. R = m + c R = transportrelationer (st) m = tillverkade enheter (st) c = kunder (st) Samtliga inleveranser måste med detta system ha kommit in innan någon utleverans kan ske. Tidsrestriktionerna blir här omfattande. Tidsrestriktionerna kan hanteras på samma sätt som för flerterminalsystem. Antingen kan varje enhet skickas från terminalen på en i förväg bestämd tid oavsett om den är fylld eller alla inleveranser har inkommit, eller så får lastbäraren vänta tills den är full innan den kan åka. Transporttiden kan här komma att öka men det kan öka punktligheten. m c m terminal c c m t1 c (figur för enterminalsystem) m t c R t1 = 3 producenter = 1 terminal = 4 kunder = = 7 relationer = tidskrav 19

20 2.10 Navsystem Om varje punkt i distributionsområdet har krav på både in- och utleveranser och man inte skiljer på producenter och konsumenter kallas det för navsystem. Här råder det alltså en tidsrestriktion åt båda hållen. Gods kan komma in till terminalen när som helst men ingen utleverans kan ske förrän alla inleveranser inkommit. Alla inleveranser styrs därför mot samma ankomsttid och därefter kan sorteringen börja. Alla utleveranser kommer alltså att börja samtidigt. Det stora behovet av fordon kommer härvid att bli mycket stort men antalet transportrelationer är lika många som vid enterminalsystem. Nu är det enbart det tillverkade antalet enheter och antalet kunder påverkar och inte punkternas egenskaper. Om man vill öka frekvensen och minska ledtiden måste man kringgå tidsrestriktionerna och inte vänta på att gods ska komma in från andra punkter innan man levererar. För producerande företag med få kunder kan det på grund av begränsade godsmängder vara svårt att ha ett navsystem. Företagen lämnar därför ofta över sin distribution till ett distributionsföretag som med större godsmängd kan parera dessa sänkor. Med detta system med det motriktade flödet kan man använda sig av omvänd logistik, det vill säga, till exempel ta hand om insamlade förpackningar, vilket minskar förekommande obalanser. R = m + c = n - 1 R = transportrelationer (st) m = tillverkade enheter (st) c = kunder (st) n = totala antalet distributionspunkter (noder) = m c m c m terminal c c m t1 t2 c (figur för navsystem) m = 3 producenter t = 1 terminal c = 4 kunder R = = 8 1 = 7 relationer t1, t2 = tidskrav 20

21 3. Pilotprojektet Detta kapitel beskriver hur pilotprojektet är tänkt att fungera och vilka företag, leverantörer och byggarbetsplatser som har ingått i det. 3.1 Allmänt Pilotprojektet startades upp årsskiftet 2006/07 vilket betyder att det varit i skrivande stund varit i drift i lite mer än ett år nu. Det är tänkt att de ca 20 leverantörer som ingår i pilotprojektet ska leverera sina produkter till ett logistikcenter i Järfälla istället för som tidigare direkt till olika byggarbetsplatser. Logistikcentret, som drivs av DSV Solutions, tar sedan hand om leveranserna och en viss tids korttidslagring förekommer. Om möjlighet finns så ska en samlastning ske med andra produkter. Därefter levereras produkterna ut till byggarbetsplatserna med ett transportfordon av lämplig storlek och funktion. Logistikcentret har kapacitet för att ta emot stora leveranser och kan om byggarbetsplatsen så vill dela upp leveransen i flera omgångar och leverera på utsatt tid och önskad mängd. Tanken är att de sju byggarbetsplatser som ingår i pilotprojektet ska få alla sina leveranser på utsatt tid utan förseningar. Varje byggarbetsplats ska var för sig ta kostnaderna både för transporterna från leverantörerna till logistikcentret och från logistikcentret till byggarbetsplatsen. De administrativa kostnaderna samt kostnaderna för lagerhållningen står däremot JM centralt för. 3.2 JM 1945 bildar byggmästare John Mattson sitt företag Byggnads AB, det företag som idag är JM AB. Idag omsätter JM AB ca 12 miljarder kr och har cirka 2400 medarbetare. Verksamheten är fokuserad på nyproduktion av bostäder i attraktiva lägen med tyngdpunkt på expansiva storstadsområden och universitetsorter i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Belgien. JM arbetar också med projektutveckling av kommersiella lokaler samt entreprenadverksamhet, huvudsakligen i Storstockholmsområdet. ( 3.3 DSV Solutions DSV solutions är en del av DSV - koncernen som är en global leverantör av transport- och logistiktjänster. Koncernen finns etablerad världen över med egna kontor i 52 länder. De har anställda och en omsättning på runt 4,8 miljarder Euro under I Sverige representeras DSV av tre bolag DSV Road AB, DSV Air & Sea AB och DSV Solutions AB. De är marknadens ledande transportföretag med totalt 40 platskontor och ca 1600 anställda. De har även ett komplett utbud av tjänster inom tredjepartslogistik och kan därmed erbjuda sina kunder helhetslösningar för hela logistikkedjan. DSV solutions hade år 2006, 485 miljoner i omsättning, 277 anställda och 8 lagerhotell. ( 21

22 3.4 Logistikcentret Logistikcentrets uppgifter är att: 1. Ta emot och sammanställa leveransplaner från JMs byggarbetsplatser. 2. Avropa redan beställda produkter från leverantörerna. 3. Koordinera avropen så att antalet leveranser från leverantörerna blir så få som möjligt, med hänsyn tagen till lagringstid på logistikcentret. 4. Ta emot och kontrollera produkterna utan att bryta förpackningar/emballage. 5. Terminalisera produkterna på ett säkert och för produkttypen rätt sätt alltså inomhus, under tak eller utomhus. 6. Koordinera och hantera distribution till byggarbetsplatserna enligt arbetsplatsernas leveransplaner. 7. Ta tillbaka returemballage och kontakta berörda leverantörer för återtagande. (Källa: Marcus Lund, JM) 3.5 Byggarbetsplatser Det är sju stycken byggarbetsplatser som ingår i pilotprojektet. De kommer från regionerna Stockholm- Innerstad och Mellanstad och hör till JM Bostad Stockholm. De sju byggarbetsplatserna går under namnen: Armborstet. 78 lägenheter i Älvsjö. Blodlönnen. 76 lägenheter i Långbro/Älvsjö. Eden. 121 lägenheter i Hornsberg. Enskede gård. 21 lägenheter i Enskede gård. Gröndalssundet. 52 lägenheter i Gröndal. Räknestickan. 384 lägenheter i Råcksta/Beckomberga. Isrosen. 67 lägenheter i Västertorp. 22

23 3.6 Leverantörer Leverantörerna ska transportera sina produkter till JMs logistikcenter i Järfälla. Därefter ska DSV Solutions transportera produkterna vidare till byggarbetsplatserna. Dessa leverantörer har varit med i pilotprojektet och levererat till JMs logistikcenter: Abetong AB AB Uneprodukter Attacus Jämtlandshus Bordörren AB Byggtraktören Entreprenad AB CW Lundberg AB Daloc AB Elitfönster AB Forssellstrappan Fresh AB Futurum AB JELD-WEN Sverige AB Marbodal AB Myresjökök AB Norrlands Trähus AB Robust Ståldörrar AB Saint-Gobain Isover AB SP Fönster AB Stalservice Stenentreprenader i Hessleholm AB Svedbergs i Dalstorps AB Timmele Takstolsfabrik 23

24 3.7 Pilotprojektets orderprocess INKÖP 1. Beställning LEVERANTÖR 1. Kopia beställning 4b. Avropsbekräftelse 4a. Leveransplan DSV 5. Leverans DSV ARBETSPLATS Platschef/Platsingenjör 3. Leveransplan JM DSV SOLUTIONS 4c. Avropsbekräftelse 6. Avisering 7. Leverans JM Figur Schematisk figur över orderprocessen i pilotprojektet. Beställning Projektinköparen skriver en beställning till leverantör med information om att leveransplan samt leverans kommer att förmedlas genom JMs logistikcenter hos DSV Solutions. Kopia går samtidigt till platschef/platsingenjör. Orderbekräftelse Leverantör skickar orderbekräftelse till platschef/platsingenjör och samtidigt till DSV Solutions. Leveransplan JM Platschef/platsingenjör lägger detaljerad leveransplan till beställningen och skickar den till DSV Solutions. Leveransplan DSV Solutions a) DSV Solutions optimerar lagerhållning och transporter. b) Leverantör bekräftar avrop och leveranstider till DSV Solutions. c) DSV Solutions bekräftar i sin tur leveranstider mot JMs arbetsplats. Leverans DSV Solutions Leverans sker från leverantör till DSV Solutions. 24

25 Avisering En vecka innan tänkt leverans till arbetsplats kontaktar DSV Solutions platschef/platsingenjör för avstämning av tidigare leveransplan, med eventuella korrigeringar samt information om lossning. Leverans JM Leverans sker enligt tidigare överenskomna tider samt följesedel från leverantören överlämnas. (Källa: Marcus Lund, JM) 25

26 4. Empiri 4.1 Urval För att få en uppfattning om hur pilotprojektet fungerat i praktiken och bättre kunna förstå hur logistikhanteringen gått till har studien avgränsats till tre leverantörer och tre byggarbetsplatser. Transporterna mellan leverantörerna och logistikcentret samt byggarbetsplatserna har sedan studerats i detalj för att kunna ge en bild av hur logistiken har fungerat. Ytterligare en byggarbetsplats som inte ingått i pilotprojektet har också ingått i studien som referensobjekt. Framför allt har en jämförelse gjorts när det gäller antalet transportrelationer så att logistikcentrets påverkan på transportrelationerna ska bli synliga och en utvärdering kunna ske. De tre leverantörerna Valet av de tre leverantörer som ingått i studien har gjorts tillsammans med Marcus Lund på JM. Meningen var att välja ut tre leverantörer som skiljde sig så mycket åt att användningen av ett logistikcenter skulle påverka dem av olika grad och omfattning. På så sätt skulle olika slutsatser om dem skulle kunna dras och därmed skulle en varierad bild av pilotprojektet kunna framträda. Forssellstrappan. Forssellstrappans breda sortiment omfattar raka, runda och svängda trappor, vil- och trapplaner, räcken samt golvplattor. Ägs av strängbetong. Myresjökök. Ett inredningsföretag, som utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter för kök och förvaring, i främst bostäder. Swedoor. Är Sveriges största leverantör inom dörrar och dörrlösningar och är en del av JELD- WEN-gruppen. De tre byggarbetsplatserna De tre byggarbetsplatserna som skulle ingå i studien valdes dels på grund av att de har använt sig av de tre utvalda leverantörerna och dels för att de kommit tillräckligt långt i produktionen för att en utvärdering skulle kunna ske. Armborstet. 78 lägenheter i Älvsjö. Beräknas vara klart i september Enskede Park. 21 lägenheter i Enskede gård. Färdigställt. Gröndalssundet. 52 lägenheter i Gröndal. Beräknas vara klart i juni Referensobjektet Solberga Gård.60 lägenheter i Solberga. Färdigställt. Dessutom har ett referensobjekt, som inte ingått i pilotprojektet, men som använt sig av de tre utvalda leverantörerna studerats. Referensobjektet ingår i studien för att en jämförelse hur logistikhanteringen gått till när man använt sig av logistikcenter kan se ut, och hur det kan se ut när man på traditionellt sätt enbart använt sig av direktleveranser. 26

27 4.2 Fraktpriser, leveransklausuler Forssellstrappan Leveransklausuler: Fritt levererat olossat köparen (LOK). I övrigt enligt Byggbranschens leveransklausuler Myresjökök Leveransklausuler: Vid leverans med ett ordervärde överstigande kr netto efter rabatt. Fritt på bil, LOK. Vid leverans med ett ordervärde understigande kr men överstigande 3500 kr netto efter rabatt. Frakt debiteras med 7 % av ordervärdet. Vid leverans med ett ordervärde understigande 3500 kr netto efter rabatt. Frakt debiteras med 250 kr. Om köparen önskar tidsbestämd leverans vid exakt tidpunkt +/- 15 min (Gäller mellan kl ) tillkommer 600 kr/leveranstillfälle. Alla leveranser till arbetsplatser sker på förmiddag om inte annat avtalats. LIK levererat inburet köparen: Om köparen levererar produkterna inburna debiteras netto. Inbärning av 1 lägenhet per leverans och adress 3000 kr. Inbärning av 2 lägenheter eller flera per leverans och adress 3000 kr. Startkostnad 1800 kr 1-6 skåp 335 kr/lägenhet 7-14 skåp 590 kr/lägenhet skåp 960 kr/lägenhet skåp 1200 kr/lägenhet skåp 1320 kr/lägenhet 41 eller fler skåp 1440 kr/lägenhet I inbärning ingår alla av Säljaren levererade produkter. I priset för inbärning ingår mottagning, inbärning till rätt rum, avemballering och uttransport av emballage till anvisad container. Om säljaren skall ansvara för bortforsling av emballage tillkommer 115 kr/lägenhet Swedoor Leveransklausuler: Innerdörrar och karmar 70 enheter och fler per leverans: LOK inkl transportemballage. Tambur-, säkerhets- och massivdörrar 20 enheter och fler per leverans: LOK inkl transportemballage. Enheter: Dörrblad = 1 enhet Karm = 1 enhet 27

28 Fraktkostnad debiteras med 600:-/leverans i de fall fraktfri nivå ej uppnås. Enligt byggbranschens leveransklausuler Om arbetsplatsen begär klockslagsleverans tillkommer kostnad enligt följande På plats På plats På plats kl SEK 610 per leverans. kl SEK 430 per leverans. kl SEK 355 per leverans. 4.3 Kvantitativa data Om en analys av logistikhanteringen skulle kunna ske så behövdes det också få fram hur de olika transporterna sett ut och fungerat. Förfarandet här har varit att gå igenom samtliga fakturor från de tre utvalda leverantörerna till de tre utvalda byggarbetsplatserna samt till referensobjektet. Från dessa kunde leveransdatum utläsas och antalet direktleveranser från leverantör till byggarbetsplats räknas. Genom dessa fakturor kunde logistiken studeras och svar på hur många leveranser som innehöll restnoterade produkter samt om det förekommit ytterliggare kostnader i form av frakt, inbärning, klockslagsleveranser eller kostnader av annat slag. Steget därefter var att gå igenom frakt- och följesedlar från de tre leverantörerna. Från dessa kunde information utläsas om hur inleveranserna till logistikcentret sett ut. Leveransplanerna gav också svar på om det ingick ytterligare tjänster i leveranserna, det vill säga om det till exempel har ingått inbärning eller klockslagsleveranser. Därtill gavs information om när utleveranserna från logistikcentret faktiskt har skett till byggarbetsplatserna. Med inleveranser menas leverans från leverantör till logistikcenter. Med utleveranser menas leverans från logistikcenter till byggarbetsplats. Med direktleverans menas leverans från leverantör till byggarbetsplats. Forssellstrappan Forssellstrappan som har levererat trapp- och vilplan har gjort det genom att köra så fulla lastbilar som möjligt till logistikcentret. Antal leveranser till logistikcentret har varierat beroende på byggarbetsplatsernas storlek men för många byggarbetsplatser har det räckt med en eller två leveranser. Från logistikcentret har dessa trapp- och vilplan sedan portionerats ut som JIT transporter. Två trapp- och ett vilplan och eventuella räcken har varit den vanliga storleken på leveranserna från logistikcentret. Armborstet, 78 lägenheter Inleveranser från Forssellstrappan till logistikcentret : 7 ( ) Utleveranser från logistikcentret till Armborstet : 26 ( ) Direktleveranser från Forssellstrappan till Armborstet : 0 28

29 Byggarbetsplatsen Armborstet tog sammanlagt emot 26 leveranser från logistikcentret som i sin tur hade fått ta emot sju leveranser från Forssellstrappan. Enskede Park, 21 lägenheter Inleveranser från Forssellstrappan till logistikcentret : 2 ( ) Utleveranser från logistikcentret till Enskede Park : 7 ( ) Direktleveranser från Forssellstrappan till Enskede Park : 0 Enskede Park hade sju leveranser från logistikcentret som hade tagit emot två leveranser från Forssellstrappan. Gröndalssundet, 52 lägenheter Inleveranser från Forssellstrappan till logistikcentret : 1 ( ) Utleveranser från logistikcentret till Gröndalssundet : 12 ( ) Direktleveranser från Forssellstrappan till Gröndalssundet : 0 Gröndalssundet hade tolv leveranser från logistikcentret som hade tagit emot en leverans från Forssellstrappan. Referensobjektet Solberga Gård, 60 lägenheter Direktleveranser från Forssellstrappan till Gröndalssundet : 2 ( ) Referensobjektet Solberga Gård hade under hela byggtiden två leveranser från Forssellstrappan. Myresjökök Myresjökök har levererat till logistikcentret med målsättning att alltid köra full bil med släp. Köken skulle sedan köras ut till byggarbetsplatserna med kök till maximalt fyra lägenheter. Logistikcentret skulle också ansvara för inbärning och att leveranserna kom på utsatt tid. Direktleveranser skulle enligt planeringen få förekomma vid restade leveranser när resten av leveransen redan körts ut till byggarbetsplatsen eller vid extrabeställningar om logistikcentret hade avgjort det. När leveranserna till byggarbetsplatserna studerades så var produktionen i full gång i flera av byggarbetsplatserna och fler leveranser var att vänta. En full bild av det totala antalet leveranser till byggarbetsplatserna från logistikcentret och direktleveranser från Myresjökök kunde därför inte ges. En jämförelse mellan antal in och utleveranser och hur många direktleveranser som förekom räckte för att kunna få fram en bild av hur transporterna har fungerat. 29

30 Armborstet, 78 lägenheter Inleveranser från Myresjökök till logistikcentret : 19 varav 7 restleveranser ( ) Utleveranser från logistikcentret till Armborstet : 19 ( ) Direktleveranser från Myresjökök till Armborstet : 16 ( ) Första till lgh , 2 första till visningskök. Fraktkostnader : 10 * 250:- 1 * 380:- 1 * 450:- Till byggarbetsplatsen Armborstet kom det lika många leveranser till logistikcentret som det kördes ut från logistikcentret, det vill säga 19 stycken. Sju av leveranserna till logistikcentret var restleveranser. Antal direktleveranser uppgick till 16 stycken, vilket gör att Armborstet fick ta emot sammanlagt 35 leveranser med kök under mätperioden. Tio utav 16 direktleveranser hade en fraktkostnad på 250:- vilket betyder att beställningen hade ett ordervärde som understeg 3500:- och förmodligen var extrabeställningar. Enskede Park, 21 lägenheter Inleveranser från Myresjökök till logistikcentret ( ) : 10 varav 3 restleveranser Utleveranser från logistikcentret till Enskede Park : 17 ( ) Direktleveranser från Myresjökök till Enskede Park : 11 ( ) Fraktkostnader : 10 * 250:- Byggarbetsplatsen Enskede Park fick ta emot 28 stycken leveranser med kök. Logistikcentret tog emot tio leveranser varav tre var restleveranser och körde ut 17 leveranser till byggarbetsplatsen. Elva leveranser gick ut som direktleveranser till byggarbetsplatsen från Myresjökök. Samtliga direktleveranser var extrabeställningar och alla utom en hade ett ordervärde under 3500:- Gröndalssundet, 52 lägenheter Inleveranser från Myresjökök till logistikcentret : 18 varav 4 restleveranser ( ) Utleveranser från logistikcentret till Gröndalssundet : 26 ( ) Direktleveranser från Myresjökök till Gröndalssundet : 5 ( ) 30

31 Fraktkostnader : 3 * 250:- För Gröndalssundets del så fick de, under mätperioden ta emot 31 leveranser. Logistikcentret tog emot 18 varav fyra var restbeställningar och körde sedan ut till Gröndalssundet 26 gånger. Fem direktleveranser från Myresjökök till Gröndalssundet förekom varav tre av dem var extrabeställningar. Referensobjektet Solberga Gård, 60 lägenheter Direktleveranser från Myresjökök till Solberga Gård : 46 ( ) Fraktkostnader : 23 * 250:- 1 * 290:- 1 * 720:- 1 * 440:- 1 * 460:- Inbärning : 1 * 8500:- 1 * 7700:- 1 * 11100:- 1 * 10200:- 1 * 9300:- Dragbil : 6 * 1080:- Klockslagsleveranser : 10 * 600:- Startavgift : 6 * 200:- Solberga Gård som valdes ut till referensobjekt har också haft Myresjökök som leverantör. Under byggtiden uppgick antal leveranser till 46 stycken varav 23 hade ett ordervärde under 3500:- Varannan leverans bestod alltså av antingen extrabeställningar eller något annat som behövdes kompletteras i beställningen. Inbärning av kök från Myresjökök förekom fem gånger, dragbil användes sex gånger. Tio klockslagsleveranser blev det och därtill en så kallad startavgift som betalades för sex gånger. Av 46 leveranser hade 23 en fraktkostnad på 250:-, fyra leveranser hade en fraktkostnad på något mer och 19 leveranser var fraktfria. Sammanlagt uppgick ovan nämnda kostnader till ca 68000:-. Dessa kostnader får tillsammans representera behovet av kostnader för transporter och extra önskvärda tjänster som klockslagsleveranser eller inbärning. Swedoor Swedoor har levererat dörrar och karmar till logistikcentret som i sin tur levererat till byggarbetsplatserna med dörrar och karmar till maximalt fyra lägenheter. Även här skulle logistikcentret ansvara för klockslagsleveranser och inbärning på byggarbetsplatserna. Armborstet, 78 lägenheter Inleveranser från Swedoor till logistikcentret ( ) : 20 varav 3 restleveranser 31

32 Utleveranser från logistikcentret till Armborstet : 15 ( ) Direktleveranser från Swedoor till Armborstet : 4 ( ) Fraktkostnader : 1 * 300:- När det gäller byggarbetsplatsen Armborstet så fick de ta emot 19 leveranser under mätperioden varav 15 var ifrån logistikcentret och fyra var direktleveranser. Logistikcentret tog emot 20 leveranser varav 3 var restade leveranser. Enskede Park, 21 lägenheter Inleveranser från Swedoor till logistikcentret : 3 ( ) Utleveranser från logistikcentret till Enskede Park : 7 ( ) Direktleveranser från Swedoor till Enskede Park : 4 ( ) Enskede Park fick under byggtiden ta emot elva leveranser varav fyra var direktleveranser och sju kom från logistikcentret. Logistikcentret tog sammanlagt emot tre leveranser från Swedoor. Gröndalssundet, 52 lägenheter Inleveranser från Swedoor till logistikcentret ( ) : 8 varav 1 restleverans Fraktkostnader : 1 * 600:- Utleveranser från logistikcentret till Gröndalssundet : 5 ( ) Direktleveranser från Swedoor till Gröndalssundet : - Gröndalssundet tog emot fem leveranser från logistikcentret och hade under mätperioden inte tagit emot några direktleveranser. Logistikcentret tog emot åtta leveranser varav en var restleverans. Det är inte en fullständig bild av transporterna som kan ges här utan fler leveranser till byggarbetsplatserna Armborstet och Gröndalssundet var att vänta. Enskede Park var den enda byggarbetsplatsen som inte hade fler leveranser att vänta. Referensobjektet Solberga Gård, 60 lägenheter Direktleveranser från Swedoor till Solberga Gård : 22 ( ) 32

33 Fraktkostnader : 8 * 600:- 2 * 300:- Referensobjektet Solberga Gård hade under hela byggtiden totalt 22 stycken leveranser från Swedoor. Tio av dessa var leveranser som inte kom upp i tillräcklig volym för fraktfri nivå och de extra fraktkostnaderna uppgick till 5400:- 4.4 Kvalitativa data Logistikcentret Denna intervju bygger på nedanstående frågor och besvarades av Stefan Ohlsson på DSV Solutions. DSV Solutions driver för JMs räkning logistikcentret. En terminal kan ha olika funktioner och utformning. Vilka av nedan nämnda funktioner uppfyller terminalen hos DSV Solutions idag? Vilka skulle kunna uppfyllas? Samlastning Samlastning sker i den mån det går men den här funktionen kan bli bättre. Om flexibiliteten hos byggarbetsplatserna kunde öka så kan antal transporter minskas. Överföring I pilotprojektet så har vi det ofta gått till så att vi får in stora leveranser som vi delat upp och portionerat ut till byggarbetsplatserna. Till exempel kan man få in 10 balkonger som vi sedan kör ut två och två. Samordning I den mån vi kan så samordnar vi transporterna men här finns det förbättringar att göra. Sortering Vi sorterar godset när det kommer. Varje byggarbetsplats har sin egen plats och vi sorterar även i olika kategorier. Köken ställs till exempel för sig och i nummerordning. Satsning Har väl inte varit aktuellt men är ingen omöjlighet heller med rätt produkter. Sekvensering Det görs. Karmar och dörrblad kommer med samma leverans och medan karmarna levereras till byggarbetsplatserna så får dörrbladen ibland ligga kvar här så de inte blir skadade ute på byggarbetsplatsen. Även vissa pallar måste brytas upp för att möta byggarbetsplatsens önskemål med leverans direkt till lägenheterna. Diskbänkar och bänkskivor är några exempel på det. Kommersialisering När det gäller vissa produkter så har det ju varit ett önskemål att det både ska avemballeras och bäras upp till lägenheterna på byggarbetsplatsen. Kök, dörrar och till viss mån badrumsinredning är exempel på detta. 33

34 Lagring Genom att tillfälligt lagerhålla godset har det varit möjligt att i många fall fånga upp restade leveranser innan vi skickar vidare till byggarbetsplatsen. Hur ni kunnat hålla leveranstiderna? Ja, i stort sett till hundra procent. Det var, som jag kan minnas, bara en gång som det inte hände och det vara när jag hade missat ett avrop. Samlevereras olika produkter från logistikcentret? I så fall, leder det till färre utleveranser? Ja, det sker. Som mest har vi haft produkter från fyra leverantörer som levererats till två olika byggarbetsplatser i samma bil. Vilka produkter samlevereras? Det går bra att samleverera liknande produkter, till exempel balkonger och trappor. Vilka produkter passar inte för samleverans? Olika kategorier. Det är svårare att samlasta produkter som skiljer sig åt. De kan ha olika krav på lastbärare. En del produkter kräver kranbil, en del täckt bil. Vad har fungerat bra på logistikcentret och vad kan ni förbättra? För att vi skulle kunna förbättra oss skulle vi vilja att byggarbetsplatserna uppdaterar leveransplanerna snabbare. Då skulle vi kunna planera för leveranserna och skaka fram bilar lättare. Det finns fyra principer som man bör tänka på i ett JIT-system för att uppnå ständiga förbättringar. Har dessa fyra principer uppfyllts i pilotprojektet? Angrip grundläggande problem. Det som skulle behövas är en tydlig uppdelning vem som har ansvar att göra vad, tydliga regler. Processbeskrivning. Undanröj slöseri. Det blir ju färre långa transporter från leverantörerna till logistikcentret på grund av samlastning. Det skulle kunna bli färre transporter från logistikcentret om byggarbetsplatserna kunde vara lite mer flexibla. Ett exempel: Två byggarbetsplatser vill ha varsin leverans till kl samma dag. Om det ena byggarbetsplatsen kan ändra till kl skulle en bil istället för två kunna användas. Sträva efter enkelhet. Det skulle vara önskvärt om alla skulle jobba likadant. Exempelvis leveransplanerna som skulle kunna användas och utformas enhetligt. Språk är en annan sak. Om alla på JMs byggarbetsplatser skulle använda sig av samma terminologi skulle det minska risken för missförstånd. Till exempel så säger man både högskåp och garderob. Lägenhetsdörr heter också säkerhetsdörr och tamburdörr. Utforma system som upptäcker problem. En beställning bör kanske kontrolleras mot leveransplan så att inte produkterna blir liggande för länge. Avtalen är ibland utformade så att ett bestämt antal transporter är inkluderade i priset. Det gör att ibland så kommer hela byggarbetsplatsens leverans från en leverantör på en och samma gång. Detta gör att en del produkter blir liggande ganska länge innan de körs ut till byggarbetsplatsen. 34